Energieffektivisering av en 1960-talsvilla

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Box 1026

Gjuterigatan 5

036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Energieffektivisering av en 1960-talsvilla

Energy efficiency of a house from the 1960s

Karin Roth

Victoria Stålheim

EXAMENSARBETE 2011

Postadress:

Besöksadress:

Telefon:

Box 1026

Gjuterigatan 5

036-10 10 00 (vx)

551 11 Jönköping

Detta examensarbete är utfört vid Tekniska Högskolan i Jönköping inom

ämnesområdet byggteknik. Arbetet är ett led i den treåriga

högskoleingenjörsutbildningen Byggnadsteknik, inriktning byggnadsutformning

med arkitektur.

Författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.

Examinator: Peter Johansson

Handledare

:

Peter Karlsson

Omfattning: 15 hp (grundnivå)

Datum: 2011-05-19

1

Abstract

Environmental issues are in the current situation a subject of interest and concern

to many people at various levels and in different subject areas. The demands from

our government and the EU is becoming increasingly tight and the study of

construction technology available today requires a building's specific energy

consumption in new buildings. The problem is that there is no specific

requirement for existing buildings and these buildings often have high energy

consumption. The possibility that in the near future there will come demands for

the existing population, like the demands which exists for new construction, is not

unreasonable. It is therefore important that we now look at what action that is

possible to take to reduce energy consumption in older buildings and as a

guideline strive to achieve the requirements for new construction.

There are many possibilities and approaches to energy efficiency of the older

population of housing. In order to achieve quality of work has a boundary made

to only study house from the 1960s and see what actions it is possible to take and

its profitability. In order to give an answer, three questions were presented dealing

with energy declarations for buildings from the 1960s in the municipality of

Jönköping, and a case study of a 1960s building.

The study of energy declarations gave knowledge of the most common energy

leaks and the cost-effective measures that the municipality is recommended. The

most common energy leaks were found to be thermal bridges, natural ventilation,

water loss and heat loss through the fireplace. The cost-effective measures that the

municipality’s recommended proved to be, as expected, based on the most

common energy leaks and are water saving products, new adjustment techniques

for indoor temperature, window measures, supplementary insulation of the attic

and an installation of a cassette in the fireplace. The case study with its energy

calculations of the house from the 1960s showed the same energy villains who

were most common according to the energy declarations. In order to improve the

building from an energy perspective was different complete renovation proposals

for improving energy efficiency of building raised, and the various proposals

profitability was calculated. Renovation proposals consist of replacing the heating

source, additional insulation of facade, wind and ground, the replacement of

windows as well as solar power contribute to. To obtain profitability is annual

energy cost for the complete renovation proposals compared to the original

oil-heated house's annual energy costs. All the designed renovation options gives a

lower annual energy costs compared to the original oil-heated house, and within

20 years it has earned the renovation. According to estimates, the most profitable

complete renovation proposal after 15 years is to have chosen plaster façade with

pellet heating, and after 20 years it has been most profitable to choose plaster

façade with combined solar and pellet heating.

The disadvantage of the complete renovation proposals is that not everyone has

the ability to accomplish everything, but for example to only change the source of

heat and can make a difference both for his wallet and the environment.

2

Keywords

Energy efficiency, 1960s house, renovation measures, cost-effective measures,

energy declaration, energy villains.

3

Sammanfattning

Miljöfrågor är i dagsläget ett ämne som intresserar och engagerar många

människor på olika plan och inom olika ämnesområden. Kraven från vår regering

och från EU blir allt stramare och inom området byggteknik finns idag krav på en

byggnads specifika energianvändning vid nybyggnation. Problemet är att det inte

finns något specifikt krav på det befintliga beståndet och dessa byggnader har ofta

hög energiförbrukning. Möjligheten att det inom en snar framtid kommer komma

krav på det befintliga beståndet, likt det som finns för nybyggnation, är inte

orimligt. Det är därför viktigt att redan nu se på vilka åtgärder det finns att vidta

för att sänka energiförbrukningen hos äldre byggnader och som riktlinje sträva

efter att nå det krav som ställs på nybyggnation.

Det finns många möjligheter och tillvägagångssätt till att energieffektivisera det

äldre beståndet av bostäder. För att uppnå kvalitet i arbetet har en avgränsning

gjorts till att endast studera 1960-talshus och se vilka åtgärder det finns att vidta

samt dess lönsamhet. För att kunna ge ett svar har tre frågeställningar tagits fram

som behandlar energideklarationer för 1960-talshus inom Jönköpings kommun,

samt en fallstudie av ett 1960-talshus.

Studien av energideklarationerna gav kunskap om de vanligaste energibovarna och

vilka kostnadseffektiva åtgärder som kommunen rekommenderar. De vanligaste

energibovarna konstaterades vara köldbryggor, självdragventilation,

varmvattenförluster samt värmeförluster via öppen spis. Kommunens

rekommenderade kostnadseffektiva åtgärder visade sig som förväntat ha

utgångspunkt i de vanligaste energibovarna och är vattenbesparingsprodukter, ny

regleringsteknik för inomhustemperaturen, fönsteråtgärder, tilläggsisolering av

vind samt installation av kassett i öppen spis. Fallstudien med dess

energiberäkningar av 1960-talshuset visade på samma energibovar som var

vanligast enligt energideklarationerna. För att förbättra byggnaden ur

energisynpunkt togs olika totalrenoveringsförslag för energieffektivisering av

byggnaden fram, och de olika förslagens lönsamhet beräknades.

Renoveringsförslagen består av byte av uppvärmningskälla, tilläggsisolering av

fasad, vind och grund, byte av fönster samt vilken effekt solfångare bidrar med.

För att få fram lönsamheten ställs energiårskostnaden för de olika

totalrenoveringsförslagen mot det ursprungliga oljeuppvärmda husets årliga

energikostnad. De framtagna totalrenoveringsalternativen ger alla en lägre årlig

energikostnad jämfört med det oljeuppvärmda ursprungshuset, och inom 20 år har

man tjänat in renoveringen. Enligt beräkningar är det mest lönsamma

totalrenoveringsalternativet att efter 15 år ha valt putsad fasad med

pelletsuppvärmning, och efter 20 år har det varit mest lönsamt att välja putsad

fasad med kombinerad sol- och pelletsuppvärmning.

Nackdelen med totalrenoveringsförslagen är att alla inte har möjligheten att utföra

allt, men att exempelvis enbart byta värmekälla och tilläggsisolera vinden kan göra

en skillnad för plånbok och miljö.

4

Nyckelord

Energieffektivisering, 1960-talshus, renoveringsåtgärder, kostnadseffektiva

åtgärder, energideklaration, energibovar.

5

Innehållsförteckning

1

Inledning ... 7

1.1 BAKGRUND OCH PROBLEMBESKRIVNING ... 7

1.2 SYFTE, MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8

1.3 AVGRÄNSNINGAR ... 8

1.4 DISPOSITION ... 9

2

Teoretisk bakgrund ... 10

2.1 60-TALSVILLAN... 10

2.2 KÖLDBRYGGOR OCH VÄRMETRANSMISSION ... 10

2.3 SJÄLVDRAG ... 12 2.4 VATTENFÖRLUSTER ... 12 2.5 ENERGIDEKLARATIONER ... 12 2.6 BIDRAG ... 13 2.6.1 ROT-avdrag ... 13 2.6.2 Solvärmestöd ... 13 2.6.3 Radonbidrag ... 14

2.7 OLIKA TYPER AV UPPVÄRMNING ... 14

2.7.1 Olja ... 14

2.7.2 Fjärrvärme... 15

2.7.3 Biobränsle ... 15

2.7.4 Solvärme ... 16

3

Metod och genomförande ... 17

3.1 METOD ... 17

3.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet? 17 3.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer? ... 17

3.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus? ... 17

3.2 GENOMFÖRANDE ... 17

3.2.1 Studie av energideklarationer ... 17

3.2.2 Studie av energideklarationer ... 18

3.2.3 Fallstudie av 60-talshus ... 18

4

Resultat och analys ... 26

4.1 VILKA ÄR DE VANLIGASTE ENERGIBOVARNA I ENBOSTADSHUS I JÖNKÖPINGS KOMMUN FRÅN 60-TALET? ... 26

4.2 VILKA KOSTNADSEFFEKTIVA ÅTGÄRDER REKOMMENDERAR JÖNKÖPINGS KOMMUN I OLIKA ENERGIDEKLARATIONER? ... 27

4.3 VILKA TOTALRENOVERINGSALTERNATIV ÄR GENERELLT MEST LÖNSAMMA FÖR ETT 60-TALSHUS? ... 28

4.3.1 Sammanställning av de olika åtgärdsförslagen ... 28

4.3.2 Analys ... 29

4.4 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN ... 30

5

Diskussion och slutsatser ... 31

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 31

5.1.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun från 60-talet? 31 5.1.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i olika energideklarationer? ... 32

5.1.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett 60-talshus? ... 34

6

5.3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 37

6

Referenser ... 39

7

Sökord ... 41

7

1 Inledning

Den inledande delen av rapporten består av bakgrunden till varför ämnet

energieffektivisering är aktuellt inom området byggteknik. I dagsläget arbetar man

med miljöfrågor inom många olika områden, och ett sätt att ge en ökad kunskap

om byggnaders miljöpåverkan, och hur den kan minska, är de energideklarationer

som utfärdas. För att få rapporten mer generell för 1960-talshus har, utöver en

fallstudie som gjorts, även energideklarationer studerats för 60-talshus inom

Jönköpings kommun.

1.1 Bakgrund och problembeskrivning

I dagspress och TV kommer ständigt nya rapporter om olika naturkatastrofer runt

om i världen. Jordbävningar, orkaner och tsunamis har blivit allt vanligare och

medvetenheten om de miljöpåverkningar människan står för blir allt större.

I Sverige är vi år 2011 relativt förskonade från större naturkatastrofer även om

klimatförändringen märks av i form av återkommande översvämningar och

starkare stormar. Regeringens arbete med miljömålen är ett viktigt och

kontinuerligt pågående arbete som på lång sikt ska få ner våra utsläpp och bidra

till en bättre miljö. Ett exempel är miljömål 15 som behandlar god bebyggd miljö.

Där finns ett delmål som säger att till år 2020 ska energianvändningen minska med

20 % i förhållande till år 1995 samt bryta beroendet av fossila bränslen. Vidare ska

energianvändningen till år 2050 uppgå till 50 % i förhållande till användningen år

1995. [1]

Miljömålen har bidragit till att miljömedvetenheten hos allmänheten ökar och att

det byggs allt tätare, energisnålare och miljövänligare byggnader. Vid nybyggnation

ställer BBR (Boverkets byggregler) krav på byggnadens specifika

energianvändning

_{. Byggs energieffektivare hus där kraven från FEBY (Forum för}

energieffektiva byggnader) uppfylls kan byggnaden få klassningen minienergihus,

passivhus eller noll-/plushus [2]. Det är naturligtvis jätteviktigt att nya byggnader

blir med energieffektiva, men vi får inte förbise den befintliga bebyggelsen och

dess påverkan på miljön som år 2011 inte har några specifika energikrav. Då

majoriteten av dagens byggnader inte räknas som energieffektiva krävs det för

miljöns skull insatser för att dessa byggnader ska komma närmare BBR:s krav som

finns för nybyggda bostäder. Förändringar krävs såväl i byggnaden som i

beteendet hos de boende.

1

8

1.2 Syfte, mål och frågeställningar

Syftet med rapporten är att se vilka lönsamma energieffektiviseringsåtgärder som

kan göras på äldre enbostadshus från 60-talet.

Målet är att med utgångspunkt från energideklarationer ta fram generella

renoveringsförslag med hänsyn till kostnaden för hus byggda under 1960-talet i

Jönköping. Med renoveringsförslagen är målet att med betydande sänkt

energianvändning närma kraven som BBR ställer på nybyggnation. Även de

vanligaste energibovarna i hus uppförda i Jönköpings kommun kommer

fastställas.

Följande frågeställningar kommer besvaras i denna rapport:

1. Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings kommun

från 60-talet?

2. Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings kommun i

olika energideklarationer?

3. Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för ett

60-talshus?

1.3 Avgränsningar

Frågeställning 1 och 2 utförs som stickprov och begränsas således av att ett fåtal

energideklarationer har studerats. Då energideklarationer innehåller

personuppgifter kan energideklarationerna inte bifogas då detta strider mot

personuppgiftslagen.

För att besvara frågeställning 3 har en begränsning satts till studie av ett hus vars

beräkningar kan användas generellt för liknande hus. Lokalisering och

solberäkningar av byggnaden gäller ej där klimat och soltimmar skiljer sig från

Jönköping. Bidrag och avdrag är beskrivet i den teoretiska bakgrunden för att få

en inblick i vad det finns för alternativ och möjligheter, men de är ej medtagna i

resultatet. Anledningen till detta är att de kan kombineras på många olika sätt.

Kombinationssätten beror på hur många fastighetsägare som finns, vad man väljer

att göra avdrag och söka bidrag för, vilken inkomst man har samt vilket politiskt

klimat som råder. Av de olika typerna av uppvärmningsalternativ ingår fjärrvärme,

biobränsle och solvärme i beräkningarna, medan alternativet FTX-system

diskuteras i avsnitt 5.1.1. Olika typer av värmepumpar tas ej upp i rapporten då

det finns en diskussion om att de går under kategorin eluppvärmning.

Eluppvärmning av en byggnad innebär stramare energikrav, enligt BBR, vad gäller

byggnadens tillåtna totala energianvändning per kvadratmeter och år. Vad gäller

valet av fasadmaterial har begränsning gjorts till två alternativ. Första alternativet

är ny tegelfasad med lockpanel på gavelspetsarna, en fasadbeklädnad som är

karakteristiskt för en 60-talsvilla. Det andra alternativet är putsad fasad, som har

valts utifrån att den har ett lågt underhållskrav, samt att en putsad fasad påminner

mer om en tegelfasad utseendemässigt jämfört med till exempel en träfasad.

9

1.4 Disposition

Rapporten är uppdelad i fyra delar, alla med olika underrubriker. Avsnitt 2 ger en

förberedande bakgrund för ökad förståelse för efterföljande avsnitt.

Arbetsmetoderna för att besvara de olika frågeställningarna tas upp i avsnitt 3, och

i avsnitt 4 presenteras resultatet följt av en diskussionsdel i avsnitt 5.

Under den teoretiska bakgrunden i avsnitt 2 presenteras den typiska 60-talsvillan,

definitionen av köldbrygga och vad en energideklaration är. Vidare följer olika

typer av bidrag och avdrag samt exempel på olika uppvärmningsmöjligheter det

finns som alternativ till en oljeuppvärmd byggnad.

Metoden och genomförandet för hur energideklarationerna har behandlats och

hur fallstudien av 1960-talshuset har bedrivits finns beskrivet i avsnitt 3.

Avsnitt 4 är uppdelad i tre underrubriker, en för vardera frågeställning. Till varje

frågeställningsresultat finns en tillhörande analysdel, och under resultatet för

frågeställning 3 finns även en sammanfattning över de olika föreslagna

renoveringsåtgärderna.

Även avsnitt 5 finns en uppdelning där resultatet till varje frågeställning diskuteras

separat. I slutet av avsnittet diskuteras metodval samt slutsatser och

rekommendationer tas upp.

I bilagorna återfinns ritningar och beräkningar. Utgångsberäkningarna för

totalrenoveringsalternativen är samma för de olika alternativen, vilket gör att

Bilaga 3 och Bilaga 4 är grunden för Bilaga 5-10.

10

2 Teoretisk bakgrund

Under den teoretiska bakgrunden tas begrepp och förklaringar upp för att öka

förståelsen för arbetet och dess resultat.

2.1 60-talsvillan

Under 60-talet tog villabyggandet fart på grund av den rådande bostadsbristen.

1964 beslutade riksdagen att bygga en miljon nya bostäder på 10 år, det så kallade

miljonprogrammet. Av en miljon nya bostäder blev en tredjedel av dessa småhus.

För att klara den höga produktionstakten utvecklades nya byggtekniker med

prefabricerade element, där bra lösningar till sammanfogningen togs fram

samtidigt som man försökte spara på material. [3]

Typiskt för en 60-talsvilla är indragen fasad vid entré och vardagsrum. Villorna

uppfördes med fasadtegel av typen mexisten kombinerat med stående eller

liggande träpanel på gavelspetsarna samt runt större fönsterpartier och dörrar.

Panelen målades ofta i starka eller mörka kulörer exempelvis rött och brunt.

Enplanshusen dominerades, ofta utan källare, med sadeltak eller pulpettak.

Normalvillan bestod av 4-5 rum och kök på cirka 100 kvm, och dess vanligaste

uppvärmningskälla kom från en oljepanna. [3]

2.2 Köldbryggor och värmetransmission

En köldbrygga är en del av en konstruktion som har högre värmeledningsförmåga

än övriga delar av konstruktionen. Detta innebär att kalluft lättare tar sig igenom

konstruktionen där klimatskalet bryts [4]. Även de material som har hög

värmeledningsförmåga bidrar till köldbryggor, samt hur konstruktionen är

uppbyggnad. Ett exempel är en vägg med dubbel isolering. Förskjuts reglarna i

förhållande till varandra ger detta en mindre köldbrygga jämfört med om reglarna

placeras efter varandra. Följande delar av en konstruktion är mest utsatta för

köldbryggor:



Anslutning yttervägg – fönster/dörr



Anslutning väggytterhörn



Anslutning yttervägg – grund/bjälklag/tak

11

Figur 5. Byggnadens värmetransmissioner. [5]

Figur 6. Ytterväggskonstruktion från ett 60-talshus.

Hur stora köldbryggor som uppstår beror på hur noga man utför anslutningar i en

byggnads konstruktion, en teknik och kunskap om utförande som ständigt ökar

med medvetenheten om människans påverkan på klimatförändringen. Detta har

bidragit till att köldbryggor i dagsläget är relativt små, bortsett från byggnader

uppförda där byggaren saknar kompetens, om man jämför med hus byggda under

1960-talet. Under 60-talet tog man under byggnationsskedet ingen större hänsyn

till köldbryggorna. Detta berodde dels på att uppvärmning av byggnaden var

relativt billigt, och dels på att miljonprojektet bidrog till en ökad byggnationstakt

där kvantitet ofta föregick kvalitet. Även bristfällig kunskap kan ses som en orsak

till de stora köldbryggorna på 60-talshusen. Utöver att en köldbrygga bidrar till

värmeförluster ger den även upphov till drag, kondens och nedsmutsning.

Kondens kan uppstå där den varma delen av konstruktionen möter den del av

konstruktionen som kylts ner på grund av köldbryggorna. På lång sikt kan

kondensen inne i konstruktionen bidra till fuktskador. Kondensen binder även

dammpartiklar som bidrar till nedsmutsning.

Figur 5 visar var värme främst försvinner ut ur byggnaden via värmetransmission.

Den största delen av värmetransmissionen sker via fönster och dörrar, vilket beror

på dåligt utförda anslutningar till väggen. Har man en byggnad med stor vindsarea

är en dåligt isolerad vind en stor

energibov, vilket beror på att värme

stiger uppåt, och det är därför viktigt

att vinden är bra isolerad för att

bibehålla värmen i byggnaden.

Utöver dåligt isolerad konstruktion

spelar materialets värmemotstånds-

förmåga in i hur stor transmissionen

blir, ju sämre motstånd desto högre

transmission. Ett 60-talshus har i

regel endast ett isolerlager i

ytterväggarna (se figur 6), där värme lätt försvinner ut ur byggnaden och skapar en

kall konstruktion som bidrar till ett kallare inomhusklimat. Skulle man under

60-talet lagt till ett lager isolering hade man fått en varmare konstruktion där större

del av värmen stannat kvar i byggnaden, och således hade man uppnått en lägre

värmetransmission. [6]

12

2.3 Självdrag

Som figur 5 visar står ventilationen för 15 % av värmeförlusterna i en byggnad.

Villor byggda under 60-talet har generellt sett ventilation i form av självdrag. I de

självdragsventilerade 60-talsvillorna passerar kall luft fritt in genom ventilerna i

ytterväggen, samtidigt som varm luft försvinner ut ur byggnaden genom

ventilationskanaler i kök och badrum. Det finns ingen mekanisk fläkt i ett

självdragssystem, utan reglering av luftintaget sker genom hur öppna ventilerna är,

något som sker för hand. Detta gör det svårt att reglera luftflödet, vilket innebär

att lufttillförseln är väderberoende. Systemet fungerar bäst när det är stora

temperaturskillnader mellan ut- och innerluft, vilket till exempel innebär att en

varm sommardag, då utomhusluften står still, blir byggnaden sämre ventilerad. Å

andra sidan ger stora temperaturskillnader upphov till kallras under

tilluftsventilerna. Självdragssystemets fördelar är att det är tyst och ej beroende av

elektricitet.

2.4 Vattenförluster

Varmvattenförluster hör till en av de mindre och beror ofta på gammal apparatur.

Äldre byggnader är ofta utrustade med tvågreppsblandare som gör det svårare att

reglera värmen jämfört med engreppsblandare. Blandare börjar med tiden läcka

vatten, vilket resulterar i ett konstant droppande. Även vattenbehållare hos äldre

WC-stolar kan läcka vatten och har dessutom en generellt sett större

vattenförbrukning per spolning än nyare WC-stolar.

2.5 Energideklarationer

En energideklaration är ett dokument där uppgifter om byggnadens

energianvändning och inomhusmiljö redovisas. Energideklarationen innehåller

även information om en OVK (obligatorisk ventilationskontroll) har utförts, om

en radonmätning är gjord samt rekommendationer för kostnadseffektiva åtgärder.

De kostnadseffektiva åtgärderna bidrar, om de genomförs, till att minska

byggnadens energianvändning för uppvärmning och varmvatten, men det finns

inga krav på att de måste genomföras. [7]

Energideklarationer bygger på fastighetsägarens uppgifter om byggnadens

energianvändning samt på ritningar över byggnadens konstruktion och dess

installationer, men utförs av ett ackrediterat kontrollorgan. Energiexperten

kontrollerar och bedömer uppgifterna om byggnaden och utför om information

saknas en besiktning av byggnaden. Därefter registreras uppgifterna och skickas

elektroniskt till Boverket, och byggnaden ges flera jämförelsetal för att kunna

jämföras med andra byggnader av samma typ. Energideklarationer är efter

utfärdandet giltiga i 10 år. [7]

13

Den 1 oktober 2006 trädde en lag ikraft om att flerbostadshus och andra

byggnader med uthyrning ska energideklareras. Lagen bygger på ett EG-direktiv

vars syfte är att minska utsläppen av växthusgaser och sänka byggnaders

energianvändning, vilka i dagsläget står för cirka 40 % av Sveriges

energianvändning. Sedan 1 januari 2009 berörs även småhus av lagen om

energideklarationer. Alla nybyggda småhus ska ha en energideklaration senast 2 år

efter att slutbevis utfärdats, medan äldre byggnader ska vara energideklarerade

senast vid försäljningstillfället av byggnaden. Om en energideklaration inte har

utförts vid försäljningstillfället har köparen rätt att inom 6 månader efter

kontraktsskrivning utföra en på säljarens bekostnad. [8]

2.6 Bidrag

Vid ändringar på befintliga byggnader finns det i Sverige olika bidrag att söka,

bland annat ROT-avdrag, solvärmestöd och radonbidrag.

2.6.1

ROT-avdrag

Den 30 Juni 2009 började ROT-avdraget att gälla [9]. Det innebär att villaägare

och bostadsinnehavare kan vid renovering, ombyggnad eller tillbyggnad dra av

50 % av den köpta arbetskraften. Avdraget gäller inte materialkostnaderna utan

bara arbetskostnaden, dessutom ska företaget som anlitas ha en F-skattsedel.

ROT-avdraget är kopplat till antalet delägare av huset eller bostadsrätten.

Bidragets maxgränsen är 50 000 kr per år och fastighetsägare, exempelvis ger två

delägare en maxgräns på 100 000 kr per år [10]. Maxgränsen på 50 000 kr per år

och fastighetsägare beror dock på hur mycket man tjänar. Vill man utnyttja

ROT-avdraget fullt ut krävs en inkomst på minst 25 000 kr i månaden, och om andra

avdrag görs på till exempel räntekostnader behöver inkomsten vara ännu högre än

25 000 kr i månaden [11].

2.6.2

Solvärmestöd

ROT-avdraget gäller vid bland annat byte av vitvaror, element, värmepanna, samt

vid installation av solvärme. Nyttjar man ROT-avdraget vid installations av

solvärme kan man inte få solvärmestödet från länsstyrelsen [12]. Solvärmestödet

baseras på det årliga värmeutbytet som solfångaren genererar med 2 kronor och

50 öre för varje kilowattimme per år. Stödet kan inte överstiga 7 500 kr per

lägenhet i småhus. Utöver detta ställs det vissa krav på solfångarna, till exempel att

solfångaren ska vara certifierad vilket visar att den uppfyller de tekniska krav som

ställs. [13]

14

2.6.3

Radonbidrag

I äldre hus som uppfördes före 1970 var det vanligt att blåbetong, som är en typ

av lättbetong, användes som byggmaterial. Blåbetong innehåller uran och när uran

sönderfaller bildas bland annat gasen radon, en gas som även kan förekomma i

marken runt och under huset. Radon skadar människan långsamt, och då oftast i

form av att radon följer med luften ner i luftvägarna och så småningom ger

lungcancer [14]. Ett bidrag för sanering av ett radondrabbat hus kan sökas hos

länsstyrelsen. De gör en bedömning gällande åtgärder för att få ner radonhalten till

minst 200 Bequerel per kubikmeter, vilket är den högsta tillåtna halten i

byggnader. Bidragets maxbeloppet är 15 000 kr, dock högst 50 % av kostnaden

för åtgärden. Bidraget för radonsanering kan om det endast används för

materialkostnaden kombineras med ROT-avdraget. [15]

2.7 Olika typer av uppvärmning

Det finns flera sätt att värma upp en byggnad. De vanligaste

uppvärmningsalternativen för småhus är elvärme, fjärrvärme och biobränslen.

Andra uppvärmningsalternativ är bland annat solvärme, värmepump, olja och

FTX-system (från- och tilluftssystem med värmeåtervinning). (Figur 1)

2.7.1

Olja

Olja är ett fossilt bränsle (ej förnybart) som i dagsläget är det absolut dyraste

alternativet för uppvärmning, vars förbränning ger miljöskadliga utsläpp.

Oljekonsumtionen ökade kraftig under efterkrigstiden, dels på grund av ökat antal

bensin bilar och dels på grund av uppvärmning. Oljeuppvärmning var då ett billigt

alternativ och krävde en låg arbetsinsats vid installation av oljepannan. Fram till

1970-talet dominerade oljan som uppvärmningsform, men som efter oljekriserna

15

ersattes av eluppvärmning alternativt el kombinerat med olja. Som figur 1 visar

står oljan år 2009 fortfarande för en

del av energianvändningen för

bostäder. [17]

Vid uppvärmning av olja finns en

extern oljetank som förser oljepannan

med olja. Där förbränns oljan och

värmen går ut till radiatorer och

uppvärmning av varmvatten. (Figur 2)

2.7.2

Fjärrvärme

Fjärrvärme har sedan 1948 sakta byggts upp i Sverige, och är idag ett miljövänligt

alternativ som inte kräver någon arbetsinsats av nyttjarna. Produktionen av

fjärrvärme sker i ett lokalt värmeverk som normalt förbränner biobränslen för att

producera värme (figur 3). Värmen distribueras

via ett vattenburet fjärrvärmenät ut till

byggnader, där en fjärrvärmecentral förser

byggnaden med värme via en värmeväxlare.

Värmeväxlaren mäter skillnaden på in- och

utgående vattentemperatur, vilket kostnaden för

uppvärmning sedan baseras på. [18]

2.7.3

Biobränsle

Biobränsle är ett samlingsord för förnybara bränslen, till exempel ved, pellets och

torv. I denna rapport behandlas enbart pellets som alternativ uppvärmningskälla.

Pellets tillverkas av bark, sågspån och övrigt spill från träindustrin som pressas

samman till cylindrar med låg fukthalt. Förbränning av pellets är inte

miljöpåfrestande men kräver viss tillsyn varierande beroende på om bulk eller

småsäck används. Både vid användning av bulk och småsäck förses

förbränningspannan automatisk med bränsle, men skillnaden är att bulk köps i

lösvikt och påfyllning av förrådet sker via en pelletstankbil. Vid användning av

småsäck sker påfyllnad manuellt. [19]

Figur 2. Oljeuppvärmning. [17]

16

2.7.4

Solvärme

Solvärme är värme från solen som fångas upp av en solfångare, oftast installerade

på tak, som i sin tur värmer upp varmvattnet i en byggnad. Solvärme är det

uppvärmningsalternativet som är mest miljövänligt, bortsett från passiv

uppvärmning. Passiv uppvärmning sker via värmeavgivning från bland annat

människor och apparatur i byggnaden, men behandlas inte i denna rapport.

Kostnaden för solvärme består enbart av en installationskostnad då tillverkning

och användning av egentillverkad solvärme är gratis. Installation av solfångare är

en långsiktig investering som en del kommuner kräver bygglov för. [20]

Den stora nackdelen med solvärme i Sverige uppstår under vinterhalvåret då

tillgång på sol är begränsad. För att klara uppvärmningsbehovet i en byggnad

under denna tidsperiod bör solvärmen kombineras med ytterligare en värmekälla.

Detta kan lätt ske via den ackumulatortank som krävs vid

varmvattenuppvärmning av solvärme. Exempel på ytterligare värmekällor är

biobränsle och värmepump. Figur 4 visar solfångare kombinerat med en

pelletspanna.

Figur 4. Pelletspanna kombinerat med solvärmevärme.

1. Solfångare 2. Pelletspanna 3. Elpatron 4. Ackumulatortank

5. Utgående varmvatten 6. Radiator 7. Returvatten

17

3 Metod och genomförande

Lämpliga metoder har valts för att underlätta genomförandet av arbetet, vilka

beskrivs nedan.

3.1 Metod

För att kunna genomföra arbetet har metoder till varje frågeställning tagits fram

för att nå ett bra resultat.

3.1.1

Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i

Jönköpings kommun från 60-talet?

Frågeställning 1 besvarades genom en studie av energideklarationer där de

vanligaste energibovarna kartlades.

3.1.2

Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings

kommun i olika energideklarationer?

Frågeställning 2 besvarades genom en studie av energideklarationer där en

sammanställning av de mest rekommenderade kostnadseffektiva åtgärderna

genomfördes.

3.1.3

Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för

ett 60-talshus?

Frågeställning 3 besvarades genom en litteraturstudie där karaktären på ett typiskt

60-talshus studerades, samt genom en fallstudie. I fallstudien studerades en

60-talsvilla ur energianvändningssynpunkt för olika åtgärder i form av

tilläggsisolering och byte av uppvärmningskälla.

3.2 Genomförande

I genomförandet har de metoder som tidigare nämnts använts för att besvara de

olika frågeställningarna.

3.2.1

Studie av energideklarationer

Frågeställning 1, vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i Jönköpings

kommun från 60-talet, besvarades genom en studie av energideklarationer.

Energibovarna fastställdes utifrån tillhandahållna energideklarationer från

Boverket. Studien baserades på gjorda energideklarationer för Jönköpings

kommun på hus byggda under 60-talet. Utav de 581 erhållna energideklarationer

gjordes ett stickprov på 50 stycken av dessa, 5 stycken för varje årtal 60-69.

Stickproverna studerades och utifrån studien konstaterades vilka de vanligaste

energibovarna, i enbostadshus uppförda under 60-talet i Jönköpings kommun, är.

18

3.2.2

Studie av energideklarationer

Även frågeställning 2, vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings

kommun i olika energideklarationer, besvarades genom en studie av

energideklarationer. I studien, som genomfördes på samma energideklarationer

som användes för att besvara frågeställning 1, sammanställdes

rekommendationerna av de mest kostnadseffektiva åtgärderna utifrån

stickproverna (se figur 7). Graden av kostnadseffektivitet på åtgärderna kan dock

inte konstateras då varje byggnad har olika förutsättningar.

3.2.3

Fallstudie av 60-talshus

För att besvara frågeställning 3, vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest

lönsamma för ett 60-talshus, genomfördes en fallstudie. För att få en djupare

förståelse för vad som karaktäriserar en typiskt 60-talsvilla inhämtades information

från befintlig och lämplig litteratur. [3]

Fallstudien utfördes genom att en 60-talsvilla på 210 kvm (enplanshus med

uppvärmd källare) studerades och energianalyserades både före och efter åtgärder.

Analysen grundades på beräkningar av husets olika konstruktionsdelar med

utgångspunkt från ritningar över huset (figur 10)[Bilaga 1]. För att effektivisera

arbetet gjordes ett omfattande beräkningsdokument i programmet Excell som

sedan användes för beräkning av de olika åtgärderna.

Beräkningsdokumentet inleddes med beräkningar av U-värden

_{för byggnadens}

olika konstruktionsdelar, som sammanställdes med hänsyn till yta och köldbryggor

för att på så sätt få fram ett totalt U-värde för hela byggnaden. Beräkningar av

U-värde utfördes både på ursprungshuset och på valda alternativ, det vill säga:



Fjärrvärmeuppvärmning och tilläggsisolering med tegelfasad



Pelletsuppvärmning och tilläggsisolering med tegelfasad



Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med tegelfasad



Fjärrvärmeuppvärmning och tilläggsisolering med putsfasad



Pelletsuppvärmning och tilläggsisolering med putsfasad



Pelletsuppvärmning och solvärme samt tilläggsisolering med putsfasad

2

U-värde är ett värmetransmissionstal. Ju lägre värde, desto bättre isoleringsförmåga.

Figur 10. 60-talsvilla. [3]

19

samt att en månadsvis solenergiberäkning för Jönköpings kommun utfördes.

Alternativen av uppvärmningskälla har valts utifrån miljöskäl och fasadmaterialet

har valt för att bevara byggnadens karaktär, vilket förklaras under avgränsningar,

avsnitt 1.3. Anledningen till att byggnaden valts att tilläggsisoleras samt att fönster

byts ut är dels för att konstruktionsritningarna visade på dålig isolering, och dels

på grund av de kostnadseffektiva åtgärder som rekommenderats i de studerade

energideklarationerna.

I nästa steg utfördes, med utgångspunkt från gjorda beräkningar,

energiberäkningar som presenterades månadsvis för att sedan sammanställas. I

sammanställningen finns varje månads specifika energianvändning, samt varje

månads energianvändning för uppvärmning och varmvatten presenterade och

sammanställda till byggnadens totala energitillskottsbehov i enheten kWh per kvm

och år.

I ett sista steg gjordes kostnadsberäkningar för den årlig energiförbrukning, samt

kostnader och återbetalningstid för eventuellt gjorda åtgärder. Aktuella

prisuppgifter för material och arbetstider hämtades ur boken Sektionsfakta-ROT

[22] med undantag för materialkostnad på fönster och fönsterdörr, som valdes

från tillverkaren Allmoge, inhämtades pris externt [23].

Förutsättningar

Förutsättningarna för alla förslag på totalrenoveringsåtgärder har sin utgångspunkt

i det oljeuppvärmda 60-talshuset som hela fallstudien baseras på. Utifrån givna

ritningar [Bilaga 1] har beräkningar på hur stor energianvändning byggnaden har

totalt. I alla olika beräkningsfall har beräkningar för uppvärmningskostnader

baseras på en förbrukning på 17 000 kWh/år, exklusive uppvärmning för

varmvatten som tillkommer med knappt 5 700 kWh/år. Beräkningarna har lett

fram till ett totalt energitillskottsbehov på 233,9 kWh/kvm och år för det

oljeuppvärmda 60-talshuset, vilket ger en total årskostnad på 71 225 kr/år om

oljepriset är 1,45 kr/kWh [24] [Bilaga 2]. Energitillskottsbehovet är över det

dubbla jämfört med BBR:s krav för nybyggnation. Priserna för beräkning av

material, arbetskostnader och uppvärmning är hämtade för år 2011.

20

Fjärrvärme och tilläggsisolering med tegelfasad

För att kunna se på kostnader vid åtgärder på ursprungshuset har tillägg och

ändringar utförts på byggnadens konstruktion enligt tabell 1.

Vid tilläggsisolering av väggar har tegelfasaden rivits och byggts upp på nytt

utanför de tillagda isolerskikten. Lockpanelen på gavelspetsarna rivs, väggen byggs

ut med reglar och ny lockpanel sätts i liv med tegelfasaden. Tillsammans med de

andra tilläggen och ändringarna som utförts på byggnaden enligt tabell 1 har det

totala energitillskottsbehovet sänkts till 120,9 kWh/kvm och år. Den totala

kostnaden för att genomföra åtgärderna blir 793 056 kr, och vinsten per år för

uppvärmning jämfört med olja blir 46 692 kr/år. Detta ger en återbetalningstid på

17 år, då eventuella bidrag ej är medräknade. [Bilaga 3]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark

70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark

70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Byte till fjärrvärme

21

Pellets och tilläggsisolering med tegelfasad

Samma åtgärder har vidtagits som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme och

tilläggsisolering med tegelfasad”, med undantag för uppvärmningskälla som valdes

till pelletspanna (Tabell 2).

Efter vidtagna åtgärder landar det totala energitillskottsbehovet på 121 kWh/kvm

och år och den totala kostnaden för att genomföra åtgärderna blev 767 956 kr.

Vinsten per år för uppvärmning blev 57 255 kr/år jämfört med olja, vilket

medförde en återbetalningstid på 13,4 år. Installationskostnad för pelletspanna är

ej medräknad. [Bilaga 4]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark

70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark

70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Byte till pelletspanna

22

Tabell 3. Totalrenoveringsåtgärder med pellets och solvärme.

Pellets och solvärme samt tilläggsisolering med tegelfasad

I alternativet med pelletspanna kombinerat med solfångare vidtogs, med undantag

för uppvärmningskälla, samma åtgärder som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme

och tilläggsisolering med tegelfasad”. (Tabell 3)

Resultatet av åtgärderna resulterade i ett totalt energitillskottsbehov på

104,2 kWh/kvm och år med en total kostnad på 804 001 kr, och en

återbetalningstid på 13,6 år. Vinsten per år i förhållande till det oljeuppvärmda

ursprungshuset blev 59 192 kr/år. Installationskostnad för pelletspanna,

solfångare och ackumulatortank är ej medräknade. [Bilaga 5]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Ny tegelfasad

Ny lockpanel

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Installation av solfångare

Installation av ack.tank

23

Fjärrvärme och tilläggsisolering med putsfasad

I alternativen med putsad fasad har samma åtgärder vidtagits med undantag för

uppvärmningskällan. Till skillnad från fallen med tegelfasad kommer hela fasaden

kläs med puts. (Tabell 4)

Det totala energitillskottsbehovet blev 121,1 kWh/kvm och år, totalkostnad för

åtgärder blev 764 994 kr och vinsten i förhållande till olja blev 46 662 kr/år. Detta

resulterade i en återbetalningstid på 16,4 år. [Bilaga 6]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Byte till fjärrvärme

24

Pellets och tilläggsisolering med putsfasad

Samma åtgärder som beskrevs under rubriken ”Fjärrvärme och tilläggsisolering

med putsfasad” vidtogs i detta alternativ, med undantag för uppvärmningskällan

som här blev pelletspanna istället för uppvärmning med fjärrvärme. (Tabell 5)

Resultatet av åtgärderna blev ett totalt energitillskottsbehov på 121,1 kWh/kvm

och år till en total kostnad av 739 894 kr för vidtagna åtgärder. Vinsten i

förhållande till det oljeuppvärmda huset blev 57 235 kr/år, vilket gav en

återbetalningstid på 12,9 år. Installationskostnad för pelletspanna är ej medräknad.

[Bilaga 7]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark

70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark

70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Byte till pelletspanna

25

Pellets och solvärme samt tilläggsisolering med putsfasad

Även för alternativet med uppvärmningskälla pelletspanna kombinerat med

solfångare för 60-talshuset vidtogs samma åtgärder som nämnts under rubriken

”Fjärrvärme och tilläggsisolering med putsfasad”, och då med undantag för

uppvärmningskällan. (Tabell 6)

I fallet med kombinerad uppvärmningskälla av pellets och sol, samt ovan nämnda

åtgärder, blev det totala energitillskottsbehovet 104,4 kWh/kvm och år.

Kostnaden för åtgärderna uppgick till 775 939 kr, vilket gav en vinst på

59 172 kr/år i förhållande till det oljeuppvärmda huset. Återbetalningstid uppgick

till 13,1 år. Installation av pelletspanna, solfångare och ackumulatortank är ej

medräknade. [Bilaga 8]

Konstruktionsdel

Tillägg

Ändring

Väggar

120 mm isolering

70 mm klimatskiva

Putsfasad

Vindsbjälklag

200 mm isolering

Källarvägg under mark 70 mm styrofoam

Källarvägg ovan mark 70 mm styrofoam

Fönster

Byte till fönster med U-värde 1,0

Uppvärmningskälla

Installation av solfångare

Installation av ack.tank

Byte till pelletspanna

26

Figur 9. Vanligaste energibovarna för 60-talshus. Staplarna visar antalet energibovar.

4 Resultat och analys

De tre frågeställningarna som arbetet bygger på har mynnat ut i ett resultat.

Resultatet har sin grund i köldbryggor, värmekälla och byggnadens konstruktion

samt dess betydelse för energianvändningen hos ett 60-talshus.

4.1 Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus

i Jönköpings kommun från 60-talet?

De vanligaste energibovarna, enligt utfört stickprov av energideklarationerna, är

som figur 9 visar köldbryggor, hög värmetransmission, ventilation i form av

självdrag och läckage via öppen spis samt varmvattenförluster. Hög

värmetransmisson och varmvattenförluster är de största bovarna i enbostadshus

från 60-talet belägna i Jönköpings kommun, följt av köldbryggor och

27

Figur 7. Rekommenderade kostnadseffektiva åtgärder för 60-talshus. Staplarna visar antalet rekommendationer.

4.2 Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar

Jönköpings kommun i olika energideklarationer?

De vanligast kostnadseffektiva åtgärder som Jönköpings kommun rekommenderar

(se figur 7) är vattenbesparingsprodukter, ny regleringsteknik med innegivare,

fönsteråtgärder samt tilläggsisolering på vinden. Finns en öppen spis i byggnaden

bör en installation av en kassett övervägas.

28

4.3 Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest

lönsamma för ett 60-talshus?

4.3.1

Sammanställning av de olika åtgärdsförslagen

Tabell 7 visar en sammanställning över ovan nämnda förslag på åtgärder för det

oljeuppvärmda 60-talshuset.

Pelletsuppvärmning med putsad fasad ger kortast återbetalningstid, medan

uppvärmning av pelletspanna kombinerat med solfångare med tegelfasad ger lägst

årlig kostnad för uppvärmningen av byggnaden. För att lättare kunna se

lönsamheten av de olika åtgärderna visar tabell 8 vinsten, i förhållande till det

oljeuppvärmda huset, utifrån olika boendetider efter åtgärdernas färdigställande.

Siffrorna för vinsten är avrundade för att göra tabellen mer lättöverskådlig.

Fasad-typ

Uppvärm.-

källa

Energitillskotts-

behov

[kWh/kvm/år]

Åtgärdskost.

[kr]

Årskost.

[kr/år]

Återbet.tid

[år]

Tegel

Olja

233,9

0

71 225

0

Fjärrvärme

120,9

793 056

24 534

17,0

Pellets

121,0

767 956

13 970

13,4

Pellets+sol

104,2

804 001

12 033

13,6

Puts

Fjärrvärme

121,1

764 994

24 563

16,4

Pellets

121,1

739 894

13 991

12,9

Pellets+sol

104,4

775 939

12 053

13,1

29

4.3.2

Analys

Jämfört med den ursprungliga byggnadens totala energitillskottsbehov på

233,9 kWh/kvm och år har åtgärderna sänkt energitillskottsbehovet till mellan

104,2-121,1 kWh/kvm och år. Detta innebär att sänkningen i vissa fall är över en

halvering och även under BBR:s krav för nybyggnation. Även den årliga

kostnaden för uppvärmning har sänkts radikalt, från 71 225 kr/år till som lägst

12 033 kr/år. Ett byte från oljepanna till något av ovan nämnda

uppvärmningskällor bidrar inte bara till en lägre energiförbrukning utan sänker

även årskostnaden för byggnaden.

Återbetalningstiden för de olika förslagna åtgärderna sträcker sig mellan 12,9-17 år

då inga avdrag/bidrag är medräknade. Detta kan ses som en lång tid, men vinsten

efter att återbetalningstiden har passerat är påtaglig och renovering är en

investering på lång sikt. I samband med omfattande renoveringar, likt ovan

nämnda, får byggnaden en hälsokontroll och dolda skador kan upptäckas och

åtgärdas.

Den stora nackdelen, och för vissa även ett hinder, att genomföra förslagna

åtgärder är kostnaden. Kostnaden för att anlita en firma som utför åtgärderna

landar mellan cirka 740 000 kr och 800 000 kr. Utöver detta tillkommer vid val av

pelletspanna, ackumulatortank och solfångare arbetskostnad för installation.

Fasad-typ

Uppvärm.-

källa

per år

Vinst

[kr/år]

Återbet.tid

[år]

efter 10

Vinst

år

[kr]

Vinst

efter 15

år

[kr]

Vinst

efter 20

år

[kr]

Tegel

Fjärrvärme 46 692

17,0

-326 000 -93 000 141 000

Pellets

57 255

13,4

-195 000

91 000

377 000

Pellets+sol 59 192

13,6

-212 000

84 000

380 000

Puts

Fjärrvärme 46 662

16,4

-298 000 -65 000 168 000

Pellets

57 235

12,9

-168 000 119 000 405 000

Pellets+sol 59 172

13,1

-184 000 112 000 408 000

Tabell 8. Lönsamheten vid totalrenovering. (-åtgärdskostnad + (vinst per år x antalet år))

30

4.4 Sammanfattning av resultaten

Resultatet från studien av energideklarationer, som har pågått parallellt med

fallstudien av 60-talshuset, visar att de vanligaste energibovarna är bland annat

varmvattenförluster och köldbryggor. De vanligaste åtgärderna som vidtas för

ovan nämnda energibovar är byte till vattenbesparingsprodukter och

tilläggsisolering av vinden.

Energianvändningen för det 60-talshus som studerats har efter åtgärder fått

betydligt sänkt energianvändning. Hur stor sänkningen blir beror på vilka åtgärder

som vidtas, och i detta fall finns förslag på sex stycken olika

totalrenoveringsåtgärder. Renoveringsalternativen är ställda mot kostnaden och

utifrån detta har det mest lönsamma alternativet tagits fram. Det mest lönsamma

totalrenoveringsalternativet i det studerade 60-talshuset är att, efter

tilläggsisolering och byte av fönster, beklä fasaden med puts och byta ut

oljepannan mot en pelletspanna. Återbetalningstiden för ovan nämnda åtgärder

blir 10,4 år, vilket är beskrivet i avsnitt 4.3. Resultatet av studien visar att de

rekommenderade åtgärderna tilläggsisolering och fönsteråtgärder är relevanta och

ger ett positivt resultat, i form av en minskad energiförbrukning.

31

5 Diskussion och slutsatser

I detta avsnitt ges vår syn på och tankar kring resultat och analys, dels som en

diskussion och dels som en jämförelse för att tydliggöra arbetet.

5.1 Resultatdiskussion

Resultaten för frågeställningarna känns både rimliga och logiska. Frågeställning 1

och frågeställning 2, vars resultat går hand i hand, har ett relevant samband till

frågeställning 3. De vanligaste energibovarna, enligt studerade energideklarationer,

förekommer även i det studerade 60-talshuset, vilket gör att de kostnadseffektiva

åtgärderna är relevanta att titta på och ta hänsyn till även i fallstudien av huset.

5.1.1

Vilka är de vanligaste energibovarna i enbostadshus i

Jönköpings kommun från 60-talet?

Köldbryggor som en av de vanligaste energibovarna kändes givet, och bekräftades

av energideklarationerna. Köldbryggor är även idag en relativt stor energibov, men

kunskapen om köldbryggor uppkomst i byggnader och förebyggande åtgärder har

de senaste åren ökat markant, jämfört med kunskapen under 1960-talet.

Bidragande faktorer kan dels ses som medvetenheten, dels för ökad byggteknisk

kunskap, dels på grund av ökade energikostnader samt på senare tid på grund av

högre energikrav. Det ovan nämnda gäller även för värmetransmissionen och vid

byggnationer i dagens samhälle ser man till att konstruktionen hålls varm.

Med dagens energikrav är ett självdragssystem, där kalluft har fri passage in

samtidigt som varmluft ventileras ut, inte optimalt för nybyggnation då målet är att

bevara värmen inom byggnaden. Vanligt vid nybyggnation i dagens samhälle är ett

ventilationssystem av typen FTX-system, vilket dock kräver visst utrymme för

kanaler och återvinningsaggregat. För att i ett självdragsventilerat 60-talshus

installera ett FTX-system krävs omfattande åtgärder då det inte finns några

befintliga kanaldragningar, vilket är anledningen till att ett FTX-system inte ses

som ett alternativ i denna rapport då installationen blir komplex.

Varmvattenförluster i ett hus från 1960-talet påverkar inte byggnadens

energianvändning i speciellt stor utsträckning, jämfört med ovan nämnda

energibovar, men är samtidigt lättåtgärdad. En enkel åtgärd är att byta ut en

gammal tvågreppsblandare till en engreppsblandare. Är byggnaden försedd med

en engreppsblandare kan en översyn av packningarna vara aktuell. Allmänt bör alla

vattenförbrukande enheter i ett hushåll ses över och eventuellt bytas mot

vattensnåla apparaturer, oavsett om de förbrukar varmvatten eller ej. Utöver byte

av apparatur bör de boendes livsstil ses över. Att duscha kortare och kallare, inte

diska under rinnande vatten och att fylla tvättmaskinen helt innan den sätts på är

exempel på beteendeåtgärder som kan spara vatten.

32

Figur 8. Insats/kassett i

en öppen spis. [25]

En öppen spis kompletterar ordinarie uppvärmningskälla och är samtidigt för

många en mysfaktor. Nackdelen med ventilationsförluster bör dock tas i

beaktning. Trots att en öppen spis förses med spjäll läcker varm rumsluft ut ur

byggnaden, eftersom det är svårt att få spjällen helt täta samt att de inte har någon

isolerförmåga. Fördelen med en öppen spis är möjligheten att via eldning av

organiska material förse byggnaden med värme. Ventilationsförlusterna kan

åtgärdas genom att en kassett installeras i den öppna spisen.

En kassett för en öppen spis är en insats i form av en kamin

som placeras i den öppna spisens eldstad, se figur 8. Kassetten

bidrar dels till att mer värme tas tillvara på vid eldning, och

dels hindras varm rumsluft från att passera ut ur byggnaden

jämfört med en traditionell öppen spis.

5.1.2

Vilka kostnadseffektiva åtgärder rekommenderar Jönköpings

kommun i olika energideklarationer?

Byte av vattenapparatur är den vanligaste kostnadseffektiva åtgärden för

60-talshus i Jönköpings kommun enligt energideklarationerna. Detta är logiskt

med tanke på att kostnaden är relativt låg, till exempel jämför med byte av fönster,

men samtidigt inte den mest energieffektiva åtgärden. För att spara energi hos en

byggnad som inte genomgått några energieffektiviseringsåtgärder finns effektivare

åtgärder än att byta vattenapparatur, till exempel tilläggsisolering av vinden.

Ny reglerteknik med innegivare innebär att justering av värmetillförsel i byggnaden

regleras automatiskt utifrån rådande inomhustemperatur. Fördelen med detta är

att man får en jämnare inomhustemperatur då systemet även tar hänsyn till

”gratisvärme”, vilket leder till en lägre energiförbrukning jämfört med utegivare.

Utegivaren, som är placerad på byggnadens utsida, kan behöva regleras utifrån till

exempel väder- och beteendeförändringar. Dock är energibesparingen, precis som

vid byte av vattenapparatur, låg i förhållande till andra energibesparande åtgärder.

Vill man ha en mer märkbar sänkning av energikostnaden är beteendet viktigt, då

en grads sänkning av inomhustemperaturen ger en sänkning av energikostnaden

på fem procent.

33

Fönsterbyte på äldre byggnader bidrar i olika grad, beroende på

ursprungsfönstrets U-värde och det nya fönstrets U-värde, till en sänkt av

energiförbrukningen. Ju större skillnad mellan U-värdena, desto större sänkning av

energiförbrukningen och således mer lönsamt, då kostnaden för fönsterbyte är

relativt hög. En fördel med att byta ut hela fönsterpartier är att de nya fönsterna

kan monteras samma dag. Den mest rekommenderade åtgärden för fönster är

dock att byta ut det befintligt fönsterglaset till energiglas. Detta är en bra åtgärd

om man vill behålla byggnadens charm och karaktär, samtidigt som sänker

energiförbrukningen. Nackdelen är att fönster måste demonteras och skickas till

en glasmästare som utför åtgärder, vilket innebär att man under en kort period är

helt utan fönster. En annan nackdel är att ett lika lågt U-värde inte kan uppnås vid

byte till energiglas jämfört med vid byte av hela fönsterpartier. När det kommer till

fönsteråtgärder rekommenderar kommunen även är drevning runt fönster. Detta

kan vara en bra åtgärd om fönsterna är relativt bra, men att man trots detta

upplever drag kring fönster. Vid byte av fönster är drevningsbehovet något som

alltid bör ses över.

Den åtgärd som är mest kostnadseffektiv och energibesparande av de kommunen

rekommenderat är tilläggsisolering av vinden. Jämfört med vattenbesparande

produkter och regleringsteknik är kostnaden högre, men energibesparingen

betydligt större. Att tilläggsisolering av vindsbjälklag hamnar först på en delad

tredjeplats kan därför vara anmärkningsvärt. Ett 60-talshus har som regel inte mer

än 150 mm isolering på vinden, och eftersom värmen stiger uppåt är vikten av en

väl isolerad vind därför stor. För att uppfylla dagens krav för en energiförbrukning

på 110 kWh per kvm och år brukar man vid nybyggnation isolera vinden med 500

mm, vilket är mer än en tredubbling av isolermängden som användes på 60-talet.

Att tilläggsisolera vinden är en billig åtgärd, i förhållande till att byta fönster, och

är samtidigt en effektiv åtgärd att genomföra om man vill spara in på

energiförbrukningen. Ytterliggare en fundering är varför byte av

uppvärmningskälla inte ligger högre, vilket vi kan tänkas bero på att många redan

genomfört den åtgärden.

Installation av en kassett är en relativt okomplicerad åtgärd då inga nya utrymmen

för kanaler krävs, och kassetten placeras i den befintliga eldstaden. Fördelarna

med den öppna spisen bevaras samtidigt som ventilationsförlusterna praktiskt

taget försvinner.

34

5.1.3

Vilka totalrenoveringsalternativ är generellt mest lönsamma för

ett 60-talshus?

Att lämna ett oljeuppvärmt hus från 1960-talet utan någon form av

energieffektiviserande renovering eller byte av uppvärmningskälla påverkar både

miljön och privatekonomin i en negativ riktning. Utsläppen som kommer från

oljeförbränning bidrar till klimatförändringar som både ger förändringar i vår

närmiljö, men även ökar risken för större naturkatastrofer som kan komma att få

globala omfattningar. Med hänsyn till utsläppen som oljeförbränning genererar,

och att oljan är ett fossilt bränsle, kan den användas till mer relevanta områden där

utvecklingen till alternativ i dagsläget saknas. Ur privatekonomiskt perspektiv får

man inte bara en lägre energikostnad för sin byggnad, utan även en mer

förutsägbar sådan vid byte av energikälla. Detta på grund utav att oljekriser leder

till ett ständigt högre och osäkert pris för oljan. Av de alternativ av

uppvärmningskällor som tagits upp i fallstudien har vid endast byte av

uppvärmningskälla en villaägare gått med vinst inom två år [Bilaga 9]. En annan

relevant tanke är att BBR kan komma med energikrav på äldre bebyggelse likt de

som finns för nybyggnation, en tanke som inte är helt oväsentlig då regeringens

miljömål kan frambringa ett krav på äldre byggnation (se avsnitt 1.1).

För att renoveringsåtgärderna som behandlats i avsnitt 4.3 ska blir lönsamma

krävs, från det att renoveringen är avslutad, en boendetid på mellan 12,9-17 år

beroende på vilka åtgärder man väljer att vidta (tabell 8, avsnitt 4.3.1). En viktig

tanke innan totalrenoveringar påbörjas är hur länge man har tänkt att bo i

byggnaden och vilket värde byggnaden ökar med inför en eventuell försäljning. Är

man kunnig inom gällande områden finns det möjligheter att utföra en del av eller

alla renoveringsåtgärderna på egen hand, vilket är ett sätt att sänka

återbetalningstiden. Dock tar utförandetiden längre tid om man har ett ordinarie

arbete och andra sysselsättningar i livet tar ofta upp mycket av ens fritid. Utför

man arbetet på egen hand får man heller ingen garanti på utfört arbete, jämfört

med om en tjänsteman utför arbetet som enligt konsumenttjänstlagen har en

garantitid på 10 år. Saker att tänka på vid renovering av fasad är att takfoten

minskas och att karaktären på byggnaden kan ändras beroende på val av

fasadmaterial. En annan sak att ta i beaktning är hur mycket arbete man vill lägga

på uppvärmning av byggnaden. Medan fjärrvärme i princip inte kräver någon

tillsyn måste man vid pelletseldning se till att pelletslagret aldrig sinar. Även avdrag

och bidrag kan tas i beaktning när man väljer att genomföra olika åtgärder på sin

byggnad.