Elevers utvecklingsprocess i serieteckning ur lärares perspektiv

1 KULTUR-SPRÅK-MEDIER

Examensarbete i Bild och Lärande

Elevers

utvecklingsprocess i serieteckning ur

lärares perspektiv

Student:

NajimMouhsin

Hösttermin: 2019 Handledare: Ämneslärarexamen Haukur Viggosson

2

Innehållsförteckning

5.Olika perspektiv på text 9

5.1.Textens betydelse för serier 9

5.2.Betydelsen med att jobba utifrån en text 10

5.3. Förutsättningar för ett utvecklande textskrivande 11

5.4. Kommunikations – budskaps perspektiv 11

5.5. Metodologiskt perspektiv 11

5.6.Kunskapskällor 12

6. Metod 13

6.1. Intervjuer med elever 13

6.2. Enkät till lärarna 14

6.3. Urvalet av serier 14

6.4.Undervisningsmaterial 15

6.4.1.Sexav stadierna av undervisning i serieteckning 15

6.4.2. Textproduktion 16

6.4.3. Huvudkaraktärsstudie 17

6.4.4. Streckgubbemanus & dramaturgi 18

6.4.4.1.Skissa utifrån era historier 18

6.5.1. Ritning och sidstrukturen 18

6.5.2. Färdig serieteckning 19

7. Resultat 19

7.1.

Analysen av serieteckningen ”Stark” av elev (1). 20

7.1.1. Textproduktion 20

7.1,2. Huvudkaraktärsstudie 21

7.1.3. Streckgubbe manus & dramaturgi ” kriterier” 23

7.1.3.1. Streckgubbemanus för elev (1) 23 7.1.4. Design av sidmallar2 252

3

7.1.5.

Färdig serieteckning 26

7.1.6. Analys av pratbubblor och markeringar 27

7.1.7. Markeringar 28

7.1.8. Kroppsspråket och ansiktsuttryck 29

7.1.9. Serietecknings perspektivet 30

7.1.10. Budskapet i serieteckningen av elev (1) Stark 31

7.2. Analysen av serieteckning av elev (2) Förintelsen 31

7.2.1. Textproduktion 32

7.2.2. Ett karaktäristiskt drag i serien 33

7.2.3.Färganvändning 33

7.2.4. Budskapet i serieteckningen av elev (2) Förintelsen 33

7.2.5. Svårigheterna för elev (2) 33

7.3.Kunskapskraven enligt läroplanen 34

7.4. Utvecklingsprocess från elevers perspektiv 35

7.5.Utvecklingsprocess från lärarperspektiv 35

7.6.Utvecklingsprocess för elev (1) 36

7.7. Utvecklingsprocess för elev (2) 37

7.8.Den verbala interaktionen mellan lärare - elev 37

7.9.Interaktionenmellan elev – elev 38

7.10. Kommunikation och budskap 40

8. Diskussion 40 9. Slutsats 43 10. Källor 44 11. Bilaga1 45 12. Bilaga 2 46 13. Bilaga 3 47 14. Bilaga 4 48 15. Bilaga 5 49 16. Bilaga 6 50 17. Bilaga 7 51 18. Bilaga 8 52 19. Bilaga 9 53 20. Bilaga 10 54

4

Sammanfattning & Abstract

Serieteckning som konstart är populärt hos ungdomar och det är viktigt att skolan utnyttjar dess potentiella krafter att utveckla elevernas kreativa tänkande och färdigheter. Denna analys är ett resultat av en kvalitativ metod som behandlar didaktiken i ämnet bild i grundskolan årskurs 7. Syftet med arbetet är att analysera utvecklingsprocessen hos bildelever i årskurs 7 från lärarens perspektiv och om undervisningen i bildämnet ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera via bilder och uttrycka budskap och målet är att skapa bättre förståelse för utvecklingsprocessen hos eleverna.

I studien analyseras två elevers arbete med serieteckningar, textproduktion, karaktärer och streckgubbemanus. Studien innehåller också intervjuer med de två eleverna samt en enkät till bildlärare. Metoden som används i studien är kvalitativ. Materialet som användes i analysen består av avhandlingar om serieteckningskapande i skolan och annan forskning som handlar om serieteckning mer allmänt.

Resultaten av analysen kom till att textproduktion har en central roll för vidare utveckling konstnärligt och personligt i både kunskapsinhämtning och genomförande av uppgifterna. Kombinationen mellan att skriva sin egen historia och utifrån den rita serieteckningen

underlättar förståelsen för både den språkliga och den konstnärliga processen. Processen från textproduktion till färdig serie visar tydligt utvecklingen av eleverna och deras språkliga och konstnärliga mognad. Eleverna utvecklades på olika sätt på grund av olika förutsättningar. Analysen ger förslag på hur lärare kan förebygga språkliga brister hos eleven.

Sökord:serieteckning, serieskapande,lärarperspektiv, bildundervisning, undervisning,

5

1. Inledning

När jag presenterade ämnet skapande serieteckning vid introduktionen med eleverna i årskurs-7 kände jag deras stora nyfikenhet och entusiasm för ämnet. Elevernasåg på min serie hur den utvecklades från text till färdigritad serie. Jag kände direkt att göra serier ligger nära till deras hjärta. Det betyder i praktiken att eleverna jobbar kreativt med lust att lära sig och visa upp vad man kan.Serieteckning är en del av den visuella kulturen som tar mer och mer plats på ett generellt sätt i vardagen och blir sakta viktigare även i bildundervisningen. Samtidigt ökas behoven hos bildlärare att få mer kvalitativa kunskaper om serieteckningsskapande både teoretiskt och praktiskt, vilket även påverkar elevernas utvecklingsprocess positivt.

Serieteckning som konstart har blivit mer integrerad i litteraturen som ett potentiellt medium att utnyttja. Detta främjar både undervisningen och inlärningen i skolan för eleverna.Analysen handlar om två serier, skapade av en flicka och en pojke. Man ser hur båda två utvecklades underserieteckningarnasgenomförandeprocess utifrån olika förutsättningar och på olika sätt tolkade de uppgifterna från manusskrivandet till en färdig serie. Trots att båda eleverna hade begränsadeantal lektioner (7 lektioner) och en del uppgifter var svåra, såsom textskrivande, upplevde de skapandet på ett positivt och behagligt sätt. Båda eleverna bekräftar att de har lärt sig olika begrepp om serieteckningar och att dehade roligt med att skapa serierna.

Jag använde mig av två viktiga källor som är relevanta och användbara för undervisningen i serieteckning, delsJorsätters(1997 PDF

)

GraphicNovels.Utvecklingsprocessen gällande serieteckning analyseras hos eleverna i årskurs 7 ur ett lärarperspektiv. Detta ska leda till en ökad kunskap om hurkvalitetenpå

undervisningeneffektivt kan utvecklasoch ökade färdigheter hos bildläraren.I sin tur kan detta höja kvaliteten på inlärningen hos eleverna.

Bilderna i examensarbetet representeras i en storlek somtillåter detaljer. De räknades inte med examensarbetets längd.

6

2. Syfte

Syftet med arbetet är att analysera utvecklingsprocessen hos bildelever i årskurs 7 från lärarens perspektiv och om undervisningen i bildämnet ger eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera via bilder och uttrycka budskap.

Till detta syfte har följande två frågeställningar kopplats:

1.Hur kan bildundervisning hjälpa elever att utveckla sin uttrycksförmåga genom att göra serieteckningar?

2. På vilket sätt kan man som pedagog genom serieteckningsskapande, bildundervisning, involvera elever mer effektivt?

7

3. Tidigare forskning

McCloud menar att serieteckning som en uttrycksform har en potential och har gränslösa möjligheter på grund av sin kombination av text och bild. Den nästan obegränsade

kombinationen gör att texter laddas med ny kraft på grund av bilderna. Han menar också att den laddade kraften i ”some kind of HIDDEN POWER” som ingen hade upptäckt förut och kraften som fortsätter att finnas i serieteckning och som skapar spänning för läsaren än idag (McCloud 1994 s. 3). McCloud menar också att serieteckning är ett medium som innehåller alla möjliga ämnen. Innehållet och idéerna är däremot upp till serieteckningsskaparna

(McCloud 1994 s.6). Eklund skriver att när serieformer blandas med texter gör det innehållet mer populärt och det gör också inlärningen effektivare (1993 s.76). Jorsätterskriver att tecknandet kan hjälpa elever att förbättra sin minnesförmåga i många skolämnen. Det hjälper textsvaga elever som växer när de får berätta med hjälp av bilder. Även invandrargrupper kan med hjälp av det globala seriespråket förbättra sin inlärning. Jorsätter menar också att

förmågan att kombinera text och bild och skapa ett händelseflöde som ger många utvecklingsmöjligheter.En undersökning gjordes 1966 av Torsten Husen (Lidman 1966, refererad i Jorsätter 1997 s. 2) och den visar att individer lär sig ny kunskap genom att involvera flera förmågor under en process eftersom man kommer ihåg dem bättre. En läsare kommer ihåg endast tio procent av en text dagen efter. Av enbart bild kommer man ihåg 20 procent och av kombinationen av bild och text minns man 65 procent(Jorsätter 1997 s.2). En bra berättelse har alltid två grundläggande element, väl utmejslade karaktärer och tydliga konflikter (2002 s.9). Enligt Jorsätter (1997s.10) ”Det viktigaste när man skapar sina figurer är att skillnaderna är så tydliga som möjligt mellan figurerna, t.ex. kroppsform, ansikten, kläder och storlek”. Jonsätter menar att streckgubbemanuset ska vara enkelt, tydligt och följa huvudreglerna. Jonsätter menar också att streckgubbemanuset ska innehålla sju punkter som representerar dessa regler:

1.Vid varje ny plats i historien använder man en miljöbild (översiktsbild). 2.Man använder tydliga ansiktsuttryck.

3.Varje sida måste innehålla minst en närbild. 4.Tydliga igenkänningstecken på figurerna.

5.Rörelsen börjar från vänster till höger och följer samma lag som skrivregler. 6.Man varierar mellan olika utseenden på pratbubblor.

8

Eisner (1985 s. 132) menar att skrivprocessen börjar med en idé, sedan blir idén till en text och texten blir till bilder. Den grafiska delen börjar sedan dominera över texten. Den färdiga serieteckningen ska trots allt läsas visuellt. Mixen av texten och det visuella av den

sekventiella konstinsatsen är det som ger det slutliga svaret på framgången och kvalitén av denna konstform (Eisner 1985 s. 132). Eisner nämnde personligheten i relationen till serier så här: "Traditionell konst, dess stil och individualitet har varit central för personligheten i serietidningar eller serie strippar” (1985 s.172).

Betydelsen med pratbubblor är enligt Eisner (1985 s.164–165) att de blir hörda i läsarens huvud under serieteckningsläsningen. Viktiga ord inne i pratbubblor ska markeras med feta typsnitt men även att man maximalt använder 30 ord i varje pratbubbla för att få en rytm i läsningen. Man bör inte använda mer än en pratbubbla för varje huvudkaraktär i en bildruta, för många pratbubblor från samma huvudkaraktär gör att serieteckningsläsningen då blir långsammare. Eisner menar även att uttryck såsom kroppsspråk och gester måste vara överdrivna för att tala sitt tydliga språk (Eisner 1985 s.16). Enligt Wallin”Det är inte bara ansiktet som avslöjar hur vi mår, kroppsspråket är också väldigt talande och säger mycket om hur en person känner sig. Kroppsspråket speglar de inre känslorna. En Glad person sträcker på ryggen och rör sig framåt med glada steg men någon som är trött eller ledsen håller ryggen krökt och släpar med armarna. När man arbetar med tecknade figurer överdriver man gärna kroppsspråket för att göra det ännu tydligare.” (2015s. 17). Till exempel Eisner som menade att skuggan ger oss rädslan och ljuset ger oss tryggheten (1985 s. 161). Bolin skriver i sin tur att en person som filmas uppifrån känns liten och övergiven. Fågelperspektivet används också för att ge oss en överblick på bilder, exempelvis över ett slagfält i krig eller över en stad (2012 s.183).

Kukkonen skriver om Close-reading som innebär att det finns ledtrådar ”clues” som kan identifieras under läsningen såsom gester, ansiktsuttryck och karaktärernas positioner i bildrutan men även annat. Detta är inte en kognitiv medveten process utan sker vanligtvis automatiskt. Om man däremot vill kritiskt analysera serieteckning blir det enligt Kukkonen logiskt hur ledtrådarna clues samspelar med varandra, knyts samman och skapar betydelse och mening för serien. Att genomföra en Close-reading är en process som läsaren gör i serieteckningen och det innebär en fördjupning och ett fösta steg mot en förståelse av serietecknarens mening och budskap,meaning-making (Kukkonen 2013 s.15).

9

4. Läroplanens krav

Enligt läroplanen (2011 s.8) ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. ”

Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 (s.34):Läroplanen vill att elever för att få betyget E kan skapa olika typer av berättande med ett enkelt bildspråk som kommunicerar både deras åsikter och upplevelser så att det blir informativa bilder så att deras budskap går fram. Eleven kombinerar även färg, form och bildkompositioner på ett sätt som i huvudsak fungerar. Läroplanen vill också i bildskapandet kan elevens arbete utveckla sina egna idéer inom olika ämnesområden. Elevens egna erfarenheter kopplas till enkla och till viss del underbyggda resonemang.

Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 (S.35):Läroplanen vill att elever för att få betyget A kan skapa olika typer av berättande med ett välutvecklande bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer som kommunicerar både deras åsikter och upplevelser så att det blir informativa bilder så att deras budskap går fram. Enligt kunskapskrav i läroplanen (s.35) ska dessutom ”eleven använda olika tekniker, verktyg och material på ett väl

fungerande, varierat och idérikt sätt och prövar och omprövar då systematiskt hur dessa kan kombineras för att skapa olika uttryck. Dessutom kombinerar eleven former, färger och bildkompositioner på ett väl fungerande sätt.” Läroplanen vill också att elevens egna idéer inom olika ämnesområden och erfarenheter kopplas till välutvecklade och väl underbyggda resonemang. (Läroplanen 2014 s. 35).

5. Olika perspektiv på text

Enligt Wallner (2017 s. 124) är det första som kännetecknar en serieteckning den speciella kombinationen av text och bild. Denna kombination skapar ett sekventiellt narrativ som innehåller pratbubblor, berättarperspektivet och med deltagarens läsning blir allt detta en komplett serieteckningen. Det viktiga är att serien kommunicerar med läsaren som

kommunikationsmedel för att uttrycka ett budskap. Det andra som kännetecknar serieteckning är att läsaren genom sitt deltagande är både läsare och mottagare av serieskaparens diskurs och budskap (Wallner 2017 s. 124). På grund av relationen mellan text och bild kallas det en

10

serie. Det bekräftar också MacCloud(1993 s. 21) som menar att vi kan kalla en bild som har sin egen text för en serieteckning.

5.2 Betydelsen med att arbeta utifrån en text

Texten organiserar allt, huvudroller, platser/tider, händelser i ett linjärt kronologiskt flöde. Det vill säga att man vet vad som händer först och det som händer därefter i en sammanhängande situation i form av orsaker, påföljder och konsekvenser av reaktioner. När man börjar rita utan att ha en text att utgå ifrån då tar det lång tid och rytmen av skapandet går ner och på grund av det går man vilse i det visuella. Det blir svårt att konstruera en logisk handling. Texten bidrar till att vara som en guide till att skapa, utföra och avsluta serieteckningen.

Visualisering utifrån en text gör det enkelt, mer praktiskt och mer disciplinerande. Dessa egenskaper tycker jag passar utmärk i undervisningsform. Texten i sin funktion ger ett tydligt skelett för hela historien. Varje historia innehåller viktiga handlingar där varje handling i sin tur är en ny utgångspunkt för det visuella som utvecklas till en ny gren i den grafiska delen i historien.

Texten ger dessutom en tydlig översikt över organiseringen av historiens början, mitt, och slut och tydliggör meningen med innehållet och det blir fokus på den visuella processen. När man visualiserar texten kräver det ett nytt sätt att betrakta textens innehåll från ett nytt perspektiv. Den abstrakta delen av texten som inte är visuell såsom tankar och känslor får en röst i serieteckningen. Visualiseringen hjälper även eleverna att öka sin medvetenhet om

textskrivandets språkliga brister.Visualiseringen av texten under serieteckningsproduktionen ger eleverna bra förutsättningar att lära sig ett nytt sätt att betrakta textens struktur och innehåll.

Beskrivningar av plats, personer och föremål blir de synliga tecken i visualisering av texten och eleverna får sin inspiration under processen i serieteckningen. Kombinationen av det visuella och det abstrakta som en bild och en text utgör skapar ett kraftfullt medium som kan användas effektivt för att utveckla elevers möjligheter på olika sätt.

11

5.3 Förutsättningar för ett utvecklande textskrivande

Liberg (2010 .2) menar att viktiga förutsättningar för att lyckas med sitt läsande och skrivande är att ha ett stort ordförråd, komma ihåg vad man har läst och kunna återge kortare och längre textavsnitt. Samtidigt är det viktigt att vara en aktiv språkdeltagare. Liberg (2010. 3) lyfter också fram att läsarens och skribentens tidigare erfarenheter spelar en viktig roll och även så inställningen till läsande och skrivande. Dessutom har det betydelse på vilket sätt elevernas tidigare kunskaper samspelar med textens uppgift och innehåll. Enligt Wallin (2015 s.20) är ett bra manus viktigare än teckningarnas utseende. Om historien inte har ett värdefullt innehåll att berätta då hjälper det inte att teckningarna ser snygga ut. (2010 s.3).

5.4 Kommunikation – budskapsperspektiv

Eleverna ska kommunicera bra med bilder och uttrycka budskap. För att de kan tydligvisa budskapet men man måsta analysera serieteckningar och det sker genom att använda

semiotiken. Kommunikation kräver alltid en mottagare (serieteckningsläsare) för att ta emot budskapet då man måste kunna begreppet Close-reading att man följa ledtrådar i serieläsning genom gester, kroppsspråk, ansiktsuttryck etc. i samspelet med allt samman för att skapa mening. Close-reading är automatiskt (spontan process), men när man analyserar serier kritiskt (kognitiv process) då gårman djupare i analysen för att komma till förståelsen avserieteckningen, för att förklara hur budskapet skapades ”meaning-making”. ”Close-reading” och ”meaning-making” är viktiga redskapför läraren att praktisera ochanvända sig av för att kunna analysera elevernas serier.

Semiotik förklarar tecken och symboler i normala mögliga områden. Semiotikensanalys har två viktiga delar.Första delen är: denotation som handlar om att beskriva synliga konkreta figurer, människor, föremålen, djur osv, allt som syns i bilden. Den andra delen av

semiotiken:konnotation handlar om associationer från bilden som knyts samman och förklarar och ger en tydlig bekräftelse av budskapet i bilden och genom densociokulturellakontexten.

5.5 Metodologiskt perspektiv

Jacobsen menar att det som kännetecknar den kvalitativa metoden är i synnerhet närheten, nyansrikedomen, öppenheten och flexibiliteten. Den” korrekta” förståelsen ligger hos den som blir undersökt av intervjuaren. ”De får fram den ”riktiga” förståelsen av en situation, det vill säga de undersöktas konstruktion av verkligheten.” (2007 s.51). Öppenheten i

12

intervjufrågorna i den kvalitativa metoden innebär att informationen som samlas in av

intervjuaren ska påverka så lite som möjligt. ”Den man talar med ska få uttrycka sig med sina egna ord och på sitt eget sätt.” (2007 s. 48). Betydelsen av datainsamling är enligt Jacobsen (2007 s.93) att datainsamlingsmetoden har en stor påverkan på resultatet av analysen. Därför är medvetenheten om detta viktig för undersökaren. Öppenheten är bra för undersökaren för att man ska inte bara se det man vill se, alltså inte vara blind för annat viktigt som kan dyka upp i analysen. Enligt Jacobsen går man från empiri till teori (2007 s. 49). Jacobsen skriver ocksåatt den öppna individuella intervjun relevant och bäst att använda under vissa

situationer. En av de bästa situationerna är ”när man är intresserad av hur människor tolkar och förstår ett visst fenomen” (2007 s. 93). Jacobsen anser att öppenheten i intervjun inte ska betyda att den är planlös och utan innehåll, han fortsätter med att den kvalitativa intervjun måste ha en intervjuguide som en sorts översikt, vilket gör att intervjun ska täcka och belysa alla viktiga områden (2007 s. 96).

5.6. Kunskapskällor

I denna uppsats analyseras elevernas material och vad de lämnar efter sig av genomförande processen i årskurs 7. Där har jag undersökt elevernas utveckling från början till slut, dvs. från första textproduktionen via streckgubbemanus och till den färdiga serieteckningen. Jag kunde inte hitta källor som handlade direkt om renodlade kriterier om hur man mäter

utvecklingsprocessen och analyserar elevernas serier och om hur man drar slutsatser om deras utveckling. Däremot hittades litteratur som var relevant och användbar för undervisningen i serieteckning både hos JorsätterPOFF- Lärarhandledning (1997 PDF

)

Materialet som används i analysen är Eisners båda böcker Comics and sequential art (2008) och Graphicstorytelling and visual narrative (2008) men även

MacCloudsUnderstandingcomics (1994) och Kukkonens, StudyingComics and GraphicNovels(2013).

I Wallners bok FramingEducation: doing Comics Literacy in the Classroom(2017) fanns definitioner av serieteckning som ett medium och som en konstart.

Men även två-års studier i Bryssel på AcadémieRoyale des Beaux-Arts de Bruxelles har varit en viktig inspirationskälla i både undervisningen och för valet av examensarbetet.

13

6. Metod

Jag använde en kvalitativ metod i analysen (Jacobsen 2007) för att skapa förståelse för utvecklingsprocessen i serieskapandet ur lärarens perspektiv men även för att granska utvecklingen hos eleverna i årskurs 7. Att studera om och hur de nått kunskapskraven i bildämnet.

Det empiriska materialet består av textproduktion, huvudkaraktärstudie, streckgubbemanus& dramaturgi, färdiga serieteckningar av två elever. Analysenutgår ifrån hur eleverna har tolkat uppgifterna för varje stadium och på viket sätt de skapadehandlingarna och hur eleverna utvecklades genom processen, från texten som de har skrivit till det visuella i de färdiga serierna.Jag använder mig av teorier och kriterier (se ovan) som visar vad varje stadium ska innehålla och varför är det viktig för serieteckningen.Med utgångspunkt från semiotikens redskap (se s. 11) analyseras båda streckgubbemanuset och färdiga serier för att kunna nå serieteckningarnas budskap. Jag sorterar ut teman (se Tabell 1 nedan), räknarut olika sorters bildutsnitt och beskriver innehållet av varje bildutsnitt och dess innehåll, olika perspektiv, olika sorterspratbubblor, ljudeffekter, kroppsspråk och ansiktsuttryck.

Jag diskuterar också mitt urval av information och datainsamling genom intervjuer och empirimaterial för att jag ska kunna utvärdera metodens styrka och svaghet i min analys.Elevernas eget material, textproduktion, huvudkaraktärstudie och slutligen

streckgubbemanus med dramaturgi är alltså huvudkärnan i analysen av utvecklingsprocessen och är därmed viktig. Fokuset har lagts på två representativa serieteckningar (se Tabell 1 nedan), en serie skapad av en flicka och en serie skapad av en pojke. Stadier som granskas är textproduktion, huvudkaraktärstudie, streckgubbemanus och dramaturgi, ritning och

sidstruktur och den färdiga serieteckningen. Den kvalitativa studien fokuserar här på två serieteckningar. I metoden redogör och motiverar jag mitt val av metod.

6.1. Intervjuer med elever

Eleverna som jag har intervjuat känner jag sedan tidigare eftersom jag haft de under hela min praktik som varade i fyra terminer. Jag informerade bildläraren att mitt examensarbete kräver intervjuer av två elever. De som blev utvalda för analysen blev det på grund av att de representerade sin temagrupp (se Tabell 1 s.15). Rektorn blev informerad om det och gav mig sitt tillstånd. Eleverna är anonyma och elevernas vårdnadshavare är informerade och har gett

14

sin tillåtelse för barnens intervju. Intervjuerna ägde rum inne i ett gruppklassrum. Jag berättade för varje elev om syftet med mitt examensarbete och att syftet är att förbättra undervisningen i serieteckning. Berättade också att eleven kommer att vara anonym och att intervjun inte påverkar deras betyg på något sätt. Intervjuerna spelades in på min mobil och den första elevens (1) intervju (se bilaga 1) är 6 minuter lång och den andre elevens (2) intervju (bilaga 2) var nästan 15 minuter lång. Jag tycker att intervjuerna gick bra och frågorna blev besvarade på ett värdefullt sätt. Bildläraren besvarade frågorna skriftligt (bilaga 3).Frågornas svar belyser alla stadier i serieteckningens utvecklingsprocess. Frågorna som ställdes till båda eleverna är nästintill samma. Textproduktionen fullföljdes av elev (1) som hade skrivit sin text. Men elev (2) som saknade text till sin serieteckning kunde därför inte ha exakt samma frågor som elev (1). Därför anpassade jag frågorna för att de skulle vara relevanta för både eleverna. Vad gäller intervjun med eleven (2) angående den uteblivna textproduktionen som var för svår för honom att skriva, kunde han under intervjun snabbt berätta vad han skulle ha skrivit om han lyckats genomföra momentet textproduktion, som ingick i uppgiften. Jag använder mig av elevernas intervjuer för att diskutera deras uppfattningar om hur de upplevde processen av serieteckningsskapandet.

6.2. Enkät till lärarna

Läraren har inte blivit intervjuad men i stället har hen besvarat alla frågorna skriftligt och väldigt utförligt (se bilaga 3). Jag använder mig av lärarens respons i enkäten för att diskutera lärarens uppfattning om elevernas upplevelse av arbetet.

6.3 Urvalet av serier

Jag pratade med min handledare om hur jag skulle få ett representativt urval av elevernas serieteckningar. Han gav mig rådet att samla alla färdiga serieteckningar och sortera dem enligt deras olika teman för att hitta två representativa serieteckningar. Eftersom jag också var nyfiken på att använda mig av ett genusperspektiv för att få veta om det fanns någon skillnad i utvecklingsprocessen mellan flickor och pojkar, mer än den individuella skillnaden. Så länge det finns både flickor och pojkar i samma klassrum är det för mig viktigt ur

jämlikhetsperspektiv att kunna ge båda samma möjlighet. Efter sorteringen av färdiga serier kom jag fram till två temagrupper som skulle representera både största antalet i

15

pojkgruppen är temat ”Förintelsen” och i flickgruppen är temat ”Verklig historia med mystik”.

TABELL 1. Sorterings av serietemas och genus för hela klassen med antal flickor och pojkar

6.4. Undervisningsmaterial

Materialet som förklarar varje moment av uppgifterna som har använts i undervisningenbestår av olika kategorier:

Material A (se bilaga 4) visade jag mitt eget material av serieteckningar för eleverna. Detta gjordes bara en gång och det var vid introduktionen under den första lektionen.

Material B (se bilaga 5, 6, 7, 8) som jag gick genom som innehåller kunskaper som eleverna ska lära sig. Detta material fanns tills hand i klassrummet under alla 7 veckor.

Material C (se bilaga 9) var tänkt att fungera som inspirationskälla till elever som har svårt att skriva en egen historia.

Material D (se bilaga 10) var mallar för serieteckningens sidkonstruktioner som skapades efter elevernas behov för att förenkla deras arbete och skulle fungera som en tidsbesparande åtgärd för eleverna för att vinna tid och hinna med.

6.4.1. Sex av stadierna av undervisning i serieteckning

Fem av stadierna är huvudpelare i elevernas undervisning i serieteckning och det sjätte stadiet är lärarens analys av elevernas färdiga serieteckning.

Temagrupp av undersökta serier i klassen (årskurs 7)

Nr. Typ av serie Antal

serier

Genus

1 Kriminalhistoria 2 en pojke, en flicka

2 Talande djur 2 en pojke, en flicka

3 Verklig historia med mystik 3 flickor

4 Förintelsen 3 pojkar

5 Mytologiska djur i kontakt med människor 3 två flickor, en pojke

6 Kärlek 2 två pojkar

7 Daglig historia med polis 1 en flicka

16

TABELL2.Tabellenvisar seriestadiernas ordning och deras relationer till varandra, från textproduktion till färdig produkt.

6.4.2. Textproduktion

Uppgiften av textproduktion förklarades. Dessutom fick eleverna ett visuellt exempel för varje moment för att förstå hur man kan bygga upp sin text och vilka viktiga element som texten ska innehålla. Materialet funkar också som inspirationskälla för skapandet. Eleverna måste ges olika kunskaper om redskapen i textproduktion.

Viktiga element av historien är: huvudkaraktärer, händelser, var/när utspelade historien sig, ett problem-problemlösning, början – mitten och slut av historien. Betydelsen av

problem/konflikt i en historia gör att handlingen i historien går framåt och det gör historien också mer intressant. För att inte begränsa elevernas skrivprocess fick de också olika förslag att välja i mellan:

1. Skriva din egen historia!

2. Återberätta en historia som du har hört!

3. Återberätta en bok som du har läst!

4. Återberätta en film som du har sett!

I tabellen här nedan ser man viktiga element vid textproduktion vilka jag förklarade för eleverna under mina genomgångar.

TABELL 3.Lektionsinnehåll om viktiga element att tänka på inför att skriva en historia

1.Textproduktion 2.Huvudkaraktärs _studie 3.Streckgubbe-manus & dramaturgi 4. Design av sidmallar 5.Färdig serierteckning Lärarens analys

av Bild, text och kontext

Det är bra om din historia börjar med en huvudkaraktär som stöter på ett problem och försök hitta en lösning på problemet.

Hur slutar din historia? Slutar den lyckligt, sorgligt, tråkigt…

Vem är dina huvudkaraktärer? -Den kan vara en människa, ett djur, en fantasifigur, ett föremål…

Vad händer med dina huvudkaraktärer?

Var utspelade sig din historia? Platsen: hemma hos

huvudkaraktären, i skolan, ute i parken…

17

Motivering att eleverna ska skriva sina egna tankar i stället för att låna en färdigskriven text är för det första för att det är en utmaning att visa sina egna färdigheter och kunskaper under en lång inlärningsprocess och för det andra ett sätt att involvera deras egna reflektioner och livserfarenheter i textskrivandet. Detta är ett mer kreativt och inspirerande sätt för eleverna. Elevernas texter representerar deras tankar och reflektioner om sig själva och omvärlden och det i sin tur avslöjar deras mognad och deras utveckling på olika sätt. Serieteckning som ett medium binder två förmågor både skrivförmåga och teckningsförmåga. Enligt min synpunkt är en serietecknare alltid själv både manusförfattare och illustratör och det fungerar som identitet för denna konstform. Denna konstform skapar också ett tydligt personligt uttryck. Eisner nämnde personligheten i relationen till serier så här: "Traditionell konst, dess stil och individualitet har varit central för personligheten i serietidningar eller serie strippar.” (1985 s.172). När man börjar skriva tar det alltid tid att fundera, reflektera och välja mellan olika idéer. Det blir annorlunda när man visualisera sin egen text jämfört med om man lånar någon annans text.

I detta stadium av texten är att ju mer välskriven historien är desto tydligare blir budskapet och detta i sin tur leder till ett bra manus som ökar budskapets kvalitet och kommunikation. Undervisningen ska vara inkluderande och läraren måste utgå ifrån elevernas förutsättningar. ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och allmänna kunskaper.” Läroplanen (2011 s.8)

Jag ställer frågor till eleverna under textproduktionen:

1.Vem är dina huvudkaraktärer?

2.Hur ser han/hon ut?

3.Var och hur börjar din historia?

4.Vad händer med dina huvudkaraktärer?

5.Vilken typ av problem hamnar dina huvudkaraktärer i?

Dessa frågeställningar är till för att hjälpa eleverna att utveckla texten och göra dom mer medvetna om sin historia och textens eventuella brister. Dessutom får de nya utgångspunkter och ny inspiration för att försätta utvecklas kreativt!

6.4.3. Huvudkaraktärsstudie

Visualisering börjar ifrån huvudkaraktärers egenskaper som finns i texten.Visualiseringen av huvudkaraktärerna bör alltid vara minst en helbild framifrån och en profilbild (se bilaga 8).

18

Det är viktig att kunna se hur utseendet av karaktärerna fungerar, eftersom det underlättar ritandet av karaktärerna från olika synvinklar och i olika sammanhang i historiens förlopp. Det är viktigt också att huvudkaraktärerna inte är lika varandra till utseendet för att

serieläsaren lätt ska kunna skilja mellan dem. Man kan färglägga sina huvudkaraktärer på vilket sätt man än önskar. Friheten är viktig för att kunna skapa på ett kreativt sätt.

Inspirationskällorna för eleverna är olika de kan till exempel rita av sina klasskamrater, rita av bilder från nätet, från serieteckningar eller rita fritt från sin egen fantasi.

6.4.4. Streckgubbemanus & dramaturgi

Lektionens uppgift var uppskriven på tavlan och det var genomgång i början på varje lektion. Det är således inte enbart med textproduktion som man jobbar med dramaturgin utan

bearbetar dramaturgin i sin serieteckning även genom sitt streckgubbemanus. De båda bearbetningarna kompletterar varandra, det visuella och det språkliga.

6.4.4.1. Skissa utifrån era historier!

Tänk på:

1.Att göra streckgubbemanus för hela historien.

2.Kom ihåg att varje ruta måste innehålla ny information som gör att handlingen går framåt.

3. Serieteckningar börjar alltid med en miljöbild

(Översiktsbild).

4.När scenen eller platsen i historien förändras måste man börja om och rita en ny miljöbild (översiktsbild).

5. Det vanligaste bildutsnittet i serieteckningar är halv bild.

6. Att rörelsen av personer, figurer och föremålen börjar från vänster till höger. Det följer språkets riktning.

7. Det är viktigt att skifta mellan olika bildutsnitt: miljöbild (översiktsbild), halv bild, närbild och extrem närbild.

8. Att använda pratbubblor och definiera vilket typ av

pratbubbla som är lämpligt för din handling!

9. Att försöka använda olika markeringar, såsom

ljudeffekter till din

serieteckning som passar bra ditt innehåll.

10. Eleverna har friheten att välja vilka material som

användas för att genomföra sina serieteckningar. Dessa skall genomföras i svart/vit eller med färg.

11. När man gör ett

streckgubbemanus väljer man bilder som passar historien.

12. Undvik bilder som är repetitiva och inte ger så mycket åt handlingen.

6.5.1. Ritning och sidstrukturen

1.Eleverna skulle designa en sida i A3 formatet och räkna ut hur många rutor som varje sida ska innehålla till exempel 4 rutor, 6 rutor eller 8 rutor.

19

2.Eleverna hade full friheten att bestämma hur många rutor och i vilka storlekar de ville ha. Det fanns dock tillgång på olika mallar av sidstrukturer ifall eleverna inte ville lägga tid på att göra egna sidstrukturer (se bilaga 12).

3. Namnge serieteckningen. Lämna översta utrymmet på sidan för titeln av serieteckningen. Rekommenderade också eleverna att skriva sina namn eftersom de är både manusskrivare och illustratörer.

6.5.2. Färdig serieteckning

Det som gjordes i detta stadium var att kopiera elevernas färdiga serier i A3-format innan tuschningen. Detta för att eleverna ska kunna pröva tuschningen på kopian och för att kunna se resultatet direkt, vilket material och vilken teknik och vilka färger som passar till den färdiga serieteckningen.

7. Resultat

För att tydliggöra det som är viktigt för analysen skapade jag olika tabeller och figurer efter behov. I första delen av resultatet analyseras elevernas arbetsprocess med serieteckningarna från textproduktion till färdiga serieteckningar. I andra delen av resultatet analyseras

budskapet i serieteckningarna och den verbala interaktionen mellan lärare – elev och elev – elev. I denna del presenteras resultatet under rubrikerna Kommunikation och budskap, Utvecklingens process för båda eleverna och Utvecklingsprocess för elev (1) och elev (2). För att få en översiktsbild över hur lång tid varje process tog under de sju veckorna delade jag upp utvecklingsprocessens genomsnittliga tidslängd som var sju timmar.

TABELL 4.

Nr Moment Tidslängd

1. Textproduktion 120 minuter

2. Huvudkaraktärs-studie 90 minuter

3. Streckgubbe-manus 90 minuter

4. Sidstruktur och tuschning 120 minuter

20

7.1. Analysen av serieteckningen ”Stark” av elev (1)

7.1.1. Textproduktion

Bilden visar textproduktionen för ”Stark”.

FIGUR 1. Den originaltexten

1”-Stella vaknar konstig på en skoldag. Hon vaknar sent Ska ha ett prov …. Stella stressar till skolan 2-Hon cyklar extra snabbt till skolan, extra duktig idrott.

3-Hennes vänner märker att hon beter sig konstigt.

4-Stella märker inget först men sen märker hon de konstiga händelserna. 5-Stella blev försenad under dagen kan inte kontrolera sina krafter.

6-Stellas kan inte kontrolera krafter.

7-Stella blir stressad över provet och börjar öva på krafter.

8-Nästa dag: har provet klarar det och är med hennes vänner.” (Citat från textproduktionen ”Stark”)

Genomgång av definitionerna för egenskaperna i textproduktionen i ”Stark”, se tabellen nedan. Textens egenskaper

1. Texten är mer likt ett manus än en berättelse. 2. Innehåller åtta dramaturgiska punkter.

3. Innehåller både ett problem och en problemlösning.

21

TABELL 6.Textanalysen av elev (1) visar att eleven har uppfyllt alla krav utifrån uppgiftens innehåll.

Historian börjar med att Stella vaknade för sent för att gå till skolan och hinna göra provet. Hon hade också en väldigt konstig dröm. Hur kommer hon att lösa det?

Problem-problemlösning. Problemen och konflikter är ett viktigt element i dramaturgi som börjar redan vid textskrivandet, vilket gör att handlingen går framåt. Jorsätter(2002) menar att en bra

berättelse alltid har två grundläggande element, väl utvecklade karaktärer och konflikter och att dessa båda kompletterar varandra (2002 s.9).

Kommentar av elev (1)

(Intervjuaren) -Vad var det som var svårt för dig i textskrivandet och hur kunde du bemästra svårigheten? (Elev 1) -Det jag tyckte var svårast var att komma på något att skriva om. Jag tänkte lite på serier som jag hade läst och sett innan och tog några idéer ifrån det, men jag ändrade den ibland för vissa saker skulle bort och så…

(Intervjuaren) -Har du studerat serieteckning förut?

(Elev 1) -Eh…det var för några år sen som jag gick på någon sån här kurs, det var typ hälften av tiden var det serieteckning men det var inte lika komplicerat och lika många saker här, man skulle inte göra någon skiss riktigt och sen så… och ja och den var mycket kortare också.

7.1.2. Huvudkaraktärsstudie

FIGUR 2 Stellas vänner Vem är

huvudkaraktären?

Var utspelade historien sig (platser)?

Vad hände? Vad är problemet som ska lösas?

Hur löstes problemet?

Stella

Stellas vänner

Hemma hos Stella

Skolan

Sporthallen

Att Stella kände sig konstig och förlorade kontrollen över sina krafter

Genom att öva styrketräning, på grund av träningen lyckades hon att återfå kontrollen igen över sina krafter. Som resultat av detta klarade hon provet.

22

Eleven (1) gjorde fyra huvudkaraktärer. I Stellas huvudkaraktärsstudie finns ett tydligt drag av Stella ochtvå av hennes vänner.Alla tre har genom sinaolika frisyrer och egna ansiktsdrag och genomolika klädstilarfått tydliga karaktärer, dock har en av de fyra karaktärerna

blivitborttagen ur historien. Syftet med en huvudkaraktärstudieär attman visualiserar huvudpersonernas olika utseende ochderas fysiska egenskaper.Skillnaden i utseende av huvudkaraktärerna förenklar läsningen av serieteckningen vilket gör att läsaren vetvem som gör vad. När man tittar närmare på skisserna ser man tydligtolika hårfärger. Denna kunskap är viktig. Eleverna utnyttjar olika resurser för att visualisera huvudkaraktärer till exempelatt de ritar utifrån sin egen fantasi, någon seriefigur som de känner till och har läst, utnyttjar bilder från internet eller så ritar de av sina klasskamrater. Jorsätter menar att ”Det viktigaste när man skapar sina figurer är att skillnaderna är så tydliga som möjligt mellan figurerna, till exempel i kroppsform, ansikten, kläder och storlek.”(Jorsätter 1997s.10). På samma tema skrev också författaren Wallin om hur viktigt det är att skapa en bra huvudkaraktärstudie och att ge sina figurer karaktäristiska drag, kläder och andraspeciella kännetecken. Läsarna ska snabbt känna igen figurerna och inte blanda ihop dem med varandra (Wallin 2015 s.30).

FIGUR 3.Stellas frisyr FIGUR 4. Vännernas frisyr FIGUR 5. Stellas klädsel

Kommentar av elev (1)

(Intervjuaren) -Var det lätt eller svårt med huvudkaraktärstudie? (Elev 1) -Näh,…men jag bara skissade lite från min fantasi…

(Elev 1) -…för att när jag ritade så ritade jag ganska många personer, men det kändes som att liksom alla personer liksom fick lite samma utseende och ser likadana ut också…

23

7.1.3. Streckgubbe manus& dramaturgi Kriterier

Streckgubbemanus har två viktiga egenskaper: Dendramaturgiskt berättande processen och densekventiella visuella ordningen.Dessa båda är viktiga för att man ska kunna hålla takten i berättandet. Varje bild måste innehålla nya information för att föra handlingen framåt. Även antalet och placering av pratbubblor ska ingå. Dessutom ger streckgubbemanuset en tydlig bild av det grafiska narrativitet. Jonsätter menade att streckgubbemanus ska vara enkelt och tydligt och följa huvudreglerna

1.Varje ny plats i historien använder man en översiktsbild.

2.Att man använda ansiktsuttryck på ett tydligt sätt.

3.Varje sida måste innehålla minst en närbild.

4.Tydliga igenkänningstecken på huvudkaraktärerna.

5.Rörelsen börjar från vänster till höger.

6.Man bör variera mellan olika utseende på pratbubblor.

7.Rita två halvbilder av huvudkaraktärerna på varje sida.

(Jonsätter 1997 s. 9–10).

Utöver Jonsätter vill jag tillfoga några viktiga punkter:

1.Användningen av rätt storlek på bildrutor på ett

funktionellt sätt. 3.Använda kroppsspråk på ett effektivt sätt.

2.Rätt användning av markeringar (ljudeffekter). 4.Placeringen av pratbubblor hamnar på rätt plats i bilden.

7.1.3.1. Streckgubbemanus för elev (1)

Inledningsvis innehåller elev (1) streckgubbemanus 17 bilder jämfört med den

färdigaserieteckningen som innehåller 14 bilder. När hon bearbetat och tagit bort bilder som är likadana och dessutom gjort tre bilder till en blid förbättra hon dramaturgin på ett effektivt sätt. Fördelar med ett streckgubbemanus är att det ger en tydlig översiktsbild över det grafiska berättandet. Vad det är som saknas och vad det är som förändras och för att hitta en rödtråd. Streckgubbemanuset ger oss ett bra förslag om hur vi förbättrar bilder, välja bort bilder och skapar nya bilder som uppfyller dramaturgins behov. Man kan också se en tydlig medvetenhet i elev (1) streckgubbemanus med de skiftande bildutsnittenoch olika typer av perspektiv i relation till textens syfte.

24

FIGUR 6. Streckgubbemanus, sidan 1. FIGUR 7. Streckgubbemanus, sidan 2.

För att göra min analys av elev (1) och elev (2) använde jag mig av semiotik som redskap. Semiotik är läran om tecken och det finns två steg inom semiotiken.Den förstasteget beskriver man vad man ser i bilderna och andra stegetassocierarman för att komma på budskapet som står bakom serieteckningen.

TABELL 7. Tabellen visar olika antal bildutsnitt, totalt 15 elev (1).

Miljöbild(översiktsbild) Helbild Halv bild Närbild Extrem närbild

3 6 8 0 0

1.En miljöbild(översiktsbild). (Plats). Man ser först huset där Stella bor och det ligger längre bort.

2. En helbild. Stellas sovrum,där hon ligger vaken i sin säng med en tänkande pratbubbla. 3.En helbild.Väckarklockan ringeri form

av en pratbubbla.

4. En halv bild. Stella liggeri sin säng och inser att hon har försovit sig. Ovanför sitt huvud står upproptecknet, som en symbol för hennes oro.

5.En helbild. Stella cyklar snabbt för att visualisera snabbheten använder elev (1) markeringar som linjer som beskriver snabbheten ochfigurens rörelse.

6.En miljöbild.Otydlig skiss. Stella är på väg till sporthallen och en grupp elever och hon själv befinner sig nära i bild.

25

7.En halv bild. Stella och två personer som syns i bakgrund med pratbubblor och med en markering av tid på 20 minut senare.

8.Två halvbilder. En ruta som är uppdelad i två lika stora separata bilder med en flicka i varje bild.

9. En helbild. Stella cyklar och säger för sig själv. via en pratbubbla ”Jag måste öva på mina nya krafter”.

10.En helbild. Stellas hus med en berättande bubbla ”Hemma senare”. 11.Två halvbilder i en ruta som delats diagonalt. Stella tränar.

12.En halv bild. Stella tränar sina armar. Via en berättabubbla som säger ”efter flera timmer”.

13.En miljöbild. Sporthallen, klockan och ett träd. Via en berättande bubbla som berättar att det är ”Nästa dag”.

14.En helbild. Stellas armar riktas framåt.

15.En halv bild.Visar Stella i förgrunden och två av hennes vänner i bakgrunden med pratbubblor. Stellas pratbubbla berättar ”Jag klarade det”. Vännernas pratbubbla säger ”Du har blivit galet bra”.

16. Sista rutan visar på att berättelsen är ”Slut.

Kommentar av elev (1)

(Intervjuaren) - Var streckgubbemanus svårt?

(Elev 1) - Eh… Streckgubbe manus det var nytt för mig, men det var nyttig för mig för då visste jag ungefär vad jag skulle rita sedan.

Förutom närbild har Elev (1) alla viktiga ingredienser som ett bra streckgubbemanus ska innehålla. Hon användebildutsnitt på ett funktionellt sätt. Alla kriterier som ett bra streckgubbemanus innehåller, kan man hitta i hennes streckgubbemanus. Hon menar att streckgubbemanuset ger henne kunskap om de kommande stegeni genomförandet och den är en viktig funktion som underlättar för ett bra och intressant manus.

7.1.4. Design av sidmallar

Efter ett streckgubbemanus räknar varje elev ut sitt behov av antalet bilder för att få ihop sin historia och sin serieteckning. Jag erbjöd eleverna ett antal olika mallar (se bilaga 12) som bas för att underlätta och som de kunde förändra själva hur de ville. Detta för att slippa designa sidan från början, så sparar elevernamycket tid.

Denna process upplevdes inte bara av elev (1) och elev (2) som positiv utan även av stora flertalet elever som ett stort stöd. De känner att de förstår serieteckningens uppbyggnad och därför kan fokusera på själva serieteckningens dramaturgi.

26

Mallarna lyfter upp och tar deras genomförande till en ny nivå som gör att de hinner använda ljusbordet eller en fönsterruta för att kalkera till sidmallarna.

7.1.5. Färdig serieteckning

27

Under genomförandet fanns olika material: Två olika typ av tuschpennor både med tjocka och smala spetsar. Vanliga färgpennor, grafiska färgpennor och vattenfärger. Under stadium tuschning till färdig serieteckning var elever fria att bestämma på vilket sätt de ville att deras serier skulle se ut. Elev (1) har gjort en färdig serieteckningssida som innehåller 14 bilder och hon hann inte tuscha färdigt den allra sista rutanpå grund av tidsbrist. Hon använde stilen svart/vit tuschning av tuschpennor. Denna tekniken kräver stor noggrannhet genom att man ska lagra olika toner på varandra för att kunna skapa en tonskala i relationen till

sammanhanget i bilden. Den svart/vita stilen passar bra till hennes historia. Hon använde dessutom tuschpennor med smal spets till att rita linjer för att intensifiera de, ju fler lagar desto mörkare blir tonen.Tonskalan varierar mellan det mörkaste och ljusaste,kontraster är tydliga och detta höjer kvaliteten på bilderna.

Kommentar av elev (1)

(Elev 1) -Så att det lärde jag mig typ hur man sätta rutor. Sen så körde jag svart och vitt och jag brukar inte köra i svartvit med en typ tusch eller bläckpenna, det var nytt också för mig.

7.1.6. Analys av pratbubblor och markeringar

FIGUR 9. I figuren är de analyserade FIGUR 10. I bild 1 finns en ljudmarkering.

som visar att väckarklockan ringer, I bild3 finns en ljudmarkering som visar att väckarklockan ringer. pratbubblorna inringade

28

Eisner menar att man ska bara behålla de viktigaste orden i en pratbubbla och inte belästas med för många ord, vilket gör att berättande rytmen går ner. Eisner säger också att man ska maximalt ska använda 30 ord i en pratbubbla och inte använda mer än en pratbubbla för varje huvudkaraktär i en bildruta, för många pratbubblor för en och samma huvudkaraktär gör serieteckningsläsningen långsammare. Han fördrog att själv skapa en ny bildruta än attanvända mer än en pratbubbla i en bildruta(Eisner s.164–165)

Det finns många olika sorters pratbubbla, elev (1) har använt sig avfyra olika pratbubblor: 1.Pratbubbla finna i bilderna 3, 4, 5, 7, 8, 9, 13 och 14.

2.Tankbubbla2 ,10 och 11. 3.Berättande bubbla 6 och 12. 4.Ljudbubbla 1.

Det betyder inte att man måste använda alla typer av pratbubblor utan man använder det som krävs av innehållet och sammanhanget.

Väckarklockan har en form av en ljudbubblaser ut som en stjärna och innehåller en

ljudmarkering med två ord Bip-Bip som kom ifrån en väckarklocka som ringer inne i huset (se bilden nr.1).

Kommentar av elev (1)

23. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med pratbubblor?

24. (Elev 1) Eh…ja, jag tyckte ju att det inte fanns jätte många men några stycken att använda. Jag tyckte ganska lätta att använda man kunde ju ha en tänkande när man skulle tänka. Pratbubblor var inte nya för mig, jag har ju läst serietidningar själv.

7.1.7. Markeringar

Jag har valt att använda markeringar för att visa hur detaljrik elev (1) serieteckning är. I bild nr.1 ser man en liten markering som består av ljudmarkering för väckarklockan ringer ”Bip-Bip. Bild nr.4 Känslor: upptäckt, överraskning. Bild nr. 5 Rörelser markeringar. Bild nr. 7 två Känslor markeringar: Förvåning. Bilden nr.10 Känslor: upptäckt och överraskning.

Kommentar av elev (1)

Intervjuaren) -Var det lätt eller svårt med markeringar, ljudeffekter och symboler?

29

FIGUR 11. Olika markeringar för känslor. FIGUR 12. Kroppsspråk och ansiktsuttryck.

omringade med rött.ljud ljus och ord omringade med rött.

7.1.8. Kroppsspråket och ansiktsuttryck

Det märks tydligt att elev(1) var medveten om kroppsspråk (se serien bredvid) eftersom huvudkaraktären har olika kroppsspråk beroende på vilka olika situationer och

sinnesstämningar som huvudkaraktären befinner sig i.

Kommentar av elev (1)

(Intervjuaren) -Var det lätt eller svårt att rita Ansiktsuttryck?

(Elev 1) -Jag blev lite stressad för att jag hann inte riktigt bli klar, så det blev lite slarvigt, men jag tyckte det var lite svårt att rita så här ansiktsuttryck och så. Men när jag ritar, ritar jag ofta personer och så, så jag övat lite på det innan också.

Bild nr. 2 vakande. Bild nr. 4 hur huvudpersonen har sina händer på sina kinder som uttryck av rädsla eller nervositet. Bild nr. 5 hastigheten och kroppsspråket som förstärker

tillsammans. Ansiktsuttrycken hade inte så mycket variationen i jämförelse med

kroppsspråket, orsaken till det kan vara att det inte finns så stora behov av ansiktsuttryck på grund av hennes rikliga användning av kroppsspråk är tillräckligt.

30

7.1.9. Serietecknings perspektivet

FIGUR 13.Olika typer av perspektiven.

Eleven (1) användersig av tre olika perspektiv i sin serieteckning. 1. En-punktperspektiv och ett som är 2. Två-punkts perspektiv och ett 3. Fågelperspektiv. Det normala perspektivet är där föremålen ligger på samma ögonhöjd som betraktaren, det markeras med blå färg (se bilden bredvid). Fågelperspektivet är markerat med rött. Normalperspektivet är att betraktaren ligger på samma höjd som motivet.Användningen av detta perspektiv ger känslan av att läget är lugnt. Första bilden i serien är ett fågelperspektiv som ger mer detaljer om platsen. Det samma gällerbild nr. 2 som är ännu merdetaljrik och är från Stellas rum, därser man tydligt till exempel möblerna, mattan, sängen och byrån.

31

Bolin anser att fågelperspektivet används för att skapa en överblicksbild för att kunna se mer detaljerat över platsen. Han menarockså att man använder fågelperspektivet för att människan eller människorna då ser små ut och det ger en känsla av övergivenhet(2012 s.183).

7.1.10. Budskapet i serieteckningen av elev (1) Stark

Serien heter Stark och handlar om Stella (huvudkaraktär) som upptäcker sina inre krafter genom att träna och efter sin träning klarar hon sitt prov. Hon gjorde sig stark. Stella besegrade de små vardagliga problemen, förseningen till skolan, hon klarlade av att skriva provet som hon hade missat förut. Historien slutade positivt. Budskapet är att man måste vara stark för att besegra problem som man hamnar i och ibland inträffar varje dag.

7.2. Analysen av serieteckning av elev (2)Förintelsen

32

7.2.1. Textproduktion

Bilden visar elev (2) Serieteckningen Förintelsen har avsaknad av textproduktion förutom sista rutan som innehåller ordet Slut. Denna serien innehåller heller inga människor,

pratbubblor eller någon tydlig historia. FIGUR 15. Det enda ordet på eleven

(2) serieteckning.

TABELL 9. Tabellen visar olika antal bildutsnitt, totalt 5 elev (2).

Miljöbild(översiktsbild) Helbild Halv bild Närbild Extrem närbild

2 2 1 0 0

Bild nr.1 På miljöbilden ser man jorden längst fram och två kometer som har en mindre massa än jorden, dessa följer varandra på väg mot jorden. Tiden är natt och det är mörkt men alla tre rymdkropparna är belysta.

Bild nr.2 är en hel bild av båda kometerna syns i dagsljus hur de krockar med varandra genom de linjerna som markerar hastigheten.

Bild nr.3 ser man en liten del av jorden som ligger i mörker och de två kometerna som följer varandra och linjerna som markerar rörelse. I bakgrunden ser man stjärnorna som befinner sig längre bort. Man anar att någonting håller på att hända!

Bild nr.4 visar jorden i dagsljus och man ser både haven och grönskan. Man ser också

markeringar på himlen som rör sig i olika riktningar, man får känslan av att något har hänt. Bild nr.5 åter natt och jorden har delats på mitten och håller på att glida isär. Jodens båda

delar är målad med röd färg och rymden är svartmålad.

Bild nr.6 sista rutan som innehåller ett enda ord ”slut”. Slutet på livet på jorden genom att knyta serieteckningens titel ” Förintelsen” med sista rutan i serien ” slut” då kommer man till detta resultat av handlingen.

Budskapet att livet på jorden kommer att försvinna och orsaken är att två kometer som kommer ifrån rymden och som slår mot jorden. Påföljden blir att livet inte kunde fortsätta mer. Variationerna av bildutsnitt skapar ett tydligt händelseförlopp. Man får en känsla av både dag och natt i bilderna genom färgtuschningen, det finns heller inga ljudmarkeringar.

33

7.2.2. Ett karaktäristiskt drag i serien

Användning av ljuset påverkar känslorna hos läsaren enligt Eisner (1985 s. 161) som menade att skuggan ger oss

rädslan och ljuset ger oss tryggheten. Serieteckning använder sig av dessa egenskaper och kontrast.

7.2.3. Färganvändning

Färgen i serieteckning används på två olika sätt: Ett identifierande sätt och ett beskrivande sätt.

På ett identifierande sätt färgläggs jorden med de blå haven och de gröna markområdena (bild nr.1 och nr.4)

På ett beskrivande sätt i bilderna (nr.1, 2) ser man att kometerna är livlösa eftersom de har ingen färg.

Bild nr.5 ser man hur jorden blev rödfärgad. Den röda färgen i detta sammanhang beskriver en situation där jorden är i en förändring som har skett på grund av kraschen med kometerna.

7.2.4. Budskapet i serieteckningen avelev (2) Förintelsen

Elev (2) reflekterar sina tankar och sina reflektioner om vardagens frågor, av det som händer i livet, familjen, vänner, samhället och världen. Han uttryckte det genom serieteckningen. Budskapet att vi lever i värld där det finns många risker som vi kan råka ut för, en del av riskerna kan vi inte påverka utan de står utanför människans makt och kontroll. Såsom att kometer kan krascha och utrota allt liv på jorden.

7.2.5. Svårigheterna för elev (2)

Elev (2) upplevde tre olika svårigheter: Den första svårigheten är att han inte kan förmedla alla sina tankar och idéer till pappret som en text.Den andra svårigheten är att han har svårt att rita ansikten.Den tredje svårigheten är att han inte frågat lärare om hjälp eller tagit emot när lärarna har erbjudit honom sin hjälp.

(Intervjuaren) -Vad var det som var svårt för dig i textskrivandet och hur kunde du bemästra svårigheten?

(Elev 2) -Eh… så verkligen hitta rätt ord, skriva alltså… som verkligen passar in. Jag har aldrig varit bra på att skriva sådär, så jag brukar alltid rita först.

34

(Intervjuaren) -Vad tycket du om det hela, var det svår att nå ditt mål? Jag menar hela textproduktionen, karaktärsstudie, streckgubbemanus, sidstruktur och tuschning. Vad tyckte du var svårast?

(Elev 2) -Förmodligen… förmodligen att få min idé ner på pappret, alltså jag hade en idé i huvudet hur jag ville att det skulle se ut, men det svåraste får mig var att få det att se ut så, så som jag hade tänkt mig. Menenligt mig så lyckades jag……, som jag hade tänkt mig.

(Intervjuaren) -Det ord i din serieteckning ”Slut” vad menar du med det?

(Elev 2) -Att Basicly, jorden sprängdes i bitar, allt liv på jorden… kommer att dö ut för eller senare med tanke på att jordens kärna inte riktigt är där och det ekosystemet kommer inte funka …, ekosystemet kommer inte funka för att jorden inte är hel. Så det är basicly allting tog slut, det är det jag menar med det.

Elev två tyckte att det var svårt med både streckgubbemanus och karaktärsstudie.

(Elev 2) Ja...Det är det jag menar liksom, det var det som gjorde det lite svårt för att jag använde inte riktigt en huvudkaraktär i sig såhär. Huvudkaraktären i det här var kanske antingen kometen eller jorden. Även om jag har en väldigt bra idé och tänker exakt hur jag vill ha det är det inte säkert att jag kan förverkliga det på pappret.

(Intervjuaren) -Var det lätt eller svårt att rita Ansiktsuttryck?

(Elev 2) -Alltså det var bra, ni gick genom på väldigt bra sätt, man förstod exakt vad man skulle göra.

(Elev 2) För att… jag är inte så bra på att rita ansikten.

7.3 Kunskapskraven enligt läroplanen

Kunskapskraven i ämnet bild enligt läroplanen är att kunskapskravet i slutet av årskurs 7 till 9 är en framställning av berättande och informativa bilder med kommunikation av erfarenheter, upplevelser och åsikter med ett bildspråk. Genom praktiserande uttrycksformer för budskapet framgår användning av olika tekniker, verktyg, material och provar hur det ska kombineras för att skapa olika uttryck och kombinationer av former, färger och bildkompositioner. Bildskapandet bidrar till idéers utveckling inom olika ämnesområden. Arbetsprocessens bidrag är till för att hjälpa eleven att formulera och välja handlingsalternativ som går framåt. Eleven bör få möjligheter att presentera sina bilder med en anpassning till syfte och

sammanhang (Läroplanen 2011 s.33).

Att undervisningen skapar kvalitativa förutsättningar för att eleverna ska kunna uttrycka sig genom serieteckningar är viktigt. De båda eleverna bekräftar att de upplevde ett positivt resultat detta genom att de lärde sig mycket och att lärarna förklarade tydligt vad det var som var viktigt att tänka på vid varje stadium.

35

7.4. Utvecklingsprocess från elevers perspektiv

Eleverna upplevde att de utvecklats under processen med att skapa en egen serieteckning när de tillfrågades under intervjun om vad dom lärt sig, både vad det gäller nya kunskaper och nya begrepp.

(Intervjuaren) -Vad tycker du att du lärde dig under dessa sju lektionerna?

(Elev 1) -Jag har inte gjort en så här stor serieteckning förut. Så att det lärde jag mig typ hur man sätta rutor. Sen så körde jag svart och vit och jag brukar inte köra i svartvit med en typ tusch eller bläckpenna, det var nytt också för mig.

(Intervjuaren) -Vad lärde du dig om de olika begreppen? Bildutsnitt: Miljöbild översiktsbild, helbild, halv bild, närbild och extrem närbild?

(Elev 1) -Jo men jag brukar inte ritar serier, så att det var nytt för mig typ att göra alltså nära bilder eller bilder längre ifrån. Ja, jaa alltså, jag visste om, typ hur lite grann, men jag blev lite bättre på det tyckte jag.

(Intervjuaren) -Vad tycker du att du lärde dig under dessa sju lektionerna?

(Elev 2) -Ehh..planering av mina projekt för att jag tycker att ni var väldigt tydliga med hur vi skulle planera, hur man kan göra, och sen ehh även jag tycker ni verkligen tänka på hur man skulle göra själv, jag fick liksom såhär man kan göra på det här sättet med. Men också att skriva ner vad jag vill, liksom att historian och texten ska vara först.

(Intervjuaren) -Vad lärde du dig om de olika begreppen? Bildutsnitt: Miljöbild översiktsbild, helbild, halv bild, närbild och extrem närbild?

(Elev 2) -När vi gick genom det så tyckte jag liksom konstruktivt, du sa, ni sa det på bra sätt liksom så att man fatta på ett bra sätt, så att det var lätt att förstå.

7.5. Utvecklingsprocess från lärarperspektiv

Läraren beskriver i sina intervjusvar hur han noterar att flera av eleverna utvecklas under projektet att skapa en egen serieteckning och att eleverna utvecklas på flera olika sätt men också att utvecklingen sker av olika anledningar.

Kommentar av lärare

(Intervjuaren) -Har du som lärare lagt märke till utvecklingen under skapande processen av elevens serieteckning? I så fall på vilket sätt?

(Läraren) -Jag, har vid flera fall sett elever göra förändringar i sina pågående projekt. De kan vara gjorda på eget bevåg eller efter att ha fått tips från någon av oss lärare. Att våga göra förändringar i sitt pågående projekt anser jag är ett tydligt tecken på utveckling.

36

Under de 7 lektionerna erbjuds eleverna en kvalitativ undervisning i serieteckning från idén till färdig serie på samma sätt som en professionell serietecknare gör för att skapa en

serieteckning, steg för steg, teoretiskt och tekniskt och tillsammans med en bildlärare som har bra referenser i serieteckning. Eleverna fick möjligheter att vara en manusskrivare och

illustratör på samma gång så att de kunde uttrycka sig personligt och individuellt. Eleverna var mycket medvetna om att lämna sitt personliga uttryck i sin egen serieteckning och det bekräftar elev (1):

15. (Intervjuaren) Var materialen som visade alla processer som jag använde i genomgångarna i klassrummet var de bra?

16. (Elev 1) Eh…Jag tyckte att det var bra att du berättade mycket för att då alltså kunde man göra sin egen och inte alla blev likadana.

Det var utmanande för eleverna att skriva sina egna texter och även om uppgiften var svår så blev det ett stort steg framåt för de i serieskapandet. Resultatet och variationen av serier som eleverna gjorde visar på att de har stor potential för denna konstart. Bra erfarenheter av bildläraren i ämnet serieteckning höjer den kvalitativa delen av undervisningen. Elevernas reaktion var stor och de visade mycket glädja och entusiasm.

Kommentar av elev (1)

(Elev 1) -Jag tycket att själva ritandet var inte lätt utan roligt, det var roligt.

Kommentar av lärare

(Intervjuaren) -Din upplevelse under arbetsprocessen?

(Läraren) -Överlag har eleverna varit produktiva. Många elever tycker om att skapa sina egna serier även av de som inte har något direkt intresse i serier annars.

7.6. Utvecklingsprocess för elev (1)

Genom analysen av elev (1) serieteckning visar hur hon kunde genomföra uppgiften och hur hon kunde lyckas med att använda redskapen och lyckas med sin serieteckning med ett kreativt resultat och ett tydligt budskap. Elev (1) har stor kvalitativ förståelse för hela processen från text till den färdiga serieteckningen.

När man behärskar redskapen och har utvecklade förmågor och färdigheter på olika sätt inom ett område som serieteckning då färdiga serier visar på tydliga kommunikativa möjligheter och med ett tydligt budskap. Vad gäller textproduktion visade elev (1) en utvecklad förmåga i

37

jämförelse med andra elevers texter. Hennes problemlösning var väl gjord, texten var tydlig från början till slut och det gjorde att det blev ett bra visuellt resultat på den färdiga

produkten. Huvudkaraktärsstudien visar att karaktärerna skiljer sig åt genom sina skiftande utseenden vad gäller deras olika klädstilar, frisyrer och ansiktsdrag. Under streckgubbemanus visade eleven bra kunskaper om läsordning och dramaturgi i bildberättandet och en

skicklighet i användningen av bildutsnitt, pratbubblor, kroppsspråk, perspektiv och markeringar. Ansiktsuttrycken har dock inte lika många variationer jämfört med

kroppsspråkens alla variationer. Hon använde tusch på utmärkt sätt och skapade olika toner med tydliga kontraster. Linjer intensifierades genom att de ritades på varandra och skapade därmed olika effekter av mörkt och ljust.

7.7. Utvecklingsprocess för elev (2)

På grund av att elev (2) inte skrev någon text betyder det i praktiken att han missade också studiet av karaktärer och en utebliven kunskap om streckgubbemanus. Dessa tre stadier innehåller kunskaper om hur man genomför de nästkommande stadierna. I jämförelse med elev (1) som följde uppgifterna i utvecklingsprocessens kronologiska ordning så lyckades hon med att följa principerna och lärde sig av varje stadium och kom på ett smidigare sätt till nästa stadium med bra förkunskaper.

Men elev (2) på grund av att han hade problem med att skriva sina idéer ner på pappret och även att han inte vände sig till lärare för att få hjälp, eleven (2) hade dessutom redan ett problem med att rita ansikten. Dessa problem gjorde att han valde ett tema utan att ha en text till.Han ritade två kometer som slog ner på jorden och han fick inspiration av sina två

klasskamrater som redan jobbade utifrån samma tema. Han berättade att han försökte uttrycka sig i bilderna på ett personligt sätt. När han blev tillfrågad om att han hade väldigt lika

serieteckningar som hans klasskamrater svarade han så här:

(elev 2) -Får jag bara tillägga en sak, mina två vänner gjorde liknande, skillnaden var att mitt perspektiv var från rymden och inte lika mycket på jorden, när man står och tittade på en kommet som liksom landade på jorden.

7.8. Den verbala interaktionen mellan lärare - elev

Analysen visar att verbala processen mellan lärare och elev är viktig för att utveckla textproduktionen hos eleven. Den verbala processen höjer kreativitet i alla stadier men speciellt under textskrivandet, karaktärsstudien och streckgubbemanuset. Ett tydligt exempel