Det svåruppnåeliga likvärdighetsuppdraget i förskolan : Att tillgodose barns behov av särskilt stöd och rätten till en anpassad utbildning

52 

Full text

(1)

Institutionen för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik ____________________________________________________________________

Det svåruppnåeliga likvärdighetsuppdraget i förskolan

- att tillgodose barns behov av särskilt stöd och rätten till en anpassad utbildning

Miriam Boström & Mimi Ericson

Förskolepedagogik V, Självständigt arbete 15 högskolepoäng

VT2021

(2)

2

Sammanfattning

Denna studie behandlar likvärdighetsuppdraget i förskolan och hur olika aspekter och yttre faktorer påverkar hur likvärdighet i förskolan tillämpas för barn i behov av särskilt stöd. Studien genomfördes genom en kvalitativ metod bestående av intervjustudier, med

vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd och förskollärare som deltagare. De olika kategorierna av deltagargrupper gav studien två olika perspektiv på hur likvärdig utbildning tillämpas i förskolan. Detta gav studien ett omfattande resultat som hjälpte till att synliggöra följande aspekters påverkan. Aspekter som belyses är vikten av diagnos, personlig kompetens och yrkeskompetens samt vårdnadshavares och förskollärares samverkan sinsemellan. Vi redogör för ytterligare yttre faktorer som gör att likvärdighetsuppdraget definieras som svåruppnåeligt. De yttre faktorerna är ekonomi, resursfördelning och personalens

organisering. För att utbildningen ska bli likvärdig för barn i behov av särskilt stöd behöver samtliga faktorer mötas i en samexistens. Detta innebär en komplexitet, då denna samexistens inte existerar i den svenska förskolans kontext idag. Den svenska förskolan benämns ligga i framkant internationellt när det kommer till arbetet med likvärdighet, trots detta belyser vi med denna studie att likvärdighetsuppdraget är komplext att uppnå. Resultatet präglas av de specialpedagogiska perspektiven relationellt perspektiv och kategoriskt perspektiv, vilka användes som teoretiska ramverk i studiens resultat för att synliggöra hur barn i behov av särskilt stöd bemöts på olika sätt i praktiken.

Nyckelord:

Likvärdighet, likvärdighetsuppdraget, barn i behov av särskilt stöd, relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv, resursfördelning, diagnos, förskola, specialpedagogik

(3)

3

Innehållsförteckning

INLEDNING ... 4

SYFTE &FRÅGESTÄLLNINGAR ... 5

Begreppsförklaring:... 5

BAKGRUND ... 6

TIDIGARE FORSKNING ... 8

Kategorisering av barn ... 8

Yttre faktorers påverkan på likvärdighetsuppdraget i förskolan ... 11

Kompetens som en yttre faktor ... 14

Samverkan som en yttre faktor ... 15

TEORETISK REFERENSRAM ... 15

Relationellt perspektiv... 15

Kategoriskt perspektiv ... 16

METOD ... 17

URVAL ... 18

Urvalsprocessen - att uppnå reliabilitet... 18

Valet av förskollärare... 19

Valet av vårdnadshavare ... 19

Snöbollsurval i valet av vårdnadshavare ... 20

ETISKA PRINCIPER ... 20

Informationskrav, samtyckeskrav och informationsbrev ... 21

Konfidentialitetskrav och nyttjandekrav ... 21

METODVAL ... 22

VAL AV INTERVJUFORM -HALVSTRUKTURERAD INTERVJU ... 22

Genomförandet av intervjun och formulering av frågor ... 23

KVALITATIV ANALYSMETOD ... 25

Analysprocessen – att arbeta systematiskt och hermeneutiskt ... 25

De tre stegen - leder till berikande upptäckter för studien ... 26

RESULTAT ... 27

Förskollärares likvärdighetsuppdrag ... 27

Yrkeskompetens och personlig kompetens... 30

Barn med fysiska rörelsehinder och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ... 32

Yttre faktorer: ekonomi, personalens organisering och resursfördelning ... 35

Samverkan mellan förskola och vårdnadshavare... 37

DISKUSSION ... 39

RESULTATDISKUSSION ... 41

METODDISKUSSION ... 45

Intervjudeltagarnas bidrag till resultatet ... 45

Konsekvenser av metodval ... 46

Konsekvenser av urvalsprocessen ... 46

REFERENSER ... 48

BILAGA ... 52

(4)

4

Inledning

Likvärdighet beskrivs utifrån olika definitioner. Begreppet likvärdig utbildning definieras bland annat ur ett barnrättsperspektiv vilket utgår från att barns bästa alltid ska finnas med i åtanke, i arbetet med likvärdig utbildning i förskola och skola. En ytterligare definition av vad likvärdig utbildning innefattar är hur utbildningen blir likvärdig utifrån att den anpassas till varje enskild individs behov (Skolverket 2019a). I en rapport från Skolverket (2019b) beskrivs det att likvärdighetsuppdraget vara komplext, med hänsyn till de olika aspekter som förskolan påverkas av. Dessa aspekter är personalens kunskaper, sociala, ekonomiska och kulturella förhållanden, organisation, ledarskap samt skolpersonalens och elevernas arbetsmiljö. Anette Sandberg och Lisbeth Ottosson (2010) definierar barn med särskilda behov som barn med en etablerad diagnos, ett medicinskt tillstånd eller barn som är i en psykosocial risk. De särskilda behov som kommer genomsyra denna studie är etablerad diagnos och medicinskt tillstånd, men även de barn som är i behov av särskilt stöd där

misstänkt diagnos är ett faktum. Sandberg och Ottosson (2010) beskriver utifrån sin studie att den omfattande delen vårdnadshavare som medverkat har en upplevelse av att förskolans insatser för de barn som har ett behov av stöd, inte motsvarar deras egentliga rättigheter. Detta utifrån att förskolan har ett ansvar att anpassa utbildningen efter barns behov. Vilka stödinsatser som barn får möjlighet till i förskolan beror på olika aspekter. Kathleen Hebbeler och Donna Spiker (2016) menar att barn som ännu inte blivit diagnostiserade, saknar

möjlighet till att få stöd i förskolan. Att barn inte har en diagnos som ”bevis” för ett behov av stöd blir ett problem om en ska tolka skollagens anvisningar om alla barns rätt till en

likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. I denna studie har vi valt att utgå från behovet som uttrycks av Vetenskapsrådet (2015): ”Man kan konstatera att det inte finns någon samlad kunskap om förskolans likvärdighet i Sverige [...] Det finns med andra ord, utifrån Skollagen och lokala undersökningar, ett stort behov av att få mer kunskap om förskolans likvärdighet.” (Vetenskapsrådet 2015, s.10). Bristen på samlad kunskap om förskolans likvärdighet blir motivet för vad denna studie ska undersöka. Tidigare forskning hjälper till att konkretisera vilka aspekter som påverkar förskolans arbete mot en likvärdig utbildning för alla barn. Jane M. Leatherman (2007) belyser en aspekt av bristande kompetens som påverkar barns

utbildning i skolväsendet. Detta leder fram till ett utvecklingsområde kring den svenska förskolans strävan mot likvärdig utbildning med hänsyn till de nationella mål och styrdokument som finns att följa.

(5)

5 Syfte & Frågeställningar

Syftet med vår studie är att undersöka hur den likvärdiga utbildningen ser ut för barn i behov av särskilt stöd och vilka aspekter som påverkar deras möjligheter att ta del av en likvärdig utbildning i förskolan. Läroplanen för förskolan benämner vad likvärdighetsuppdraget ska innefatta på följande sätt ”Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig [...]. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan.” (Skolverket 2018, s.2). Utifrån detta kan en konstatera att förskolan har i uppdrag att se till så att varje barn får rätt till en likvärdig utbildning, oavsett förutsättningar. De förutsättningar som belyses i denna studie är behovet av stöd hos de barn som har/misstänks ha intellektuella och/eller fysiska funktionsvariationer.

- Vad innebär begreppet likvärdig utbildning i förskolans verksamhet för förskollärare och vårdnadshavare?

- Vilka utmaningar beskriver förskollärare och vårdnadshavare att det finns i arbetet mot en likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd?

- På vilket sätt arbetar förskolan för att ge varje barn samma möjlighet till en likvärdig utbildning?

Dessa frågor kommer att analyseras med hjälp av en kvalitativ intervjustudie där deltagarna på ett eller annat sätt har en påverkan på förskolans verksamhet

Begreppsförklaring:

Teoretiska referensramar som används i denna studies resultatredovisning: det relationella - och kategoriska perspektivet. I denna uppsats används de två specialpedagogiska

perspektiven det kategoriska - och relationella perspektivet som ett teoretiskt ramverk för att bearbeta fram ett resultat utifrån intervjustudien.

Relationellt perspektiv - En analys utifrån det relationella perspektivet innebär att det är genom relationen mellan individer som god möjlighet till utbildning skapas, då det måste skapas en relation för att veta vad en individ behöver. Kommunikation och samverkan är båda komponenter för att skapa en god kvalitet. Det relationella perspektivet innebär att istället för att problemet ligger hos individens så finns problemet istället i miljön (Anneli Frelin, 2012).

(6)

6 Kategoriskt perspektiv - När en granskar eller analyserar något utifrån det kategoriska

perspektivet innebär det att en kategoriserar in individer med liknande egenskaper i en homogen grupp. Enligt det kategoriska perspektivet ses problemet ligga hos den enskilda individen (Claes Nilholm, 2005).

Bakgrund

Förtroendet för förskolan är i Sverige gott och har enligt Ingrid Tallberg Broman (2017) varit gott sedan flera år tillbaka. Detta gör förskolan till en uppskattad institution i samhället. Under de senaste åren har förskolans uppdrag fått allt större omfattning, med vilket följer en ängslighet hos förskollärare. Det innefattar en känsla av otillräcklighet i uppdraget, där flera aspekter spelar in på möjligheterna att kunna arbeta med de nationella målen som förskolans uppdrag innefattar. Den utmaningen som utmärker sig främst hos förskollärare enligt

Tallberg Broman (2017) är likvärdighetsuppdraget, då det medföljer aspekter som påverkar arbetet. Dessa aspekter är varierande storlek på barngrupperna, personalomsättningen,

kompetens och utbildningsnivå hos personalen, sjukfrånvaro samt miljöaspekter både arbets - och barn miljöförhållanden. Med hänsyn till dessa aspekter och vad förskolans uppdrag idag ska innefatta, blir arbetet komplext och utmanande.

På internationell nivå ses förskolan i Sverige som en institution där arbetet med likvärdighet genomsyras av yttersta kvalité. Sven Persson (2017) poängterar att den svenska förskolan på senare år tagit upp i debatter där arbetet kring likvärdighet har problematiserats.

Undersökningar som genomförts lokalt runt om i landet visar på varierande resultat i kvaliteten för likvärdighetsuppdraget. Persson (2017) hänvisar till Skolinspektionen (2016) som påpekar hur andelen kommuner i Sverige, två tredjedelar, inte har en socioekonomisk plan för hur resurser bör utdelas. Skolinspektionen (2016) menar att det finns en avsaknad i målsättningarna för vad som ska uppnås i kommunerna. Persson (2017) hänvisar till egen forskning som påvisar hur kompetensen kring likvärdighetsuppdraget för förskolor brister, i och med tidigare beskrivning om att den svenska förskolan skulle ligga i framkant för det nämnda uppdraget blir detta tvetydigt. Det finns inte några utvärderingar eller forskning som påvisar att den svenska förskolan skulle vara likvärdig. Utifrån detta kan konstateras att likvärdighetuppdraget är tvetydigt. För att likvärdig utbildning ska uppnås behöver hänsyn tas till ett flertal olika aspekter. Utifrån det som Persson (2017) påvisar, finns anledningar att problematisera uppdraget i förskolans värld trots de omtalade hyllningarna internationellt.

(7)

7 Detta leder fram till denna studies urval av valda aspekter som påverkar strävan mot att uppnå likvärdig utbildning i svensk förskola. I en rapport från Skolverket (2019a) som utgår från likvärdighet ur ett barnrättsperspektiv nämns likvärdig utbildning på följande sätt: ”Ett sätt att tolka likvärdighet i förskola och skola är att utgå från ett barnrättsperspektiv som innebär att barnets bästa alltid ska tas som utgångspunkt i alla beslut som rör barnet” (Skolverket 2019a, s.1). Ytterligare en rapport från Skolverket publicerad 2019 betonar vikten av balansen mellan de krav som finns i likvärdighetsuppdraget. Balansen står mellan att uppnå ”kravet på en jämlik kvalitetsstandard som bidrar till måluppfyllelse och kravet på respekt för barns och elevers olikheter.” (Skolverket, 2019b, s,1). I och med dessa krav som Skolverket (2019a) och Skolverket (2019b) hänvisar till, konstateras att utbildningen inte kan se likadan ut för varje individ för att den ska uppnå likvärdighet.

Sandberg och Ottosson (2010) belyser att barn enligt lag har rätt till särskilt stöd i förskolan, däremot visar deras studie att tillämpandet av särskilt stöd skiljer sig mellan olika förskolor. Sandberg och Ottosson (2010) belyser hur vårdnadshavare beskriver att personalens

inställning och bemötande av barn skiljer sig åt, beroende på vilken förskola och vilken kompetens som finns på den aktuella förskolan. Detta riskerar att barn som är i behov av särskilt stöd inte får sina rättigheter tillgodosedda (Sandberg och Ottosson, 2010). Hebbeler och Spiker (2016) nämner vikten av att individanpassa utbildningen efter varje barns behov, för att minska risken att hämma utvecklingen och riskera att påverka barnet negativt senare i livet.

Ur ett samhälleligt perspektiv kan en granskning som Kalla fakta (2018) genomförde år 2018 tydliggöra behovet av anpassning för de barn som är i behov av särskilt stöd, samt vad följderna kan bli när ett barn inte får det stödet som de har rätt till. Kalla fakta (2018) menar att det finns ett tusental barn med behov av särskilt stöd i Sverige som inte går i grundskolan idag, på grund av att skolorna inte klarat av att anpassa barnens utbildning på ett sätt som är anpassat efter barnens behov. Detta har för flertalet barn lett till en omfattande psykisk påfrestning att de till slut inte klarat av att ta sig till skolan. Detta trots vårdnadshavares larm om att barnet har ett behov av stöd för att klara sin skolgång. Trots skollagens bestämmelser om att utbildningen ska anpassas efter varje individs behov (SFS 2010:800 3 kap. 5§) så finns indikeringar från Kalla fakta på att detta inte sker (Kalla fakta, 2018).

(8)

8

Tidigare forskning

Sökningarna för den tidigare forskningen har genomfört systematiskt via databaserna ERIC (EBSCO) och NB-ECEC. Sökorden som används författades utifrån studiens syfte och undersökningsområde. Det ledde fram till följande sökord i databasen ERIC (EBSCO): preschool, special needs, learning, including. För att smalna av sökningens resultat ytterligare och för att uppnå reliabilitet i forskningen klickades ”peer-reviewed”, ”linked fulltext” och ”language > Swedish + English”. För att varje sökord skulle inkluderas i en som samma sökträff så klickades ”AND” i. I databasen NB-ECEC klickades specifika forskningsområden i för att hitta relevant forskning. Dessa forskningsområden fungerade som sökord och för varje använd artikel användes ett sökord i taget. Dessa forskningsområden/sökord var: ”fysiskt handikapp” och ”psykiskt handikapp”. Ytterligare litteratur hämtades utifrån ett snöbollsurval, där artiklar med andrahandsreferenser hänvisade vidare till ytterligare

relevanta artiklar för studien. Övrig litteratur som används i bakgrund och tidigare forskning är hämtad från kurslitteratur från förskollärarutbildningen på Örebro universitet.

Kategorisering av barn

Idag präglas barnsynen av 1950-talets syn på barn som avviker från det ”normala”. Den del av barnsynen som stämmer överens med nutiden är hur bemötandet, både medicinskt och pedagogiskt, påverkar barnets individuella utveckling (Kristian Lutz, 2009) För att kunna göra en bedömning av vilket av dessa bemötande barnet behöver i sin utveckling krävs någon form av utvärdering. Denna bedömning fungerar sedan som ett kategoriserande av barn för att utgöra vad som är avvikande, eller som Lutz (2009) benämner det, ”det onormala” (Lutz, 2009, s. 11–12). Utifrån detta beskrivs en kategorisering av barn ur ett vuxenperspektiv. Barn i behov av särskilt stöd blir bedömda utifrån sitt agerande och ofta definierade utifrån vad de gör, som sedan vuxna tolkar som problem. Att se ett barns agerande som ett problem, avgörs utifrån att de avviker från den normalitet som samhället styrs av. Genom att se dessa

avvikelser menar de vuxna att de kan ge barnet en rättvis stödinsats i vad barnet behöver för att kunna hantera livet på förskolan och i livet framöver. Detta får konsekvenser då barn idag ses som ”aktörer med eget agentskap”. Det blir tvetydigt i den mening då barns agerande samtidigt bedöms utifrån olika vuxnas professioner och vad de tolkar som normalt och avvikande (Lutz, 2009).

(9)

9 Barn med olika diagnoser eller problematiska beteenden som inte går efter de normativa mallarna, exempelvis barn som är utåtagerande, bemöts vanligen enligt Lutz (2009) med studerade metoder utifrån den specifika diagnosen. När en individ med exempelvis autism blir bemött på ett specifikt sätt i förskolan sker en generalisering i bemötandet med en tanke på barnets diagnos och inte barnets behov som en egen individ. I en undersökning som Tine Basse Fisker (2009) utfört belyses det hur förskollärare arbetar med barn med autism i förskolan. Utifrån Basse Fisker (2009) beskrivs barn med autismdiagnos generellt ha svårt med sociala relationer, i aspekter som verbal och icke verbal kommunikation samt med motoriska färdigheter. Detta sätt att generalisera barn utifrån en diagnos, menar Lutz (2009) kan ge negativa konsekvenser för barn. Lutz (2009) ställer sig kritisk till en del av de metoder som forskats fram med syfte att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kategorisera in barn i olika fält, då barnens egna röster sällan framträder. En risk som finns med att kategorisera in barn i olika fack baserat på diagnoser är att barn ter sig på ett sätt som tolkas annorlunda på grund av kulturella eller psykosociala faktorer. Således kan en individs beteende leda till en diagnos fast individens ageranden egentligen beror på andra faktorer som kulturella eller psykosociala, vilket osynliggörs på grund av viljan att kategorisera in barn i fack utifrån deras beteenden.

Lutz (2009) beskriver dock att det även finns positiva aspekter med att diagnostiseras, då en diagnos kan ses som en biologisk förklaring till ett problematiskt beteende vilket individen i sig inte kan “rå för”. En diagnostisering i det fallet kan underlätta för en ökad förståelse för individen, beteendet som annars kan uppfattas problematiskt tas istället större hänsyn till. Tillgången till att få resursstöd ska inte förenklas endast för att individen fått en diagnos. Däremot beskriver deltagare i Lutz (2009) studie att när en individ inte har en diagnos blir anledningen till att tillsätta en resurs för barnets behov svårare att konkretisera. Med en diagnos finns ett tydligt behov av att ett särskilt stöd kan behöva tillämpas, annars hade en utredning för diagnos inte genomförts. Utan en diagnos syns inte behovet på samma sätt. Lutz (2009) beskriver hur man kategoriserar barn baserat på deras ageranden och placerar barnen i fack utifrån om de avviker från det normativa eller inte. I enlighet med det Lutz (2009) belyser ovan om dilemmat kring kategoriseringar av barn där både negativa och positiva aspekter synliggörs, blir detta en aspekt att ta hänsyn till i förhållande till denna studies syfte att undersöka barns möjligheter till en likvärdig utbildning.

(10)

10 Elisabeth Arnér och Britt Tellgren (2006) beskriver i en intervjustudie de utfört med sexåriga barn, hur barn ser på vuxna. Utifrån studien konstateras att barn tolkas utifrån ett

vuxenperspektiv, vuxna har en förmåga att granska barn på samma sätt med liknande förväntningar som de har på andra vuxna: ”Vuxna vill ha snälla människor/barn som är lydiga och som underordnar sig det som andra/vuxna har bestämt.” (Arnér och Tellgren 2006, s. 72). Genom att ifrågasätta barns agerande när det inte går linje med vuxnas förväntningar blir det problematiskt i den mening att barn måste få vara barn och utveckla sin egen person. Detta menar Arnér och Tellgren (2006) att barn utvecklar genom att ges friheten att agera som barn, ta plats, synas och höras till den mån varje barn behöver för att upptäcka och förstå sin eget jag. När vuxna utgår från de egna förväntningarna på barn så tillkommer en

frustration hos vuxna där barnets handlingar uttrycks som ett kaos som måste omsättas till ordning igen. Följden av detta agerande hos vuxna gentemot barn menar Arnér och Tellgren (2006) hämmar barnets rätt att ses som en egen individ, vars rättigheter att tas på allvar skall beaktas. Detta belyses även i det som förskolans uppdrag genomsyras av i läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) som speglas av FN: barnkonventionens mening om barns rättigheter (Skolverket 2018).

Lutz (2009) hänvisar till en rapport från Skolverket (2008), som beskriver hanteringen av barn i behov av särskilt stöd. Utifrån rapportens resultat konstateras en problematik kring insatserna för barn i behov av särskilt stöd. Där belyses aspekter som otillräckliga resurser och hur diagnostisering av barn är en huvudsaklig förutsättning för att stöd ska kunna

tillämpas (Skolverket 2008). I och med en diagnos ges en individ andra rättigheter på pappret, något som Kathleen Hebbeler och Donna Spiker (2016) problematiserar. Individer som ligger på gränsen till att få en diagnos går miste om stödet som de annars hade haft rätt till om de fått en diagnos. Hebbeler och Spiker (2016) menar att när behov och stöd hos ett barn inte tillgodoses riskerar detta att hämma barnets utveckling och poängterar vikten av att kunna individanpassa utbildningen. En individ har fortfarande sina personliga behov och det är därefter utbildningen behöver anpassas. En individ är inte sin diagnos, det är efter en individs personliga behov och inte efter diagnosen som en anpassning ska ske (Hebbeler och Spiker, 2016). Eva Hjörne och Ann-Carita Evaldsson (2014) beskriver en oroande aspekt, om en individ ständigt får höra att hens beteende är problematiskt och anledningen till det

problematiska beteendet beror på individens diagnos. Följden blir då att det sänder det ut en signal till individen att felet ligger i dess person. Slutligen riskerar detta att leda till att

(11)

11 individen identifierar sig själv som en individ med brister, att individer med diagnoser är undermåliga.

Yttre faktorers påverkan på likvärdighetsuppdraget i förskolan

Yttre faktorer som påverkar likvärdighetsuppdraget i förskolan är enligt en rapport från Skolverket (2019b) barngruppernas storlek, personaltäthet, personal- och barnomsättning samt den fysiska miljön. Vetenskapsrådet (2015) belyser hur förskolans arbetsvillkor påverkar uppdraget om att nå likvärdighet i förskolan. Arbetsvillkoren påverkar kvaliteten i uppdraget, vilket berörs av ovanstående aspekter som rapporten från Skolverket (2019b) benämnt, men även personalens kompetens. Barngruppernas storlek är en yttre faktor som påverkar arbetet för en likvärdig utbildning i förskolan. Stora barngrupper begränsar personalens möjligheter att tillgodose varje barns behov då tiden inte räcker till för varje barn. För att kunna tillgodose varje barns individuella behov och bibehålla en hög kvalitet beskriver Vetenskapsrådet (2015) att resursfördelningen bör tas i beaktning. Resurser i form av personal och materiella resurser bör fördelas utifrån barns olika förutsättningar, vilket i sin tur inte nödvändigtvis behöver innebära att resurser ska fördelas lika för alla.

Vetenskapsrådet (2015) belyser även vikten av att arbeta med en inkluderande pedagogik för att uppnå en likvärdig förskola i praktiken. För att arbeta med inkludering för barn i behov av särskilt stöd krävs en kompetens i yrket. Detta konkretiseras utifrån Bente Jensens (2009) studie som visar hur personalens nivå av utbildning påverkar kvaliteten i arbetet med

inkludering, eftersom det kräver en förmåga att kunna reflektera över sitt uppdrag och hur det kan omvandlas i praktiken.

Inom den svenska förskolan och skolan är det vanligt att barn med behov av särskilt stöd integreras i barngruppen tillsammans med alla andra barn och att utbildningen beskrivs som inkluderande. Detta ska enligt Johanna Lundqvist, Mara Allodi Westling och Eva Siljehag (2015) utveckla en förståelse för att alla individer fungerar på olika sätt i barngruppen, men även ge barn i behov av särskilt stöd, möjlighet till samma sociala utveckling. Att jobba med inkluderande utbildning kan ses utifrån hur verksamheten utformas utifrån möjligheten till alla barns deltagande i förskolans aktiviteter och rutiner. Lundqvist, Allodi Westling och Siljehag (2015) beskriver vidare att en inkluderande utbildning har en filosofisk utgångspunkt utifrån att alla barn ska vara inkluderade i en social samhörighet och känsla av att tillhöra ett vi på förskolan. Vidare så belyses en problematik kring integrering i barngruppen, när

(12)

12 anpassningarna som behövs för att barnets utbildning ska hålla samma goda kvalitet inte sker. Det finns en god tanke med att integrera alla barn tillsammans. Lundqvist, Allodi Westling och Siljehag (2015) beskriver även att när anpassningarna som behövs för att ett barn med särskilda behov inte sker, kan de inte heller dra nytta av att inkluderas i barngruppen eftersom de likväl inte erfar en god utbildning. Detta går i linje med det som Kalla fakta kommit fram till i sin granskning av svenska skolors arbete med inkludering av elever med särskilda behov (Kalla fakta, 2018). Kalla faktas granskning riktar in sig på barn i grundskolan till skillnad från denna studie som riktar in sig på barn i förskolan. Däremot får Kalla faktas granskning relevans i denna studie då den synliggör den samhällsdebatt som finns inom

likvärdighetsuppdraget. Barn med särskilda behov exkluderas ofta idag på grund av brister i anpassningen.

Som tidigare nämnt beskriver Hebbeler och Spiker (2016) att barns erfarande i förskolan påverkar dem negativt senare i livet, vilket ger konsekvenser för deras framtida skolgång. Får barnet det stöd som hen behöver under de tidiga förskoleåren finns större chans att klara grundskolan och eventuell vidareutbildning senare i livet. Evelyn A. O’Connor, Anastasia E. Yasik, Sherri L. Horner (2016) instämmer med och problematiserar faktumet att barn

påverkas negativt senare i livet om förskolan inte gett dem förutsättningarna att inkluderas eller få sina behov tillgodosedda. O’Connor, Yasik, och Horner (2016) samt Hebbeler och Spiker (2016) lägger även vikt vid att det är lärarens uppgift att anpassa utbildningen efter barnets behov. En studie som Danmarks Evalueringsinstitut (2014) genomfört visar att förskollärare har som mål att arbeta för en inkluderande undervisning i förskolan, men resultatet visar på en bristfällighet och att barn i behov av särskilt stöd blir exkluderade är ett faktum. Detta visar sig bero på aspekter som personalbrist, personalens kompetens och den fysiska miljön på förskolan (Danmarks Evalueringsinstitut 2014).

Lutz (2009) belyser utifrån sin studie att förskolepersonal uttrycker ett behov av resurs till ett barn i behov av särskilt stöd. Resurserna används sedan för att exkludera barnet i fråga från barngruppen, eftersom det underlättar det vidare arbetet med resterande barn i gruppen. Hjörne och Evaldsson (2014) beskriver ytterligare exempel på exkludering som sker inom det svenska skolsystemet. De poängterar att specialklasser ofta har sina klassrum placerade längre bort från de centrala delarna av skollokalerna vilket sänder ut signaler om att en viss grupp av individer ska exkluderas från resten.

(13)

13 Lundqvist, Allodi Westling och Siljehag (2015) hänvisar till The United Nations Committee on the Rights of Persons with Disabilities (2014) som berömt Sverige för arbetet med inkludering av alla barn i förskole - och skolsystemet. Däremot har de uttryckt en oro om att det saknas kunskap hos beslutsfattarna inom skolsystemet angående vad för typ av

anpassning som behövs relaterat till barn med olika diagnoser eller som är i behov av särskilt stöd. The United Nations Committee on the Rights of Persons with Disabilities (2014) menar därmed att utbildningssystemet har brister förknippat med anpassningen av barn med

diagnoser och behov av särskilt stöd (Lundqvist, Allodi Westling och Siljehag 2015). O’Connor, Yasik, och Horner (2016) påvisar utifrån deras studie utförd i New York, att det ofta är läraren på förskolan eller skolan som först urskiljer vilka barn som är i behov av särskilt stöd. Även när ett barn har behov av att eventuellt utredas för att få en diagnos. Detta innebär att läraren har det övervägande ansvaret till att anpassa barnets undervisning. Dock visar studien att alla barn i skola och förskola inte alltid får en anpassad undervisning och därav sämre utbildningsmöjligheter för framtiden, trots att lärarna är medvetna om barnens behov. När lärarna har en sådan betydande roll i både identifieringen av barn i behov av särskilt stöd och hur utbildningen ska anpassas för dem, menar O’Connor, Yasik, och Horner (2016) att de borde få en utbildning och ökad kompetens inom detta område. Att

kompetensutveckling är något som behövs ses över inom den svenska förskolan stärker den rapport som Specialpedagogiska Skolmyndigheten gav ut i samband med ett

kompetensutvecklingsprojekt i Emmaboda kommun. Resursteamet i kommunen

uppmärksammade att alla barn med behov av särskilt stöd inte fick det bemötande eller stimulans av förskolans verksamhet som de enligt skollagen har rätt till. Anledningen till detta var att det fanns en brist på kompetens hos förskolepersonalen i hur de skulle bemöta och anpassa lärmiljön utifrån alla barns olika livsvillkor (Specialpedagogiska

skolmyndigheten, 2014). Sammanfattningsvis synliggör detta kapitel för hur vi författare likväl som tidigare forskning kan se hur ovanstående yttre faktorer påverkar

likvärdighetsuppdraget i förskolan. Det som däremot skiljer sig från tidigare forskning är hur vi författare satt dessa i en gemensam kontext, genom att synliggöra dem i ett gemensamt kapitel. Detta för att sedan kunna tydliggöra hur dessa yttre faktorer påverkas av varandra i strävan mot en likvärdig förskola.

(14)

14 Kompetens som en yttre faktor

Förskolan i Sverige har inte tillräckligt med resurser, vilket påverkar barns möjligheter till att uppnå en likvärdig utbildning. Dessa resurser innefattar aspekter som utbildad personal, professionell ledning och tillgänglighet av anpassade förskolemiljöer. En grundläggande förutsättning för att uppnå en god utbildning och undervisningsnivå i förskolan, är att ha en stabil ledning och personalsituation. Det är väsentligt att personalen som arbetar i förskolan besitter den kompetens som gör att en kan behärska allt vad förskolans uppdrag innefattar. Utifrån detta beskrivs hur förskolepersonal har en högre grad av sjukskrivningar i landet jämfört med andra yrken. Detta är en av aspekterna till varför förskolan har en osäker personalsituation (Christian Eidevald & Eva Engdahl 2018).

En aspekt som kan ses påverka förskolans uppdrag att nå målen som genomsyras i styrdokumenten, är det faktum att kompetensen varierar. Detta menar Tallberg Broman (2017) har en inverkan på hur barns behov i och med likvärdighetsuppdraget i förskolan inte tillgodoses, vilket går i linje med den faktor som uttrycker obalans i personalgruppen. Dessa två faktorer har visat sig ha en betydande roll och även medfört förändringar statistiskt sett. Statistiken visar att det finns en avsaknad i utbildning både på högskolenivå men även gymnasial utbildning, vilket innefattar 25 % av förskolans personal i nutid, menar Tallberg Broman (2017). Tidigare statistik från år 2000 visar 2,7 % och år 2010 på 4,9 % av outbildad personal, vilket innefattar en tydlig ökning av outbildad personal och minskad kompetens i förskolan. Tallberg Broman (2017) belyser även likvärdighetsuppdraget i förskolan utifrån utmaningen i att barngrupperna är större än vad personalomsättningen behärskar. Detta medför ett praktiskt arbete i verksamheten där bristen på personal medför en otillräcklighet för förskolan att tillgodose de behov som uppdraget ska innefatta. Följden av detta blir därav ett arbete som endast fokuserar på omsorg och övervakande över barnen, vilket tar bort tiden för den pedagogiska planeringen som i sin tur är en förutsättning för att förskolans alla uppdrag ska kunna tillgodoses. Enligt Tallberg Bromans (2017) redogörelse kan detta innebära att även om kompetensen för att bemöta alla barn likvärdigt finns på förskolan så hindrar barngruppernas storlek personalen från att hinna med att se varje individ och dess behov. Detta då stora delar av personalgruppen inte har en formell utbildning för att jobba med barn.

(15)

15 Samverkan som en yttre faktor

Sandberg och Ottosson (2010) undersöker vikten av kommunikation mellan förskola och hemmet när det gäller att anpassa undervisningen för barn. De små kommunikationstillfällena som hämtning och lämning kan göra skillnad i bemötandet av barnet. När både

vårdnadshavare och förskollärare delar med sig av sina upplevelser till varandra stärks bådas uppfattning och förståelse för barnet och på så sätt kan anpassningen ske smidigare både i förskolan och i hemmet. Om det finns en förståelse för barnet kan förskollärare lättare anpassa miljön och deras arbetssätt för att tillgodose barnets behov i så hög grad som möjligt (Sandberg & Ottosson, 2010). Kommunikationen är en central del inom samverkan, vilket går i linje med vad som behandlas i denna studie. Samverkan relaterat till denna studie har en allt mindre central roll. Däremot används samverkan i detta fall som byggsten för att

tydliggöra kommunikationens betydelse i förskolan. Samverkan är en yttre faktor att ta hänsyn till i och med dess roll i förskolans verksamhet idag, i denna studie används den som ramverk för hur en god samverkan bör se ut. Ingegerd Tallberg Broman (2017) menar att i och med förskolans styrdokument att följa, har föräldrasamverkan fått en alltmer betydande roll i förskolan. En god samverkan med vårdnadshavare, ökar möjligheten för förskolan att uppfylla målen kring uppdraget som rör barns utveckling, lärande och tillgodoseende av barns behov. En annan följd av god föräldrasamverkan är hur det bidrar till vårdnadshavarnas trygghet gentemot förskolan, likväl som förskolans stöd även ger trygghet till den egna rollen som vårdnadshavare. Tallberg Broman (2017) hänvisar till utvärderingar, där nyutbildade lärare inom förskola och skola uttrycker en oro för uppdraget med anledning av otillräckligt förberedande kunskaper inom området samverkan med vårdnadshavare.

Teoretisk referensram

Denna studie utgår från två specialpedagogiska perspektiv: det relationella och det

kategoriska perspektivet. Vi har valt dessa perspektiv för att kunna undersöka vilka mönster och förhållningssätt som framträder i intervjupersonernas svar. Perspektiven används som teoretisk referensram när vi redogör för resultatet av det empiriska materialet

Relationellt perspektiv

Perspektivet inbegriper hur relationen mellan människor påverkar utgången av vad

(16)

16 följande citat ”...det vill säga förtroende är för mig inte något man som lärare ens kan utstråla, utan förtroende i relationen är en kvalité som uppstår mellan två personer” (Frelin 2012, s.109). Om en utgår från vad som borde skapa en förtroendefull relation mellan två människor bör ett gott relationsskapande falla sig naturligt efter en tid. Däremot upplever många lärare enligt Frelin (2012) att den taktiken av att bygga upp en relation inte alltid ger effekt trots att läraren gör sitt yttersta. Detta skapar en frustration hos läraren, vilket kan leda till en negativ utgång för relationen där barnet anklagas för att vara orsaken till problemet. Utifrån detta beskriver Frelin (2012) rollen som relationellt professionell lärare, vilket innebär att granska sig själv i sin roll på ett konstruktivt sätt istället för att lägga orsaken till problemet på barnet/eleven. Som lärare ur detta perspektiv ska en kunna rannsaka sig själv och bredda perspektivet på situationen som uppstått, och genom detta försöka begripa vad som kan vara orsaken. En ska kunna bortse från första tanken som uppstår i och med ens egen frustration, att det skulle bero på eleven/barnet i situationen. Sammanfattningsvis kan en säga att det relationella perspektivet handlar om att lägga relationskapandet som den centrala byggstenen för i hur utbildningen kan förmedlas och ge resultat (Frelin 2012). Gert Biesta (2015) belyser hur undervisning sker mellan läraren och elev, undervisning är asymmetrisk i den mening då elev och lärare har olika förpliktelser i den aktuella situationen. Detta

beroende på den centrala meningen i varje enskild social kontext. Frelin (2012, s. 110) beskriver det relationella perspektivet med följande citat: ”det är situationen som undervisar, inte bara lärarens intentioner”.

Kategoriskt perspektiv

Det kategoriska perspektivet grundar sig i det traditionella perspektivet som enligt Nilholm (2005) än idag tar stor plats inom specialpedagogiken. Det kategoriska perspektivet tar utgångspunkt i att kategorisera människor och genom detta också kunna åtgärda den problematik som gruppen besitter. En och samma arbetsplan ska alltså kunna användas för den homogena kategoriserade gruppen av exempelvis en specifik diagnos. När en individ får en diagnos sker detta utifrån ett specialpedagogiskt synsätt av det kategoriska perspektivet. Individen måste uppfylla vissa kriterier och krav för att “besitta” en diagnos och

kategoriseras då in i en grupp. Nilholm (2005) menar att inom det kategoriska perspektivet läggs ansvaret på individen och hens agerande i situationen, snarare än situationen i sig. Individen är och bär på problemet. Genom att identifiera och kategorisera en grupp av individer med en diagnos ses det utifrån det kategoriska perspektivet också som att individerna på grund av sin diagnos har samma “problemskapande beteenden”. Därav bör

(17)

17 alla individer med samma diagnos enligt Nilholms (2005) beskrivning av det kategoriska perspektivet, hanteras på samma sätt.

Metod

För att kunna få en överblick över hur denna studie har genomförts steg för steg, beskrivs här en övergripande sammanfattning av metodens alla delar. Metoden som vi valt att utgå från är en kvalitativ intervjustudie. Utifrån vald metod inleder vi med att redogöra för urvalen vi har gjort, vilket innefattar valet av vilka som ska delta i intervjustudien och varför de är relevanta deltagare. När vi valde ut deltagare utgick vi från deras relevans till vårt forskningsområde och studiens syfte - att ta reda på om barn i behov av särskilt stöd utifrån sina rättigheter, får möjlighet till en likvärdig utbildning i förskolan. Med utgångspunkt i valet av deltagare tog vi hänsyn till de etiska principer som Vetenskapsrådet (2017) och Annica Löfdahl (2014)

hänvisar till. Dessa etiska principer använde vi under förberedandet - och genomförandet av intervjuerna samt under analysprocessen. Utifrån detta beskrivs sedan valet av metod för intervjustudien och hur den genomfördes i praktiken, intervjumetoden som vi använde oss av var halvstrukturerad intervju. Därefter beskrivs analysmetod för studien och hur den har sett ut genom hela processen. Arbetet har följt en hermeneutisk metodansats och i form av den hermeneutiska spiralen under analysprocessen. Att arbeta utifrån hermeneutiken innebär att tolka materialet utifrån sin egen världsuppfattning och erfarenheter om ämnet. Därför behövs även en redovisning om vilka forskarna är för att ge läsare en rättvis förståelse om forskarnas perspektiv (Katarina Eriksson Barajas, Christina Forsberg, Yvonne Wengström, 2013). I detta fall blir forskarnas perspektiv istället vi författare, vilket leder fram till en beskrivning av vilka vi är och vad vi har för erfarenheter. Vi har erfarenhet av sex terminers studier på förskollärarprogrammet samt två respektive sex års erfarenhet av att ha arbetat i förskola utan yrkesutbildning relaterad till förskola. Detta har gett oss två olika typer av perspektiv, delvis perspektiv som studenter med vetenskapsbaserad kunskap samt ett erfarenhetsbaserat perspektiv kring förskolans verksamhet. Genom att utgå från en hermeneutisk metodansats kunde vi återkoppla till frågeställningarna under analysprocessen. Utifrån intervjusvaren kunde vi se ett tydligt budskap, hur likvärdig utbildning för barn i behov av särskilt stöd tillämpas eller inte tillämpas i praktiken. Utifrån de konkreta exempel som vi fick från intervjuerna valde att utöka med ytterligare två frågeställningar till studien. Dessa frågeställningar handlar om vilka utmaningar som finns kring arbetet med likvärdig utbildning i förskolan samt hur det kan se ut i praktiken för barn i behov av särskilt stöd.

(18)

18 Urval

Studiens empiri utgörs av kvalitativa intervjuer med fem förskollärare och tre

vårdnadshavare. Studiens urval av deltagare i intervjuerna togs fram utifrån studiens syfte. Med hänsyn till förskolans uppdrag i ämnet och det behov som uttrycks i bakgrund och tidigare forskning, valdes nämnda deltagare ut för att få fler infallsvinklar och på så sätt djupare kunskap i ämnet.

Urvalsprocessen - att uppnå reliabilitet

Valet av deltagare i studien gjordes med hänsyn till frågeställningarna och studiens syfte om barn i behov av särskilt stöd och deras rätt till att få möjlighet till likvärdig utbildning i förskolan. Detta är något som Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) belyser som en aspekt att lägga vikt vid när en gör sitt strategiska urval. Urvalsprocessen har utgått från de erfarenheter som samtliga deltagare besitter, nämligen erfarenhet som förskollärare och erfarenhet som vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd. När en utför kvalitativa intervjuer är det till fördel för reliabiliteten i studien att urvalet av deltagare är väl genomtänkt (Marco Nilsson, 2014). Vår studie berör frågeställningar kring förskolans uppdrag och hur likvärdig utbildning ser ut i praktiken för barn i behov av särskilt stöd samt barns rätt till likvärdig utbildning. För att få syn på detta valde vi att utgå från två olika perspektiv på området, alltså förskollärares- och vårdnadshavares perspektiv. Detta kunde öka möjligheten att besvara frågeställningarna samt ge oss ett berikat datamaterial till den kommande analysprocessen, vilket ledde fram till att relevanta deltagare för studien blev verksamma förskollärare samt vårdnadshavare till barn i behov av särskilt stöd.

Nilsson (2014) beskriver hur urvalet bör ske med hänsyn till vad som ska undersökas för att uppnå reliabiliteten i intervjustudiens innehåll, därav bör intervjudeltagare väljas utifrån kunskaper och erfarenheter inom det undersökande fenomenet. Reliabiliteten i informationen som lämnas av deltagarna bör även behandlas källkritiskt, där hänsyn för deltagarnas

personliga erfarenheter och kopplingar till fenomenet kan spela in i svaren som utges

(Nilsson 2014). Utifrån denna aspekt har vi gjort valet att bredda antalet intervjudeltagare för att minska risken för opålitliga källor. Detta går även i linje med det som Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar, att fler antal intervjudeltagare ger varierande svar med bredare omfattning. Detta beskriver även Nilsson (2014) som en relevant aspekt att ta hänsyn till i de fall då informationen som deltagaren ger ut kan vara känslig, specifikt i de fall

(19)

19 som berör ekonomiska frågor eller ämnen som väcker starka känslor. Detta går att koppla till denna studies intervjudeltagare, i och med det urval som gjorts. Vårdnadshavare besitter information som rör känslomässiga upplevelser kring olika situationer i relation till

människor som berör området hen väljer att berätta om i intervjuerna. Detta är även en aspekt att ta hänsyn till i förskollärares fall, då de ger ut information om verksamheterna som kan tänkas vara känslig för samtliga omtalade parter.

Valet av förskollärare

Förskollärarna som deltog i intervjustudien kontaktades via mail eller telefon och tillfrågades om intresse att delta i intervjustudien, de fick även en kort introduktion om vad studien skulle handla om. Samtliga förskollärare som kontaktades gav respons med ett vidare intresse av att delta. Utifrån detta fick de ta del av ett informationsbrev med ytterligare beskrivning om studiens undersökningsområde och syfte, samt studiens genomförande och dess villkor. Informationsbrevet kan tas del av som bilaga i denna uppsats. Varför dessa fem förskollärare kontaktades motiveras på följande sätt. Förskollärarna är på ett eller annat sätt tidigare kontakter till oss författare. De valdes ut med hänsyn till deras relevans för studiens undersökningsområde eftersom de innehar erfarenhetsbaserad kunskap samt

vetenskapsbaserad kunskap i och med yrkesroll och utbildning. Samtliga förskollärare är oberoende av varandra och verksamma på olika förskolor placerade i Örebro län.

Förskollärarna som deltog i studien hade varierande erfarenhet i antal år som verksamma förskollärare, mellan 6 månader och 25 år. Förskollärarna som valts ut till denna studie kommer inte att beskrivas med närmare motivering, då samtliga deltagare är garanterade konfidentialitet i och med deras deltagande i studien.

Valet av vårdnadshavare

Valet av vårdnadshavare till studien har genomförts utifrån vad de besitter för erfarenheter och kunskaper kring barn i behov av särskilt stöd. Samtliga vårdnadshavare har ett barn som på olika sätt har ett behov av särskilt stöd då samtliga har diagnoser. Vårdnadshavarna bidrar med erfarenheter utifrån hur de anser att deras barn upplevt tiden på förskolan, tiden före och efter diagnostisering. De barn som benämns i intervjustudien har varierande åldrar, detta delger ett berikat datamaterial för studiens innehåll då förskoletiden för varje barn omfattar alltifrån nutid - för 20 år sedan. Vårdnadshavarna är i varierande åldrar och samtliga bor i Örebro län. Den första kontakten med samtliga vårdnadshavare skedde via mail eller telefon. Vårdnadshavarna fick tillika förskollärarna ta del av informationsbrevet. Vårdnadshavarna

(20)

20 som valdes ut till studien var delvis tidigare kontakter till oss författare, vidare valdes

ytterligare deltagare ut genom ett snöbollsurval. Vad ett snöbollsurval innefattar i denna studie benämns utförligt i nästkommande rubrik. Ytterligare information om vårdnadshavarna kommer inte att konkretiseras eftersom samtliga deltagare är garanterade konfidentialitet.

Snöbollsurval i valet av vårdnadshavare

Snöbollsurval användes för att hitta ytterligare deltagare som hade erfarenheter och kunskap inom området som skulle undersökas. Valet gjordes med motivering till de begränsade valmöjligheterna som fanns i den påbörjade urvalsprocessen. Nilsson (2014) beskriver snöbollsurvalet som en alternativ metod i de fall där forskaren besitter ett begränsat antal valmöjligheter av deltagare som besitter den relevanta kunskapen som forskaren vill åt. När vi utgår från ett snöbollsurval utgår vi från en vald vårdnadshavare som besitter erfarenhet och kunskap kring barn i behov av särskilt stöd som är eller har varit i förskolemiljö. Därefter hänvisar denna vårdnadshavare till en ytterligare vårdnadshavare som också har erfarenheter och kunskaper. Detta beskriver Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström som en process som fortgår tills dess att teoretisk mättnad uppnåtts. Den teoretiska mättnaden uppnåddes när vi ansåg att vi hade tillräckligt med innehållsrikt material. Ytterligare insamling av material blev därför inte nödvändigt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar. Nilsson (2014), belyser en kritisk aspekt med att använda sig av ett snöbollsurval, när en deltagare hänvisar till en annan deltagare finns det risk för att deras beskrivningar delas och att de har påverkats av varandra. I fallet för denna studie fanns denna kritiska aspekt med i åtanke under urvalsprocessen för vårdnadshavarna, vilket resulterade i en avvikelse från snöbollsurvalet. Istället utfördes ett fortsatt strategiskt urval som innebar att en av intervjudeltagarna som valdes ut var oberoende av de andra deltagarna i studien.

Etiska principer

De etiska principer som denna studie har utgått från är med hänvisningar till

Vetenskapsrådets (2017) och Löfdahls (2014) beskrivning av forskningsetiska regler och hur man förhåller sig till god forskningssed. Vidare konkretiseras hur etiska avvägningar tagits hänsyn till under genomförandet av intervjustudien, vilket synliggörs under rubriken

(21)

21 Informationskrav, samtyckeskrav och informationsbrev

De individer som blev tillfrågade att delta i intervjustudien, mottog som tidigare nämnt ett informationsbrev med information för att kunna säkerhetsställa att de kände sig bekväma med att delta i studien. I informationsbrevet fanns ytterligare information om studiens syfte,

tillvägagångssätt för intervjun och dess tidsram. Det fanns ett förtydligande vad

intervjudeltagares medverkan bidrog till i studien samt ett klargörande för hur alla deltagares delgivande information behandlas konfidentiellt, hur materialet kommer att användas samt lagras. Deltagarna i studien delgavs information om att de har rätt att avbryta sin medverkan både under pågående intervju men även efteråt. Deltagarna fick även information om deras rätt att ändra eller ta bort delar av sina svar. Informationsbrevet innehöll även

kontaktuppgifter till oss studenter och vår handledare för möjlighet till ytterligare kontakt om frågor skulle uppstå. För att säkerhetsställa att alla tillfrågade hade läst informationsbrevet och gav sitt samtycke till medverkan, var intervjudeltagarna tvungna att via valfri digital plattform återkomma med samtycke. Samtyckeskravet uttrycktes i informationsbrevet med följande mening “Jag ger mitt samtycke till att medverka i denna intervju samt även hur materialet kommer att behandlas- Ditt namn och datum.” Denna mening skulle samtliga deltagare kopiera och skicka tillbaka, ifyllt med namn och datum. Informationsbrevet författades utifrån vad Löfdahl (2014) redogör är viktiga komponenter gällande

informationskrav och samtyckeskrav när en förhåller sig till forskningsetiska principer vid genomförandet av en studie. Denna studies informationsbrev finns att se som bilaga.

Konfidentialitetskrav och nyttjandekrav

Det insamlade datamaterialet används endast för denna studies syfte, inte i något annat sammanhang. Det inspelade ljudfilerna från intervjustudien och den lagrade transkriberingen raderades när vi hade analyserat färdigt materialets innehåll. Detta gjorde vi med hänsyn till den etiska principen nyttjandekravet vilket Löfdahl (2014) beskriver som en etisk aspekt att lägga vikt vid. Nyttjandekravet innebär att all den insamlade informationen ska användas ändamålsenligt, alltså endast till den tänkta studien (Löfdahl, 2014). Deltagarna som medverkade i intervjustudien har som tidigare nämnt garanterats konfidentialitet vilket innebär att samtliga svar under intervjuprocessen som kan kopplas till deras identitet har omarbetats. I vår studie innebär detta att förskollärare och vårdnadshavare beskrivs som

förskollärare eller vårdnadshavare följt av varsin numrering i resultatredovisningen. De barn

(22)

22 anonymisera varje deltagare och de individer som omtalades i intervjuerna, redan vid det första steget i transkriberingsprocessen. Begreppet konfidentialitet beskrivs utifrån Löfdahl (2014) innebära att information om medverkande individer bearbetas om för att dessa inte ska gå att identifiera. En ytterligare etisk avvägning som vi gjorde i transkriberingen var att skriva citaten för varje intervjudeltagare på ett sätt som tydliggjorde deras budskap. När intervjudeltagarna delger oss information behöver vi ta hänsyn till hur det låter i förhållande till kontexten som diskuteras. Detta gjorde vi utförligt i transkriberingsprocessen genom att understryka stämningslägen som: ironisk, upprörd ton, arg, skämtsam etc. Detta gjorde vi för att möjliggöra en rättvis tolkning av materialet i analysprocessen.

Metodval

Val av intervjuform - Halvstrukturerad intervju

När en utgår från en kvalitativ forskningsmetod i form av intervjustudier, förekommer olika grad av strukturering i utformningen av hur en intervju kan genomföras. Den intervjuform som denna studie utgår ifrån är en så kallad halvstrukturerad intervju, vilket möjliggör en viss struktur där frågor kan utformas utifrån fokus på studiens syfte. En halvstrukturerad intervju möjliggör även för eventuella förändringar under intervjuns gång, där frågor kan omskrivas och omtolkas utifrån vad deltagaren bidrar med för innehåll. Att utgå från en halvstrukturerad intervju förutsätter även att samma grundfrågor till varje deltagare i studien ställs (Nilsson, 2014). Eftersom denna intervjustudie är indelad i två olika gruppkategorier, det vill säga vårdnadshavare och förskollärare, har frågorna varit detsamma för varje grupp men med vissa justeringar anpassade till respektive grupp. Vilka justeringar som gjorts för respektive grupp tydliggörs under rubriken Genomförandet av intervjun och formulering av frågor. Nilsson (2014) benämner fördelar med att utgå från en halvstrukturerad intervjuform till skillnad från en ostrukturerad form där deltagaren styr innehållets riktning själv. En fördel är att en kan bibehålla strukturen och styrningen till vilken riktning intervjun ska följa. Detta underlättar för kommande analysprocess av intervjusvaren vilket innebär att hitta gemensamma nämnare samt urskilja svaren från det gemensamma ställda frågorna. En annan fördel med att arbeta utifrån en halvstrukturerad intervju är hur frågorna som bestäms i förväg hjälper till att skapa validitet. Detta menar Nilsson (2014) utmärker sig som en betydande fördel, specifikt för oerfarna intervjuare, då det hjälper till att bibehålla fokus genom att ha en förberedd struktur. Detta eftersom strukturen vägleder intervjun till att hålla fokus på studiens

(23)

23 undersökningsområde. Nilsson (2014) menar även att denna typ av mer strukturerad

intervjuform är till fördel för studier som syftar till att intervjua flera personer, vilket talar för varför vi valt att använda halvstrukturerade intervjuer i denna studie. Då denna studie redan utgår från ett specifikt mål att undersöka blir denna metod till fördel för oss att använda. Nilsson (2014) menar att genom att behålla en struktur och samtidigt möjligheten till att vara flexibel under själva genomförandet, minskar risken för att glömma relevanta frågor som kan ha betydelse för studiens kommande resultat. En annan aspekt som talar för denna

intervjuform är hur den bistår till att undvika ledande frågor som i annat fall kan leda till minskad validitet.

Genomförandet av intervjun och formulering av frågor

Intervjuerna genomfördes via zoom med hänsyn till restriktionerna om att alla ska hålla avstånd till varandra på grund av rådande pandemi. Det fördes en dialog med alla deltagare som även de ansåg att en digital lösning var det bästa för situationen. Därav genomfördes alla intervjuer via det digitala mötesprogrammet Zoom.

Löfdahl (2014) beskriver att det är av stor vikt att vid utformningen av studien planlägga så de som deltar i studien inte riskerar att känna sig förolämpade eller känner en olust på grund av sitt deltagande. Vid denna studie beaktades vilka frågor intervjuerna skulle innehålla och hur dessa frågor skulle formuleras. Även sättet frågorna ställdes på som röstläge och

betoningar gjordes med eftertanke. Deltagarens sinnelag och hur hen svarade på frågorna var ytterligare ett hänsynstagande från oss författare, vilket analyserades under intervjuns gång för att garantera intervjudeltagarens välbehag. Detta går i linje med de etiska principer som studien förhållit sig till, vilket konkretiseras ytterligare under rubriken Etiska principer. Vår halvstrukturerade intervju bestod av ett antal fasta frågor. I och med att intervjuerna var halvstrukturerade gav det oss författare möjlighet att ställa följdfrågor anpassade efter deltagarnas berättande. Detta gav en möjlighet till fördjupade svar och förståelse samt även en uppmuntran till intervjudeltagaren att få beskriva sina upplevelser vilket Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) menar är väsentligt under en kvalitativ studie. Frågorna formulerades med det grundläggande syftet att besvara studiens frågeställningar, i och med detta anpassades frågorna utifrån vilken gruppkategori som skulle besvara dem.

Vårdnadshavarnas frågor utgick från tio grundfrågor varav förskollärarnas frågor utgick från tolv grundfrågor. Grundfrågorna hade utgångspunkt i att förskollärare respektive

(24)

24 barn i behov av särskilt stöd och deras rättigheter samt möjligheter till likvärdig utbildning. Utifrån förskollärares yrkesroll formulerades frågor utifrån detta, där de besvarade huruvida deras utbildning och yrkeserfarenhet gett de redskapen till att tillgodose varje barns behov av stöd. Några konkreta exempel på frågor som användes var, ”Finns det några utmaningar med att arbeta med likvärdig utbildning i förskolan? I sådana fall kan du ge något exempel?” och ”Anser du att din förskollärarutbildning gav dig verktygen och kompetensen att arbeta med likvärdig utbildning för alla barn?” Utifrån vårdnadshavares roll formulerades frågor där de besvarade hur deras erfarenheter sett ut som vårdnadshavare till ett barn med behov av särskilt stöd. Exempel på frågor som användes var “Vill du berätta lite om dig och ditt barns erfarenheter av förskolan?” och “När ditt barn fick sin diagnos, hur såg stödet ut då från förskolans håll? Anser/ansåg du att ditt barns diagnos påverkade förskolans anpassning till ditt barn? På vilket sätt?”

En positiv aspekt av att genomföra en halvstrukturerad intervju är att frågorna går att anpassa eller utveckla under intervjuns gång. Som intervjuare finns då en möjlighet till att belysa när deltagarens svar behöver ytterligare bekräftelse, detta benämns enligt Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) som probing. Att använda sig av probing innebär också att nicka eller signalera andra gester av förståelse och uppmuntran. Probing var något som användes under intervjuerna för att på samma sätt som Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013) beskriver, bekräfta deltagaren i sitt uttalande och ge den en känsla av trygghet för att vidare känna sig bekväm med att berätta ytterligare om sina upplevelser. Probingen som tog uttryck under intervjuerna var hummanden, nickningar och kommentarer i likhet med exempelvis “ja precis” (Eriksson Barajas, Forsberg och Wengström (2013). För att bibehålla en hög validitet med denna halvstrukturerad intervjuform är det av stor vikt att ta hänsyn till sin egen roll som intervjuare, det vill säga ett neutralt förhållningssätt när en ger respons till den som blir intervjuad. Detta tar dock inte bort den etiska aspekten som bygger på att skapa god stämning och trygghet för de medverkande, vilket är något som har

betydelse då följden blir intervjudeltagarens känsla av bekvämlighet och öppenhet att tala fritt samt svara ärligt (Nilsson 2014). Detta var även något som vi intervjuare förhöll oss till under intervjuns gång, att via hummanden och nickanden bekräfta intervjudeltagaren. Detta

samtidigt som ett neutralt förhållningssätt används och responsen endast tog sig uttryck i form av probing.

(25)

25

Kvalitativ analysmetod

En kvalitativ analysmetod definieras utifrån att det insamlade datamaterialet består av ord till skillnad från kvantitativdata som består av siffror (Simon Lindgren, 2014). Materialet som analyseras brukar innefatta olika typer av texter, utskrifter eller som i fallet för denna studie i form av ljudinspelade data från intervjuer. När en använder sig av denna typ av analysmetod finns kriterier att följa för att det ska definieras som en kvalitativ analys. Analysen utgår från teoretiska utgångspunkter samt att studien är väl bearbetad i förberedandet av hur studien formats men även hur empirin sedan hanteras och tolkas (Lindgren 2014). Utifrån det som Lindgren (2014) nämner att materialet alltid behöver planläggas innan det påbörjas en analys, kan konstateras att det krävs en form av förberedelse innan analysprocessen kan påbörjas. Då denna studie utgår från kvalitativa data i form av ljudinspelningar av intervjuer, vilket då behöver förberedas genom att inspelningen transkriberas. Med hänsyn till Lindgrens (2014) beskrivning av hur en kan arbeta kring transkribering, valde vi att transkribera hela

intervjuerna för att sedan systematiskt hitta de centrala budskapen i innehållet. För att få syn på underliggande budskap och centrala mönster i intervjusvaren har vi valt att arbeta

systematiskt. Syftet med detta är att det ska leda fram till olika kategorier i det slutgiltiga resultatet, vilket Jan Håkansson (2017) beskriver som väsentliga aspekter att ta hänsyn till. Hur detta har bearbetats fram förtydligas i beskrivningen av analysprocessen.

Analysprocessen – att arbeta systematiskt och hermeneutiskt

Analysprocessen av den insamlade empirin utgår från det som Lindgren (2014) beskriver som en grundläggande förenklad version att utgå från i en analysprocess. Detta går i linje med hur denna studie har analyserats i följande tre steg: 1) kodning, 2) tematisering, 3) summering. När en använder denna form av analysprocess är det av vikt att definiera de tre stegen som steg och inte nivåer förtydligar Lindgren (2014). Detta eftersom processen i de olika stegen sker både kontinuerligt stegvis efter varandra men även omväxlande och jämnlöpande med varandra. Detta går i linje med hur vi författare har analyserat utifrån dessa tre steg, genom ett hermeneutiskt förhållningssätt. Ingrid Westlund (2019) beskriver hermeneutikens

förhållningssätt när en arbetar med en kvalitativ analysprocess, vilket nämns som den så kallade hermeneutiska spiralen. Barajas, Forsberg och Wengström (2013) beskriver att en hermeneutisk analysmetod är till fördel att använda när en ska utläsa en text och få en

fördjupad förståelse för ett insamlat empiriskt material. Syften med att arbeta hermeneutiskt i denna studie är att vi har låtit uttryck av studiens resultat växa fram med hjälp av att en

(26)

26 växlande process, från det författaren redan har vetskap om, i kombination med ny kunskap som tillhandahålls via den insamlade empirin. Detta sätt att arbeta på går i linje med det som Lindgren (2014) benämner som centrala utgångspunkter för hermeneutiken. Teorier och tolkningar växer fram med hjälp av den hermeneutiska spiralen som ”mall”, eftersom vi författare då tillåts arbeta parallellt med de olika stegen i analysprocessen ihop med tidigare vetenskaper. Detta i strävan mot att göra nya upptäckter och observationer i studien. Att analysera på detta vis menar Lindgren (2014) berikar materialet i en kvalitativ studie.

De tre stegen - leder till berikande upptäckter för studien

Det första steget i en analysprocess är att väl förbereda det insamlade materialet för vidare analys. Detta genomfördes genom en transkribering av samtliga inspelade intervjuer, för att sedan kunna reducera datan (kodning). Utifrån det ordnade materialet kunde vi börja att sortera texten i teman. Denna process pågick successivt med omprövningar och ett flertal genomgångar av empirin där kodandet och tematiseringen arbetas parallellt med varandra. Detta hjälpte oss i den nästkommande processen, som Lindgren (2014) nämner som summering av analysen. Där utgår vi från hermeneutikens definition av att jobba parallellt utifrån den så kallade ”spiralen”. Detta har vi tagit hänsyn till i vår studie genom att ta med den första analysprocessens slutsatser åter tillbaka till empirins kodade och tematiserade data, i syfte att ompröva den första slutgiltiga summeringen och se om det stämmer överens med eventuellt nya tolkningar av texten. För att konkretisera hur detta har sett ut i denna studies analysprocess av empirin, genomgick varje gruppkategori av intervjuer (grupp med

vårdnadshavare och grupp med förskollärare) två omgångar av nya tolkningar tills dess att all data uppnått teoretisk mättnad. Under dessa parallella processer av data, arbetades nya

påståenden fram som därefter ledde oss tillbaka till nya tillägg av tidigare forskning som kunde berika arbetet och stärka motivet för studien ytterligare. Den tidigare forskning som valts ut innan datainsamlingen påbörjades stärker argumentet för att den egentliga

analysprocessen påbörjades redan vid sökandet av bakgrund och forskning inom området. Detta kan stärkas med hjälp av Lindgren (2014) som menar att ett typiskt drag för en kvalitativ forskningsprocess innebär att alla delar i processen hör samman i en enda lång process. I denna studie innebär detta att vi arbetat parallellt med flertal delar samtidigt.

(27)

27

Resultat

Denna resultatredovisning belyser förskollärares och vårdnadshavares syn på den likvärdiga utbildningen och vad dess uppdrag bör innefatta utifrån barns olika behov. Resultatet börjar med att presentera hur likvärdig utbildning definieras och möjliggörs i praktiken utifrån förskollärares perspektiv. Detta leder in på följande teman i resultatet: yrkes- och personlig

kompetens, barn med fysiska rörelsehinder och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, yttre faktorer samt samverkan mellan förskola och vårdnadshavare, som utformats i och med

de aspekter som uttryckts vara centrala och genomsyrat hela empirin. Resultatet synliggör hur arbetet med likvärdig utbildning ser ut i praktiken för barn i behov av särskilt stöd, med hjälp av vårdnadshavares och förskollärares olika perspektiv och konkreta exempel. I resultatet beskrivs hur intervjudeltagarnas svar analyseras och tolkas med hjälp av de valda teoretiska utgångspunkterna: det relationella och det kategoriska perspektivet. Resultatet har bearbetats fram genom vår valda metodansats, där den hermeneutiska spiralen haft betydelse för att uppnå ett mångbottnat resultat.

Förskollärares likvärdighetsuppdrag

Samtliga intervjuade förskollärare beskriver likvärdig utbildning på ett liknande sätt. Förskollärarnas definition stämmer även överens med det som läroplanen för förskolan (Skolverket 2018) beskriver som likvärdig utbildning, det vill säga att utbildningen ska anpassas efter varje individs behov utifrån dess egna förutsättningar:

Förskollärare 3: Asså jag tänker att likvärdighet behöver inte betyda lika för alla, utan likvärdighet tycker jag står för att alla barn får det dom behöver utifrån sina förutsättningar,

Förskollärare 2: Ja det är ju inte samma sak för alla, utan en del behöver ju mer och en del behöver mindre av olika slag så. Men för att kunna få en likvärdig utbildning så måste man göra olika.

Likvärdighetsuppdraget beskrivs utifrån förskollärares erfarenheter i praktiken på olika sätt, där den gemensamma nämnaren är att verksamheten anpassar utbildningen efter varje barns förutsättningar och behov. Detta beskrivs utifrån särskilda exempel där förskollärarna har

(28)

28 delgett beskrivningar om hur de barn som är i behov av särskilt stöd får ta del av en likvärdig utbildning:

Förskollärare 5: ...i samlingen så är det ju alltid frivilligt att vara med, att det liksom inte är något tvång eller så, och då kan man ju kanske tänka då på att alla barn inte riktigt har det fokuset att lägga på att sitta i en samling och lyssna på allting men man kanske är runt och cirkulerar och får höra och till slut så kanske man blir sugen på att vara med.

Förskollärare 2: Men likvärdig utbildning för mig är ju att alla barn ska få ta del av samma sak eller vad man ska säga, asså eeh om några barn kan cykla på gården, då måste alla barn kunna få cykla på gården oavsett om man har ett handikapp som inte gör att man inte kan det. Då måste det finnas hjälpmedel för att det barnet ska få ta del av det. Eller vad det nu kan vara det var bara ett exempel men liksom, dom behöver stöttning och hjälp för att kunna få göra samma grej eller ta del av samma saker.

Förskollärare 2 beskriver ett annat exempel om hur de arbetar med likvärdighet i praktiken, där de fokuserar på att anpassa hela verksamheten till ett barns förutsättningar och behov. Förskolläraren beskriver det som ett sätt att skapa större möjligheter till att det barnet inkluderas i den vardagliga verksamheten:

Förskollärare 2: Sen har vi ett annat barn som har autism då, där är det ju mycket det här med struktur och sånt, vi jobbar ju otroligt lika varenda dag, barnen har ju koll på hur våra dagar ser ut, och det är ju för att vi har fått lov att göra det utifrån det här barnet.

Detta visar på hur förskollärare kan jobba med en likvärdig utbildning för alla barn. Flertalet förskollärare som vi intervjuat ger liknande exempel på hur verksamheten kan anpassas utifrån ett barns behov och inte att det är barnet som ska anpassa sig till den befintliga

verksamheten. När förskollärarna beskriver att det är miljön som ska anpassa sig efter barnets individuella behov, kan vi tolka detta utifrån ett relationellt perspektiv. Här synliggörs en grundtanke hos samtliga förskollärare att barn ska ses som sin egen person med egna förutsättningar och behov och därefter ska utbildningen anpassas. Däremot belyser samtliga förskollärare att det finns utmaningar i att arbeta med likvärdighetsuppdraget i praktiken, med anledningen av de olika aspekter som förskolläraren behöver ta hänsyn till. Dels utifrån sin egen samt arbetslagets kompetens och förhållningssätt, men även i och med samverkan med vårdnadshavare. Detta beskrivs som en frustration hos förskollärarna främst i och med de

Figur

Updating...

Relaterade ämnen :