Slöjan, ett måste? En kvalitativ undersökning med lärare om deras syn på slöjan i undervisningen om religionen islam The veil, is it a must?

(1)

Slöjan, ett måste?

En kvalitativ undersökning med lärare om deras syn på slöjan i undervisningen om religionen islam

The veil, is it a must?

A qualitative study with teachers about their views on the veil in teaching about Islam

Frida Stolpe

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Religion

Examensarbete 15 hp Handledare: Sören Dalevi Examinator: Anders Broman Datum: 2012-10-31

Löpnummer

(2)

Sammandrag

Det övergripande syftet med detta examensarbete har varit att inhämta forskningsbaserad fakta för att få fram varför den muslimska kvinnan använder slöjan. Avsikten har också varit att undersöka om lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och vad de anser om det.

Respondenterna undervisar i tre olika skolor, i två olika kommuner, och två av dem arbetar även på samma skola. Genom en litteraturstudie och kvalitativa forskningsintervjuer med lärare i årskurserna 4-6 samlades kunskaper som gav ett lämpligt underlag för att kunna uppnå syftet med arbetet och kunna besvara mina angivna frågeställningar.

I arbetet har jag utgått från dessa frågeställningar som behandlas genom arbetet:

 Varför bär kvinnor inom islam slöja?

 Går lärare i årskurs 4-6 igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och i så fall hur?

Frågorna ligger som grund till arbetet och besvaras fortlöpande i arbetets intervjustudie samt forskningsstudie för att sedan knytas samman i diskussionen där jag också utverderar hur jag lyckats uppfylla dem. En slutsats som jag kommit fram till är att man i tre fall av fyra tar upp slöjan i sin undervisning om islam och att samtliga lärare anser det viktigt att belysa slöjan. Jag har även genom arbetet tagit lärdom av att det finns olika orsaker till varför den muslimska kvinnan bär slöja bland annat kan det bero på att det står i Koranen, men även att man genom att dölja sin hud samt håret undviker att locka fram en sexuell lust hos männen.

Nyckelord: religion, slöja, kvinna, islam, skola, undervisning

(3)

Abstract

The overall aim of this study was to obtain research based facts to bring out why the Muslim women are wearing a veil. The intention has also been to examine whether teachers in grade 4-6 talk about the veil in their teaching in Islam and what they think of it. The respondents’ are teachers in three different schools two different town districts and two of them also work at the same school. Through literature studies and qualities research interviews with teachers in grade 4- 6 gathered knowledge that gave a good basis to answer my questions listed.

In the work, I have assumed these issues addressed by the work:

 Why are Muslim women wearing a veil?

 Do teachers in grade 4-6 go through the veil of the Muslim women in their teaching, if so, how?

These questions are the basis for this essay and are answered in the continuous work interview and research study and are bound together in the discussion where I evaluate how I manage to answer them. One conclusion that I have came up with is that in three cases out of four teachers talk about the veil in their teaching about Islam and all the teachers do also feel it is important to illustrate the veil. I have also through the essay learned that there are various reasons why the Muslim women are wearing a veil; it may be because it is in the Koran, but also by hiding their skin and hair avoids bringing a sexual desire in men.

Keywords: religion, veil, women, Islam, school, teaching

(4)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Syfte ... 5

1.3 Frågeställningar ... 5

1.4 Olika typer av slöjor ... 5

2. Metod ... 7

2.1 Undersökningsmetod ... 7

2.2 Urval ... 8

2.3 Tillvägagångssätt ... 9

2.4 Material ... 10

2.5 Avgränsningar ... 11

2.6 Källkritik ... 11

3. Forsknings- och litteraturstudie ... 13

3.1 Islam ... 13

3.2 Slöjan ... 16

4. Intervjustudie ... 25

4.1 Intervjusituationen ... 25

4.2 Undervisningen om islam och slöjan ... 25

4.3 Uppfattningen av slöjan i skolvärlden ... 30

4.4 Arbetet kring värdegrundsfrågor ... 31

4.5 Lärarnas allmänna uppfattning om samhällets syn ... 32

5. Diskussion ... 34

5.1 Forsknings- och litteraturdiskussion ... 34

5.2 Resultatdiskussion ... 35

5.3 Slutsats ... 38

5.4 Framtida forskning ... 39

6. Sammanfattning ... 40 Referenser

Bilaga 1

(5)

4

”Slöjan handlar om något mer än att bara klä sig”, Cecilie J.S. Hansen.¹

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Varför bär den muslimska kvinnan slöja? Bär hon den av tvång eller är det ett val hon själv gjort?

Frågorna är många och mystiken bakom slöjan och den muslimska kvinnan har fångat mitt intresse, jag vill därför utveckla min bristande kunskap om den muslimska kvinnan och slöjan. Det blir allt vanligare att stöta på unga flickor eller kvinnor som bär slöja ute i samhället och av egna erfarenheter blir det även vanligare att man i skolans värld ser elever med slöja.

I många skolor förekommer det regler om att eleverna inte ska bära huvudbonad, så som mössa eller keps, inomhus. Slöjan som då under alla omständigheter används, tolkas den bland andra elever som en motsvarighet av mössa eller keps? Tycker elever att de blir orättvis bemötta om slöjan får användas inomhus men inte mössan eller kepsen? Utifrån dessa frågor vill jag arbeta vidare med att få inblickar i om lärare tar upp slöjan och hur de arbetar kring den i dess undervisning. Elever som har bristande kunskaper om ämnet drar möjligen paralleller till just detta med mössa och keps förbudet inomhus. Med tanke på att jag av erfarenheter lagt märke till att slöjan blir ett vanligare fenomen i skolsammanhang bör man nämna något om den. Om man då ger elever kunskaper och förståelser kring slöjan och varför den muslimska kvinnan bär slöja, kan eleverna få en förståelse för varför deras skolkamrater bär den. ”Skolan ska främja förståelse för andra människor”²står det skrivet i läroplanens kapitel om skolans värdegrund och uppdrag, vilket ger elever rätt att veta varför vissa saker förhåller sig på ett eller annat vis.

Detta arbete kommer genom en forskningsbaserad studie att berätta om varför muslimska kvinnor bär slöja, följt av hur man i litteraturen ser på mångfalden i skolan, muslimer och slöjan men även berätta kort om islam. Arbetet kommer också visa en undersökning om verksamma lärare går igenom slöjan i sin undervisning om islam och vad det då väljer att ta upp. Jag kommer även att se över vilka kunskaper lärare har om ämnet och om de anser det viktigt att prata om slöjan.

1 Cecilia J.S. Hansen i Nordnytt, s. 26

2 Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Stockholm, Fritzes 2011) s.7

(6)

5

1.2 Syfte

Avsikten med mitt examensarbete är att få en infallsvinkel i vad lärare anser om undervisning av slöjan. Genom en intervjustudie vill jag få fram om lärare i årskurserna 4-6 behandlar slöjan i sin undervisning om islam. Tanken är också att genom en forsknings- och litteraturstudie få bredare och djupare förståelse kring muslimska kvinnors klädsel, specificerat på slöjan och varför de bär den. Men även beröra vad man i litteraturen säger om muslimer i skolan samt om det finns några komplikationer med att bära slöjan.

1.3 Frågeställningar

• Varför bär kvinnor inom islam slöja?

• Går lärare i årskurs 4-6 igenom den muslimska kvinnans slöja när de undervisar om islam i skolan, och hur i så fall?

1.4 Olika typer av slöjor

I examensarbetet kommer jag att använda mig av begreppet ”slöja” som en samlingsbeteckning för de olika uttryck som finns, huvudduk, ansiktsslöja och så vidare. Med tanke på att slöjan är ett mångskiftande begrepp kommer jag här redogöra för några av begreppen som förekommer i den muslimska världen.

Beroende på i vilket område eller land man befinner sig inom eller också beroende på vilket språk man talar, har slöjan en varierande betydelse för praktiserande muslimer. De benämningar som finns på de olika slöjorna, så som huvudsjal eller ansiktsslöja, är i arabländerna tagna ur Koranen och haditherna.³ Hadith betyder uttalande, rapport eller redogörelse och var till en början en berättelse om profeten, vad han i sitt liv sade och gjorde.⁴ För det indoeuropeiska språket urdu benämns den lilla transperanta huvudsjalen som dupetta och ansiktsslöjan som då täcker hela ansiktet kallas burqa.⁵

Som nämnts tidigare är det inte bara i arabländerna som benämningarna skiljer sig åt utan det skiljer sig också inom varje land, exempelvis så betecknas huvudsjalen i Jordanien för hijab, medan benämningen hijab i andra länder skulle betyda ytterrock. Anne Sofie Roald nämner att det är vanligt att man refererar ansiktsslöjan till niqab eller khimar, men i vissa arabländer som bland

3 Anne Sofie Roald, Women in Islam: The western experience. (London and New York, Routledge 2003) s. 262

4 Anne Sofie Roald, Islam. Historia, tro, nytolkning. (Stockholm, Natur och Kultur 2005) s. 87

5 Anne Sofie Roald (2003) s. 262

(7)

6 annat i norra Afrika betecknas khimar som huvudsjal. Skillnaden på beteckningen hijab i Algeriet gentemot i Jordanien, är att man i Algeriet refererar hijab till en islamisk klädsel. Denna islamiska klädsel anger däremot inte i detalj vad det är som ska täckas och vad som ska synas. Man använder också beteckningen niqab som refererar till en klädsel som täcker halva ansiktet, men som låter ögonen synas och benämningen sadl påvisar här en klädsel som täcker hela ansiktet. Det går även att se likheter mellan Saudiarabien och Algeriets benämning på slöjan, där Saudiarabiens vanligaste term för huvudsjal är tarha som används synonymt till khimar. En skillnad är däremot att formen av ansiktsslöja är tvärtemot i Saudiarabiens benämning, där niqab betecknar att täcka den nedre delen av ansiktet med ögonen synliga och ghata betecknar att klädseln ska täcka hela ansiktet. Och hijab betecknas som en lång kappa ihop med en huvudsjal.⁶

Slöjan är alltså ett relativt diffust begrepp och de olika begrepp jag nyligen nämnt är bara några exempel av många för att tydligt beskriva begreppets problematik. Därför kommer jag att använda slöja som ett övergripande begrepp i mitt examensarbete. Rör det sig däremot om den heltäckande slöjan kommer den att benämnas ansiktsslöja.

(8)

7

2. Metod

2.1 Undersökningsmetod

För att kunna besvara om verksamma lärare på mellanstadiet pratar om slöjan i sin undervisning om islam valde jag i mitt arbete att göra en undersökning utifrån kvalitativa intervjuer och för att få ett svar på varför kvinnor bär slöja föll valet på litteraturinläsning. En kvalitativ forskningsintervju handlar om att ställa frågor utifrån vardagliga situationer från den intervjuades eget perspektiv⁷ och det som gör kvalitativa intervjuer till en bra metod är att intervjusituationen liknar ett vanligt samtal i vardagen. Det är alltså en intervjuform där forskaren inte alls styr samtalet utan man låter undersökningspersonerna vara med och påverka samtalet. Men man måste dock försäkra sig om att man får svar på sina frågor.⁸ Kunskaperna skapas i en kvalitativ forskningsintervju socialt i samspel mellan den intervjuade och den som intervjuar, tillägger Steinar Kvale och Sven Brinkmann.⁹ När man genomför en kvalitativ forskningsintervju fordrar det kunskaper inom ämnet för att kunna ställa följdfrågor och följa upp intervjupersonens svar.¹⁰ Genomförandet av intervjuerna sker tillsammans med totalt fyra lärare från tre olika skolor.

Förutsättningarna för intervjuerna har varit lika för varje lärare jag intervjuat, då jag kommit till skolan och vi suttit i ett rum där vi inte kunnat bli störda, men också ett rum där lärarna känner sig trygga. Jag har försökt styra samtalet till att vara ett vardagligt samtal genom att ställa följdfrågor för att få svar på mina frågor och tagit frågorna allt eftersom.

Innan intervjuundersökningen äger rum är det viktigt att klargöra för sig själv bland annat sitt syfte med studien, att införskaffa sig kunskaper om ämnet, se över vilka metoder som finns och även få kunskaper om dem för att veta hur man ska gå tillväga.¹¹ Eftersom intresset för arbetet förhåller sig till att dels få kunskaper om slöjan, dels hur den tas upp i undervisningen om islam var det intervju som ansågs som den effektivaste metod för att få fram lärarnas synpunkter.

Kunskaperna om slöjan som fenomen har tagits in med hjälp av litterära verk och jag har även tittat över i olika metod böcker om intervjuer som metod för att få fler infallvinklar på hur man använder sig av den.

I samband med att skolorna kontaktades informerade jag dem om syftet med min undersökning, varför jag gjorde det och även att deltagandet var frivilligt. Inför intervjuerna hade jag

7 Steinar Kvale & Svend Brinkmann, Den kvalitativa forskningsintervjun. (Lund, Studentlitteratur AB 2009) s. 39

8 Holme Magnar, Idar & Solvang Krohn, Bernt, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. (Lund, Studentlitteratur 1997) s. 99

9 Steinar Kvale & Svend Brinkmann s. 98

10 Ibid s. 98

11 Ibis s. 120

(9)

8 sammanställt cirka åtta frågor, se Bilaga 1, som jag utgick från och varje fråga sågs som ett nytt samtalsämne att diskutera. Jag har formulerat mina frågor så att lärarna ska kunna utveckla sina svar så utförligt som möjligt och försökt i den mån det gått att undvika slutna frågor som ger jakande och nekande svar. Det är också viktigt att tänka på hur man formulerar sina frågor, de ska vara korta, lätta att förstå och de innehålla ett vardagligt språk. De ska alltså inte ett innehålla ett fackligt språk eftersom det kan göra dem obegripliga.¹² Ännu ett sätt att få ut den mesta av information är genom att ”hålla klaffen”, som Häger uttrycker det. Han menar att om man är tyst i någon sekund extra kan de bästa svaren komma fram eftersom tystnaden kan bidra till att situationen för intervjupersonen upplevs som pressande och på så vis försöker man fylla ut den med något annat.¹³ Jag har under mina intervjuer försökt att inte ”skynda” tystnaden utan istället dragit nytta av den och väntat ut läraren på fler möjliga svar.

Det finns olika sätt att gå tillväga vid dokumentationen av intervjuer, man kan använda sig av ljud- eller videoinspelning, anteckningar eller att memorera svaren.¹⁴ Samtliga av mina intervjuer registrerades genom ljudinspelning som spelades in med hjälp av ett röstinspelningsprogram på mobiltelefonen. Innan inspelningen sattes igång gjorde jag klart för lärarna att jag bevarar deras anonymitet och att de har rätt att avsluta intervjun när de vill.¹⁵ Därefter har intervjuerna transkriberats relativt ordagrant med utelämnanden på sådan som är irrelevant för resultatet, sedan har texterna analyseras och jämförts. Jag har tagit ut det viktigaste för mitt ämne för att se efter likheter såväl som skillnader i lärarnas svar. Jag kommer att bevara lärarnas anonymitet i min presentation av undersökningen genom att inte nämna dem vid namn eller avslöja något som kan identifieras med dem.¹⁶ Därför har jag valt att kalla mina respondenter vid L1, L2, L3 och L4.

2.2 Urval

Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Västsverige, där lärarna undervisar elever i årskurs 4-6. Gemensamt för alla skolorna är att de är relativt centralt belägna och har elever från F-6. Första skolan som jag besökte ligger inom ett villaområde med cirka 235 elever och har nära tillgång till skogen. Den andra skolan finner sig i ett bostandsområde med mestadels lägenhetshus där det råder en stark mångfald och skolan har cirka 110 elever. I den tredje och sista skolan som jag besökte har man cirka 190 elever och den ligger i närheten av en gymnasieskola.

12 Steinar Kvale & Sved Brinkmann s. 147

13 Björn Häger s. 67

14 Steinar Kvale & Svend Brinkmanns s. 194

15 Ibid s. 87

16 Ibid s. 87

(10)

9 För att få en bra grund och ett bredare perspektiv på hur lärare undervisar om slöjan har totalt fyra antal intervjuer genomförts. Lärarna som valts ut till min undersökning är lärare som blivit kontaktade och svarat på min förfrågan och jag har även utnyttjat kontakter för att få ihop informanter. Från början var min tanke att intervjua lärare från olika skolor för att se om eller hur undervisningen skiljer sig mellan dem, samtidigt som jag efterhand kom fram till att jag också ville få inblickar i hur det förhåller sig att undervisa om slöjan på en och samma skola. Där av har jag valt att intervjua två lärare på samma skola och de andra två från olika skolor. Att valet föll på att intervjua mellanstadielärare kommer sig av att man i de yngre årskurserna inte berör mitt ämne i så stor utsträckning eller ingen alls och jag vill få ut så mycket som möjligt av mina intervjuer.

En av skolorna jag kontaktade har jag sedan innan en viss kontakt till vilket också utgjorde en möjlighet att få två intervjuperson. De lärarna som blivit utvalda i min undersökning är de lärare som kontaktats och svarat på min förfrågan om en medverkan i intervjustudie.

2.3 Tillvägagångssätt

Innan intervjun var jag tvungen att strukturera upp för mig själv hur jag ville genomföra intervjun, vad ville jag veta, vilken typ av frågor jag skulle ställa, hur noga jag skulle transkribera det som sas, skaffa förkunskaper om det valda ämnet och så vidare.¹⁷ Det som var viktigt för mig att veta var hur lärare i årskurserna 4-6 pratar om slöjan i sin undervisning om islam och för att få ut den informationen använde jag mig av öppna formulerade frågor så lärarna kunde ge uttömmande svar. Kontaktet med samtliga lärare upptogs via mail med olika skolors rektorer runt om i två kommuner i Västsverige, som i sin tur kunde vidarebefordra förfrågan till de lärare som var aktuella i deltagandet. I mailet presenterade jag syftet med min undersökning och att jag ville ha frivilliga lärare från deras skolor att medverka i en intervjustudie. Processen tog sin tid då det var många som inte svarade på min förfrågan. Resultatet blev till sist fyra lärare att intervjua, varav två kontaktades per telefon och var kontakter som utnyttjats. I samband med att jag fått kontakt med de lärare som skulle delta i min undersökning valde jag att skicka över frågorna till dem innan intervjun ägde rum. Fördelen med att skicka med frågorna är att svaren blir väl genomtänkta samtidigt som det kan vara en nackdel i och med att spontaniteten i svaren försvinner. Om sättet att gå tillväga med en intervju är spontant blir chansen större att svaren blir livliga och oväntade.¹⁸ Men med tanke på att slöjan är etniskt betingad kan det vara ett känsligt ämne därför anser jag det som rättvist att låta lärarna titta igenom frågorna.

17 Steinar Kvale & Svend Brinkmann s. 120

18 Ibid s. 147

(11)

10 Intervjuerna har ägt rum på lärarnas skola under eftermiddagar när eleverna slutat för dagen, i ett rum där lärarna känner sig trygga och bekväma. Jag har till att börja med försökt att få en god kontakt med lärarna genom att prata allmänt innan själva intervjun satte igång, men också genom att vara lyhörd, visa respekt, förståelse och intresse för vad som sägs under intervjuerna. Detta för att göra intervjupersonen bekväma med situationen, få en uppfattning om vem jag är och även skapa en tillit till mig som intervjuare.¹⁹ I en intervju ska det effektivaste verktyget enligt Häger, vara konsten att kunna lyssna och att ställa öppna frågor, det betyder att frågorna kräver utvecklande svar.²⁰ Genom att jag använde mig av ljudinspelning vid mina intervjuer kunde jag aktivt följa med i samtalet, följa upp intressanta aspekter med frågor och få ut fler tankegångar av lärarens egna perspektiv och erfarenheter.

Efter att intervjuerna har genomförts transkriberade jag samtliga intervjuer från tal till text.²¹ Jag har valt att utelämna sådant som är irrelevant för undersökningen och fokusera på det som är viktigast i förhållande till mitt syfte. Därefter har jag ställt de olika svaren mot varandra för att jämföra lärarnas svar med varnadra och titta efter likheter samt skillnader i lärarnas tankar kring slöjan.

2.4 Material

Till litteraturinläsning har jag sökt mestadels forskningsbaserat material. Materialet har noga valts ut och är mestadels böcker som handlar om islam, kvinnan inom islam och slöjan. Jag har i mitt sökande tagit hjälp av en bibliotekarie på Karlstads universitetsbibliotek efter forskningsbaserat material om slöjan. Jag har även använt mig av universitetsbibliotekets e-böcker och tidsskrifter samt skolverkets läroplan. Det har för mig känts mer givande att använda sig av böcker som material än internetkällor med tanke på att man inte säkert kan veta hur trovärdigt internet är.

Innan jag kommit fram till de fakta jag tagit användning av har det sållats bland materialet, jag har sett över vad som varit relevant för min forskning och relevant i förhållande till mina frågeställningar och arbetets syfte.

För att få fram material till min undersökning har jag genomfört fyra intervjuer med lärare som alla arbetar i årskurserna 4-6. Lärarna arbetar inom två olika kommuner och på tre olika skolor, där två av lärarna arbetar på samma skola.

20 Björn Häger, Intervjuteknik. (Stockholm, Liber AB 2007) s. 55

(12)

11

2.5 Avgränsningar

Eftersom arbetet kommer att inrikta sig på slöjan kommer fokus att ligga på den muslimska kvinnans användande av slöjan samt hur man i skolan tar upp slöjan. Det har genom mitt arbete uppkommit många intressanta aspekter på kvinnan och slöjan, men för att hålla sig inom ämnet har det sållats bland all fakta och allt har inte tagits med. Jag ville också få en liten förförståelse kring tron islam för att underlätta följande teorier samt ingångar och för att kunna skapa en snabb sådan förståelse har jag varit tvungen att välja fram det som varit mest relevant för de utvalda delar jag velat ta upp. Det är mycket angående slöjan som jag hade velat skriva med som exempelvis om olika feministiska synpunkter på slöjan, alla de olika benämningar som finns och vad det står i olika litterära islamiska verk, men det skulle gjort att texten svävat iväg och blivit irrelevant för min forskning. Men vad jag i huvudsak vill lyfta fram är varför man använder sig av slöjan, vilka komplikationer som det kan ge och hur det berörs i religionsundervisningen.

Det var ett medvetet val att enbart göra intervjuer med lärare som arbetar i årskurs 4-6 eftersom det är då man fördjupar sig mer inom världsreligionerna, som islam. Mitt huvudsakliga syfte var att få infallsvinklar i om och hur lärare arbetar kring slöjan samt vad de anser om att beröra slöjan i sin undervisning. Jag valde också att genomföra fyra intervjuer med verksamma lärare för att få ett bredare perspektiv om lärarnas arbete med slöjan. Att använda mig av intervju som metod i min undersökning finner jag vara ett effektivt sätt för att få ut grundliga svar om hur lärare arbetar med slöjan, som sedan kan förgrena sig med mina frågeställningar och mitt syfte. Dessutom anser jag att intervjun är den metod som ger flest infallsvinklar i lärarnas egna perspektiv och erfarenheter om mitt valda ämne. Fokus i mina intervjuer ligger dock inte enbart i lärarnas egna perspektiv och erfarenheter utan det är minst lika viktigt att få fram giltig faktisk information genom intervjuerna.²² Därför har jag utvecklat intervjufrågorna så att de inte bara berör lärarnas arbete kring undervisningen om islam och slöjan utan frågorna belyser även lärarnas syn på elevers och samhällets uppfattning av slöjan samt hur man integrerar värdegrundsfrågor inom ämnet.

2.6 Källkritik

Det material som jag tar användning av min forsknings- och litteraturstudie bygger mycket på forskning skriven av en författare. Detta beror på att författaren är den enda svensk som fördjupat

(13)

12 sig inom ämnet, men genom att jag även tittat i andra källor ger det ett bevis på att det som författaren skriver stämmer. Mina intervjuer förhåller sig på en likvärdig basis då det är jag som genomfört samtliga intervjuer och på så vis har jag kunnat återskapa samma förutsättningar vid alla intervjuerna. Med tanke på att jag vid varje intervju till stor del hållit mig till samma frågor har detta gjort att liknande synpunkter av ämnet tagits upp, något som i sin tur underlättat för vidare analys och jämförelser av svaren. Att jag även utnyttjat kontakter kan uppfattas ha påverkat mitt resultat, men jag anser att det inte påverkat varken intervjusituationen eller resultatet utan samtliga intervjupersoner har svarat utifrån sina perspektiv och kunskaper. Intervjuerna har alltså skett på liknande sätt för samtliga.

Reliabilitet mäter om undersökningens resultat vid en tidpunkt blir densamma om andra skulle utföra undersökningen på liknande sätt eller om den blir densamma om man själv skulle utföra undersökningen på nytt.²³ Jag tror att de som deltagit i intervjun svarat på mina intervjufrågor på ett sanningsenligt sätt utifrån deras kunskaper och erfarenheter om ämnet. Kunskaper går givetvis alltid att förbättra. Trots det anser jag att undersökningen erhåller en hög reliabiliteten då resultatet skulle se likadant ut om den utfördes av någon annan på samma sätt. När man däremot pratar om en undersöknings validitet menar man om de intervjufrågor som ställs mäter eller beskriver det som de är avsedda till att mäta eller beskriva i förhållande till undersökningens syfte.²⁴ Frågorna jag använt mig av i intervjuerna bygger på undersökningens syfte, som är att få fram hur och om lärare arbetar med slöjan i sin undervisning, vilket är genomgående i samtliga frågor. På så vis stärks validiteten av undersökningen.

23 Jan Trost, Kvalitativa Intervjuer. (Lund, Studentlitteratur AB 2010) s. 131

24 Ibid s. 133

(14)

13

3. Forsknings- och litteraturstudie

3.1 Islam

3.1.1 Vad är Islam?

Jonas Otterbeck och Anne Sofie Roald är två forskare som specialiserar sig inom islam. Båda refererar att ordet islam bygger på den arabiska roten s-l-m. Kärnan är alltså dessa tre konsonanter som man säger ska betyda underkastelse, men Otterbeck nämner också att de kan ha fler funktioner och betydelser. Ordet underkastelse kan uppfattas i svenskan som något negativt, men muslimska teologer,²⁵ personer redogör för religionens syfte,²⁶ menar att man bör se på det som något positivt. Det handlar om att man vill hitta Gud och man vill ställa sig under Guds sanning och ordning. Otterbeck redogör även för ordet muslim, som också ska bygga på samma konsonanter som islam. Detta gör att orden är nära relaterade till varandra och betydelsen innebär att någon utför en underkastelse.²⁷ En nyare tolkning av begreppet islam som Roald visar på är

”fred”, eftersom fred upptar en annan tolkning av roten s-l-m.²⁸

Roald påpekar att det finns två olika religionsdefinitioner att utgå från när man prata om islam, normativ och deskriptiv. Beroende på vilken definition man använder sig av kan man ta reda på vad islam är. För den normativa definitions användning menas att islam är Guds religion som funnits i alla tider. Den deskriptiva definitionen menar att islam är stiftad av den arabiske profeten Muhammed som en religiös riktning.²⁹

Idag är det vanligt att religiösa skrifter har olika riktningar och flera uppfattningar inom alla världsreligionerna. Sunna och shia är två huvudinriktningar som finns inom islam som även de erhåller många olika uppfattningar av hur de lärda anser att de religiösa texterna ska förstås. Man menar även att varje individ oavsett om man är lärd eller olärd, har sin egen tolkning av världen, vilket i sin tur visar de erfarenheter personen gått igenom och även dess sociala status.³⁰

3.1.2 Sharia och haditherna

Profeten var den person som under sin tid stiftade lagarna, vilket skedde i form av uppenbarelser av nya frågor. Under en lång tid efter hans död samlades religiöst sakkunniga personer, med

25 Jonas Otterbeck, Islam, muslimer och den svenska skolan. (Studentlitteratur 2000) s. 45

26 http://www.ne.se/lang/teologi/325914?i_h_word=teologer (10/4)

27 Jonas Otterbeck, s. 45

29 Ibid s. 17

30 Ibid s. 17

(15)

14 intresse för religiösa texter, för att diskutera trosfrågor och för att sedan utveckla och förändra den islamiska lagen. Utifrån koranversen diskutreades filologiska kriterier,³¹ vilka handlar om det historiska språket,³² som kom att lägga grunden för de så kallade islamiska rättsskolorna. De lagarna man sedan kom fram till kom att påverkas på grund av att det fanns flera religiösa centrum i den muslimska världen och vid dessa platser utvecklades olika sätt att förhålla sig till de religiösa texterna.³³

Sharia är den islamiska lagen enligt islams lära och kallas numera, ”den främsta vägen till Guds vilja”. Människorna uppmanas i Koranen till att ”anbefalla det som är rätt och förbjuda det som är orätt” vilket också ses som en uppmaning att följa Guds lag.³⁴ Koranen och sunna, som innehåller religiösa plikter och det sociala livet,³⁵ är de två islamiska källor som sharia bygger på.³⁶ Sharia betyder vägen till vattenhålet och erhåller en underförstådd mening där lagen ses som flexibel och syftar till att vägarna till vattenhålet är många. Gud är livets källa och lagen visar vägen till Gud.

För den troende markerar sharia ett tecken på religiöst engagemang. Det är inte förrän i senare tid av den islamiska lagstiftningsprocessen som sharia blivit en term för lagen.³⁷

Uppbyggnaden av den nuvarande sharialagen grundas på handplockade mäns lagstiftningsarbete.

Männen var religiösa experter och valdes ut för att medverka i den religiösa lagstiftningen. I de islamiska rättskolorna grundade sig inte diskussionerna enbart i ett utformade av konkreta lagar, utan handlade också om de principer som gällde för att tolka lagen. I dessa lägger man märke till två huvudriktningar, där den ena hävdar att det var de rättslärdas uppfattningar man skulle bygga lagarna på och den andra hävdar att det var profettraditionerna.³⁸

Hadithlitteraturens framväxt är oklar, men det spekuleras kring att den växte fram genom att man under profetens levnad skrev ner hadither. I en annan aspekt anser man att de inte framkom förrän senare och var mer som ett resultat av traditionalismen. Det mest intressanta med haditherna är att många av dem berättas av profetens hustrur. Detta visar på att kvinnorna hade under den äldsta

32 http://www.ne.se/lang/filologi (27/9)

34 Ibid s. 85

35 Leif Stenberg, Muslim i Sverige. (Stockholm, Bilda Förlag 1999) s. 28

36 Anne Sofie Roald, Muslimer i nya samhällen. (Göteborg, Diadalos AB 2009) s. 63

38 Ibid s. 87

(16)

15 tiden då islam utformades en viktig funktion som förmedlare. Dock fick kvinnorna i religionens utveckling ett mindre inflytande.³⁹

3.1.3 Invandringen till Sverige

Det var i mitten av 1940-talet som muslimer började invandra till Sverige och år 1960 kom nästa invandrarvåg av manliga muslimer, som sökte arbete inom den växande svenska industrin.

Vistelsen i Sverige betraktades både av de muslimska invandrarna och majoritetssamhället som tillfällig och till att börja med man ansåg inte att det var något större problem att de muslimska invandrarna kom till Sverige för att arbeta. Anledningen till att man kom till Sverige var för att arbeta hårt under en period och tjäna pengar som sedan skulle investeras i hemlandet.

Invandringsmönstret förändrades efter att man infört bestämmelser i den svenska lagen för att avgränsa arbetsinvandringen. De muslimska männen ville istället återförenas med sina familjer och ansökte om svenskt uppehållstillstånd för sina fruar och barn.⁴⁰

Under 1980- och 1990-talet talar man om tre huvudorsaker som ledde till att synen på invandring ändrades. Den första anledningen var Berlinmurens fall, vilket innebar att man inte längre såg kommunismen som ett hot utan istället såg man invandrarna som det nya hotet mot den europeiska och svenska stabiliteten. Den andra orsaken berodde på den rådande ekonomiska lågkonjunkturen i västvärlden som resulterade i ökad arbetslöshet vilket i sin tur kom att leda till den tredje orsaken där arbetslösheten medförde att det saknades arbeten till nya invandrare som kom.

Majoritetssamhällets syn på invandrare påverkades av dessa faktorer vilket har lett till att man idag definierar den muslimska gruppen som ”invandrarna”.⁴¹

Det sägs att med de flyktingar som kom under 1980- och 90-talet använde sig kvinnorna inte av slöjan förrän de kom till Sverige, eftersom slöjan inte varit ett vanligt fenomen i de länder där de kommit från. En slutsats av detta som dragits av många forskare och mediepersoner är att slöjan blivit en identitetsfråga i ett västerländskt sammanhang och att man vill visa en yttre demonstration mot majoritetssamhället. Man menar också att dessa slutsatser förstärkts genom att muslimska kvinnor i allt större utsträckning börjat klä sig i tröjor och byxor av olika slag och det enda som nu skiljer muslimska kvinnor och svenska kvinnor åt är slöjan. Roald anser dock inte att identitetsfrågan är den främsta orsaken till att muslimska kvinnor börjar bära slöja när de kommer till Sverige, utan det skulle istället kunna vara en allmän trend inom hela den muslimska världen.

39 Anne Sofie Roald (2005) s. 88-89

40 Ibid s. 275-276

41 Ibid s. 277

(17)

16 En annan orsak kan också vara att man i västvärlden finner en press, i de muslimska grupperna, på kvinnor att bära slöja. Runt om i Sverige undervisar många muslimska kvinnor kring islam och bland dessa kvinnor är tanken på slöjan som en islamisk plikt väldigt stark. Under de senaste tjugo åren har kunskapen om islam varit väldigt liten hos många av de muslimer som kommit till Sverige. Detta har medfört att de söker kunskaper om sin bakgrund när de kommer hit, vilket i sin tur leder till ökade kunskaper om religionen. Eftersom kvinnan fått en större kunskap om sin religion och deltar alltmer tillsammans med andra muslimska kvinnor i religiösa aktiviterar har slöjan blivit en följd av detta.⁴²

3.2 Slöjan

3.2.1 I Koranen

Muslimska kvinnor ska bete sig efter de regler och förordningar som finns i Koranen och den ursprungliga tanken med detta var att öka kvinnors möjligheter. Men i stora delar av den traditionella lagstiftningen har detta istället används för att begränsa kvinnors möjligheter.⁴³ Islamisten Hasan al-Turabi var politisk ledare i Sudan under 1980- och 1990-talen. Han skrev en skrift på arabiska i början på 1970-talet som handlade om kvinnan i islam och det muslimska samhället. Han tar även upp om relationer mellan man och kvinna och också om kvinnans rätt att arbeta utanför hemmet.⁴⁴ Kvinnans begränsningar har kritiserats av al-Turabi som menar att man skapade de regler om kvinnor som finns i Koranen för att sätta gränser för mäns behandlande mot kvinnor och inte för att begränsa kvinnors handlande. Detta är något som de lärda inte tänkt på då de skrivit ner de lagar som berör relationer mellan män och kvinnor.⁴⁵

Koranen anses vara något över människans förmåga att lyckas åstadkomma igen, vilket medför att den inte kan översättas utan att förvrida något ur den. Idag finns Koranen översatt på flera olika språk och vanligast på arabiska och engelska.⁴⁶ Roald och även andra författare som Jennifer Heath⁴⁷ poängterar att det finns flera verser i koranen som handlar om kvinnans klädsel, det står bland annat såhär:⁴⁸

42 Pernilla Ouis & Anne Sofie Roald, Muslim i Sverige. (Smedjebacken, ScandBook AB 2003) s. 203ff

43 Ibid s. 147

45 Pernilla Ouis & Anne Sofie Roald s. 147

46 Leif Stenberg s. 23ff

47 Jennifer Heath, Veil: Women writers on its history, lore, and politics. (2008) s. 29

(18)

17

”1. Säg till de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet, det leder till större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör.

Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte bör visa mera av sina behag an vad som [anständigtvis] kan vara synligt, låt dem därför fästa sjalen (khumus, sing: khimar) så att den täcker barmen. Och de ska inte låta sina behag skymta inför andra än sin make, sin fader […] Och låt dem inte gå med svajande gång för att dra uppmärksamheten till sina dolda behag.”⁴⁹

”2. Och kvinnor som nått en ålder då de inte längre hoppas på giftemål, gör ingenting klandervärt om de lättar något på sin klädsel (thiyab), utan att låta de kvinnliga behagen framträda. Men det bästa är att undvika detta. Gud hör allt, vet allt.”⁵⁰

”3. Profet! Säg till dina hustrur och dina döttrar – och till [alla] troende kvinnor – att de [utanför hemmet] noga sveper om sig sina ytterplagg (jilbab); på så sätt blir de lättare igenkända [som anständiga kvinnor] och undgår att bli ofredade.”⁵¹

3.2.2 Debatter och islamisk litteratur

Den kvinnliga klädseln står idag i fokus i islamisk litteratur, där man skrivit hela böcker om hur kvinnan ska klä sig. I de diskussioner som förs inom lagskolelitteraturen och i islamiska lagskolor ser alla olika på hur kvinnan ska klä sig, där vissa menar att kvinnan ska täcka huvudet och kroppen, medan andra menar att det är en plikt att även täcka ansiktet och händerna. Kvinnan behöver däremot inte täcka sig för sin man, sina söner, sin far, svärfar osv., eftersom hon enligt lagen bara behöver täcka sig i inför de män hon kan tänkas gifta sig med.⁵²

De debatter som pågår kring den islamiska klädseln uppträder i olika nivåer menar Roald. Hon syftar till att sociala forskare tenderar att analysera den islamiska slöjan i vetenskapliga termer, något som medför att man utesluter dess religiösa motiv. Muslimska feminister, däremot, vänder på de islamiska källorna för att hitta bevis på att slöjan är en uråldrig kostym vilken inte har något att göra med islam. Den stora skillnaden mellan dessa synsätt är att man i den islamiska diskussionen tenderar att fokusera på antingen om slöjan inkluderar ansiktsslöja, handskar och

50 Ibid s. 191

51 Ibid s. 191

52 Ibid s. 190

(19)

18 strumpor eller om det bara handlar om att täcka över håret och mestadels av kroppen, med undantag från händer och fötter.⁵³

Slöjan debatteras av många muslimska feminister som skapat attacker mot användandet av slöjan.

Bland annat nämner Roald i sin bok Woman in islam, två muslimska feminister Nawwal El Saadawi och Fatima Mernissi, som båda motsätter sig slöjans användning. Hon berättar om hur El Saadawi under 1980-talet höll i många föreläsningar runt om i Skandinavien om hennes ide att

”dölja sin hjärna” som bygger på fältundersökningsmetoder. El Saadawi redogör för sitt argument genom att visa på en ung släkting som var intelligent och modig tills hon satte på sig slöjan och det inte lägre gick att föra en vettig diskussion med henne. Denna berättelse blev för henne ett bevis på att slöjan inte bara innebär att dölja sitt hår utan också att dölja sin hjärna. Utifrån ett mer vetenskapligt synsätt har Fatima Mernisse studerat slöjan och menar att det inte finns något bevis i Koranen som säger att slöjan är obligatorisk att bära för kvinnan.⁵⁴

3.2.3 Varför bär kvinnan slöja?

I dagens samhällsdebatter spekuleras det mycket om varför slöjan fått den betydelse den har,⁵⁵ med tanke på att inte ens vissa folkdräkter har fått så stort intresse som slöjan konstaterar Cecilie Hansen i tidskriften Nordnytt.⁵⁶ Pia Karlsson Minganti påpekar att det är den heltäckande klädseln som väckt stort intresse bland olika debattörer.⁵⁷ Roald tror att spekulationerna kring slöjan kan bero på att den blivit det synliga uttrycket för islam och ”de andra”, men också att den kvinnliga slöjan ansetts visa en tydlighet på att mannen står högre upp i hierarkin i den kristna traditionen. I det Nya testamentet skriver Paulus, i sitt första brev till korinterna, ”var kvinna som ber eller profeterar med ohöljt huvud, hon vanärar sitt huvud”. Han skriver vidare att, ”en man har inte plikt att hölja sitt huvud, eftersom han är Guds avbild och återspeglar hans härlighet, kvinnan däremot återspeglar mannens härlighet”. Det omtalas i Bibeln att det finns ett samband mellan slöjan och mannens makt över kvinnan, där den gudomliga ställning mannen har är starkare än kvinnans samt att kvinnan ska vara hans härlighet. Detta är något som koranversen om huvudplagget inte hänvisar till. Roald menar att det i koranversen bara anges en orsak till att kvinnorna ska bära heltäckande klädsel och det är i själva verket för att de ska bli igenkända som muslimska kvinnor och inte bli ofredade. Hon framför även att den heltäckande klädseln också sätts i relation till

56 Cecilie J.S. Hansen, Nord nytt – autencitet. (nr 84, juni 2002) s. 23

57 Pia Karlsson Minganti, Muslima. (Stockholm, Carlsson Bokförlag 2007) s. 229

(20)

19 sexmoralen i Koranen genom att man påvisar att mannen och kvinnan ska sänka blicken och lägga band på sin sensualitet. Det tilläggs också att kvinnorna ska fästa slöjan så att den täcker bröstet för att inte visa sina behag.⁵⁸

I fråga om jämställdhet reagerar det svenska majoritetssamhället på idén av att se kvinnan som

”fresterska”. Av de muslimska kvinnor som Roald ställt frågor till om varför de bär slöja har svaret oftast blivit att de ska dölja sin skönhet för männen eftersom de inte vill att männen ska frestas. Det har även i det kristna tänkandet framträtt att man kan se kvinnan som fresterska, då Adam, i det Gamla Testamentet, frestas av Eva till att synda.⁵⁹ Ännu ett förekommande svar bland de tillfrågade kvinnor som använder slöja är att ”det står i Koranen”, vilket Roald menar utgör en skillnad mellan svar från analyser av icke-muslimska forskare och muslimska forskare. Hon menar att det finns en orsak till att svaren blir olika vilket då kan bero på att personen som blir intervjuad ser forskaren på ett annorlunda sätt om den är muslim eller icke-muslim.

Fortsättningsvis visar hon på att om forskaren är muslim förhåller sig kvinnornas svar inom ett mer religiöst perspektiv men om forskaren skulle vara en icke-muslim är det mer vanligt att kvinnornas svar förhåller sig inom ett socialt eller politiskt perspektiv.⁶⁰

Jan Hjärpe, som håller i vetenskapliga seminarier vid Lunds universitet, talar om att svara utifrån ett apologetiskt, legitimerande eller drivande perspektiv. Det som han menar med att svara utifrån ett apologetiskt perspektiv, är att man vill övertyga den andre parten om att ens handlande är acceptabelt. Detta kan kopplas till att muslimska kvinnors svar till icke-muslimer rör sig om att vara på ett apologetiskt plan eftersom kvinnorna vill verka övertygande för att försvara sitt handlande. Det är inte säkert att kvinnorna har kännedom om forskaren är muslim eller icke- muslim och därför drar hon ofta slutsatsen att forskaren är icke-muslim. Roald har upptäckt att i de apologetiska svaren, hävdar kvinnorna att slöjan bidrar till att de bara kan dömas utefter sin själ och sitt intellekt och inte för sin skönhet. De påpekar även att den skyddar, som nämnts tidigare, från mäns blickar och mot att männen inte ska frestas till att utnyttja kvinnorna sexuellt.

Kvinnorna hävdar ytterligare att eftersom män vet att kvinnor med slöja är otillgängliga för dem ger användandet av slöjan familjen ett skydd mot andra män. Att använda slöjan är också ett sätt för kvinnor att sätta begränsningar för sig själva, på så sätt vet de att de inte ska vara åtkomliga för män. Däremot kan det legitimerande perspektivet inta ett religiöst förhållningssätt. Inom det

59 Ibid s. 193

(21)

20 drivande perspektivet handlar det mer om ett tvång från familjemedlemmar på att kvinnorna ska bära slöja.⁶¹

Det är inte bara i majoritetsamhället och inom islamiska debatter som kvinnans slöja blivit en viktig fråga, utan den har också fått en ännu så viktigare innebörd i minoritetssituationen i västvärlden. Uppfattningen om den muslimska kvinnan eller flickan döms utefter hennes handlande och även för vilken klädsel hon bär.⁶² En anledning till att kvinnor ska klä sig och bete sig på ett visst sätt som Karlsson Minganti påvisar, är att man vill dämpa kvinnans sexuella attraktionskraft då hon befinner sig inom synhåll för män utesluten familjen.⁶³ Kvinnor och flickor som inte använder slöja anses vara försvenskade inom vissa muslimska miljöer och i vissa fall anses de även som lössläppta. Den religiösa symbolik som slöjan erhållet blir viktig i fråga om att kunna visa sin identitet i minoritetssituationen, men också ett sätt att kontrollera att flickor och kvinnor håller sig till gruppens moraliska normer. För många kvinnor representerar slöjan en större rörelsefrihet då den symboliserar att kvinnan håller sig till normerna.⁶⁴ Slöjan förmedlar också ett flerdelat socialt språk genom dess olika variationer av färg, form och textur. Att det förekommer olika variationer av slöjan beror på att de används som markörer av region, klass, ålder, civilstatus, grad av släktskap och religion.⁶⁵

Kvinnan kan själv välja att bära slöjan, vilket betyder att det är hennes egna val, men det kan också ses som ett kollektivistiskt förtryck om det är mannen som säger att det ska vara en islamisk plikt att bära slöja. Med tanke på att det är männen som i historiens gång haft tolkningsföreträde i islamiska teologiska traditioner är de islamiska rättsskolesystemet skrivna ur ett manligt perspektiv och har uttryckt slöjan som ”Guds vilja”. Utifrån dessa formade krav där slöjan associeras med kvinnans religiositet, tar kvinnan på sig slöjan och bär den i tron att hon uppfyller en religiös plikt mot Gud. Detta kan då ses som ett kollektivistiskt förtryck.⁶⁶ Många muslimer säger dock att slöjan är ett val, med undantag från vissa situationer och inte en skyldighet som många ser den i väst.⁶⁷

Det finns kvinnor som också väljer att inte använda sig av slöja på grund av den begränsade möjligheten att få ett arbete, menar Roald. Hon redogör för hur hon i en undersökning bland

61 Pernilla Ouis & Anne Sofie Roald s. 210-211

63 Pia Karlsson Minganti s. 230

64Anne Sofie Roald (2009) s. 198

65 Eddie Manga, Slöjor. (Stockholm, Atlas 2006) s. 96

67 Karin van Niewkerk Women Embracing Islam: Gender and Conversation in the West. (2006) s. 120

(22)

21 kvinnor med och utan slöja diskuterat kvinnofrågan och också ställt frågor om dess erfarenheter av slöjan. Det visade ett resultat som tyder på att kvinnor utan slöja anser sig vara troende och skulle vilja bära slöja men på grund av risken att inte få jobb väljer de att inte göra det. Hos de muslimska kvinnorna fanns också en rädsla att skapa ett problem med sina svenska kollegor och det övriga samhället. Ett resultat av slöjans omfattande uppmärksamhet i media och i samhället kan medföra att man känner sig mindre värd och intar därför en försvarsmekanism genom att följa alla andra. Det kan också röra sig om en press från familj eller vänner till att använda slöja.⁶⁸

3.2.4 Konsekvenser med slöjan

I ett västsammanhang har slöjan olika bibetydelser. Roald menar att slöjan som bärs av en kristen nunna ofta ses som en motsvarighet av religiositet, renhet och fred, men att den muslimska kvinnan i slöja istället ses som en symbol av en förtryckt kvinna, som också gör ett politisk- religiöst uttryck. Hon framför också att den uppfattning som icke-muslimer i västvärlden har på den muslimska kvinnan är att hon ses som förrådande i kampen mot kvinnorätten,⁶⁹ som pågick under 1900-talet.⁷⁰ Det man menar är att eftersom hon bär slöja gör att hon självmant öppnar upp för sitt eget förtryck.⁷¹ För många uppfattas slöjan som det främsta för muslimska kvinnors förtryck och begreppet är laddat med negativa associationer som gör att kvinnorna blir underlägsna.⁷²

Liknande argument som Roald lyfter fram, talar även Hansen och Karin van Nieuwkerk om. Van Nieuwkerk för fram att den västliga uppfattningen om den muslimska kvinnan är likt Roalds resonemang, att man uppfattar henne som förtryckt och att det är slöjan som gör henne förtryckt eftersom hon är tvingad att bära den.⁷³ Hansen hävdar att icke-muslimer menar att slöjan är förtyckande genom att kvinnorna bli fråntagna sitt ”jag”. Hon för fram att man ofta jämför friheten som de kvinnor i väst har med det tvång och brister på frihet som man förmodar att den muslimska kvinnan har. Detta syftar alltså till att de muslimska kvinnorna är förtryckta eftersom de inte har samma rättigheter som kvinnorna i väst.⁷⁴

Den muslimska kvinnan symboliserar, enligt Roald, också ett avståndstagande från

majoritetssamhället och de politiska idéer som erhålls, vilket är något som kan få henne att

68 Karin van Niewkerk s. 204-205

72 Cecilie J.S. Hansen s. 23

73 Karin van Nieuwkerk, s. 120

74 Cecilie J.S. Hansen, s. 23

(23)

22 uppfattas som provocerande.⁷⁵ Kvinnan kan i en annan reaktion uppfattas som farlig eftersom hon kan stödja eller delta i terrororganisationer som hotar den sociala stabiliteten.⁷⁶ Hansen påvisar i sin artikel i Nordnytt att man i film och litteratur ofta beskriver kvinnan med slöja utifrån olika händelser som hänt och ofta har de skapats med en vild fantasi. Ett exempel på en händelse är den som skedde i Algeriet, där man i frigörelsekampen mot herraväldet Frankrike använde sig av kvinnor med slöja för att transportera vapen och bomber. Eftersom kvinnorna inte

kroppvisiterades kom man undan utan att bli upptäckta. Faktum var alltså att den tillsynes oskyldiga kvinnan inte var lika oskyldig. Hon framstod på grund av slöjan som någon hon inte var. På följande sätt byggs andra historier upp om kvinnan med slöja.⁷⁷ För att nämna ännu en reaktion som Roald lyfter fram, från icke-muslimernas sida på de muslimska kvinnorna, är genom att dess synliga engagemang till tron signalerar ut en ”heligare än du” attityd.⁷⁸

Religion betraktas i Sverige och i andra västländska länder som en privatsak. En vanlig

uppfattning kan på så sätt vara att religiositet borde vara synligt men att det också borde vara en fråga om hjärtat och ens innersta känslor. De klagomål som nämnts tidigare och som är riktade mot den muslimska kvinnans slöja påverkar inte acceptansen av nunnans slöja trots att nunnan och den muslimska kvinnan delar samma synlighet. Man kan då fråga sig varför det är så att nunnans slöja är mer accepterad och enligt Roald är svaret att nunnans engagemang representerar den rådande religiösa tradition som finns i samhället i västvärlden.⁷⁹ Alltså går den främmande tro och världsbild som den muslimska kvinnan presenterar, emot de rådande religiösa idéerna vilket gör henne mindre accepterad.⁸⁰

Kvinnor som bär slöja har efter den 11 september 2001 blivit alltmer utsatta i den ökade

främlingsrädslan, något som drabbar muslimer i största allmänhet. Ett övervakande av rasism och främlingsfientlighet som gjorts av EU har visat en ökning av dessa faktorer i Europa. Redan under 1990-talet i Frankrike förbjöds flickor med huvudduk att gå i skolan. Detta är något som

förekommer även i Turkiet, trots att islam är den dominerande religionen och vid många

universitet har flickor med slöja förbjudits att ta sin universitetsexamen. Istället beger sig många kvinnor till andra länder för att få ut sin examen, dock är det bara flickor och kvinnor från rika

77 Cecilie J.S. Hansen s. 21

79 Ibid s. 254

(24)

23 familjer som kan göra det.⁸¹ Ofta i det svenska arbetslivet händer det att kvinnor som bär slöja är tvungna att ta av sig den för att kunna få ett jobb, men det kan också inträffa att de blir nekade jobb överhuvudtaget på grund av att de bär slöja. Roald lyfter också fram en händelse under hösten 2002 där det uppmärksammades i media om hur en kvinnlig journalist blivit nekad ett jobb som programledare för invandrarprogrammet ”Mosaik” på SVT, på grund av att hon bar slöja.

Man ansåg henne som olämplig då hon inte var neutral i fråga om politiska partier och religiösa trossamfund. Enligt den lag som finns i Sverige mot etnisk diskriminering är det förbjudet att diskriminera kvinnor med slöja i arbetslivet.⁸²

3.2.5 Slöjan i skolan

Främlingsfientlighet bör bemötas med öppna diskussioner och kunskap säger läroplanen för grundskolan. Det som läroplanen vill föra fram och som berör skolans värdegrund och uppdrag, och mål och riktlinjer, är att man ska kunna förstå och leva sig in i andra människors situationer samtidigt som ingen ska utsättas för diskriminering på grund av religion eller liknande.⁸³

”I många skolor är mångfalden en självklarhet i den pedagogiska verksamheten, medan den i andra skolor ännu inte är en självklar del”.⁸⁴ Med tanke på dagens mångkulturella skolor framlägger Hans Lorentz vikten av att man som lärare återspeglar samhället i sin undervisning.

Han menar också att det blir viktigt för lärarna att arbeta medvetet med fenomen som bland annat religion, etnicitet, kultur och nationalitet och även accepterar dessa fenomen utifrån ett pedagogiskt interkulturellt perspektiv eftersom det i den framtida skolan kan finnas elever med olika bakgrund. Det är viktigt att elever i skolan mår bra och känner att de kan vara sig själva.⁸⁵

Jonas Otterbeck påpekar att det kan finnas en negativ reaktion från lärare på muslimska flickors klädsel eftersom det är en vanlig företeelse att man drar slutsatsen att de är förtryckta. Ett problem som slöjan kan medföra i skolan är en bristande kommunikation om flickan bär ansiktsslöja eftersom kommunikation blir omöjlig. Däremot blir inte kommunikationen ett problem för läraren så länge som de inte använder ansiktsslöja menar Otterbeck.⁸⁶ Pirjo Lahdenperä påvisar att man som lärare bör undvika att uttala sig negativt och uttala stereotypa omdömen om bland annat

82 Ibid s. 198ff

83 Skolverket (2011) s. 7ff

84 Hans Lorentz, Mot framtidens mångkulturella skola s. 179-196 i Möten i mångfaldens skola. (Lund, Studentlitteratur 2010) s. 173

85 Ibid s. 192ff

86 Jonas Otterbeck s. 57

(25)

24 länder, språk, bostadsområden och religion eftersom elever i klassen och på skolan kan identifiera sig med vissa av dessa kategorier. Man bör istället visa sig positiv till deras bakgrund vilket medför att man blir uppfattad som en positiv interkulturell lärare, fortsätter hon.⁸⁷

Kommunikationen bör stå i centrum menar Otterbeck. Han betonar vikten av att informera elever om andra elevers situation och varför man låter en elev göra på ett visst sätt som ingen annan får, detta på grund av att det finns en risk att elever känner sig orättvist behandlade om man särbehandlar någon elev av olika skäl. Upprätthåller man en kommunikation mellan lärare och elev, och förklarar orsakerna till varför, brukar oftast eleverna förstå situationen och det skapar då inte några problem. Otterbeck påpekar att en bra dialog mellan såväl elever som föräldrar, krävs för att kunna förstå vilka behov en muslimsk elev har. Skolans regler och krav är också något som bör klargöras samt som att man berättar rättigheter och möjligheter för föräldrarna.⁸⁸

Religionsundervisningens centrala innehåll för årskurs 4-6 säger att man i undervisningen ska ta upp om levnadsregler inom kristendom såväl som de andra världsreligionerna, islam, judendom, hinduism och buddism, och även det bakomliggande tankesättet i levnadsreglerna, ritualer och heliga platser för dem.⁸⁹ Det finns dock en oro bland muslimska föräldrar när det gäller den svenska religionsundervisningen. Både Otterbeck och Leif Stenberg är eniga i sina argument om denna oro. Otterbeck påpekat att skolan i en sådan situation måste förklara för dessa föräldrar att det är en uppgift som handlar om att ge elever kunskaper och förståelse kring andra religioner, och inte för att få dem byta religion.⁹⁰ Ännu ett orosmoment, som Stenberg visar på, bland muslimer är att dess barn blir splittrade i sitt tänk och på så vis förlorar sin muslimska identitet genom att man gör på ett vis i skolan och ett annat i hemmet.⁹¹

87 Pirjo Lahdenperä, Mångfald som interkulturell utmaning s. 15-36 i Möten i mångfaldens skola s. 31

89 Skolverket (2011) s. 188

91 Leif Stenberg s. 109

(26)

25

4. Intervjustudie

4.1 Intervjusituationen

Förutsättningarna för alla intervjuer har varit lika för samtliga respondenter, då jag kommit till respektive lärares skola under eftermiddagen när eleverna slutat för dagen. Intervjuerna har ägt rum i en avskild och lugn miljö där vi inte kunnat bli störda av utomstående aktiviteter eller andra störningsmoment och i ett rum som lärarna kände sig trygga. Nedan kommer jag att redogöra för de fyra intervjuerna med lärare som arbetar i årskurs 4-6. Intervjuerna har grundat sig i cirka åtta frågor, se Bilaga1, och de kommer redovisas i den följd som de är uppbyggda. För att bevara lärarnas anonymitet har jag valt att benämna dem som L1, L2, L3 och L4.

4.2 Undervisningen om islam och slöjan

När lärare undervisar om islam i skolan utgår de oftast utifrån att undervisa om alla världsreligionerna eller från syskonreligionerna, kristendom, judendom och islam. Det vanligaste läromedel att använda sig av i religionsundervisningen är läroböcker, exempel på läroböcker är Puls och Spår av tro. Någon lärare använder sig också av nyhetsprogram och film från mediecenter. Det mest förekommande under religionsundervisningen är diskussioner i helklass och L4 menar att religion är ett ämne där det uppstår många diskussioner. Att arbete individuellt är också en metod lärarna använder, där eleverna bland annat får arbeta med instuderingsfrågor eller läsa texter ur läroböckerna för att sedan stanna upp och fördjupa sig inom vissa ord som läraren anser viktiga att veta dess betydelse och få en förståelse för. Grupparbeten används däremot väldigt sällan under religionsundervisningen. L1 påpekade dock att samtidigt som eleverna arbetar med sina instuderingsfrågor kunde de hjälpas åt vilket blir en form av grupparbete, men det är sällan lärarna planerar in grupparbeten i undervisningen.

En av lärarna hade aldrig tidigare undervisat i ämnet religion vilket berodde på att läraren innan undervisat i svenska som andraspråk och ganska nyligen blivit klasslärare. I och med detta har läraren mött många elever med muslimsk bakgrund och kunde istället dela med sig av sina tankar på hur religionsundervisningen kunde byggas upp. Bland annat skulle man utgå från elevernas kunskaper om ämnet för att sedan använda sig av muslimska kontaker, men även använda de elever som fanns i klassen som är muslimer. Tanken var att de då skulle få berätta om sin religion för klassen och eleverna skulle inför denna lektion få sammanställa ett antal frågor som de ville få besvarade. Läraren menade också att man på detta sätt kunde försöka motverka för de fördomar som finns kring islam och muslimer.