62
A N N I K A R A B O
Krampen om slöjan - slöjan i kampen
Den slöja eller huvudduk som
många muslimska kvinnor bär uppfattas
ganska allmänt av kvinnor i västvärlden som en
symbol för dessa kvinnors underordnade position i samhället.
Vi associerar slöjan till ett onaturligt kvinnoförtryck och den
väcker därför ofta starka känslor bland oss. Men också
i länder där majoriteten är muslimer kan slöjan
eller huvudduken uppfattas som en
mycket laddad symbol med
olika innebörd.
En sen e f t e r m i d d a g i s e p t e m b e r 1983 blev be-slöjade o c h s c h a l k l ä d d a k v i n n o r a t t a c k e r a d e i D a m a s k u s basarer.1 U n g d o m a r u r d e t
styran-d e B a ' t h p a r t i e t s u n g styran-d o m s o r g a n i s a t i o n ryckte f r a m i s k a r o r i dessa s l u t n a kvarter o c h slet av s h o p p a n d e k v i n n o r d e r a s slöjor o c h h u v u d -d u k a r . A f f ä r e r n a s t ä n g -d e s n a b b t , o c h -d e an-n a r s så livliga k v a r t e r e an-n blev tysta o c h t o m m a . En kuslig s t ä m n i n g b r e d d e u t sig. Ryktet o m h ä n d e l s e n s p r e d sig s n a b b t i D a m a s k u s o c h folk blev b å d e r ä d d a o c h u r s i n n i g a . D e flesta t o l k a d e h ä n d e l s e n s o m e n m a k t u p p v i s n i n g f r å n d e t s t y r a n d e partiet. S e d a n 1979 h a d e e n politisk k a m p pågått m e l l a n B a ' t h p a r t i e t o c h d e t f ö r b j u d n a Muslimska B r ö d r a s k a p e t . M e d l e m m a r ur b r ö d r a -skapet h a d e l ö n n m ö r d a t m e d l e m m a r u r Ba'th-p a r t i e t o c h g e n o m f ö r t a t t a c k e r m o t o f f e n t l i g a b y g g n a n d e r . De s p r e d h e m l i g a flygblad, d ä r r e g i m e n a n k l a g a d e s f ö r k o r r u p t i o n o c h f ö r att styra l a n d e t o d e m o k r a t i s k t o c h oislamiskt. M a k t h a v a r n a å sin sida p å p e k a d e i tv, r a d i o o c h tidningar, att d e t Muslimska Brödraska-pet k n a p p a s t u p p f ö r d e sig s o m g o d a musli-m e r eller d e musli-m o k r a t e r d å d e u t f ö r d e musli-m o r d o c h t e r r o r d å d . O r o l i g h e t e r s p r e d s till olika d e l a r av l a n d e t , o c h a f f ä r s i n n e h a v a r e i b a s a r e r n a i d e s t ö r r e s t ä d e r n a s t r e j k a d e i o m g å n g a r o c h s t ä n g d e sina affärer. Specialstyrkor u r a r m é n kallades in, f ö r att se till att s t r e j k e r n a
avblås-tes. D e n n a k r a f t m ä t n i n g n å d d e sin k l i m a x h ö s t e n 1982, d å a r m é n tog över s t a d e n H a m a i c e n t r a l a Syrien - e n stad s o m a l l m ä n t be-traktas s o m ett historiskt fäste f ö r m u s l i m s k a politiska r ö r e l s e r o c h f ö r r ö r e l s e r m o t cen-t r a l m a k cen-t e n , o c h e n scen-tad d ä r k v i n n o r av h ä v d varit d j u p t b e s l ö j a d e . T u s e n t a l s m ä n n i s k o r m a s s a k r e r a d e s i H a m a o c h över f e m t i o t u s e n blev h e m l ö s a . N y h e t e r n a o m d e t t a m ö r k l a d e s i Syrien, m e n r y k t e n a s p r e d s naturligtvis över h e l a l a n d e t . Det M u s l i m s k a B r ö d r a s k a p e t var slaget o c h i n g e n v å g a d e agitera f ö r dess sak.
Sedan k o n f l i k t e n m e l l a n b r ö d r a s k a p e t o c h Ba'thpartiet t r a p p a d e s u p p h a d e m å n g a u n g a m ä n rakat av sig skäggen. Skägg k u n d e tolkas som e n symbol f ö r sympatier f ö r d e t muslimska b r ö d r a s k a p e t , o c h d e u n g a m ä n n e n riskerade d ä r m e d t r a k a s s e r i e r f r å n s ä k e r h e t s p o l i s e n . M e n d e beslöjade k v i n n o r n a b e h ö l l sina slöjor, o c h allt fler u n g a kvinnor h a d e också f r å n slu-tet av 1970-talet b ö r j a t b ä r a e n h u v u d d u k . Den-n a kDen-nyts p å ett speciellt sätt som helt täcker hå-ret, m e n inte ansiktet. H u v u d b o n a d e n uppfat-tas s o m en m o d e r n typ av islamisk klädsel. D e n bärs ofta till långa, fotsida e n f ä r g a d e kappor. De u n g a k v i n n o r n a signalerar till omgivning-e n , att d omgivning-e är aktivt t r o omgivning-e n d omgivning-e muslimomgivning-er.
Ett år e f t e r m a s s a k e r n i H a m a blir så kvn o r i D a m a s k u s basarer attackerade. Veckakvn ikvn- in-n a in-n h a d e d e in-n syriska statskoin-ntrollerade TV-in-n
64
v a r j e d a g visat p r o g r a m o m B a ' t h p a r t i e t s u n g d o m s o r g a n i s a t i o n . T i t t a r n a fick se t i n g a entusiastiska p o j k a r o c h flickor i militära ka-m o f l a g e d r ä k t e r r o p a slagord o ka-m r e v o l u t i o n , seger, e n h e t o c h f r i h e t . De h a d e hyllat presi-d e n t Assapresi-d s o m e n stor h j ä l t e o c h p a r t i e t s o m folkets b e f r i a r e o c h s a m h ä l l e t s s t ö t t e p e l a r e . U n g a flickor sågs g ö r a f a l l s k ä r m s h o p p i parti-ets o c h p r e s i d e n t e n s n a m n . K u l m e n p å firan-d e t k o m s a m m a firan-d a g s o m a t t a c k e n på kvinn o r kvinn a . Busslaster m e d u kvinn g d o m a r åkte t u t a kvinn -d e r u n t i D a m a s k u s o c h skrek sina slagor-d.
Att k v i n n o r s slöjor o c h h u v u d d u k a r slitits av, var f ö r m å n g a i D a m a s k u s e n mycket b r u -tal u p p v i s n i n g av p a r t i e t s m a k t f u l l k o m l i g h e t . Allt m o t s t å n d h a d e krossats, i n g e n gick säker p å g a t o r n a . I n g e t fick sägas a n n a t än i d e t sty-r a n d e p a sty-r t i e t s n a m n . N u vasty-r i n t e e n s k v i n n o sty-r a v s k ä r m a d e f r å n trakasserier. J u s t d e t t a u p p -r ö -r d e o c h c h o c k e -r a d e m å n g a . Oskyldiga kvin-n o r h a d e blivit avklädda o c h d e r a s privatliv h a d e kränkts. Även d e s o m a n s å g b e s l ö j n i n g löjligt o c h g a m m a l m o d i g t , eller s o m ett ut-tryck f ö r k v i n n o f ö r t r y c k sa, att d e t t a var ett gräsligt missdåd.
D a g e n d ä r p å g j o r d e p r e s i d e n t Assad ett offentligt u t t a l a n d e . H a n sa att " e l e m e n t i u n g d o m s r ö r e l s e n förivrat sig o c h u t f ö r t h a n d l i n g -ar, s o m inte varit s a n k t i o n e r a d e av ledarska-pet". H a n u n d e r s t r ö k , att i Syrien var klädsel "en privat a n g e l ä g e n h e t " . U t t a l a n d e t var av-sett att l u g n a syrierna. A t t a c k e n p å k v i n n o r skulle i n t e u p p r e p a s . M e n i syriska skolor var o c h ä r klädsel i n t e e n privatsak. D ä r får flick-o r inte täcka sitt hår. Alla s k flick-o l b a r n skall h a u n i f o r m . På h ö g s t a d i e t o c h g y m n a s i e t liknar u n i f o r m e n d e n s o m s o l d a t e r bär.
R e d a n p å 1920-talet f ö r b j ö d K e m å l Ata-turk, d e t m o d e r n a T u r k i e t s l a n d s f a d e r , b å d e fes o c h slöja i T u r k i e t . I I r a n h a r också e n k a m p m o t slöjan bedrivits u n d e r shah-regi-m e r n a p å 1900-talet. Klädsel är i n t e e n privat-sak, vare sig i Syrien, T u r k i e t , I r a n eller i Sve-rige. G e n o m d e k l ä d e r vi b ä r p å g a t o r o c h torg, på a r b e t e t , till vardags o c h till fest sam-talar vi m e d v a r a n d r a . I m å n g a muslimska län-d e r ilän-dag h ä n län-d e r o f t a att k v i n n o r a n t i n g e n p å nytt beslöjar sig, eller byter till d e n h u v u d d u k s o m så tydligt associeras till e n m e d v e t e n o c h m o d e r n religiös identitet. B å d e för m ä n n i s
-k o r i M e l l a n ö s t e r n o c h i västvärlden är slöjan e n l a d d a d symbol."' Vad b e t y d e r slöjan? H u r k a n vi f ö r s t å o c h tolka k a m p e n o m slöjan o c h slöjan i k a m p e n ?
R u n t M e d e l h a v e t o c h i M e l l a n ö s t e r n h a r b e s l ö j n i n g f ö r e k o m m i t s e d a n a n t i k e n . Det var troligen m e s t k v i n n o r u r d e h ö g r e samhälls-klasserna s o m a n v ä n d e slöja f ö r att m a r k e r a sin h ö g a r a n g o c h f ö r att skydda sig m o t fol-kets blickar. D e n n a t a n k e e k a r också i Kora-n e Kora-n . I kapitel 3 3 vers 59 p r o k l a m e r a r G u d f ö r M u h a m m e d : "Profet, säg till d i n a h u s t r u r o c h d ö t t r a r o c h d e r ä t t r o g n a s kvinnor, att d e sve-p a sina k l ä d e r o m k r i n g sig! D e t t a är d e t be-kvämaste sättet f ö r d e m att bliva i g e n k ä n d a , så att d e ej f ö r o r ä t t a s ; j a , G u d är ö v e r s e e n d e o c h b a r m h ä r t i g " .3 I kapitel 24 vers 3031, u p p m a
-n a s b å d e m ä -n o c h k v i -n -n o r att b e h ä r s k a si-na köttsliga begär. D e u p p m u n t r a s att bevara sin dygd o c h k v i n n o r n a u p p m a n a s att "ej visa sina b e h a g u n d a n t a g a n d e s vad s o m alltid är synligt därav! O c h d e m å kasta sin slöja över sin b a r m " .4 K o r a n e n föreskriver alltså att b å d e
m ä n o c h k v i n n o r skall täcka d e k r o p p s d e l a r s o m k a n vara sexuellt u p p h e t s a n d e . T o l k n i n g -e n av d-essa k o r a n t -e x t -e r erar, o c h h a r vari-e r a t myckvari-et s vari-e d a n t vari-e x t vari-e n u p p vari-e n b a r a d vari-e s f ö r p r o f e t e n p å 600-talet. D e t h a r aldrig f u n n i t s n å g o n e n h e t l i g k l ä d e d r ä k t b l a n d m u s l i m e r n a eller n å g o n e n h e t l i g b e s l ö j n i n g av kvinnor. Olika s e d e r o c h b r u k h a r utvecklats i olika o m r å d e n . M o d e n h a r f ö r ä n d r a t s , o c h f ö r ä n d -ras ä n i dag. Nya m a t e r i a l , m ö n s t e r o c h f ä r g e r i n k o r p o r e r a s s t ä n d i g t i d e t s o m u p p f a t t a s s o m t r a d i t i o n e l l a kläder.
M e n e n g r u n d l ä g g a n d e idé k a n vi s p å r a i K o r a n e n . M ä n o c h k v i n n o r är till sin n a t u r olika slags varelser. T o l k n i n g e n av h u r olika m ä n o c h k v i n n o r är h a r skiftat, m e n e n vanlig - m a n l i g - u p p f a t t n i n g är att k v i n n o k r o p p e n h o t a r m ä n n e n s självbehärskning. Det blir d å viktigare f ö r k v i n n o r än f ö r m ä n att skydda o c h täcka sina k r o p p a r i samhällslivet. M ä n o c h k v i n n o r är lika i n f ö r G u d , m e n d e t är m ä n n e n s o m skall r å d a över k v i n n o r n a i sam-hället. K v i n n a n b e h ö v e r f a d e r n s , b r o d e r n s , m a k e n s beskydd. I d é e r o m k v i n n a n s farliga k r o p p o c h h e n n e s b e h o v av skydd o c h o m -sorg k ä n n e r vi väl igen f r å n d e n judiska o c h kristna t r a d i t i o n e n .
T o l k n i n g e n av d e n muslimska slöjan h a r alltså m å n g a d i m e n s i o n e r d ä r d e t historiska s a m m a n h a n g e t är e n viktig aspekt. Lila A b u L u g h o d , e n a m e r i k a n s k f ö d d a n t r o p o l o g , no-terar att b l a n d vissa b e d u i n e r i Libyska ö k n e n var k v i n n o r inte b e s l ö j a d e i n f ö r m ä n m e d liten prestige." Slöjan k a n idag m a r k e r a m e d b o r -g a r s k a p o c h e k o n o m i s k a privile-gier. E n n o r s k a n t r o p o l o g , A n h N g a Longva, u n d e r s t r y k e r att i d e t s a m t i d a Kuwait skiljer k l ä d e r n a tydligt ku-waitiska k v i n n o r f r å n icke-kuku-waitiska, d ä r d e s e n a r e s a k n a r m å n g a av d e f ö r m å n e r m e d b o r -g a r s k a p f ö r m e d si-g.1' L a n d s b y g d e n s k v i n n o r i
M e l l a n ö s t e r n s o m o b e s l ö j a d e , m e n m e d h å r e t täckt, sliter m e d j o r d b r u k o c h djurskötsel, kan, n ä r d e flyttar till s t ä d e r n a , beslöja sig f ö r att m a r k e r a sin nya u r b a n a identitet. Slöjan b e t y d e r d ä r m e d olika saker f ö r m ä n o c h kvin-n o r i olika s i t u a t i o kvin-n e r o c h p å olika platser. M e n samtidigt u t t r y c k e r slöjan också patriar-kaliska i d é e r o m m a n l i g t o c h kvinnligt d ä r k v i n n o r f ö r k r o p p s l i g a r kaos o c h u t g ö r ett h o t m o t samhällets m a n l i g a o r d n i n g .
K r i n g sekelskiftet skrev d e n egyptiske advo-k a t e n Q a s i m A m i n ett p a r b ö c advo-k e r d ä r advo- kvin-n o r kvin-n a s ställkvin-nikvin-ng i M e l l a kvin-n ö s t e r kvin-n f ö r f ö r s t a g å n g e n d e b a t t e r a d e s offentligt. A m i n ansåg, att slöjan i n t e h a d e n å g o n e g e n t l i g g r u n d i is-lam, o c h h a n l i k n a d e k v i n n o r n a i Egypten vid l a n d e t självt. F ö r A m i n var b ä g g e u n d e r k u v a -d e o c h f r å n t a g n a sina r ä t t i g h e t e r . ' K v i n n a n s frigörelse blev likställd m e d E g y p t e n s frigörel-se. M e n h a n s i d é e r m o t a r b e t a d e s kraftigt. Slöjan o c h åtskillnad m e l l a n m ä n o c h k v i n n o r blev b l a n d m o t s t å n d a r n a ett a r g u m e n t f ö r att v ä r n a o m d e t islamiska a r v e t u n d e r e n tid av intensiv e u r o p e i s k p å v e r k a n .
I s e p t e m b e r 1917 klistrade poliser f ö l j a n d e b u d s k a p p å h u s v ä g g a r i Istanbul: "Skamlig klädsel h a r b ö r j a t ses p å h u v u d s t a d e n s g a t o r d e senaste m å n a d e r n a . Alla m u s l i m s k a kvin-n o r u p p m a kvin-n a s att lägga kvin-n e d sikvin-na kjolar, att u n d v i k a att b ä r a korsett s a m t att a n v ä n d a sina schalar. D e t t a skall ske i n o m h ö g s t två dagar".'s
U p p m a n i n g e n l e d d e till u r s i n n e h ö g r e u p p i n o m a d m i n i s t r a t i o n e n o c h s n a r t k o m ett nytt b u d s k a p : " Vi är l e d s n a över att g a m l a o c h b a k å t s t r ä v a n d e k v i n n o r k u n d e tvinga e n offi-cer i lägre ställning att p u b l i c e r a ett b u d s k a p d ä r m u s l i m s k a k v i n n o r b e o r d r a d e s att å t e r g å
till g a m m a l m o d i g klädsel. Vi m e d d e l a r här-m e d att d e n f ö r r a o r d e r n är u t a n verkan".9
Ci-tatet är h ä m t a t f r å n e n artikel av D e n i z Kan-diyoti, e n i E n g l a n d v e r k s a m sociolog, s o m skriver o m d e t O s m a n s k a rikets u p p l ö s n i n g o c h f ö d e l s e n av d e t m o d e r n a T u r k i e t . Vi för-står f r å n citatet att d e n första o r d e r n i g r u n d o c h b o t t e n skylldes p å g a m m a l m o d i g a kvin-n o r ! Kakvin-ndiyoti visar h u r mycket hätska politis-ka strider blossade u p p k r i n g f r å g o r o m kvin-n o r s klädsel. K v i kvin-n kvin-n o r kvin-n a själva stod i stort sett u t a n f ö r d i s k u s s i o n e n o c h s t r i d e r n a , o c h Kan-diyoti m e n a r , att k a m p e n e g e n t l i g e n i n t e h a n d l a d e o m slöjan o c h k v i n n o k l ä d s e l n u t a n o m h u r d e n nya n a t i o n a l s t a t e n skulle byg-gas.10 S a m m a t e m a finner vi f o r t f a r a n d e
över-allt i M e l l a n ö s t e r n . K a m p e n o m slöjan k a n d ä r f ö r också tolkas s o m ett uttryck f ö r e n po-litisk k a m p o m k o n t r o l l e n över d e nya stater-na, stater s o m o f t a vuxit f r a m s o m k o l o n i a l a skapelser. T i d i g a r e u n d e r s å t a r b e t r a k t a s n u s o m m e d b o r g a r e o c h d e n politiska eliten beh ö v e r e n ny f o r m av legitimitet. L o k a l a g r u p p e r h a r f ö r l o r a t sitt självstyre o c h sin a u t o n o -mi, s l ä k t s k a p s g r u p p e r h a r i n t e l ä n g r e s a m m a politiska roll f ö r i n d i v i d e n . G i f t e r m å l , b a r n -alstring, u p p f o s t r a n o c h u t b i l d n i n g h a r blivit e n a n g e l ä g e n h e t f ö r staten. L a g a r s o m b e r ö r r e l a t i o n e r m e l l a n m a n o c h h u s t r u , b a r n o c h f ö r ä l d r a r h a r f o r m a l i s e r a t s o c h blivit h o m o g e -n a i -n o m varje -natio-nalstat. M e d b o r g e r l i g a rät-t i g h e rät-t e r o c h f r a m f ö r a l l rät-t skyldigherät-ter finns n e d t e c k n a d e p å olika sätt. Allt d e t t a h a r för-ä n d r a t o c h f ö r för-ä n d r a r för-ä n idag f ö r h å l l a n d e t m e l l a n m ä n o c h kvinnor.
Kvinnor representerar
inte sig själva
U n d e r h e l a d e t t a f ö r l o p p h a r k v i n n o r i Mell a n ö s t e r n , vars situation o c h Mell e v n a d s f ö r h å Mell Mell a n -d e n naturligtvis är m y c k e t s k i f t a n -d e , p å olika sätt bidragit till sina respektive s a m h ä l l e n s ut-veckling o c h s n a b b a f ö r ä n d r i n g . På olika sätt h a r d e också g j o r t sina r ö s t e r h ö r d a . Q a s i m A m i n s i d é e r f å n g a d e s i E g y p t e n först u p p av v ä l u t b i l d a d e o c h välbeställda k v i n n o r s o m had e k o n t a k t e r m e had had e n e u r o p e i s k a s u f f r a g e t t e -r ö -r e l s e n . S e n a -r e , p å 1920-talet, va-r egyptiska k v i n n o r aktiva i d e n nationalistiska k a m p e n
66
m o t E n g l a n d . Då k o m slöjan väl till pass. Brit-t e r n a vågade inBrit-te visiBrit-tera beslöjade kvinnor och k u n d e inte heller k o n t r o l l e r a d e r a s akti-viteter." Beslöjade algeriska kvinnor utnyttja-d e precis s a m m a taktik u n utnyttja-d e r befrielsekriget m o t Frankrike p å 50- och 1960-talen. Men bå-d e i Egypten och s e n a r e i Algeriet ö n s k a bå-d e m å n g a m ä n , att k v i n n o r n a e f t e r o b e r o e n d e t skulle å t e r g å till sin - som dessa m ä n såg d e t — traditionella plats i samhället, dvs till h u s och h e m . K v i n n o r n a s k r o p p a r o c h k v i n n o r n a s klädsel h a r överallt i Mellanöstern setts - och ses än idag som symboler för a n t i n g e n f r a m -å t s k r i d a n d e och sekularisering, eller för na-tionell o c h kulturell integritet. Kvinnor repre-s e n t e r a r d ä r m e d inte f r ä m repre-s t repre-sig repre-själva repre-som repre- so-ciala varelser utan d e r e p r e s e n t e r a r symbo-liskt hela samhället.1 2 Via kvinnor som
symbo-liska r e p r e s e n t a n t e r uttrycks en - ofta m a n l i g - k a m p d ä r M e l l a n ö s t e r n s koloniala historia än e n mycket viktig k o m p o n e n t .
N ä r H u d a Sharawi, d e n l e d a n d e egyptiska k v i n n o k ä m p e n , 1923 offentligt kastade slöjan och d ä r e f t e r alltid lät sig f o t o g r a f e r a s obeslöj-ad u t b r ö t protester, m e n allt fler kvinnor följ-d e h e n n e s e x e m p e l . D e n egyptiska kvinno-u n i o n e n som g r kvinno-u n d a t s av Sharawi var d e n för-sta i arabvärlden o c h d e n n a togs som mall för kvinnor i a n d r a a r a b l ä n d e r . 1945 bildades en panarabisk k v i n n o u n i o n d ä r viktiga g e m e n -s a m m a politi-ska frågor, -sont till e x e m p e l Pa-lestinas f r a m t i d , stod p å d a g o r d n i n g e n .
Varför välja en
islamisk klädsel ?
Kvinnors politiska r ä t t i g h e t e r o c h lagstiftning som direkt b e r ö r kvinnor k o m att variera mycket f r å n land till l a n d i Mellanöstern. M e n överallt h a r enskilda kvinnor och kvinnor i g r u p p satt d j u p a spår i s a m h ä l l s f ö r ä n d r i n g a r -na. De b i d r a r på olika sätt till att kvinnors rös-ter blir m e r m å n g s t ä m m i g a .
I m å n g a l ä n d e r i Mellanöstern är d e n nya politiska eliten rekryterad u r skikt som tidiga-re var underprivilegierade. I Syrien till exem-pel är d e t landsbygdens s ö n e r som n u nått samhällets politiska toppar. N ä r Ba'thpartiet k o m till m a k t e n g e n o m en k u p p 1963 upp-m u n t r a d e s flickor upp-m e r än tidigare att
obeslöja-d e läsa o c h s t u obeslöja-d e r a och att a r b e t a i n o m obeslöja-d e n offentliga sektorn som tjänstemän, lärare, in-genjörer, läkare och professionella politiker. Kvinnors synbara n ä r v a r o på arbetsplatser och i skolor blev en viktig ideologisk m a r k e r i n g för Ba'thpartiet. B o u t h a i n a Shaaban, som är pro-fessor i engelsk litteratur vid universitetet i Da-maskus, k o m m e r f r å n e n lantlig avkrok och h o n var d e n första flickan i byn SOIT1 i b ö r j a n äV 1970-talet e n s a m reste till h u v u d s t a d e n för att fortsätta sina studier. H o n skriver i e n självbio-grafisk artikel att familjen och övriga bybor var stolta över h e n n e och såg h e n n e s f r a m g å n g som sin egen.1 1 U t b i l d n i n g var nyckeln till ett
bra a r b e t e och till social prestige.
Att kvinnor kastar sina slöjor, att d e utbil-d a r sig f ö r offentlig samhällelig tjänst, att utbil-d e deltar i politiska val o c h till o c h m e d sitter i lagstiftande o c h m a k t u t ö v a n d e församlingar, tycker naturligtvis vi svenska medsystrar är b r a och positivt. M e n varför tycks så m å n g a kvin-n o r i M e l l a kvin-n ö s t e r kvin-n idag välja att ikvin-nte ta av sig slöjan, eller varför väljer d e en m o d e r n isla-misk klädsel?
Varför inte
ta av sig slöjan ?
Ibland kan d e n m o d e r n a h u v u d d u k e n eller slöjan uttrycka stöd för en politik som vi ofta u p p f a t t a r som m e d e l t i d a . D e n våg av beslöja-d e kvinnor som b u r i t f r a m beslöja-d e n islamiska re-volutionen i Iran h a r f ö r f ä r a t m å n g a i väst-världen. Vi måste d ä r f ö r förstå att flertalet iranska kvinnor inte u p p l e v d e att d e r a s situation f ö r b ä t t r a d e s u n d e r s h a h e n s styre. E k o n o -miska r e f o r m e r och social politik utsatte kvin-n o r f r å kvin-n d e lägre samhällsklasserkvin-na för h å r d a påfrestningar. M å n g a h o p p a d e s att d e n isla-miska r e v o l u t i o n e n skulle å t e r u p p r ä t t a d e r a s v ä r d i g h e t som kvinnor och som människor. En värdighet som d e f ö r l o r a t u n d e r s h a h e n s tid d å d e r a s e r f a r e n h e t e r och k u n s k a p e r sågs som värdelösa. D e n k ä n d a läkaren o c h förfat-taren Nawal El Saadawi p å m i n n e r oss också o m att m å n g a kvinnor i Mellanöstern inte kan a c c e p t e r a att västvärlden p r o t e s t e r a r m o t dik-tatur, förtryck och b r i s t a n d e mänskliga rättig-h e t e r e n b a r t n ä r d e t passar västs e g n a politis-ka syften.1 4 Västvärldens l a m a protester m o t
Foto: Kerstin W. Shands.
d e inställda valen i Algeriet 1991-1992 d ä r d e n islamiska rörelsen v e r k a d e gå m o t e n stor val-seger, är j u s t ett sådant färskt e x e m p e l .
Ibland kan slöjan eller h u v u d d u k e n ut-trycka politisk opposition. Som e x e m p l e t f r å n Syrien visade kan ingen ö p p e t o p p o n e r a sig m o t d e t styrande partiets i g r u n d e n västerländ-ska m e n odemokrativästerländ-ska politik. M e n m e d sin klädsel vågar kvinnor manifestera en protest.
Ibland kan d e n m o d e r n a h u v u d d u k e n ut-trycka o p p o s i t i o n m o t f a m i l j e b a n d . Bouthai-n a S h a a b a Bouthai-n skriver, att i SyrieBouthai-n fiBouthai-nBouthai-ns allas likh e t inför lagen g a r a n t e r a d , m e n i n o m likh e m
m e n s fyra väggar blir kvinnor ofta r e p r e s e n -t a n -t e r för m ä n n e n s ära o c h anseende.1 5
Ge-n o m att bli eGe-n muhajjaba, eGe-n kviGe-nGe-na m e d
hij-aab, d e n islamiska h u v u d d u k e n , tar sig m å n g a
kvinnor rätten att b e s t ä m m a över sina e g n a liv u t a n f ö r familjens ofta m a n l i g a kontroll, m e n i n o m r a m a r n a för d e t socialt och kulturellt a c c e p t a b l a . I J o r d a n i e n h a r till e x e m p e l m å n g a u n g a , m i n d r e välbeställda k v i n n o r ge-n o m att bli religiöst skolade i k v i ge-n ge-n o g r u p p e r tagit sig nya friheter. De r ö r sig överallt, i skyd-d e t av sin kläskyd-dsel. M e skyd-d h j ä l p av islam kan skyd-d e välja sin e g e n make. De kan, i G u d s n a m n ,
sä-68
ga n e j till familjens val. För dessa kvinnor är e n islamisk klädsel inget h i n d e r f ö r ett aktivt d e l t a g a n d e i samhällslivet, u t a n tvärtom - u r
deras perspektiv - själva f ö r u t s ä t t n i n g e n f ö r
personlig a u t o n o m i o c h självbestämmande.
Låt 055 lyssna...
För oss i väst är j u s t d e n muslimska slöjan e n provokativ signal. Slöjan stänger oss u t e o c h h i n d r a r oss att förstå d e t som döljer sig bak-o m . Slöjan f ö r n e k a r våra u p p f a t t n i n g a r bak-o m j ä m s t ä l l d h e t och kvinnofrigörelse. M e n o m vi
vill förstå slöjans skiftande b u d s k a p måste vi i s a n n systerlig a n d a vara tysta ett tag och b a r a lyssna p å våra muslimska medsystrar. O m vi m ä s t r a r o c h förfasar oss kan vi aldrig h ö r a de-ras röster, o c h vi kan aldrig lägga d e r a s erfa-r e n h e t e erfa-r till våerfa-ra egna.
N O T E R
1 D e n h ä r artikeln är b a s e r a d p å e n u p p l ä s n i n g till
Sve-riges Radios p r o g r a m Värt att veta 8.3 1992. Materialet o m Syrien är h ä m t a t f r å n olika fältvistelser.
2 Sherifa Z u h u r beskriver i sin intressanta b o k Revealing
Reveiling (1992)olika Egyptiska kvinnors s t å n d p u n k t e r
kring slöjan. Se också R a b o 1990 s 27
3 K o r a n e n , Zetterstéens översättning 1917 s 324. 4 K o r a n e n , Zetterstéens översättning 1917 s 267. 5 Lila A b u L u g h o d 1986 s 163.
6 A n h Nga Longva 1991 s 116. 7 Liv Tvilde L a a d i n g 1988 s 238.
" Deniz Kandiyoti 1991 s 31. Min översättning.
9 Deniz Kandiyoti 1991 2 31. Min översättning. 10 Deniz Kandiyoti 1991 s 43.
11 Liv Tvilde L a a d i n g 1988 s 240. 12 R a b o 1996 s 162-166.
13 Buthaina Shabaan 1988.1 I n t r o d u k t i o n e n till b o k e n där
h o n analyserar kvinnors liv i Libanon, Algeriet, Syrien och Palestina beskriver h o n sin egen bildningsgång.
14 Nawal El Saadawi 1980 s vi.
15 B u t h a i n a S h a b a a n 1988 s 28 ff. Se även Rabo 1997 s 14.
LITTERATUR
Abu-Lughod, Lita, Veiled Sentiments. Honor and Poetry in a
Be-douin Soäety, University of Caifornia Press, Berkeley, 1986
Kandiyoti, Deniz, "End of empire.Islam, nationalism a n d w o m e n in Turkey" i Kandiyoti, Deniz (red) Women,
Is-lam and the State, Macmillan, L o n d o n , 1991
Koranen, översatt f r å n arabiskan av KV. Zetterstéen,
Wahlström och W i d s t r a n d , Stockholm, 1919
Laading, Liv Tvilde, "Fra h a r e m till kvinnebevegelse", i Vogt, Kari, G u n d e r s e n , Karin o c h Lie, Sissel (red),
Chi-entens kvinner, Universitetsförlaget, Oslo, 1988
Longva, A n h Nga "Mercedes, maids a n d m o t h e r h o o d . T h e impact of d e v e l o p m e n t a n d wealth o n the role reper-toire a n d identity of Kuwaiti w o m e n " i Stolen, Kristi An-n e (red), GeAn-nder, Culture aAn-nd Power iAn-n DevelopiAn-ng CouAn-n-
Coun-tries, vol II red: , SUM, Oslo universitet, 1991
Rabo, Annika, "En m o d e r n väckelse", Clarté, n r 2, 1990 "Gender, state a n d civil society in J o r d a n a n d Syria" i H a n n , Chris a n d D u n n , E l i z a b e t h (red), Civil Soäety.
Challenging Western Models, Routledge, L o n d o n , 1996
- " O f f r e t som brottsling", Invandrare Minoriteter, n r 2,
1997
Nawal El Saadawi, The Hidden Face of Eve. Women in the
Arab World, Zed books, L o n d o n , 1980
S h a a b a n , B o u t h a i n a , Both Right and Left Handed. Arab
Wo-men Talk about their l.ives, T h e W o m e n ' s Press. L o n d o n ,
1988
Zuhur, Sherifa, Revealing Reveiling. Islamist Gender Ideology
in Contemporary Egypt, SUNY Press, Albany, 1992
S U M M A R Y
In this article it is argued that the Islamic modern veil is a debated garment not only in the contem-porary West but in the Middle East as well. The female veil has been used around the Medi-terranean and in the Middle East since antiquity. The Quran is not very specific as to what women should cover and interpretations vary greatly from place to place, and from one century to another. The veil is often a sign of social and economic pre-stige. At the same time the female veil is also a sym-bol of patriarchal ideas about the difference bet-ween men and women. Women's bodies are com-monly felt, by men, to threaten their self-control. Hence women need to cover their bodies to avoid chaos in society. For almost a hundred years politi-cal issues have been debated through debating fe-male dress. The veil has symbolised a lack of pro-gress in the Middle East, as well as symbolised cul-tural authenticity. Very often women have not been part of these debates. But today women who re-veil very often do this as a conscious statement. Veiling or reveiling may well be a political statement against oppressive state agencies, or a statement against family bonds. By wearing a veil women in some countries can, for example, Iiberate themsel-ves from the clutches of their families. The modern Islamic dress can hence give women freedom of choice and movement within culturally sanctioned boundaries.
Annika Rabo Avdelningen for socialantropologi
Linköpings universitet 581 83 Linköping annra@tema.lin.se
