”Att ha en kvinnosjukdom”- En litteraturstudie om mäns
erfarenheter av att ha bröstcancer
“To have a woman’s disease”- A literature review on the
experiences of men with breast cancer
Författare: Queen Sabushimike och Bernadet Sanyang
VT 2021
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Sigrid Odencrants, Universitetslektor, Med dr, Leg Sjuksköterska, Örebro universitet.
Abstrakt
Introduktion: Manlig bröstcancer är en ovanlig sjukdom som utgör ca 0,5–1% av alla rapporterade bröstcancerfall i västvärlden. Forskning visar att sjukdomen har en annan patologi än kvinnlig bröstcancer och upptäcks oftast i senare stadium vilket medför att män har sämre prognos än kvinnor.
Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva mäns erfarenheter av att ha bröstcancer. Metod: En deskriptiv litteraturstudie av systematiskt sammanställda studier från databaserna Cinahl och Medline om bröstcancer hos män.
Resultat: Manlig bröstcancer betraktas av allmänheten och hälso-och sjukvården som en kvinnosjukdom och det uppstår stigmatisering främst i sjukvården. Män behöver oftast uppsöka vård fler gånger än kvinnor och all information och stöd är anpassad för kvinnor. En del män upplever en osäkerhet bland hälso-och sjukvårdspersonal gällande information om behandling.
Slutsats: Litteraturstudien visar att mer forskning inom området behövs för att öka medvetenheten bland allmänheten och sjukvårdspersonal.
Innehållsförteckning Introduktion ... 1 Delaktighet ... 1 Problemformulering ... 2 Syfte ... 2 Metod ... 2 Design ... 2 Datainsamling ... 2 Granskning/kvalitetsgranskning ... 3 Forskningsetiska överväganden ... 3 Resultat ... 4
Att leva med en kvinnosjukdom ... 4
Att uppleva stigmatisering ... 4
Otillräcklig information ... 5
Mötet med hälso-och sjukvårdspersonal ... 5
Behov av stöd... 6 Resultatsammanfattning ... 6 Diskussion ... 7 Metoddiskussion ... 7 Resultatdiskussion... 9 Slutsats ... 11 Referenslista ... Bilagor ... Bilaga 1-Sökmatris... Bilaga 2-Artikelmatris … ...
Introduktion
Manlig bröstcancer (MBC) beskrivs som en ovanlig sjukdom och utgör cirka 0.5–1% av alla rapporterade bröstcancerfall i västvärlden. I Sverige rapporteras årligen cirka 60 män med diagnosen (Linderholm, 2019). Cancern beskrevs som en klump eller förtjockning i eller runt bröstet samt kring underarms området. Förändringar i bröstets storlek eller form, en grop eller knäppning i bröstets hud och inåtvänd bröstvårta kunde också vara tecken på bröstcancer hos män (Zehr, 2019).
Generellt vad gäller bröstcancer betraktas genetiska faktorer som den största riskfaktorn. Genetiska faktorer rapporteras vara bland annat genmutationer, ärftlighet och Klinefelters syndrom som är en kromosomrubbning som förekommer hos män. Hög ålder, gynekomasti det vill säga att brösten på män växer och liknar kvinnobröst (ses ofta hos överviktiga män), fetma, alkoholkonsumtion, inaktivitet och hyperprolaktinemi identifierades som miljöfaktorer vilka ökade risken för bröstcancer hos män. Yrkesmässig exponering till värme och andra kemikalier beskrevs också vara en orsak. Med anledning av hormonella faktorer beskrevs hormonell obalans med förhöjda nivåer av östrogen och minskade nivåer av testosteron vara riskfaktorer som kunde orsaka manlig bröstcancer (Sanguinetti et al., 2016). Däremot visade en annan studie att förhöjda nivåer av testosteron kunde främja utvecklingen av bröstcancer (Feng et al., 2017). I en fallstudie beskrevs en transman med bröstcancer trots avsaknad ärftlighet av bröstcancer eller andra riskfaktorer. Mannen behandlades med testosteron för att stimulera och kontrollera utvecklingen av manliga könskaraktärer, men eftersom det var oklart om det var testosteronet som orsakade cancern kunde forskarna inte fastställa
det. Forskarna i fallstudien informerade sjukvårdspersonal som behandlade transmän att ta hänsyn till att bröstcancer möjligtvis kunde förekomma på grund av ökning i hormonet testosteron (Katayama et al., 2016).
Senaste forskning visar att manlig bröstcancer har en annan patologi än kvinnlig bröstcancer, män har färre mjölkkörtlar än kvinnor samt en annan hormonuppsättning. Manlig bröstcancer bedöms oftare vid diagnostisering vara östrogenberoende och sällan HER2 receptor positiv.
Behandlingen för manliga bröstcancerpatienter beskrivs vara samma som för kvinnor
(Linderholm, 2019). Zehr, (2019) redovisade att patienterna fick följande behandlingar; radikal mastektomi, adjuvant behandling före och efter operationen, strålbehandling, palliativvård och hormonell behandling.
Prognosen vid bröstcancer hos män framställs varierande beroende på; typen av bröstcancer, östrogen och progesteronreceptor nivåer i tumörvävnaden, om cancern förekom i båda brösten, ålder och stadiet. Den femåriga överlevnadsgraden var 100 procent i stadium ett, 87 procent i stadium två, 75 procent i stadium tre och slutligen 25 procent i stadium fyra (Zehr, 2019). I en studie med 30 deltagare var det endast två patienter som fick diagnosen i första stadiet, 16 vid andra stadiet och elva i tredje stadiet. Prognosen var sämre för män vilket kunde bero på en senare diagnos eftersom män inte genomgår rutinmässiga
mammografiundersökningar som kvinnor (Mannu et al, 2017).
Delaktighet
Delaktighet är en viktig del av den personcentrerade vården, där patienten ska få utrymmet att uttrycka frågor och eventuella oro. Sjukvårdspersonal ska vara lyhörda och respektfulla samt
arbeta utifrån patientens behov och preferenser (Udo, 2020). Vården ska vara grundad på vetenskap och beprövade erfarenheter för att främja patientens säkerhet
(Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659). Önskan om information och en stödjande relation med sjukvårdspersonal var viktigt för patienterna eftersom de då kände sig trygga och kunde få bekräftelse om den informationen de redan har. Det ökade patienternas tillit och känsla av delaktighet i sin behandling som i sin tur minskade oro och lidande. I de fallen där
sjukvårdspersonal inte hade tillräckligt kunskap fick patienterna emotionella reaktioner såsom stress och rädsla som negativt påverkade patienternas egenvårds förmåga (Diekmann et al., 2020). Sjuksköterskan beskrivs därför ha en central roll i all omvårdnad och behandling vid bröstcancerdiagnos eftersom de många gånger beskrivs ha tätast kontakt med patienten. Det kräver därför kunskap att både praktisk och teoretisk kunna förstå hur cancersjukdomen inverkar och påverkar patienten samt behandling och de biverkningar som behandlingen kan medföra. Som sjuksköterska är det också viktigt att ha uppdaterad kunskap, eftersom
utveckling pågår konstant. Det ställs ständigt nya krav på kunskap och förmåga att kunna ge patienter och anhöriga information om sjukdom och behandling. Informationen eller
undervisningen ska vara anpassad till varje patient och innebär patientens tillstånd,
undersökningar och behandling, samt att uppmärksamma patienten om olika stöd den kan få från andra yrkesgrupper. Trygghet och delaktighet i vården och behandlingen kan skapas då (Planck & Palmgren, 2016).
Problemformulering
Vid diagnosbesked kan män med bröstcancer ställas inför existentiell kris, eftersom manlig bröstcancer är en sällsynt sjukdom som utgör ungefär 1% av de totala fallen av bröstcancer i västvärlden. Bröstcancer är mest känd bland kvinnor vilket avskärmar sjukdomen hos män. De flesta människor inte är medvetna om att män också kan få bröstcancer eftersom det allmänt betraktas som en kvinnosjukdom. Sjuksköterskan har ansvar för att patienters perspektiv bekräftas och respekteras. Senaste forskning visar att manlig bröstcancer har en annan patologi än kvinnlig bröstcancer och behandlingen i nuläget beskrivs vara samma som kvinnor. För mer individanpassad vård och för att tidigt kunna upptäcka sjukdomen är det av stor betydelse att hälso-och sjukvården arbetar för att delaktiggöra männen i forskningen. På så sätt kunna erbjuda en mer personcentrerad vård och behandla sjukdomen i tid.
Syfte
Syftet med studien var att beskriva mäns erfarenheter av att ha bröstcancer.
Metod
Design
Studien var en deskriptiv litteraturstudie av systematiskt sammanställda studier om bröstcancer hos män.
Datainsamling
En litteratursökning genomfördes i två olika databaser, Cinahl och Medline. Databaserna valdes eftersom de innehåller medicinska och hälsovetenskapliga artiklar som bedömdes vara av relevans till studiens syfte. Sökningen började med en provsökning för att kunna identifiera en sökstrategi. Meningsbärande orden i syftet (”Male breast cancer”, “patient”och
Cinahl identifierades kontrollerade ämnesorden “(MH ”Breast neoplasm, Male”) “och ” patients”. Båda databaserna gav samma på ämnesord, sökningen kompletterades sedan med rekommenderade fritext orden; “patient*”,” experienc*”, “perception*” och “attitud*”. Samtliga sökord söktes först var för sig i båda databaserna för att sedan kombineras med Boolesk logik (AND och/eller OR) (se Bilaga 1-Sökmatris). Samma avgränsningar användes i båda databaserna vid varje sökning; artiklar skrivna på engelska, som var peer reviewed och publicerade mellan 2011–2021. Sökningen kompletterades med en manuell sökning.
Urval
Artiklarna under urvalsprocessen granskades i flera olika steg. Vid sökningarna lästes sammanlagt 214 titlar, därefter valdes 68 artiklar vilkas titlar bedömdes vara relevanta för syftet. Genom läsning av artiklarnas abstrakt valdes 24 artiklar som bedömdes behöva
ytterligare läsning i fulltext. Nästa urvalsteg var en ytterligare gallring av de artiklar som inte svarade på syftet, det återstod elva artiklar. Två av artiklarna från den manuella sökningen publicerades 2007 men valdes ändå eftersom de innehöll relevant information, och på grund av att området var så smalt blev det svårt att hitta relevanta originalartiklar. Det slutliga urvalet blev elva artiklar. Exklusionskriterier var mäns erfarenheter av bröstcancer hos kvinnor, artiklar som beskrev enbart om diagnos, prognos och behandling av bröstcancer hos män och Review artiklar om mäns erfarenheter av att ha bröstcancer.
Granskning/kvalitetsgranskning
I sista steget av urval processen genomfördes en noggrann kritisk granskning av de artiklar som bedömdes relevanta efter läsning i fulltext. Samtliga elva artiklar granskades med hjälp av två granskningsmallar (kvalitativ och kvantitativ) från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU, 2014). Granskningsmallarna användes för att kritisk bedöma
artiklarnas innehåll där även en bedömning av artiklarnas styrkor och svagheter genomfördes. Efter granskningen återstod nio artiklar som ingick i litteraturstudien. För resultat av
granskningen se (Bilaga 2-Artikelmatris).
Dataanalys
Dataanalysen utfördes med hjälp av en integrerad analys som är ett sätt att sammanställa resultat i en litteraturstudie (Kristenssons, 2014 s. 143–145). Första steget i analysen innebar en gemensam genomgång av artiklar som skulle ingå i litteraturresultatet för identifiering av likheter och skillnader i studierna resultat. Därefter identifierades meningsbärande enheter ur resultaten med anknytning till litteraturstudiens syfte, de som inte relaterade till syftet
raderades. I enlighet med detta genomfördes en så kallad kodning av de meningsbärande enheterna, koderna som bedömdes ha liknande innehåll sammanfattades till en kategori. Innan det slutliga resultatet sammanställdes kontrollerades de olika kategorierna för att se om vissa kategorier kunde sammanställas till en. Innehållet i kategorierna bearbetades ytterligare för att få en mer övergripande helhet vid litteraturstudiens resultatpresentation.
Forskningsetiska överväganden
En studie kan etisk motiveras om den handlar om en väsentlig fråga som kan vara av nytta till individen, samhället och professionen. Den ska följa en struktur och ska genomföras på ett etiskt sätt (Kjellström, 2017). Litteraturstudiens syfte valdes med hänsyn till forskningsetiska principen nyttoprincipen trots att det är en litteraturstudie kommer ny kunskap produceras
som vara till nytta och inte skada. Studien kan leda till ny forskning som i sin tur leder till utveckling inom området bröstcancer hos män som också i sin tur kan ökar patientsäkerheten. På Örebro universitet har studenter tillstånd att hämta information från olika tillgängliga databaser. För att säkerställa att inga obehöriga kommer åt artiklarna som används i studien sparades de i studenterna personliga konton i databaserna. Under dataanalysen granskades artiklarnas forskningsetiska förhållningssätt, genom att kontrollera om artiklarna hade
genomgått etisk prövning och hade ett etiskt tillstånd. I de artiklar där det inte framkom någon beskrivning om etik, kontrollerades det genom tidskriften eftersom ett antagande kan vara att arbeten inte skulle bli accepterad om forskarna inte hade respekterade de etiska principerna. Inga nya tolkningar eller påverkan av egna värderingar av artiklarnas resultat förekom under resultatbearbetningen. Rätt referens användes för att säkerställa att artikelförfattarnas ord återgavs korrekt. Vid genomförandet av litteraturstudien saknades förkunskaper om bröstcancer hos män. En av författarna träffade en man med bröstcancer under
verksamhetsförlagd utbildning och upptäckte brist på kunskap bland personalen, därav väcktes intresset för att undersöka området.
Resultat
Att leva med en kvinnosjukdom
Bröstcancer beskrevs som ett kvinnligt problem av alla deltagare i en studie eftersom allmänhetens syn om bröstcancer var att det handlar om kvinnor. Bröstcancerdiagnosen hos män kom därför som en överraskning då endast få deltagare i studien tidigare hört talas om manlig bröstcancer (Pituskin, Williams, Au & Martin-Mcdonald, 2007). Männens åsikter om att få en kvinnosjukdom varierade. En del uttryckte att det största problemet var hur de skulle berätta för sina kvinnliga partners att de hade en kvinnosjukdom. Vissa män ansåg manlig bröstcancer som ett hot mot maskuliniteten, andra jämförde det med vilken sjukdom som helst och uttryckte positiva känslor (Nguyen, Bauer, Mass & Kaduszkiewicz, 2019). En studie från Sydafrika visade att det fanns en koppling mellan etnicitet och hur männen uppfattade
diagnosen. Mörkhyade män i studien kände sig mindre maskulina av bröstcancersjukdomen eftersom enligt de var det en kvinnosjukdom. Deras uttalande var bland annat att de tappade kraften och att de var kontaminerade med kvinnliga gener (Rayne, Schnippel, Thompson, Reid & Benn, 2017).
Att uppleva stigmatisering
En stor variation konstaterades bland männen med anledning av avslöjandet av sjukdomen, en del beskrev en ovilja att dela med sig av sin sjukdomshistoria då det var ovanligt. Det fanns en rädsla och oro över diagnosbeskedet bland vissa deltagare i förhållande till hur anhöriga skulle ta emot beskedet, eftersom de flesta generellt uppfattade bröstcancer som en
kvinnosjukdom. Andra deltagare ansåg det vara viktigt att dela med sig av sin sjukdom då det kunde förbättra medvetenheten kring manlig bröstcancer (Pituskin et al., 2007).
Permanent stigmatisering beskrevs på olika sätt av männen. Bland yngre beskrevs känslor som rädsla, osäkerhet samt en känsla av omanlighet efter mastektomi operationen. En del försökte så mycket som möjligt dölja kroppsdelen för att hindra andra från att se det. En orsak att dölja det var att en man förutsattes vara ”macho”. Äldre män beskrev sitt förhållningssätt till ärret och effekterna av sjukdomen som en stolthet, de kände ingen skam eller rädsla för att
visa sin kropp (Pituskin et al., 2007; Midding et al., 2018). Stigmatiseringen som förvärvats av en manlig bröstcancerdiagnos beskrevs som en utmaning för männens yttre och vissa kände behovet av att dölja sjukdomen en period (Donovan & Flynn, 2007). Stigmatiseringen inom hälso- och sjukvården beskrevs vara betydligt större än stigman som upplevdes med nära familj och vänner (Midding et al., 2018). Männen uppgav att den allmänna uppfattningen av bröstcancer som en kvinnosjukdom hindrade dem från att prata med andra om det eftersom deras maskulinitet ifrågasattes. En känsla av utanförskap beskrevs i möte med de kvinnliga patienterna på sjukhusen (Nguyen et al., 2019; Midding et al., 2018). En del uppgav att de fick frågor om vistelsen på klinikerna då de enligt de kvinnliga patienterna inte hörde hemma där (Midding et al., 2018; Walker & Berry, 2018).
Otillräcklig information
Deltagarna i studierna beskrev en brist på information om behandlingsrekommendationer för manlig bröstcancer och upplevde att de behövde strida för att veta vad de mötte. En deltagare i en av studierna uppgav brist på information om manlig bröstcancer, responsen från läkarna var till större del att de skulle prova olika behandlingar men deltagaren saknade information om det. Mycket av informationen handlade enbart om kvinnor och att informationen inte var lämpligt anpassad för att tillgodose deras behov (Pituskin et al., 2007; Nguyen et al., 2019). Männen beskrev att hälso- och sjukvårdspersonal erbjöd utmärkt klinisk vård men saknade kännedom om specifika informations- eller psykologiska behov för män, vissa män fick ingen information om att sexuell dysfunktion kunde hänföras till behandling (Donovan & Flynn, 2007; Bootsma et al., 2020). Männen saknade information om olika behandlingsmetoder på grund av osäkerheter bland läkarna. Osäkerheten bidrog till ökad nervositet hos männen och vissa valde att avsluta behandlingen på grund av brist på information. I en av studierna trodde en deltagare att sjukdomen orsakades av ett överskott av hormonet östrogen då en läkare uttryckte att manlig bröstcancer var östrogen mottagligt. De flesta deltagare anpassade sig till diagnosen utan hjälp av psykosocialt stöd, vissa hade en felaktig förståelse av sjukdomen vilket beskrevs vara en bidragande faktor till deras ångest (Halbach et al., 2019; Donovan & Flynn, 2007). Studien från Sydafrika visade att de män som blev mer psykiskt påverkade var dem som inte var medvetna om manlig bröstcancer innan diagnosbeskedet (Rayne et al., 2017).
Mötet med hälso-och sjukvårdspersonal
Männen uppgav att det fanns en oro angående vården om manlig bröstcancer eftersom behandling och tillvägagångssättet var utvecklat specifikt för kvinnor. Hälso- och sjukvårdspersonal hade bristande kunskap om sjukdomen, både vad gäller diagnos och behandling. Bristande empati rapporterades bland sjukvårdspersonalen av männen och att riktlinjer, forskning om bröstcancer och standard procedurer på sjukhus inte tog hänsyn till deras specifika behov (Nguyen et al., 2019). Mötet med hälso-och sjukvården beskrevs vara tuff då de flesta av männen behövde söka vård ett flertal gånger innan diagnosbeskedet. Det beskrevs att de ofta blev sedda som hypokondriker och fick själva uppfattningen av att de slösade läkarnas tid (Amaral et al., 2017; Pituskin et al., 2007). Vissa män uppgav att de uppfattade det som att hälso- och sjukvårdspersonal ibland försökte dölja dem för kvinnor på sjukhusen för att lindra de kvinnliga patienternas obehag. Enligt vissa deltagare i studien kunde vårdpersonal be dem att vänta i olika delar av kliniken eller att använda alternativa in-
och utgångs vägar. Männen beskrev att de förhindrades från de potentiella fördelarna med social integration i den kliniska miljön (Donovan & Flynn, 2007).
I en studie framgick att de viktigaste aspekterna som män rapporterade om
rehabiliteringsfasen var deras erfarenhet av att vara den enda mannen bland kvinnor och hur vårdpersonalen hanterade det. Positiva upplevelser inkluderade möjligheten att utbyta erfarenheter med kvinnliga och manliga patienter med bröstcancer samt positiva reaktioner hos kvinnliga patienter. Männen i fråga uttryckte en glädje i att bara få höra hur kvinnorna kände, hur de hanterade de olika behandlingar, vilka biverkningar de hade och att bara kunna få utbyta erfarenheter. En man rapporterade att han var den enda mannen i en grupp av kvinnor och tänkte att de såg honom som han faktiskt var, sårbar (Halbach et al., 2019). I vissa fall uppgav männen att de fick en mer omfattande behandling där flera
sjukvårdspersonal var inblandade vilket gav en känsla av trygghet (Halbachet al., 2019; Nguyen et al., 2019).
Behov av stöd
Alla gifta män i en studie uttryckte att det främst var socialt och emotionellt stöd från deras fruar som hjälpte dem att hantera sjukdomen. Vissa uppgav att bröstcancern upptäcktes efter uppmuntran av deras partners att söka läkarvård (Nguyen et al., 2019).
Deltagare i en annan studie uttryckte att vårdpersonalen på cancerklinikerna kunde erbjuda information men att de inte kunde hjälpa till med känslorna. Ingen av männen i studien uttryckte ett intresse för att delta i formella stödgrupper före, under eller efter deras
behandlingar (Pituskin et al., 2007). Ett fåtal män uppgav att det skulle varit till hjälp att prata med andra män som var i liknande situation (Pituskin et al. 2007; Nguyen et al., 2019). Alla deltagare mötte så småningom andra män med bröstcancer genom organisationer eller genom att se andra män med bröstcancer i media. Att se andra manliga bröstcancerpatienter eller manliga kändisar med bröstcancer var som en bekräftelse på att det inte var något fel på dem. Enligt en man förändrade det hela hans liv och gav honom en stark känsla av välbefinnande (Walker & Berry, 2018). En del män ansåg att psykosociala tjänster som grupp eller
individuell terapi på sjukhus var till hjälp. Deltagarna uttryckte önskemål om framtida manlig bröstcancer-vård och manligt specifikt psykosocialt stöd. En man beskrev känslan av att vara ”kvar i kylan” efter sitt diagnosbesked, en annan man beskrev svårigheter med att hitta en psyko-onkolog som var bekant med manlig bröstcancer. För att hantera sjukdomen förlitade sig vissa män till fysisk aktivitet och akupunktur vilket enligt männen gav bra effekt (Nguyen et al., 2019).
Resultatsammanfattning
Bröstcancer beskrevs som en kvinnosjukdom av de flesta deltagare och för vissa män var sjukdomen som ett hot mot deras maskulinitet. En del män upplevde svårigheter med hur de skulle berätta för sina kvinnliga partners att de hade bröstcancer. Männen beskrev en betydligt större känsla av stigmatisering från hälso-och sjukvården än familj och vänner. En känsla av utanförskap uppstod i möte med de kvinnliga patienterna med bröstcancer på klinikerna då de enligt kvinnor med bröstcancer inte hörde hemma där. Informationsbrist beskrevs av de flesta deltagare, de saknade information om behandlingsrekommendationer, effekterna av
läkemedel samt biverkningar. En del män uppsökte vård flera gånger innan de fick hjälp därför att dem oftast blev sedda som hypokondriker. De flesta deltagarna hade inget intresse
att delta i stödgrupper utan vände sig till sina anhöriga men ett fåtal män uttryckte att det skulle varit till hjälp att få prata med andra män i liknande situation.
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens syfte var att beskriva mäns erfarenheter av att ha bröstcancer. En deskriptiv
litteraturstudie med en induktiv ansats genomfördes för att besvara syftet då studien hade till avsikt att beskriva människors upplevelser eller perception gällande ett visst fenomen. Att skriva litteraturstudier är ett sätt att sammanställa relevant kunskap. Det är oftast en
sammanställning av andra forskningsresultat för att kunna besvara en specifik fråga och på så vis försöka förstå eller lösa ett specifikt kliniskt problem samt kunna identifiera aspekter som ännu inte undersökts (Kristensson, 2014 s.150–175). Metoden valdes eftersom det kan vara en fördel att göra en kunskapssammanställning innan en eventuell empirisk studie planeras.
En litteraturundersökning utfördes i två olika bibliografiska databaser (Cinahl och Medline) som innehåller vetenskaplig litteratur från framförallt de medicinska vetenskaperna vilket ansågs relevant för att besvara syftet. Båda databaserna fokuserar på omvårdnadsvetenskap vilket stärker studiens validitet och ökar möjligheterna för att hitta relevanta artiklar (Forsberg & Wengström, 2013). Inledningsvis utfördes osystematiska provsökningar med fritextord i båda databaserna för att utforska området samt identifiera relevant sökord. För att gallra bort irrelevant litteratur inleddes sökningen med hjälp av indexord “(MH ”Breast neoplasm, Male”) “med kompletterande fritextord (“patient*”,” experienc*”, “perception*” och “attitud*”.) i samtliga databaser. Fritextorden som användes i sökningen var synonyma rekommendationer från universitetsbiblioteket. Sökningen genomfördes med en kombination av Boolesk logik (AND och/eller OR) för att öka sökningens känslighet. Målet med Boolesk logik är att sökorden ska vara så känsliga och specifika som möjligt för att kunna identifiera relevant litteratur (Kristensson, 2014 s.161-162). Vidare identifierades sökningens
avgränsningar i båda databaserna för att få fram senaste forskning; artiklar skrivna på engelska, som var peer reviewed och publicerade mellan 2011–2021. Sökningen
kompletterades med en manuell sökning, så kallad snowballing vilket innefattar att identifiera ny litteratur med hjälp av referenslistor (SBU, 2010). De flesta artiklar identifierades i båda databaserna vilket styrker att sökningen var relevant och systematiskt genomförd (Forsberg & Wengström, 2013).
Den slutgiltiga sökningen genererade många träffar men det flesta handlade om bröstcancer hos kvinnor, mäns erfarenheter av att ha en partner med bröstcancer, översikt av diagnostik och behandling av manlig bröstcancer genom åren och flera fältstudier. Det fanns däremot väldigt få empiriska studier som handlar enbart om mäns erfarenheter av att ha bröstcancer. En artikel som ingår i studien handlade inte enbart om männens erfarenheter utan också om vårdpersonals erfarenheter men männens erfarenheter var tydligt beskrivna och
kategoriserade, därav valet att inkludera den i studien. Det uppkom några Review artiklar om mäns erfarenheter av att ha bröstcancer men eftersom de ingick i exklusionskriterierna användes de till diskussionen.
Tidigt i studien framkom att tidigare forskning inom området var begränsad vilket kan ses som en svaghet då studien resulterade i ett litet urval. Litteraturaturstudien är grundad på nio artiklar, fem med kvalitativ ansats, en med kvantitativ ansats och tre med mixed-metodansats
det vill säga en blandning mellan kvalitativ och kvantitativ metod. Två av artiklarna publicerades för mer än tio år sedan men valdes ändå eftersom de innehöll relevant
information som besvarade litteraturstudiens syfte samt att efter noggrann läsning och analys, innehöll de liknande information som de andra artiklar publicerade under senare år. De flesta artiklarna var kvalitativa studier med fenomenologisk metodansats då syftet var att beskriva mäns upplevelser av ett visst fenomen. Det kan ses som en styrka då det är människornas upplevda erfarenheter men det kan också bedömas som en svaghet med fenomenologiska studier då de lätt kan tolkas av författaren (Kristensson, 2014 s. 36–37).
Vid kvalitativa studier används trovärdighet som ett sätt att beskriva en kvalitativ studies generella hållbarhet. För att öka tillförlitligheten i studien ingick triangulering för att stärka resultatet och undvika påverkan av en enskild persons förförståelse. Tolkningsprocessen gjordes så transparent som möjligt, urvalet varierade vilket kan betraktas som en fördel då det kan bidra med olika perspektiv på fenomenet som ska undersökas. Noggranna beskrivningar av deltagarna och studie kontexten inkluderades för att öka överförbarhet. Artiklarna lästes ordagrant i fulltext ett flertal gånger för att öka verifierbarhet och därför bedömdes resultaten i de kvalitativa artiklarna vara trovärdiga och relevanta för studien/syftet (Kristensson, 2014 s.124–126). I studien förekommer det även artiklar av mixed-metod ansats som innebär en blandning mellan kvalitativ och kvantitativ metod, en fördel med metoden är att ge en djupare förståelse. En artikel av kvantitativ ansats förekommer även i studien eftersom den besvarar syftet, en nackdel med studien är att den inte går att generalisera då urvalet var litet.
En systematisk granskning av samtliga artiklar utfördes med hjälp av statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)’s granskningsmallar för en granskning av kvalité. Granskning av artiklarna utfördes enskilt för att öka trovärdigheten. Artiklar av mixed-metodansats granskades med två granskningsmallar, i enlighet med Kristensson (2014, s. 166) som menar att artiklar som innehåller olika typer av studier ska granskas utifrån sina olika egenskaper. Resultatet från granskningen sammanställdes i en artikelmatris som innehåller information om artiklarna såsom författarnas namn, rubrik, tidskrift, land, syfte, metod, studiens kvalité samt resultat. Inga graderingar eller poängsättning gjordes, då granskningen fokuserade på att kontrollera att delar som var relevant för litteraturstudien inkluderades i artiklarna såsom en tydligt beskriven metod, syfte, resultat, biaser samt studiernas trovärdighet. Det kan ses som en svaghet eftersom bara artiklar med hög kvalité ska ingå i resultatet (Kristensson, 2014 s. 166). På grund av att forskning i området är begränsad, kunde författarna inte utesluta artiklar av låg kvalité, exempelvis ingick några artiklar utan beskrivet etiskt förhållningssätt och en otydlig struktur. Sökning i andra databaser än Cinahl och Medline hade kunnat gjorts för att öka möjligheterna att hitta mer relevant information. Författarna hade inga kunskaper om de andra databaserna och på grund av den korta tiden valde författarna att använda sig av de databaser de kände till.
Urvalsförfarandet i de flesta artiklarna är ett bekvämlighetsurval vilket anses vara en svaghet. Kristensson (2014, s.83–84) menar att det alltid finns en risk att ett bekvämlighetsurval blir felaktig eftersom de personer som väljs ut för att delta i studierna inte överhuvudtaget är representativa av populationen. Ett antagande kan vara att eftersom bröstcancer hos män är väldigt ovanligt globalt valde forskarna bekvämlighetsurval men i artiklarna gjordes rekryteringen på olika sjukhus och sammanhang vilket enligt Kristensson (2014, s.84) kan minska risken för felaktighet.
Analysarbetet var komplicerat eftersom de flesta studierna beskrev mäns erfarenheter i olika sammanhang där vissa gick in i varandra, vilket medförde att det blev svårt att sammanställa i
vilken kategori i litteraturstudien dem tillhör. Exempelvis framkom begreppet stigma under olika sammanhang och blev därför svår att kategorisera. Google translate användes vid behov eftersom vissa ord behövdes översättas för att få rätt böjning då feltolkning av ett ord kan leda till ett annat budskap av texten. Kategoriseringen av koder gjordes separat av författarna för att inte påverka varandras tolkning. En diskussion och kondensering av kategorierna utfördes och resulterade i de slutliga kategorierna; Att leva med en kvinnosjukdom, att uppleva stigmatisering, mötet med hälso-sjukvårdspersonal, otillräcklig information och behov av stöd.
Resultatdiskussion
Resultatet bedöms inte ha en stor generaliserbarhet på män med bröstcancer eftersom
männens erfarenhet av att ha bröstcancer fortfarande är ett område med begränsad forskning. Däremot kan det vara överförbart eftersom studiens resultat svarar på syftet och i resultatet beskriver alla deltagare samma sak.
I litteraturstudiens resultat beskrivs främst en felaktig förståelse av sjukdomen eftersom brist på information är ett vanligt förekommande hinder för de manliga bröstcancerpatienterna. Den felaktiga bilden av sjukdomen kan bero på en brist på adekvat information från hälso-och sjukvården, de flesta beskriver en upplevelse av förvirring vad gäller information om de olika behandlingsrekommendationer. Det mesta av informationen som finns i broschyrer eller på internet handlar enbart om kvinnor och informationen upplevs som otillräcklig för att
tillgodose männens behov. Männen i litteraturstudiens resultat saknar tillit till vården eftersom de känner sig exkluderade vilket har resulterat i att männen förlitar sig främst på anhöriga och inte vårdpersonal. Enligt litteratur kan god kontakt och dialog mellan vårdpersonal och patient vara avgörande för att skapa förutsättningar för patientens delaktighet i både vården och beslutfattandet. Ett vårdteam där olika professioner ger olika stöd och tillfälle till reflektion genom information givning kan medföra att patienten får de förutsättningar som behövs för att vara delaktig i sin vård (Eldh 2014, s. 485–501). Alla patienter har dessutom rätt till
information om sin sjukdom eller hälsotillstånd. Varje individ med ett ohälsotillstånd ska få så mycket utbildning som behövs för att själv kunna ta ansvar kring sin behandling och
eventuella förändringar (Tingström, 2014 s.595–607).
Ett begrepp som framkom i flera av litteraturstudiens resultat var stigmatisering som innebär att en grupp i samhället betraktats som mindre värda och pekas därför ut och associeras med negativa stereotyper. Det resulterar till särbehandling och dåligt bemötande, exempelvis inom vården och den som blir stigmatiserad kan ofta känna skam. Något som kan leda till att hen döljer sitt problem och kan även avstå från att söka vård vilket kan medföra allvarliga konsekvenser för hälsan (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det finns tre olika typer av stigma; kroppsligt stigma som exempelvis fysiskt handikapp eller hudfärg, karaktärsstigma så som missbruk och gruppstigma som inkluderar religion, etnicitet, klass och kön. Stigma kan vara både synligt och osynligt, vid synligt stigma tvingas individen att lära sig att leva med stigmat och mötas med olika fördomar i olika situationer varje dag och kan vara svår att dölja. Ett osynligt stigma går däremot att dölja, individen behöver inte då konfronteras med det i vardagliga interaktioner men i situationer där den stigmatiserade individen blir avslöjad kan stigman upplevas mer plågsam (Goffman, 2007). Bröstcancer är allmänt betraktat som en kvinnosjukdom. Litteraturstudiens resultat visar därför att bröstcancer hos män är ett
stigmatiserande tillstånd. Yngre män i litteraturstudiens resultat beskrivs vara mest påverkad eftersom de oroar sig mycket om sin maskulinitet och deras yttre. Männen upplever att de
behöver dölja sin diagnos och kroppsdel för andra för att undvika att bli ifrågasatta. Dessvärre upplevs stigman mest inom det hälso- och sjukvårds miljön än i sociala sammanhang.
En tidigare studie visade att männens kön oftast misstogs i den kliniska miljön, de blev kallade för fru eller hon när personal ropade ut deras namn och de kvinnliga patienterna antog att de var där för att stötta sina fruar. Stigman upplevdes också på apoteken och männen berättade att de oftast blev ifrågasatta när de skulle hämta ut sina läkemedel. De behövde kämpa för att identifiera sig med att vara bröstcancerpatienter eftersom apotekarna i vissa fall var motvilliga att ge ut läkemedlen. I det sociala sammanhanget beskrevs i studien att
männen uttryckte att människor antog de som icke manlig eller halv kvinna, enligt dessa människor utvecklar inte riktiga män bröstcancer. Resultatet bidrog till att vissa av männen valde att dölja sin diagnos (Quincey, Williamson & Winstanley, 2016). Ett antagande kan vara att stigman i den kliniska miljön baserades på okunskap om manlig bröstcancer bland hälso- och sjukvårdspersonal, vilket inte är patientsäkert och minskar patient delaktigheten. En person ska inte behöva uppleva stigma på grund av sitt kön eftersom varje person är unik och fokus ska därför vara på individen och inte könet.
I litteraturstudiens resultat betonar vissa män vikten av att dela med sig om diagnosen eftersom det enligt männen kan öka den allmänna kunskapen om manlig bröstcancer. Bland de äldre männen ses även sjukdomen som vilken sjukdom som helst och ärret från
operationen blev som en symbol av stolthet. Det överensstämmer med en studie som beskrev att vissa av männen i studien utryckte en stolthet över sin kropp och skämdes inte över
ärrbildningen utan såg det som ett tecken på canceröverlevnad, att må bra blev viktigare än att oroa sig över ärrbildningen enligt männen. Å andra sidan uttryckte andra män i samma studie att deras kropp symboliserade sin manlighet och kände därför att ärrbildningen gav ett
permanent stigma som fick dem att känna sig mindre attraktiva och manlig. Det ledde till att de blev nedstämda och valde att gömma sin kropp med kläder samt undvek situationer där de vanligtvis skulle behöva visa sin överkropp som exempelvis att simma eller sola (Quincey et al., 2016).
I ett examensarbete gjordes en tidigare analys av begreppet stöd ur ett omvårdnadsperspektiv. En teoretisk definition av begreppet bildades där stöd innebär hjälp, beskydd och uppmuntran. Förutsättningar för att kunna ge stöd beskrevs vara förståelse och bekräftelse av patientens situation (Månsson & Nilsson, 2019). Litteraturstudiens resultat visar att män med
bröstcancer får mest stöd från sina anhöriga och för de flesta är stödet från sina fruar, litteraturstudien visar dessutom att männen inte kan klara sig utan stödet från sina anhöriga. En studie om kvinnors erfarenheter av att ha en man med bröstcancer visade att kvinnorna i studien blev tvungna att delta aktivt i mötet med hälso- och sjukvården eftersom de tyckte att deras partner inte var tillräckligt bekymrad över vad som hände, och ställde därför inte tillräckligt med frågor. Kvinnorna ansåg därför att det var viktigt att hälso- och
sjukvårdspersonal tog hänsyn till dem och gav de stöd angående sjukdomens inverkan på deras liv. Det var viktigt för den kvinnliga partnern att få erkännande för den nya roll och ansvar hon hade i förhållande till familjens vardag, som bland annat bestod av att ge medicin, samordna uppgifter och vara chaufför. Det är lika svårt för de anhöriga som det är för den som är sjuk betonade kvinnorna och menar även att ingen av sjukvårdspersonalen någonsin undrade hur de mådde (Egstad, Gyldenvang, Holm & Jarden, 2019). Ett antagande kan vara att om anhöriga får tillräckligt med stöd kan dem i sin tur kunna ge männen bättre stöd. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal, speciellt sjuksköterskor som ofta beskrivs ha närmaste kontakt med anhöriga erbjuder dem stöd.
Vissa män i litteraturstudien resultat deltar i stödgrupper men majoriteten av männen visar inget intresse av att delta i stödgrupper. I en tidigare studie beskrevs de vanligaste orsakerna till det minskade intresset i att delta i stödgrupper vara bland annat rosa band kulturen som var skapad för att ge kunskap om bröstcancer och socialt stöd till kvinnor med bröstcancer.
Männen i studien menade därför att de inte skulle få tillräckligt med stöd och uppmärksamhet eftersom fokusen var på kvinnor. Andra skäl för det minskade intresset var brist på möjlighet att gå med i en stödgrupp samt brist på förtroende för grupperna och rädslan av den sociala stigmatiseringen (Younas, Sundus & Inayat, 2019). Ett antagande kan vara att männen väljer att avstå från att delta i olika grupper som finns eller erbjuds eftersom informationen är otillräckligt och de flesta upplever stigma i den kliniska miljön och saknar därför motivation. Att männen väljer att avstå från att delta i olika stödgrupper är ett problem som hälso- och sjukvårdspersonal måste ta hänsyn till. Det är vårdpersonalens ansvar att motivera patienter till att bland annat delta i olika stödgrupper eftersom det kan främja till delaktighet, öka förståelsen av situationen de befinner sig i, ge utrymme för reflektion samt bidra till ökad upplevelse av sammanhang.
Litteraturstudiens resultat visar även männens intresse av att träffa andra män med diagnosen. Att träffa eller se män med bröstcancer på television har enligt männen en positiv inverkan på deras liv. En studie undersökte effekten av en kostnadsfri och kodad stödgrupp i form av en samtalsgrupp via telefon för män med bröstcancer. Undersökningen pågick under sex månader och deltagarna gav feedback om gruppens effekt efter sista samtalet.
Svarsfrekvensen var 72% varav de flesta fann gruppen användbart och hjälpsamt eftersom de fick information om behandling och biverkningar från hälsoprofessioner som deltog i
samtalen. De fick även dela tankar och känslor med andra män i samma situation. När det gäller att rekommendera gruppen till andra med manlig bröstcancer blev svaret 90% (Farrell et al., 2014). Det beskrevs i en annan studie att män med bröstcancer hade en signifikant ökad risk för fetma, komorbiditet och minskad aktivitet eftersom de fick en sämre livskvalite och sämre allmän hälsa efter diagnos då deras mental hälsa blev nedsatt (Fentiman, 2018).
Slutsats/klinisk nytta
Studien har bidragit till att synliggöra problematiken med anledning av manlig bröstcancer. Det framkommer att manliga patienter med bröstcancer upplever stigmatisering främst inom hälso-och sjukvården och får otillräckligt med information om sjukdomen och
behandlingsrekommendationer. All information och stöd är anpassade för kvinnor vilket resulterar i att männen känner sig osynliga och väljer därför att förlita sig på sina anhöriga. Män får oftast uppsöka vård betydligt fler gånger än kvinnor vad gäller bröstcancer trots att de uppsöker vård med karakteristiska symtom på bröstcancer, därav har män sämre prognos. Män behandlas idag som kvinnor trots att tidigare forskning visar att manlig bröstcancer har en annan patologi än kvinnlig bröstcancer, vilket är på grund av att manlig bröstcancer är en ovanlig sjukdom och forskningen i området är begränsad. Tidigare forskning visar även att transmän kan ha en ökad risk för bröstcancer på grund av deras hormonbehandlingar. Bröstcancer borde i nuläget inte kön klassificeras utan ses som en sjukdom som kan drabba alla individer (män, kvinnor och HBTQ-personer). Förebyggande åtgärder så som
mammografiundersökningar borde erbjudas till alla. Det kan troligtvis vara krävande och ekonomisk påfrestande men är ändå något för hälso- och sjukvården att ta hänsyn till. Det krävs därför vidare forskning inom området för att öka medvetenheten bland allmänheten och sjukvårdspersonal något som skulle kunna bidra till minskad stigmatisering, ökad tidig
Referenslista
*Bootsma, T.I., Duijveman, P., Pijpe, A., Scheelings, P.C., Witkamp, A.J., Eveline M. A., & Bleiker, E.M.A. (2020). Unmet information needs of men with breast cancer and health professionals. Psycho-Oncology, 29, 851-860. doi:10.1002/pon.5356
Diekmann, A., Heuser, C., Schellenberger, B., Bohmeier, B., Holmberg, C., Ansmann, L., & Ernstmann, N. (2020). Patient participation in multidisciplinary tumor conferences: Providers' perceptions of patients' need satisfaction and emotional experiences. Psycho-Oncology, 29, 1263–1271. doi: 10.1002/pon.5413
*Donovan, T., & Flynn, M. (2007). What makes a Man a Man? The lived experience of Male Breast Cancer. Cancer Nursing, 30 (6), 464-470. https://doi.org/10.1097/01.ncc.
0000300173.18584.37
*Duarte do Amaral, D.E., Muniz, R.M., Cardoso, D.H., Noguez, P.T., Fagundes, R.F., & Viegas, A.C. (2017). MALE BREAST CANCER: THE SURVIVORS CONTEXT. Journal of Nursing, 11(5), 1783-90. doi: 10.5205/reuol.11077-98857-1-SM.1105201705
Egestad, L.K., Gyldenvang, H.H., & Jarden, M. (2019). “My Husband Has Breast Cancer”: A Qualitative Study of Experiences of Female Partners of Men with Breast Cancer. Cancer Nursing, 43(5). doi:10.1097/NCC.0000000000000710
Eldh, A.-C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlen
(Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s. 485–501). Lund: Studentlitteratur.
Farrell, E., Borstelmann, N., Meyer, F., Partridge, A., Winer, E., & Ruddy, K. (2014). Male breast cancer networking and telephone support group: a model for supporting a unique population. Psycho-Oncology, 23, 956–958. doi: 10.1002/pon.3519
Feng, J., Li, L., Zhang, N., Liu, J., Zhang, L., Gao, H., … Huang, B. (2017). Androgen and AR contribute to breast cancer development and metastasis: an insight of mechanisms.
Oncogene, 36, 2775-2790. doi:10.1038/onc.2016.432
Fentiman, I.S. (2018). Unmet needs of men with breast cancer. European Journal of Surgical Oncology, 44 (8), 1123–1126.
Folkhälsomyndigheten. (2020). Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa. Hämtad 12 maj, 2021, från folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc291cfedbdf2/sti gmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur.
Goffman, E. (2007). Stigma – Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
*Halbach, S.M., Midding, E., Ernstmann, N., Würstlein, R., Weber, R., Christmann, S., & Kowalski, C. (2019). Male Breast Cancer Patients’ Perspectives on Their Health Care Situation: A Mixed-Methods Study. Breast Care, 15, 22-29. doi:10.1159/000501956
Katayama, Y., Motoki, T., Watanabe, S., Miho, S., Kimata, Y., Matsuoka, J., Doihara, H., & Nanba, Y. (2016). A very rare case of breast cancer in a female-to-male transsexual. Breast Cancer, 23, 939–944. doi: 10.1007/s12282-015-0661-4
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik: Etisk motivering av studien. I A. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från ide till examination inom omvårdnad (s. 64–65). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Linderholm, B. (2019). Manlig bröstcancer. Hämtad 10 april, 2021, från bröstcancerförbundet,
https://brostcancerforbundet.se/om-brostcancer/vad-ar-brostcancer/manlig-brostcancer/ Mannu, G.S., Gammer, B., Bettencourt‐Silva, J.H., Tsoti, S.M., Wekesa, W., Ahmed, S.F., & Cunnick, G. (2018). Prognostic factors for male breast cancer: A breast center’s 10‐year experience. The Breast Journal, 24, 1116–1117. doi: 10.1111/tbj.13081
*Midding, E., Halbach, S.M., Kowalski, C., Weber, R., Würstlein, R., & Ernstmann, N. (2018). Men With a “Woman’s Disease”: Stigmatization of Male Breast Cancer Patients-A Mixed Methods Analysis. American Journal of Men’s Health, 12(6), 2194–2207. doi: 10.1177/1557988317990252
Månsson, I., & Nilsson, E. (2019). En analys av begreppet stöd ur ett omvårdnadsperspektiv (Examenarbete, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa). Från http://bth.diva-portal.org/smash/get/diva2:1326436/FULLTEXT02.pdf
*Nguyen, T.S., Bauer, M., Maass, N., & Kaduszkiewicz, H. (2019). Living with Male Breast Cancer: A Qualitative Study of Men’s Experiences and Care Needs. Breast Care, 15, 6-12. doi:10.1159/000501542
Planck, M., & Palmgren, A. (2016). Cancersjukdomar: Omvårdnad och behandling. I A.M. Jansson (Red.). Omvårdnad & medicin. (s.572). Lund: Studentlitteratur AB.
*Pituskin, E., Williams, B., Au, H-J., & Martin-McDonald, K. (2007). Experiences of men with breast cancer: a qualitative study. The Journal of Men`s Health and Gender, 4 (1), 44-51. Quincey, K., Williamson, I., & Winstanley, S. (2016). ‘Marginalised malignancies’: a quali- tative synthesis of men's accounts of living with breast cancer. Social Science & Medicine, 149, 17–25.
*Rayne, S., Schnippel, K., Thomson, J., Reid, J., & Benn, C. (2017). Male Breast Cancer Has Limited Effect on Survivor’s Perceptions of Their Own Masculinity: A Record Review and Telephone Survey of Patients in Johannesburg, South Africa. American Journal of Men’s Health, 11(2), 246–252. doi: 10.1177/1557988316631512
Sanguinetti, A., Polistena, A., Lucchini, R., Monacelli, M., Galasse, S., Avenia, S., …
Avenia, N. (2016). Male breast cancer, clinical presentation, diagnosis and treatment: Twenty years of experience in our Breast Unit. International Journal of Surgery Case Reports, 20S, 8-11.
SFS 2010:659. Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Socialdepartementet. Hämtad från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2010).Utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvård – en handbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2020). SBU:s metodbok. Hämtad 7 april 2021 från https://www.sbu.se/sv/metod/sbus-metodbok/#granskningsmall
Tingström, P. (2014). Information och utbildning. I F. Friberg & J. Öhlen
(Red.), Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (s.595–607). Lund: Studentlitteratur.
Udo, C. (2020). Bemötande i vård och omsorg, värdegrund. Hämtad 19 april, 2021, från vårdhanboken, https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/oversikt/
*Walker, R.K., & Berry, D.L. (2020). Men with breast cancer experience stigma in the waiting room. Breast Journal, 26, 337-338. doi: 10.1111/tbj.13593
White, J., Kearins, O., Dodwell, D., Horgan, K., Hanby, A.M., & Speirs, V. (2011). Male breast carcinoma: increased awareness needed. Breast Cancer Research, 13, 219.
Younas, A., Sundus, A., & Inaya, S. (2019). Transitional experience of men with breast cancer from diagnosis to survivorship: An integrative review. European Journal of Oncology Nursing, 42, 141–152.
Zehr, K.R. (2019). Diagnosis and Treatment of Breast Cancer in Men. RADIOLOGIC TECHNOLOGY, 91(1), 51-63.
Bilagor
Bilaga 1-Sökmatris
Databas Sökord Resultat av
sökningen Antal träffar Urval 1 Lästa titlar Urval 2 Lästa abstract Urval 3 Antal artiklar till studien Cinahl 2021-04-14 Kl. 10.00 Begränsningar • Engelska • År 2011–2021 • Peer Review • Alla åldrar 1. (MH “Breast Neoplasm, Male”) (Cinahl Headings) 443 20 0 0 2. (MH Patients) (Cinahl Headings) 0 0 0 0 3. Patient* (Fritext) 1,240,612 20 0 0 4. Experienc* (Fritext) 288,885 20 0 0 5. Attitud* (Fritext) 177,684 20 0 0 6. Perception* (Fritext) 97,156 20 0 0 7. S4 OR S5 OR S6 469,439 20 0 0 8. S1 AND S3 AND S7 36 36 25 4
Medline 2021-04-14 Kl. 10.00 Begränsningar Engelska År 2011–2021 Peer Review Alla åldrar 1. (MH “Breast Neoplasm, Male”) (MeSH 2021) 1150 20 0 0 2. (MH Patients) (MeSH 2021) 0 0 0 0 3. Patient* (Fritext) 3,053,543 20 0 0 4. Experienc* (Fritext) 571,592 20 0 0 5. Attitud* (Fritext) 166,336 20 0 0 6. Perception* (Fritext) 12,862 20 0 0 7. S4 OR S5 OR S6 844,159 20 0 0 8. S1 AND S3 AND S7 89 89 33 2
Manuell sökning 2012-04-15 KL. 10:00 Begränsningar Peer Review Engelska Alla åldrar Ingen tidsgräns Referenslistor 89 89 10 3
Bilaga 2-Artikelmatris 1:9
Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Bootsma, T.I., Duijveman, P., Pijpe, A.,Scheelings, P.C., Witkamp, A.J., &Eveline M. A. Bleiker, E.M.A. (2020). Unmet information needs of men with breast cancer and health professionals. Psycho-Oncology, s.851–860.
Nederländerna.
“The aim was to asses unmet information needs of (a) MBC patients and (b) health professionals.”
Kvalitativ och kvantitativ metod Inklusionskriterier:
Män.
Bröstcancerdiagnos mellan januari 2011-december 2016 och lever. Att kunna tala holländska Männens partners och hälso-sjukvårdspersonal.
Exklusionskriterier: Inga. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval.
Urval: 12 män mellan 49-88 år och 2 partner i fokus gruppen. 107 i patient enkätgruppen. 139 i personal enkätgruppen. Bortfall: 30 män i patient enkätgruppen.
Inga bortfall i de gruppen. Beskrivning slutlig studiegrupp: Fokusgrupp med 12 män ,2 partner. Patient enkätgrupp med 77 män. Personal enkätgrupp med 139 hälso- och sjukvårdspersonal. Datainsamlingsmetod: Enkäter.
Analysmetod: Statistisk samt textanalys. Styrkor: Inklusionskriterier Citat. Stort urval. Mixed metod. Ändamålsenligt urval. Svagheter: Inga exklusionskriterier.
De flesta patienter saknade manlig bröstcancer relaterad information om behandling, biverkningar särskilt sexuella biverkningar och psykosocialt stöd.
2/9
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Donovan, T., & Flynn, M. (2007). What makes a man a man? The lived experience of male breast cancer. Cancer nursing. Cancer Nursing s.466-468. England. “This phenomenologic study sought to elicit its lived experience.” Kvalitativ metod Inklussionskriterier: Inga. Exklussionskriterier: Inga. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval.
Urval: 15 män med levd erfarenhet av
manlig bröstcancer. Fem män från Storbritannien och tio män från utomlands. Bortfall: Inga. Datainsamlingsmetod: Ljudinspelning, semistrukturerad intervju och E-mail.
Analys: Textanalys. Styrkor: Fenomenologiska berättelser. Ändamålsenligt urval. Svagheter: Inga inklussions-kriterier eller exklussions-kriterier, mindre urval. Mycket citat.
Resultat: Fyra nyckelteman: Att leva med
manlig bröstcancer, dölja som en strategi för att hantera diagnosen, en omtvistad
maskulinitet, integration med hälso-och sjukvårdspersonal.
3:9
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr
och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Duarte do Amaral, D.E., Muniz, R.M., Cardoso, D.H., Noguez, P.T., Fagundes, R.F., & Viegas, A.C. (2017). Male breast cancer: The survivor’s context. Journal of nursing, s.1784-1787.
Portugal.
“To know the context of the man when getting sick and surviving breast cancer.”
Kvalitativstudie metod
Population: Män som haft bröstcancer.
Inklussonskriterier: Män med bröstcancerdiagnos.
Vara registrerad i forskningsdatabasen ”resilience as a coping strategy for cancer survivers”.
Kunna kommunicera bra. Låta intervjuer spelas in.
Exklussionskriterier:Inga.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval.
Urval: Två män i 74 & 66 års åldern. Tio år efter operationen.
Bortfall: Inga.
Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer med frågor.
Analys: Textanalys. Styrkor:Inklussonskriterier. Semi strukturerad intevjuer. Ändamålsenligt urval. Svagheter: Inga exklussionskriterier, avslöjar deltagarnas initialer samt litet urval.
Mycket citat.
Resultat: Resultatet presenterade tre teman: upptäckten av bröstcancer, hantering av manliga
överlevande av bröstcancer och stödkällor för män som överlever bröstcancer.
4/9 Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Halbach, M.-S., Midding, E., Ernstmann, N., Würstlein, R., Weber, R., Christmann, S., & Kowalski, C. (2019). Male breast cancer patients’ perspectives on their health care situation: A mixed method study. Breast care, s. 24-27.
Tyskland.
“The aim of this study was to explore the health care situation of MBCPs from their perspec- tives. “
Kvalitativ och kvantitativ metod Population: Män med bröstcancer.
Inklusionskriterier: Tillgång till skriftligt samtycke, bekräftad diagnos av bröstcancer.
Exklusionskriterier: Problem med tal eller förståelse, dövhet, avancerad cancer, psykos, demens och relaterade problem som smärta och
koncentrationssvårigheter.
Urvalsförförande: Bekvämlighetsurval.
Datainsamlingsmetod: Intervjuer och enkäter Urval: 117 Slutgiltigt urval: 100 Bortfall: 24 män.
Analys: Statistisk samt textanalys.
Styrkor: Inklussionskriterier. Exklussionskriterier Induktiv samt deduktiv kodning. Ändamålsenligt urval. Personliga intervjuer. Mixed metod. Svagheter: Mindre urval. Mycket citat.
Resultat: Flera män rapporterade främst positiva upplevelser medan andra upplevde brister. Bristerna inkluderade förseningar i diagnos, vårdgivarens osäkerheter, om behandling (Tamoxifen och strålbehandling), erfarenheter av stigmatisering och frågor om kontinuitet i vården inklusive oklara ansvarsområden för eftervård och tillgångs utmaningar till bröstcancer specifik vård inom gynekologi.
5/9 Författare, år, titel, tidskrift, sidnr
och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Midding, E., Halbach, S.M., Kowalski, C., Weber, R., Würstlein. R., & Ernstmann, N. (2018). Men With a “Woman’s Disease”: Stigmatization of Male Breast Cancer Patients-A Mixed Methods Analysis. American Journal of Men’s Health, s.2194–2207.
Tyskland.
” To investigate how MBC patients (MBCP) feel about suffering from a “woman’s disease,” what character the stigmatization has, and how it can be prospectively reduced.”
Kvalitativ och kvantitativ metod Inklusionskriterier:
Bröstcancerdiagnos besked Skriftligt samtycke till att delta i studien.
Exklusionskriterier:
Saknad eller tillbakadraget samtycke, Faktorer som kan försvåra intervjuer så som dövhet, demens,
språksvårigheter, psykoser, koncentrationssvårigheter eller svårt sjuk i cancern. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval: 117 patientenkäter. Bortfall: 17 icke svarade enkäter. Beskrivning slutlig studiegrupp: 27 män
100 enkäter svar
Männen var mellan 39 och 89 år gamla.
Datainsamlingsmetod: Intevjuer och enkäter. Analysmetod: Statistisk samt textanalys.
Styrkor: Inklusionskriterier och exklutionskriterier.
Mixed metod. Kodning.
Svagheter: Mycket citat.
Mest stigmatisering uppgav vara sexuell stigmatisering på grund av okunnighet om manlig bröstcancer. Stigmateringen förekommer mestadels inom hälso- och sjukvården.
6/9 Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Nguyen, S.T., Bauer, M., Maass, N., & Kaduszkiewicz, H. (2019). Living with male breast cancer: A qualitative study of men’s experiences and care needs, Breast care, s.7-10.
Tyskland.
“The aim of this study is to explore the experiences of men living with breast cancer and to identify supportive care needs.”
Kvalitativ metod
Inklussionskriterier: Diagnos av bröstcancer.
Manligt kön.
Skriftligt samtycke till att delta i studien.
Exklussionskriterier: Inga. Urvalsförfarande: Bekvämlighets urval.
Urval: 18 Patienter mellan 53–83 årsåldern. Bortfall: Inga. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerad intervju. Telefonintervjuer. Analys: Textanalys. Styrkor: Kodning, inklussonskriterier. Svagheter: Inga
exklussionskriterier, litet urval.
Resultat: Majoriteten av män hade inte negativa känslor av att ha en ”kvinnosjukdom”, även om vissa ansåg att stigmatisering hotade deras maskulinitet. Manligt kön upplevdes som ett hinder för åtkomst till adekvat vård. Patienter identifierade viktiga hinder: brist på medvetenhet och erfarenhet av att behandla män bland
vårdpersonal, behandling och tillgänglig information baserades på bevis för kvinnor, och saknar supporttjänster.
7/9
Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Pituskin, E., Williams, B., Au, H.J., & Martin-McDonald, K. (2007). Experiences of men with breast cancer: a qualitative study. Journal of men’s health, s.46-50.
Canada.
“The objective of this qualitative study was to describe the experiences of a sample of Canadian men diagnosed with breast cancer. “ Kvalitativ metod Inkussionskriterier: Män med erfarenheter av bröstcancer. Exklussionskriterier: Inga. Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval: 20 män. Bortfall: Inga. Datainsamlingsmetod: Intervjuer. Analys: Textanalys Styrkor: Inklussionskriterier. Svagheter: Litet urval, inte tillräckligt med inklussionskriterier samt inga exklussionskriterier.
Resultat: Deltagare har erfarenhet av bekymmer relaterat till brist på medvetenhet om bröstcancer inom både offentliga och
hälso-professionella grupper. Många män drabbades av stress, relaterad till cancerdiagnosen,
kroppsbildsproblem och rollspänning. Bristen på manspecifik information om bröstcancer identifierades som ett stort problem. Alla förnekade intresse för traditionella
stödgrupper. I efterhand kände ett antal män bröstcancerupplevelsen kraftigt förbättrade sina liv.
8/9 Författare, år, titel, tidskrift,
sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Rayne, S., Schnippel, K., Thomson, J., Reid, J., & Benn, C. (2017). Male Breast Cancer Has Limited Effect on Survivor’s Perceptions of Their Own
Masculinity: A Record Review and Telephone Survey of Patients in Johannesburg, South Africa. American Journal of Men’s Health, s. 246-252.
Sydafrika.
” The purpose of the current study was to describe male breast cancer in Johannesburg, South Africa, and assess whether male breast cancer patients’ perception of their own masculinity was affected by having a cancer commonly seen in women.”
Kvantitativ metod Inklusionskriterier: Män med bröstcancerdiagnos mellan januari 2007 och december 2012
Respektive.
Exklusionskriterier: Kvinnor med bröstcancer. Urvalsförfarande: Slumpmässigt urval.
Urval: 23 män. Bortfall: 5 män.
Beskrivning slutlig studiegrupp: 18 mörkhyade män och icke mörkhyade män,
65 år och yngre. Datainsamlingsmetod:
Enkäter via telefon och retrospektiv journalgranskning.
Analysmetod: Statistisk analys.
Styrkor: Inklusionskriterier och exklutionskriterier,
Citat från deltagarna.
Svagheter: Mindre urval.
17 av 18 deltagare delade med sig av sin diagnos till deras familj och nära vänner. En tredjedel av patienterna fick sin diagnos sent. De som besökte statliga sjukhus var mer benägna att sena diagnoser än de som gick till privata sjukhus. De flesta i studien uppfattade inte att bröstcancerdiagnosen påverkade deras maskulinitet, men svarta män och de som behandlades på statliga sjukhus var påverkade eftersom de inte var medvetna om manlig bröstcancer.
9/9
Författare, år, titel, tidskrift, sidnr och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Walker, R.K., & Berry, D.L. (2020). Men with breast cancer experience stigma in the waiting room. Breast Journal, s. 337-338.
USA.
” The purpose of this study was to explore perspectives of men with breast cancer (MBC), with the goal of developing evidence to guide future study and supportive clinical care.”
Kvalitativ metod Inklusionskriterier: Inga. Exklusionskriterier: Inga. Urvalsförfarande: Bekvämlighets urval. Urval: 5 män med bröstcancerdiagnos, mellan 50 och 60 år gamla. Bortfall: inga. Beskrivning slutlig studiegrupp: 5 män. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade intervjuer. Analysmetod: Textanalys.
Styrkor: Citat från deltagarna.
Semistrukturerade intervjuer. Svagheter: Inga Inklusionskriterier och exklutionskriterier.
Att träffa andra män med samma diagnos och till och med kändisar på Tv som delar med sig av sin bröstcancerdiagnos skapade en stark känsla av välbefinnande hos männen och dessa erfarenheter hjälpte de att normalisera deras diagno.
