Svenska ungdomars drogturism i Barcelona - en kvalitativ studie om drogturismen i Barcelona

Svenska ungdomars drogturism i

Barcelona.

EN KVALITATIV STUDIE OM DROGTURISMEN I

BARCELONA

MARIO RIDERELLI

Examensarbete i kriminologi Malmö högskola

61-90 hp Hälsa och samhälle

Kriminologiprogrammet 205 06 Malmö

Svenska ungdomars drogturism

i Barcelona.

EN KVALITATIV STUDIE OM DROGTURISMEN I

BARCELONA

MARIO RIDERELLI

Riderelli, M. Svenska ungdomars droganvändning på semester i Barcelona. En kvalitativ studie om drogturismen i Barcelona. Examensarbete i kriminologi 15 högskolepoäng. Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö högskola, 2013.

Syftet med denna studie är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Baserad på en fältstudie där jag genomför intervjuer så är målet att kunna förklara hur och varför drogturism uppstår. Intervjuer har genomförts med individer som har rest till

Barcelona under olika tidsperioder och tagit del av drogscenen. Tidigare studier har visat att semesterresor är vanligt förekommande för att initiera ett drogbruk. En hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda droger, s k drogturism. Studiens resultat visar att droganvändningen sker främst p.g.a.

tillgängligheten av drogerna, acceptansen för mildare droger samt att riskerna upplevs som mindre. Några deltagare i studien hade även ideologiska samt moraliska

ståndpunkter enligt droger och droglagar som är värt att belysa vidare. I en kontext där drogkulturen är mer öppen är det svårt att inte acceptera vissa beteenden och fenomen. Ytterligare studier bör genomföras i temat för att kunna skapa mer generaliserbara resultat.

Nyckelord: Barcelona, Droger, Drogturism, Fenomenologiskt perspektiv

Swedish youth’s drug tourism in

Barcelona.

A QUALITATIVE STUDY ON DRUGTOURISM IN

BARCELONA

MARIO RIDERELLI

Riderelli, M. Swedish youth’s drug use while on vacation in Barcelona. A qualitative study on drugtourism in Barcelona. Degree project in criminology 15 högskolepoäng. Faculty of health and society, Malmö University, 2013.

The purpose of this study was to investigate drog tourim from a phenomenological perspective, meaning trying to understand the phenomena is it was experienced by the

participants. Based on a field study where I conduct interviews the aim is to be able to explain how and why drug tourism occurs. Interviews has been conducted with individuals that have traveled to Barcelona under different time periods and taken part of the drug scene. Previous studies have shown that vacation trips are common to initiate a drug use. A hypothesis

regarding the reason behind the drug use is that the trip to the vacation destination would be a conscious act that is carried out with the purpose of using drugs, s.c. drug tourism. The study’s results show that the drug use is mainly because of the accessibility, the acceptance of lighter drug and that the risks are perceived as less. Some participants in the study had even ideological and moral standpoints according to drugs and drug laws that are worth

highlighting further. In a context where the drug culture is more open it’s hard not to accept certain conducts and phenomena. Additional studies should be conducted in the theme in order to create more generalizable results.

Key words: Barcelona, Drugs, Drug tourism, Phenomenological perspective

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning...6

1.1 Bakgrund och vanliga droger bland drogturister...6

1.2 Problemformulering...7

1.3 Syfte...8

1.4 Frågeställningar...9

2. Metod...9

2.1 Val av forskningsmetod...9

2.2 Insamling av data – den kvalitativa semistrukturerade intervjun...10

2.3 Urval...10

2.4 Tillvägagångssätt...11

2.5 Transkribering och analys...11

2.6 Litteratursökning...12 2.7 Förförståelse...12 2.8 Validitet...12 2.9 Reliabilitet...13 2.10 Generaliserbarhet...13 2.11 Etiska överväganden...13 2.12 Begränsningar...14 2.13 Källkritik...15

3. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv...16

3.1 Drogturismens utveckling...16

3.2 Drogbruksskapande faktorer och teorier...18

4. Resultat och analys...20

4.1 Intervjupersonernas föreställningar om deras drogbruk samt den möjliga predispositionen hos individen...21

4.2 Kontexten och hur den påverkar individerna...23

4.3 Hur deras drogbruk lär manifestera sig framtiden...25

4.4 Resultat...26 5. Diskussion...27 5.1 Reliabilitetdiskussion...27 5.2 Validitetsdiskussion...28 5.3 Slutdiskussion...28 5.4 Inför framtiden...30 Referenser...31 Bilaga...34

FÖRORD

Denna uppsats hade inte kunnat genomföras om inte de som deltagit i undersökningen hade ägnat tid och engagemang åt den. Jag vill därför tacka alla intervjupersoner som

öppenhjärtligt svarat på frågor som av många säkerligen skulle kunna uppfattas som väldigt privata. Det är min förhoppning att intervjuerna och upplevelsen har varit lika givande för er som de varit för mig.

Jag vill tacka Claudia, Mario, Eva, Jennifer, Patricia, Juan, Rodrigo, Patricio, Marta och Paloma för deras stöd och kärlek.

Jag vill tacka Rebecka Klasson och Christian Riderelli för de tog sin tid att ge konstruktiva kommentarer och förbättringsförslag i arbetet.

Och sist men inte minst vill jag tacka min handledare, Claes Andersson som under arbetets gång bidragit med kritisk granskning, goda råd samt relevant litteratur. Tack så hemskt mycket för ditt oändliga tålamod med denna tjockskalliga student!

Mario Riderelli

Malmö Högskola, 2013-05-27

1. Inledning

” I den här staden så det så öppet med droger. Man skulle tro att man bor i en subkultur, men det är tvärtom. Det är sverige som bor i en subkultur. Alltså, när folk från hela världen kommer hit...alla har haft händer i drogerna; australienare, engelsmän, osv. Det är Sverige som är naivt. Bondemicke tror att mdma är som heroin. Det funkar för att avskräcka men han tror ju på en lögn. Det är ju inte sant. (intervjuperson, 1).”

1.1 Bakgrund och vanliga droger bland drogturister i Barcelona

År 2011 var jag i Barcelona på semester och besökte några bekanta. Under

semestern träffade jag på ungdomar vars främsta syfte med resan till staden var att använda narkotika. De kom från olika länder, men jag förvånades av antalet svenskar. Det var första gången jag kom i kontakt med fenomenet drogturism. Ju längre tid som gick och ju fler ungdomar jag träffade på som var drogturister, desto mer nyfiken blev jag. Idén om en möjlig undersökning uppstod. Jag kontaktade några av ungdomarna och frågade om de skulle vara intresserade av att medverka i en undersökning. Ungdomarna var positivt inställda till idén var på jag beslutade att i framtiden åka ner och genomföra denna undersökning. Det som främst väckte mitt intresse var varför en ung person väljer att resa iväg och utsätta sig för risker som drogturism kan innebära.

Nedan följer några olika drogsorter som har identifierats som populära bland drogturister (Bellis, m.fl, 2003; Bellis, m.fl, 2000).

Kokain

Kokain förekommer vanligtvis som ett fint, vitt pulver som inhaleras eller snusas genom näsan där det absorberas av slemhinnorna. Man kan även injiceras under huden , i en ven eller appliceras direkt på slemhinnorna i munnen, ändtarmen eller slidan. Oftast så intar man det via näsan och då varar ruseffekten ca 15-30 minuter (Franck & Nylander, 2011). Kokainruset beskrivs som ledande till ökad: vitalitet, eufori, välbehag, tankeskärpa, energi och uthållighet (Knudsen, 2013a). För de européer som vill testa kokain är Spanien ett känt resmål. Till Spanien kommer nästan allt kokain som smugglas till Europa från Sydamerika (Rengfors, 2010).

Amfetamin

Amfetamin förekommer i tablettform eller kapslar samt i pulverform som gulaktiga kristaller. Amfetamin kan absorberas genom snusning i näsan eller injicering i venerna. Man kan också ta det oralt, t.ex. löst i vätska eller inlindat i lite papper som sedan sväljs (s.k. ”bomba”).

Ruseffekten med Amfetamin brukar karaktäriseras av en kortvarig euforisk period följt av en långvarig dysforisk (känsla av olust eller ledsamhet) period. Under euforin ökar

vakenheten och självkänslan, samt ökad psykisk energi och fysisk prestationsförmåga. Under dysforin som följer karaktäriserad av ökat sömnbehov, olustkänslor, håglöshet, apati nedstämdhet och psykomotorisk hämning (t.ex. nedsatt reaktionsförmåga, osv) (Knudsen, 2012b).

Ecstasy

Ecstasy är ett centralstimulerande medel som blivit en vanlig partydrog sedan 1990-talet. Preparatet är något svagare fysiologiska och euforiserande effekter än amfetamin och det förekommer vanligast som färgglada tabletter med olika utseende. Effekten av ecstasy karaktäriseras av eufori, social empati, öppenhet och ökad mental och fysisk energi. Effekten varar under 1-3 timmar efter intag. Drogerna ger en förstärkt känsla av förståelse, inlevelse och kommunikation. Mydriasis uppstår (pupillerna vidgas). Några exempel på några negativa effekter är hyperaktiviter, tankelyft, oro, rastlöshet, ångest och irritabilitet (Knudsen, 2013c).

Cannabis

Det uppskattas att cannabis används av 147 miljoner människor världen över, cannabis är också den vanligaste missbruksdrogen i Sverige. Cannabis är klassad som den mest lättillgängliga drogen i Europa. Cannabis förekommer vanligaste i rullcigaretter (s.k. joints) eller i pipa (s.k. holk), men kan även intas i dryck (t.ex. i te) eller ätas i kakor. Symtomer av cannabispåverkan är känsla av avslappningar, lugn, fridfullhet och lustfylld upprymdhet. Negativa aspekter kan vara torrhetskänsla i mun och svalg, ångestattacker, hjärtklappning, takykardi (hjärtklappning) och sluddrigt tal (Knudsen, 2012d).

Alkohol

Alkohol påverkar människor på olika sätt. Vid konsumtion känner sig individen glad och belåten, samt så dämpar alkoholen oro. Med små mängder alkohol så märks den

uppmuntrande effekten som mest, ökar man dosen så tenderar individen snarare att bli nedstämd. Negativa effekter med ett prolongerat missbruk är ångest och oro, svettningar, hjärtklappning, darrningar, illamående och sömnproblem (Lundmark, 2011).

1.2 Problemformulering

Termen drogturism hänvisar till fenomenet genom vilken individen medvetet söker en resedestination p.g.a. tillgängligheten av illegala preparat. Konsumtion och användning av drogerna tillkommer eventuellt också (Uriely & Belhassen, 2005).

7

Tidigare studier har visat att semesterresor är en vanligt förekommande plats för att initiera ett drogbruk (Bellis, m.fl, 2003). En hypotes avseende orsaken till droganvändandet är att resan till semesterorten skulle vara en medveten handling som genomförs med syfte att använda droger, s.k. drogturism.

På senare tid har det förts en massmedial diskussion om drogturism. Det har poänterats hur vanligt det är att svenska ungdomar åker till olika semesterorter för att använda droger. Det har t.ex. rapporterats om hur vanligt det är att svenska ungdomar åker till Barcelona för att använda droger och/eller använder droger under vistelsen i Barcelona (Rengfors, 2010). Drogturismen är stor i Spanien. Där finns det ett mer öppet användande och större acceptans för t.ex. cannabis eller kokain. Studier har visat att turister blir mer drogliberala när de reser utomlands. Individer blir mer risktagande och riskmöjligheter anses minska (Tutenges, 2012). Intressant för undersökningen var att undersöka varför svenska ungdomar valt Barcelona och ett mer avvikande beteende med drogbruk och risktagande? Vad är det för skillnader mellan Sverige och det drogliberala Spanien som lockar så mycket? Hur påverkar det individerna?

Den aktuella studien avser att undersöka om svenska ungdomar som använder droger i Barcelona (1) tidigare har använt droger? (2) om de har sökt sig till Barcelona med syfte att använda droger? och (3) om de de tror att de kommer att fortsätta använda droger när de återvänder till Sverige?

Utöver detta så finns det väldigt lite studier om drogturism. Med bakgrund av detta är det viktigt att öka vår kunskap om detta fenomen (Uriely & Belhassen, 2005). Detta är viktigt då det inte bara handlar om att förklara detta komplexa beteende utan för att sedan kunna genomföra effektiva förebyggande program och behandlingar (Iglesias, 2000).

1.3 Syfte

Syftet är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, alltså försöka förstå fenomenet som den upplevs av aktörerna. Studien vill även belysa vad det är som driver svenska ungdomar att avvika från de svenska normerna och välja en mer riskfylld vardag (t.ex. med drogbruk).

1.4 Frågeställningar

- Vad är orsaken till att svenska ungdomar använder droger under semestervistelsen i Barcelona?

- Vad får de svenska ungdomarna att avvika från de svenska normerna och välja ett mer normbrytande beteende?

2. Metod

I detta stycket redogörs för vilken forskningsmetod som använts, hur jag har kommit i kontakt med respondenterna samt hur informationen har samlats in. Vidare förklaras vilka begränsningar som gjorts samt hur transkriberingen har gått tillväga. Studiens reliabilitet, validitet och generaliserbarhet tas också upp. Stycket illustrerar också de etiska överväganden som gjorts under studiens gång.

2.1 Val av forskningsmetod

Eftersom området som skall undersökas inte är så väl dokumenterat så läts angreppssättet vara öppet, med öppet så menas att intervjuaren försöker styra informationen som samlas så lite som möjligt, även kallat induktivt

förhållningssätt (Jacobsen, 2007). Studiens syfte är att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv, med ett fenomenologiskt angreppssätt så sätts betoning på individens livsvärld och hans/hennes exakta beskrivningar av deras erfarenheter (Kvale, 1997). Den kvalitativa forskningsmetoden har som syfte att förstå och beskriva hur de individer som deltar i studien rent subjektivt upplever centrala delar av sin värld. Närhet mellan den som undersöker och de/den som undersöks främjas. Målet är att kunna förstå de undersökta så bra som möjligt, till skillnad från den kvantitativa metoden där men inte nödvändigtvis behöver känna till ens respondenter (Jacobsen, 2007).

Genom studiens syfte och frågeställningar vill jag få en ökad förståelse kring orsakerna bakom svenska individer som använder droger på semester i Barcelona. Med andra ord en kunskap som består av intervjupersonernas egna tankar och erfarenheter. Den kvalitativa metoden ger möjlighet till att kunna gå djupare i intervjupersonernas subjektiva sanningar. Den kvalitativa forskningsmetoden ansågs som lämplig metod till både studiens syfte och frågeställningar samt den fenomenologiska förklaringen.

2.2 Insamling av data – den kvalitativa semistrukturerade intervjun

Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Med detta menas att samma eller liknande frågor ställs till alla informanter. Frågorna som ställdes var följande:

A) har du använt droger tidigare (vilka droger)? B) har du använt droger i Barcelona (vilka droger)?

C) kommer du att använda droger när du återvänder hem (vilka droger)? D) Hur skulle du beskriva orsaken till A, B och C?

Frågorna har öppna svarsmöjligheter. Man ger intervjupersonerna en lika chans att säga sin åsikt om samma frågor. En fördel med semistrukturerade intervjuer är att man har möjlighet att vara flexibel och ändra frågornas form och ordningsföljd beroende på syftet och frågeställningarna. Möjligheter för följdfrågor finns också, vilket passar när

intervjupersonerna måste tänka tillbaka och kanske försöka minnas detaljer. Här höjs intervjuarens chans att följa upp intervjupersonens berättelser och erfarenheter (Repstad, 1999). Dock så argumenterar Kvale (1997) för att med följdfrågor så finns det risk för att dessa blir ledande. Alltså, intervjuareffekten kan öka vilket påverkar studiens reliabilitet. Mer om intervjuareffekt under rubriken reliabilitet.

Semistrukturerade intervjuer passade studiens syfte då drogturismen skulle belysas från ett fenomenologiskt perspektiv. Jag ville låta intervjupersonerna leda svaren fritt så att jag får en så omfattande bild som möjligt. Samtidigt så håller jag mig inför ramarna för att besvara frågeställningarna genom följdfrågor. Genom s.k. specifierade följdfrågor kan man operationalisera bättre, t.ex. ”vad tänkte du då?” och ”Hur förändrades din syn på droger?”. Jag ställer liknande frågor till alla deltagare men de får leda svaren varthän de vill (Kvale, 1997).

2.3 Urval

För att kunna besvara syftet och frågeställningen så har man valt intervjua ungdomar som har åkt ner till Barcelona och uppfyllt kraven för drogturism. Termen drogturism hänvisar till när individen medvetet söker destinationer p.g.a. tillgängligheten av droger och

fortsätter eventuellt med förvärvandet och konsumtion (Uriely & Belhassen, 2005). Som mål valdes ungdomar p.g.a. att det finns empiriska bevis på att ungdomar brukar vara överrepresenterade när det gäller just drogturism och risktagande (Pizam, m.fl. 2004). Individerna som medvetet rest till Barcelona p.g.a. tillgängligheten av droger och förvärvat och konsumerat. Enskilda intervjuer genomfördes med fyra svenska unga individer.

Detta antal respondenter valdes med tanke på tidsramen, samt att kvalitativa studier inte tenderar att ha så många respondenter (Kvale, 1997). Urvalet skedde via snöbollsurval, det vill säga att deltagare introducerar eller rekommenderar andra deltagare (Repstad, 1999). Snöbollsurval har vissa positiva som negativa aspekter. De positiva är att det är kostnadseffektivt, samt så är det inte tidskrävande vid letandet av intervjupersoner. Den negativa aspekten kan vara att intervjupersonerna tillhör en begränsad grupp. Problemets totala bild kan bli oklar på detta vis (Polit & Beck, 2008).

2.4 Tillvägagångssätt

Via en kontakt jag hade i Barcelona så kom jag i kontakt med två individer som uppfyllde kraven för drogturism (de hade medvetet sökt Barcelona p.g.a. tillgängligheten av

droger). Dessa individer rekommenderade i sin tur två individer till. Jag presenterade mig själv till de urvalda individerna samt presenterade muntlig information om projektet. Jag hade planerat att presentera både skriftlig och muntlig information men detta gick inte i alla fall så jag fick utesluta mig till muntlig. I bilagan kan man läsa all information som muntligen gers till individerna. Visade individerna intresse så planerade man en möjlig

plats och tid.

Deltagarna fick möjlighet att ställa kompletterande frågor, innan han/hon bestämde sig för att medverka eller inte. Visade de intresse så organiserades ett möte på den avsedda platsen . För att spela in intervjuerna så användes antingen en iphone eller block och penna. Iphonen har fördelen att den har en inkorporerad ljudinspelare. Fördelen med att spela in intervjun är att intervjuaren kan koncentrera sig 100% på respondenten istället för att behöva ta anteckningar. Med inspelad data så finns också möjlighet att lyssna på intervjun flera gånger och kanske minnas saker men glömt eller översett. Ytterligare en fördel med inspelning är att det går att observera det icke-verbala beteendet som kan lägga emfas på vissa informationsdelar över andra (Repstad, 1999). Samtliga intervjuer spelades in, varje intervju pågick ca 30 minuter.

2.5 Transkribering och analys

När man vill analysera intervjuer så är det alltid lättare om man kan ha det i läsform. Därför så behövde man föra över intervjuerna från ljudform till skriftligt, genom s.k. transkribering (Roxel & Tiby, 2006). Detta är en viktig del som brukas anses som en långsam och jobbig del av uppsatsarbetet. Roxel och Tiby (a a) förklarar att analysera intervjuer innebär mycket mer än att bara göra intervjuer och sedan analysera dessa som en enskild del. Transkriberingen innefattar vad som sagts, hur det sagts och samspelet mellan intervjuare och intervjuperson. Transkriberingen av intervjuerna har skett ordagrant, för att sedan i analysfasen extrahera allt som är relevant till frågeställningen och syfte.

Intervjupersonernas svar har alltså blivit lite mer kortfattade och koncisa. Jag har både intervjuat och tolkat intervjuerna. Kvale (1997) förklarar att eftersom forskaren vet vad han söker så kan han säkra alla detaljer som är relevanta för studiens specifika analys. Personuppgifter som nämndes har uteslutit från resultaten. Efter att ha lyssnat på

intervjuerna och under transkribering så passade jag på att skriva ner mina reaktioner och funderingar som bandspelaren inte kunde få med. Detta underlättade mycket vid

analysfasen då jag kanske hade glömt eller översett dessa med tiden. För att belysa syftet och frågeställningar användes tidigare forskning samt teorier som illustreras i sektion 3 - Tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

2.6 Litteratursökning

Sökningar om tidigare forskning har gjorts i databaserna SAGE Journals och Pubmed. Sökorden som använts har varit drugtourism, Barcelona, drugs, risk taking, sensation seeking och tourist behavior. För metodik och analys så har det använts av

studentlitteratur samt kompendium av kvalitativ metodlitteratur som inhämtats från Internet.

2.7 Förförståelse

Förförståelsen är den förkunskap intervjuaren tar med sig in i studien innan den inleds. Forskarens förförståelse framträder under hela processen och påverkar forskarens sätt att samla in och analysera data (Malterud, 2009). Förförståelsen består av ens erfarenheter, hypoteser, ens yrkesmässiga perspektiv samt den teori man refererar till under studiens gång. Malterud (a a) förklarar att förförståelsen kan vara ett incitament för forskaren att ta sig an ett visst projekt. I detta fall så blev det just erfarenheten av att ha åkt till Barcelona som triggade mitt intresse. Jag fick se drogturismen med egna ögon och ville gräva djupare och se vilka bakgrundsfaktorer som fanns.

Innan man inleder en studie är det därför klokt att inse ens utgångsposition som forskare. Man kan tänka igenom de förhållanden man har till ämnet som ska studeras. Vad

förväntar man sig att finna? Vad är det unika med ens tillvägagångssätt som kommer att urskilja denna studien från andra? Lägger man fram premisserna rätt så finns det bättre chanser att göra en studie med hög validitet. I andra fall så brukar den vanligaste

fallgropen vara att man låter förförståelsen ta övertaget före det empiriska materialet, och då kan det kallas för fusk och opålitlig forskning (Malterud, 2009).

2.8 Validitet

Eriksson & Wiedersheim-Paul (2011) förklarar att validitet visar i hur hög grad det man mäter är det som avsetts mätas. Halvorsen (1992) tolkar validitet som hur pass giltig eller relevant forskningsprocessen är. Målet är att samla in data som är relevanta för själva frågeställningen och syftet.

Hur pass pålitliga är våra mätningar? Är kunskapen man fått sann? Är slutsatserna trogna till premisserna (Kvale, 1997)? Frågorna som ställts och de teman som tagits upp har anpassats för att verkligen mäta det som avsetts mätas. Studien är av kvalitativ natur med semistrukturerade intervjuer, vilket innebär att man kan dialogera med intervjupersonen ifall det skulle uppstå något missförstånd (Jacobsen, 2007).

2.9 Reliabilitet

Med reliabilitet menas hur pålitlig studien är. Med hög reliabilitet så ska man kunna genomföra oberoende mätningar och det ska ge ungefär liknande resultat (Halvorsen, 1992). För att höja tilliten till en studie så bör den vara genomförd på ett trovärdigt sätt, ett sätt som väcker förtroende. Man vill undvika mätfel som kan göra resultaten

bristfälliga (Jacobsen, 2007). Med kvalitativa intervjuer så blir chansen för exakt samma resultat inte lika klar som kanske med en kvantitativ metod. Även antalet intervjupersoner hämmar studiens generaliseringsbarhet. Detta har man försökt motverka med att få en så omfattande bild som möjligt. Fördelen med intervjuer i kontrast till enkäter är att

bortfallet blir mindre eftersom det är mer personligt, samt så kan man övertala de

tvekande av medverka (Halvorsen, 1992). En nackdel dock är intervjuareffekten som kan uppstå. Halvorsen (1992) förklarar att effekten kan manifestera sig genom att t.ex.

respondenten försöker svara som de tror att intervjuaren vill eller tvärtom, att intervjuaren ställer ledande frågor som ger oärliga svar. Mer om intervjuareffekten i resultatdelen.

2.10 Generaliserbarhet

Generaliserbarheten ämnar att mäta i vilken utsträckning studiens resultat kan återfinnas med en liknande målgrupp och studie (Kvale, 1997). Malterud (2009) förklarar att generaliserbarheten ofta misstolkas och ger orealistiska antaganden om att få fram allmängiltiga resultat. Generaliseringen har sina begränsningar, men med en bra

urvalsstrategi så går det åtminstone att bestämma vart gränserna går. Med ett bra urval så går det att effektivt belysa studiens problemställning och sedan ge starka och önskade resultat. Denna studie blir svag rent statistikt om det anses det få antal respondenter som deltagit. Men med tanke på att syftet ämnar att fenomenologiskt förklara drogturismen så är aktörernas subjektiva åsikter absolut relevanta.

2.11 Etiska överväganden

Då studien rör ett känsligt och personligt tema så behövdes det vara noggrant med de etiska frågorna runt intervjuerna. Kvale (1997) argumenterar för hur viktigt det är med de etiska överväganden en forskare står för när han ska genomföra

forskningsintervjuer. Det finns några etablerade riktlinjer för att garantera en etiskt lämplig studie. Första riktlinjen är informerat samtycke, vilket betyder att om intervjupersonen är villig att delta i studien så ger han/hon sitt samtycke.

Detta ska dock ske efter en orientation om studiens syfte och upplägg så att intervjupersonen vet vad han/hon ger sig in i. Samtycket kan dokumenteras både skriftligt som muntligt. I denna studie så har alla intervjupersoner givit sitt samtycke muntligen då intervjuerna spelades in. Andra riktlinjen är

konfidentialitet, alltså privata data som inte kommer att redovisas för allmänheten. För att minimera integritetsintrånget i studien så har materialet förvarats så det bara var tillgängligt till mig. Personuppgifter, enskilda platser, osv. som kan direkt eller indirekt härledas till enskilda personer kamouflerades eller uteslöts från studien. Tredje och sista riktlinjen är konsekvenser. Med detta så menas de möjliga påföljderna som intervjupersonen utsätter sig för både under intervjun som efteråt. Det eftersträvas att försöka minska skaderiskerna för intervjupersonerna och om möjligt främja fördelarna med att delta i undersökningen. I denna studien fanns det inga direkta fördelar med att vara med men inga påtagliga skaderisker heller. Som sagt så avidentifierades intervjupersonerna så att de inte fanns några möjliga repressalier. Dessutom förstördes alla dokument efter att uppsatsen examinerats.

Vid fakulteten för hälsa och samhälle finns ett etikråd för etisk granskning av projekt. Med projekt med etiskt känsligt innehåll, oavsett nivå, skall det granskas av etikrådet. Denna studie, som rör ett känsligt tema som individers drogbruk, har fått genomgå en etikprövning hos etikrådet. För att granskningen skulle få genomföras skickades en ansökan om etikprövning till rådet. Under arbetets gång fick jag korrigera för att hålla mig inom etikrådets ramar.

 Rådet gjorde bedömningen att studien inte kunde godkännas, p.g.a. opreciserade frågeställningar, diffust syfte samt dålig bakgrundsbeskrivning. Ansökan blev alltså avstrykt och en komplettering behövde göras för en ny bedömning – Dnr HS60-2013/404:2.

 Jag korrigerade mitt angreppssätt och projektplan och blev godkänd till slut.  Under insamlingen av datan så gick jag utanför etikrådets ramar och det

insamlades information som inte etiskt kunde kvaliciferas, t.ex. gruppintervjuer. Denna information fick exkluderas från studien.

2.12 Avgränsningar

Innan man dyker in i en undersökning så är det viktigt att man avgränsar sig och filtrar bort allt som inte är relevant till frågeställningen. Jacobsen (2007) menar att alla frågeställningar måste förklaras på ett sätt som sedan kan undersökas empiriskt. Frågeställningarna måste konkretiseras, alltså föra dem från teoretisk till operativ nivå. När man för begränsningar så definieras det som ska studeras och även det som inte ska studeras.

Problem uppstår om man har en för holistisk vy och ställer generella frågeställningar. Resultaten blir svåra att undersöka empiriskt, samt så blir reliabilitetet låg.

Denna studien fick utstå vissa avgränsningar. Med tanke på att det var en uppsats över en kortare period så fick jag begränsa antalet intervjupersoner. Initialt var det planerat att 10-20 respondenter skulle deltaga i studien, men transkribering och analys är tidskrävande i en kvalitativ studie så antalet begränsades till fyra intervjupersoner. Studien är också begränsad i det avseendet att jag bara har intervjuat individer som har tagit del av drogturismen. Det är kanske inte så representativt för allmänheten men det upplyser frågeställningen likväl.

2.13 Källkritik

Med källorna menas ursprunget av vår information. I denna studien har jag använt mig av information som har samlats från andra, både i muntlig och skriftlig form. De muntliga källorna är intervjuerna där intervjupersonerna delade med sig av sin kunskap och erfarenhet.

Den andra är all skriftlig information som t.ex. vetenskapligt granskade artiklar, nyhetsartiklar, studentlitteratur samt kompendium av metodlitteratur. Jacobsen (2007) förklarar att när en undersökning genomförs så brukar den insamlade informationen gå genom en sorteringsprocedur (tre moment) som filtrar bort viss data:

 I det första bortfallsmomentet räknas all information som inte registreras. Här inkluderas allt som inte lyckades spela in, såsom möjliga ickeverbala beteenden som skulle ge annorlunda mening till det som sades.

 Det andra bortfallsmomentet räknas all information som registrerats men som inte blev tillgängligt. Här inkluderas allt som registrerats men som inte kan användas i studien, t.ex. personuppgifter.

 Tredje bortfallsmomentet räknas all tillgänglig information som inte behövdes för att besvara frågeställningen. Här inkluderas allt som sorteras bort p.g.a. irrelevans till frågeställningen.

När det gäller äktheten av källorna så kan intervjupersonerna anses uppfylla kraven. De var alla i Barcelona under oberoende tidsperioder och tog medvetet del av drogturismen. Några hade varit i Barcelona prolongerade perioder och andra hade precis anlänt, så deras vyer kunde ha varierat lite då vissa tittade på sina orsaker mer i efterhand. De skriftliga källorna var nästan alla relativt aktuella studier publicerade under 2000-talet. Urvalet till undersökningar styrs av syften. De enheter som antogs skulle ge den mest intressanta informationen för att belysa frågeställningen valdes för denna studie. Det finns inget perfekt sätt att välja ens enheter, urvalets kvalitet bedöms på hur väl intervjupersonerna samstämmer med frågeställningen (Jacobsen, 2007).

3. Tidigare forskning och teoretiska perspektiv

I detta stycket redogörs för den tidigare forskning och teoretiska perspektiv som arbetats med.

3.1 Drogturismens utveckling och natur

Under de senaste två decennierna så har det skett en förändring i de element som utgör en utekväll, speciellt hos yngre människor (Bellis, m.fl, 2003). Drogbruket har eskalerat markant med åren; till exempel i Storbritannien så har studier visat att livserfarenheten av cannabis, ecstasy och kokain för ca 16- till 24-åringar har ökat med 36%, 8% och 3%, resp. Dessa trender har setts speglas i andra länder såsom USA, Norge och Tyskland (Bellis, m.fl, a a). En nyckelfaktor bakom det ökande drugbruket är dess länk till

nattklubbar och dansmusik. Internationella semesterorter länkar alltmer droganvändning med enskilda individers ursprungsländer.

Studier visar att på orter som Ibiza eller Amsterdam så erbjuds turister möjligheten att öka nivåerna av narkotika och prova olika ämnen i en atmosfär som främjar

experimenterande (Bellis, m.fl, 2003).

Internationella studier från bl.a. Nordamerika, (Apostolopoulos, m.fl. 2002; Josiam, m.fl. 1998), England (Elliot, m.fl. 1998; Hughes, m.fl. 2009), Australia och Nya Zeeland (Maticka-Tyndale, m.fl. 2003; Ryan, m.fl. 1996) har visat att nattlivet på semesterorter underlättar för olika typer av riskfyllt beteenden såsom alkoholkonsumtion, drugbruk, oskyddad sex och våld. Tutenges (2012) förklarar att nattlivet på semesterorter kan fungera som platser där individer känner sig skyddade och dolda för annars reguljära auktoritetsfigurer som t.ex. föräldrar, lärare eller det straffrättsliga systemet.

Semesterorter erbjuder en atmosfär med ”lite extra krydda” som uppmuntrar individer att agera med mindre återhållsamhet än vanligt. Utöver detta så finns det orter som har rykte som hedonistiska tillflyktsorter, detta påverkar individen psykologiskt för att släppa hämningar och överse möjliga risker (Tutenges, 2012).

Utöver drogerna så är alkoholen också ett fenomen som manifesteras på semesterorter. Det sker en liknande process som med drogerna där turisterna dricker utöver det vanliga. Tutenges (2012) förklarar att turisterna genomför s.k. ”binge drinking” där man dricker alkoholen varken för smaken, för att släcka törsten eller för mindre sinne förändringar. Snarare så dricker individen rikligt och kontinuerligt för att flytta långt bortom det vardagliga och i stater överge medvetandet. Turisterna försöker avsiktligt fördjupa sig i berusade äventyr (både med alohol som med droger). Utöver den möjliga ruseffekten som tillkommer så vill turisterna också kunna skapa berättelser om överträdelser som de sedan kan referera till som ett tecken på deras förmåga att modifiera och delvis bryta den

vardagliga rutinen.

Studier visar att vissa unga turister uppfattar avhållsamhet och måttlig dricka som

symptom på omognad och undergivenhet till auktoriteter. Drickandet av alkohol, å andra sidan, är något som de anser som ett tecken på mognad och självständighet (Tutenges, 2012).

Studier har visat att drogturisters erfarenheter är heterogena till sin natur och

kan innebära antingen jakten på ren njutning eller en strävan för djupa och meningsfulla upplevelser. Individerna skiljer sig från sin egen kultur och söker något mer passande i andra kulturer. När det kommer till drogturister för blotta nöjet, så har man kunnat bevisa att det är som en intensifierad förlängning av deras vardagliga nöjesaktiviteter hemma (Uriely & Belhassen, 2005). Man stödjer idén av att nöjesorienterad turism och fritidsbeteende inte bör betraktas som separata ämnesområden och att begrepp eller teorier som utvecklats i fritidsstudier kan användas för att förstå hedonisktiska turist beteenden och vice versa (Uriely & Belhassen, 2005).

Iglesias (2000) förklarar att fritiden (t.ex. nöje, underhållning) är ett karaktärsdrag av de mest avancerade samhällen. Arbetet har långsamt blivit något som endast upptar en viss del av dagen. Nuförtiden finns möjlighet till flera lediga dagar och mer fritid uppstår. Detta begrepp om arbetet har genomsyrat socialt liv, speciellt hos ungdomar. Det är allmänt känt att under de senaste åren har det skett en stor omvandling av det som anses kul och vanorna som förknippas med det (Iglesias, 2000). Nöje, ha kul, utekvällar, har blivit ett nytt fenomen. Idag förknippas det mycket med extas, vilket ger grund för drogbruk. Man festar ända in på morgonen, vilket inte sågs för några år sedan. På så vis förknippas drogerna med nöje och utbudet av droger ökar (Iglesias, 2000).

Detta påverkar tillgängligheten samt efterfrågan. Drogerna är en svart marknad som i slutändan styrs av samma parametrar: utbud och efterfrågan. Utbudet är så högt att priset blir relativt lågt. Faktorer som priset och enkelheten med vilken man intar drogerna har gjort att konsumtionen har sträckt sig långt (Diario, 2006).

Iglesias (2000) hävdar att droger blir ett mer frekvent fenomen, speciellt bland tonåringar och unga vuxna. Denna gruppen kommer att vara i kontakt med drogerna eftersom deras tillgänglighet är hög och marknadsföringen för att få nya kunder är väl utformade. Försäljningen brukar äga rum på de platser de rör sig i, t.ex. platser för nöje och underhållning (Iglesias, a a). Tillgängligheten av droger är således en viktig faktor. Beroende på tillgängligheten så tas beslutet att prova på droger, eller låta bli att fortsätta konsumera (Iglesias, 2000).

Svenskarnas drogbruk har ökat med tiden. Folkhälsointitutets hälsoenkät estimerade att 150 000 personer rökt cannabis år 2009 i Sverige. För tyngre missbruk (t.ex. injicering av preparat eller dagligt bruk) så estimerades det ca 15 000 tunga missbrukare år 1979.

1992 hade den siffran eskalerat till 19 000 och 1998 låg siffran på 26 000. För kvinnorna var denna siffra betydligt lägre, ca en fjärdedel alla fem åren (CAN 2009). Tillgängligheten av narkotika i Sverige har alltid varit låg med tanke på de historiskt låga priserna. På senare tid har man dock börjat inse att det bör finnas en förhållandevis god tillgång med tanke på de stora mängder narkotika beslagtagna av rättsväsendet. Jämfört med EU-länder eller USA ligger andelen ungdomar som provat narkotika i Sverige väldigt låg (CAN 2011).

3.2 Drogbruksskapande faktorer och teorier

Följande så redogörs för de teoretiska perspektiv som använts. Jag hade kunnat valt teorier och modeller som kanske varit mer kriminologiskt genomgripande men eftersom fokus var på det fenomenologiska perspektivet och själva frågeställningarna, så valdes en psykodynamisk modell samt en personlighetsteori som kunde belysa mer specifikt för aköternas erfarenheter och utgångspunkter.

”Med missbruk menas i regel ett mönster av upprepat intag av drogen som medför negativa kroppsliga, psykiska eller sociala konsekvenser för individen och dennes omgivning.” - (Franck & Nylander, 2011. Sid 41)

Studier har visat att under semesterresor så utsätter sig turister för hälsorisker som drogbruk, våldsamheter (t.ex. argument, slagsmål samt oavsiktliga skador som kan möjligen kräva läkarvård) och riskfyllt sexuellt beteende (t.ex. promiskuöst sex utan skydd) (Bellis, m.fl. 2009). Alla intervjuade skulle enligt definitionen ovan ta del av ett missbruk. Deras drogbruk förde med sig negativa konsekvenser, både på personnivå som på omgivningen.

Drogmissbruk avgränsas av Cullberg (1996) genom att nämna två typer av missbrukare; dessa vore lätta respektive tunga missbrukare. Inom de lättare kan man klassa in

individer som mestadels använder cannabis och hallucinogener, medan vid tungt missbruk så används oftare injektionspreparat av opiat-typer eller centralstimulantia.

Figur 1. Faktorer som bidrar till utvecklandet av ett missbruk (Cullberg, 1996). Cullberg (1996) förklarar genom tre sammanverkande nyckelfaktorer hur individen påverkas och hur dennes benägenhet att utveckla missbruk ökar. Med preparatets potentiella egenskaper menar man den ruseffekt som en drog kan tänkas ha. Behov av ruset har varit förknippat till människan i alla kända kulturer sedan urminnes tider. I de mer moderna samhällena så är ruseffekten något som är fast förknippat med festkulturer och sociala sammanhang. Med individens psykologiska och sociala situation så menar man i stora drag den otillfredsställande situation som gör att man söker till missbruk. Man fokuserar här på alla utstötningsmekanismer som kan påverka individen att pröva droger; t.ex. om individen är arbetslös, har en hållbar familj, kriminellt belastad, osv. Här

inkluderas även individens sociala kompetens, menandes den formella kompetensen; t.ex. utbildning och status. Även den informella kompetensen, såsom familj, klasstillhörighet, begåvning och arbetsförmåga räknas in här. Med preparatets ställning i samhället menas hur en vis drog uppskattas gentemot samhället (t.ex. är den legal eller illegal?

tillgängligheten? allmänhetens attityder inför drogen?) (Cullberg, a a). Exempel på detta är alkoholens värde i samhället; denna brukar vara ganska så högt uppsatt. Likaså cannabis bland ungdomar och vissa grupper av intellektuella. Till skillnad från dessa två så har opiater och centralstimulantia ett lägre värde i samhället. Dessa till stor del p.g.a. de ilegala egenskaperna som kommer med drogerna. Att handla det illegala preparatet för direkt med sig en negativ stigma där individen klassas som kriminell, detta främjar just den sociala utstötningen. Detta rör inte alkohol- eller läkemedelsmissbrukaren då deras problem hamnar inom det accepterade inom lagarna. Ytterligare faktorer som påverkar preparatets ställning i samhället är dess sociala långtidseffekt, med detta menas de sociala beteendemönster individen införlivar med själva missbruket. Ett exempel är att med en viss användning av ett visst preparat kan en negativ stigma förekomma som sedan påbörjar en negativ spiral med kriminella umgängen som sedan bara intensifierar utstötningen (Cullberg, 1996).

19

Individens benägenhet att utveckla missbruk

Faktorer som bidrar till utvecklandet av missbruk

1. Preparatets

potentiella

egenskaper

Individens sociala

och psykologiska

situation

Preparatets

samhälleliga status

Egenskapsteorin

”Inom den psykologiska personlighetsforskningen råder det konsensus om att

personligheten består av grundläggande mönster i hur man agerar och reagerar i olika situationer och att varje sådant mönster består av ett komplext samspel mellan ett antal olika egenskaper, vilka i sin tur ger upphov till individuella skillnader.” - (Franck & Nylander, 2011. Sid 25)

Den personlighetsforskning som har gjorts har etablerat en mångfald av teorier som förklarar individens egenskaper, t.ex. dennes tendens att hamna i missbruk. En teori som ofta används i missbruksfall kallas egenskapsteorin, en modern teori med utgångspunkten att personligheten består av biologiskt grundade egenskaper (t.ex. genetik, hjärnfunktion och fysiologisk aktivitet) som kommer att påverka hur karaktärsdrag hos individen kommer att manifesteras. Teorin förklarar att dessa biologiska egenskaper kan ändras med tiden genom olika psykosociala faktorer som kulturellt sammanhang, social miljö och egna livserfarenheter. Teorin menar att med tiden etablerar man grundläggande egenskaper som som blir oberoende av tid och rum, ens fastställda personlighet som varar ända in i vuxenåldern. Sedan menar teorin att det finns beteendemönster som vanligtvis förändras i olika situationer, dessa sinnestillstånd är situationsbundna och övergående (Franck & Nylander, 2011).

Studier har kommit fram till några distinkta personlighetsdrag som ökar risken att utveckla ett missbruk. En nyckelfaktor som vore relevant för den aktuella studien vore personlighetsdraget utåtriktning. Denna personlighetsegenskapen innefattar olika beteenden som öppenhjärtlighet, sällskaphet och impulsivitet. Det utåtriktade beteendet som vanligtvis förknippas med missbruk är impulsivitet och sensationssökande (sensation seeking). Sensationssökande beteende karaktäriseras av ett starkt behov av att söka nya erfarenheter oberoende av såväl fysiska som sociala risker. Dessa tendenser är mer frekvent i unga år, d.v.s. yngre människor är mer benägna att söka äventyr och utsätta sig för riskerna som tillkommer. Praktiskt sett kan man fastställa att yngre människor med en sensationssökande personlighet har lättare att börja använda droger (Franck & Nylander, 2011).

4. Resultat och analys

Under analysdelen analyseras intervjudeltagarnas föreställningar om deras drogbruk, den möjliga predispositionen hos individen, hur själva kontexten samspelar samt hur deras drogbruk manifesterar sig idag och hur det lär göra i framtiden. Intervjuerna analyseras med hjälp av den tidigare forskningen samt den teoretiska förankringen.

Frågeställningarna besvaras i diskussionen.

Tolkningarna som presenterats i detta stycket är mina. Kvalitativa studier karaktäriseras av forskarens egna tolkningar och analyser. Man försöker beskriva ett fenomen utan att nödvändigtvis skapa nya allmänna sanningar. Alla slutsatser och metodappliceringar är mina egna, detta betyder att någon skulle kunna analysera studien eller duplicera studien och få fram annorlunda data (Kvale, 1997).

I intervjuerna så har det klart framstått att miljön i Barcelona, allt från droglagar till attityder, är ett främjande medel när det gäller drogbruk. Alla intervjupersoner har satt prägel på öppenheten i Barcelona, att man har mycket mer individuellt utrymme för att explorera nya upplevelser som t.ex. droger. Ytterligare en faktor som samspelade var den individuella predispositionen att söka drogerna. Två av intervjupersonerna förklarade att de ansågs sig vara mer drogliberala och kanske hade en strävan efter nya upplevelser. Detta funkande som en sporre när det gällde drogbruket eller initiativet att resa ner till Barcelona för just drogerna. Nedanstående kommer extrakt från intervjuerna som är relevanta för frågeställningarna och syfte, detta ger läsaren en inblick i intervjuproceduren.

4.1 Intervjupersonernas föreställningar om deras drogbruk samt den möjliga predispositionen hos individen

(predispositionen?)

”Jag har alltid velat testa och se vad som händer. Ser inte mig själv som att ha ”fallit”för det här (drogbruk). Men allt är väl genetiskt, mycket är det i alla fall. Sen finns det med saken att göra att jag är ganska öppen och vill testa nya grejer i allmänhet, som kanske är lite farliga.”

(Hur och varför intervjupersonen hade åkt ner till Barcelona och tagit del av drogerna.) ”Ja, jag hade stuckit från Sverige och så...blev lätt utråkad. Kan ju säga som så: när jag kom hit så var jag jävligt uttråkad med hur sakerna var hemma i Sverige. Jag bodde hos mina föräldrar, pluggade filosofi på högskolan och jobbade på Netto. Var uttråkad och ville ha en snabb och bra förändring. Var inte nöjd med livet. Jag stack hit. Jag hade kompisar som redan hade tänkt att dra ner till Barcelona. Drogerna kom ju naturligt. I denna stan har dem en annan syn på droger. Jättemånga av dem som kommer hit från andra länder testar droger här (intervjuperson 2).”

Under intervjuerna så diskuterades hur man startade med drogerna väl nere i Barcelona. ” Om man går på en klubb här och ser så är det väldigt många som är drogade. Alltså, de flesta gör det nog inte men det är absolut inte konstigt (intervjuperson, 2).”

”I början så köpte vi av säljare på gatan. Det var ju inte svårt, jättedålig kvalité dock. Sedan fick man reda på någon kompis uppe i någon lägenhet där man kunde fixa lite bättre grejer. Annars kunde man träffa andra människor på gatan som hade tagit droger. Man bara frågade dem. Det är inget aktivt nätverkskapande...de bara sker. Människor du känner, det skapas ett nätverk. Det är jättelätt. Folk kan ju gå ut på klubben och bara fråga folk, så får man ett nummer. På alla klubbar finns det ju folk som säljer. Man frågar: ”Vem säljer?” jag har aldrig stött på problem med det (intervjuperson, 2).” ”Man brukar känna någon. Eller känna någon som känner någon. Eller så har man bott här såpass länge att man kan fixa själv eller så frågar man vem som helst inom nätverket (intervjuperson 1) .”

”Sedan är det ju livsstilen, det är en annan livsstil. Jag tror inte att jag är mer annorlunda än någon annan. Vi människor är inte särskilt annorlunda. Jag tror att de

flesta....föräldrar och vänner till föräldrar, de flesta har provat droger. Men i Sverige så framstår det som negativt. Det kan förstöra din karriär. Har man provat kokain så kan man ringaktas. Alla har nog provat, bara att de inte säger någonting. Det finns en

minoritet som inte dricker alkohol, men det är en minoritet. Alla har vi anlag för att droga eller dricka alkohol (intervjuperson 1).”

Nedan förklarar en intervjuperson hur hans/hennes inställning till drogerna (positiv eller negativ attityd gentemot droger?) hade varit anländandes till Barcelona, och hur denna förändrats över tid. Han/Hon förklarar även huruvida man kan förknippa drogerna med ens beteenden, t.ex. avvikande beteenden som våld och vandalism.

” Absolut. Hade redan tänkt på det när jag var på flyget. Jag kan knappt komma ihåg hur det var innan man började testa grejer. Man tyckte ju att det var farligt och fel, och starka känslor mot det. Och nu är det ju bara så...”äh, lite knark”. Man har tappat lite respekten för det. (intervjuperson 2)”

(Möjliga avvikande beteenden, t.ex. våldsamheter eller vandalism)

”Med mycket alkohol...kanske med kokain...vet inte. När man tar MDMA och liknande droger så tycker jag inte man har så konstiga beteenden. Man blir ju bara kärleksfull och inte direkt farlig på något sätt. Kokain dock...då kan man bli lätt agressiv...har sett många andra bli det. Likaså med amfetamin och sådana droger. Det är ju skillnad på drog och drog. Finns snälla droger och taskiga droger (intervjuperson 2)”

”Det är lättare att falla för avvikande beteende. Här är allting mycker mer tillåtet. Polisen bryr sig inte så mycket. Häromdan tog jag en massa....skulle jag ha gjort det i Sverige hade jag vaknat i en cell. Polisen vill inte erkänna att det finns ett drogproblem i stan (intervjuperson 2).”

Hur kontexten lockat intervjupersonen samt hur hans/hennes åsikter om droger har förändrats med tiden.

”Jo, det är kontexten. Man måste nog vara lite drogliberal. Lite sensation-seeking. Man är intresserad av nya upplevelser. Man har insett att allt staten säger stämmer ju inte alls. Propagandan. Det var nog innan man kom hit och man testade cannabis...Jag har ju inte fått lust att hoppa ut genom fönstret direkt. Det med cannabispsykos händer ju bara i Sverige. ”Om de ljuger om det, varför skulle de inte ljuga om annat?!” Så kommer man hit med den inställningen (intervjuperson 3).”

Under intervjuerna så förklarade intervjupersonerna hur hela proceduren hade gått till gällandes deras resor ner till Barcelona samt deras påbörjade drogbruk:

”Jag hade nog inte tänkt på att inte göra det, men inte heller tänkt göra det. Sen så fanns det (drogerna blev tillgängliga). Jag testade kokain första gången. Det var väl trevligt fast det var nog inte min drog. Man nyktrade bara till. Då kan man lika gärna vara nykter. Det var min första trip. Jag tog efedrin också. I Sverige tog jag ingenting, jag tog bara cannabis emellanåt. I Sverige är det ju inte så tillgängligt. Detta här blir tredje resan hit. Andra resan hit blev det ecstasy. Då hade jag nog tänkt testa. Man velade inte, var inte osäker om det (intervjuperson 3).”

(om yttre krafter som kunde ha påverkat, som t.ex. grupptryck)

”Grupptryck? Möjligt. Vi var i en grupp och de ville att jag skulle ta det, de sade: ”tar inte du det nu så tar jag det”, och så tog man det (intervjuperson 3).”

”När gruppen tog så tog man också, även om jag inte hade tänkt ta. När du tar en

drog...det är som med alkohol, svenskarnas syn på alkohol. Cannabis och MDMA har fått samma syn. När man har provat det så säger man ”Ah, det är inte så farligt”. Marihuana är ingen lätt drog, det har jag aldrig påstått, men den är inte som sverige framstår den att vara. Den är ju inte en FARLIG drog. Första gångerna så blev ju effekten mycket

starkare. Man kunde sitta hemma 3 snubbar och festa loss. Nu går ju inte det. Med toleransen behöver man mer; man går ut, fixar annat, osv (intervjuperson 1).”

4.2 Kontexten och hur den påverkar individerna

Under en intervju så förklarade intervjupersonen hur kontexten i Barcelona tilltalat honom/henne, samt deras åsikter gällande svenska droglagar:

” I den här staden så det så öppet med droger. Man skulle tro att man bor i en subkultur, men det är tvärtom. Det är sverige som bor i en subkultur. Alltså, när folk från hela världen kommer hit...alla har haft händer i drogerna; australienare, engelsmän, osv. Det är Sverige som är naivt. Bondemicke tror att MDMA är som heroin. Det funkar för att avskräcka men han tror ju på en lögn. Det är ju inte sant. (intervjuperson 1).”

”För att man kan, men det handlar inte om att vara sämre utan mer öppen. Som med sex, som om när folk har en restriktiv syn på sex så betyder det ju inte att folk inte kommer att ha sex. Det blir inte bättre av det. Det gör ju inte att folk knullar mer eller mindre. Droger ligger på politiskt nivå. Polisen är korrupt. Politikerna gör inte vad de ska. Låter

langarna springa fritt. Man skulle kunnat ha sålt droger som med systembolaget. Skulle de sälja heroin på systemet så skulle inte jag gå och köpa heroin. Av egen intresse så avstår jag. Men en heroinmissbrukare skulle ju kunna få en fix, som form av

rehabilitering. Man ser i länder som gör rehab och har friare droglagar, det blir ju bra resultat i de länderna. Sverige är ju ett av världens värsta länder när det gäller att behandla missbrukare. (intervjuperson 1).”

Här menar intervjupersonen att till skillnad från länder som USA och Sverige som har väldigt restriktiva droglagar så finns det länder som Holland, Spanien och Portugal som har mycket friare lagar rörande droger. Just i Portugal har droger avkriminaliserats och istället för fängelsestraff erbjuds problematiska konsumenter välfinansierad terapi och vård. Resultaten på behandling har varit positiva och med tiden så har missbruksstatistiken sjunkit (Berg, m.fl. 2009). Detta är dock ett väldigt polemiskt tema som skulle behöva framtida undersökningar.

”Det där är ju absolut inte ett idyllisk exempel. Polisen och politikerna är ju korrupta. De tittar bort. De är mycket pengar i den businessen. Och politikerna...det blir ju ett problem om de börjar ta folk för det. Det ser ju dåligt ut. De håller det dolt. Jag tycker inte det borde vara ett brott. (intervjuperson 1).”

Utöver kontexten så hade intervjupersonen en ganska samhällskritisk syn på Sverige och dess lagar. Det rådde konsensus över detta tema bland alla intervjupersoner. De hade en kritisk vy på Sveriges droglagar och menade att drogerna var överkriminaliserade. Samtidigt kunde de hylla Sverige för sin seriositet rörande drogpolitiken.

Att politikerna verkligen kämpade för att hålla knarket borta. Det menade att i Spanien såg man lite av en motsatt situation. Polisen översåg mycket av det som skedde i staden för att sedan ha bättre statistik, höga nivåer av drogrelaterade problem har ett lågt värde i samhället (detta var deras subjektiva åsikter och kan inte styrkas här och nu).

En intervjuperson lade tyngd på själva platsens förmåga att få fram personens rätta jag , och på så vis inte lägga all vikt på Barcelona utan på personens predisposition (en persons sedan tidigare grundlagda böjelse eller mottaglighet).

”I det här landet så tar folk sitt eget ansvar. Medan i Sverige så intar politikerna en position för propaganda som berättigar att se knarket på det viset, med stigman och ringaktining, osv.

När folk sen kommer hit, där folk får ta sitt eget ansvar och där de kan göra vad fan de vill så går de ut och knarkar som fan. På så vis så beror det på personen och inte på stället i sig om man tar droger eller inte (intervjuperson 1).”

” De som kommer hit tar ju droger men det tar en tid förrän de införlever sig i själva kulturen. Man måste ju fixa någon eller några som kan fixa droger. Och har man inte kontakten, så kan det ta en tid att etablera dem. Speciellt om man inte kan spanska (intervjuperson 1).”

(om deras tidigare droganvändning)

”Jag hade prövat kokain, amfetamin, koncerta...mycket av drogerna i Sverige är receptbelagda droger (intervjuperson 1)”

” Nej, jag hade rökt på i Sverige, men det räknas ju inte så mycket som knark. I Sverige hade jag inte testat något annat. Men här testade jag knark ganska snabbt. Inom loppet av några veckor, en månad ungefär (intervjuperson 2).”

” Jag hade provat cannabis. Och alkohol (intervjuperson 3).”

”Jag hade rökt på några gånger, och ätit lite marijuanakakor (intervjuperson 4).” I Barcelona hade de använt marijuana, hasch, kokain, efedrin, MDMA/ecstasy, hallucinogena svampar och amfetamin.

4.3 Hur deras drogbruk lär manifestera sig framtiden

(om framtida droger)

”Jag tror nog att jag i resten av livet kommer att röka lite hasch då och då. MDMA kommer jag nog ta någon gång om året...vet inte...känner mig trött på den. Sedan finns det droger jag vill testa...typ LSD och svamp.

Jag har inte tagit så många olika...kokain, efedrin, MDMA, ecstasy och amfetamin. Det hade kunnat vara fler. Finns mycket mer att testa (intervjuperson 2).”

” Det finns ju till en viss gräns. MDMA börjar hamna på hyllan. Såsom alkohol också borde vara. Men kanske testar nya droger. Vissa stannar och bara dricker alokhol hela tiden. Själv börjar jag röra mig mot mer psykadeliska hallucigena droger (intervjuperson 1). ”

”Nja, jag tror inte att jag lär prova på mycket mer, jag fick en för otrevlig upplevelse sist jag var i Amsterdam. Det blir nog bara lite lättare droger i framtiden, kanske en

marijuana-kaka eller något. (intervjuperson 4)”

Här ser man lite olika uppfattningar, alla lär fortsätta att använda droger i framtiden men en intervjuperson blev avskräckt p.g.a. en snedtändning han/hon hade fått under en vistelse i Amsterdam.

4.4 Resultat

Cullbergs missbruksmodell

Vad som framförallt var tydligt under intervjuerna var att många nämnde tillgängligheten samt stadens inflytande på individen. Det rådde en övergripande överensstämmelse mellan intervjupersonerna att med den extra frihet som fanns i Barcelona (t.ex. man kunde välja lite självt om man ville ta droger eller ej utan större repressalier) så blev man mycket mer drogliberal med tiden. Detta är viktigt att poängtera då Cullberg (1996) illustrerade i sin modell att preparatets ställning i samhället skulle påverka huruvida en individ faller i missbruk eller ej. Har allmänheten satt ett visst värde på preparatet så främjar det

individens initiativ att prova på. Intervjupersonerna utvecklar denna idén ytterligare när de nämner hur ens nätverk byggs upp och hur lättillgängligt det blir med drogerna. Det blir väldigt uppenbart att de har en mer drogliberal agenda i Barcelona.

En intervjuperson sade: ”Var uttråkad och ville ha en snabb och bra förändring. Var inte nöjd med livet. Jag stack hit. Jag hade kompisar som redan hade tänkt att dra ner till Barcelona. Drogerna kom ju naturligt. I denna stan har dem en annan syn på droger. Jättemånga av dem som kommer hit från andra länder testar droger här.”

Här kan Cullbergs modell användas inom individens psykologiska och sociala situation, i detta fall så var inte individen nöjd med sin situation och ville ha en stor förändring. Det intressanta är att denna individ hade en hållbar familj, arbete, studier och var inte kriminellt belastad. Det verkar som om hans strävan efter en mer spännande vardag var tillräckligt för att åka ner till Barcelona och utsätta sig för riskerna som tillkommer. Intervjupersonen styrker även påståendet om att semesterorter erbjuder en atmosfär som främjar

experimenterande där de kan prova på droger för första gången (Tutenges, 2012).

Något som var intressant var deras attityd mot svensk drogpolitik. De var absolut kritiska och tyckte att legaliseringen av droger skulle bli en bättre lösning. Här framstår deras missbruk nästan som en ideologisk fråga. Tutegenes (2012) visade att avhållsamhet och måttlighet var ansett bland unga turister som en tecken på undergivenhet till auktoriteter. Att dricka eller konsumera droger blev ett tecken på uppror mot konformiteten i deras vardagliga liv. Cullbergs modell här gällandes personens psykologiska ställning är viktig. Intervjupersonerna är missnöjda med den svenska lagsstiftningen och söker något som är mer enligt deras önskemål, ett mer drogliberalt land som Spanien.

Egenskapsteorin

”Jo, det är kontexten. Man måste nog vara lite drogliberal. Lite sensation-seeking. Man är intresserad av nya upplevelser. (intervjuperson 3)”.

”Jag har alltid velat testa och se vad som händer. Ser inte mig själv som att ha ”fallit”för det här (drogbruk). Men allt är väl genetiskt, mycket är det i alla fall. Sen finns det med saken att göra att jag är ganska öppen och vill testa nya grejer i allmänhet, som kanske är lite farliga. (intervjuperson 2)”.

Intervjupersonens personlighet bekräftas ha utåtriktande egenskaper. Detta är en nyckelfaktor enligt egenskapsteorin som menar att individen har en biologisk

predisposition att söka efter nya erfarnheter, detta ökar risken för att personen utsätter sig för nya och farliga upplevelser, t.ex. missbruk. Alla intervjuade hade p.g.a drogpåverkan utsatt sig för olika risker, t.ex. promiskuöst sex eller hamnat i våldsamma situationer. Sedan så poängterar teorin också för att ens personliga egenskaper kan skifta beroende på livshändelser samt situationen individen befinner sig i (kontext). Kulturellt sammanhang, social miljö och egna livserfarenheter kan ändra individens perception angående vissa teman. Här appliceras teorin då intervjupersonerna förklarar hur man med tiden införlivar sig i drogkulturen. Deras personliga egenskaper förändras när de utsätter sig för t.ex. festkulturen med den hedonistiska aspekten som tillkommer, samt att preparaten är såpass tillgängliga får individerna att förändra sitt beteendemönster till ett mer avvikande sådant.

5. Diskussion

I detta stycket så diskuteras resultaten från undersökningen. Här rör vi reliabliteten, validiteten, samt så försöks frågeställningarna besvaras.

5.1 Reliabilitetdiskussion

För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt så ska undersökningen vara genomförd på ett så trovärdigt sätt samt inte vara belastad med mätfel som gör resultaten felaktiga. Man ska kunna utföra studien flera gånger med samma resultat för att kunna tala om hög reliablitet (Jacobsen, 2007). I denna studie så kan man inte bortse från möjliga intervjuareffekter och kontexteffekter som kan ha uppstått under intervjuerna.

 Intervjuareffekt: allt från möjliga ledande frågor till bara intervjuarens närvaro. Frågorna var precisa och korta, sedan kunde intervjuaren följa upp frågorna med kompletterande frågor som kan ha haft en viss ledande effekt. Utöver det så kan, beroende på intervjuarens humör, intervjupersonerna få olika stimuli. Genom att det bara var en som intervjuade så underlättas det för den intervjuareffekten. Risken att intervjuaren skulle agera olika mellan intervjuer minskar.

 Kontexteffekt: uppstår när platsen i sig skapar vissa resultat, t.ex. det var inte alltid den mest bekväma miljön (en pub med musik och folk i bakgrunden). Att

intervjupersonen är ensam eller att det kan finnas folk och ljud i bakgrunden som distraherar, kan hämma öppenheten hos intervjupersonen. Detta kan göra att de inte vågar eller vill uttrycka sin egentliga mening. I denna undersökningen så fanns det fall då folk och musik distraherade. Dock verkade kontexteffekten minimal, intervjupersonernas öppenhet verkade inte hämmas. De var alla väldigt deltagande och öppna med sina svar.

Det största hoten mot studiens reliabilitet är: (1) kvalitativa studier är svårare att replikera än kvantitativa. (2) min möjliga avsaknad av den kunskap som krävs för att få fram det som finns att hämta, t.ex. svag analysteknik men detta kan korrigeras med framtida studier som rör drogturism bättre (Jacobsen, 2007).

5.2 Validitetsdiskussion

Kvalitativa studier söker försvarsbara kunskapsspråk, valideringen blir en fråga om valet mellan falsifierbara förklaringar och tolkningar. Valideringen hamnar lätt på forskaren då det är traditionellt han/hon som bygger upp och argumenterar för det generella i sina resultat Kvale (1997). En risk med denna typ av undersökning som rör ett ganska känsligt tema via intervjuer är att det inte alltid är bindande. Jacobsen (2007) förklarar att i vissa fall så svarar intervjupersonen strategiskt, d.v.s. att han eller hon av egenintresse ger ett falskt svar. I denna studie undersöktes deras drogbruk, ett tema som skulle ringaktas på många sätt och vis, detta skulle ge grund för att förfina sanningen. Det är svårt att kontrollera för sådana faktorer, har intervjupersonen något att vinna på att ljuga så får man skeptiskt granska svaren. Eftersom studiens syfte var att undersöka drogturismen från ett fenomenologiskt perspektiv så får man bara förlita sig på intervjupersonernas beskrivningar och anta dem som gedigen kunskap. Som Kvale (1997) förklarar så finns det ingen standardmetod för att komma fram till den djupare implikationen av det som sägs i en intervju. Det gäller att försöka förstå deras värld från deras synvinkel, veta vad de vet på det sätt som de vet det. På så sätt etableras ett empatiskt tillträde till intervjupersonens paradigm, och kan lättare förstå fenomenet från deras perspektiv.

5.3 Slutdiskussion

- Vad är orsaken till att svenska ungdomar använder droger under semestervistelsen i Barcelona?

Det som poängterades många gånger av intervjupersonerna var själva kontexten i Barcelona. De menade att i en mer drogliberal miljö, där individen hade mer frihet att ta för sig, så assimilerar man olika beteenden som i Sverige skulle anses

avvikande. Tillgängligheten var också en stor faktor, drogerna fanns överallt och det är inte lika tabu som i Sverige.

Cullberg (1996) visar att individens initiativ kommer alltid att öka om allmänhetens ställning till preparatet är positiv.

Utöver dessa faktorer så har Barcelona rykte om att vara en feststad där många åker för att släppa loss. Det finns en hedonistisk aspekt i Barcelona som bara främjar experimenterande och möjlig avvikelse. Som studier indikerar så finns det en stark länk mellan drogbruk och nattliv (Bellis, m.fl. 2003).

Utöver kontexten i sig så kan man gå in på de psykologiska och sociala faktorer hos individen. Individen kan ha en personlighet med uttåtagerande egenskaper, något som bevisats ha samverkan med individens risktagande (Franck & Nylander, 2011). Ens personliga egenskaper kan samverka med miljö och sedan ge grund för

avvikande beteende.

Tutenges (2012) visade i sin studie att när ungdomar drogturistar så verkar det finnas en självdestruktiv egenskap med drickandet och drogandet, t.ex. binge drinking. Med sådana beteenden så verkar det finnas ett akut behov för många svenska ungdomar att bryta den vardagliga rutinen.

- Vad får de svenska ungdomarna att avvika från de svenska normerna och välja ett mer normbrytande beteende?

Det blev klart att alla intervjupersoner hade kritiska syner mot Sveriges normer rörande droger. Tutegenes (2012) visade att bland unga turister så var nykterhet och återhållsamhet tecken på undergivenhet av auktoriteter. Det blev en ideologisk fråga på många vis när det gällde deras motivation. Utöver deras åsikter så kan man inte åsidosätta ruseffekten som drogen kan ha. Cullbergs modell (1996) nämnde preparatets potentiella egenskaper och förklarades att behovet av ruset är tillräckligt starkt för att löpa riskerna (fysiska eller sociala).

Intervjupersonerna poänterade också hur missnöjda de var i Sverige, de var uttråkade och ville ha snabba förändringar. I Barcelona var det lättare att falla för avvikande beteende. Egenskapsteorin (Franck & Nylander, 2011) förklarar att faktorer som sammanhang, social miljö och egna livserfarenheter kan påverka en individs beteendemönster. I

Barcelona så faller de lättare för beteendemönster som de kanske aldrig hade fallit för om de hade stannat i Sverige. Faktorer som samhällets syn på drogerna, tillgängligheten av droger och individens disposition att drogbruka påverkar huruvida individen väljer ett normbrytande beteende eller ej.