De äldre och det moderna : En kvalitativ studie om de äldres behov av en ombudsfunktion

Örebro universitet

Handelshögskolan - Informatik Uppsatsarbete, 15 hp

Handledare: Jenny Lagsten Examinator: Mathias Hatakka HT18

De äldre och det moderna

En kvalitativ studie om de äldres behov av en ombudsfunktion

Esho Odisho 960603 Max Nordahl 941113

Sammanfattning

Inledning: Journalen är den e-tjänst som gör det enklare för Sveriges invånare att få tillgång

till sin patientjournal. Genom hemsidan 1177 kan man logga in för att förnya receptbelagd medicin, se anteckningar från vårdbesök, se sina diagnoser bland annat. Journalen hade en funktion för att kunna dela sin journal till en anhörig, vid namn ombudsfunktionen.

Ombudsfunktionen togs bort från Journalen då den stred mot patientdatalagen.

Ombudsfunktionen fanns till för att personer som på grund av olika anledningar inte kan eller vet hur man använder en sådan tjänst på internet fortfarande ska kunna ta del av tjänsten. Hur kan då äldre personer i Sverige som har det svårt med ny teknologi då använda sig av e-tjänsten journalen?

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vad äldre personer tycker om att ha en

ombudsfunktion via Journalen på internet.

Metod: Data samlades in via en kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter. 27 personer

från åldern 69 år och uppåt deltog i undersökningen. Den insamlade datan analyserades och organiserades upp med hjälp av tabeller och diagram.

Resultat: Det mest framträdande resultat av enkäterna var att 66,7 procent av deltagarna inte

hade hört talas om begreppet e-Hälsa. 92 procent av deltagarna hade inte använt sig av journalen på internet, men 63 procent av deltagarna hade en positiv inställning gentemot journalen och tyckte det var viktigt för dem att kunna ta del av sin patientinformation. 40,7 procent av deltagarna svarade att de tyckte sig ha väldigt dålig datorvana. 63 procent svarade ja på frågan om de skulle kunna tänka sig att dela sin patientjournal till en anhörig för att kunna få hjälp med att hantera sin patientjournal online.

Slutsats: Studien visar att den grupp vi har undersökt tycker att ombudsfunktionen är viktig

för att kunna ge fler äldre personer med bristande datorvana tillgång till deras patientjournal.

Centrala begrepp

Nedan följer de centrala begrepp som används i den här studien. Begreppen är definierade och förklarade för att hjälpa läsaren att förstå hur vi använder dessa begrepp ur vårt

perspektiv. Dessa begrepp anser vi som mest centrala då de är en viktig del av studien och är återkommande under hela uppsatsen.

E-hälsa: Hälsa är ett fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda

digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa (eHälsomyndigheten, 2016).

Journalen: När du söker och får vård dokumenteras det i en patientjournal, huvudsyftet med

journalen är att din vård ska bli så bra och säker som möjligt. Genom journalen så får vårdpersonalen information om dig och din vård. Journalen kan också göra att du blir mer delaktig (1177, u.å).

E-tjänster: E-tjänster är tjänster som produceras och konsumeras i ett elektroniskt medium. Anhörig: Person som vårdar eller stödjer närstående.

Sammanfattning 2 Centrala begrepp 3 1. Inledning 5 1.1. Syfte 6 1.2. Forskningsfrågor 8 1.3. Avgränsning 8 2. Tidigare forskning 9 2.1. Vad är Journalen 9

2.1.1. Användandet av tjänster inom eHälsa 10

2.2. Äldre personer och ny teknik 11

2.2.1. Den digitala klyftan 11

2.2.2. Äldres intresse av ny teknik 13

2.2.3. Äldres behov av en anhörig 14

3. Metod 15 3.1. Metodval 15 3.1.1. Enkätkonstruktion 16 3.1.2. Enkätfrågor 16 3.1.3. Genomförande av undersökning 18 3.1.4. Dataanalys 19 3.2. Framtagning av artiklar 20 3.3. Etik 21

4. Resultat och analys 22

4.1. Resultat 22 4.2. Analys 26 5. Diskussion 29 5.1. Resultatdiskussion 29 5.2. Metoddiskussion 32 6. Slutsats 35 Källförteckning 36 Bilagor 39

1. Inledning

Journalen är en e-tjänst där man bland annat kan se information angående sin vård, förnya receptbelagd medicin och se sina diagnoser. Alla regioner och landsting i Sverige har anslutit sig till denna tjänst som finns tillgänglig via hemsidan 1177 sedan 2012 (Inera, u.å), och har blivit ett smidigt sätt att vara mer delaktig i sin vård, genom att det blir enklare för en person att bara kunna logga in via internet när man vill, istället för att ringa in till sin vårdcentral för att få sin vårdjournal hemskickat. Journalen har över två miljoner användare i skrivande stund (Inera, 2018). Men hur är det då för personer som kan ha det svårare för ny teknologi, såsom äldre personer? (Ellis & Allaire, 1999). Några år efter att e-tjänsten Journalen lanserades så tillkom det en funktion som kallades för ombudsfunktionen. Ombudsfunktionens syfte var att kunna hjälpa en person att använda Journalen genom att kunna dela sin journal med en anhörig. Såsom att en äldre eller kroniskt sjuk person delar med sig av sin Journal till en närstående. Denna funktionen hjälpte personer som hade det svårare med användning av ny teknologi att fortfarande på ett enklare sätt kunna ta del av sin patientinformation, men togs bort då den stred mot patientdatalagen (Pagels, 2016). Det är endast lagligt för en förälder att få tillgång till sin barns journal upp till 13 års ålder (1177, 2018). Studier från USA har dock visat att äldre personer med en kronisk sjukdom ser flera fördelar med att kunna dela sin patientjournal till en anhörig (Latulipe et al., 2018). Då det är relativt vanligt för en äldre person att ha en kronisk sjukdom som till exempel artros (HealthyPeople, 2019), så leder det till att saker som att skriva på ett tangentbord eller kunna hantera en muspekare blir svårare (Findahl, 2014). Studier har visat att många äldre personer generellt inte vet hur man ska hantera en dator och internet men vissa visar heller inget intresse till att lära sig ny teknologi (Ellis & Allaire, 1999). I såna situationer skulle möjligheten till att kunna dela med sig av sin journal till en anhörig vara ett bra alternativ.

Den svenska regeringen i samarbete med SKL (Sveriges kommuner och landsting) har som mål genom Vision e-Hälsa att år 2025 vara bäst i världen i att använda e-Hälsans alla möjligheter (eHälsa 2025, u.å). För att uppnå denna vision så har regeringen och Sveriges kommun och landsting, SKL, tagit fram en handlingsplan för e-hälsoarbetet. Detta innebär stora satsningar av staten vilket kommer leda till att e-Hälsa blir en viktig del i vårt samhälle och även en stor del utav den generella digitaliseringen. Då Sverige vill vara bäst i världen med att använda e-hälsa så borde e-hälsa kunna användas av alla Sveriges invånare, även dem som inte kan eller vet hur man ska hantera tjänsterna på egen hand. Då behövs en

funktion som ombudsfunktionen. Inera som ligger till grund med denna dela funktion ser problemet med att ombudsfunktionen inte längre finns och som med hjälp av Sveriges kommun och landsting sedan bortförandet av funktionen försöker få en förändring av denna patientdatalag så att ombudsfunktionen kan införas återigen (Inera, 2018).

Denna studie kommer se över om vad äldre personer som var med i undersökningen tycker om att återinföra ombudsfunktionen igen, vad de känner kring sin egen datorvana, och deras personliga inställning mot e-tjänsten Journalen.

Studiens följande disposition är dess syfte, varför just ombudsfunktionen är en viktig funktion för Journalen och tidigare forskning baserat på ett flertal studier och rapporter angående liknande tjänster i andra länder, samt studier om äldre personers erfarenheter och hantering för ny teknik. Undersökningen grundas av enkäter och skedde på plats i ett trygghetsboende i Örebro. Studien tar även upp hur vi gick tillväga för att genomföra undersökningen och konstruktionen av enkätfrågorna, vilka etiska aspekter som sågs över under undersökningens gång, analys för framförande av resultat av undersökningen med jämförelse från tidigare forskning. Diskussion angående resultatet och metodval. Sist men inte minst studiens slutsats, bidrag och vad för framtida forskning som behövs.

1.1. Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka vad äldre personer tycker om att ha en ombudsfunktion via e-tjänsten Journalen.

Våra frågeställningar har inte helt blivit belysta i andra studier då vi ska ta reda på vilka uppfattningar äldre personer har om att använda journalen på internet och hur de ser på att låta en anhörig kunna ta del av deras patientjournaler via en ombudsfunktion.

För att uppnå detta syfte så vill vi få svar på frågor av äldre personer genom att göra en kvantitativ studie med hjälp av enkäter. Målet är att undersöka hur äldre personer ser på att patientjournalerna nu kan visas på internet och att de möjligen måste få hjälp av en anhörig som kan ta del av ens journal via en ombudsfunktion. Detta ifall de inte har den erfarenheten med ny teknologi som krävs så kan de behöva hjälp med att använda tjänsten.

Denna studie behövs för att problematisera ombudsfunktionens saknad i Journalen samt för att visa att den är viktig för att ge äldre personer tillgång till deras patientjournal. Studien kan även vara bra för utvecklarna bakom e-tjänsterna att ha i åtanke då resultatet kan vara givande i utvecklingen av e-tjänster så att de kan bli bättre anpassade till den äldre populationen. Meningen med denna tjänst är att det ska underlätta för befolkningen men denna studie kan då belysa eventuella problem som finns hos den äldre populationens användande av e-tjänster, mer specifikt Journalen.

I sin helhet så handlar det om att alla har tillgång till sina patientjournaler på nätet. Äldre personer som inte har en så bra datorvana som den övriga delen av populationen (Findahl, 2014), kan se detta som problematiskt. Därför kan det behövas en anhörig/god man som kan hantera personens patientjournaler online. Denna undersökning görs med avsikt att ge en bild på vad den äldre populationen anser om att få möjligheten att dela sina patientjournaler via en ombudsfunktion till en anhörig.

1.2.

Forskningsfrågor

Vi har kommit fram till en forskningsfråga som ska besvaras med hjälp av två underfrågor.

● Är ombudsfunktionen en nödvändig funktion för att underlätta användningen av Journalen för äldre personer?

○ Vad anser äldre personer kring delning av patientjournaler via Journalen till en anhörig?

○ Hur påverkar äldre personers datorvana deras möjlighet att ta del av sina patientjournaler?

1.3.

Avgränsning

Denna undersökning är specifikt inriktat på äldre personer (69+) vid ett seniorboende i Örebro, Sverige. Undersökningen har gjorts i form av enkäter vars process beskrivs i

metodavsnittet. Studien har avgränsats till att just undersöka tankar kring Journalen som är en av de tjänster som finns tillgängliga inom e-Hälsa.

2. Tidigare forskning

Vi har ett antagande som vi utgår ifrån, grundat på en studie av Ellis och Allaire (1999), om att äldre personer har en sämre datorvana än resten av befolkningen. Utöver möjligheten att få dela sin patientjournal med en ombudsfunktion så är detta även något vi vill undersöka med vår enkät. Då menar vi att deras bristfällighet inom datoranvändandet är ett hinder för att kunna använda sig av Journalen på internet.

2.1. Vad är Journalen

En patientjournal är ett dokument där all vård du får och söker blir dokumenterad.

Patientdatalagen reglerar hanteringen av din journal, bestämmer vad som ska stå samt hur dina uppgifter ska skyddas (1177 Vårdguiden, 2015). Patientdatalagen säger att följande ska finnas med i patientjournalen:

● Personuppgifter, namn och personnummer. ● Information om varför du får vård.

● Information om diagnosen du fått, vilka undersökningar du fått, behandlingar som du fått eller har planerats att få.

● Uppgifter om vilken information du fått. Exempelvis behandlingsalternativ. ● Uppgifter om du har tagit beslut om att avstå vård eller behandling.

● Information om anteckningar. Vem som har skrivit anteckningarna samt vilken tid anteckningarna skrevs.

Patientjournalen finns tillgänglig via 1177 Vårdguidens hemsida i en e-tjänst som heter Journalen. Där kan patientjournalen ses på sin dator, smartphone eller surfplatta.

Det går även att kontakta det ställe man har behandlats på och läsa sin journal därifrån. Du kan ringa eller skriva och begära att få läsa din journal. Ibland finns det en särskild enhet eller instans landstinget eller regionen som du ska kontakta. Du har alltid rätt att få läsa din journal på ett eller annat sätt efter att den som har hand om journalen har bedömt om den kan lämnas ut (1177 Vårdguiden, 2015).

Patientdatalagen fungerar som en komplettering till dataskyddsförordningen

att den 7e juni 2018 tas ombudsfunktionen bort från Journalen i enlighet med en dom. Denna funktion gav patienten möjlighet att tilldela ett ombud, exempelvis en anhörig, rätt att få åtkomst till patientens journal (Inera, 2018). Detta innebar alltså att en anhörig fick tillgång till patientens remisser, anteckningar samt prover. Men detta strider mot patientdatalagen så en överklagan fördes fram av Datainspektionen (Pagels, 2016). Högsta förvaltningsdomstolen beslutade enligt Datainspektionens fördel. Enhetschefen för Journalen på Inera, Maria

Pettersson, säger följande i artikeln (Inera, 2018):

Med anledning av domen kommer vi att ta bort ombudsfunktionen. Sveriges Kommuner och Landsting och Inera arbetar tillsammans för att få till stånd en reglering i patientdatalagen som tillåter ombudsfunktionen eftersom att det är en funktion som underlättar för många som till exempel har äldre föräldrar och andra närstående som behöver stöd och hjälp i vårdprocessen. (Inera, 2018, tredje stycket)

2.1.1. Användandet av tjänster inom eHälsa

Journalen har över 2 miljoner användare i skrivande stund (Inera u.å). I en nationell studie av Moll et al. (2018) har man mätt patienters erfarenheter av användandet av Journalen.

Undersökningens tillvägagångssätt var en enkät på Journalens log-in sida. Så alla som deltog i undersökningen var personer som hade besökt log-in sidan/logga in.

Studien visar att de tre största orsakerna kring varför folk besökte Journalen var, i ordning, för att få en översikt över sin medicinska historik och behandling, för att följa upp vårdbesök och för att bli mer delaktiga. Majoriteten av deltagarna i studien av Moll et al. (2018)

använde inte Journalen så ofta, det var 72,01 procent som använde Journalen en gång i månaden. Däremot var användandet större för dem som led av kroniska sjukdomar. Exempelvis var användandet större bland personer med cancer eller mentala sjukdomar.

Studien visar även att 96,58 procent av deltagarna hade en positiv inställning gentemot Journalen.

I en studie från Kanada av Lau, Campbell, Tang, Thompson, & Elliott (2014) så undersökte man hur användandet av en patientportal påverkade diabetikers tillstånd. Det visade sig att de patienter som använde sig av patientportalen förbättrade deras hälsa signifikant. Med hjälp av patientportalen kunde patienterna ta del av mer information och fick då mer kunskap om deras tillstånd samt vilka åtgärder som bör tas. Patientportalen gav patienterna tillgång till labbresultat, patientjournal, en chatt/e-mailfunktion som kopplas till en läkare och den gav även tillgång till diverse läromaterial.

I en artikel av Price, Pak, Müller, & Stronge (2013) så undersökte man både vad yngre och äldre personers uppfattning om patientjournaler var och de äldre deltagarna i undersökningen var mer villiga till att kunna dela sin hälsoinformation till en anhörig eller annan

familjemedlem, men både de yngre och äldre uttryckte ett behov av att enklare kunna ha tillgänglighet till sina uppgifter från vårdgivare. Möjligheten för att kunna dela sin

patientinformation ansågs vara en viktig fördel för att använda sig av en e-tjänst. Integritet var dock den största oron och båda åldersgrupper ville ha en försäkring på att deras

information var skyddade och uppbackade.

2.2. Äldre personer och ny teknik

2.2.1. Den digitala klyftan

Det har uppstått en digital klyfta när det gäller internetanvändning där pensionärer och övriga invånare inte längre jämförs. En uppdelning av yngre pensionärer 65–75 år och äldre

pensionärer 75 + har gjorts istället (Findahl, 2014). De yngre pensionärerna som är 40-talister använder i dagsläget internets teknologi nästan lika mycket som den övriga populationen medan de äldre pensionärerna inte alls är intresserade av att använda internet (Findahl, 2014). Det framförs att dagens yngre pensionärer som var pionjärer när internet kom fram på 80-talet och de som prövade den nya tekniken under 90-80-talet har tagit till sig den nya teknologin och använder mer frekvent internet i dess olika former till skillnad från de äldre

pensionärerna som under 80 och 90-talet kände att det inte behövde ta del av internet. Det har sedan dess blivit äldre och hamnat utanför digitaliseringen (Findahl, 2014).

Statistik visar på att de äldre personer som har en lägre utbildning medför en sämre datorvana och mindre intresse för att överhuvudtaget ha viljan att kunna lära sig att använda sig av datorer, smartphones och surfplattor (Findahl, 2014). Det är många av de äldre personerna som känner att internet har blivit ett tvång, att det är krångligt och att det behöver hjälp med att lära sig. Till skillnad från de yngre pensionärerna där ungefär hälften använder sig av internet dagligen och tycker det är en viktig roll i deras liv (Findahl, 2014).

Ellis och Allaire (1999) skriver att ålder samt datorkunskap och datorintresse har en negativ korrelation medan oro gällande datoranvändandet korrelerade positivt. Detta innebär då att äldre personer har mindre datorkunskap samt mindre intresse av datorer och känner större oro när det kommer till datoranvändning. Studien visar även att en högre datorkunskap leder till mindre oro när det kommer till användning av datorer och även ett större datorintresse (Ellis & Allaire, 1999).

De första åren fram till 2000-talet som var den primära spridningsfasen av internet så var inte pensionärerna över 65 år med när internet började sprida sig, och här skiljer sig det inte något mellan de yngre och äldre pensionärerna (Findahl, 2014). Men efter den tiden så sker det en snabb spridning av internetanvändandet mellan de yngre och äldre pensionärerna där de äldre pensionärerna inte tog fart alls. I dagsläget så är andelen av de yngre pensionärer som tar del av internet uppe i 90 procent med skillnad till de äldre pensionärerna där ungefär mer än hälften som inte har tillgång till internet (Findahl, 2014).

Historiemässigt så är det en stor samhällsskillnad under 20, 30 och 40-talet där majoriteten av pensionärer som upplevde 20-talet hade folkskola som högsta utbildning varav 65 procent var kvinnor och få hade en eftergymnasial utbildning (Findahl, 2014). Redan i mitten på 90-talet så var dessa individer redan pensionärer. 40-talisterna växte upp efter andra världskriget då Sverige hade en starkare ekonomisk tillväxt och tog del av välfärdssamhällets uppbyggnad i Sverige. 40-talisterna var den första generationen där över hälften av befolkningen hade en studentexamen eller en högskoleutbildning. Andelen kvinnor som vidareutbildade sig blev dubblerade och lika hög som bland männen (Findahl, 2014).

2.2.2. Äldres intresse av ny teknik

Enligt Findahl (2014) så har majoriteten av äldre personer ett väldigt svagt intresse av att lära sig ny teknologi utöver det dem redan kan. Vilket kan vara att kolla mailen på en dator eller skicka sms och ringa på sin mobiltelefon. Detta svaga intresse leder till att många har svårt att koppla in nya saker till den nuvarande teknologin som till exempel en skrivare eller en extra hårddisk (Findahl, 2014). En stor faktor som har lett till att många äldre personer idag inte överhuvudtaget har internet är för att under slutet av 90-talet och början på 2000-talet när internet tog fart i Sverige och började användas frekvent på de flesta arbetsplatser i Sverige så fanns det många yrken som inte hade användning av datorer överhuvudtaget. Nyheter och övrig information lästes fortfarande i tidningen samt hördes och sågs på radio och TV. Det har därför medfört med att många pensionärer inte behövde använda sig av internet då och känner samma sak idag.

För äldre personer så måste hänsyn tas till att vissa funktionshinder existerar, exempel på funktionshinder kan vara försämrad syn, sämre motorik som leder till svårighet med att använda och styra en mus, samt skriva på ett tangentbord med små tangenter (Findahl, 2014). Artros och reumatism kan öka med åldern vilket även de skapar en typ av funktionshinder för äldre personer. Artros och reumatism innebär en obalans mellan nedbrytning och uppbyggnad av ledbrosket. Vilket leder till bristande funktion i leden (Reumatikerförbundet, 2017).

Utöver dessa funktionshinder så kan även stelhet i rygg och nacke, även stroke leda till problem för äldre personer att röra sig och handskas med diverse teknologiska apparater (Findahl, 2014).

Oberoende av utbildning, inkomst eller kön så har de äldre personerna visat lågt intresse av smartphones eller surfplattor. Det är väldigt få som har använt internet genom mobilen utan använder den främst för att ringa och smsa (Findahl, 2014). Under åren 2013–2014 så har en spridning ökat bland de yngre pensionärerna då användning av surfplattor har ökat från 11 procent till 30 procent och användningen av mobiler har ökat från 24 procent till 34 procent (Findahl, 2014). Viktigt att framföra är att det är dubbelt så vanligt att de som har det bättre ekonomiskt ställt jämfört med de som inte har det, har tillgång till en surfplatta och en smartphone (Findahl, 2014). Om man bortser från det höga priset en surfplatta eller

smartphone kostar idag så tycker inte äldre personer att dessa apparater passar dem, endast 5 procent av äldre personer utnyttjar möjligheten att kunna använda internet via mobilen

(Findahl, 2014). Många tycker sig helt enkelt inte vara intresserade av att använda internet i smartphones och surfplattor men samt tycker dem det är krångligt och hellre använder datorn om det vill använda internet (Findahl, 2014).

2.2.3. Äldres behov av en anhörig

Anhöriga spelar en stor roll i att assistera äldre människor med deras kroniska sjukdomar. I en rapport av Pew Research Report framförs det att 39 procent av USA:s vuxna befolkning har en roll som anhörig till en äldre släkting eller vän. (Fox, Duggan & Purcell 2013). Utöver detta finns en till undersökning gjord i USA av Latulipe et al. (2018) där 10 deltagare som var äldre än 60 år fick svara på frågor om bekymmer kring att låta en anhörig fungera som ett medium mellan en själv och en medicinsk patientportal. Denna portal är en sorts e-tjänst tillgänglig i USA. Portalen har även en funktion, “caregiver access”, vilket ger en anhörig tillgång till en närståendes patientportal. Alla dessa 10 deltagare kunde säga att de hade åtminstone en anhörig som hjälpte till med både hälso-/vårdrelaterade sysslor och

hushållssysslor. Bland annat så hjälper de till med att påminna om att ta medicin, hjälpa till med mat och träning samt kommuniceringen med doktorer. Deltagarna i studien menar att den största anledningen till varför dem anser att funktionen för att ge en anhörig tillgång till portalen är för att hjälpa dem att förstå informationen som står. Däremot kände de obehag till att vissa diagnoser som är stigmatiserade kan bli tillgängliga till ens anhörig eller god man (Latulipe et al., 2018).

Jarl & Kjellson (2016) skriver i deras magisteruppsats att äldre menar på att e-Hälsa ger en känsla av otrygghet. De menar att när det kommer till det praktiska användandet av tjänsterna så är deras bristande kunskap en källa till osäkerhet. Att de äldre kände osäkerhet kring begreppet e-Hälsa framkom även i deras studie. Däremot var de äldre positiva till möjligheten att kunna se sin patientjournal samt tjänster som förenklar kontakten med vården.

3. Metod

I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till de metodval som har gjorts, hur enkätfrågorna konstruerades, genomförande av undersökningen, databearbetning, framtagning av artiklar samt etik.

3.1. Metodval

En kvantitativ studie innebär att man samlar in data, eller bevis, baserat på kvantitativa data (Oates, 2006). Enkäterna valdes för att vi ville försöka få in data från en större grupp äldre personer på ett standardiserat och systematiskt sätt (Oates, 2006). Estimeringen av

urvalsstorlek var omkring 30 deltagare då Oates (2006) menar på att en tumregel inom statistiska undersökningar är att mindre än 30 deltagare inte är tillräckligt pålitligt i ett första gångs forskningsprojekt där målet är att få en statistisk analys på till exempel beräknande av genomsnitt.

Undersökningen grundas på ett bekvämlighetsurval vilket Oates (2006) nämner i hennes bok. Detta innebär att vi valde ett trygghetsboende som var nära universitetet och på så vis blev bekvämligt för oss. Resultatet skulle kunna visas upp som kvantitativ data, såsom siffror och nummer, genom en kvantitativ dataanalys och Oates (2006) menar på att resultat i form av siffror ger ett starkare intryck hos läsare inom forskning. Enkäter kan bli replikerade, alltså att samma data kan bli insamlad igen från ett annat urval, till exempel i en annan organisation eller i ett annat land (Oates, 2006). Även vid ett senare tillfälle förutsatt att deltagarna är villiga till att svara på samma frågor igen. Oates (2006) menar att enkäter kan bli användbara i framtida tester vilket kan leda till en bekräftelse av dess upptäckter. En upprepning av studien är en viktig del av den vetenskapliga metoden (Oates, 2006).

Givetvis finns det även nackdelar med att använda sig av enkäter då det saknar djuphet, de tillhandahåller inte mycket detalj på forskningsämnet, utan fokus är istället på storlek av täckning (Oates, 2006). Enkäter tenderar att lägga fokus på det som kan bli räknat och mätt, och dessa omfattas av statistisk analys. Aspekter av forskningsämnet som inte kan bli reducerat till nummer kan då förbises (Oates, 2006). Genom att använda sig av enkäter så

menar Oates (2006) att enkäter förser oss med ögonblicksbilder av en särskild tidpunkt i tiden, istället för att granska pågående processer och förändringar. Oates (2016) nämner även att enkäter inte skapar orsak och verkan som experiment gör, de kan endast visa

sammanslutningar. Till exempel att enkäterna visar på att unga människor föredrar att skicka e-mail istället för brev. Men detta betyder inte att åldern orsakar en sådan preferens (Oates, 2006). Dessa för och nackdelar har tagits till och setts över innan konstruktionen av enkäterna för att se om de passade att ha enkäter för vår forskning.

3.1.1. Enkätkonstruktion

En kvantitativ undersökning med hjälp av enkäter har genomförts. Enkäten består av slutna frågor och konstruerades på de sättet att det inte skulle vara för krångliga och anses vara en börda att svara på, vilket kan leda till att respondenten bara svarar på ett av alternativen de egentligen inte anser vara rätt val (Persson, 2016). Frågorna i enkäten grundades utifrån vår tidigare forskning. Vi läste artiklar med liknande studier och använde liknande frågor. Detta gjorde vi för att få ett resultat som kan jämföras med artiklarna under avsnittet med vår tidigare forskning och som samtidigt svarar på våra forskningsfrågor. Längst upp på enkäten fanns information om ämnet samt syfte.

3.1.2. Enkätfrågor

Enkätfrågorna är skapade i syfte till att besvara våra frågeställningar. Men för att undvika feltolkning vill vi gå igenom och förklara frågorna. Vår uppfattning under genomförandet av undersökningen var att respondenterna på trygghetsboendet inte hade funderingar angående frågorna på enkäten eller frågornas mening. Vissa av enkätfrågorna har vi även grundat efter studierna av Latulipe et al. 2018, Moll et al. 2018, samt en rapport skriven av Findahl (2014). Med det menar vi att frågorna är konstruerade för att kunna jämföras med de studiernas resultat. Enkätfrågorna finns bifogade under bilagor.

Enkäten börjar med kort information gällande Journalen för att ge respondenterna en bakgrund till frågorna. Sedan följer frågor om ålder och kön. Vi hade med en fråga om

att se samband mellan ägandet av dessa och användandet av e-tjänster. Sedan följer en fråga om respondenten har hört talas om e-hälsa. Denna fråga har vi med för att kunna se ifall respondenterna visste vad e-hälsa var innan vår undersökning.

Frågan om användningen av Bank-ID har vi med för att e-legitimation krävs för att kunna logga in till e-tjänsterna. Denna fråga kan då besvara om de kan logga in på tjänsten överhuvudtaget.

Vidare frågar vi om respondenten har använt sig utav Journalen, hur ofta de i så fall använder sig utav Journalen och ifall informationen var lättläst alternativt svårläst. Dessa frågor är till för att ge oss en bild av hur användandet av Journalen ser ut bland respondenterna. Moll et al. (2018) undersöker bland annat hur frekvent den svenska befolkningen använder sig utav tjänsten. Därför valde vi att ha med en liknande fråga som kan tillämpas på en äldre population.

Frågan angående informationens läsbarhet lät vi respondenterna själva tolka vad som är svårläst/lättläst. Detta för att vi vill veta hur läsbarheten anses vara utifrån deras egna perspektiv och sedan kunna sammanställa ifall majoriteten ansåg det vara lättläst eller svårläst.

En fråga angående respondentens inställning gentemot journalen ställs även för att få en överskådlig bild kring hur respondenterna ser på tjänsten och därför är det en viktig fråga. Denna fråga ger oss svar på om Journalen ens är intressant för våra respondenter. Sedan följer en fråga angående hur viktigt det är att få ta del av sin patientinformation för att se huruvida respondenterna anser Journalen vara en bra tjänst jämte att själva få svara på hur viktigt det egentligen är för dem själva. Moll et al. (2018) har i deras studie ställt en liknande fråga där majoriteten ansåg det vara viktigt att ta del av sina patientjournaler för att bland annat hålla sig uppdaterad om sin hälsa och för att förbättra kommunikationen mellan patient och vårdpersonal.

Frågan angående tryggheten med att ha sina journaler online har vi valt att ha med för att se ifall respondenten kände oro kring att ha sin patientjournal på internet. Denna fråga ställs mest för att se ifall respondenterna anser internet vara ett tryggt ställe nog för att kunna

En fråga om respondentens datorvana är med för att kunna få en bild om hur pass bra

datorvana de själva anser sig ha. Ellis & Allaire (1999) skriver att äldre personer har en sämre datorvana så denna fråga är relevant att ställa för att se ifall det är detsamma för vår målgrupp av äldre personer.

Den viktigaste frågan är den om respondenten kan tänka sig ge tillgång till sin journal till en annan person. Denna fråga är formulerad på det här sättet “Om du av någon anledning ej kan kolla dina journaler på egen hand, skulle du då kunna tänka dig ge tillgång till dina

vårdjournaler till en annan person (exempelvis familjemedlem, nära vän eller vårdtagare)?”. Med detta vill vi då ta reda på om det är allmänt accepterat av respondenterna att en

ombudsfunktion skulle finnas tillgänglig. Vi vet att vissa kan ha känsliga uppgifter i sin patientjournal så en variation i svar skulle kunna framgå. Det är inte helt obestritt att alla skulle tycka att det är en funktion som är självklar. Inte bara på grund av känslig information, utan även för rädslan av ny teknik. Denna är alltså då vår viktigaste fråga i enkäten och det är viktigt att vi får till den rätt. Latulipe et al. (2018) skriver i deras studie att deltagarna i deras undersökning kände obehag kring att en anhörig kan se diagnoser som är stigmatiserade. Att ställa den här frågan motiveras då även av möjligheten att kunna jämföra vårt resultat med deras.

Avslutningsvis kommer en fråga om högsta avslutade utbildning. Denna fråga är till för att skilja mellan olika utbildningsnivåer då lägre respektive högre utbildningar kan komma att påverka olika faktorer vilket vi har gått in djupare på under avsnittet med vår tidigare forskning där en rapport av Findahl (2014) diskuterar detta.

3.1.3. Genomförande av undersökning

Vi sökte efter trygghetsboenden på Google och hittade ett som var nära universitetet. Vi bestämde oss för att gå dit en dag och försöka komma i kontakt med personalen och fråga om det skulle passa för dem att vi kom en dag för att utföra vår undersökning. Våra respondenter utgicks utefter ett bekvämlighetsurval, eftersom vi hittade ett seniorboende nära till

komma in utomstående pensionärer som personalen ansåg var piggare och mer villiga att kunna svara på våra enkäter. Personalen ansåg att de som bodde på boendet inte var lämpliga till att fylla i en enkät eftersom många på boendet var över 90 år gamla och inte fysiskt och psykiskt kompatibla till att kunna fylla i en enkät.

Personalen på trygghetsboendet var snälla nog att ställa ut ett bord till oss vid entrén där vi ställde upp vårt fika, pennor samt enkäter. Syftet med uppsatsen och undersökningen

förklarades och sedan delades enkäterna ut till de som var villiga att delta i undersökningen. 40 exemplar av enkätfrågorna skrevs ut innan vi gick dit för att vi ville få 30 eller mer svar som enligt Oates (2006) nämner är minimumsvar på ett första gångs forskningsprojekt. Vi var tillgängliga under hela undersökningen ifall de hade några frågor eller bekymmer angående frågorna och ifall de inte förstod formuleringen av frågorna. En person valde att inte delta i undersökningen men valde att inte uppge skäl till varför. Efter insamling av varje enkät frågade vi respondenten ifall de hade några funderingar för att säkerställa att alla frågor inte bara var besvarade utan även att frågorna var besvarade på korrekt sätt. Anledningen till varför enkäter valdes som metod är just för att vi ville samla in så mycket data som möjligt för att kunna mäta antalet för att sedan kunna genomföra en jämförelse med liknande undersökningar.

Vi utgår från vårt antagande att de som är äldre och möjligtvis har mer användande av sina patientjournaler har det svårt att kunna använda sig av sina patientjournaler via internet men att meningen med den nya tjänsten är att det ska bli enklare för alla att kunna se deras

patientjournaler på internet och bli mer delaktig i sin vård. Då behöver de äldre ha en anhörig som ska ha åtkomst till den andres patientjournaler.

3.1.4. Dataanalys

När data togs emot och började analyseras från enkäterna så användes tabeller och diagram för att visa upp den empiriska data, vilket Oates menar hjälper med att organisera upp all data (Oates, 2006). Vi ville framföra vår data på ett överskådligt och informativt sätt och valde då att använda oss av deskriptiv statistik. Vi summerade, organiserade och tillslut presenterade data, vi använde oss utav Google formulär för att kunna återskapa enkäterna och sedan fylldes svaren in så som enkäterna var besvarade. Då framställdes färdiga tabeller som

autogenereras. Även Microsoft Excel har använts för att skapa tabeller. Det som behövdes göra var att kopiera in de tabeller och diagram som vi fick. Google formulär användes endast med avsikt att få färdiga tabeller och diagram skapta. Men gällande analysen av data där vi ser mönster och samband mellan erhållna data så gjordes det efter att vi sammanställt all data från enkäterna.

Enkätfrågorna vi valt genererar både nominal och ordinal data. Nominella data innebär att svaren ej är i tal eller siffror utan i kategorier, exempelvis frågan om kön (Oates, 2006). Ordinal data är data som är i form av tal eller siffror (Oates, 2006). Exempel på detta är frågan om respondentens datorvana där man får ringar in en siffra mellan 1–5 beroende på hur man själv anser sin datorvana ligga på. Ju lägre siffra desto sämre datorvana anser man sig själv ha.

3.2. Framtagning av artiklar

Vi har använt oss av databaserna Primo, Scopus och Google scholar när vi sökte efter artiklar och använt oss av sökorden “digitalization eldercare”, “e-health”, “older adults” och

“electronic personal health records”. Primo är en söktjänst som innehåller Örebro

universitetsbiblioteks böcker, artiklar, tidskrifter, avhandlingar och open access-arkiv (Örebro Universitet, 2019). Scopus är en databas för akademiska uppsatsers abstracts och citeringar. 22 000 tidskrifter finns tillgängliga inom olika ämnen (Örebro Universitet, 2019). Google Scholar är en tjänst från söktjänstföretaget Google. Med hjälp av Google Scholar kan man söka efter vetenskapliga publikationer och tidskrifter samt se vilka bibliotek dessa finns tillgängliga på (Google, 2004). Totalt fick vi 61 träffar med de fyra nämnda sökorden tillsammans, men med filtrering av peer-reviewed som då visar artiklar som har blivit granskade och accepterade av andra akademiker inom ämnet så blev det totalt 45 träffar. Totalt fick vi 20 000 resultat på Google Scholar men vi försökte hitta artiklar där det fanns många citeringar då artiklar som har många referenser till artikeln för att försäkra troheten för vald artikel (Oates, 2006). Oates (2006) menar dock att ämnet informatik utvecklas snabbt och äldre artiklar blir omoderna, alltså söktes det efter relativt nya artiklar då begreppet e-hälsa började införas i mars 2016 i Sverige med den nya visionen för e-e-hälsa (Regeringen, 2016). I databasen Scopus så resulterade sökresultatet med sökorden “electronic personal health records”, “benefits”, “older adults”. Och resulterade med totalt 22 artiklar varav en

och Scopus så valdes de artiklar som ansågs vara inom ramen av studien. Detta innebar att vi valde artiklar utifrån relevansen i titeln och i abstract, ifall våra nyckelord fanns med. Totalt resulterade detta i 6 vetenskapliga artiklar som vi ansåg passade syftet med vår studie bäst.

3.3. Etik

Deltagandet av undersökningen var helt anonym och frivillig. Detta nämnde vi på plats. Den enda informationen om respondenterna som finns lagrad är ålder och kön. Efter

genomförandet av undersökningen lämnades vår mailadress ut ifall de hade några funderingar. Gällande undersökningen är vi medvetna om att vissa frågor kan anses vara känsliga och har formulerat våra frågor utefter det.

4. Resultat och analys

Nedan följer vår presentation och analys av resultat.

4.1. Resultat

27 personer deltog i undersökningen, det fanns en rätt så jämn fördelning kring könen. 55,6 procent var kvinnor och 44,4 procent var män med ett åldersspann mellan 69 till 91 år med ett medelvärde på 79,6 år (se figur 1).

Figur 1 Visar åldersfördelningen för respondenterna.

63 procent av respondenterna svarade ja till att låta någon anhörig få tillgång till ens patientjournaler (se figur 2). 11,1 procent svarade nej, 25,9 procent svarade vet ej. Endast 66,7 procent känner till begreppet e-Hälsa och 7,4 procent har använt sig utav Journalen (se figur 3). Dessa 7,4 procent svarade även att de besökte Journalen en gång per månad. 48,1 procent höll med om att det är viktigt att ta del av sin patientinformation men samtidigt så var det 44,4 procent som hade svarat “inte så viktigt” / ”inte alls viktigt” (se figur 4). Endast här skiljer sig deras åsikter. Men trots det resultatet så framgår det tydligt att det finns en

gemensam åsikt kring delning av ens patientjournaler, att det är en funktion som borde finnas tillgänglig.

Figur 2 Visar respondenternas svar angående delning av patientjournaler.

Figur 4 Visar respondenternas åsikt kring att få ta del av sin patientinformation.

40,7 procent svarade att de har en väldigt dålig datorvana (se figur 5). Så detta är enligt våra förväntningar då vårt antagande, grundat på en studie av Ellis & Allaire (1999), är att äldre personer har en sämre datorvana än resten av befolkningen och att detta skulle leda till att någon sorts medium mellan de äldre och journalen behövs.

Figur 5 Visar respondenternas datorvana. Lägre siffra innebär sämre datorvana.

44,4 procent äger en dator och 40,7 procent äger en smarttelefon. Alla som äger en smarttelefon äger även en dator. Endast 22,2 procent äger en surfplatta (se figur 6).

Figur 6 Visar elektronik som respondenterna äger.

När det kommer till trygghet med att ha sin patientjournal online så svarade 33,3 procent med en 4a och 18,8 procent med en 5a. 37 procent svarade med en 3a och endast 11,1 procent svarade med en 2a. Det vi kan se här är att majoriteten är trygga i att ha sina patientjournaler online (se figur 7).

Figur 7 Hur trygga de äldre känner sig när det kommer till att patientjournalerna lagras

Majoriteten på 37 procent har grundskola som högsta avslutade utbildning och efter det kommer folkskola med 29,6 procent. 18,5 procent hade yrkesskola som högsta avslutade utbildning. Både realskola och gymnasieskola hade 7,4 procent i svarsandel. Ingen hade universitet-/högskoleutbildning (se figur 8).

Figur 8 Visar respondenternas högsta avslutade utbildning.

4.2.

Analys

Efter att ha analyserat data från enkäterna så ser vi likheter kring respondenternas svar angående en dela funktion på Journalen till tidigare forskning. 63 procent svarade ja till att kunna dela sin Journal till en anhörig och i studien av Latilupe et al (2018) hade alla respondenter åtminstone en anhörig som hjälpte till med både hälso-/vårdrelaterade sysslor och hushållssysslor. Deltagarna i undersökningen hade en anhörig som hade tillgång till den andres inloggningsuppgifter men var obekväma med att en sådan tjänst tillät en anhörig att kunna se diagnoser och faktureringsinformation.

Vårt antagande gällande äldre personers datorvana stämmer överens med det erhållna resultatet. De personer som deltog i undersökningen ansåg sig själva ha en dålig datorvana, även fast nästan hälften av deltagarna hade en dator hemma. Mer än hälften av deltagarna

använt sig av journalen tidigare och hälften av deltagarna tyckte att det var viktigt för dem att kunna ta del av sin patientinformation. Den viktigaste frågan som stärktes från syftet var ifall deltagarna skulle kunna tänka sig ha en anhörig som skulle kunna ta del av en närstående journal förutsatt att den personen inte kunde använda sig av journalen på egen hand. 63 procent av deltagarna svarade ja på denna fråga.

Jämfört med en magisteruppsats om äldres erfarenhet och syn på e-Hälsa (Jarl & Kjellson, 2016) så noteras likheter med att äldre personer har sämre datorvana och inte känner sig trygga med internetanvändning vilket leder till att dem inte använder sig av e-tjänster. Samt finns det också en viss osäkerhet till vad e-Hälsa är och hur det kan hjälpa och förenkla vardagen. Enligt resultaten visade det sig att en majoritet på 66,7 procent inte hade hört talas om Hälsa vilket liknar resultatet i magisteruppsatsen om äldres erfarenhet och syn på e-Hälsa (Jarl & Kjellson, 2016). Fox et al. (2013) skriver i en rapport att 39 procent av USA:s vuxna befolkning agerar som anhörig till en äldre släkting eller vän. Alltså kan rollen som anhörig vara en viktig del i de äldres liv.

Findahl (2014) nämner i hans rapport att äldre människor visar väldigt lite intresse i att testa och använda ny teknik. Dock skiljer det sig lite mellan de som redan använder sig av internet och de som inte använder internet där de som redan använder sig av internet visar ett lite större intresse för att testa ny teknik. Detta leder då till att dessa individer inte kommer kunna använda sig av Journalen och missar då eventuell viktig information. Att då kunna få ge tillgång till patientjournaler via Journalen till en anhörig kan detta kringgås. I resultatet framstår det även att endast två individer hade besökt Journalen men att 48,1 procent tyckte det var viktigt att ta del av sin patientinformation respektive 44,4 procent som tyckte att det var mindre viktigt.

Äldre personers utbildning har en betydelse till varför eller varför inte de har använt sig av internet när det blev vanligt i slutet av 90-talet och början på 2000-talet (Findahl, 2014). 37 procent av deltagarna i undersökningen hade grundskola som sin högsta utbildning och 29,6 procent av deltagarna hade folkskola som högsta utbildning. Findahl (2014) visar statistik på att äldre pensionärer som har en lägre utbildning medför till att de har en sämre datorvana och mindre intresse för att vilja lära sig att använda datorer, smartphones och surfplattor.

Jämfört med IIS rapporten skriven av Findahl (2014) så finns det en likhet gällande frågan angående vad för typ av apparat deltagarna äger. Där finns det en likhet med att fler har en dator hemma än en smartphone eller surfplatta. Detta framkommer tidigare i IIS rapporten där äldre pensionärer visade ett lågt intresse av att använda smartphones eller surfplattor, för att de tycker att smartphones och surfplattor är för krångligt och de inte passar dem utan om de behöver åtkomst till internet så använder de sig helst av en dator (Findahl, 2014).

5. Diskussion

Nedan diskuterar vi vårt metodval samt vårt erhållna resultat.

5.1. Resultatdiskussion

Hur viktigt är det då att ha en anhörig som kan hjälpa till? Latilupe et al (2018) samt Fox et al (2013) visar att en anhörig är av stor betydelse för de äldre. Äldre människor får hjälp med allt från dagliga sysslor till kommunicering med doktorer av deras anhöriga. Man kan då argumentera för att anhöriga till äldre personer borde kunna få tillgång till deras

patientjournaler på Journalen. Vi menar på att det är ett hinder att det inte finns möjlighet till att dela med sig utav sina patientjournaler. Enligt undersökningen som vi har genomfört är det 63 procent som är för idén att få dela sina patientjournaler med en anhörig och i relation till tidigare forskning så ser man likheter i Latilupe et al (2018) som visade att alla deltagare i undersökningen hade minst en anhörig och vissa hade delat sin journal till en anhörig.

Mycket pekar på att det inte skulle vara fel med en funktion som möjliggör delning av patientjournaler till en anhörig via Journalen.

I Findahls rapport (2014) så nämns det att äldre människor inte är lika intresserade av att använda ny teknologi. Ursäkterna som de äldre nämnde var “Jag är för gammal för sånt” och “Jag är rädd för att göra fel”. De äldre behöver hjälp och stöd när det kommer till nya

tekniker och internet. Så varför inte erbjuda stöd till de äldre när det kommer till något så viktigt som ens egen hälsa? De äldre har lika stor rättighet att få tillgång till informationen i deras patientjournal på ett enkelt sätt som alla andra. Men på grund av bristande datorvana och rädsla för att använda ny teknologi (Findahl, 2014), så blir det svårare för dem. Så att ombudsfunktionen blev borttagen anser vi vara väldigt onödigt. Man bör ha förståelse för att ombudsfunktionen strider mot patientdatalagen men samtidigt så kan man se att det är en viktig funktion. Endast 7,4 procent hade besökt Journalen och 85,2 procent hade aldrig hört talas om e-Hälsa. Moll et al. (2018) visar i deras studie att en majoritet inte använde sig utav Journalen mer än en gång per månad. Användandet var däremot större bland de som led av kroniska sjukdomar.

Att äldre personer kan ha en bristande datorvana gäller för de äldre personer som deltog i vår undersökning. Men denna fråga har även lyfts upp i andra undersökningar. Ellis och Allaire (1999) visar i deras studie, och Findahl (2014) nämner också i sin rapport, att äldre personer har sämre datorkunskaper och är mindre intresserade av datorer än den yngre populationen. Detta kan vi se i vår studie där i frågan om datorvana så valde majoriteten att ge sig själva en lägre siffra i skalan, alltså att de hade en sämre datorvana.

När ombudsfunktionen kom till Journalen år 2016, var det enligt ett dombeslut och det togs bort med ett dombeslut två år senare. Maria Pettersson, som har citerats i avsnittet med vår tidigare forskning under kapitlet “Vad är Journalen”, menar att ombudsfunktionen var viktig för anhöriga till att hjälpa närstående med. Detta stämmer överens med tidigare forskning där möjligheten för att kunna dela sin patientinformation ansågs vara en viktig fördel för att använda sig av en e-tjänst (Price, Pak, Müller, & Stronge (2013). Patientdatalagen borde ses över och förtydligas ännu mer. En ombudsfunktion är en viktig aspekt i att kunna ge äldre personer tillgång till Journalen givet deras bristande datorvana. Den nackdel som finns nu med ombudsfunktionen är just att den strider mot patientdatalagen. Ytterligare en nackdel som man kan ta upp är ifall ombudsfunktionen kan missbrukas. Exempelvis skulle man kunna tvinga folk att dela sina patientjournaler. Här har även tidigare forskning visat att både äldre och yngre personer tycker att integritet är den största oron och båda åldersgrupper ville ha en försäkring på att deras information var skyddade och uppbackade.

Men med en bra design kan detta undvikas. Exempelvis att ombudsfunktionen endast finns tillgänglig till specifika personer som behöver den. Med andra ord så behöver inte alla använda sig utav ombudsfunktionen på grund av att den kan verka onödig när man själv kan navigera sig fram. När ombudsfunktionen fanns så kunde man ställa in en tidsperiod för hur länge en anhörig ska ha tillgång till patientjournalen. Detta skulle man kunna bygga vidare på med olika säkerhetsåtgärder inom designen. Detta är dock inget som vi kommer gå in mer på då vi vill främst fokusera på själva införandet av en ombudsfunktion.

37 procent av respondenterna svarade att grundskola var deras högsta avslutade utbildning respektive 29,6 procent som svarade att folkskola var deras högsta avslutade utbildning. Folkskola var en skolform som ersattes av grundskolan i början av 70-talet. 7,4 procent hade gymnasieutbildning och 7,4 procent hade realskola. Findahl (2014) menar på att äldre

hade samtidigt som att 92,6 procent hade lägre än gymnasieskola som högst avslutade utbildning. Alltså har vi en majoritet med lågutbildade personer med en sämre datorvana.

Gällande hur pass viktigt det är att få tillgång till ens egna patientinformation rådde det delade meningar. 48,1 procent ansåg det vara viktigt medans 44,4 procent ansåg det var mindre viktigt (resterande 7,4 procent svarade varken eller). Moll et al. (2018) har i deras studie ställt en liknande fråga där majoriteten ansåg det vara viktigt att ta del av sina patientjournaler för att bland annat hålla sig uppdaterad om sin hälsa och för att förbättra kommunikationen mellan patient och vårdpersonal. Men oberoende av vad de tycker så har de fortfarande en rätt att få tillgång till patientjournalen. Användning av Journalen borde då naturligtvis öka med ett införande av en ombudsfunktion då fler personer kommer kunna få tillgång till denna.

Lau et al. (2014) skriver i sin studie att användandet av en patientportal hjälpte patienter med diabetes att bättre underhålla och hantera sin diabetes. Detta ledde till att deras tillstånd förbättrades signifikant genom att bara få tillgång till sina labbresultat och patientjournal online. Detta betyder då alltså att användandet av Journalen kan förbättra en persons hälsa. Men detta betyder också att för att uppnå bättre hälsa med hjälp av en patientportal krävs det först att man kan använda sig av tjänsten. Ifall en person exempelvis ej kan använda sig av denna tjänst på grund av bristande datorvana så går denne person miste om detta. Risken för diabetes typ-2 ökar ju äldre man blir och 10 till 20 procent av alla 65 åringar eller äldre får den diagnosen (Diabetesförbundet, 2017). Price et al. (2013) skriver i deras studie att äldre personer har större chans få diabetes samt. Utöver detta så vet vi att många äldre personer lider av kroniska sjukdomar baserat på en rapport som undersökte USA:s befolkning där 60 procent av deras äldre befolkning led av två eller fler kroniska sjukdomar (HealthyPeople, 2019). Detta är direkt relaterat till vår målgrupp av äldre personer. Därför igen kan man argumentera för att ett införande av en ombudsfunktion bör göras så att äldre personer kan få bättre koll på deras hälsa.

Det erhållna resultatet stämde överens med våra förväntningar på undersökningen. Vi förde fram ett antagande, grundat på en studie av Ellis & Allaire (1999), om att äldre personer har en sämre datorvana vilket vi kunde se i vårt resultat från undersökningen. Men det viktigaste är att vi har även drivit på om att en ombudsfunktion bör införas vilket återspeglas av

5.2. Metoddiskussion

Vårt val av undersökningssätt var enkäter. Vi känner att det var ett bra val i och med att vi ville mäta och inte gå in på djupet. Målet med undersökningen var att få så mycket svar som möjligt för att sedan konkret kunna säga att såhär tycker äldre personer. Då ansåg vi att enkätundersökning var det snabbaste och mest tidseffektiva sätt att nå detta mål på. Vi fick totalt 27 personer att delta i undersökningen under vårt besök hos trygghetsboendet. Vi hade siktat på att få med minst 30 personer då Oates (2016) menar på att allt under 30 i

urvalsstorlek ej går att göra statistik på och användas för att generalisera med den övriga populationen. När vi var på plats hade vi 40 enkäter utskrivna. Alla som passade in i vår population genomförde undersökningen förutom en person. Vi skulle helst då ha 30

besvarade enkäter men 27 stycken är inte långt ifrån. Men oavsett så är vi inte helt nöjda med urvalsstorleken. Detta anser vi vara vårt största problem med vår genomförda undersökning.

Vi anser att det var bra av personalen på boendet att bjuda in oss dagen efter då “pigga” pensionärer skulle komma för en bingoträff då de flesta boende på hemmet inte skulle kunna vara med på undersökningen på grund av fysiska och psykiska skäl. Detta kunde dock vara en faktor som förändrade vårt antagande om att äldre har en sämre datorvana då mer pigga och funktionella pensionärer deltog i undersökningen och kan ha antagits vara mer bekanta med dagens teknologi. Men trots det så visade det sig att gruppen ansåg sig själva ha en sämre datorvana.

Givet så finns det även nackdelar med att använda sig av enkäter som vi nämnt tidigare under metodkapitlet. Men dessa nackdelar ansåg vi inte var tillräckligt övertygande för att få oss att byta undersökningsform. Dessa nackdelar är bland annat att det gör det svårare att gå in på detaljnivå och undersöka mer djupt och få en mer bredare syn på perspektiv/åsikter. Men vi ville som sagt fokusera på att mäta. Ytterligare ett problem som vi tänkte på under tiden vi skulle välja undersökningsmetod var att det kan vara svårt för äldre personer att läsa frågorna och speciellt med tanke på att vi hade en förklarande text längst upp med information om ämnet. Vi hade planer på att hålla ett föredrag om ämnet istället för att skriva informationen direkt i enkäten men vi stod fast vid att låta informationen stå kvar. Vi hade inte heller så lång tid på oss hos trygghetsboendet i och med att det var tätt intill deras bingo. Men vi hade fått ett bord av personalen vid entrén där vi fick stå och locka till oss de som kom in. Vi gav

förståelse om ämnet. Vi följde upp detta genom att gå runt och observera alla respondenter. På detta sätt konfirmerade vi att informationen var läst.

Enkäten bestod av 12 frågor som vi var nöjda med. Frågorna blev formulerade efter det vi hade läst i artiklar då vi ville ha resultat som kunde jämföras med det som står i dessa artiklar och som samtidigt kunde hjälpa oss besvara våra forskningsfrågor. För att få reda på om dessa 12 frågor var bra eller fungerade för vår undersökning så skulle vi ha behövt göra ett pilottest där vi fick testa våra frågor och få feedback. För att sedan kunna justera, ta bort eller lägga till frågor för att få en så bra enkätundersökning som möjligt. Detta anser vi vara ett misstag med vår undersökning. Men under tiden vi hade undersökningen så var vi tillgängliga om någon inte förstod eller hade frågor angående enkätfrågorna. Trots detta så tycker vi att undersökningen gick bra. Nu i efterhand kom vi på att frågan om bankID istället kunde handla om ifall de hade någon sorts e-legitimation överhuvudtaget. En fråga vi kunde lagt till som skulle vara intressant att veta är ifall de hade en anhörig som hjälper till med diverse sysslor. Resultatet på denna fråga skulle vara intressant att se då vi skulle kunna korrelera med resterande svar. Detta hade vi kunnat ändrat om vi hade använt oss av ett pilottest först.

Individuella intervjuer eller fokusgrupper skulle också fungerat. Vi skulle kunna ha samlat in ett antal äldre personer för att sedan haft intervjuer och få ut svar med åsikter. Men detta skulle då leda vår studie i en annan riktning med ett annat syfte.

Trygghetsboendet vi gick till är egentligen inte optimal för undersökningen då majoriteten som bor där är väldigt gamla och kan troligtvis inte svara på en enkätundersökning. Men vi talade med personalen där och fick reda på att deras lokal används som en träffpunkt för seniorer och att de hade bingo påföljande dag. Så vi återkom nästa dag för att genomföra undersökningen. Det var en bra stämning bland de äldre och de var nyfikna på vår närvaro. Att få integrera med de äldre var inte bara kul utan även givande för oss då vi fick komma närmare vår undersökningspopulation.

Det vi ville uppnå med vår undersökning var att hitta ett boende med personer med åldern 65 och uppåt. Vi skulle få gå på besök och dela ut våra enkäter, samla in dessa för att sedan återvända och bearbeta resultatet. Men detta visade sig vara svårare än vi trodde då vi inte kunde gå till vilket boende som helst för att för gamla personer inte skulle kunna delta. Vi

pensionärsförbund). Men det slutade med att vi själva fick ta direktkontakt med ett boende på grund av att det blev mindre omständligt och mindre tidskrävande då vi inte hade allt för mycket tid på oss.

När vi fick vår data började vi genast bearbeta det. Vi använde oss av Googles formulär där vi återskapade våra enkäter och fyllde i svaren själva. Google autogenererar diagram med data som har matats in. Detta funkade väldigt bra så vi valde att använda oss av Googles egna formulär. Alltså så var det endast med skapandet av tabeller och diagram som Googles

formulär hjälpte oss med. Själva databearbetningen och analys gjorde vi efter

sammanställningen av data. Utöver Googles formulärtjänst har även Microsoft Excel använts för att skapa diagram.

6.

Slutsats

Med ett färdigt resultat framtaget, analyserat och diskuterat kan vi dra en slutsats om att 63 procent av respondenterna i undersökningen är positivt inställda till möjligheten av att en ombudsfunktion i Journalen finns. Vidare visar undersökningen att deltagarna i vår studie anser sig själva ha en bristande datorvana vilket tyder på att de har det svårare att navigera och hitta information själv. Stöd till de äldre när det kommer till e-tjänster behövs så de kan ta del av viktig information. En ombudsfunktion i Journalen är bara ett steg i rätt riktning till att se till att de äldre kan hänga med i den rådande digitaliseringen.

Denna slutsats visar dock inte generellt hur det är för resten av den äldre befolkningen. Vi kan endast dra slutsatsen kring den grupp vi har studerat. Vidare forskning kring

återinförandet av ombudsfunktionen och de äldres behov av den funktionen behövs med en större urvalsstorlek för att kunna dra en generell slutsats över hela den äldre befolkningen. Forskning som kan stötta en ändring av patientdatalagen behövs för att kunna göra rum till ett återinförande av ombudsfunktionen.

Studien tar upp de problem som nu har uppstått då ombudsfunktionen inte längre finns tillgängligt och åsikter angående e-tjänsten Journalen som besvarades av respondenterna i undersökningen. Denna studies bidrag kan vara en början till att ändra patientdatalagen och återinföra ombudsfunktionen så att personer med bristande datorvana eller olika fysiska hinder som gör att de inte kan använda sig utav Journalen själva, fortfarande ska kunna använda sig av denna tjänst och få ta del av dess fördelar.

Källförteckning

1177 Vårdguiden. (2015). E-tjänster. Hämtad: 2018-11-27 från

https://www.1177.se/Orebrolan/Tema/E-tjanster/

1177 Vårdguiden. (2018). Gör ditt barns vårdärende via nätet. Hämtad: 2019-04-14 från

https://www.1177.se/Orebrolan/om-1177-vardguiden/e-tjanster-pa-1177-vardguiden/det-har-kan-du-gora-nar-du-loggat-in/gor-ditt-barns-vardarenden-via-natet/

1177 Vårdguiden. (2015). Patientjournalen. Hämtad: 2018-12-28 från

https://www.1177.se/Orebrolan/Regler-och-rattigheter/Patientjournalen/

Datainspektionen. (u.å). Patientdatalagen. Hämtad 2018-12-20 från

https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/patientdatalagen/

Diabetesförbundet. (2017). Diabetes i siffror. Hämtad 2019-04-11 från

https://www.diabetes.se/diabetes/lar-om-diabetes/diabetes-i-siffror/

E-hälsa 2025. (2017). Vision e-hälsa 2025. Hämtad: 2019-01-04 från https://ehalsa2025.se/

Ehälsomyndigheten. (2016). Vad är e-Hälsa? Hämtad 2019-01-03 från

https://www.ehalsomyndigheten.se/om-oss/vad-ar-e-halsa/

Ellis, R., & Allaire, J. (1999). Modeling Computer Interest in Older Adults: The Role of Age, Education, Computer Knowledge, and Computer Anxiety. Human Factors: The Journal of Human Factors and Ergonomics Society, 41(3), 345-355. doi: 10.1518/001872099779610996

Europeiska kommissionen. (2016). Folkhälsa: e-hälsa. Hämtat 2018-11-27 från

http://ec.europa.eu/health/ehealth/policy/index_sv.html

Findahl, O. (2014). Pensionärerna och internet. Hämtad från internetstiftelsen i Sverige, IIS webbplats: https://www.iis.se/docs/Pensionarerna_och_internet_2014.pdf

Fox, S., Duggan, M., & Purcell, K. (2013). Family Caregivers are Wired for Health . Hämtad från Pew Research Center webbplats:

http://www.pewinternet.org/2013/06/20/family-caregivers-are-wired-for-health/

Google. (2004). Google Scholar. Hämtad 2019-03-04 från

https://scholar.google.com/intl/us/scholar/about.html

HealthyPeople. (2019). Older Adults. Hämtad: 2019-04-12 från

https://www.healthypeople.gov/2020/topics-objectives/topic/older-adults

Inera. (u.å). Journalen. Hämtad: 2018-11-27 från

https://www.inera.se/tjanster/journalen/

Inera (2018) Ombudsfunktionen tas bort i Journalen. Hämtad: 2018-12-20 från

https://www.inera.se/aktuellt/nyheter/ombudsfunktionen-tas-bort-i-journalen/

Jarl, M., & Kjellson, M. (2016). Äldre personers erfarenhet och syn på

eHälsa. Magisteruppsats, Blekinge tekniska högskola, Karlskrona). Hämtad från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:936648/FULLTEXT02

Latulipe C., Quandt S.A., Melius K.A., Bertoni A., Miller D.P. Jr, Smith D, & Arcury T.A. (2018).Insights Into Older Adult Patient Concerns Around the Caregiver Proxy Portal Use: Qualitative Interview Study . JOURNAL OF MEDICAL INTERNET RESEARCH, 20(11), s.2 -s. 10. doi:10.2196/10524

Lau M., Campbell H., Tang T., Thompson D. J.S., & Elliott T. (2014). Impact of Patient Use of an Online Patient Portal on Diabetes Outcomes. Canadian Journal of Diabetes, 38(1), 17-21. doi: 10.1016/j.jcjd.2013.10.005

Moll, J., Rexhepi, H., Cajander, &., Grünloh, C., Huvila, I., Hägglund, M., . . . Åhlfeldt, R. (2018). Patients’ Experiences of Accessing Their Electronic Health Records: National Patient Survey in Sweden. Journal of Medical Internet Research, 20(11), E278. doi:

Oates, J. M. (2006). Researching Information Systems and Computing. London: SAGE

Price, M., Pak, M., Müller, R., & Stronge, H. (2013). Older adults’ perceptions of usefulness of personal health records. Universal Access in the Information Society, 12(2), 191-204. doi: 10.1007/s10209-012-0275-y

Reumatikerförbundet. (2017). Vad är artros? Hämtad 2019-01-08 från

https://www.reumatikerforbundet.org/aktuellt/nyheter/vad-ar-artros/

Pagels. S. (2016-08-23).Tvist om anhöriga ska få tillgång till nätjournal. Vårdfokus. Hämtad från https://www.vardfokus.se/webbnyheter/2016/augusti/Ombudsfunktion-i-natjournalen-kan-forsvinna/

Persson, A. (2016). Frågor och svar om frågekonstruktion i enkät - och

intervjuundersökningar, statistiska centralbyrån [Elektronisk resurs] (första upplagan). Hämtad från

https://www.scb.se/contentassets/c6dd18d66ab240e89d674ce728e4145f/ov9999_2016a01_br _x08br1601.pdf

Regeringen. (2016). Bäst i världen 2025 – regeringen och SKL överens om vision för E-hälsoarbetet. Hämtad 2019-03-05 från

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/03/bast-i-varlden-2025--regeringen-och-skl-overens-om-vision-for-e-halsoarbetet/

Sakaguchi-Tang, D., Bosold, A., Choi, Y., & Turner, A. (2017). Patient Portal Use and Experience Among Older Adults: Systematic Review. Jmir Medical Informatics, 5(4), E38. doi:10.2196/medinform.8092

Socialstyrelsen. (2016). Det här är e-hälsa. Hämtad 2019-01-08 från

https://div.socialstyrelsen.se/det-har-ar-e-halsa