Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
Övriga recensioner
2 9 3K ate M ille t: Sexualpolitiken. R a b é n och S jö gren 1 9 7 1 - (O rig in alets titel: S e x u a l P olitics. D o u b led a y, N e w Y o r k 1 9 7 0 .)
V id de am e rik an sk a u n ive rsiteten h a r det u n d er de senaste åren m ed exp lo sio n sartad hastigh et v u x it u p p s. k. W o m e n ’s C o u rses, dvs. k u rser som in g å r i d en o rd in a rie u tb ild n in g e n m en koncentrerats p å k ö n sro llsasp ek ter in o m histo ria, litteratu rveten sk ap , ko n stveten sk ap , p sy k o logi, so c io lo g i, p e d a g o g ik , ju r id ik etc. K a te M il lets Se x u a l P o litic s är ett stan d ard verk v id så dana k u rser. B o k e n h ar bedöm ts m yck et o lik a inom U S A , m en få tt in fly ta n d e lå n g t u tan fö r un iversiteten o ch lå n g t u ta n fö r de a k tiv a fem i- nisternas krets som det m est betyd an d e fö rsö k et i detta d ecen n ium att g e en v e te n sk a p lig t och h istoriskt u n d e rb y g g d to talv y av relatio n e rn a m ellan kö n en u n d er p e rio d e n 1 8 3 0 - 1 9 6 0 , illu strerad m ed e x e m p e l frå n h u v u d sa k lig e n a n g lo saxisk sk ön litteratu r.
K a te M ille t är fö r n ä rv aran d e p ro fesso r v id C o lu m b ia U n iv e rsity , N e w Y o r k , d är h o n d is puterade 1 9 7 0 efte r stu d ier v id u n ive rsiteten i M in n eso ta o ch O x fo rd . V id sid an a v sin u n d erv isn in g i litteratu rveten sk ap och filo s o fi a r betar h o n som sk u lp tö r och sk ö n litte rär fö r fattare (d ram atik ).
N ä r ja g fö rst läste S e x u a lp o litik e n , v a r ja g övertygad om att d en n a k ä n d a bestseller m åste vara en p o p u la rise ra d v e rsio n a v M ille ts d o k to rsa vh a n d lin g — så som det b ru k as i U S A . Stilen är b itv is starkt p o lem isk . B o k e n är en vred gad k a m p sk rift fä rg a d av det am e rik an sk a sam hällets svårlö sta p ro b le m in o m k ö n sd isk ri m in erin gen . S m å n in g o m fra m k o m , att boken faktiskt är M ille ts dissertation . S k u lle den g o d känts av en sven sk b ety g sn äm n d ? K a n m an b e döm a den e n b art som ett fo rsk n in g ssp ecim en ? J a g sk all h ä r g ö ra ett fö rsö k i den rik tn in g e n , m en lä m n a r fr å g a n v id a re till p re su m tiv a M il- let-läsare.
U tan tv iv e l in n e h å lle r S e x u a lp o litik e n en b e tydande och s jä lv s tä n d ig fo rsk n in gsin sa ts. F ö r fattaren tycks v a ra båd e u p p sla g srik och sk a rp synt, en s k ic k lig »close reader» m ed in le v e lse fö rm åga och fo rm u le rin g sta la n g . D ä r t ill h ar hon v id a idé- och k v in n o h isto risk a k u n sk ap er. H ennes c en trala ären d e är an alys u r k ö n sro lls aspekt av D . H . L aw ren ce, H e n ry M ille r , N o r m an M a ile r och Je a n G e n e t m ed s p e c ia lin rik t n in g p å deras sa m la g ssk ild rin g a r — ett nytt grep p in o m fe m in istisk litteratu ran alys. D etta in n eh åll h ar b äd dats in i ett m yck et o m fa t tande, i s ig s jä lv t v ä rd e fu llt b ak gru n d sm a teria l. För att lätta u p p d isp o sitio n en p resen tera r fö r fattaren sin a m est ch ockeran d e tex ter m ed t ill hörande an alys som in le d n in g sk a p ite l.
Del i, Sexualpolitikens teori, ger en grundlig
in v e n te rin g av de m etod er m ed v ilk a k v in n o fö rtryck et fo rtle v e r — u tom och in o m oss — så lå n g t detta h ittills kartlagts in o m o lik a v eten skaper.
D e l 2 , D e n h isto risk a b ak g ru n d en , p resen terar fö rst en syn p u n k tsrik sp ec ia lu n d e rsö k n in g av fem in ism en s u tv e c k lin g i E n g la n d frå n 1 8 3 0 till den k v in n lig a rösträttens in fö ran d e 1 9 1 8 , fr a m fö r a llt dess sp e g lin g i idéd ebatt och sk ön litteratu r ( M ill, R u s k in , E n g e ls, H a rd y , M e re d ith , C h . B ro n të, T en n yso n , R o setti, S w in b u rn e och W ild e ) .
I k ontrast m o t d en n a fe m in istisk a segertid tecknas sedan u tv e ck lin g e n 1 9 3 0 - 6 0 som en »backlash» — en tä n k v ä rd hyp otes, som fö r fattaren inte är en sam o m , m en som k n ap p ast än nu till fu llo bevisats. In b ro m sn in g en av u t v e ck lin g e n m ot ett kö n sd em o k ratiskt sam h älle h ö r till avh an d lin g en s intressantaste p artier. D e n e x e m p lifie ra s in o m p o litik e n (N a zi-T ysk - lan d , S o v jet-R ysslan d ) och in o m veten skap en (F reu d , n u tid a p syk o an aly tik e r och sam h älls v etare).
D e l 3 , A v s p e g lin g e n i litteratu ren , in n e h å l le r k ö n sro llsan aly sern a av m o d ern a fö rfattare (se n ed an ). T y v ä r r h ar d en na del inte knu tits så n ä ra till de två fö reg åen d e som lä saren sk u lle önska.
M ille ts te rm in o lo g i g ö r inte bo k en h elt lä tt läst. U ttrycket »den se x u e lla re v o lu tio n e n » , som v i ä r v a n a att associera till den m o d ern a f r i g jo rd h eten i s e x sk ild rin g a r, a n vän d er hon som syn on ym till »den fe m in istisk a re v o lu tio n e n » . A lla »ru n d a ord» i n u tid a slan g b o llas lik a o g e n erat som n åg o n sin hos M ille r och M a ile r. S p rå ket är fä rg sta rk t och den essäistiska stilen fu ll av k v ic k a u nderstatem ents. Ö versättn in g en kan inte h a v a rit lätt. R o la n d A d le rb e rth sk u lle n o g b eh ö vt litet m er tid p å sig.
A v störst intresse fö r S am laren s läsare är a n ta g lig e n de k ö n sro llsan aly ser som ges av m o dern a sk ö n litte rära v erk . F ö r att fö rstå den as p e k t M ille t arb etar u tifrå n och hen nes v a l av fö rfattare och m o tiv är det n ö d v ä n d ig t att k än n a till hen nes u tg ån g sp u n k ter.
N ä r m a s t tycks h o n b y g g a p å Sim o n e de B e a u v o ir, L e d eu xièm e sexe ( 1 9 4 9 ) , B etty F ried an , T h e fe m in in e m ystiq u e ( 1 9 6 3 ) och K a th e rin e M . R o g e rs , T h e tro u b lesom e h e lp m ate. A H isto ry o f m iso g y n i in literatu re, U n i v ersity o f W a s h in g to n P ress, 1 9 6 6 . D e t senare v e rk e t är fö g a k än t i S v e rig e , m en fö rtjä n a r att b li det. D e t in n e h å lle r en u tm ä rk t ö v e r sik t ö ver a n tife m in ism i sk ön litteratu r frå n B ib e ln o ch an tik en till n u tid en , de e v ig a n e g a tiv a k v in n o sc h a b lo n e rn a och k v in n o h atet u p p rep at u n d er årtusend en. R e su lta t hos R o g e rs som tycks h a intresserat M ille t: m iso g y n in i litteratu ren trän gd es tillb a k a av d en ro m an tisk a
k ä rlek su p p fa ttn in g en och v a r i det närm aste fö rsv u n n en — i v a rje fa ll u n d ertryck t — u n der 18 0 0 -ta le t. D e n återupp stod e n lig t R o g e rs p å 19 0 0 -ta le t som en reak tio n m ot k v in n o rörelsen s la n d v in n in g a r. D ä r v id stöddes den av den nya ö ppen h eten i u ttrycksm ed len.
R a sism en har lett M ille t och m ån g a an dra till förståelse fö r »sexism en » ( = k ö n sfö rtry ck et). D ä r ifr å n är steget inte lå n g t till » sexu alp o li- tik en » . M ed den n a sin nyckelterm m en ar fö r fattaren , att relatio n e rn a m e lla n kö n en — än da in i de intim aste se x u e lla fö rb in d e lse rn a — är ett p o litisk t fö rh å lla n d e , ett e x em p el p å »in re k o lo n ia lism » . (P o litik tas h är i en m ycket v id b em ärk else och avser a lla fö rh å lla n d e n m ä n n isk or em ellan , d är en g ru p p behärskas av en an nan.)
D e n m o d ern a se x o lo g in är en an nan av h e n nes u tgån g sp u n k ter. M ed M asters and Jo h n so n anser h on , att m an fe la k tig t betraktat den m a n lig a p oten sen som så m ycket större än den k v in n lig a och lå tit den m o tiv era sådan a seder som p o ly g a m i och sexu ell d u b b elm o ral. D e t är i stället k vin n a n som b io lo g isk t h ar lå n g t större sexu ell kapacitet, så v ä l n är det g ä lle r coitus- frek v en sen som frek v en sen av orgasm er un d er coitus. D e n n a fö rm å g a h ar und ertryckts av h e n nes ro ll som se x u e llt o b jek t i det p a tria rk a la sam h ället. D e n m a n lig a an tip atin m ot k vin n o rs se x u e lla fu n k tio n er och därm ed k v in n o rs sexu e lla in itia tiv to lk ar M ille t, lik so m B e a u v o ir m . fl., som en räd sla fö r det an n o rlu n d a , m en också som ett m ed el att b eh ärsk a en a n n o rlu n d a g ru p p , ett m ed el att rä ttfä rd ig a v a rfö r den na g ru p p hålls nere p å en u n d erlägsen n ivå.
F ö r att e x e m p lifie ra , h u r 19 0 0 -ta le ts »back lash» återspeglas in o m litteratu ren och h u r sex- u a lp o litik e n gestaltas i in fly te lse rik litteratu r, h ar M ille t v a lt fö rfattare, som b ru tit sexv allen och m ed största ö p p en h et sk ild rar sexu alia. H o n an alyserar in g åen d e och frä n t de m a n lig a h u vu d p erso n ern as attityd till sin k v in n lig a p a rtn er i en rad sam la g ssk ild rin g ar.
D ä r fin n s de la w ren sk a h jältarn as d ip lo m a tiska m an ip u leran d e fö r att få k v in n a n att fö r stå, att hon g å r v ilse i u tb ild n in g och yrk es arbete. D e n sanna frig ö re lse n består i u p p g i v an d e a v egen iden titet, i total sexu ell h ä n g iv e lse , som in n eb är en sexu ell fr ä lsn in g — g en om u n d ero rd n in g en u n d er m an n en . ( K v in n o r som älsk a, 1 9 2 0 , A ro n s stav, 1 9 2 2 , L ad y C h a tterley’s lo v er, 1 9 2 8 .)
Ett fram steg hos L aw ren ce, som h o n u n d er lå tit att notera är dock, att han anser det ac cep tab elt att k v in n o r få r orgasm , även om hans h jä lta r är g an sk a lik g iltig a in fö r fen o m en et och o k u n n ig a om h u r k v in n o r fu n g era r.
D ä r fin n s H e n ry M ille rs i det närm aste an o n ym a k v in n o v a re lse r, som b ara betecknas av
h jä lte n som »en fitta » , »ett lig g » , dvs. ett b e k v ä m lig h e tstin g , som h jä lte n a v n ju te r h elst utan att se h en n e i an siktet e lle r s p illa ord p å henne. D e t är i stället »picken » som fy lle r h o n o m m ed b eu n d ran fö r sin a m ira k u lö sa prestation er. S k ild rin g a rn a k u n d e v a ra » kn u ll-fan tasier» av en b ru talisera d p u b e rte tsy n g lin g , om de inte v o re så sk ic k lig t sk rivn a. N ju tn in g e n tycks till stor del bestå i sad istisk t fö rö d m ju k a n d e av p a rtn ern , e lle r ren t av i att b ed ra h en n e. »M an m öter tjacket, lu ra r till s ig ’ett n y p ’ o ch stic ker.» » H an n jö t av att fö rn e d ra hen ne.» (Sten bockens v än d k rets, 1 9 3 9 , Sexu s 1 9 4 9 .)
S vårast att u th ärd a är n o g an aly sern a av N o r m an M a ile rs texter, (h äm tad e u r större delen av hans p ro d u k tio n 1 9 5 0 - 6 9 ) . H jä lta rn a s b ru tala sam lag, d är »picken » kan b esk rivas som en h äm n are som sk all såra och fö rö d m ju k a , borde snarast k allas våld täk te r. D eras s e x u e lla lu st k än slo r i sam b an d m ed k r ig is k t d ö d an d e, fö r fattaren s u p p sk ru v ad m ach ism o och fro ssan d e i k v in n o fö ra k t, hans a n v ä n d n in g av o rd et » fem i nin » som ett p e jo ra tiv t o m d ö m e, han s b ek äm p a n d e av p re v e n tiv m e d e lsa n v ä n d n in g och friare a b o rtla g stiftn in g — g ö r att m an fö rstå r M il lets ex tra frä n a fo rm u le rin g a r. H o n har retat M a ile r till fö rsv a r (K ö n ets få n g e , 1 9 7 1 ) . H an g ö r d ä r m esta m ö jlig a av att m issfö rstå M illets te rm in o lo g i och lyckas in te — trots fö rsö k — fö rstå m ycket av vad d en fe m in istisk a revolten h an d lar om . P å n ytt d em on strerar h an de atti tyder M ille t k ritiserat h o n o m fö r.
D e b eu n d rad e p io n jä r e r n a fö r en n y sexu ell ö p p en h et v isa r sig således g en o m M ille ts ana lys v a ra v ad h o n k a lla r » k o n trarevo lu tio n ärer» , dvs. m e d h jä lp a re i att å te ru p p liv a ett u rg a m m alt k vin n o fö rtry c k . Je a n G en ets sam la g ssk ild r in g a r i T ju v e n och k ä rle k e n , 1 9 4 3 och i T ju vens d ag b ok , 1 9 4 9 , fö r sig g å r m e lla n m än på an stalter och i fä n g e lse r. D ä r sk ild ras en o frå n k o m lig h a c k o rd n in g : h a llick e n sp ela r a lltid den » m an liga» ro lle n . D e t är h an s se x u e lla behov som sk all tillfre d sstä lla s av en y n g re e lle r på an nat sätt lä g re stående m an , som k allas »tan ten» e lle r » stjärtg o ssen ». A t t u tsätta »henn e» för fö rö d m ju k e lse r o ch fö r lö jlig a n d e n h ö r till spe lets re g le r, och »hon» k an a ld r ig rä k n a p å att s jä lv få n å g o n tillfre d sstä lle lse i sin service-roll. H o s »tanterna» utveck las a lla de d ra g , som är ty p isk a fö r fö rtryc k ta g ru p p e r: p assivitet, an- p a sslig h et, m ju k h e t, m aso ch ism och bristande sjä lv fö rtro e n d e etc.
D e n se x u e lla fö re n in g e n står alltså fö r M il let som »p rototyp en fö r den institu tionaliserade o jäm lik h eten » m ä n n isk o r e m e lla n , som »para d ig m e t fö r m ak ten ö v e r an d ra m ä n s k lig a v a re l ser». V å r t sp råk u ttryck er saken u tm ä rk t i ordet
» h errav äld e» .
Övriga recensioner
2 9 5går i d agen i v å r tids n ya, ö p p n a s e x sk ild rin gar — sedan den i årtu sen d en b id ra g it till att fö rsla v a och fö rk ry m p a k v in n o rn a — att hon inte ens d isk u terar k vin n o h atets nuvaran d e o m fattn in g och u tb re d n in g , b a ra n ä m n er p orr- litteraturen, m ilitä r fö r lä g g n in g a r n a s anekdot- flora och h errto ilettern as v ä g g k lo tte r som lä m p lig a stu d ieom råd en . R o g e rs p å p ek an d e, att det v id sid an o m den m iso g y n a trad itio n en h ela tiden fu n n its en p o s itiv strö m n in g , som också den h ar sp eglats i litteratu ren , tar h on inte upp. M yc k en b erättig ad k r itik k an rik tas m ot M illets u n d ersö k n in g . M a n sak n ar inte b ara en diskussion a v de b eh an d lad e fö rfattarn a s rep re sentativitet u tan också en d isk u ssio n av sam - lagsm otivens fu n k tio n e r i o lik a k o n texter. V e r ket sk u lle u tan tv iv e l v u n n it p å att sto ffe t b e gränsats, d isp o sitio n en g jo rts stram are, n o g grannheten större och b e v is fö rin g e n strin g e n tare. M å n g a av hen nes in tressan ta fy n d fö r b lir notiser i fö rb ig å e n d e , t. ex. h u r fle ra av h jältarn a m ed vetet få r b e k ä m p a ten den ser till rom antisk k ä rle k . A t t å te rin fö ra det o in sk rän k ta patriarkatet g å r, e n lig t en av L a w re n ce ’ h jä lta r, »om m an g ö r s ig a v m ed k ärlek stan k en och k ärlek sm o tivet». (A ro n s stav.) M ille r s h jä lte få r förhån a b lo tta tan ken p å k ä rle k och ö m h et och sträva efter att b esegra »ro m an tik ern in o m sig» (Sexu s). H ä r ser v i alltså fo rtsä ttn in g e n p å den h istorik R o g e rs tecknade.
Ett p a r tex tfy n d v isa r, h u r fö rtry c k a v sexual- partner led er till fö rtryc k arten d en ser p å an d ra om råden. M ille t b id ra r h ä r t ill att b ely sa ett problem , som fö r n ä rv a ra n d e diskuteras i m ån g a länder: är k v in n o fö rtry c k e t den g ru n d lä g g a n d e sociala och p sy k o lo g isk a m o d ellen fö r a lla an dra form er av fö rtryc k ?
G en o m h e la b o k en sk ju ter h o n fra m id eo login som b o v e n i dram at. F ö re stä lln in g e n att det är i e n lig h e t m ed m an n en s och k vin n an s »naturer» att h a n sk a ll h ä rsk a o ch h o n ly d a — lä m p lig t m o d ern iserad a v F re u d — påtrycks en ligt fö rfa tta re n m ä n n isk o rn a m ed k rafte n av en ny m o ral: » P o jk a rn a b in d s av den stereo typa do m in an s som fö re sk riv s fö r deras r ä k nin g / . . . / F lic k o rn a stän gs in n e i den g a m la , välk än d a treen ig h eten av p a ssivitet, m asoch ism och narcissism .» R ep re ssio n ssyste m en kan på detta sätt ostörd a fu n g e ra v id a re trots m ä n g den av refo rm er. H o n tro r in te att en soc ialis tisk revo lu tio n än d rar fö rh å lla n d e n , såvid a den inte fö ljs av en » k u ltu rrev o lu tio n » som n år fra m till att sk ap a » m ä n sk lig m o g n a d och ett äkta n ytänkan de».
S e x u a lp o litik e n h a r således ett ö v e r v ä ld i gande r ik t in n e h å ll, v ita lt och h u m o ristisk t p r e senterat. M a n k an b ek lag a, att M ille t inte h y f sat ek v atio n ern a och sträv at efter större o b je k ti vitet i fra m stä lln in g ssä tte t, m en m an k an inte
fö rn ek a, att hon m utat in ett nytt o m råde fö r k ö n sro llsan aly s, att h o n fö r t debatten å tsk illig a steg v id a re u tö ver sin a fö re g å n g a re , att h o n v a lt d jä rv a , cen trala aspekter. T ro ts verkets u p p en b ara brister k o m m er a n ta g lig e n rik ed om en p å svå rå tk o m lig a k v in n o h isto risk a fa k ta, de s k ic k lig a an alysern a av både v e te n sk a p lig a och litte rä ra texter tillsam m an s m ed de m ån g a sp ä n nand e h yp o tesern a att g ö ra S e x u a lp o litik e n till en g u ld g ru v a inte b ara fö r ak tiv a fem in ister utan också fö r fo rsk are in o m an g rän san d e o m råden.
K a rin W estman B erg
K a r i S k jö n sb erg : K jö n n sroller og m iljö i barne litteratur. U n iv e rsite tsfo rla g e t. O slo 1 9 7 2 . K a r i S k jö n sb e rg är lek tor v id Statens b ib lio tekskole i O slo och o rd fö ra n d e i N o rs k K v in - d esak sfo ren in g . H o n h ar i m ån g a år fo rsk at och u n d erv isat i b arn litteratu r. H en n es u tg ån g s p u n k t är b ib lio tek arien s, läraren s och fö räld ern s k o n k reta frå g a : V a d få r eg en tlig en barn en i sig om den sociala v e rk lig h e te n och de n o rm er och v ä rd e rin g a r som g ä lle r i sam h ället, n är de slu kar sin a p o jk - och flic k b ö c k er?
System atiskt o rien terar h o n fö rst om teorier röran d e fö rh å lla n d e t m e lla n litteratu r och sam h ä lle och diskussio n er som fö rts om litteratu rens m ö jlig h e t att p å v e rk a läsaren . Sen ställer h o n u p p den m ycket p la u sib la h ypotesen , att efterso m an n an u n d e rh å lln in g slitte ra tu r fö r att n å en b red p u b lik m åste återge en v e rk lig h e t, som så m ån g a som m ö jlig t k än n er ig en , bör fö rh å lla n d e t v a ra detsam m a m ed barn b öckern a. D e sk u lle alltså p å k ö n sro llso m råd et presen tera trad itio n ella ideal. O m de g ö r så, bo rd e detta p å v e rk a b arn en g an sk a starkt, efterso m b arn en d ä r k än n er ig en m önster de tid ig are lä r sig. T r o lig e n få r b arn en g en o m lä sn in g e n ett slags ö v n in g i att le v a sig in i sociala ro lle r, t. ex. k ö n sro llern a.
S k jö n sb e rg v ill e m ellertid inte stu dera k ö n s ro llsm ö n stren i b arn b ö cke rn a iso lerad e frå n a n d ra ro ller. H o n h ar g e n o m fö rt en litteratu rso c io lo g isk in n eh ållsan aly s m ed k o d n in g a v 1 9 k ate g o rier o ch d ä rv id u n d ersö k t p o jk a rn a s och flic k o rn as so c ia lg ru p p stillh ö rig h e t o ch m iljö ( = stad e lle r la n d sb yg d ) lik a o m so rg sfu llt som deras beteend en och attityder i sam m a n h an g som : h em , skola, k a m ra tliv , yrk e sp la n e r, p o li tisk a och sociala p ro b le m , fö rh å lla n d e till a u k toriteter, t ill v å ld , till frä m m a n d e raser och n a tion aliteter etc.
P å detta sätt h a r h o n g ått ig en o m 9 3 bö ck er, » seku læ re, u d id ak tisk e gu tteb ö k er o g p ik eb ö - ker p å p ro sa m ed h o ved p erso n er p å m in st ti år som ik k e i v e se n tlig g rad er op p tatt av
