Sociala nätverkets betydelse för motivation och prestation : En studie kring ungdomsfotboll

Hälsoakademin

Sociala nätverkets betydelse för motivation och prestation

– En studie kring ungdomsfotboll

C-uppsats Idrott C

Höstterminen 2007 Högskolepoäng: 15

Författare: Andreas Östby Handledare: Rolf Stål

Syftet med denna studie är att undersöka om ett engagerat socialt nätverk kring en ung fotbollsspelare har ett samband med en talangfull fotbollsspelare. Studien utgörs både av en kvalitativ och en kvantitativ metod där den kvalitativa metoden består av intervjuer med två lags tränare och den kvantitativa metoden utgörs av en enkätundersökning för lagens spelare. Resultatet visar att det finns tendenser till ett högre föräldraengagemang hos talangfulla spelare, men där färdigheterna inte har någon betydelse i frågor som berör föräldrarnas beröm, tröstande, nöjdhet med spelarens kvaliteter som fotbollsspelare samt inställning vid motgång. Talangfulla spelare upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, till skillnad från mindre talangfulla spelare. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Selekteringen av talanger ska utgå från en mall utformad av berörd förening men efterföljs inte och därav väljs sällan de spelare med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning. Praktiska förslag ges på att oftare rotera runt på spelare på talangträningarna för att även behålla motivationen samt öka kompetensen hos mindre talangfulla spelare. Praktiska förslag ges även på att som förening respektive tränare vara mindre resultatfokuserad och mer processfokuserad när det gäller ungdomsidrott.

1. Inledning... 2

1.1 Bakgrund... 2

1.1.1 Praktisk bakgrund ... 2

1.1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.2 Tidigare forskning ... 3

1.2.1 Motivation ... 3

1.2.1.1 Need achievement theory ... 3

1.2.1.2 Perceived competence ... 4 1.2.1.3 Expectation of reinforcement... 4 1.2.1.4 Motivationsklimat ... 5 1.2.2 Socialt nätverk ... 6 1.2.3 Föräldrainvolvering ... 7

2. Metod... 8

2.2.1.1 Population och urval ... 9

2.2.1.2 Generalisering ... 10

2.2.2 Instrument... 10

2.2.3 Procedur... 10

2.3 Kvalitativ metod ... 11

2.3.1 Undersökningsdeltagare ... 11

2.3.1.1 Population och urval ... 11

2.3.2 Instrument... 12 2.3.3 Procedur... 12 2.4 Validitet ... 13 2.5 Reliabilitet ... 13

3. Resultat... 14

3.6 Sammanfattning av studiens resultat ... 24

4. Resultatsummering och diskussion ... 25

4.1 Inledning ... 25 4.2 Studiens syfte ... 26 4.3 Aktivt deltagande ... 27 4.4 Motivation ... 27 4.5 Socialt nätverk ... 31 4.6 Föräldrainvolvering ... 32 Referenser Bilagor

1. Inledning

1.1 Bakgrund

1.1.1 Praktisk bakgrund

Dagligen förekommer begreppet talang inom många olika områden. Människor som utmärker sig och presterar har blivit ett alltmer förekommande fenomen som väljs att visas i media där alltifrån sångtalanger till talanger inom buktaleri1 vinner folks hjärtan. Även inom fotbollen används talangbegreppet, med Sveriges nationalidol Zlatan Ibrahimovic som exempel och stort affischnamn. Men vad är egentligen en fotbollstalang? Vilka faktorer bidrar till att bli en talang? I fallet Zlatan, är det endast den rent tekniska delen av hans fotbollskunnande som har gjort honom till en av världens bästa anfallare eller kan det även finnas andra orsaker? Vi får sällan se eller höra om andra färdigheter utöver de praktiska hos individen, exempelvis den sociala förmågan, den psykologiska förmågan eller hur pass motiverad individen är. Hos Zlatan lyfts istället färdigheter som den fantastiska tekniken och de vackra målen fram. Men det finns andra som har kommit långt i fotbollsvärlden som inte har samma tekniska briljans som Zlatan. Om vi tar landslagsmannen Tobias Linderoth som exempel kan vi konstatera att han inte ligger på samma nivå som Zlatan om vi tittar på den tekniska delen. Tobias lär med andra ord besitta andra färdigheter då han i likhet med Zlatan är en viktig kugge i det svenska fotbollslandslaget.

Hos de flesta fotbollsföreningar finns en önskan om att hitta och stimulera talangfulla spelare. Oftast finns ett färdigställt dokument kring de olika färdigheterna som föreningen anser att en potentiell talang bör besitta. Genom mitt egna engagemang som ungdomstränare i fotboll har jag stött på problematik kring talanguttagning och de val som många tränare ofta står inför, nämligen vilka spelare som ska väljas ut för en specifik match eller träning, exempelvis talangträning. Som tränare är det lätt att glömma bakomliggande faktorer som kan bidra till att en spelare blir talangfull. En spelare som besitter en stor teknisk talang men som inte har någon större motivation kommer troligtvis inte att bli en stor fotbollsspelare. Därför är begreppet motivation en intressant faktor inom talangområdet, och en möjlig bakomliggande faktor som kan bidra till att bli en talang.

Förutom problematiken kring talanguttagning har jag i egenskap av tränarrollen fått en känsla av att de flesta spelare som jag själv har valt ut till exempelvis talangträning eller vissa matcher ofta har föräldrar som är lagledare i föreningen eller har engagerade föräldrar som nästan alltid kommer och tittar på lagets matcher. Frågan om detta var ett fenomen som endast förekommer i mitt egna lag väcktes därmed.

1.1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för hur det sociala nätverket, begränsat till familj, tränare och vänner inom laget, samverkar med motivation och möjlighet till uttagning till talangträning för individen inom ungdomsfotboll. Syftet bygger på följande övergripande hypotes:

1

Ett engagerat socialt nätverk kring en ung spelare har ett samband med en talangfull spelare.

Denna övergripande hypotes har fem underliggande frågeställningar som ska besvaras i studien:

 Hur samverkar föräldraengagemang och uttagning till talangträning hos spelaren?  Hur samverkar föräldrainvolvering och spelarens motivation?

 Hur samverkar talangselektering och spelarens motivation?

 Hur samverkar vänners färdigheter inom fotboll och spelarens egen färdighet?  Hur upplever spelaren respektive tränaren föräldrarnas engagemang kring spelaren?

1.2 Tidigare forskning

Nedan redovisas ett antal centrala texter från tidigare forskning förenade med ovanstående hypotes och frågeställningar, vilka är motivation, socialt nätverk och föräldrainvolvering. Hur materialet är funnet redovisas under metodkapitlet.

1.2.1 Motivation

Motivation är ett begrepp som förklarar varför individer beter sig och agerar på ett speciellt

sätt. Den är en process eller ett tillstånd som driver människor mot handling, utgör grunden för all mänsklig verksamhet och är en förutsättning för att vi ska kunna prestera (Eisele, 2006; Hassmén, Hassmén & Plate, 2003). Graden av motivation beror på individens personlighet, vilka sociala variabler som inverkar och/eller det erkännande som individen vill ha när denne åtar sig en uppgift där han eller hon blir bedömd, tävlar mot andra, eller försöker att uppnå en hög nivå av förträfflighet (Roberts, 1992). I slutänden är det motivationen som styr prestationen (Hassmén et al., 2003).

1.2.1.1 Need achievement theory

Inom området motivation finns ett antal olika teorier som förklarar begreppet. En av de mest inflytelserika teorierna inom idrott kallas Need achievement theory som beskriver hur individens motivation handlar om att antingen sträva efter att uppnå framgång eller att undvika misslyckanden. Forskare inom denna teori menar att individens motiv interagerar med signaler från den miljö som finns runtomkring individen och som resulterar i känslomässiga tillstånd, exempelvis skam eller stolthet (Hassmén et al., 2003; Roberts, 1992). I situationer där individen förväntas att prestera medför detta antingen ett närmande eller ett undvikande beteende, beroende på individens personlighet, sociala faktorer och vilket erkännande individen kan uppnå genom att lyckas med prestationen (Roberts, 1992). Forskning stöder teorins utlåtande om att individer med motivation att nå framgång visar upp större prestationsförbättringar jämfört med individer som främst försöker att undvika misslyckanden. Teorin har dock fått utstå en del kritik då andra forskare menar att detta inte stämmer i alla situationer, utan där individer med rädsla för att misslyckas faktiskt lyckas i

utmanande situationer. Vidare anser kritiska forskare att teorins starka betoning på individens personlighet som den avgörande variabeln är felaktig, och att detta inte kan förklaras då det bevisligen händer att individer med låg grad av motivation i vissa situationer gör en förbättrad prestation (Hassmén et al., 2003; Roberts 1992).

1.2.1.2 Perceived competence

En annan inflytelserik motivationsteori inom idrott kallas Perceived competence eller

Competence motivation theory och är skapad av forskaren Susan Harter (Roberts 1992).

Denna teori bygger på individens upplevelse av sin egen kompetens, där Harter menar att denna upplevelse är ett flerdimensionellt motiv som styr individens känslor och beteenden. Här betonas vikten av att framgång eller misslyckanden inom dessa områden inte värderas av individen själv utan av andra betydelsefulla personer i individens liv. Vidare förklarar Harter att de utomståendes värderingar leder vid framgång till fortsatta ansträngningar, medan en upplevelse av inkompetens medför att individen upplever känslor av ängslan och misslyckande. På det sättet leder känslan av lyckad prestation till positiva upplevelser såsom stolthet och tillfredsställelse vilket i sin tur leder till fortsatt motivation, medan ett misslyckande istället bidrar till en upplevelse av otillräcklighet där motivationen för individen sjunker (Hassmén et al., 2003; Roberts 1992).

Teorin gör därefter en ansats att integrera socialisations- och utvecklingsaspekterna för att förstå innebörden av barn och ungdomars upplevelse och motivation. Busby (i Kremer et al., 1997) belyser att de sociala aspekterna främst handlar om föräldrars beteende och påverkan på sitt barns motivation. Individens sätt att ta till sig olika belöningssystem samt hur denne sätter upp mål utvecklas och påverkas i stor utsträckning genom föräldrarna. Individer som har uppmuntrats till att självständigt prestera, att försöka anstränga sig med uppgiften samt äga förmåga till självvärdering av sina prestationer kommer mer troligt att ha en starkare inre

motivation. Inre motivation handlar således om att individen genomför något för själva nöjet

och den inre tillfredsställelsen, medan yttre motivation istället handlar om yttre drivkrafter som beundran och berömmelse (Hassmén et al., 2003). Genom att ha en stark inre motivation uppfattar individen att föräldrarna tror på dess förmåga.

Tidigare forskning gjord av Ommundsen, Roberts, Lemyre och Treasure (2003) har undersökt förhållandet mellan individens upplevelse av sin egen kompetens (perceived competence), sportligt beteende, socialmoral funktion och gruppnormer hos 279 unga manliga norska fotbollsspelare i åldern 12-14 år. Resultaten visade att spelare som företedde ett mer processorienterat motivationsklimat var mognare i sociala och moraliska resonemang och hade bättre sportmanskapsbeteenden. Dessa spelare var också mindre benägna att besitta omoraliska beteenden. Å andra sidan var de spelare som företedde ett mer resultatorienterat motivationsklimat mer benägna att besitta amoraliska beteenden och var mindre troliga att uttrycka sportmanskapsbeteenden.

1.2.1.3 Expectation of reinforcement

En annan teori inom området motivation är baserad på en social inlärningsteori, skapad av forskaren Julius Rotter, och kallas Expectation of reinforcement. Den avgörande variabeln i detta fall är inte individens personlighet utan inom denna teori är individens förväntningar av förstärkningar det centrala (Hassmén et al., 2003; Roberts 1992). Individens förväntan handlar

om dennes uppfattning av sannolikheten att en viss förstärkning kommer att bli resultatet av ett visst beteende. Detta kan till exempel vara om en 14-åring som har upplevt att en förlust i en fotbollsmatch alltid tidigare har medfört besvikelse och irritation hos föräldrarna, och att en vinst tidigare alltid har medfört beröm och belöningar. Ungdomens sannolikhetsbedömning av att detta även kommer att ske nästa gång det blir vinst respektive förlust kommer då att vara stark. Slutsatsen blir att människor med större sannolikhet försöker att ägna sig åt beteenden som tidigare har belönats och förstärkts, och där de samtidigt vill hålla sig borta från de ”negativa” förväntningarna (Hassmén et al., 2003), exempelvis i form av föräldrarnas besvikelse.

Vidare förklarar Rotter att förstärkningsvärdet handlar om hur en individ väljer mellan olika förstärkningar om sannolikheten för dem alla skulle vara lika stor (Hassmén et al., 2003). Valet av förstärkningar varierar hos den enskilde individen på grund av tidigare erfarenheter, men också på grund av individens kontrollokus. Detta är ett begrepp som Rotter delar in i två delar, yttre och inre kontrollokus. Individer som känner och tror att deras liv styrs av externa, yttre faktorer (såsom ödet, tur/otur etc.) sägs ha yttre kontrollokus. Individer som ser framgångar och misslyckanden som ett resultat av främst egna förmågor, handlingar och ansträngningar sägs ha inre kontrollokus. Det är också dessa individer som i större utsträckning känner att de har kontroll över förstärkningarna och belöningarna i sina liv (Hassmén et al., 2003). Exempelvis kan en 14-årig fotbollsspelare med inre kontrollokus hantera utebliven uttagning i föreningens talangträning bättre än en annan spelare med yttre kontrollokus. Inre och yttre kontrollokus är närliggande begrepp till inre och yttre motivation som belystes tidigare.

1.2.1.4 Motivationsklimat

Motivation och motivationsklimat kan delas in i två delar, där den ena delen är resultatorienterat och den andra är processorienterad. Ett resultatorienterat motivationsklimat fokuserar på individens prestation och dess betydelse i jämförelse med andra, medan ett processorienterat motivationsklimat istället fokuserar på själva utförandet i sig (Hassmén et al., 2003). Detta klimat skapas främst av individens tränare och föräldrar och bestäms av tränarens och föräldrarnas sätt att lära ut och framhålla vissa delar inom det aktuella området, vilken typ av uppgift det handlar om, igenkännande och utvärdering av uppgiften (Roberts, 1992).

Forskarna Theodosiou och Papaioannou (2005) bekräftar i sin studie skillnaden mellan ett resultatorienterat och ett processorienterat motivationsklimat där de menar att när en lärare eller ledare betonar vikten och meningen bakom en uppgift fokuserar eleven eller spelaren mer på att lära sig. Å andra sidan, lärare eller ledare som betonar den normativa förmågan och den allmänna bedömningen av en uppgift fokuserar eleven eller spelaren mer på att visa sin förmåga och jämföra sig med andra.

Forskning har även visat att barn som växer upp i ett resultatorienterat motivationsklimat riskerar i större utsträckning att uppvisa prestationsängslan och sämre självförtroende i tävlingssituationer än barn som växer upp i ett processorienterat motivationsklimat (Hassmén et al., 2003; Theodosiou & Papaioannou, 2005).

1.2.2 Socialt nätverk

Svärd (2000) beskriver begreppet socialt nätverk som ett relationssystem av människor i sin helhet. Begreppet kan delas in i två delar, där det objektiva nätverket redogör för människor och deras relationer i till exempel ett bostadsområde eller på en arbetsplats, medan det

subjektiva nätverket beskriver vilka människor en viss individ själv upplever som viktiga i sitt

liv. Ett nätverks grundläggande beståndsdelar är enheter som består av nåder, i sociala nätverk kan de även kallas aktörer, som är sammanbundna med länkar till en struktur som kallas nätverk. Aktörerna kan utgöras av mänskliga individer eller kollektiv. I första hand är det inte aktörernas egenskaper som är av intresse utan aktörernas inbördes relationer till varandra, och det är dessa mönster av relationer som utgör själva nätverket (Svärd, 2000). I figur 1 illustreras tre exempel på nätverksrelationer:

Figur 1 Illustration av nätverksrelationer (fritt efter Svärd, 2000)

För att kvalificeras som aktör i ett socialt nätverk krävs det att en av aktörerna har ett socialt samspel med minst en annan aktör i samma nätverk (Svärd, 2000). Figur 1 består av tre exempel på olika sociala nätverksrelationer i ett fotbollslag för 14-åriga pojkar där aktören och fotbollsspelaren Peter är inkluderad i alla tre.

I det första exemplet har alla aktörerna kontakt med och känner varandra. Tränaren har en social relation med både Peter och hans förälder. Föräldern är engagerad och kommer ofta ner och tittar och hjälper till runt matcher och har därmed en social relation med tränaren.

I det andra exemplet är Peter länkad både till tränaren och föräldern, men där tränaren och föräldern inte har någon kontakt sinsemellan. Föräldern kan alltså vara engagerad i Peters fotboll genom att prata mycket med honom hemma om aktiviteten, men föräldern är själv aldrig nere och tittar på matcherna eller hjälper till med skjuts och har därmed ingen social relation med tränaren.

I det tredje exemplet är föräldern borttagen som aktör i Peters sociala nätverk då denne inte har ett socialt samspel med honom inom detta nätverk (fotboll) och kvalificerar sig därmed inte som aktör. I detta exempel finns istället Peters lagkamrater som aktörer. Noterbart är att lagkamraterna här utgörs av ett kollektiv och inte en enskild individ som de första två exemplen innefattade. Peter har alltså i detta exempel en social relation med de andra spelarna i laget, något som inte fanns i de två föregående exemplen. Peter och hans lagkamrater har även en social relation med deras tränare.

Förälder

Tränare Tränare Förälder Tränare Lagkamrater

Peter Peter Peter

Ullrich-French och Smith (2006) har i sin undersökning studerat hur ungdomars uppfattning av deras föräldrar och vänner, oberoende och kombinerade med varandra, förutser olika grader av motivation inom ungdomsidrott. De studerade 186 fotbollsspelare (99 manliga, 87 kvinnliga) i USA där de granskades genom en enkätundersökning angående relationerna mellan dem själva och deras föräldrar och vänner i förhållande till fotboll. Resultaten visade att desto positivare uppfattning spelaren hade om de sociala förhållandena desto högre och positivare motivation rådde hos spelaren. De fann att högre grad av välbehag och upplevelse av sin egen förmåga uppkom genom goda sociala relationer med två eller tre betydelsefulla individer i kombination med varandra. Resultaten visade också att en högre grad av acceptans eller gillande hos vännerna och ett gott ”pappa-barn-förhållande” upplevdes mindre stressigt för individen, men inte i kombination med varandra. Forskarna kunde även se att en högre grad av acceptans hos vännerna och en hög kvalité på förhållandet till föräldrarna skapade en högre grad av inre motivation.

Begreppet social förstärkning är ett centralt begrepp när det handlar om omgivningens påverkan på individens prestation. Författarna Lindwall, Johnson och Åström (2002) klargör att social förstärkning förklarar effekten av att individer presterar bättre i andras närvaro. Det har dock visat sig i en del studier att individer även presterar sämre där andras närvaro har en socialt hämmande effekt. Vidare förklarar författarna att forskaren Zajonc emellertid kom fram till att den avgörande faktorn för om andras närvaro förstärker eller hämmar individens prestation är vilken uppgift det gäller. Han menade att andras närvaro gör att vi presterar bättre på enkla uppgifter, som är väl intränade och som går per automatik, exempelvis att räkna från ett till tio. Däremot kommer andras närvaro göra att vi presterar sämre på mer komplicerade uppgifter som inte är lika väl intränade, exempelvis att slå en tiometersputt i golf.

1.2.3 Föräldrainvolvering

Barns idrottsintresse, deltagande i idrottslig aktivitet samt bedömning av sin egen idrottsliga förmåga är starkt relaterade till uppfattning, attityder och beteenden om barnet som föräldrar uppvisar (Babkes & Weiss, 1999). Föräldrarnas engagemang har vidare en viktig roll i deras barns beslut om motivation och engagemang inom idrott (Kidman, McKenzie & McKenzie, 1999). Det är sålunda av vikt att beakta den påverkan som föräldrar utövar på sina barn för att förstå deras erfarenheter i idrott. Av primär betydelse anses vara barns egna upplevelser av föräldraengagemanget, och inte vad föräldrarna anger, och därför är inte alltid föräldraengagemang av positiv bemärkelse då upplevelserna av detta kan vara olika (Babkes & Weiss, 1999; Kidman et al., 1999).

Forskarna Woolger och Power (2000) försöker förklara hur barns inre motivation är relaterad till i vilken grad föräldrar är involverade i barnens idrottande. För lågt engagemang ger för lite struktur och leder till låg inre motivation vilket även ett för intensivt engagemang kan leda till. ”Lagom” (enligt barnens bedömningar) föräldraengagemang verkar vara det bästa sättet att uppmuntra och utveckla barns inre motivation till att idrotta. På liknande sätt förhåller sig sambandet mellan inre motivation och de målsättningar som föräldrar har för sina barn.

Föräldrar kan således vara för mycket engagerade i sina barns idrottande vilket kan leda till en upplevelse av press och otillräcklighet hos barnen (Hellstedt, 1990). Enligt forskarna Kanters och Estes (2002) har dock resonemanget om att högt engagerade föräldrar skulle vara negativt relaterat till barns fysiska aktivitet inte empiriskt stöd överallt. Forskning har visat att högt

föräldraengagemang oftare leder till att barn känner stöd, uppmuntran och upplevelse av att föräldrar visar intresse för barnens idrottsliga aktivitet. Kanters och Estes menar att problemet i diskussionen tycks vara när ett ”lagom” engagemang går över till att vara för mycket, det vill säga när föräldrarna av barnen anses vara för mycket engagerade. Dessa föräldrar kan uppträda och uppvisa olämpliga beteenden och attityder som inte hör hemma inom barn- och ungdomsidrotten, exempelvis att öppet kritisera sina barn och deras ledare.

Föräldrars påverkan på barns självkänsla har också uppmärksammats inom idrotten (Brustad, 1996). Skillnader mellan barn med hög respektive låg självkänsla kan förklaras av det stöd som erhålls från betydelsefulla personer i barnets liv. Barn med hög självkänsla upplever mer att föräldrar accepterar dem som de är, stöder dem i deras idrottande samt uppmärksammar dem mer än vad barn med lägre självkänsla upplever.

Møller och Langagergaard (2006) förklarar att föräldrars intresse och typ av engagemang påverkar i hög grad hur talangerna trivs i prestationsidrotten. Undersökningar visar att prestationsinriktade talanger ofta kommer från ett hem som har ett stort allmänt idrottsintresse och som idrottar. Dessa ungdomar introduceras tidigt i idrott, och deras idrottskarriär blir snabbt en integrerad del av familjens samlade idrottshistoria. Det är mycket ovanligt att föräldrar till idrottstalanger inte är speciellt intresserade av sina barns idrottsliv. Møller och Langagergaard menar vidare att om föräldrarnas engagemang i första hand baseras på hur utövaren presterar, är det stor risk att trivseln och känslan av kompetens påverkas negativt. Föräldrar som pressar, ger negativ feedback eller har för höga förväntningar, ökar sannolikheten för att utövaren reagerar på rädsla, stress och lågt självvärde. Dessa reaktioner beror på att utövarens handlingsutrymme inskränkts. Genom att fortsätta stötta sitt barn, men istället låta tränaren ha fokus på prestationen, hjälper föräldrarna till att vidga barnets handlingsutrymme. Föräldrar, som stöttar och deltar i föreningslivet, ger sina barn och ungdomar de bästa villkoren för att nå framgång i idrott och i livet i allmänhet.

2. Metod

2.1 Val av metoder

För att få mer kunskap om problemområdet valdes både en kvalitativ och en kvantitativ metod att bruka. Detta angreppssätt kallas triangulering och benämns när forskaren använder flera olika metoder för sin studie (Gratton & Jones, 2004; Patton, 1990). Till att börja med gjordes en tematisering, vilket innebär att skaffa sig förkunskap inom det ämne som ska undersökas, klargöra syftet med undersökningen samt bestämma hur analysen ska göras (Kvale, 1997). Den kvalitativa metoden utgjordes av kvalitativa intervjuer som gav förkunskap och skapade teman inom ämnet. Detta i sin tur tillförde undersökningen användbara teman för den kvantitativa metoden. Den kvalitativa ansatsen brukas även i resultatet där passande delar av intervjuerna redovisas. Den kvantitativa metoden består av en enkätundersökning som i sin tur visar i vilken utsträckning de undersökta fenomenen förekommer. Grunden för enkätundersökningen var att skapa ett stort datamaterial vilket kunde användas för databearbetning och studier av fotbollsspelande ungdomar och hur deras sociala nätverk är av betydelse för deras motivation och individuella utveckling inom fotboll. Valet av dessa metoder gjordes dels för att få kunskap om möjliga faktorer kring fenomenet och dels för att kunna se tendenser kring dessa.

2.2 Kvantitativ metod

I en kvantitativ ansats fokuserar forskaren på numeriska data. Forskaren har som grundläggande utgångspunkt att den sociala verkligheten kan mätas med hjälp av metoder och instrument som ger oss information i form av siffror. Informationen som framkommit i form av siffror kan sedan bearbetas och behandlas med hjälp av statistiska metoder. En statistisk undersökning brukar börja med en hypotes som ska prövas (Ejlertsson, 2003), något som är fallet i denna undersökning.

2.2.1 Undersökningsdeltagare

2.2.1.1 Population och urval

Den kvantitativa metoden består som nämndes av en enkätundersökning och innefattas av totalt 40 stycken pojkar födda år 1992 respektive år 1993 inom en fotbollsförening i mellersta Sverige.

Ett urval måste göras vid en undersökning eftersom forskaren ofta har begränsade resurser och kan därför inte undersöka hela populationen. Det finns två sorters urval,

sannolikhetsurval som är baserat på slumpmässighet och icke-sannolikhetsurval som inte är

baserat på slumpmässighet (Gratton & Jones, 2004). Urvalet till denna undersökning baseras inte på slumpmässighet och blir därmed klassificerat som ett icke-sannolikhetsurval.

Kontakten med undersökningsdeltagarna har uppkommit genom mitt egna engagemang som fotbollstränare då jag har träffat respektive årskulls tränare vid bland annat tränarutbildningar och konferenser. Urvalet är på så vis ett så kallat bekvämlighetsurval, vilket är den mest använda och minst tids- och resurskrävande urvalsmetoden, där forskaren väljer undersökningsdeltagare som denne vet att dessa individer förfogar över de kriterier och den kunskap som är relevant för undersökningen (Patton, 1990). Även om den valda populationen är granskade utifrån ett bekvämlighetsurval är dock studien inte meningslös. Studiens upplägg ger ändå grund för att hävda vissa tendenser som visserligen inte kan generaliseras men som ger grund för att göra en större studie inom berörda fenomen. Anledningen till att undersökningen innefattas av två årskullar är för att öka antalet deltagare i undersökningen och på så sätt förstärka sannolikheten att resultatet i densamma är giltigt.

De insamlade enkäterna var från början totalt 45 stycken i antal. Efter att enkäterna hade blivit insamlade delades populationen sedan in i två grupper (A och B). Grupp A bestod av de informanter som svarade ”ja, alltid” eller ”ja, ofta” på frågan om de brukar bli uttagna till talangträning (se fråga 20 i bilaga 2). Grupp B bestod följaktligen av de informanter som svarade ”nej, ibland” eller ”nej, aldrig” på samma fråga. Efter indelningen av ovannämnda grupper var fördelningen n = 22 i grupp A och n = 23 i grupp B. Ett slumpmässigt urval inom de båda årskullarna gjordes där antalet personer var lika stort i båda grupperna (n = 20 i vardera grupp). Ejlertsson (2003) menar att dessa statistiska metoder används för att utifrån ett stickprov dra slutsatser om en större population.

Grupp B kan därmed räknas som en kontrollgrupp, vilket används som jämförelse med den andra gruppen, i detta fall grupp A. Dessa båda grupper kan då jämföras beträffande olika förhållanden som frågas om i enkäten. Designen för undersökningen är därmed av icke-experimentell art då det inte finns någon manipulering i undersökningen. Det finns dock en

kontrollgrupp (grupp B) som är ett kriterium för en icke-experimentell design (Ejlertsson, 2003).

2.2.1.2 Generalisering

En hög generalitet styrs av antalet deltagare i studien, där desto fler deltagare ger högre generalitet (eller allmängiltighet) och gynnar studien (Gratton & Jones, 2004). Det relativt lilla antalet deltagare (n = 45) i den kvantitativa enkätundersökningen ger dock ingen möjlighet till generalisering, utan det är endast inom denna grupp individer som resultatet kan byggas på och där tendenser kan urskiljas. Att sedan antalet reducerades på ett slumpmässigt sätt till 40 spelare, och att dessa blev indelade i två grupper med 20 spelare i varje grupp stärker ytterligare resonemanget till utesluten generalisering. Studiens resultat är ändå intressant inom de undersökta grupperna då tendenser kan urskiljas inom dessa och som vidare kan appliceras på större grupper för vidare forskning.

2.2.2 Instrument

Informanterna besvarade ett enkätbatteri (frågeformulär) innehållande 33 stycken frågor kring områdena aktivt deltagande, motivation, föräldrainvolvering, socialt nätverk, och talang (se bilaga 2). Frågorna redovisas i kapitlet ”Resultat” där dessa ligger under tillhörande huvudområde. Alla frågor förutom två är utformade med fasta svarsalternativ så att informanterna endast behövde kryssa i passande svarsalternativ. Till de två utstående frågorna kunde informanterna välja rutan ”annan orsak” och skriva en text efteråt om inget passande svarsalternativ fanns att välja. Vissa av frågorna är utformade som flervalsfrågor där informanterna kunde välja att kryssa i flera passande alternativ.

För att sedan kunna kontrollera sambandet mellan de två gruppernas svar på exempelvis föräldrainvolvering jämförs dessa variabler med varandra. Detta görs i de flesta fall genom procenträkning, men på vissa frågor brukas även diagram och korstabeller. Korstabeller brukas på frågor som endast har olika nivåer av svarsalternativen ”ja” eller ”nej”, där sambandens styrka påvisas genom beräkningar enligt gamma. Spelare i grupp A har i dessa korstabeller ett högt värde på talangfärdigheter, därav har grupp B ett lågt värde på samma färdigheter. Dessa variabler tillsammans med en behörig fråga från frågeformuläret utgör då korstabellen och sambandsräkning enligt gamma kan då nyttjas.

2.2.3 Procedur

Nedan klargörs tillvägagångssättet till den kvantitativa delen av studien där dess frågeställningar och den tidigare forskningen, inklusive de relevanta teorierna, mynnar ut i de frågor som innefattas i frågeformuläret. Frågeformuläret är därmed grundat på de begrepp som denna studie ses som relevanta och återfinns i de tidigare upprättade frågeställningarna. Senare i studien förs en diskussion om hur tillvägagångssätt och uppbyggnad av frågeformuläret eventuellt har påverkat resultatet av studien.

Till en början gjordes en litteraturgenomgång och för att hitta tidigare forskning inom undersökningsområdet söktes olika databaser vid Örebro universitet igenom och även dess bibliotekskatalog. Inom områdena motivation och föräldrainvolvering användes databaserna

Elin@Örebro och PsychINFO. Genom sökorden motivation*, parent*, och sport hittades relevanta studier. Samma sökord användes för att hitta relevant litteratur i form av böcker från Örebro universitets bibliotek. Samma databaser valdes för att hitta relevant tidigare forskning kring sociala nätverk, där sökorden social, network och sport användes.

Undersökningsdeltagarna kontaktades via hjälp från deras tränare där jag fick komma på deras träningar för att informera om studien. Spelarna informerades om studiens syfte och uppläggning. Eftersom spelarna är under 18 år och då undersökningen inte gjordes genom skolan är forskaren skyldig att meddela spelarens förälder/föräldrar att en enkätundersökning skulle göras. Därför utformades ett brev som delades ut till spelarna på deras träningar som var riktat till spelarens förälder/föräldrar (se bilaga 1). Spelarna skulle ta hem brevet, få det påskrivet och återkomma med det nästa träning. I brevet hade föräldrarna fått göra ett val att antingen kryssa i en ”ja”-ruta eller en ”nej”-ruta beroende på om de ville att deras barn skulle vara med i undersökningen eller inte. Efter att spelaren lämnade in brevet till mig på nästa träning fick de fylla i enkäten på plats. Denna procedur gjordes för att jag ville att brevet skulle lämnas tillbaka vare sig spelarna skulle vara med i undersökningen eller inte.

Brevet delades ut till totalt 61 spelare, varav 49 av dessa kom tillbaka med brevet påskrivet av sin förälder. Fyra av dessa hade kryssat i att de inte ville att deras barn skulle vara med i undersökningen. Bortfallet på de 12 spelare som jag inte fick tillbaka brevet av var av den anledningen att de inte kom tillbaka på de träningar som låg inom den tidsram jag hade satt upp för enkätundersökningen.

Proceduren med att informera spelarna om studiens syfte, dela ut brevet, få brevet påskrivet, lämna tillbaka det och fylla i enkäten gjordes flera gånger då alla spelare inte var närvarande första gången som informationen sades. Även om proceduren fick göras om flera gånger räknas ändå undersökningen som en tvärsnittsstudie, vilket är en studie där forskaren träffar försökspersonerna endast vid ett tillfälle, medan i en longitudinell studie nyttjas fler mättillfällen (Gratton & Jones, 2004). Skillnaden är att mätningen av den enskilde individen sker endast en gång och därför klassificeras denna undersökning som en tvärsnittsstudie.

2.3 Kvalitativ metod

Det centrala med kvalitativa metoder är att skapa en mer ingående förståelse för det problem som studeras, där målsättningen är att finna betydelser och mening hos fenomenet. Detta är ett hermeneutiskt synsätt som handlar om tolkningslära där forskaren studerar, tolkar och försöker förstå ett fenomen (Gratton & Jones, 2004; Patel & Davidson, 2003). Det hermeneutiska förhållningssättet antogs därmed till den kvalitativa delen av studien i form av kvalitativa intervjuer då jag som forskare ville eftersträva en förståelse för tränarnas uppfattning kring områdena talang och föräldrainvolvering, och där jag därefter kunde tillämpa teman för den kvantitativa delen av studien.

2.3.1 Undersökningsdeltagare

2.3.1.1 Population och urval

Intervjuerna genomfördes med de två årskullarnas tränare. Valet av dessa tränare gjordes då de båda besitter kunskap inom undersökningsområdet. Kontakten med informanterna har som

nämndes innan uppkommit genom mitt egna engagemang som fotbollstränare då vi har träffats vid bland annat tränarutbildningar och konferenser.

2.3.2 Instrument

Innan intervjuerna genomfördes utformades en intervjuguide (se bilaga 3) utifrån studiens syfte. Intervjuerna var semistrukturerade vilket innebär att forskaren använder sig av direkta frågor och följdfrågor från en intervjuguide, men att denne även är flexibel för tänkbara frågor utöver dessa beroende på de svar som anhålls (Gratton & Jones, 2004). Intervjufrågorna syftade till att få tränarnas tankar och upplevelser inom området. Dessa frågor byggdes tematiskt upp i olika områden (Kvale, 1997), där område 1 i denna undersökning var frågor om informantens lag som exempelvis antalet träningstillfällen och antalet spelare på träningarna, område 2 var beskrivande frågor om informantens syn på sig själv som tränare, område 3 berörde talangområdet och område 4 fokuserade på frågor kring föräldrainvolvering. Frågorna utformades dynamiskt vilket menas med att frågorna stimulerade till ett positivt samspel, då det var enkla frågor i början som hade som mening att skapa trygghet hos informanten, för att senare gå över på lite svårare, mer personliga frågor (Kvale, 1997).

Totalt ställdes 27 stycken strukturerade frågor vilka berörde de ovannämnda områdena. Tyngdpunkten låg på uppfattningen om talangbegreppet samt uppfattningen kring föräldrainvolvering. Genom informantens sätt att prata kring spelarna och laget kunde även området om tränarens roll och dennes motivationsklimat beröras och tolkas. De strukturerade frågorna ställdes i stort sett i samma ordning i båda intervjuerna, men ibland ledde informantens svar till att denna ordningsföljd ändrades under intervjuns gång. Samtliga frågor var heller inte nödvändiga att ställa i och med att informanten redan i tidigare frågor hade svarat på dessa. De båda intervjuerna spelades in på band för att senare bli transkriberade och därigenom kunde lämpliga delar av intervjuerna citeras i resultatet.

2.3.3 Procedur

De två tränarna kontaktades per telefon och tillfrågades om intresse fanns för att delta i undersökningen där de informerades om intervjuns syfte. Den ena tränarens (tränare 1 som tränar pojkar födda år 1993) intervju genomfördes i ett personligt möte i tränarens förenings klubbhus i ett av konferensrummen där vi fick sitta ostört. Den andre tränarens (tränare 2 som tränar pojkar födda år 1992) intervju genomfördes hemma hos denne där vi satt själva i tränarens vardagsrum. Starrin och Renck (i Svensson & Starrin, 1996) förklarar att det skapas bättre förutsättningar för en lyckad intervju om informanterna blir intervjuade i en för dem trygg miljö, vilket jag som forskare gav dem ansvaret att själva bestämma tid och plats för deras intervju. Inför intervjuerna informerades de båda återigen om intervjuns syfte samt att intervjuerna var anonyma. Intervjuerna var av helt frivillig karaktär och informanterna hade även möjlighet att avbryta under intervjun. Informanterna tillfrågades även om de godkände att intervjuerna spelades in på band, vilket båda gav sitt medgivande till. Slutligen fick de information om att de före materialet tolkades skulle få möjlighet att kontrollera utskriften och stryka, ändra eller komplettera denna. Efter att intervjuerna genomförts transkriberades de från bandinspelningar till skriftligt material. Intervjuernas längd blev 25 respektive 40 minuter långa och följde så långt det var möjligt intervjuguiden.

2.4 Validitet

Med validitet menas att forskaren har mätt det som ska undersökas, där frågan om studien är giltig är central (Gratton & Jones, 2004). Denna studie syftade till att få en djupare förståelse för hur det sociala nätverket samverkar på motivationen och eventuell uttagning till talangträning för individen inom ungdomsfotboll. Frågorna i frågeformuläret berör relevanta områden som ger ett giltigt resultat till undersökningen. Frågorna konstruerades efter den teoretiska genomgången där områden som motivation, socialt nätverk, föräldrainvolvering och talang är alla områden som grundar sig till studiens hypotes och frågeställningar. Validiteten stärks ytterligare då hänsyn har tagits till att formulera relevanta frågor till intervjuguiden för att på så sätt få de svar som söks.

2.5 Reliabilitet

Reliabilitet kan definieras som i vilken utsträckning forskningsresultat kan upprepas. Med andra ord ska samma metod kunna tillämpas av och på olika personer på samma material och ge samma resultat för att en hög reliabilitet ska gälla (Gratton & Jones, 2004).

I enkätundersökningen är det informanternas tolkning av olika ting som i slutänden avgör resultatet. Därför är en relevant fråga i sammanhanget förstås vad som egentligen studeras när informanter med hjälp av papper och penna svarar på frågor utifrån på förhand färdigställda svarsalternativ? Svarsalternativen ”ja, ibland” och ”nej, sällan” ligger nära varandra, och det är informantens upplevelse och känsla för berört område som avgör svaret, samt dennes optimistiska eller pessimistiska känsla för området. Även om vissa frågor har följdfrågor angående spelarens upplevelse av berört område kan ändå tolkningen och känslan av svarsalternativen vara av avgörande karaktär för resultatet, vilket är något att ha i beaktning när resultatet tolkas.

Genom att frågorna i både intervjuerna med tränarna och i enkätundersökningen till spelarna är standardiserade stärks reliabiliteten för studien. Med det menas att frågorna är ställda/placerade i rätt ordning och i samma ordning för samtliga undersökningsdeltagare sånär som vid några enstaka tillfällen under intervjuerna. Detta gör att det är lättare för en annan forskare att kunna komma fram till samma resultat.

I en kvalitativ ansats, i denna studie representerat i form av intervjuerna med tränarna, är det svårt att kunna återupprepa samma intervju och få precis samma resultat. Det är därför viktigt att vara systematiskt och noggrann. Genom användningen av bandspelare vid intervjuerna där det endast inte förlitades på eventuella anteckningar stärks reliabiliteten då det försäkrades att den information som erhölls inte har ändrats, glömts eller misstolkats. Reliabiliteten stärks dessutom genom att beakta att det är författaren själv som har varit intervjuaren och den som har transkriberat materialet. Även genom informanternas granskning av intervjuutskrifterna innan tolkningen genomförts stärks reliabiliteten ytterligare.

Studien är en tvärsnittsstudie beträffande tonårspojkar. Ungdomar befinner sig i en intensiv period av livet, där tonårsproblematik, sökande efter identitet samt frigörelseprocessen från föräldrar kan börja inom denna period. Författarna Patel och Robinson (2003) menar att en tvärsnittsstudie inte kan upptäcka de eventuella förändringarna i åsikter som sker över tid, vilket bör tas i beaktning när det gäller reliabiliteten i denna undersökning.

3. Resultat

Syftet med denna studie är att nå en djupare förståelse för hur det sociala nätverket samverkar med motivation och möjlighet till uttagning till talangträning för individen inom ungdomsfotboll.

Frågeformuläret består av totalt 33 frågor indelade i fem huvudområden, vilka redovisas nedan tillsammans med passande delar ur lagens tränares intervjuer. De fem huvudområdena är talang (bestående av fem frågor), aktivt deltagande (två frågor), motivation (sex frågor),

socialt nätverk (åtta frågor), och föräldrainvolvering (elva frågor). Ett antal av frågorna berör

fler områden, vilket även uppmärksammas när den aktuella frågan kommer. Den första frågan i frågeformuläret behandlar spelarens ålder (antingen född år 1992 eller år 1993), detta för att kunna hålla reda på antalet insamlade frågeformulär från respektive årskull. Denna fråga ligger inte under något huvudområde och redovisas inte i resultatet.

Undersökningsdeltagarna i enkätundersökningen är 40 stycken till antalet. Resultatet redovisas nedan efter att populationen har blivit indelad i två lika stora grupper, grupp A med de spelare som i frågeformuläret har svarat att de alltid eller ofta är uttagna till lagets talangträning, och grupp B med de spelare som ibland eller aldrig är uttagna till samma träning (se fråga 20 i bilaga 2).

Fråga 20) När de t är talangträning i din förening, brukar Du bli uttage n till den då?

0 10 20 30 40 50 60 70

Ja, alltid Ja, ofta Nej, ibland Nej, aldrig

P ro c e n t Grupp A Grupp B

När det fortsättningsvis gäller frågor av denna karaktär där det finns två olika ”ja”-svar och två olika ”nej”-svar kommer resultatet endast att redovisas utifrån två sammanslagna svarsalternativ, det vill säga de kommer att dikotomiseras till antingen ”ja” eller ”nej”.

Resultatet från frågeformuläret redovisas utifrån respektive huvudområde. Dessa huvudområden är rubricerade nedan och alla frågor i frågeformuläret redovisas. Frågor med tydliga skillnader redovisas antingen i form av diagram eller också i korstabeller. De frågor som inte har några större skillnader redovisas endast i procentform där i de flesta fall endast det främsta svarsalternativet klargörs.

När det gäller redovisning i korstabellerna presenteras dessa med procentfördelning, där grupp A och grupp B består av 20 spelare vardera. Med hjälp av det totala antalet spelare som har svarat har styrkan på sambandet mellan grupp A och grupp B och andra ingående variabler räknats ut.

Innan resultatet från enkätundersökningen redovisas bör det förtydligas att vissa frågor från frågeformuläret berör flera områden. Detta betyder exempelvis att frågor angående föräldrars betydelse för spelaren berör områdena motivation, föräldrainvolvering och socialt nätverk och hamnar därmed under tre områden. Diskussion kring den aktuella frågan kommer däremot endast att diskuteras under ett område. Detta leder till att området talang endast kommer att rubriceras i resultatkapitlet då frågor kring detta område även berörs av andra mer passande områden att senare diskutera kring.

3.1 Talang

Under detta huvudområde inkluderas fem frågor från frågeformuläret. Mycket av det insamlade materialet kring området talang kommer dock från intervjuerna med de båda tränarna. I intervjuerna tillfrågades de hur talangselekteringen går till och de förklarade att uttagningen sker i samråd med föreningens talangtränare. Föreningen har en färdigställd mall vilken de ska utgå ifrån när de väljer ut vilka spelare som ska erbjudas talangträning. Mallen beskriver olika färdigheter som spelarna bör besitta för att bli uttagna, som den tekniska, taktiska, fysiska, psykiska, sociala och den organisatoriska talangen. Tränare 1 poängterar dock:

Det finns som sagt en mall men jag är inte säker på att man följer den till punkt och pricka i den här urvalsbiten. Jag ser ju killarna på närmre håll och skulle väl kunna säga till talangtränaren att den och den spelaren inte ska vara på en talangträning för den och den orsaken. Utan här tittar man nog ganska mycket på fotbollsutförandet. Jag skulle vilja säga att några av mina som är fantastiskt duktiga spelare skulle behövas möbleras om lite grann en våning upp men det kan ju vara åldern, att det kanske ordnar till sig. Jag tror övervägande att det är de tekniska och sociala egenskaperna som gör att man kommer med, och inte så mycket hur väl man organiserar sin vardag eller hur motiverad man är. Men med de sociala egenskaperna som jag då menar är hur man beter sig mot sina kamrater, ödmjukheten inför att lyssna på vad tränare säger, att förvalta det, ta med det ut på träningen och göra nånting utav det. Jag tror att ödmjukheten är viktig, att jag är här för att lära mig, jag vill bli bättre. Tycker man att man är fullärd redan vid fjorton femton då tror jag man får svårt i förlängningen. De som inte har det sociala tror jag förr eller senare ramlar bort. Jag är nästan hundra procent säker på det.

Tränare 2 menar:

Det jag rekommenderar till talangtränaren är spelare med bra träningsflit, karaktären är jätteviktig, inställning, men även att man har de grundfärdigheter som man bör ha i den här åldern när det gäller det fotbollsmässiga, att man kan slå en passning någorlunda vettigt och att man har bra grundfärdigheter inom de olika fotbollsmomenten tillsammans med fysiska förutsättningar och intresse. Men det som väger tyngst för mig personligen är karaktären tillsammans med snabbhet. Med karaktär menar jag alltså att man inser att det inte går att bara lalla runt. Om man ska bli duktig så måste man träna, och när man tränar så måste man försöka göra det med kvalitet, att man lyssnar på vad tränarna säger och gör sitt bästa hela tiden. Att man tränar regelbundet och brinner för det man håller på med gör att man är fokuserad på det man ska göra när man spelar och tränar fotboll och går in hundra i allting helt

enkelt, båda närkamper och passningar. Snabbhet, fart och fläkt och engagemang, det tror jag är de viktigaste förutsättningarna.

En av frågorna från frågeformuläret var den som delade in populationen i två delar, det vill säga frågan om spelaren ifråga blir uttagen till talangträning eller inte (se fråga 20). Två av frågorna (se fråga 21-22) redovisas nedan i tabell 1och 2:

Fråga 21) Blir Du besviken på dig själv om Du inte blir uttagen till talangträning?

Tabell 1

Ja Nej

Grupp A 70 % 30 %

Grupp B 30 % 70 %

Samband = 0,69

Sambandet till denna fråga har ett klart samband. Detta betyder att graden av besvikelse över att inte bli uttagen till talangträning är beroende av vilken grupp spelaren tillhör.

Fråga 22) Tycker Du själv att Du borde vara uttagen till talangträning?

Tabell 2

Ja Nej

Grupp A 100 % 0 %

Grupp B 50 % 50 %

Samband = 1,0

Till denna fråga är sambandet fullständigt. Detta betyder att det inte råder någon tvekan om att det inte är slumpen som avgör resultatet på spelarens egen uppfattning om denne ska vara med på talangträning eller inte, utan det beror på vilken grupp spelaren tillhör.

Ovanstående fråga går in på ett annat område, det vill säga självförtroende och självkänsla. Två av frågorna från frågeformuläret handlar om spelarens egen uppfattning om sig själv som fotbollsspelare och dennes kompisars uppfattning av dennes förmåga (se fråga 17-18). Dessa frågor kan med försiktighet ses som frågor som kan inkluderas under talangområdet, då de handlar om färdigheter utifrån sitt egna perspektiv. På frågan: ”Tycker Du att Du är duktig på

fotboll?” svarar 95 % i grupp A och 90 % i grupp B ”ja”. På frågan: ”Tycker Du att Du är lika bra som dina kompisar?” är det främsta svarsalternativet samma i båda grupperna, vilket är

”lika bra” (70%). De resterande 30 % visar dock en skillnad grupperna emellan, där de 30 % i grupp A anser att de är bättre än sina kompisar och de 30 % i grupp B anser att de är lite sämre än sina kompisar.

Slutsatsen angående området talang (med ett närmande på områdena självförtroende och självkänsla) blir att talangfulla spelare blir mer besvikna över utebliven talangträning än mindre talangfulla spelare. Grupptillhörigheten har betydelse ifråga om spelarens uppfattning om denne ska vara med på talangträning eller inte. Slutsatsen blir även att grupptillhörigheten hos den individuella spelaren har betydelse för självförtroendet. Överlag visar det sig också att spelarna umgås med likasinnade lagkamrater ifråga om färdigheter som fotbollsspelare. Slutsatsen från intervjuerna med tränarna angående talangselekteringen är att den mall som

föreningen har utformat troligtvis inte efterföljs som det är tänkt. Därav väljs sällan eller aldrig de spelarna med hög motivationsnivå som har sämre tekniska färdigheter till talangträning och därav får dessa spelare trots hög motivationsnivå sällan eller aldrig chansen att utveckla sina färdigheter i samma grad som de tekniskt talangfulla spelarna.

3.2 Aktivt deltagande

Inom detta huvudområde återfinns två av de totalt 33 frågorna från frågeformuläret. På frågan: ”Hur många år har Du spelat fotboll?” (se fråga 2) svarar de flesta att de har spelat fotboll i 4 år eller mer (85 % i grupp A, 75 % i grupp B). Resultatet skiljer sig dock mer nämnvärt på frågan som redovisas i diagramform nedan: ”Hur ofta tränar Du i din förening?” (se fråga 5a). 70 % i grupp A svarar att de tränar 4 gånger i veckan, medan det främsta svarsalternativet i grupp B är 2-3 gånger i veckan (70 %).

Fråga 5a) Hur ofta tränar Du i din förening?

0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 gång/veckan 2-3 ggr/veckan 4 ggr/veckan Fler P ro c e n t Grupp A Grupp B

I intervjuerna med lagens tränare berättar de att det totala antalet spelare på träningarna brukar ligga runt 20-25 stycken per lag, sedan varierar spelarna i sig från träning till träning. Tränare 1 klargör även att deras lag (1993:orna) har delat upp laget i två träningsgrupper då deras trupp är för stor för att alla ska få plats att träna samtidigt. Gruppindelningen är nivåanpassad och förklaras på följande sätt av tränaren:

Vi har en breddgrupp och en spetsigare grupp. De här killarna i spetsgruppen erbjuds talangträning, de är med på distriktslagsuttagningar, de får spela tuffa cuper, möta tufft motstånd i bästa serien. Jag hoppas att vi kan få ännu en höjning på de som spelar i breddgruppen, att vi får upp fler som närmar sig grupp 1 om man nu får uttrycka sig så.

Slutsatsen inom detta område blir att talangfulla spelare tränar oftare än spelare som är mindre talangfulla.

3.3 Motivation

Under detta huvudområde är sju av de totalt 33 frågorna inkluderade. De flesta av dessa frågor visar inga större skillnader mellan gruppernas svar. Spelarna började spela fotboll för att de ville själva (85 % i grupp A, 95 % i grupp B) (se fråga 3). Det är dock 10 % av de totalt 40 spelarna som har börjat på grund av att deras förälder ville det (15 % av alla i grupp A, 5 % av alla i grupp B). Anledningen till att spelarna har fortsatt att spela fotboll är främst för att utvecklas (80 % i grupp A, 75 % i grupp B) (se fråga 4). I grupp B är det dock 5 % av spelarna som har fortsatt för att föräldern vill det. I grupp A är det däremot 15 % av spelarna

som svarar att de har fortsatt för att vinna. På frågan om de tycker att det borde finnas fler träningstillfällen i föreningen (se fråga 6) svarar de flesta ”ja” (75 % i grupp A respektive 70 % i grupp B). Det finns heller inga större skillnader mellan gruppernas svar på frågan: ”Hur

ofta tränar Du fotboll på egen hand, dvs när det inte är träning med din förening?” (se fråga

7). De flesta tränar extra några gånger i veckan (50 % i grupp A och 55 % i grupp B). Av de totalt 40 spelarna tycker 92,5 % att det är mycket roligt med fotboll, övriga 7,5 % tyckte att det är ganska roligt (se fråga 15).

Däremot är det skillnad på svaren på frågan: ”Om din förälder tittar på när Du tränar eller

spelar match, vad tycker Du om det?” (se fråga 14).

Fråga 14) Om din förälder tittar på när Du tränar eller spe lar m atch, vad tycker Du om de t?

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Jag tycker att det är bra

Det vore bättre om de inte var

där

Det gör inget att de är där P ro c e n t Grupp A Grupp B

70 % i grupp A tycker att det är bra att föräldrarna är där medan endast 35 % i grupp B tycker detsamma. I denna grupp är det främsta svarsalternativet att det inte gör något om de är där (60 %).

Angående motivationsklimatet inom lagen är resultatet inom detta område främst baserat utifrån de kvalitativa intervjuerna med tränarna men kompletteras av ett antal frågor från frågeformuläret.

Tränare 1 anser sig vara en ambitiös, noggrann och envis tränare där målet för laget i år är att dels följa föreningens utbildningsplan på ett bra och vettigt sätt samt att få en större utveckling på den nedre delen av gruppen, det vill säga de som spelare som befinner sig i grupp B. Tränare 1 fortsätter att förklara att föreningen står för att alla som vill börja i laget ska få möjlighet till det och att de ska utbildas som fotbollsspelare och utvecklas som individer.

Tränare 2 beskriver sig själv som en engagerad och intresserad fotbollstränare där dock erfarenheten och den hårda auktoritära sidan upplevs saknas. Samtidigt vill denne inte vara för hård mot killarna utan är mer som en kompis där det går att föra en bra dialog med varandra. Målsättningen för laget är dels att de ska behålla alla spelare som de har i laget och att det ska bli en bra verksamhet där de känner att det är kul att träna fotboll och att de utvecklas som fotbollsspelare. Tränare 2 fortsätter att förklara att de spelare som blir uttagna till talangträning ofta är de spelare som ska spela match när föreningen anser att laget ska vinna, exempelvis i distriktsmästerskap. Tränaren menar då att det är viktigt att påminna spelarna att det ska vara kul, även om det är vinst som gäller i första hand.

Frågorna från frågeformuläret som berör tränarnas motivationsklimat är även frågor som berör området socialt nätverk. Dessa frågor är tre till antalet och behandlar vem spelarna upplever sig bestämma mest, klaga mest, heja och berömma mest under matcher där svarsalternativen är antingen förälder, tränare, kompisar eller ingen (se frågorna 30-32). Båda grupperna svarar att tränaren bestämmer mest (65 % i grupp A, 70 % i grupp B). Det är emellertid 10 % i grupp A som har kryssat i att deras förälder bestämmer mest. Det är dock skillnad mellan gruppernas svar på vem som klagar mest respektive vem som hejar och berömmer mest. Nedan följer resultatet:

Fråga 31) Vem klagar m est på dig under m atch?

0 10 20 30 40 50 60

Förälder Tränare Kompisar Ingen

P ro c e n t Grupp A Grupp B

I grupp A är det främsta svarsalternativet att det är kompisar som klagar mest (55 %) medan i grupp B är det vanligaste svaret att ingen klagar (45 %), tätt följt av kompisar (35 %). Det går också att se i diagrammet att det är fler i grupp B som upplever att tränaren klagar mest (20 %).

Till frågan om vem som hejar och berömmer spelaren mest (se fråga 32) är det jämt mellan de främsta svarsalternativen, men det råder ändå en viss skillnad grupperna emellan.

Fråga 32) Vem hejar och beröm m er dig m est under m atch? 0 10 20 30 40 50

Förälder Tränare Kompisar Ingen

P ro c e n t Grupp A Grupp B

I grupp A svarar 40 % att det är föräldern som hejar och berömmer mest, och lika många svarar även att det är tränaren som gör detsamma. I grupp B däremot svarar 40 % att det är tränaren och 40 % svarar att det är kompisarna.

Slutsatsen angående området motivation (och de frågor som även berör området socialt nätverk) i förhållande till studiens frågeställningar blir att spelare i grupp A till skillnad från spelare i grupp B upplever en positiv känsla av att ha föräldrarna närvarande vid match, att tränaren klagar oftare på mindre talangfulla spelare (enligt spelarnas egen uppfattning),

medan kompisar klagar oftare på spelare i grupp A. Vidare blir slutsatsen att spelare i grupp A främst har stöttande personer i form av föräldrar och tränare, medan spelare i grupp B har tränare och kompisar. Båda grupperna har med andra ord ett engagerat nätverk, men det består av olika relationer.

3.4 Socialt nätverk

Till detta huvudområde räknas åtta av de totalt 33 frågorna, varav tre av dessa är som nämndes tidigare redan redovisade under subområdet motivationsklimat (se frågorna 30-32). En av de fem kvarvarande frågorna var: ”Hur ser din familj ut?” (se fråga 8). Denna fråga ligger till grund för efterföljande frågor om spelarens familj. Alla tillfrågade har en mamma, 35 av 40 har en pappa och lika många har även syskon i olika antal. På frågan: ”Är andra i din

familj med i din förening?” (se fråga 9) svarar 65 % i båda grupperna ”nej, ingen” och är

därmed det främsta svarsalternativet. Det råder heller inga större skillnader på frågan: ”Har

någon i din familj spelat fotboll tidigare?” (se fråga 10) utan de flesta har en pappa som har

spelat tidigare (60 % i grupp, 45 % i grupp B). På frågan: ”Umgås du med några av dina

lagkamrater utanför fotbollen?” (se fråga 16) svarar 90 % i grupp A respektive 80 % i grupp

B ”ja”.

Tabell 1 ger svaret på frågan: ”Tycker dina kompisar att Du är duktig?” (se fråga 19) svarar 90 % i grupp A ”ja” medan 70 % i grupp B ger samma svar.

Tabell 3

Ja Nej

Grupp A 90 % 10 %

Grupp B 70 % 30 %

Samband = 0,54

Sambandet i tabell 3 ses inte som ett fullständigt samband (= 1,0), men genom att titta på korstabellen ovan går det dock att se att tendensen är tydlig beroende på vilken grupp spelaren tillhör.

Slutsatsen angående området socialt nätverk (förutom det som redovisades tidigare under subområdet motivationsklimat) blir att grupptillhörigheten har ingen större betydelse i frågor om antalet familjemedlemmar, aktivt deltagande i spelarens förening eller tidigare på annat håll hos familjemedlemmarna, eller spelarens sociala umgänge med lagkamrater. Det går dock att se tendenser att fler spelare i grupp A har en pappa som har spelat fotboll tidigare, att fler spelare i grupp A umgås med sina lagkamrater på fritiden och att fler spelare i grupp A upplever att sina kompisar tycker att spelaren ifråga är duktig på fotboll.

3.5 Föräldrainvolvering

Under detta huvudområde inkluderas 11 av de totalt 33 frågorna. Här hittas ett antal skillnader i svaren mellan de båda grupperna, vissa skillnader större än andra. En av huvudfrågorna på förhand som låg dold i frågeställningarna var frågan: ”Ställer din förälder upp för dig i ditt

Fråga 11) Ställer din förälder upp för dig i ditt idrottande? 0 10 20 30 40 50 60 70 80

Ja, förälder som är tränare/ledare

Ja, förälder som skjutsar/hämtar

Ja, förälder som hejar/och hjälper till Nej P ro c e n t Grupp A Grupp B

Resultatet visar att det är fler spelare från grupp A som har föräldrar som är tränare/ledare. Det är nästintill lika många i båda grupperna som har föräldrar som skjutsar och hämtar. I grupp A finns det däremot fler föräldrar som hejar/och hjälper till. 10 % av spelarna i grupp B har föräldrar som inte ställer upp i deras idrottande.

Tränare 1 berättar följande i intervjun på frågan om denne upplever att det finns något som skiljer sig mellan de föräldrarna där spelarna är med i grupp A respektive grupp B:

Vi hade med ett antal spelare på ett sånt här distriktsläger under hösten där det fanns hela sjutton spelare representerade från vår förening. Hos dessa sjutton är föräldraengagemanget hundraprocentigt hos allihopa. Sen har ju vi ytterligare tjugo som har precis samma uppbackning med sin fotboll, men dom kom inte med till distriktslägret. Sen har du ju också en ganska stor grupp med killar som inte alls har med sina föräldrar. Varför det är så det vet jag inte riktigt. Man kanske känner att fotbollen tar hand om killarna på ett bra sätt och att ja… det finns mycket syskon hemma och såna saker som spelar in. Det finns killar som vi aldrig eller ytterst sällan träffar föräldrarna till, så är det faktiskt. Vi blir nån sorts extra farsor till dem istället då, med att hålla reda på tider och papper som ska lämnas in och jobb som ska göras och så vidare.

Tränare 2:s svar på samma fråga:

Generellt tycker jag att det känns som att det hänger ihop lite grann. Om det är konstruerat så eller om det är naturligt vet jag inte men jag tycker att det går lite hand i hand trots allt. De killar som är mest intresserade och har varit med längst från början av fotbollen har också de mest engagerade föräldrarna, i alla fall är det så i vårt lag. Dessa föräldrar har varit med hela tiden och det är de som är med i föräldragrupp och sånt. Men det är väl lite därför spelarna är där de är för att de har spelat fotboll hela tiden och haft det här intresset. Sen finns det ju alltid undantag som bekräftar dom reglerna men generellt sett så känns det ju som att de som tränar fotboll mest generellt sett också har de mest engagerade föräldrar.

Två av frågorna angående föräldrainvolvering handlade om hur ofta föräldern följer med och tittar på när spelaren har träning respektive match. Dessa frågor besvaras utifrån svarsalternativen ”ja, ofta”, ”ja, ibland”, ”nej, sällan” eller ”nej, aldrig”. Som nämndes innan dikotomiseras de två ja-alternativen, likaså de två nej-alternativen. I tabellerna 4 och 5 följer resultatet av dessa frågor:

Fråga 12) Brukar din förälder följa med och titta på när Du har träning? Tabell 4 Ja Nej Grupp A 50 % 50 % Grupp B 35 % 65 % Samband = 0,76

Sambandet räknas här som ett klart samband. Svaret på frågan har med andra ord att göra med vilken grupp spelaren tillhör, A eller B.

Fråga 13) Brukar din förälder följa med och titta på när Du har match?

Tabell 5

Ja Nej

Grupp A 95 % 5 %

Grupp B 75 % 25 %

Samband = 0,73

Sambandet mellan gruppernas svar räknas som ett lika klart samband som på föregående fråga.

Nedan redovisas sju frågor som från början hade fyra svarsalternativ men som har dikotomiseras till endast två svarsalternativ (”ja” eller ”nej”).

På frågan: ”Får Du träna så ofta Du vill för din förälder?” (se fråga 5b) har samtliga i båda grupperna svarat ”ja”. Frågan: ”Tror Du att din förälder tycker att Du är tillräckligt bra på

fotboll?” (se fråga 23) besvarades nästintill lika i båda grupperna där det dominerade

svarsalternativet var ”ja” (100 % i grupp A, 95 % i grupp B). Omvända siffror gäller på frågan: ”Är din förälder nöjd med dig även när det går dåligt?” (se fråga 24) där 95 % i grupp A svarar ”ja” och 100 % i grupp B ger samma svar. På frågan om spelarens förälder tröstar denne om det går dåligt (se fråga 28) svarar 95 % i grupp A och 85 % i grupp B ”ja”. Det råder heller inga större skillnader mellan spelarnas uppfattning om föräldrarna tycker att de lägger ner lagom tid på fotbollen (se fråga 25) där samma procentantal i båda grupperna svarar likadant som på föregående fråga (95 % i grupp A, 85 % i grupp B svarar ”ja”). Det dominerande svaret på frågan: ”Berömmer din förälder dig om det går bra?” (se fråga 27) är ”ja” i båda grupperna (100 % i grupp A, 95 % i grupp B). Det är även liknande svar på efterföljande fråga: ”Tröstar din förälder dig om det går dåligt?” (se fråga 28) där 95 % i grupp A och 85 % i grupp B svarar ”ja”.

Till skillnad från de sex första frågorna inom området föräldrainvolvering visar tabell 6 visar däremot en skillnad mellan svaren på frågan: ”Känner Du att Du måste träna för din förälder