Kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens

(1)

Kvinnors erfarenheter av att leva med

urininkontinens

Womens experiences of living with urinary

incontinence

Författare: Linda Skogsberg och Lisa Thorin

VT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Annsofie Adolfsson, Universitetslektor, Institutionen för hälsovetenskaper

Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Institutionen för hälsovetenskaper

(2)

Sammanfattning

Bakgrund - Urininkontinens innebär ofrivilligt läckage av urin. Det finns olika typer av

urininkontinens: ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens. Att utveckla en urininkontinens kan bero på olika anledningar och många söker inte hjälp eftersom de skäms eller tror att det är något naturligt.

Syfte – Att beskriva hur livskvalitet upplevs hos kvinnor med urininkontinens.

Metod - En deskriptiv litteraturstudie med systematisk sökning. Studien bygger på tolv

vetenskapliga artiklar. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo.

Resultat - Många kvinnor undvek sexuella situationer på grund av sin urininkontinens vilket

påverkade relationen negativt. Det fanns en brist på information och den informationen som fanns byggde på förutfattade meningar om urininkontinens. Kvinnorna skämdes över sin urininkontinens och det påverkade det psykiska måendet. Kvinnorna utvecklade strategier som begränsade dem för att klara av vardagen.

Slutsats – Det sågs ett samband mellan urininkontinens och försämrat välmående. Både

kvinnor och sjukvårdspersonal hade bristande kunskap i ämnet.

(3)

Innehåll

1. Bakgrund ... 1 1.1 Urininkontinens ... 1 1.2 Typer av urininkontinens ... 1 1.3 Riskfaktorer ... 1 1.4 Söka hjälp ... 2 1.5 Behandling ... 2 1.6 Begreppet livskvalitet ... 3 1.7 Problemformulering ... 3 2. Syfte ... 3 3. Metod ... 3 3.1 Design ... 3 3.2 Datainsamling ... 3 3. 3 Urval ... 4 3.4 Dataanalys ... 4 3.5 Kvalitetsgranskning ... 6 3.6 Forskningsetiskt övervägande ... 6 4. Resultat ... 6 4.1 Konsekvenser av okunskap ... 6

4.2 Urininkontinensens påverkan på sexualitet ... 7

4.3 Psykiskt välbefinnande ... 7

4.4 Begränsningar i det dagliga livet ... 8

4.5 Resultatsammanfattning ... 8 5. Diskussion ... 8 5.1 Metoddiskussion ... 8 5.2 Resultatdiskussion ... 10 6. Slutsats ... 11 6.1 Klinisk nytta ... 12 6.2 Fortsatt forskning ... 12 8. Referenser ... 13 Bilaga 1. Sökmatris Bilaga 2. Artikelmatris

(4)

1

1. Bakgrund

1.1 Urininkontinens

International Continence Society (ICS) definierar urininkontinens som ”any leakage” det vill säga att personen uppger något läckage, vare sig det påverkar välmåendet eller inte. Tidigare definierades urininkontinens som ett verifierat läckage med sociala och hygieniska problem (D’Ancona et al., 2019, s. 435).

Urininkontinens är ett problem som kan drabba människor i alla åldrar, men det blir vanligare med stigande ålder. Många anser att urininkontinens är något skamligt och det gör att många inte vill prata om sina besvär (Toye & Barker, 2020, s.2). Prevalensen av ofrivilligt

urinläckage beräknas vara 10% hos vuxna kvinnor. Siffran ökar med åldern och hos kvinnor över 70 år är det 40% som är drabbade. Kvinnor drabbas oftare än män av besvär med ofrivilligt urinläckage (Milsom & Gryhagen, 2019, s. 218–219)

1.2 Typer av urininkontinens

Den här studien fokuserar på de tre huvudtyperna av urininkontinens:

ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens och blandinkontinens (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1493).

1.2.1 Ansträngningsinkontinens innebär att ofrivilligt läcka urin vid ansträngning. Vid dagliga aktiviteter som att lyfta matkassar, hoppa, skratta, nysa eller hosta kan det läcka (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1493–1494). Ansträngningsinkontinens är den vanligaste typen av

urininkontinens. Prevalensen är högst hos kvinnor mellan 45 och 65 år (Amaral, Couthino, Nelas, Chaves & Duarte, 2015, s. 82). Det som händer fysiskt vid ansträngningsinkontinens är att det blir för högt tryck mot bäckenbottenmuskulaturen och urinröret sjunker då nedåt. Om urinrörets slutarmuskel inte kan stå emot blir det urinläckage (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1493).

1.2.2 Trängningsinkontinens innebär att personen har täta trängningar och upplever en känsla att blåsan behöver tömmas ofta. Fysiologiskt sker en sammandragning av blåsan trots att den inte är full, vilket ger känslan att behöva gå och tömma blåsan (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1493). Nokturi är ett vanligt symtom på trängningsinkontinens. Nokturi innebär att vakna upp en eller flera gånger på natten för att kissa vilket i längden leder till sömnbrist och innebär även en ökad fallrisk (Rose, Decalf, Everaert & Bower, 2020, s. 70).

1.2.3 Blandinkontinens är en kombination av trängningsinkontinens och ansträngningsinkontinens (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1493).

1.3 Riskfaktorer

Det finns flera riskfaktorer som gör att en urininkontinens utvecklas som: ålder,

barnafödande, antal födslar, bebisar som väger mer än 4 kg vid födseln, övervikt, fetma, fysisk aktivitet, klimakteriet, vissa medicinska tillstånd som diabetes. Möjliga riskfaktorer tros vara hysterektomi, rökning eller långvarig förstoppning (Amaral et al., 2015, s. 83).

Stigande ålder

Även om åldrande är en riskfaktor för att utveckla urininkontinens är det inte en normal del av att bli äldre (Vaughan & Markland, 2020). Hos äldre kan det vara en del i en sjukdom som till

(5)

2

exempel demens, påverkan efter en stroke, obehandlad urinvägsinfektion, försvagning av muskulatur eller urindrivande läkemedel som diuretika (SBU, 2015, s. 3). Urininkontinens kan vara förknippat med åldersrelaterade abnormaliteter genom att miktionsreflexen aktiveras för tidigt (Amaral et al., 2015, s. 85).

Miljön

Miljön kan ha en stor betydelse som att finns det svårigheter att ta sig till toaletten. Om det finns mattor, trappor eller inredning i vägen, är det svårt att ta sig dit på natten. Vissa skulle kunna bli kontinenta om de fick möjlighet att lättare och oftare ha möjlighet att besöka toaletten (Edberg et al., 2017, s. 366).

Övervikt

Ett BMI på 30–40 ger en ökad risk för att drabbas av urininkontinens. Övervikt leder till ökat tryck på bäckenbottenmuskulaturen och på blåsan (Howard et al., 2021).

Graviditet och förlossning

Graviditet försvagar muskulaturen som stödjer blåsan och kan därför orsaka urininkontinens. Vid förlossningen finns det en risk att innerveringen i bäckenet och

bäckenbottenmuskulaturen skadas (Vaughan & Markland, 2020). Fysisk aktivitet

Studier har visat att bland kvinnor som utövar någon form av fysisk aktivitet som involverar mycket hoppning som till exempel gymnastik och basket är ansträngningsinkontinens vanligt förekommande. Anledningen är att det vid övningar som hopp blir ett högt tryck på

bäckenbottenmuskulaturen (Oliviera Alves et al., 2017, s. 937).

1.4 Söka hjälp

Trots att förekomsten av urininkontinens är stor, så är sjukdomen inte så uppmärksammad. Många får inte den medicinska behandlingen som hade kunnat hjälpa, eftersom de tror att det är ett normalt fysiologiskt tillstånd vid högre ålder och efter förlossning eller att de skäms (Amaral et al., 2015, s. 85).

1.5 Behandling

Första steget vid behandling är att behandla urininkontinensen konservativt genom bäckenbottenträning och livsstilsförändringar. Hos 74% av kvinnorna med

ansträngningsinkontinens sågs en förbättring av symtomen vid genomförd

bäckenbottenträning. Bäckenbottenträning hade också positiv effekt på trängningsinkontinens och blandinkontinens. E-hälsa är ett alternativ som kan göra det lättare för de som har

problem att söka hjälp. Instruktioner om hur träning av blåsan går till går att få via webbsidor eller appar som till exempel TÄT. I appen fyller kvinnor i sina symtom, upplevd livskvalitet, antal läckage. Efter tre månader fylls samma frågeformulär i igen för att kunna se om det blivit någon förändring (Rygh, Asklund & Samuelsson, 2021, s. 1–2).

Andra åtgärder kan vara en operation som avlastar och ger stöd vid ansträngningsinkontinens. Vid trängningsinkontinens kan läkemedel fungera, till exempel antikolinergika. Det ges för att minska kontraktionen av blåsan innan den är full (Peate, 2019, s. 1486).

(6)

3

1.6 Begreppet livskvalitet

Livskvalitet används ofta som ett kvantitativt mått i forskningssammanhang och mäts med skalor som till exempel EQ5D (SBU, 2012). EQ5D är ett sätt för patienter att självskatta hälsorelaterad livskvalitet. Frågorna är uppdelade i fem perspektiv: rörlighet, hygien, dagliga aktiviteter, smärtor/besvär, ångest/depression (Burström et al., 2014, s. 432–434).

I den här studien studeras livskvalitet ur ett kvalitativt perspektiv och därför kommer skalorna som mäter livskvalitet på ett kvantitativt sätt inte användas. Utgångspunkten är att livskvalitet är något subjektivt som är baserat på vilka delar som är viktiga i den enskilda personens liv. Det kanske inte alltid sammanfaller med det som objektivt anses vara viktigt i kulturen personen lever i (Panzini et al., 2017, s. 263). Ett problem med definitionen är att det inte är ett allmängiltigt begrepp. Enligt WHO innebär begreppet livskvalitet personens uppfattning om sin livssituation relaterat till rådande kultur och normer och i förhållande till sitt eget mål, förväntningar, värderingar och intressen (Statens beredning för medicinsk och social

utveckling (SBU, 2012). Enligt den hedonistiska principen gör människor val utifrån om de kommer ge oss en positiv eller negativ upplevelse. Livskvalitet definieras då enligt hedonism utifrån hur upplevelser tolkas och vilka val som görs (Taquet, Quoidbach, de Montjoye, Desseilles, M. & Gross, 2016, s. 9769).

1.7 Problemformulering

Det är vanligt att kvinnor drabbas av urininkontinens och det verkar finnas en uppfattning om att det är så det ska vara. Samhället vi lever i handlar mycket om att en fin fasad ska visas upp. Hur mår en kvinna som läcker urin med de kraven samhället ställer på en. Tidigare forskning har även visat att kvinnorna inte får hjälp. Vad är det som krävs för att fylla den kunskapsluckan som skulle göra att kvinnor får hjälp.

2. Syfte

Syftet med studien var att beskriva hur livskvalitet upplevs hos kvinnor med urininkontinens.

3. Metod

3.1 Design

En litteraturstudie med systematisk sökning och deskriptiv design (Kristensson, 2014, s. 69).

3.2 Datainsamling

Databaserna som valdes ut för sökning var Cinahl, Medline och PsycInfo. Utifrån syftet valdes nyckelorden: urininkontinens och livskvalitet. De bekräftades som ämnesord enligt svensk MeSH. Testsökningar på de orden gjordes i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Termerna som användes som ämnesord i den slutliga sökningen var “Urinary incontinence”, “Health Related Quality of Life” och “Quality of life”. Booleska operatorerna AND och OR användes i olika kombinationer med ämnesorden (se bilaga 1). Utöver den systematiska sökningen gjordes en fritextsökning. Begränsningar som valdes och använde i samtliga sökningar var: publicerad mellan 2011-2021, engelska, peer-review, female och att deltagarna skulle vara över 18 år.

(7)

4

3. 3 Urval

I Cinahl lästes 364 titlar. Av de titlarna lästes 72 abstracts efter att ha bedömts kunna vara relevanta för studiens syfte. Från de bedömdes 13 artiklar kunna ha tillräckligt mycket

relevans för studiens syfte. Fyra artiklar gick till kvalitetsgranskningen och tre av de artiklarna valdes ut till studien. Samma strategier användes sen i de övriga databaserna. I Medline lästes 235 titlar, av de titlarna lästes 57 abstracts och 19 artiklar valdes ut där hela texten lästes. Sex artiklar granskades och samtliga valdes efter kvalitetsgranskningen ut till studien. I PsycInfo lästes 32 titlar, 10 abstract valdes och lästes. Sex artiklar lästes i sin helhet och gick vidare till granskning, därefter valdes två artiklar till studien (se tabell 1). En jämförelse bland de

abstrakten som valdes ut från de olika databaserna visade att det var fyra artiklar som var identiska. Artikeln som kom fram vid fritextsökningen inkluderades då den bedömdes ha tillräckligt hög kvalitet.

Inklusionskriterier: vuxna kvinnor som lider av urininkontinens. Exklusionskriterier: studier som handlade om kvinnor med urininkontnens som hade en pågående graviditet, kvinnor med underliggande sjukdomar som orsakade urininkontinens, till exempel neurologiska sjukdomar som multipel skleros.

Tabell 1. Översikt över slutgiltigsökning i databaser.

Databas Sökning Antal

träffar Lästa abstrakt Lästa i fulltext Granska de Inkluderade i resultat Cinahl (MH "Urinary incontinence") AND (MH "Quality of life") 364 72 13 4 3 Medline (MH "Urinary Incontinence") AND (MH "Quality of Life") 235 57 19 6 6 PsycInfo (MM ” Urinary incontinence”) AND (MM “Quality of Life” OR MM “Health related Quality of Life”) 32 10 6 6 2 PubMed Urinaryincontinenc e in women: prevalence rates, risk factors and impact on quality of

life.

- - 1 1 1

3.4 Dataanalys

Artiklarna sammanställdes och analyserades enligt integrerad analys (Kristensson, 2014, s. 174). Artiklarna lästes igenom enskilt och nyckelord togs ut och skrevs ner. Resultatet av den individuella analysen diskuterades sedan gemensamt för att se vilka eventuella skillnader och likheter som hade identifieras i den enskilda genomläsningen. Orden sammanställdes i

(8)

5

var aktuella hämtades i studiernas resultat. En diskussion fördes om teman som kom fram svarade på studiens syfte eller inte. När teman som togs fram ansågs besvara studiens syfte sammanställdes de i en tabell för att få en överblick om vilka studier var relevanta i vilka kategorier (se tabell 2).

Tabell. 2 Översikt över resultatkategorier och respektive författare.

Författare Konsekvenser av okunskap Urininkontinens påverkan på sexualitet Psykiskt välbefinnande Begränsningar i det dagliga livet

Caruso, Brescia, Matarazzo, Giunta, Rapisarda & Cianci, (2017)

x

Gümüşsoy, Kavlak & Dönmez, (2019)

x

Göral Türkcü & Kukulu,

(2017) x

Kao, Hayter, Hinchliff, Tsai & Hsu, (2015)

x x x x

Kwak, Kwon & Kim, (2016) _x

Levkowicz, Whitmore & Muller, (2011)

x x

Murukesu, Singh & Shahar, (2019)

x

Pintos-Díaz, Alonso-Blanco, Parás-Bravo, Fernández-de-Las-Peñas, Paz-Zulueta, Fradejas-Sastre & Palacios-Ceña, (2019)

x x

Radoja & Degmečić, (2019) x x x

Sensoy, Dogan, Ozek & Karaaslan, (2013)

x

Smith, (2016) _x _x

Visser, Bock, Berger & Dekker, (2014)

x

(9)

6

3.5 Kvalitetsgranskning

Samtliga artiklar i resultatet genomgick en kvalitetsgranskning. De kvantitativa artiklarna granskades enligt Kristenssons (2014, s. 76) metod för att mäta validitet. Först granskades ytvaliditeten som samtliga valda artiklar klarade. I de följande stegen genomfördes en granskning av innehållsvaliditet, begreppsvaliditet och kriterievaliditet. De kvalitativa artiklarna granskades enligt SBU:s granskningsmall (2020) för bedömning av studier med kvalitativ metodik. Se bilaga 2 för styrkor och svagheter. Tre artiklar bedömdes ha hög kvalitet och nio hade medelhög.

3.6 Forskningsetiskt övervägande

Enligt etikprövningslagen (SFS, 2003:460, 2 §) behöver inte en etisk prövning utföras i projekt på högskoleutbildning på grundnivå. En etisk granskning av samtliga utvalda artiklar genomfördes. Fyra av artiklarna uppgav att de följde Helsingforsdeklarationen. Nio av artiklarna var godkända av en etisk kommitté. Tre uppgav inte något godkännande, men då det fanns ett resonemang kring etik och studiedeltagarna fick lämna informerat samtycke bedömdes artiklarna klara den etiska granskningen. Tre andra artiklar exkluderades då etiska överväganden saknades. I litteraturöversikter ska resultatet grunda sig på studier med etiskt resonemang kring deltagande. Deltagarna ska inte behöva känna sig utlämnade. Författarna reflekterade över sin förförståelse och artiklar valdes inte ut med syftet att vara det bästa för det önskade resultatet.

4. Resultat

Litteraturstudiens resultat är en sammanställning av tolv artiklar varav tio var kvantitativa och två kvalitativa. De länderna där studierna utfördes var: Frankrike (n=1), Italien (n=1),

Kroatien (n=1), Malaysia (n=1), Nederländerna (n=1), Pakistan (n=1), Spanien (n=1), Storbritannien (n=1), Sydkorea (n=1), Taiwan (n=1), Turkiet (n=2), Tyskland (n=1), USA (n=2). En studie utfördes gemensamt i fyra olika länder. Totala antalet deltagare i studierna var 8158 mellan åldrarna 18–80 år. Resultatet delades in i fyra kategorier: urininkontinensens påverkan på sexualitet, konsekvenser av okunskap, psykiskt välbefinnande, begränsningar i det dagliga livet (se tabell 2).

4.1 Konsekvenser av okunskap

Kunskap som fanns om urininkontinens byggde på förutfattade meningar och bristande information. Majoriteten av deltagarna hade fått informationen att urininkontinens tillhörde det normala åldrandet och drabbade alla, att det var normalt att läcka urin efter förlossning. I några fall visste inte kvinnorna vad urininkontinens var och förstod inte att det fanns

möjlighet att få behandling. Några kvinnor hade inte kunskap om bäckenbottenmuskulaturen och vilken betydelse den hade för urinläckage. De visste därför inte att det fanns möjlighet att träna upp den och minska urinläckage. Orsaker till att inte söka hjälp var bristande

information, känslan av pinsamhet och att det inte alltid ansågs vara ett hälsoproblem.

Uppfattningarna om att urininkontinens var normalt förstärktes också i samtal med vänner och sjukvårdspersonal som sa samma sak. Bland vissa kvinnor fanns en tro om att urininkontinens var något ärftligt (Kao, Hayter, Hinchliff, Tsai & Hsu, 2015, s. 1988; Pintos-Diaz et al., 2019, s. 7; Sensoy, Dogan, Ozek & Karaaslan, 2013, s. 819–820).

(10)

7

Många kvinnor som hade stora problem med nokturi undvek att söka hjälp för att det fanns en uppfattning om att behandling inte hjälpte och problem med sömnbrist fortsatte. Många ansåg att behandlingen var för dyr (Levkowicz,Whitmore, & Muller, 2011, s. 109).

4.2 Urininkontinensens påverkan på sexualitet

Sexlivet påverkas på olika sätt beroende på vilken typ av urininkontinens kvinnan lider av. Det har visat sig att de kvinnor som hade ett bättre generellt välmående hade sex mer regelbundet. Det som kom fram var att kvinnor med ansträngningsinkontinens och blandinkontinens främst hade urinläckage vid vaginal penetration. Kvinnor med

trängningsinkontinens och blandinkontinens hade urinläckage vid orgasm vilket ledde till att de trots att de hade samlag undvek att få orgasm. Kvinnor med blandinkontinens hade alltså större problem med urinläckage vid sex eftersom de fick urinläckage både av vaginal penetration och vid orgasm. Kvinnor med ansträngningsinkontinens och blandinkontinens visade sig ha lägre sexlust än kvinnor med trängningsinkontinens. Alla grupper upplevde att de var generade i sexuella situationer på grund av sin urininkontinens. Dock framkom det att kvinnor som tränade upp sin bäckenbottenmuskulatur fick ett förbättrat sexliv och det ledde till att de fick ett förbättrat självförtroende när det kom till sin sexualitet (Caruso et al., 2017, s. 61; Kao et al, 2015, s. 1989–1990; Smith, 2016, s. 4).

Rädslan för att lukta gjorde att många kvinnor också undvek att ha sex vilket kunde leda till relationsproblem (Radoja & Degmečić, 2019, s. 8).

En studie avvek från de andra resultaten då den kom fram till att kvinnornas sexliv ej var påverkat av urininkontinensen. De tog upp att vissa kände sig obekväma på grund av

urininkontinens och att de fick en sämre självbild, men att de flesta problemen låg hos deras partner (Visser, Bock, Berger & Dekker, 2014, s. 1761–1762).

4.3 Psykiskt välbefinnande

Flera av kvinnorna beskrev att de skämdes över att ha urininkontinens. Då skammen växte blev deras välmående sämre. Det visade sig att kvinnor med urininkontinens som motionerade regelbundet mådde bättre än de som inte gjorde det. Allvarlighetsgraden på urininkontinensen hade stor inverkan på måendet också, de med allvarligare besvär mådde sämre.

Urininkontinens ledde också till påverkan på det sociala livet. Kvinnorna kände att de inte kunde leva det liv de ville och att urininkontinensen begränsade dem (Kao et al., 2015, s. 1989; Kwak, Kwon & Kim, 2016, s. 772; Levkowicz et al., 2011, s. 109; Murukesu, Singh & Shahar, 2019, s. 6; Radoja & Degmečić, 2019, s. 8; Smith, 2016, s. 4).

Kroppsbilden var mer negativ och självförtroendet var lägre hos kvinnor med urininkontinens som var tvungna att använda inkontinensskydd eller läckte mer än en gång per dag. De ansåg att deras livskvalitet var lägre än andras (Gümüşsoy, Kavlak & Dönmez, 2019, s. 4).

Sömnbrist som är orsakat av urininkontinens blir ett stort problem då för lite sömn påverkar vardagen på flera sätt. Äldre kvinnor upplevde sig ha mer problem med sömnen på grund av sin urininkontinens. Nokturi gjorde att kvinnorna tyckte att livet inte längre kändes normalt och de kändes sig utmattade under dagarna. De kvinnor som hade nokturi drabbades oftare av depression än de som inte hade problem med nokturi (Levkowicz et al., 2011, s. 109).

(11)

8

4.4 Begränsningar i det dagliga livet

Kvinnor med urininkontinens kände att de var tvungna att hitta strategier för att underlätta vardagen. Strategierna gjorde att de ofta blev begränsade i sitt sociala liv och urininkontinens styrde livet på ett negativt sätt. Kvinnorna var oroliga för att lukta urin och därför använde de ofta mycket parfymerade produkter för att dölja den eventuella urinlukten. Oron för att läcka urin styrde också vilka kläder kvinnorna valde att klä på sig, som att de valde färg och material på kläderna efter hur synligt urinläckaget blir (Kao et al., 2015, s. 1988–1989; Pintos-Diaz et al., 2019, s. 8).

De undvek att besöka nya platser om de inte visste att det fanns en toalett där. Kom de till en ny plats letade de reda på en toalett på en gång så de skulle veta var den var. Lukten av urin gjorde också att de skämdes och kände sig orena. De undvek att resa långt och att åka kommunalt, då det skapade oro när det inte fanns en toalett tillgänglig. Trots att de inte hade stora problem med läckage användes inkontinensskydd för att de gav en känsla av säkerhet, att det är diskreta och för att skydda kläderna. Målet med åtgärderna var att omgivningen inte skulle upptäcka problemet, då kvinnorna i studien kände en stor skam över det (Pintos-Diaz et al., 2019, s. 8).

Det visade sig att de kvinnor som inte ansåg att urininkontinens var ett hälsoproblem skattade sig högre på de skalor som mätte begränsat beteende och vilken grad det psykosociala

påverkades (Göral, Türkcü & Kukulu, 2017, s. 448; Radoja & Degmečić, 2019, s. 8). Alla strategier gjorde till slut att kvinnorna kände sig tvingade till att söka hjälp då de levde begränsat (Göral et al., 2017, s. 448).

4.5 Resultatsammanfattning

Kvinnor med urininkontinens beskrev att vardagen påverkades på flera sätt. Informationen om urininkontinens byggde mycket på förutfattade meningar och en tro om att det var normalt. Det gjorde att kvinnor inte sökte hjälp för de visste inte att det fanns hjälp att få. Sexlivet påverkades olika beroende på vilken typ av urininkontinens som kvinnan led av. De blev obekväma och kände skam för att läcka under samlaget. Det psykiska måendet påverkades genom sömnbrist på grund av nokturi. Sömnbristen kunde bli en bidragande faktor till att utveckla depression och det sociala livet begränsades. Kvinnorna utvecklade strategier för att hantera sin urininkontinens. Strategier som ofta ledde till att deras liv begränsades på olika sätt.

5. Diskussion

5.1 Metoddiskussion

Kristenssons (2014, s. 69) deskriptiva design användes då det var en systematisk litteratursökning som utfördes och det passade studiens syfte.

Databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo användes för att söka artiklar då det är databaser som innehåller studier inom ämnen relevanta för studiens syfte. Cinahl innehåller artiklar inom omvårdnad, Medline inom medicin och PsycInfo har studier inom psykologi. Det var viktigt att få med alla tre aspekterna i den här studien för att få en helhetsbild. Att söka i flera databaser stärker studiens resultat (Henricson, 2017, s. 414). Svensk MeSH användes för att få korrekta ämnesord på engelska och säkerställa att definitionen av ordet överensstämde med

(12)

9

vad det var som söktes. Svensk MeSH gav även exempel på ord vilket gjorde att testsökningarna kunde breddas. Därför användes både Quality of life och Healthrelated quality of life. Majoriteten av artiklarna som dök vid sökningen med de orden var

kvantitativa. Hade vi gjort om sökningen nu hade Quality of life bytts ut mot ett sökord som gav ett kvalitativt resultat. Health related quality of life fanns som ämnesord endast i

PsycInfo, men ansågs vara en synonym till Quality of life. Årtalsbegränsningarna valdes för att resultatet skulle vara relevant och inte för gammalt. Att artiklarna var peer-reviewed var viktigt för trovärdigheten (Henricson, 2017, s. 412–414). På grund av språkkunskaper var endast artiklar på engelska aktuella. Eftersom syftet var att studien skulle handla om vuxna kvinnor valdes begränsningarna Female och över 18 år.

För att lättast exkludera män i studierna, gjordes testsökningar med ordet female som ämnesord och begränsning. Det som kom fram då var att det var bäst att ha det som en begränsning. Hade det inte valts som begränsning och varit ämnesord i stället fanns chansen att hitta fler artiklar. Resultatet anses ändå svara på syftet, trots att relevanta artiklar kan ha rensats bort.

Utöver den systematiska sökningen söktes en artikel fram i fritext, då den hade hittats som källa till en annan artikel. Risken med artikeln är en ökad bias, eftersom den valdes utifrån att den skulle hjälpa till att svara på syftet. Till studien valdes artiklar med olika studiedesigner ut för att få med många aspekter i resultatet och därmed få en stor bredd. Men då studierna hade olika statistiska analyser kan det försvåra arbetet med att jämföra resultaten och därmed försvaga arbetet (Henricson, 2017, s. 414). Livskvalitet var problematiskt som sökord i det här fallet då sökresultaten övervägande bestod av kvantitativa artiklar. Men de kvantitativa

artiklarna som valdes ut ansågs ändå relevanta då deras utfallsmått tog upp aspekter som var av vikt för kvinnorna. En av aspekterna med studien är att visa att urininkontinens är en problematik som inte behöver hända vid hög ålder och efter barnafödande. Fokus i studien var hur urininkontinens som inte berodde på underliggande sjukdom påverkade livet hos

kvinnorna som led av det. Reviewartiklar ska inte vara med då den här litteraturstudien är en sammanställning av forskning som finns.

Artiklarna analyserades enligt integrerad analys (Kristensson, 2014, s. 174) för att det kan sammanfoga kvalitativa och kvantitativa artiklar. Kategorier formades och namnen ändrades flera gånger under bearbetningen av studien. Arbetet lästes igenom av deltagare i

studiegruppen, vilket är något som stärker arbetet.

Samtliga artiklar lästes igenom av båda parterna för att stärka studiens reliabilitet (Henricson, 2017, s. 412–414). Att många artiklar bedömdes som medelhöga kan bero på ovana att

bedöma kvalitet på vetenskapliga artiklar, därför kan det varit en extra hård bedömning. Hade det funnits artiklar där kvaliteten ansågs vara låg skulle de blivit exkluderade. Att artiklar som valdes kom från olika länder kan ha gjort att det blev en skillnad i resultaten men bidrog samtidigt till ett multikulturellt perspektiv.

En artikel uteslöts för att den varken hade godkännande från en etisk kommitté eller ett etiskt resonemang. De tre artiklarna som inte togs bort trots att de inte hade godkännande från en etisk kommitté, hade etiska resonemang kring varför de inte skickat inte den för granskning. Kvaliteten på artiklarna bedömdes vara tillräckligt höga för att ha med. Artiklarna valdes ut för att svara på syftet men inte för att ge det resultatet som önskades.

(13)

10

5.2 Resultatdiskussion

Definitionen för urininkontinens har ändrats från att innefatta de som hade urinläckage som medförde sociala och hygieniska problem till att även inkludera de som har någon form av läckage oavsett hur det påverkar livet. Det kan medföra att studierna kan bli missvisande då gruppen som inte har stora besvär också blir inkluderade. Den nya definitionen kan också ha blivit missad i vården och många kanske fortfarande arbetar utifrån den tidigare definitionen. Det blir svårare att få fram prevalensen för behandlingskrävande urininkontinens eftersom personer med mycket lindriga besvär som ej önskar behandling blir inkluderade (SBU, 2013, s. 34–35).

Kategorierna som skapades försökte återspegla vad begreppet livskvalitet kan innefatta. Som tidigare nämnts är livskvalitet subjektivt och baseras på vad den enskilda personen ser som viktigt i livet. Kvinnorna i studierna befann sig i olika stadier i livet. Det kommer därför skilja sig åt vad som är god livskvalitet för olika personer (Panzini et al., 2017, s. 263).

5.2.1 Konsekvenser av okunskap

I resultatet redovisas att det finns myter kring urininkontinens, något som förstärks av både familj och vårdpersonal. En intressant del som kom fram var att de flesta av fördomarna kring urininkontinens såg likadana ut i alla kulturer som studierna behandlade. Även i kulturer där det är mer accepterat att prata om ämnet visade det sig att kvinnor trodde att urininkontinens var något som hände efter barnafödande och vid hög ålder. Det var inte någon av studierna som visade att kvinnor hade bra kunskap om urininkontinens och vilka behandlingsalternativ som finns eller att det ens fanns behandlingsalternativ.

Fördomarna begränsar kvinnorna, då de inte söker hjälp förrän problemen har blivit ohållbara. De negativa upplevelserna är då mer övervägande än de positiva vilket har lett till att

livskvaliteten har försämrats avsevärt. Visser et al. (2013, s. 334) stödjer det i sin studie och tar också upp att även många som arbetar inom vården tycker det är ett svårt ämne att ta upp med kvinnorna. Flera som arbetar inom vården känner heller inte till vilka

behandlingsalternativ som kan erbjudas

En hypotes kring det är att det ur ett samhällsperspektiv kan leda till onödiga kostnader. Ofrivilligt urinläckage beräknas stå för 2 % av totala sjukvårdskostnader i Sverige (Milsom & Gyhagen, 2019, s. 217). Kleinman, Chen, Atkinson, Odell & Zou (2014, s. 267) tog upp i sin studie att de med trängningsinkontinens behöver ta fler sjukdagar och har oftare kortare sjukskrivningar för sin urininkontinens. En frågeställning kan vara att om kvinnorna hade fått hjälp med sin urininkontinens kanske det inte hade blivit lika många sjukskrivningar. En aspekt till varför kvinnorna undvek att söka vård kan vara att sjukvård kostar mer i många andra länder än vad det gör i Sverige. Det ekonomiska perspektivet kunde då spela stor roll när det kom till att söka hjälp. Förförståelsen som fanns när studien påbörjades grundar sig i hur Sveriges sjukvårdssystem fungerar och det kan ha påverkat bedömningen.

5.2.2 Urininkontinens påverkan på sexualitet

Majoriteten av studierna visade att kvinnor undvek sexuella situationer på grund av rädsla att läcka urin. En av studierna visade att få av kvinnorna tyckte att urininkontinens var något som hindrade de i deras sexualitet. Kanske var det så att urininkontinensen inte var lika allvarlig hos kvinnorna som svarade på frågor i den studien som hos de övriga. Kvinnorna fick i många av studierna självskatta allvarlighetsgraden på urininkontinens och det blev därför en

(14)

11

Då flera avstår att söka vård och de som söker upplever att det finns brister i behandlingen, blir kvinnornas sexualitet påverkat negativt (Mendes, Hoga, Gonçalves, Silva. & Pereira. 2017, s. 3). Kvinnor med ansträngningsinkontinens som hade genomgått en operation för urininkontinensbesvär fick en stor förbättring på det sexuella livet jämfört med hur det var innan. En viss försämring skedde efter 1–2 år. Trots det var det ändå bättre än hur det var innan operationen (Pérez-Tomás et al., 2018, s. 78). En teori är att människan har

grundläggande fysiologiska behov där bland annat sömn, sex och intimitet ingår (Lepp, 2014, s. 540–541). Utifrån det kan slutsatser dras, att det finns en inverkan på livskvalitet beroende på vad den enskilda personen prioriterar.

5.2.3 Psykisk välbefinnande

Självbilden påverkas hos kvinnor som lider av urininkontinens och många valde att undvika sociala sammanhang och isolerade sig själva.

Isolation och påverkan på självbilden kunde påverka den psykiska hälsan och försämra välmåendet (Ward-Smith, 2009, s. 189). Felde, Ebbesen & Hunskaar (2017, s. 325) fann ett samband mellan att utveckla urininkontinens och att ha höga poäng på en Hospital anxiety and depression scale (HADS), som mäter depression och ångest. Studien visade att depression gav en risk att utveckla urininkontinens, men också att urininkontinens gav en risk att

utveckla depression och ångest. En teori var att serotonin deltar i att kontrollera

miktionsreflexen. Då serotoninnivån är låg hos personer med klinisk depression påverkas även blåsan. Depression och ångest gör att det blir en fördröjning i att söka hjälp. Därför är det av stor vikt att ha det i åtanke vid möte med den patientgruppen.

Det sågs ett samband mellan allvarliga symtom på urininkontinens och försämring av det psykiska måendet. Träning av bäckenbottenmuskulaturen kunde förbättra symtomen för de som hade ansträngningsinkontinens och därmed förbättra det psykiska måendet. De kvinnor som led av lite eller medel läckage hjälptes av träningen och läckaget reducerades (Ghaderi & Oskouei, 2014, s. 1495).

Saragoussi, Christensen, Hammer-Helmich, Rive, Touya & Haro, (2018, s. 1339–1340) beskrev i sin studie ett samband mellan de som hade depression och dess negativa påverkan på den hälsorelaterade livskvaliteten. De beskriver den hälsorelaterade livskvaliteten som hur väl människa lever och hur de uppfattar de fysiska, mentala och sociala delarna i sitt liv.

5.2.4 Begränsningar i det dagliga livet

Några kvinnor såg inte urininkontinens som ett hälsoproblem men utvecklade i stället ett flertal strategier. Utvecklandet av strategier kan vara en anledning till att det inte ansågs vara ett hälsoproblem. Dock kunde det vara de här begränsningarna som oftast ledde till att kvinnorna sökte vård till slut.

Kläder var ett sätt att uttrycka sin identitet och sociala status (Laberge, 2013, s. 408). Då kläderna inte kunde väljas fritt på grund av rädslan att visa urinläckage fläckar, försvinner en del av personligheten från individen. En strategi Vermeulen et al., (2017, s. 1213) tog upp var att flera kvinnor köper inkontinensskydd i stället för att söka vård.

6. Slutsats

Det finns ett samband mellan urininkontinens och sänkt välmående. Något som även kunde ses var att de som fick hjälp mådde bättre. Vårdpersonal måste utbildas för att våga ha fler

(15)

12

konversationer om ämnet med de som har problematiken. Både drabbade kvinnor och vårdpersonal tror ofta att urininkontinens är något som händer vid hög ålder och efter barnafödande.

6.1 Klinisk nytta

Det är viktigt att både drabbade och vårdpersonal inser att urininkontinens inte är något som behöver utvecklas när kvinnan har fött barn eller kommer upp i en viss ålder. Besvären bör tas på allvar och att uppmärksamma konsekvenser av urininkontinens hos kvinnor kan göra att fler kvinnor söker och får hjälp. Även sjuksköterskor som inte är specialiserade skall kunna ge enkla råd om vad patienter kan göra hemma som till exempel knipövningar eller att föreslå appar som kan underlätta. Det är bra om det finns broschyrer med information att dela ut. Behandlingar och råd bör individanpassas och religiösa, sociala och kulturella faktorer behöver tas med i beräkningen.

6.2 Fortsatt forskning

Det finns ett behov av mer forskning kring de konsekvenser som urininkontinens för med sig i det vardagliga livet för att öka förståelsen hos sjuksköterskor som möter kvinnor som lider av urininkontinens. Forskningen behövs också för att skapa dialog kring de förutfattade

meningarna och för att informationen ska förbättras för de som har urininkontinens. Förslag till fortsatt forskning är att få fler svar kring frågorna: varför finns det bristande kunskap hos kvinnor om urininkontinens och orsaker/behandlingarna. Vad är det som spär på fördomarna och var kommer det ifrån? Hur ska kunskapen kring urininkontinens kunna ökas hos kvinnor?

(16)

13

8. Referenser

Amaral, M. O. P., Coutinho, E. C., Nelas, P. A. A. B., Chaves, C. M. B. & Duarte, J. C. (2015). Risk factors associated with urinary incontinence in Portugal and the quality of life of affected women. International Journal of Gynaecology and Obstetrics: The Official Organ of the International Federation of Gynaecology and Obstetrics, 131(1), 82–86. doi:

10.1016/j.ijgo.2015.03.041

Burström, K., Sun, S., Gerdtham, U.-G., Henriksson, M., Johannesson, M., Levin, L.-Å. & Zethraeus, N. (2014). Swedish experience-based value sets for EQ-5D health states. Quality of Life Research: An International Journal of Quality of Life Aspects of Treatment, Care & Rehabilitation, 23(2), 431–442. doi: 10.1007/s11136-013-0496-4

Caruso, S., Brescia, R., Matarazzo, M. G., Giunta, G., Rapisarda, A. M. C. & Cianci, A. (2017). Effects of Urinary Incontinence Subtypes on Women’s Sexual Function and Quality of Life. Urology, 108(1), 59–64. doi: 10.1016/j.urology.2017.06.025

D’Ancona, C., Haylen, B., Oelke, M., Abranches-Monteiro, L., Arnold, E., Goldman, H., … Herschorn, S. (2019). The International Continence Society (ICS) report on the terminology for adult male lower urinary tract and pelvic floor symptoms and dysfunction. Neurourology and Urodynamics, 38(2), 433–477. doi: 10.1002/nau.23897

Edberg, A-K., Blomqvist, K., Molander,. Wijk, H., Sund-Levander, M. & Ernsth Bravell, M. (2017). Vanliga symtom hos äldre. I Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.). Omvårdnad och äldre (s. 355–402). Lund: Studentlitteratur.

Felde, G., Ebbesen, M. H. & Hunskaar, S. (2017). Anxiety and depression associated with urinary incontinence. A 10-year follow-up study from the Norwegian HUNT study

(EPINCONT). Neurourology and urodynamics, 36(2), 322–328. doi: 10.1002/nau.22921 Ghaderi, F. & Oskouei, A. E. (2014). Physiotherapy for women with stress urinary

incontinence: a review article. Journal of physical therapy science, 26(9), 1493–1499. doi: 10.1589/jpts.26.1493

Gümüşsoy, S., Kavlak, O. & Dönmez, S. (2019). Investigation of body image, self‐esteem, and quality of life in women with urinary incontinence. International Journal of Nursing Practice (John Wiley & Sons, Inc.), 25(5), 1–8. doi: 10.1111/ijn.12762

Göral Türkcü, S. & Kukulu, K. (2017). Urinary incontinence and quality of life of women living in nursing homes in the Mediterranean region of Turkey. Psychogeriatrics: The Official Journal of the Japanese Psychogeriatric Society, 17(6), 446–452. doi: 10.1111/psyg.12271 Henricsson, M (2017). Diskussion I Henricson, M. Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2. Uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.

Howard, Z., Ross, L., Weir, K. A., Baker, N., Smith, L., Nucifora, J. & Roberts, S. (2021). A group program for overweight and obese women with urinary incontinence (ATHENA): an implementation-effectiveness hybrid type 3 study. International Urogynecology Journal. doi: 10.1007/s00192-021-04743-9

(17)

14

Kao, H., Hayter, M., Hinchliff, S., Tsai, C. & Hsu, M. (2015). Experience of pelvic floor muscle exercises among women in Taiwan: A qualitative study of improvement in urinary incontinence and sexuality. Journal of Clinical Nursing, 24(13–14), 1985–1994. doi: 10.1111/jocn.12783

Kaplan, R. M. & Ries, A. L. (2007). Quality of life: concept and definition. COPD, 4(3), 263– 271. doi: 10.1080/15412550701480356

Kleinman, N. L., Chen, C.-I., Atkinson, A., Odell, K. & Zou, K. H. (2014). Economic burden of urge urinary incontinence in the workplace. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 56(3), 266–269. doi: 10.1097/JOM.0000000000000085

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.

Kwak, Y., Kwon, H. & Kim, Y. (2016). Health-related quality of life and mental health in older women with urinary incontinence. Aging & Mental Health, 20(7), 719–726. doi: 10.1080/13607863.2015.1033682

Laberge, Y. (2013). Appearance stratification and identity: Fashion as the clearest example of what sociology is all about. Sociology : The Journal of the British Sociological Association., 47(2), 407-412.

Lepp, M. (2014). Kreativitet och skapande I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.). Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (2 uppl., 539–567). Lund: Studentlitteratur.

Levkowicz, R., Whitmore, K. E. & Muller, N. (2011). Overactive Bladder and Nocturia In Middle-Age American Women: Symptoms and Impact Are Significant. Urologic Nursing, 31(2), 106–111. doi: 10.7257/1053-816x.2012.31.2.106

Mendes, A., Hoga, L., Gonçalves, B., Silva, P. & Pereira, P. (2017). Adult women’s experiences of urinary incontinence: a systematic review of qualitative evidence. JBI Database of Systematic Reviews & Implementation Reports, 15(5), 1350–1408. doi: 10.11124/JBISRIR-2017-003389

Milsom, I. & Gyhagen, M. (2019). The prevalence of urinary incontinence. Climacteric : the journal of the International Menopause Society, 22(3), 217–222. doi:

10.1080/13697137.2018.1543263

Murukesu, R. R., Singh, D. K. A. & Shahar, S. (2019). Urinary incontinence among urban and rural community dwelling older women: prevalence, risk factors and quality of life. BMC Public Health, 19(1), 1–11. doi: 10.1186/s12889-019-6870-6

Oliveira Alves, J., Tonon Da Luz, S., Brandão, S., Medeiros Da Luz, C., Natal Jorge, R. & Da Roza, T. (2017). Urinary Incontinence in Physically Active Young Women: Prevalence and Related Factors. International Journal of Sports Medicine, 38(12), 937–941. doi: 10.1055/s-0043-115736

Panzini, R. G., Mosqueiro, B. P., Zimpel, R. R., Bandeira, D. R., Rocha, N. S. & Fleck, M. P. (2017). Abingdon, England, 29(3), 263–282. doi: 10.1080/09540261.2017.1285553

(18)

15

Pérez-Tomás, C., Gómez-Pérez, L., Romero-Maroto, J., Palazón-Bru, A., Navarro-Cremades, F. & Cortés-Castell, E. (2018). Sexual Quality of Life After Treatment of Stress Urinary Incontinence With Adjustable Tension-free Mesh System in Women Who Were Sexually Active Before Surgery. Urology, 115(1), 76–81. doi: 10.1016/j.urology.2018.02.031

Peate, I. (2019). Urinary incontinence in women: treatment recommendations. British Journal of Nursing, 28(22), 1486–1488. doi: 10.12968/bjon.2019.28.22.1486

Pintos-Díaz, M. Z., Alonso-Blanco, C., Parás-Bravo, P., Fernández-de-Las-Peñas, C., Paz-Zulueta, M., Fradejas-Sastre, V. & Palacios-Ceña, D. (2019). Living with Urinary

Incontinence: Potential Risks of Women’s Health? A Qualitative Study on the Perspectives of Female Patients Seeking Care for the First Time in a Specialized Center. International

Journal of Environmental Research and Public Health, 16(19), 3781. doi: 10.3390/ijerph16193781

Radoja, I. & Degmečić, D. (2019). Quality of Life and Female Sexual Dysfunction in

Croatian Women with Stress-, Urgency- and Mixed Urinary Incontinence: Results of a Cross-Sectional Study. Medicina (Kaunas, Lithuania), 55(6), 1–14. doi:

10.3390/medicina55060240

Rose, G., Decalf, V., Everaert, K. & Bower, W. F. (2020). Toileting‐related falls at night in hospitalised patients: The role of nocturia. Australasian Journal on Ageing, 39(1), 70–76. doi: 10.1111/ajag.12696

Rygh, P., Asklund, I. & Samuelsson, E. (2021). Real-world effectiveness of app-based treatment for urinary incontinence: a cohort study. BMJ Open, 11(1), 1–8. doi:

10.1136/bmjopen-2020-040819

Saragoussi, D., Christensen, MC., Hammer-Helmich, L., Rive, B., Touya, M. & Haro JM. (2018). Long-term follow-up on health-related quality of life in major depressive disorder: a 2-year European cohort study. Neuropsychiatr Dis Treat. 14, 1339–1350. doi:

10.2147/NDT.S159276

SBU (2013). Behandling av urininkontinens hos äldre och sköra äldre. En systematisk översikt (SBU-rapport nr 219). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). ISBN 978-91-85413-60-7. Hämtad från

https://www.sbu.se/contentassets/911d0909b43a44b9a35e8a207c164274/Urininkontinens_20 13_219.pdf.

SBU (2012). Viktigt men svårt att mäta livskvalitet. Hämtad den 13 april 2021 från

https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/viktigt-men-svart-mata-livskvalitet SBU (2014). Äldre och urininkontinens. Ökad kunskap för en bättre vård och

omsorg.[Broschyr] Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). Hämtad från https://www.sbu.se/contentassets/740a8b7a57c44c7fafdad401fea1a470/aldre-och-urininkontinens.pdf

(19)

16

Sensoy, N., Dogan, N., Ozek, B. & Karaaslan, L. (2013). Urinary incontinence in women: prevalence rates, risk factors and impact on quality of life. Pak J Med Sci 29(3), 818–822. doi: 10.12669/pjms.293.3404

SFS 2003:460. Etikprövningslagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Smith, A. P. (2016). Female urinary incontinence and wellbeing: results from a multi-national survey. BMC Urology, 16(22), 1–6. doi: 10.1186/s12894-016-0140-z

Taquet, M., Quoidbach, J., de Montjoye, Y. A., Desseilles, M. & Gross, J. J. (2016). Hedonism and the choice of everyday activities. Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America, 113(35), 9769–9773. doi:

10.1073/pnas.1519998113

Toye, F. & Barker, K. L. (2020). A meta-ethnography to understand the experience of living with urinary incontinence: “is it just part and parcel of life?” BMC Urology, 20(1), 1–25. doi: 10.1186/s12894-019-0555-4

Vaughan, C. P. & Markland, A. D. (2020). Urinary Incontinence in Women. Annals of Internal Medicine, 172(3). doi: 10.7326/AITC202002040

Vermeulen, K. M., Messelink, E. J., Schram, A. J., Berger, M. Y., de Bock, G. H. & Dekker, J. H. (2016). Cost-effectiveness of a pro-active approach of urinary incontinence in women. BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 123(7), 1213–1220. doi: 10.1111/1471-0528.13856

Visser, E., Bock, G. H., Berger, M. Y. & Dekker, J. H. (2014). Impact of urinary incontinence on sexual functioning in community-dwelling older women. Journal of Sexual Medicine, 11(7), 1757–1765. doi: 10.1111/jsm.12544

Visser, E., Dekker, J. H., Vermeulen, K. M., Messelink, E. J., Schram, A. J., Berger, M. Y. & de Bock, G. H. (2013). The effect of systematic screening 16 folder women for urinary incontinence on treatment uptake: The URINO trial. Maturitas, 74(4), 334–340. doi: 10.1016/j.maturitas.2012.12.015

Ward-Smith P. (2009). Issues. The cost of urinary incontinence. Urologic Nursing, 29(3), 188–194

(20)

Sökmatris Bilaga 1 Databas Sökord Resultat av sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Lästa hel texter Urval 4 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-03-31 Kl. 11.00 1. (MH ”Urinary incontinence”) 8969 2 (MH ”Quality of life”) 118 255 3. (MH ”Urinary incontinence) AND (MM ”quality of life”) 1083 4. (MH ”Urinary incontinence”) AND (MH ”quality of life”) Begränsningar: Engelska Publicerad: 2011-2021 Peer-review Female 364 364 72 14 3 Medline 2021-03-31 Kl. 12.30 1.(MH ”Urinary Incontinence”) 16,160 2. (MH ”Quality of Life”) 93,922

(21)

3. (MH “Urinary Incontinence”) AND (MH “Quality of Life”) 720 4. (MH “Urinary Incontinence”) AND (MH “Quality of Life”) Begränsningar: Peer-review Publiceringsdatum: 20110101-20211231: Engelska Female 235 235 57 16 6 PsycInfo 2021-04-20 Kl. 22.00 1.MM ” Urinary incontinence” 1.816 2. MM “Quality of Life” 34,532 3. MM “Health related Quality of Life” 3.039 4. MM ” Urinary incontinence” AND (MM “Quality of Life” or MM “Health related Quality of Life”) Begränsningar: Engelska Female Ålder över 18 år Publiceringsdatum 2011-2021 Peer-review 32 32 10 6 2

(22)

Seminarieexemplar, får ej spridas

Artikelmatris 1(12) Bilaga 2

Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land

Syfte Metod Värdering Resultat

Caruso, S., Brescia, R., Matarazzo, M. G., Giunta, G., Rapisarda, A. M. C. & Cianci, A. (2017). Effects of Urinary Incontinence Subtypes on Women’s Sexual Function and Quality of Life. Urology, 108(1), 59–64.

Studien utfördes i Italien

To evaluate the effects of different subtypes of urinary

incontinence (UI) on sexual function and quality of life (QoL).

Inklusionskriterier:

Kvinnor som hade ansträngningsinkontinens, trängningsinkontinens eller blandinkontinens och som hade minst en inkontinensepisod dagligen. Inkontinensen skulle även ligga på allvarlighetsgrad 5 på en skala mellan 1– 10.

Kvinnor som hade ett stabilt heterosexuellt förhållande i mer än 6 månader och minst en sexuell episod den senaste månaden.

Exklusionskriterier:

Kvinnor som behandlades med läkemedel för sin inkontinens. Kvinnor som hade neurogen blåsdysfunktion, njurstenar, pågående urinvägsinfektion, genital prolaps eller hade genomgått

urininkontinenskirurgi.

Kvinnor som hade hypertension, kranskärlssjukdom, blodproppssjukdom, lever och njursjukdom, rökte eller missbrukade alkohol.

Kvinnor som tog medicin som kunde påverka blåsfunktion och kvinnor med onormal livmoderblödning och med hormonberoende malignitet eller hormonterapi i mindre än tre månader.

Urvalsförfarande:

Konsekutivt urval. Kvinnor som var på sin första rådgivning gällande självrapporterad UI.

Urval

Bortfall:

42 kvinnor med livmoderframfall föll bort. 24 som åt blodtryckssänkande medicin föll bort.

23 som hade en partner med sexuell dysfunktion föll bort. 15 kvinnor vägrade delta.

Slutlig studiegrupp:

93 kvinnor med medianåldern 53,4 år.

Av dessa var 84 i postmenopaus sen 2–5 år och 9 var i premenopaus.

Datainsamlingsmetod Frågeformulär. Analysmetod: Statistisk analys. Styrkor: Tydliga inklusions och exklusionskriterier. Tydligt beskriven metod.

Det finns ett etiskt resonemang. Svarar på syftet. Svagheter: Relativt liten studiegrupp. Ingen kontrollgrupp utan UI. Värdering: Hög Kvinnor med ansträngningsinkontinens och blandinkontinens hade främst urinläckage vid vaginal penetration.

Kvinnor med

trängningsinkontinens hade urinläckage vid orgasm vilket ledde till att de hade vaginalt samlag, men undvek att få orgasm.

Främst kvinnor med trängningsinkontinens och blandinkontinens hade påverkan på den generella hälsan vilket ledde till fysiska och emotionella begränsningar, låg vitalitet och konsekvenser för det sociala livet.

(23)

Artikelmatris 2(12) Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Gümüşsoy, S., Kavlak, O. & Dönmez, S. (2019). Investigation of body image, self‐esteem, and quality of life in women with urinary incontinence. International

Journal of Nursing Practice (John

Wiley & Sons, Inc.), 25(5).

Studien utfördes i Turkiet.

To investigate the effect of UI on body image, self‐esteem, and quality of life suffering from UI. Inklusionskriterier:

Kvinnor med AI som kunde kommunicera.

Fysisk eller psykisk sjukdom som krävde signifikant medicinsk intervention. Kvinnor med urogenital infektion.

Kvinnor som var analfabeter. Kvinnor som hade en historia av en livshotande sjukdom eller som vid tiden för urval behandlades för en sådan.

Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval

218 kvinnor.

Slutlig studiegrupp:

218 kvinnor med diagnosen UI som behandlades på universitetssjukhusets urogynekologiska mottagning mellan augusti 2017 och december 2018.

Datainsamlingsmetod:

Frågeformulär som deltagarna fyllde i individuellt.

Analysmetod:

Statistisk analys.

Styrkor:

Tydligt beskriven metod. Tydliga exklusionskriterier. Finns ett etiskt resonemang. Svarar på syftet. Svagheter: Bekvämlighetsurval. Relativt få deltagare. Ingen kontrollgrupp. Värdering: Medelhög

Kroppsbilden visade sig vara mer negativ och

självförtroende och livskvalitet lägre hos de kvinnor som använde bindor när de läckte urin och de som läckte urin mer än en gång per dag.

(24)

Artikelmatris 3 (12) Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift,

sidnr och land

Göral Türkcü, S., & Kukulu, K. (2017). Urinary incontinence and quality of life of women living in nursing homes in the Mediterranean region of Turkey. Psychogeriatrics : The

Official Journal of the Japanese Psychogeriatric Society, 17(6),

446–452.

Studien utfördes i Turkiet.

This study was conducted to evaluate the effect of UI— which is kept secret, ignored, considered private, and viewed as a consequence of old age by elderly women—on the quality of life of women living in nursing homes

Inklusionskriterier: Kvinnor

som talar eller förstår turkiska. Accepterade att vara med i studien och uttryckte de hade problem med urinläckage.

Urvalsförfarande: Studien

utfördes på 9 äldreboenden och deltagarna valdes därifrån.

Urval: Av 375 som ville delta

valdes 95 ut. Medelåldern på deltagarna var 77 år.

Kvantitativ studie med enkäter.

Analysmetod: Det var en

statistiskanalys.

Styrkor:

Etikkommitté har godkänt studien och för ett etiskresonemang. Deltagarna har lämnat samtycke.

Tydlig metod.

Flera olika enkäter användes. De reflekterar själva om svagheter i studien. Svagheter: Exklusionskriterier saknas. Få antal deltagare. Värdering: Medelhög

De kom fram till att de som led av någon slags urininkontinens och inte behandlade för de inte ansåg de var ett hälsoproblem även hade ett mer begränsat beteende än de andra.

(25)

Artikelmatris 4(12) Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr

och land

Kao, H., Hayter, M., Hinchliff, S., Tsai, C., & Hsu, M. (2015). Experience of pelvic floor muscle exercises among women in Taiwan: A qualitative study of improvement in urinary incontinence and sexuality. Journal of Clinical

Nursing, 24(13–14), 1985–1994.

Studien utfördes i Taiwan

To gain an in-depth understanding of women’s experiences of performing pelvic floor muscle exercises for urinary incontinence and the impact on their sexuality

Kvinnor som oregelbundet eller konsekvent utförde

bäckenbottenträning och gärna delade med sig om sina erfarenheter.

Urvalsförfarande:

Deltagarna hade varit med i en bäckenbottenträningskurs.

Urval:

12 kvinnor som var mellan 44– 66 år. Alla hade fött barn 2–4.

Semistrukturerade individuella intervjuer, som blev inspelade.

Analysmetod:

Tematiska analyser. Sen bildades kategorier. Styrkor: Etiskt övervägande. Tydlig metod. Tydligt redovisat resultat. Besvarar syftet. Svagheter: Saknas exklusionskriterier Få antal deltagare. Värdering: Medelhög. Känslan av oundviklighet

Urininkontinens påverkade deras kroppsbild, sexuella tillfredställande och förhållande. De kände sig mindre feminina och det påverkade det dagliga livet. Många ansåg inte deras urininkontinens (UI) var allvarlig, de sökte ej hjälp även för de trodde de var normalt och inget skulle hjälpa. Anpassade kläder utifrån UI. De undvek samlag för rädslan att läcka och oron att inte tillfredsställa sin man.

Utvecklandet av medvetenhet och kontroll

Många var omedvetna om

bäckenbottenmuskulaturen, de hade inte förstått den kunde tränas upp. De upplevde UI förbättrades efter träningen och de skulle informera andra i familjen och självförtroendet förbättrades. De fortsatte med träningen när träningsprogrammet var klart.

Sexuell tabu

De blev mer sexuellt tillfredsställda och fick bättre självförtroende, men många ville inte prata om det då det är ett kulturellt tabu.

(26)

Artikelmatris 5 (12) Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och

land

Kwak, Y., Kwon, H., & Kim, Y. (2016). Health-related quality of life and mental health in older women with urinary incontinence. Aging & Mental

Health, 20(7), 719–726.

Studien utfördes i Sydkorea

The purpose of this cross-sectional study was to compare health-related quality of life (QOL) and mental health

between older women with and without urinary incontinence.

Kvinnor, deltagit i en annan studie som utfördes mellan 2008–2009. Ålder över 65 år.

Njursvikt och saknad av data.

Urval: Antal deltagare 1874, 95

deltagare exkluderades.

Urvalsförfarande: De som deltagit i

tidigare undersökning.

Enkäter samt data från de tidigare undersökningarna. Enskilda intervjuer och

självskattningsformulär.

Analysmetod: Statistisk analys.

Styrkor: En stor urvalsgrupp.

Att det är forskning som pågått under flera år stärker resultatet.

Deltagarna har fått information och lämnat skriftligt samtycke och avidentifierade via en databas. De reflekterar själva om svagheter i studien. Exklusionskriterier tydliga. Svagheter: Framkommer ej om den är granskad av etisk kommitté.

Inklusionskriterier otydliga.

Värdering: Medelhög

De kunde se att de med urininkontinens tränade mer än de utan.

De hade även högre poäng på EQ5D.

Risken var 2 gånger högre för stress och 1,5 för depression för de som led av urininkontinens.

(27)

sidnr och land

Levkowicz, R., Whitmore, K. E., & Muller, N. (2011). Overactive Bladder and Nocturia In Middle-Age American Women: Symptoms and Impact Are

Significant. Urologic

Nursing, 31(2), 106–111.

Studien utfördes i USA

To asses the severity of OAB and nocturia in middleaged american women, their attitudes about seeking treatment and the impact of symptoms of OAB and nocturia on their quality of life.

Kvinnor 40–65 år.

Urvalsförfarande: Inbjudan

skickades via mail till kvinnor i rätt åldersgrupp. Demografiska data samlades in om deltagarna.

Urval:

En kontrollgrupp som inte led av nokturi som bestod av 1111 deltagare.

611 deltagare som rapporterade att de led av överaktiv blåsa som uppgav att de led av nokturi.

Slutligt urval:

500 kvinnor i åldern 40–65 år valdes ut till kontrollgruppen. 611 kvinnor i åldern 40–65 valdes ut till gruppen som led av nokturi.

Enkäter som skickades ut till deltagarna online. Analysmetod: T-test. Styrkor: Finns en kontrollgrupp. Många studiedeltagare. Tydligt beskriven metod. Finns ett etiskt resonemang. Svarar på syftet. Svagheter: Få inklusionskriterier. Inga beskrivna exklusionskriterier. Värdering: Medelhög

278 kvinnor redovisade att de urinerade 10–14 gånger per dagen eller mer och 1 av 10 urinerar mer än 14 gånger om dagen.

¾ av kvinnorna i gruppen med överaktiv blåsa upplever nokturi. 121 kvinnor uppger att de måste gå på toaletten mer än fyra gånger per natt.

316 kvinnor svarade att de känner att de inte får tillräckligt med sömn för att uppleva normalitet i livet. Kvinnorna med nokturi drabbades oftare av depression än de utan det.

(28)

sidnr och land

Murukesu, R. R., Singh, D. K. A., & Shahar, S. (2019). Urinary incontinence among urban and rural community dwelling older women: prevalence, risk factors and quality of life. BMC Public

Health, 19(1), 1–11.

Studien utfördes i Malaysia

To investigate the prevalence, risk factors of urinary

incontinence and its impact on quality of life among

community dwelling older women living in urban and rural populations.

Äldre kvinnor som bodde på trygghetsboende som hade deltagit i fas 3 av LRGS TUA februari – september 2016.

De med nedsatt hörsel, synhandikapp och allvarlig kognitiv nedsättning (MMS <15). De som inte kunde prata och förstå engelska eller lokala dialekter.

Urval:

814 kvinnor deltog. 53% från storstäder och 47% från landsbygden. Kvinnorna på landsbygden var generellt äldre än de i storstaden.

Strukturerade intervjuer, kliniska undersökningar och frågeformulär.

Analysmetod:

Deskriptiv analys.

Styrkor:

Stor variation på urvalet. Tydligt beskriven metod. Svarade på syftet.

Finns ett etiskt resonemang.

Svagheter:

Urininkontinens bedömdes subjektivt. Inte objektivt Ingen kontrollgrupp.

Värdering: Medelhög

Egenrapporterad

urininkontinens var högre bland kvinnor på landsbygden. 96% rapporterade att det dagliga livet påverkades av urininkontinensen. Äldre kvinnor med urininkontinens hade större fysiska och sociala

begränsningar och emotionella besvär och sömnbesvär.

(29)

Artikelmatris 8(12) Bilaga 2 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och

land

Pintos-Díaz, M. Z., Alonso-Blanco, C., Parás-Bravo, P., Fernández-de-Las-Peñas, C., Paz-Zulueta, M., Fradejas-Sastre, V., & Palacios-Ceña, D. (2019). Living with Urinary Incontinence: Potential Risks of Women’s Health? A Qualitative Study on the Perspectives of Female Patients Seeking Care for the First Time in a Specialized Center.

International Journal of Environmental Research and Public Health, 16(19).

Studien gjordes i Spanien

The purposes of this study were: a) to identify the experience of a group of Spanish women diagnosed with UI who sought care for the first time in a

specialized center, and b) to describe the reasons that trigger the search for help for the first time

Inklusionskriterier: Kvinnor mellan åldrarna

18–60 kvinnor både med och utan urininkontinens (UI).

Exklusionskriterier: Graviditet, eller inom 3

månader efter post partum, framfall, pågående och ihållande urinvägsinfektioner, systemiska eller psykiska besvär, de som blivit behandlade för bäckenbottenbesvär, de som inte kan kommunicera på spanska eller kan ge medgivande.

Urvalsförfarande: Bestod av två faser. Första

fasen var en icke randomiserad klinskprövning Andra fasen: En kvalitativ del som inkluderar de kvinnorna med UI.

Kvinnorna valdes ut mellan tidperioden juni 2015 och juni 2017. Det var deltagarnas första besök på kliniken och de ska inte ha haft lyckosamma hjälpmedel. Rekryteringen skedde när de besökte kliniken.

Urval: 18 deltog. Ingen drog sig ur studien. Datainsamlingsmetod: Intervjuer.

Analysmetod: Analysering av intervjuer med

meningsbärande ord. Två olika som läste intervjuerna och analyserade.

Styrkor: Tydlig

metod och analys Resultatet väl uppbyggt med teman och citat. Både inklusion- och exklusionskriterier. Etikkommitté har granskat och deltagarna har lämnat samtycke. Reflekterar själva om svagheter. Svagheter: Antal deltagare. Värdering: Hög

Resultatet ledde fram till fyra kategorier.

Upplevelser vid okontrollerat urinläckage: Vilket deltagarna

beskrev att de gjorde att de kände sig orena, skam och rädslan för att lukta.

Vikten av information och utbildning.

Att information till patienten ger den möjlighet att försöka förbättra sitt problem och då må bättre.

Information baserat på myter. Att

många har hört att det är normalt att läcka och de skulle lära sig att leva med det

Adaptering och utvecklande av strategier.

De utvecklar strategier, som negativt påverkar deras vardag och sociala liv. Som att de inte vågar att åka

lokaltrafik. De använder mycket parfymerade produkter. Använder skydd utan att de behöver. När de använt sig av dessa strategier ett tag och att det bara blir värre söker de hjälp.

(30)

Artikelmatris 9(12) Bilaga 2 Författare, år, titel,

tidskrift, sidnr och land

Radoja, I., & Degmečić, D. (2019). Quality of Life and Female Sexual Dysfunction in Croatian Women with Stress-, Urgency- and Mixed Urinary Incontinence: Results of a Cross-Sectional Study. Medicina (Kaunas,

Lithuania), 55(6).

Studien utfördes i Kroatien.

The objective of this study was to evaluate the

differences in the occurrence of decreased quality of life and female sexual

dysfunction in Croatian women with urinary incontinence, with regard to the duration and subtype of urinary incontinence.

Inklusionskriterier: Kroatiska kvinnor med

ansträngning-, trängning- eller bland inkontinens. De skulle vara över 18 år och intresserade att delta i studien.

Exklusionskriterier: Kvinnor under 18 år,

de som hade en pågående

urinvägsinfektion, stenar eller cancer i urinvägarna.

Urvalsförförande: Deltagarna valdes ut

mellan mars 2017 och april 2018.

Deltagarna valdes genom att de sökte hjälp på kliniken där studien utfördes.

Urval: 120 deltagare som var intresserade

att delta. 40 deltagare i varje

urininkontinensgrupp. 14 avböjde att delta.

Datainsamlingsmetod: Enkäter och

frågeformulär. I form av en urindagbok.

Analysmetod: Statistisk analys på data som

samlades in.

Styrkor: Tydliga

inklusions- och exklusionskriterier. Visar vilka som avböjde.

Etikkommitté granskad och följde

helsingforsdeklaratione n.

Tydlig metod och analys. Bra med lika många i varje grupp. Tydligt resultat. De reflekterar själva om svagheter i studien. Svagheter: Antalet deltagare. Värdering: Hög De med trängningsinkontinens hade högre antal trängnings tillfällen än de med de andra typerna, antalet bindor på ett dygn var samma för alla de tre

grupperna.

Desto längre deltagarna hade gått med sin urininkontinens desto lägre poäng skattade de i psykisk hälsa, livskvalité, sociala relationer. De med blandinkontinens hade mest fysiska begränsningar. Kvinnorna är oroliga de ska läcka urin eller lukta under samlag. Därför är de sexuellt inaktiva. Det leder till problem i förhållandet och relationer som i sin tur leder till sänkt livskvalité.