o
Å ld ra n d e
U l f B j e r e l d h ä v d a d e på DN debatt (4/9-2005) att Sociologernas tid var på i960- och 1970-talen. Oavsett riktigheten i detta på stående önskar vi väl ibland att sociologiska forskningsresultat erhöll större uppmärksamhet. Men med tanke på svårigheten för amerikanska forskare och experter att få beslutsfattare att bygga tillräckligt höga vallar runt New Orleans kanske bristen på upp märksamhet inte är överraskande.
Den åldrande befolkningen är ett ständigt återkommande tema i dagens samhällsdebatt. Från den arbetsföra befolkningens problem med att klara välfärden till åldersrelaterade restriktioner på behandlingar av sjuka. Även om mycket är sagt har våra fyra debattörer hittat nya och kanske delvis provocerande infallsvinklar på frågor kring den åldrande befolkningen.
Tiiu Soidres artikel i analysdelen ger en fördjupning inom tema området. Hon undersöker hur viljan till utträde från arbetsmarknaden för 55-64 åringar påverkas av såväl arbetsförhållanden som mer generella attityder till arbetet. Tiiu
visar indirekt på att mycket behöver göras för att möjliggöra för människor att vilja öka antalet yrkesverksamma år. Kaspar Villadsen tar ett grundläggande grepp på f genealogin som historiesociologisk analys med utgångspunkt i Foucault. Kaspar kontrasterar sedan genealogin med den Marxistiskt orienterade historieanalysen innan han före dömligt avslutar med ett exempel på analys där metoden används. I
