David Thorburn: Conrad’s Romanticism. Yale University Press 1974.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

R E D A K T I O N S K O M M I T T É

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

2 4 2

_{Övriga recensioner}

a c t—alth oug h a p o litical fa ilu r e —has b een term ed b y the F ren ch critic C la u d e D a v id , ’the g e stu re w h ic h pu ts G e o r g e ’s th ou gh t in to p e r s p e c tiv e ’». (C la u d e D a v id s Stefan G e o rg e . So n cevre p o é tiq u e fö r e lå g 1 9 5 2 .) S o m fö re sp rå k a re fö r »a n ew h u ­ m an ism , m o v ed b y p ro fo u n d ly m o ral e n d s» , u p p ­ fattar M ic h a e l o c h E r ik a M e tz g e r G e o r g e ; d eras »verk im m an en ta» ge n o m g å n g av hans d ik tsam ­ lin gar, alltifrån H y m n e n ( 18 9 0 ) till D a s N e u e R e ic h ( 19 2 8 ) , är p å m ån ga p u n k te r g iva n d e , m en när d e såled es i sto rt sett fö rb ig å r d e tid sh isto - risk a, p o litisk a k o m p lik a tio n e rn a frestas d e att alltfö r en sid ig t fö r a fram G e o r g e , som » ’v a tic ’ p o e t, a ’s e e r ’ and id ealistic in te rp re te r o f a high p rin c ip le o f w ill» . G e o rg e -lä r ju n g e n M o r w itz ’ — av ju d is k b ö rd lik so m G u n d o lf — h ö g a e tisk a v ä rd e rin g g å r u p p e n b a rlig e n igen h o s d em båda.

» N a c h w irk u n g e n Stefan G e o rg e s im E x p r e s s io ­ nism us» har M an fred D u rz a k k larlagt i en uppsats i G e rm a n Q u arterly 19 6 9 . G e o r g T r a k l som C h rista Saas ägn at en b ib lio g rafi, hade en av sina u tgån gsp u n k te r i d en n e s p o esi. T ra k lb ib lio g ra fin fö re lig g e r o ck så den i Sa m m lu n g M e tz le r, lik so m L o re B . Foltin s

Franz Werfel-

o ch M atthias Prang- els

A Ifred Döblin-

b ib lio g rafier. T ra k l tilld rar sig nu ett stegrat in tern atio n ellt in tresse, och han finns o ck så beh an d lad i T w a y n e ’s v ä rld sfö rfa tta rse rie ; H e rb e rt S. L in d e n b e rg e r k o m b in e ra r i sin 1 9 7 1 u tgivn a T ra k lstu d ie ett närstu d iu m av T ra k ls te x ­ ter, sp e c ie llt hans b ild sp råk , m ed en in p lac erin g av h o n o m i den e u ro p e isk a sym b o lism en . G u n illa B e rg s te n s av C h rista Saas b o k fö rd a uppsats G e o r g T ra k ls trau m atisch er K o d e (S tu d ia N e o p h ilo - lo gica 1 9 7 1 ) som an bring ar det fö ru t i T ra k l- fo rsk n in g e n av W alter K illy och an dra la n cera d e b e g re p p e t » c h iffe r» , b e rö r m ed lätt hand de b io ­ g ra fisk a fa k to rern a . C h rista Saas d r ö je r v id d e t in- c e stu ö sa fö rh ållan d et till systern G r e t l och h en n es ab o rt, m en m en ar att d et b io g ra fisk a m aterialets k n a p p h et san n o lik t ald rig k o m m e r att g ö ra en b io ­ g ra fi m ö jlig .

F o rsk n in g en k rin g Fran z W e rfe l åter b e fin n e r sig i ett b eg y n n elsestad iu m , fö rk la ra r L o r e B . Fo l- dn. D isse rta tio n e rn a v ä x e r i antal, särsk ilt i U S A , d är o ck så den o m få n g srik a litterära kva rlåten sk a - p en finn s. I K ie l v en tile ra d e s 1 9 5 6 en T ra k ld isse r- tation av In go F. W . H o c h b au m , v ari en ligt u n d e r­ titeln » d ie B e d e u tu n g A u g u st S trin d b e rg s fü r dem dich terisch en E x p re ssio n ism u s in D e u tsc h ­ land» sp ec iellt u p pm ärksam m as. D e t är ö v e r h u ­ v u d svårt att o rie n te ra sig i flö d e t av try c k ta och o try c k ta avh an d lin gar i U S A och p å an d ra håll. M atth ias P ra n g e l fram h åller i sin D ö b lin b ib lio g ra fi h u r »d ie inzw ischen zah lreich en , nicht in d en L e iv e r k e h r g ela n g en d en m asc h in en sch riftlich en D isse rta tio n e n aus A m e rik a w e ith in fo lg e n lo s b leib en » — om ju o ck så m ik ro film e lle r x e r o x - k o p ia står till buds att r e k v ire ra . Ett h ö g st p åtag ­

ligt u p p sv in g har D ö b lin in tre sse t fått u n d er de allra senaste åren. » A u ffä llig ist d er g ro sse A n te il, den d ie au slän disch e G e rm a n istik , in sb eso n d ers F ra n k re ic h s, B e lg ie n s , K an ad as u nd d e r V e r e in ig ­ ten Staaten , an d ie se r E n tw ic k lu n g hat.» F ö r såväl W e rfe l som D ö b lin saknas en tillfred sställan d e stö rre b ib lio g rafi. K la u s M ü lle r-S a lg e ts A lfr e d D ö b lin . W erk und E n tw ic k lu n g ( 1 9 7 2 ) , där ty n g d ­ p u n k ten v isse rlig e n lig g e r p å de tid igare v e rk e n , t. o. m. rom an en B e rlin A le x a n d e rp la ts, rym m er d o c k en fö rtjä n stfu ll D ö b lin b ib lio g ra fi.

In stru k tiv t och p e d a g o g isk t u pplagd är sk riftse ­ rien T h e C ritical Id io m (M e th u e n & C o ), vari R . S. Fu rn ess svarar fö r en liten ö v e r s ik t ö v e r e x p re s ­ sion ism en . A v alla ism er i k o n st och litteratu r är d en n a d en k an sk e svåraste att d e fin ie ra , fö rk la ra r F u rn ess; han går k ro n o lo g isk t tillväga, m ark erar bl. a. S trin d b erg s b e ty d e lse och lä g g er naturligt n o g ty n g d p u n k ten v id d et e x p re ssio n istisk a d ra ­ m at i T ysk lan d .

B ro k ig t o ch lite t g am m ald ags är in n eh ållet i N e rth u s I II , som in n eh åller en rad k o m p arativ t u p p lagd a stu d ier ö v e r » n o rd isc h -d e u tsc h e » k u l­ tu rfö rb in d e lse r. J a g r e g istre ra r här bara Ja n O ls ­ son s stu d ie K o n ta k te B re c h ts m it sch w ed isch en T h e a te rg ru p p e och P e r S a n d é n s H e rw a rth W ai­ d en — D e r Stu rm und Sk a n d in a v ie n , en r e d o g ö ­ relse fö r b re v i D e r S tu rm -a rk iv e t från G ö s t a A d ria n -N ils so n och andra. D e t r ö r sig i båd a fa l­ len om sm ärre b ro ttsty ck en ur o try c k ta avh an d ­ lingar. H u r v o r e d e t att e r b ju d a S a m la re n -re d a k ­ tö ren d y lik a v e te n sk a p lig a alster; han lid e r ju st inte av någon u p p sjö av in sän d a m anus.

[H e llm u t T h o m k e :

Hymnische Dichtung im Ex­

pressionismus

(F ran c k e V e r la g B e r n 1 9 7 2 ) o ch

Ex­

pressionism as an International Literary Phenomenon,

ed. b y U lrich W eisstein (D id ie r. A k a d é m ia i K ia d o B u d a p e s t, 1 9 7 3 ) skall jag ta u pp till b eh an d lin g i Sam laren 1 9 7 5 .]

U lf Wittrock

D a v id T h o rb u rn :

Conrad’s Romanticism.

Y a le U n i­ v e rsity P ress 1 9 7 4 .

F ö rfattaren m en ar att litte ra tu rk ritik e rn a fö r e n si­ digt hävdat C o n ra d s » m o d ern ism » . M an har sett h o n o m som p o litisk p r o fe t när d et g ä lle r im p e ri­ alistiska och re v o lu tio n ä ra p ro b le m . H a n s p e r s o ­ n e r har fått stå fö r alien atio n o ch existen sialism , fö re lö p a re till K a fk a s g estalter. T h o rb u rn v ill inte m issk re d ite ra d en n a u p p fattn in g m en m en ar att en annan sida hos C o n rad har fö rsu m m ats, n äm ligen släk tsk ap en m ed fin -d e -sié c le tra d itio n e n i fråga om äv e n ty rsro m a n e n , sp e c ie llt S te v e n so n , och

Övriga recensioner

2 4 3

m ed de e n g e lsk a 1 8 o o -talsp o etern a, fra m fö r allt W o rd sw orth .

F ö r att v isa sam b an d et m ellan C o n rad s v e rk och rom an tik en går T h o rb u rn inte b ara in p å de gän gse ro m an ern a utan g ran sk ar o ck så i detalj

Romance,

som C o n ra d s k re v tillsam m an s m ed F o rd M ad o x Fo rd , sam t de två tid igare fö g a u p p m ärksam m ad e sjä lv b io g ra fie rn a ,

A PersonalRecord

och

The Mirror

of the Sea.

D e t är, m en ar T h o rb u rn , i de svag are v e rk e n m an o fta ser den ro m an tisk a u p p fattn in gen allra tydligast, och C o n rad s k re v o fta fö rb lu ffa n d e dåligt.

I en avslutan d e ö v e rs ik t hävd ar T h o rb u rn att den m o d e rn a e n g e lsk a ro m an litteratu ren inte är så en sid igt d y ster som k ritik e rn a påstått. M an har tid igare u rsk ilt sam ban det m ellan rom an tik en och den m o d e rn a p o e sin m en d et finn s tyd liga lin je r o ck så från ro m an tik en till 1 9 0 0 -talsro m an en — T h o rb u rn d isk u te ra r k o rtfattat J o y c e , L aw ren ce, W o o lf, Ja m e s och andra.

T h o rb u rn s b o k to rd e väl k o m p le tte ra och u tg ö ­ ra en m o tv ik t m o t an dra k ritik e rs syn p å C o n rad , m en m an m åste k o m m a ih åg att fö rfattaren själv tyd ligt g ö r k lart att b ild en av C o n ra d som » o n e o f us», dvs. en i g ru n d en m o d ern fö rfa tta re , fo rtfa ­ rande är den m est fram träd an d e.

Lennart Peterson

B a rb a ra B e u tn e r :

Die Bildsprache Franz Kafkas.

W ilh elm F in k V e rla g . M ü n ch en 1 9 7 3 .

D e t h ö r till en av litteratu rh isto rien s p a ra d o x e r att Franz K a fk a m ed sitt relativ t sparsam m a, ur m er än en syn p u n k t ask e tisk a fö rfattarsk a p g iv it u p p ­ h o v till en v ilt b lo m m an d e flo r a av litte ra tu rv e te n ­ sk ap liga o ch litte ra tu rk ritisk a u n d ersö k n in g ar e fte r de m est sk iftan d e m e to d isk a och id e o lo g isk a rik tlin je r, från n å g orlu n d a strikt tex tan aly tiska till m era fa n ta sifu lla u tto lk n in g ar i p sy k o a n a ly tisk och m a rx istisk anda.

Att

hans v e rk stim u lerat fo r s k ­ nin gen är d ä re m o t inte att u n d ra p å m ed tanke p å en annan p a rad o x: att den m än skligt och språkligt iso lerad e tje c k isk e ju d en i P rag b le v en cen tralfi­ gu r i den ty sk a m o d e rn istisk a p rosan m ed e fte r fö l­ jare långt u tö v e r d e t ty sk a sp råk om rå d ets grän ser. E tt av d e sen aste b id ragen , B a rb a ra B e u tn e rs u n d e rsö k n in g D ie B ild sp ra c h e Franz K a fk a s, är en in tern t textan aly tisk stu d ie, som på d et h ela taget läm nar b io g rafisk a, so c io lo g isk a och id e o lo g isk a asp e k te r därhän. D e t är en g an sk a sällsam m ixtu r av ty sk g ru n d lig h e t, en n ärm ast h ejd lö s system ati- s e rin g siv e r och an alyslusta, m er e lle r m in d re re le ­ van ta k o m p a ra tio n e r och stu n d om b esk äftig a k o m m en tarer. D å och då kan fö rfattarin n an g e en in tressan t b e ly sn in g åt det g a n sk a g e n o m fo rsk a d e äm n et — en sto r d e l upptas f. ö. o ck så av r e fe ra t av tid igare fo rsk a re s iak ttagelser.

B o k e n in n eh åller 8 k ap itel, som kan ind elas i tre stö rre g ru p p er. D e n fö rsta b eh an d lar från en te o ­ re tisk t e stetisk u tg ån g sp u n k t b erättartek n isk a p ro b le m o ch b ild sp råk ets fo rm e r d en an d ra in­ rin gar och går ig en o m o lik a » b ild sfårer» (B ild b e ­ reiche) i K a fk a s språk, den tre d je b eh an d lar i tur och o rd n in g de tre rom an ern a D e r V e rsc h o lle n e , D e r P ro zess och D a s Sch lo ss p å g ru n d v a l av de vu n n a insiktern a.

D e t är i syn n erh et i d e två fö rsta av d eln in ga rn a m an har kän slan att K a fk a s språk, h u r sym bolm ät- tat d et än m å vara, v ack lar lite t in fö r detta tunga artilleri, och att fö rfattarin n an räkn ar u pp och d e­ lar in av p u r system atisk fö rtju sn in g . E fte r d iv e r­ se u tb lickar till o lik a fo rsk ares an vän dn ing av te r­ m en » B ild » — till skillnad från m e ta fo r o ch a lle g o ­ ri — a v slö jar fö rfattarin n an vad hon tän k er m en a: » D e r T erm in u s ’B ild ’ soll im Fo lg en d en nur dann an gew an dt w e rd e n , w e n n d er Sch ritt v o n d e r E r ­ zäh leb en e a u f ein e an d ere n ich tsto fflich -b ed eu t- en d e E b e n e e rfo lg t, w en n , um W ein rich s B e g riffe zu ü b ern eh m en , ein B ild e m p fä n g e r und ein B ild ­ sp en d er da sin d.» (S. 20.) H o n fo rtsätter sin un­ d ersö k n in g av o lik a fo rm e r fö r d etta bild sp råk : » N o m in a lv e rg le ic h e » , jäm fö re lse sa tse r, fr ia m eta­ fo re r, »an a lo g iev o k a tio n er» m. m ., och i an slut­ ning till klassisk re to rik av de fy ra o lik a p ro c e d u ­ rern a fö r bildlig jä m fö re lse eller » Ü b e rtra g u n g s­ v o rg ä n g e » : ab anim ali ad an im ale, ab inanim ali ad inan im ale, ab anim ali ad inan im ale, ab inanim ali ad anim ale. N ä r t. ex. J o s e f K . d ö r » w ie ein H u n d » är det Ü b ertrag u n g sv o rg an g 1 ; när d o m sto len u p p ­ lev s som en levan d e organ ism nr. 3 osv. B e u tn e r slarvar inte ifrån sig o ch i litteratu rfö rteck n in gen återfin n s b åd e A risto te le s, P laton o ch C ic e ro i g o tt sällskap m ed G o e th e o ch K an t.

E fte r d en na in tro d u k tio n ö v e rg å r B e u tn e r till de o lik a b ild sfä rern a i K a fk a s p rosa. H o n far ihop tio styck en , o fta m ed u n d eravd eln in gar. Så kan t. ex. b ild sfären » D ju r» indelas i sex g ru p p e r, a) hund, b) k att osv. (A tt b ild sfären » O h y ra och k rä ld ju r» inleds m ed m öss fö re fa lle r u n d erligt, m en m an ska väl in te ägn a sig åt zo o lo g isk t p ed an ­ teri.) Författarin n an fin n er en u p p en b ar am biva­ len s i K a fk a s an vän dn ing av dessa b ild er. » B a rn » t. ex. fö re k o m m e r iblan d m ed p o sitiv laddn ing (spontan känsla, o sk u ld ), ibland m ed negativ (oförstån d , dåraktighet). D e n n a i och fö r sig v ä l­ kän da »am bivalens» hos barn m en ar B e u tn e r att K a fk a u tn yttjat i d ju p t sym b o lisk t syfte. N ä r o rd et »kin d isch » fö re k o m m e r i sam band m ed slo tte t e l­ le r d o m sto len har d et d en p o sitiv a laddn ingen . D e t sägs om b yin vån arn a att de är barnsliga, v ilk e t in n eb är att de har d et i g o d m en in g naiva fö rh å ll­ nin gssättet till tillvaron som de båda K :n a fö rlo ra t. M e d hjälp av p a ra lle lle r till N o v a lis och R ilk e vill fö rfattarin n an h ävd a att d en n a barnets fö rm åg a till accep teran d e av tillvaro n s lagar, av liv och av död,