Diskussion - Elevers utvecklingsprocess i serieteckning ur lärares perspektiv

Resultatet visade hur eleverna utvecklades på olika sätt och detta till trots att uppgiften var samma för alla från idé till färdig serieteckning. På grund av olika förutsättningar och omständigheter, både utifrån och inifrån dom själva. Undervisningen gav eleverna bra förutsättningar för att få möjlighet till att uttrycka sig personligt. Det främjas med bra

teoretiska och praktiska grunder till varje stadium. Det visade också hur man lär sig steg för steg att göra en serieteckning från idé till färdig serie.

Analysen utgår utifrån två elever som utvecklades på olika sätt. Elev (1) som har lite

erfarenheter i serieteckning sedan tidigare och utifrån uppgifterna kunde komma till en högre nivå av färdigheter i serieskapandet. I motsats till elev (2) som är utan tidigare erfarenhet med att jobba med serieteckning. Elev (2) hade svårt för att skriva ner sin idé på pappret men har även problem med att rita ansikten och vände sig inte till någon lärare för vägledning eller tog emot erbjudande om hjälp från lärare. För att förekomma olika elevers problem med

textproduktionen hade jag förberett mig genom att kopiera några av mina egna serier utan text så att de kunde välja en serie och skriva sin egen text till.

Slutsatsen är att elev (2) på grund av sina val förlorade möjligheterna att lära sig grunderna i serieteckning såsom karaktärsstudie, streckgubbemanus, pratbubblor, kroppsspråk,

ansiktsuttryck och ljudeffekter. Alla dessa stadier kräver stor koncentrationsförmåga för att kunna jobba med det. Serieteckningsskapande kräver mycket att reflektera över, ifrågasätta, undersöka, leta information, välja mellan olika val och skriva och ibland göra om. Det kräver helt enkelt mycket tålamod.Eleverna som gjorde serier utan att skriva en text kunde inte utvecklas lika mycket som de andra som har skrivit en text. Utifrån texten visualiserarnas sedan deras serier och de utvecklar sig själva stegvis. När de påträffade ett hinder kunde de ta sig över hindret genom lärarens eller med klasskamraters hjälp eller genom att hitta egna lösningar till exempel genom att fotografera med sina mobiler, rita av en bild på nätet som kan vara relevant för deras serieteckning.

För att utveckla och involvera alla elever effektivt i serieteckningsskapande så att alla deltar utifrån sina egna förutsättningar förespråkar jag att ett nytt och intressant samarbete med svenskspråkslärare. Att både svensklärare och bildlärare samarbetar och utvecklar ämnet textproduktion och där var och en utnyttjar sitt ämnes potential och tillgångar. När eleverna börjar första lektionen i serieskapande måste de ha en färdig text i handen som de har skrivit under lektionerna i svenska.

Läraren i bild bör redan under de första lektionerna undervisa eleverna i konsten att kunna rita en människas kropp ifrån olika synvinklar och visar hur man ritar olika ansiktsuttryck och

kanske till och med djur. Detta samarbete med svenskspråklärare utökar tiden för

genomförandet av serieteckningen på ett mer relevant sätt i ämnet bild. Samarbete utökar kreativitet i både ämnena. Dessutom har serieteckning en potentialoch kraft att involvera sig med andra ämnen. Bildlärare kan i framtiden dra nyttja av analysresultatet för få en enkel och översiktlig kunskap över vad som är viktig kunskap i varje stadium och på vilket sätt eleverna kan lära sig att skapa en serieteckning. Det ger också läraren en förståelse och en möjlighet att bedöma elevens utvecklingsprocess. Analysen belyser också den verbala interaktionen som ett viktigt redskap för hela utvecklingsprocessen och utrusta lärare med viktiga kunskaper om genomförandet på generellt sätt. Det hittades ingen forskning som behandlade samma fråga för att kunna göra en jämförelse sinsemellan.

Att analysera serier är en färdighet som utvecklas genom att den utövas om och om igen. Det är viktigt att förstå detta medium och dess kommunikativa medel och därför blir det extra viktigt för bildlärare att använda semiotiken för att analysera serier som en färdighet. Dessutom är serieteckning ett aktuellt tema för undervisning på grund av serieteckningens popularitet hos eleverna och därför kräver det extra insatser för att förstå serieteckningens mekanismer och dess funktioner.

Metoden som jag använde mig av för att granska elevers utvecklingsprocess i serieskapande är kvalitativa. Det hjälpte mig dessutom väl att jag hade god kännedom om eleverna för att genomföra intervjuerna på ett trevligt och avslappnat sätt. En lärare och två elever som deltog och svarade på mina intervjufrågor. Öppna frågor passade bra för att det belyste tydligt utvecklingsprocessen hos de båda eleverna och hur de tänkte under hela

serieteckningsskapandet.

Jag tyckte att det var väldigt intressant att jag kunde analysera två representativa serier av både en flicka och av en pojke som båda har en tydlig skillnad i sina tankar och sitt

genomförande från idé till färdig serieteckning. Jag önskar att jag hade kunnat involvera fler elever i analysen för att få veta mer om deras utvecklingsprocess, men undersökningen är begränsad. Jag hade också önskat mig att alla elever hade haft tillräckligt med tid och hunnit göra sina serier färdiga, och att det kunde ges mer tid för interaktionen mellan lärare – elev.

43 Förslag till kommande forskning:

1. Betydelsen av samarbete mellan bildlärare och svenskspråklärare vad gäller textskrivandet för serieteckningar.

2. Verbala interaktionen mellan lärare - elev och interaktionen mellan elev - elev. 3. Lärarens kunskaper i undervisningen av serieteckningen teoretiskt och praktiskt. 4. Pojkars och flickors serier, skillnader och likheter.

9. Slutsats

Resultatet av undersökningen skapar en utmärkt förståelse för utvecklingsprocessen och inlärningen hos elever och ger dom bra möjligheter att uttrycka sig personligt genom att välja eget tema för serieteckningen. För första gången var eleverna både manusskrivare och

illustratörer samtidigt och fått ta hela ansvaret för sitt skapande. Resultatet och analysen bör underlätta undervisningen i serieteckning eftersom det ger en överblicksbild över hela

processen från idé till en färdig serie. Dessutom utrustar det bildlärare med bra teoretiska och praktiska kunskaper och det skulle kunna lyfta upp samarbetet mellan olika skolämnen. Detta leder till att serieteckningens undervisning och andra ämnen integreras mer och påverkar positivt på inlärningen hos eleverna i stort.

10. Källor

Bohlin, Senait&, Brunosson, Cecilla&Greczanik, Liza & Johansson, Magnus. (2012) Portal grundbok.Gleerups.

Eisner, Will. (2008, 1985) Comics and sequential art.W.W. Norton & Company, Inc. New York.

Eisner, Will. (2008) Graphic storytelling and visual narrative. W.W. Norton & Company. Inc, New York.

Eklund, Stig & Lassen, Lasse & Möller, Yngve. (1980) BILD boken.Gleerups.

Jacobsen, Dag Ingvar, (2007) Förståelse, beskrivning och förklaring. Denmark, Narayana Press.

Jorsätter, Esbjörn (1997) POFF- Lärarhandledning. PDF: https://www.ur.se/mb/pdf/6427110201.pdf

Datum: 20191109

Kukkonen, Karin. (2013) Studying Comics and Graphic Novels. John Wiley & Sons, Incorporated.

Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet(2011)

MacClouD, Scott. (1994) Understandning Comics. New york, Harper Collins publishers. Wallner, Lars. (2017) Framing Education: doing Comics Literacy in the Classroom. Linköping Universitet. LiU-Tryck.

Wallin, Jimmy. (2015)Skapa egna serier en

lärarhandledning.PDF:https://serieriundervisningen.se/wp- content/uploads/2015/08/SIU_serieskapande.pdf

11. Bilaga 1

Intervjun med utvalde eleven (1) (Intervjun spelade in på mobilen). Presentation av syftet för undersökningen för eleven:

Jag berättar för eleven (1) varför jag intervjuer henne! Berätta till henne om min undersökning och dess syfte. För både för elevernas bäste och för lärare. Inter

Frågor:

1. (Intervjuaren) Vad var det som var svårt för dig i textskrivandet och hur kunde du bemästra svårigheten? 3. (Intervjuaren) Har ni övat på att skriva texter på svenska lektionerna? Hur brukar ni i så fall göra, brukar ni ha tema?

. 5. Intervjuaren) Vad tycket du om det hela, var det svår att nå ditt mål? Jag menar hela textproduktionen, karaktärsstudie, streckgubbemanus, sidstruktur och tuschning. Vad tyckte du var svårast?

7. (Intervjuaren) Var streckgubbemanus svårt?

9. (Intervjuaren) Är du nöjd med resultatet av din serieteckning?

11. (Intervjuaren) Vad tycker du att du lärde dig under dessa sex lektionerna? 13. (Intervjuaren) Vad lärde du dig om de olika begreppen?

Bildutsnitt: Miljöbild översiktsbild, helbild, halv bild, närbild och extrem närbild?

15. (Intervjuaren) Var materialen som visade alla processer som jag använde i genomgångarna i klassrummet var de bra?

17. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt att rita Ansiktsuttryck?

19. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med markeringar, ljudeffekter och symboler? 21. (Intervjuaren)Var det lätt eller svårt med huvudkaraktärers studie?

23. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med pratbubblor?

25. (Intervjuaren) Har dina klasskamrater gett dig råd att lösa ett problem eller de hjälpte dig på något sätt? 27. (Intervjuaren) Har du studerat serieteckning förut?

12. Bilaga 2

Intervjun med utvalde eleven (2) (Intervjun spelade in på mobilen). Presentation av syftet för undersökningen för eleven:

Jag berättar för eleven (2) varför jag intervjuer honom! Berätta till honom om min undersökning och dess syfte. För både för elevernas bäste och för lärare.

Frågor:

1. (Intervjuaren) Vad var det som var svårt för dig i textskrivandet och hur kunde du bemästra svårigheten?3. (Intervjuaren) Har ni övat på att skriva texter på svenska lektionerna? Hur brukar ni i så fall göra, brukar ni ha tema?

5. (Intervjuaren) Kan du till exempel skriva en text för din serie?

7. (Intervjuaren) Om jag ger dig tid kan du skriva en text för din serieteckning?

9. (Intervjuaren) Du sa att det är svårt att skriva texten, känner du annat sätt som du kan bemästra den här svårigheten på som hjälper dig? Till exempel att lärare kanske kan ge dig ett förslag eller något annat hjälpmedel?

11. (Intervjuaren) Vad tycket du om det hela, var det svår att nå ditt mål? Jag menar hela textproduktionen, karaktärsstudie, streckgubbemanus, sidstruktur och tuschning. Vad tyckte du var svårast?

13. (Intervjuaren) Var textproduktion svårt? 15. (Intervjuaren) Var streckgubbemanus svårt?

17. (Intervjuaren)Var karaktärsstudie svårt, som när man ritar människor, för du har inte ritat människor? 19. (Intervjuaren) Har du undvikit att rita karaktärer och människor för att det var svårt?

21. (Intervjuaren) Är du nöjd med resultat av din serieteckning?

23. (Intervjuaren) Vad tycker du att du lärde dig under dessa sex lektionerna?

25. (Intervjuaren) Skiljer sig skrivandet mellan att skriva text på svenska lektionen och att skriva text för serieteckning?

27. (Intervjuaren) Vad lärde du dig om de olika begreppen?

Bildutsnitt: Miljöbild översiktsbild, helbild, halv bild, närbild och extrem närbild?

29. (Intervjuaren) Var materialen som visade alla processer som jag använde i genomgångarna i klassrummet var de bra?

31. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt att rita Ansiktsuttryck?

33. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med Markeringar, ljudeffekter och symboler? 35. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med huvudkaraktärer studie?

37. (Intervjuaren) Var det lätt eller svårt med pratbubblor?

39. (Intervjuaren) Har dina klasskamrater gett dig råd att lösa ett problem eller de hjälpte dig på något sätt? 41. (Intervjuaren) Jag undrar eftersom tre serieteckningar i din klass handlar om samma tema som ditt tema, dessutom ser bildmässigt väldigt lika ut?

43. (Intervjuaren) Det ord i din serieteckning ”Slut” vad menar du med det?

45. (Intervjuaren) Varför har du inte skrivit mer text till serieteckningen under lektionerna (2 lektioner) när vi hade textproduktion?

47. (Intervjuaren) Skulle du kunna skriva en text till din serieteckning? Vad skulle du i så fall skriva? 49. (Intervjuaren) Har du studerat serieteckning förut?

51. (Intervjuaren) Har ni förut jobbat med någon serieteckning i ämnet bild? 53. (Intervjuaren) Tack så mycket, det var snällt!

Frågor endast till (elev 2)

13. Bilaga 3

Lärares enkät

8 Frågor

1.Anser du att den verbala processen från din sida dvs. från lärarens sida har betydelse i undervisningen för elevens utveckling, från textproduktionen till färdig serieteckning?

2.Har du som lärare lagt märke till utvecklingen under skapande processen av elevens serieteckning? I så fall på vilket sätt?

3.Hur kan man förbättra undervisningen i serieteckning? I så fall på vilket sätt? 4. Din upplevelse under arbetsprocessen?

5.Vad är din bedömning för hur många lektioner som skulle behövas för att alla elever skulle kunna ta till sig tillräckliga kunskaper om serieteckning?

6. Kan du i framtiden se att serieteckning är något som skulle kunna inkludera på pedagogiskt sätt, alla ämnen som finns i skolan? T.ex. historia, geografi, samhällskunskap och naturvetenskap?

7. Tror du att formen som serieteckning har skulle kunna göra inlärningen av skolämnena populärare och därmed också effektivare?

8. Hur har du bedömt elevens serieteckning? Har du utgått utifrån serieteckningens alla faser:

Textproduktion, huvudkaraktärs studie, streckgubbemanus och seriens dramaturgi, tuschning och slutligen den färdiga serieteckningen.

14. Bilaga 4

Material A

:Eleverna såg detta material i första lektionen som en modell på hela

serietecknings process som de var att göra från texten till färdiga serier jag tänker det viktigt att läsaren vet hur material A ser ut! Btydelsen för analysen att eleverna visste från den första lektionen hur kommer att se ut deras processen hur det börjar och hur det slutar och var innehåller och bilden bättre än 1000 ord. Och det förstärka förståelse hos eleverna för uppgiften.

Detta en del av material som läraren använde i produktion av temat serieteckning första lektion.

15. Bilaga 5

Material B

Källa: POFF lärarhandligenhttps://www.ur.se/mb/pdf/6427110201.pdf

Källan: Skapa egna serier. En lärarhandlednin:https://serieriundervisningen.se/wp- content/uploads/2015/08/SIU_serieskapande.pdf

16. Bilaga 6

Källan: Skapa egna serier. En lärarhandlednin:https://serieriundervisningen.se/wp- content/uploads/2015/08/SIU_serieskapande.pdf

17. Bilaga 7

Källan: Skapa egna serier. En lärarhandlednin:https://serieriundervisningen.se/wp- content/uploads/2015/08/SIU_serieskapande.pdf

18. Bilaga 8

Källan: Skapa egna serier. En lärarhandlednin:https://serieriundervisningen.se/wp- content/uploads/2015/08/SIU_serieskapande.pdf

19. Bilaga 9

Material C användes av eleverna som hade svårt att hitta sina egna idéer. Det användes som inspirationskälla för textproduktion.

54 20. Bilaga 10

Mallar för olika sidstruktur

In document Elevers utvecklingsprocess i serieteckning ur lärares perspektiv (Page 40-54)