Hemma bra men borta bäst: En kvalitativ studie om svenska livsstilsmigranter i Barcelona, deras upplevelse och betydelse för gentrifieringen av staden

UPPSATSER

Kulturgeografiska institutionen

__________________________________________________

Hemma bra men borta bäst

En kvalitativ studie om svenska livsstilsmigranter i Barcelona, deras upplevelse och betydelse för

gentrifieringen av staden

Alva Efraimsson Emma Bergqvist

Kurs: 2KU039: Uppsats STS - kulturgeografi, 15 hp Termin: VT2021

Handledare: Ismael Yrigoy

Kursansvarig: Patricia Yocie Heirofani

Tack till vår handledare Ismael Yrigoy för ditt engagemang, entusiasm och goda råd. Vi vill även tacka alla de intervjuade, som möjliggjorde denna undersökning med sina tankar och upplevelser av Barcelona.

Dale.

Alva Efraimsson och Emma Bergqvist Uppsala, juni 2021

ABSTRACT

Efraimsson, A & Bergqvist, E. 2021. Hemma bra men borta bäst; en kvalitativ studie om svenska livsstilsmigranter i Barcelona, deras upplevelse och betydelse för gentrifieringen av staden. Uppsatser Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet.

The aim of the thesis is to investigate swedish lifestyle migrants living in Barcelona, the reason for the migration and how they affect and experience the ongoing gentrification of the city. The research method was qualitative with interviews. Four swedish lifestyle migrants that have been living in Barcelona for 2 to 14 years were interviewed. The interviews focused on the interviewees migration and lifestyle, housing situation and their experience and perception of Barcelona and its inhabitants.

The result showed that the swedish lifestyle migrants moved to Barcelona because they were longing for a new lifestyle, rather than there was a reason they moved to Barcelona specifically. The swedish lifestyle migrants experience the gentrification of Barcelona through social resistance from the locals. With this, the open climate within the international community results in a self-segregation. In the beginning, the swedish lifestyle migrants usually live in the most touristic, central parts of Barcelona. After establishing an everyday life, the swedish lifestyle migrants tend to move to less touristy, but still central areas. By doing so the swedish lifestyle migrants affects the gentrification of the city by contributing to the displacement of the locals and changing the social atmosphere of the area.

Keywords: Livsstilsmigration, gentrifiering, Barcelona, Svenska livsstilsmigranter, självsegregering.

Handledare: Ismael Yrigoy.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING 1

1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 1

1.2AVGRÄNSNING 2

1.3DISPOSITION 2

2. METOD 3

2.1KVALITATIV FORSKNING 3

2.2INTERVJU 3

2.3URVAL 4

2.4KOMPLETTERANDE MATERIAL 5

2.5ETISK REFLEKTION 5

3. BAKGRUND 7

3.1BARCELONAS STADSUTVECKLING 7

3.2TURISM OCH MIGRATION 8

3.3VÄXANDE MISSNÖJE BLAND INVÅNARNA 10

4. TEORI OCH TIDIGARE STUDIER 12

4.1LIVSSTILSMIGRATION 12

4.2GENTRIFIERING 13

4.3TIDIGARE STUDIER OM LIVSSTILSMIGRATION KOPPLAT TILL GENTRIFIERING 14

5. EMPIRI 17

5.1MIGRATION, LIVSSTIL OCH UMGÄNGE 17

5.2BOENDESITUATION 18

5.3ATT VARA SVENSK LIVSSTILSMIGRANT I BARCELONA 19

6. DISKUSSION 21

6.1SVENSKARNAS MIGRATION TILL BARCELONA 22

6.2SVENSKA LIVSSTILSMIGRANTERS UPPLEVELSE AV OCH PÅVERKAN PÅ GENTRIFIERINGEN AV BARCELONA 22

7. SLUTSATS 25

7.1VIDARE STUDIER 26

KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING 27

BILAGA 1 INTERVJUGUIDE 31

1

1. INLEDNING

Varje år flyttar tusentals svenskar från Sverige i sökandet efter en förändring (SCB, 2021). För många är anledningarna till flytten inte kopplade till arbete eller av ekonomi, utan snarare i en längtan att uppleva en ny livsstil i områden som de upplever ha ett härligare klimat och kultur.

Dessa människor kategoriseras som livsstilsmigranter (Benson & O’Reilly, 2009). Under de senaste årtiondena har detta blivit ett allt vanligare fenomen. Som resultat av det ökade antalet livsstilsmigranter har många städer fått en allt större internationell befolkning som samhället behövt anpassa sig efter.

Barcelona är en plats många svenska livsstilsmigranter har lockats till. Staden är en modern metropol fylld med människor från världen över, och är framförallt en populär destination för turister. Turismen har varit ekonomiskt gynnande för Barcelona, vilket lett till att turisterna prioriteras och staden formats därefter. Den stora mängden hotell och turistboenden i stadens centrala delar har lett till en gentrifiering av dessa områden, och många lokalinvånare har behövt flytta för att ge plats till besökande med större ekonomiska möjligheter. Följaktligen upplevs karaktären i Barcelonas centrala stadsdelar ha förändrats. Den forskning om stadsomvandlingen och påverkan på invånarna har tidigare mestadels fokuserat på turisternas inverkan samt turistboende-plattformars, som till exempel AirBnbs, roll i gentrifieringsprocessen (Gutiérrez et al, 2017; Lagonigro et al, 2020). Detta studerar inte de internationella livsstilsmigranter som bosätter sig på platsen under en längre tid, och vilken roll de har i processen.

Livsstilsmigranters påverkan på Barcelona och dess gentrifiering är ett relativt outforskat område. Livsstilsmigration betyder omlokalisering av individer eller grupper, vilka flyttar i hopp om att öka livskvaliteten, ofta med hög socioekonomisk status (Benson & O’Reilly, 2009). Då globaliseringen skapar band mellan geografiskt avlägsna ställen, och digitaliseringen möjliggör kommunikationer och distanserade arbeten, kan det antas att allt fler svenskar kommer att välja att söka sig till områden som erbjuder prefererande livsstilar. Det är därför intressant att undersöka varför så många svenskar väljer att bosätta sig i just Barcelona och vilken innebörd Barcelonasvenskarna har på gentrifieringen av samhället. Gentrifiering är en process där invånarna i en stadsdel successivt byts ut från arbetarklass till medelklass, vilket resulterar i att stadsdelens karaktär förändras (Nationalencyklopedin, u.å). Bland de studier som gjorts kring internationella migranter och gentrifiering har lokalbefolkningens syn ofta varit i centrum. För att faktiskt förstå om och hur livsstilsmigranter påverkar gentrifieringen, är det viktigt att utreda deras ageranden och vilka faktorer som påverkar deras rörelsemönster och val av bosättning. Denna studie syftar till att ge en förklaring till varför svenskar väljer att migrera till Barcelona och de samband som finns mellan dessa svenskars levnadssätt och gentrifiering.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka svenska livsstilsmigranter i Barcelona samt deras bild av och betydelse för gentrifieringen av staden. Mer specifikt undersöks de svenska livsstilsmigranternas inställning till staden, vilka faktorer som initierar migrationen och vad som avgör att de svenska livsstilsmigranterna permanent bor kvar under längre tid. Vidare kommer den svenska livsstilsmigrationens förhållande till den pågående gentrifieringen av

2

Barcelona att undersökas. För att besvara detta kommer de svenska livsstilsmigranternas inställning till lokalbefolkningen, bostadssituationen och generella upplevelse av stadens atmosfär att diskuteras.

Uppsatsens frågeställningar är:

- Vad är det som driver svensk livsstilsmigration till Barcelona och hur upplever de staden?

- Hur påverkar och upplever den svenska livsstilsmigrationen gentrifieringen av Barcelona?

1.2 Avgränsning

Upplevelsen av Barcelona och den pågående gentrifieringen av staden kan studeras från flera olika perspektiv. Exempel på detta är från lokalbefolkningens, statens, turisters eller livsstilsmigranters perspektiv. I denna studie kommer endast perspektivet från svenska livsstilsmigranterna att undersökas.

1.3 Disposition

I det följande avsnittet, Metod, presenteras den metod som används för att besvara frågeställningarna. Metoden är kvalitativ, mer specifikt intervjustudie. Vidare, beskrivs den material- och datainsamling som gjorts samt en diskussion kring strategiskt urval och etisk reflektion vid kvalitativ intervjustudie. Under Bakgrund presenteras en historisk bakgrund samt kvalitativ data kopplat till Barcelona, detta för att ge läsaren en förståelse för ämnet. Under Teori och tidigare forskning presenteras och förklaras sedan två vetenskapliga begrepp i förhållande till studiens syfte: livsstilsmigration och gentrifiering. Vidare presenteras ett utdrag av tidigare forskning inom ämnet. Empirin presenterar en sammanställning av respondenternas svar från intervjuerna. Under Diskussion diskuteras de empiriska materialet utifrån frågeställningarna med stöd av data och teori från Bakgrund och Teori och tidigare forskning.

Slutligen, under Slutsats besvaras uppsatsens frågeställningar och vidare studier diskuteras.

3

2. METOD

Studien bygger på en kvalitativ metod med intervjuer. Till grund för antaganden har kompletterande material i form av en historisk bakgrund, tidigare forskning och kvantitativ data använts. Nedan presenteras kvalitativ studie som metod. Vidare presenteras uppsatsens utformning och metod, med fokus på den kvalitativa intervjumetoden; dess tema och tillvägagångssätt, samt insamlingen av kompletterande materialet, urval av respondenter och etisk reflektion.

Utifrån bakgrunden, de teoretiska begreppen samt tidigare studier om Barcelona, gentrifiering, turism och livsstilsmigration utformades syfte och frågeställningar. Vidare kontaktades respondenter i lämplig fokusgrupp och fyra intervjuer genomfördes. Därefter sammanställdes och tolkades det insamlade materialet samt analyserades utifrån de givna frågeställningarna.

2.1 Kvalitativ forskning

Kvalitativ forskning grundar sig i att tolka fenomen som kretsar kring personer och situationer i dess sociala verklighet. Med ett kvalitativt angreppssätt fokuserar man inte på den faktiska beskrivningen av under vilka förhållande personer lever utan fokuserar istället på själva upplevelsen (Dalen, 2007, s. 11). Genom att skapa sig en förståelse för personer och situationer, skapar den tolkande kvalitativa forskningen ett sätt att betrakta världen och utveckla en mer nyanserad bild av den (Alvehus, 2013, s. 23). Eftersom en kvalitativ forskning grundar sig i en tolkning av det insamlade materialet blir dess analys även beroende på vem som undersöker fenomenet. Det är därför viktigt att reflektera över i vilken utsträckning aktörens perspektiv och tidigare erfarenheter färgar dessa tolkningar (Dalen, 2007, s. 14).

2.2 Intervju

För att besvara studiens frågeställningar har intervjuer utförts med svenska livsstilsmigranter.

En kvalitativ intervju är lämpad för att ge insikt om intervjupersonens egna känslor, tankar och erfarenheter kopplat till ett specifikt tema. Detta kan användas som huvudmetod eller hjälpmetod för att komplettera annat insamlat material (Dalen, 2008, s. 9-10). För denna studie används intervju som huvudmetod, där det insamlade intervjumaterialet utgör grunden för empirin.

Respondenterna till studiens intervjuer omfattar personer som har flyttat till Barcelona med avsikten av en ny livsstil och sedan bosatt sig där permanent över en tidsperiod på över ett år.

Intervjufrågorna och dess teman utgår från antaganden gjorda med hjälp av det kompletterande materialet och i förhållande till studiens frågeställning.

Det finns olika typer av intervjuer, från öppna till mer strukturerade intervjuer (Dalen, 2008, s. 30-31). I denna studie har intervjuerna varit av semistrukturerad karaktär, där samtalet med respondenterna fokuserade på några förutbestämda ämnen. Vid semistrukturerade och strukturerade intervjuer kan en intervjuguide utformas som innehåller ämnen och frågor som tillsammans täcker de viktigaste områdena för studien. Detta för att omsätta studiens problemformulering till konkreta teman med tillhörande frågor (Dalen, 2008, s. 31-33). En semistrukturerad intervju består av ett färre antal öppna frågor till skillnad från en strukturerad

4

intervju som innefattar ett större antal, mer specifika frågor (Alvehus, 2013, s. 83).

Intervjuguiden, se Bilaga 1, bestod av presentation av studien, generella frågor om respondenten samt frågor uppdelade på tre teman; migration och livsstil, boendesituation och Barcelona som stad. Valet av dessa teman bestämdes utifrån studiens frågeställningar.

Respondenterna anträffades genom ett inlägg i facebookgruppen “Svenskar i Barcelona”.

Facebookgruppen är en privat grupp och bestod den 25 april 2021 av 16 600 medlemmar.

Gruppen är till för svenskar som bor eller tänker bosätta sig i Barcelona och innehåller generellt inlägg rörande frågor och information om Barcelona. Inlägget postades i gruppen den 1 april 2021 och eftersökte personer som frivilligt skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju om “den svenska livsstilsmigrationen och dess påverkan på Barcelona” samt har varit permanent bosatta i Barcelona under en tidsperiod längre än ett år. Totalt gjordes fyra intervjuer med fyra olika personer som bott permanent i Barcelona mellan 2 och 14 år. På grund av coronapandemin samt det geografiska avståndet till respondenterna utfördes intervjuerna via den digitala videomötestjänsten Zoom. Varje intervju pågick under cirka en timme, och utgick från studiens intervjuguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan inför vidare analys av materialet. Det insamlade materialet från intervjuerna presenteras i Avsnitt 5.

Materialet från de fyra intervjuerna är sammanställt som ett enhetligt svar. Syftet med materialet är att tolka hur svenska livsstilsmigranter generellt upplever Barcelona, inte hur olika individer ser till detta. Med detta är det viktigt att betona att det insamlade materialet är en sammanvägning av respondenternas svar och därmed inte representerar livsstilsmigranternas individuella åsikter i frågorna.

2.3 Urval

Utifrån studiens frågeställningar har ett strategiskt urval av respondenter gjorts. Urvalet för denna studie utgår från personer som är svenska medborgare och som har varit permanent bosatta i Sverige under längre tid alternativt växt upp i Sverige, för att sedan bosätta sig permanent i Barcelona under en tidsperiod på över ett år.

Oavsett om urvalet av respondenter sker slumpmässigt eller strategiskt är det viktigt att beakta vilka fokusgrupper som representeras i förhållande till frågeställningen. Ett homogent urval av respondenter leder ofta till enklare och tydligare jämförelser mellan olika grupper medan ett heterogent urval skapar en bredare insikt av det som studeras (Alvehus, 2013, s. 69). En avgränsning beroende på studiens omfattning och dess frågeställning bör alltså göras för att skapa ett lämpligt urval för studien. I detta fall är studiens frågeställning starkt kopplat till svenska livsstilsmigranterna, vilket gör detta till en naturlig fokusgrupp.

Det finns flera olika perspektiv ur vilka Barcelona och dess livsstilsmigration kan undersökas. För en mer holistisk tolkning av situationen behöver perspektiv undersökas, genom exempelvis intervjuer med statliga aktörer samt lokalbefolkning. Då majoriteten av tidigare studier är baserade på lokalbefolkningens upplevelse är det intressant att studera detta utifrån livsstilsmigranternas perspektiv, i detta fall svenska livsstilsmigranter. Vidare medförde den pågående pandemin att inga egna observationer av situationen kunde göras på plats och att möjligheten att få kontakt med andra fokusgrupper försvårades. Detta i kombination med studiens tidsram och omfattning resulterade i en studie enbart baserad på livsstilsmigranternas perspektiv.

5

Enligt Johan Alvehus (2013) är ett lämpligt antal respondenter något som reflekteras i en

“mättnad” av information. En avvägning av respondenternas nya insikter och återkommande teman och beskrivningar resulterar i vad som är ett lämpligt antal att intervjua (Alvehus, 2013, s. 69). Utifrån detta ansågs fyra intervjuer ge en informationsinsamling som skapade en enhetlig men nyanserad förståelse av den svenska livsstilsmigrationen och deras syn på Barcelona som stad.

2.4 Kompletterande material

Till grund för studiens analyser finns flera antaganden. Dessa beskrivs utifrån grundläggande kvantitativ data såsom relevant statistik om invånare, turism och beteendemönster. Datan finns att tillgå både från Instituto Nacional de Estadística (INE), som kan beskrivas som spanska motsvarigheten till svenska Statistiska centralbyrån (SCB), och från Barcelonas stadshus.

Utöver kvantitativ data har information från Barcelonas stadshus officiella hemsida, nyhetsartiklar samt vetenskapliga artiklar använts för att sammanställa en bakgrund och ge adekvata insikter till ämnet. Detta är viktigt för att förstå situationen i Barcelona som intervjupersonerna befinner sig i och för att kunna sätta deras svar i kontext. Vetenskapliga artiklar har även varit till grund för den tidigare forskning som presenteras i Avsnitt 4. I sökandet efter relevanta studier användes Uppsala universitets bibliotek samt Google Scholar.

Med exempelvis följande sökord: turismgentrifiering, livsstilsmigration, transnationell gentrifiering, kunde en mängd vetenskapliga artiklar gällande dessa ämnen finnas. Då många studier kring sådana teman ofta är baserade på specifika fall, var det viktigt att identifiera de mönster som går att koppla till de faktiska teorierna. De studier vars kontext går att likna med Barcelonas valdes sedan ut för fortsatta analyser. Vidare artikelsök gjordes på relevanta studiers referenser.

2.5 Etisk reflektion

Vid intervjuer är den etiska diskussionen viktig. Detta gäller både urvalet av respondenter i förhållande till studiens problemformulering, själva intervjun samt behandling och analys av det insamlade materialet.

Vid kvalitativ intervjustudie är det viktigt att bland annat belysa kraven kring samtycke, att bli informerad och konfidentialitet (Dalen, 2007, s. 20). Det frivilliga samtycket betyder att respondenterna ställer upp på att bli intervjuade av helt fri vilja samt är informerade om på vilket sätt deras deltagande ingår i studien. Detta innefattar även att respondenten under hela intervjun kan avbryta eller kan välja att inte svara på specifika frågor (Trost, 2010, s. 123-125).

Kravet på information innebär att respondenterna bör informeras om syftet med studien, dess metoder och hur det insamlade resultatet skall presenteras bör informeras till respondenten.

Konfidentialiteten innebär att respondenten ska känna sig bekväm med att de uppgifter som lämnas under intervjun kommer behandlas på ett säkert sätt (Dalen, 2007, s. 20-24). För att uppnå detta har vi valt att behandla alla respondenter som anonyma och därmed anonymisera allt insamlat material. Detta informerades respondenterna om innan intervjun. Eftersom studien inte berör någon problemformulering på individnivå har anonymiseringen av respondenterna inte någon betydande effekt på studien och dess slutsats.

6

För att uppfylla kraven om samtycke, att bli informerad och konfidentialitet på ett korrekt sätt har intervjuguiden haft en betydande funktion. Genom att intervjuerna utgick från denna guide informerades respondenterna om intervjuns upplägg, dess innebörd och hur den insamlade informationen planerades att hanteras och behandlas.

7

3. BAKGRUND

I detta avsnitt presenteras en bakgrund av Barcelonas historia och situation i förhållande till uppsatsens syfte. Bakgrunden utgår från Barcelona som stad och dess historia med fokus på turism. Vidare presenteras på vilket sätt staden har påverkats av turismen samt vilka insatser som har gjorts för att skapa en mer hållbar turism i framtiden.

3.1 Barcelonas stadsutveckling

Barcelona, en av de mest attraktiva turistdestinationerna i Europa belägen vid Kataloniens medelhavskust, är Spaniens näst största stad, Kataloniens huvudstad och hem för 1,6 miljoner människor. Staden har uppnått en global igenkänning och erbjuder en mängd möjligheter för turister; arketypiska sevärdheter som Ciutat Vella och La Sagrada Familia, trendiga kvarter i Gràcia och El Raval, lyxshopping kring Passeig De Gràcia, stränder och ett energiskt nattliv samt stora kulturella-, professionella och sportsliga evenemang (Russo & Scarnato, 2018).

Marknadsföringen av Barcelona som en modern och livlig plats där ett rikt kulturliv möter medelhavets varma klimat har lockat miljontals turister årligen och tusentals svenskar att bosätta sig i Barcelona (Ajuntament Barcelona, 2019).

Bilden av Barcelona som en dynamisk metropol har inte alltid varit dess verklighet. Fram tills slutet av 1900-talet var Barcelona en industristad som präglades av konflikter till följd av ett förtryck mot den stora katalanska arbetarklassen. Det är inte förrän på 80-talet som idén av Barcelona som vi känner till det idag utvecklas (Jakobsson et al, 2020). Efter upplösningen av den 40 år långa Franco-diktaturen i Spanien formades visionen av Barcelona som en framgångsrik och modern världsstad. Transformationen, som innebar en enorm satsning på infrastrukturen, upprustning av havskusten och gamla industriområden till populära bostadsområden och kommersiella områden för att locka turister och investerare, accelererades i och med tilldelningen av olympiska spelen (OS) år 1992, då stadshuset såg chansen att marknadsföra Barcelona internationellt. Några år före det stora eventet, år 1986, gick Spanien även med i EU, vilket underlättade handel och rörelse av människor till Barcelona. Till följd av OS år 1992 fick staden ett rejält uppsving inom turismen, vilket de kommande åren underhölls av fler globala evenemang samt institutionella satsningar som exempelvis Turisme de Barcelona (Barcelona stads turistorgan), som framhävde livsstilen som stadens främsta tillgång (Degen, 2004; Russo & Scarnato, 2018). Resultatet av stadsomvandlingen resulterade i en ökning av antalet turister, från 1.7 miljoner turister år 1990 till 9.5 miljoner år 2019 (Ajuntament Barcelona, 2020). Följaktligen har turismen fått en central roll i ekonomin, 8,6%

av jobben i Barcelona är genererade av turism, och turismsektorn approximeras stå för 7,3%

av stadens BNP (Pont, 2019). Utöver att generera inkomster i sig attraherar den även företag och investerare, därmed har turisternas behov prioriterats över lokalbefolkningens, vilket genererat ytterligare turism (Cocola-Gant, 2020).

8

3.2 Turism och migration

Satsningen på att attrahera en global folkmassa har påverkat stora delar av Barcelona. I synnerhet har områden som tidigare varit bebodda av arbetarklass och låginkomsttagare påverkats. De centrala kvarteren med närhet till historiska monument och havskusten är idag överflödade av hotell och semesterlägenheter för korttidsuthyrning. Figur 1 presenterar antalet turistboenden i stadens olika områden för år 2005 och år 2020, som visas har det skett en drastisk ökning, detta beror bland annat på det stora antalet rum och lägenheter som idag enkelt hyrs ut till turister genom plattformar som till exempel Airbnb.

Figur 1. Antal turistboenden i områden i Barcelona år 2005 och 2020.

Källa: Ajuntament Barcelona, 2021

I takt med ökningen av turistboenden har hyrespriserna höjts i dessa områden (se figur 2), för Eixample och Ciutat Vella har det genomsnittliga priset för en lägenhet nästan tredubblats mellan år 2000 och 2020. I och med detta har en stor del av lokalbefolkningen flyttat, framför allt har detta påverkat Ciutat Vella, vars andel adressändringar från och till distriktet år 2019 var 11.5% respektive 10.0%, vilket pekar på fler bostadsflyttningar än Barcelona överlag, där andelen adressändringar är 6.0%. (Ajuntament Barcelona, 2021)

9

Figur 2. Månatliga hyrespriser i Barcelona samt i turisttäta områdena Ciutat Vella och Eixample de senaste 20 åren.

Källa: Ajuntament Barcelona, 2021

Utöver besöks-turismen har även antalet migranter ökat, år 2020 fanns cirka 460 000 utlandsfödda i Barcelona - motsvarande 28% av befolkningen. De mest populära områdena bland immigranter är, likt turisterna, de centrala delarna av staden. Figur 3 illustrerar antalet av svenska invånare runt om i Barcelona, som visualiserat är de mest populära områdena lokaliserade centralt och längst med havskusten. Priserna för lägenheter (motsvarande bostadsrätter) i dessa områden är generellt lägre än storstadsområde i Sverige, år 2020 var det genomsnittliga priset per kvadratmeter 4 293€ i Ciutat Vella, 4 643€ i Eixample samt 3 654€

för Sant Martí (Ajuntament Barcelona, 2021) , vilket sätts i perspektiv mot Stockholm där priset låg på approximativt 7 440 € per kvm (Svensk Mäklarstatistik, 2021).

Figur 3. Visualisering av Barcelona och de mest svensk-täta områdena. Färgskala indikerar antal svenskar i ett visst område år 2020.

Källa: INE, uå.

10

3.3 Växande missnöje bland invånarna

Den ökade turismen och den internationella livsstilsmigrationen i Barcelona har format stora områden av staden, och dess påföljder har kritiserats av många lokalinvånare som menar att staden tappat sin identitet och sina traditioner. Utöver det symboliska värdet bidrar turismen även till störningar, oväsen och föroreningar samt utgör ett hinder för Barcelona-bornas vardagsrutiner, speciellt gällande vardagliga rörelsemönster (Russo & Scarnato, 2018). Under det senaste decenniet har detta alltmer uppmärksammats. En undersökning utförd av Barcelona stad visar att en stor majoritet av befolkningen tycker att antalet turister nått sin gräns (se figur 4). Detta har lett till framväxten av en anti-turism rörelse, som verkar emot den turism-baserade ekonomiska modellen Barcelona grundar sig i. Den växande missnöjdheten, som bland annat kan identifieras med de stora “Tourists Go Home”-protesterna 2017, är även kopplad till den katalanska självständighetsrörelsen (Hughes, 2018; Russo & Scarnato, 2018). Den växande separatismen grundar sig bland annat av förtrycket mot katalaner under diktaturen, men även av ekonomiska faktorer där Katalonien idag, är en av de rikaste regionerna i Spanien. De senaste åren har den politiska krisen visat sig i mängder med demonstrationer, år 2017 nådde det sin höjd när en förbjuden folkomröstning möttes av våldsamma polisåtgärder (BBC News, 2019).

Figur 4. Lokalbefolkningens uppfattning om antalet turister. Grön linje visar andel som anser att staden kan attrahera fler turister, blå linje visar andel som tycker att turismen nått sin gräns.

Källa: Ajuntament Barcelona, 2019.

Som svar på dessa oroligheter har flera åtgärder för att uppnå en hållbar turism tagits av kommunalrådet i Barcelona. Bland annat skapades PEUAT (Special Urban Plan for Tourist Accommodation), ett initiativ för att bevara samhället genom att reglera turistboenden i Barcelona och försäkra sig om invånarnas integritet och rätt till bostad. I Barcelona krävs en turistlicens för att kunna hyra ut boenden till turister, där PEUAT är ansvariga för att ge ut nya licenser och har dessutom rätten att upphäva befintliga licenser. Många lägenheter i Barcelonas

11

centrala delar hyrs ut till turister olagligt. Genom ett samarbete mellan Kataloniens regering och aktörer inom turismboende-sektorn, däribland Airbnb, TripAdvisor, Booking.com med flera, identifieras suspekta boenden som därefter inspekteras och blir borttagna om de inte uppfyller licenskravet. Detta har lett till att tusentals centrala boenden som illegalt hyrs ut till besökare blivit borttagna från turistplattformar och istället hyrs ut till långtidsboende (Ajuntament Barcelona, 2018).

12

4. TEORI OCH TIDIGARE STUDIER

I följande avsnitt presenteras de teoretiska begrepp och tidigare studier som ligger till grund för studiens analys av det insamlade materialet från intervjuerna. De teoretiska begreppen är livsstilsmigration och gentrifiering. Vidare presenteras en kortare sammanställning av tidigare studier inom området följt av två studier om Barcelona, turism och livsstilsmigration samt transnationell gentrifiering och globalisering.

4.1 Livsstilsmigration

Livsstilsmigration beskrivs av Benson och O’Reilly (2009) som den omlokalisering av individer eller grupper med ofta hög socioekonomisk status som flyttar i hopp om att öka livskvaliteten. Flytten grundar sig inte i ekonomiska faktorer eller sysselsättning, utan faktorer som klimat, levnadskostnad samt kulturell- och social atmosfär anses ge värde till den nya platsen. Denna typ av migration beskrivs som ‘sökandet efter ett bättre sätt att leva’ och ett sätt för migranterna att följa deras egna personliga vilja (Benson & O’Reilly, 2009). Detta uppnås genom tydliga förändringar av personers livsstils, i en ny miljö och vardag (Torkington et al., 2015, s.1). Benson och O’Reilly (2009) lyfter även fram kopplingen mellan livsstilsmigration och turism. De menar att destinationer med förhållanden som vanligtvis lockar turister, till exempel med varmare klimat, kust och lugn, även lockar livstilsmigranter eftersom detta associeras med en stressfri vardag utan rutiner (Benson & O’Reilly, 2009).

Valmöjligheten att välja sin livsstil omfattar främst ekonomiskt privilegierade personer.

Inom Europa är det vanligt för nordeuopéer att migrera till sydligare länder, som till exempel Spanien, för att slippa det kalla klimatet i norr (Benson & O’Reilly, 2009). Detta påverkar och förändrar det område de migrerar till. Lundström (2019) menar att även om antalet livsstilsmigranter på en plats är få, kan de få en stor påverkan på samhället, då de ställer nya krav på den offentliga miljön och dess samhällstjänster. Det är vanligt förekommande med självsegregering och internationella kluster bland livsstilsmigranter, som på grund av större köpkraft och en uppfattad högre status anser sig ha rätten att befinna sig i landet utan att integrera sig i det lokala samhället. Då intrycket bland dem är att de tillför mer resurser i landet än de nyttjar, till skillnad från fattiga eller illegala immigranter (Lundström, 2019).

Livsstilsmigration möjliggjordes i och med globaliseringen, ökad välfärd och en ökad mobilitet (Benson & O’Reilly, 2009). Cocola-Gant och López-Gay (2020) belyser att en central faktor på senare år även har varit digitaliseringen. Dels finns det en mängd digitala plattformar som minskar eventuella barriärer och underlättar både flytten och nödvändiga vardagliga funktioner på den nya platsen. Även möjligheterna till att arbeta på distans har ökat, vilket har skapat nya arbetsmöjligheter som inte bundna till en specifik fysisk plats (Cocola-Gant &

López-Gay, 2020).

När det kommer till begreppet livsstilsmigration studeras fenomenet ofta i sin kontext genom empiriska beskrivningar och inte utifrån en faktisk konkretiserad teori. Detta eftersom motivet, förutsättningarna, förväntningarna, och därmed resultatet av livsstilsmigration till stor det beror på individen, platsen och dess resurser (Torkington et al., 2015, s.2). O’Reilly (2012) menar att detta metateoretiska sätt att studera livsstilsmigration syftar på att fördjupa förståelsen för de sociala processer som ingår i fenomenet. Livsstilsmigration representerar

13

sammansättningen av individuell frihet, historiska och materiella förhållanden och social utveckling, vilket resulterar i studier kring migration, konsumtion, identitet och kultur (Benson

& Osbaldiston. 2014. s.2-9). Tidigare studier kring livsstilsmigration innefattar flera olika perspektiv och discipliner; från studier kring populära destinationer för livsstilsmigranter till livsstilsmigrationens påverkan på infrastruktur och politik. Även livsstilsmigrationens påverkan på lokalbefolkningen och platsens atmosfär har studerats i olika kontexter (Torkington et al., 2015, s.2).

4.2 Gentrifiering

Begreppet gentrifiering myntades av sociologen Ruth Glass år 1964 då hon beskrev förändringen och förnyelsen av Londons stadsdelar efter andra världskriget (Glass, 1964).

Stadens utveckling och geografiska expansion resulterade i sociodemografiska förändringar, där skillnaderna mellan stadsdelarna minskade, och medelklassens utbredning ökade. Enligt Glass (1964) är gentrifiering en process där invånarna i en stadsdel successivt byts ut från arbetarklass till medelklass vilket resulterar i att stadsdelens karaktär förändras. Gentrifiering uppstår från demografiska, ekonomiska och politiska påtryckningar och bottnar i rumslig konkurrens (Glass, 1964. s. xviii).

Vidare beskriver Smith (1979) hur och varför medelklassen övertar arbetarklassområden och menar att effekterna av gentrifiering generellt resulterar i kulturella och ekonomiska förändringar och fokuserar på vad som orsakar gentrifiering. I sin teori presenterar Smith (1979) “The rent gap”, här översatt hyresklyftan. Hyresklyftan grundar sig i skillnaden mellan den potentiella markhyran och den faktiska markhyran under undervarande användning. När förhållandet mellan dessa två är tillräckligt stort, skapas ett tillfälle att investera, renovera och sälja bostäder till ett högre pris, gentrifiering uppstår (Smith, 1979, s. 545).

I sin studie om stadsdelen Harlem i New York, och den potentiellt pågående gentrifieringen av stadsdelen, diskuterar Schaffer och Smith (1986) betydelsen av gentrifiering, dess effekter och orsaker. Detta för att vidare kunna utreda i vilken utsträckning gentrifiering sker i Harlem. Enligt Schaffer och Smith (1986) kan orsakerna till gentrifiering förklaras som antingen produktionsbaserade eller konsumtionsbaserade. Något även Thörn och Holgersson (2014, s. 15) belyser för att kunna identifiera de aktörer som driver gentrifieringen men även de som påverkas av den. Det finns ett tydligt förhållande mellan konsumtion och produktionsmönstret i samhället (Smith, 1979, s. 540). Smith (1979) menar att konsumenters preferenser och efterfrågan påverkas i större grad efter produktion, något som även avspeglas på bostadsmarknaden genom hyresklyftor och därmed gentrifieringen. Schaffer och Smith (1986) konstaterar slutligen att gentrifiering alltid grundar sig i någon form av kollektiv social förändring och inte i individuella beslut.

Thörn och Holgersson (2014) menar att gentrifiering bör förstås i sammankoppling med ekonomiska, politiska och kulturella processer i samhället. Gentrifiering ingår i en mer övergripande omvandling av rumsliga, ekonomiska och sociala strukturer. Gentrifiering drivs av och skapar ojämlik fördelning av resurser och makt, vilket resulterar i segregering genom rumslig uppdelning (Thörn & Holgersson, 2014, s. 12).

Enligt geografen Clark (2014) är det även viktigt att studera och skilja på gentrifieringens nödvändiga respektive tillfälliga samband. Där de nödvändiga innebär grundläggande

14

ekonomiska drivkrafter medan de tillfälliga innefattar de strukturella förutsättningarna som finns sedan innan i olika sammanhang och hur förändringen av platsen tas emot och faller ut (Clark, 2014, s. 16). Clark (2014, s. 16) menar även att gentrifieringens utfall i samhället beror på graden av polarisering och hanteringen av äganderätten. Desto större skillnad i socioekonomisk ställning, desto mer påtaglig blir processen vid gentrifiering, oberoende var och när detta sker (Clark, 2014, s. 38). Montserrat Degen (2014) som studerat gentrifieringen av Raval i Barcelona menar att för att kunna få en uppfattning om platsens kulturella geografier, innebörder, värden och praktiker är det viktigt att utreda vems rytmer som förstärks, förändras och försvinner när olika samhällsgrupper gör anspråk på rummet.

När det kommer till gentrifiering talar man ofta om social blandning, speciellt inom politiken. Där talas om hur medelklassens nya inflyttande på stadsdelar skapar hållbara grannskap med högre livskvalitet med en ökad social blandning och mindre segregation (Lees, 2014). Lees (2014) menar att gentrifiering snarare har motsatt effekt, med sociogeografisk segregation och bortträngning av arbetarklassen och minoritetsgrupper. Hon beskriver också hur den inflyttade medelklassen ofta har en längtan av mångfald men i verkligheten tenderar att självsegregera och därmed driver polariseringen mellan samhällsgrupperna i området. Även Freeman (2006) menar att de sociala banden mellan invånarna och den inflyttade medelklassen inte utvecklas av de demografiska förändringarna samt att de sociala nätverken i områden förblir opåverkade av utvecklingen.

När det kommer till gentrifiering orsakad av internationella grupper med en högre social ställning än lokalbefolkningen beskrivs detta som transnationell gentrifiering. Till skillnad från turism gentrifiering, skiljer sig detta då grupperna antingen är nya permanenta invånare eller flyttar in i bostäder för en längre vistelse. Detta orsakar ökade bostadspriser och levnadskostnader i de områdena som de internationella grupperna flyttar till (Cocola-Gant &

López-Gay, 2020).

4.3 Tidigare studier om livsstilsmigration kopplat till gentrifiering

Tidigare har flera studier gjorts på Barcelona kopplat till gentrifiering, livsstilsmigration och transnationell gentrifiering. Montserrat Degen (2014) har undersökt hur Raval i Barcelona förändras i och med nya urbana rytmer till följd av turismen, vilket påverkat områdets atmosfär då lokalbefolkningen och turisternas världar möts i samma rum. Detta visas genom nya vanor, rörelsemönster och rumsliga praktiker (Montserrat Degen, 2014). López-Gay, Cocola-Gant och Russo (2020) har undersökt Gotic i Barcelona kopplat till turism och livsstilsmigration. De beskriver en process av omstrukturering av lokalbefolkningen och en ökad andel unga internationella gentrifierare, vilket skapar en ny befolkning i området. Detta har resulterat i nya maktförhållanden, där den nya mer rörliga gruppens tillgångar och kontroll över både områdets atmosfär och bostäder ökar i förhållande till den mindre rörliga lokalbefolkningen (López Gay, Cocola-Gant & Russo 2020). Ett annat exempel är Hughes (2018) som studerat motståndsrörelsen och protesterna i Barcelona under sommaren 2017 mot den ökade turismen, som med sin ökning resulterat i ekonomiska, sociala och miljömässiga konsekvenser för befolkningen.

Vidare presenteras två djupare sammanställningar av tidigare studier relevanta till uppsatsens syfte och frågeställningar.

15

Cocola-Gant och López-Gay (2020) har studerat Barcelonas centrala kvarter och dess gentrifiering kopplat till turism. Till skillnad från andra studier kring gentrifiering i sydeuropeiska städer, som fokuserar på den pensionerade äldre medel- och överklassen, har istället en yngre åldersgrupp studerats. De beskriver livsstilsmigration som en turistbaserad mobilitet, och menar att det stora antalet migranter från Europa och Nordamerika blivit en konsekvens av den massiva marknadsföringen av Barcelona som en attraktiv turistdestination vid milleniumskiftet. Undersökningen baserades på statistisk data från Barcelonas stadshus samt observationer och intervjuer med 42 barcelonabor, både migranter och spanjorer, under ett års tid (Cocola-Gant & López-Gay, 2020).

Den undersökta statistiken visar på ett skifte av invånarna i den turisttäta stadsdelen Gotic, där bland annat antalet högutbildade och åldersgruppen 25-39 åringar, med en majoritet utlandsfödda, har ökat, vilket förklaras av de många unga arbetande som flyttat dit.

Observationerna och intervjuerna belyser en segregering mellan migranterna och spanjorerna.

Inställningarna mellan grupperna var tydliga: Cocola-Gant och López-Gay (2020) fann att många av migranterna ofta uppmärksammade positiva faktorer gällande Barcelona, medans de spanjorer som intervjuats haft en frustrerad attityd och betonar problemen som turister och livsstilsmigranter medför. Den uppfattade känslan har varit att spanjorerna upplever sig exkluderade, då de menar att de inte kan konkurrera över bostadspriser mot rika utlänningar.

Vidare beskriver de turismen som en pådrivande faktor till polariseringen, då många spanjorer gärna undviker platser med många turister, vilket tenderar att vara de områden som migranter ofta rör sig kring. Den bristande interaktionen förklaras av att många spanjorer finner det svårt att urskilja mellan turister och migranter, de ser på migranter som permanenta turister som talar ett annat språk och vars liv är åtskilt från deras egna, även om migranterna lever intill dem.

Turismen beskrivs således till grund för gentrifieringen, både genom en ekonomisk faktor till följd av de migranter som lockats dit, men även de sociala omständigheterna som detta medför (Cocola-Gant & López-Gay, 2020).

Även Sigler och Wachtsmuth (2016) har undersökt gentrifiering, och i synnerhet dess koppling till globalisering, i Casco Antiguo-distriktet (översatt “Gamla Staden”) i Panama City.

De förklarar transnationell gentrifiering som en process där återinvesteringar i en stad inte drivs av lokal efterfrågan, utan beror på en internationell fritidsdriven migrering till avlägsna platser.

De ökade flödena av kapital, människor och kultur som globaliseringen tillför har möjliggjort investeringar och ombyggnader i storstadsområden, som utformas efter att matcha preferenserna efter en internationell efterfrågan. Casco Antiguo har genomgått en stor förändring mellan år 1990 och 2010. Området beskrivs ha gått från att vara ett slumkvarter under slutet av 1900-talet till att idag bestå av restaurerade byggnader med mängder av kaféer, barer och butiker. Detta förklaras av en upphöjd status efter att området utsågs till ett av UNESCO världsarv, som både resulterade i intresse från fastighetsinvesterare samt enorm medial uppmärksamhet globalt. Utöver intresset utifrån gjordes även statliga investeringar för att underlätta arbetet för fastighetsinvesteringar samt göra området mer trivsamt för turister, genom att till exempel. tillsätta en polisinsats enbart i syfte att minska kriminalitet mot turister i området (Sigler & Wachtsmuth, 2016).

Den data som presenteras i studien visar tydligt på en förflyttning av boende i Casco Antiguo, då antalet invånare minskade med 77% mellan 1970 och 2010. Minskningen beror bland annat på att många fastigheter var i en renoveringsprocess eller istället användes för

16

kommersiellt syfte för att tillgodose den ökade internationella turismen och migrationen, i form av hotell, bed and breakfasts och restauranger, men även att nya ägare krävde större fastigheter med fler bekvämligheter. Följaktligen ökade priserna för dessa bostäder och 2010 låg hyrespriset för en bostadsenhet i området mellan 1000$ och 4000$, vilket i perspektiv mot Panama City i helhet där 57% av befolkningen betalade mindre än 200$ i månaden år 2010 i hyra. Den fysiska transformationen beskrivs dock ha gått relativt långsamt, istället presenteras den största förändringen i området vara den demografiska och sociala. År 2010 fanns boende från 45 olika nationaliteter. Casco Antiguo marknadsförs internationellt på internet genom att främja en ny livsstilsmöjlighet för migranter. Då en ökad närvaro av turister och internationella migranter var att vänta, formades området således för att matcha nya livsstilar och kommersiella möjligheter (Sigler & Wachtsmuth, 2016).

17

5. EMPIRI

Empirin inleds med en kortfattad presentation av de intervjuade svenska livsstilsmigranterna.

Vidare presenteras de insamlade materialet från intervjuerna. Materialet är en sammanställning av respondenternas enskilda svar, och presenteras till största del som en gemensam tolkning av de fyra individuella respondenternas svar. Empirin är uppdelad i tre delar; de svenska livsstilsmigranternas migration, livsstil och umgänge, deras boendesituation och slutligen deras beskrivning av att vara livsstilsmigrant i Barcelona.

De personer som är intervjuade är alla uppväxta i Sverige och flyttade till Barcelona i tjugoårsåldern. De intervjuade består av tre kvinnor och en man och är i åldern 27-39 år.

Respondent har bott permanent i Barcelona sedan 2019, 2017, 2013 respektive 2007. De svenska livsstilsmigranternas boendesituation skiljer sig både till plats och form, men bor alla i centrala områden. En bor i hyresrätt i Dreta de l'Eixample med sin partner och vän, två bor i köpta lägenheter i El Poble Sec själv respektive Sants med partner och barn och den fjärde bor som inneboende hos en katalan i Sant Antoni.

5.1 Migration, livsstil och umgänge

När det kommer till varför de svenska livsstilsmigranterna flyttade till Barcelona beskriver samtliga hur detta inte var en planerad händelse i livet. För flera av de intervjuade har det varit ett spontant beslut vid en tid då migranterna inte känt sig bundna till något i Sverige, till exempel vid avslutade studier eller en förändrad arbetssituation. Då möjligheten att flytta till Barcelona dök upp såg de en chans att testa på något annorlunda. Det har inte heller funnits en tydlig tidigare koppling till staden, förutom en generell uppfattning av Barcelona som en rolig stad och goda intryck av de som tidigare varit på kortare turistbesök. För samtliga fanns det ingen långsiktig plan med flytten, migranterna hade till en början av sin tid inte i åtanke att bo kvar i Barcelona under en längre period. De första åren ansågs fortfarande Sverige som hem för dem, främst med anledning av att de flesta har familj och vänner kvar i Sverige samt att den första tiden i Barcelona präglades av osäkerhet gällande deras boendesituation. Det är inte förrän efter några år som de uppfattar Barcelona som sitt hem och att de funnit en trygg grund i staden. En viktig aspekt som de intervjuade belyser för att känna sig trygga är det sociala nätverket. När är de flyttade ner kände de ingen eller väldigt få personer och att bygga relationer har haft stor betydelse för att finna en stabil och trygg tillvaro i Barcelona.

Bland de svenska livsstilsmigranterna är det vanligt att umgås i internationella kretsar, men de söker sig inte nödvändigtvis till andra svenskar. Nya bekantskaper görs oftast via jobbet och på internet i olika aktivitetsgrupper på exempelvis Facebook. De påpekar att atmosfären i Barcelona är mer öppen och inbjudande jämfört med Sverige, och att bli vän och skapa nya relationer med vänners vänner ofta förekommer. De uppfattar att det är lätt att få kontakt med andra livsstilsmigranter, ofta från USA, Storbritannien och Sydamerika, då de också letar efter nya bekantskaper. Däremot menar de intervjuade att de har få vänner som är katalaner eller spanjorer. De uttrycker att det är svårare att komma nära dem, eftersom de redan har ett nätverk av familj och vänner de umgås med och inte är lika utåtsökande efter nya umgängen.

Respondenterna rör sig mest i de områden där deras hem ligger, samt vissa andra centrala områden och ner mot stranden. De undviker ställen med alldeles för mycket turister, vilket är

18

något de inte gjorde till en början. De framställer också en skillnad mellan dem, som bott i Barcelona några år, och de svenskar som nyligen flyttat ner som bor i de turisttäta områdena och festar mycket. När de ha bott i Barcelona ett tag söker de sig till mer likasinnade personer, i den mening att de har ett stabilt liv och en långsiktig plan med att bo i staden, och inte ser sin tid där som en tillfällig, rolig vistelse. De beskriver att det är sorgligt när personer som de kommit nära flyttar ifrån Barcelona, vilket också tros vara en underliggande anledning till att de inte umgås med personer som precis flyttat ner och har en mer turist-liknande livsstil.

5.2 Boendesituation

De intervjuade bor var och en i mindre turisttäta områden i centrala Barcelona; Sant Antoni, Dreta d’Eixample, Poble Sec och Sants. Gemensamt har alla bott i centralare, turisttäta områden i Ciutat Vella, som Raval, Gotic och Barceloneta i början av sin tid i Barcelona men senare flyttat till lugnare områden med vetskapen om en längre, mer permanent vistelse. Alla uttrycker hur turismen, framförallt under sommarmånaderna, är väldigt påträngande och hektisk, vilket har lett till att man valt att flytta till andra bostadsområden. Även oroligheter och kriminalitet i form av personrån eller liknande i de centralaste och mest turisttätaste områdena tycks vara en anledning att flytta från dessa områden. Valet av bostadsområde tycks både bero på områdets atmosfär och rykte men också slumpmässigt beroende på utbud. De intervjuade har alla olika boendesituationer; egna lägenheter eller i kollektiv, hyresrätter eller bostadsrätter. Boendesituationen verkar till stor del avspeglas sig i var man befinner sig i livet.

Där hyreslägenheter och kollektiv är vanligare bland yngre singlar medan äldre, mer etablerade livsstilsmigranter med familj väljer att köpa lägenhet i Barcelona. Av de intervjuade som köpt lägenhet i Barcelona upplevs inte att detta är en kompliceras process, utan snarare enklare än motsvarande process i Sverige. De områdena som de intervjuade bor i består av en blandning av lokalbefolkning, andra internationella livsstilsmigranter, yngre, barnfamiljer och äldre.

Vid fråga på i vilka områden i Barcelona som svenskar generellt brukar röra sig i svarar de intervjuade enigt de mest centrala och turisttäta områdena i Ciutat Vella, som Raval, Gotic och Barceloneta. Detta syftar framförallt på svenska livsstilsmigranter som under en kortare period flyttar till Barcelona för att arbeta på framförallt callcenters, njuta av solen och festa.

De intervjuade menar alla att de när de flyttade ner till Barcelona inte visste hur länge de skulle stanna i staden och därmed flyttade runt mycket i början av sin vistelse. Ovissheten i hur länge man ska stanna och liten erfarenhet av hur man hittar boende i Barcelona menar de intervjuade gör det svårt att hitta ett bra boende till ett rimligt pris på en gång. Att flytta runt är också en möjlighet till att testa sig fram för att se vilken boendeform och område man som individ gillar och trivs med. Generellt upplever de intervjuade att det inte är svårt att hitta boende, utan att det snarare handlar om vilken standard man vill ha och hur mycket pengar man kan tänka sig att betala, men att det också handlar om tur, erfarenhet och hur stort behov man har efter en bostad. Flera av de intervjuade har även hittat sitt boende genom just facebookgruppen

“Svenskar i Barcelona”.

När det kommer till om bostadspriserna är billigare eller dyrare i jämförelse med motsvarande bostäder i ett storstadsområde i Sverige är den generella upplevelsen att det är billigare, men att detta inte är något som man reflekterat över. Bostadspriserna upplevs även ha minskat under pandemin då turismen avtagit drastiskt och många internationella

19

livsstilsmigranter flyttat från Barcelona. Informanterna uppfattar det som att lönerna generellt är betydligt lägre i Barcelona än Sverige, vilket också avspeglar sig på bostadspriserna. Trots minskade bostadspriser det senaste året, upplever de som har bott där över en längre period på runt 8 år eller mer att bostadspriserna har ökat sedan man flyttade ner till Barcelona.

Bostadspriserna beror även på i vilket område bostaden ligger, hur populärt området är vid tidpunkten och vem man hyr av - exempelvis privatperson eller agentur.

Ingen av de intervjuade har hyrt ut sitt boende via Airbnb och upplever inte heller att detta är något som de skulle vilja eller har behov av att göra. En stor anledning till detta är de statliga regleringar som införts de senaste åren. Några av de intervjuade har dock lånat ut sitt boende till familj och vänner som besökt Barcelona under en kortare tid. Flera av de intervjuade har haft problem med sina lägenheter i form av till exempel vattenläckor eller liknande, och menar att det varit en krånglig och utdragen process att få detta reparerat. Den generella upplevelsen är då att man inte blivit tagen med samma seriositet i och med att man är livsstilsmigrant och inte kan uttrycka sig eller förhandla tillräckligt bra på spanska eller katalanska.

5.3 Att vara svensk livsstilsmigrant i Barcelona

Det finns flera saker med Barcelona som uppskattas av de svenska livsstilsmigranterna.

Klimatet, den avslappnande mentaliteten, öppenheten mot andra kulturer och människor, pulsen, vädret samt närheten till havet och naturen är några exempel. I förhållande till exempelvis Stockholm menar flera av respondenterna att Barcelona är mer avslappnat och skapar en mindre stressig vardag där man tar allting lite som det kommer. Samhället med dess restauranger, barer och aktiviteter upplevs även vara mer tillgängligt för alla samhällsklasser, till skillnad från Stockholm, då det är relativt billigt att gå ut och äta eller ta en öl. Alla samhällsklasser deltar i samhället, vilket skapar en känsla av inkludering. Barcelona är även en stad fylld av liv där det konstant händer saker och upplevs aldrig tråkigt. Det finns även ett miljö- och klimattänk bland invånarna som är uppskattat. Det finns ett mindset av att ‘rädda planeten’ där lokala företag tar ansvar inom både etiska och klimatfrågor, även om den statliga källsorteringen inte är helt fungerande.

Trots Barcelonas fördelar och öppna klimat finns det saker som respondenterna inte uppskattar lika mycket och i viss fall uttrycker som frustrerande. Det som respondenterna gillar minst med Barcelona är de alla eniga kring; turismen. Speciellt under sommarmånaderna blir turismen nästintill outhärdlig, framför allt i de mest turisttäta områdena som Ciutat Vella, vilket resulterar i att många lämnar staden för landsbygden under dessa månader. Annat som upplevs frustrerande är hur inget som bör funka funkar. Man lär sig att inte stressa upp sig, ta saker som det kommer och leva i nuet - något som många också uppskattar. Även byråkratin kan vara svår att förstå och då upplevas som komplicerad, speciellt i och med att all information erbjuds på katalanska, ett språk inte många livsstilsmigranternas inte kan. Till skillnad från Sverige upplever några respondenter byråkratin i Barcelona som ineffektiv där ingenting är korrekt och kräver mycke fysiskt pappersarbete, medan andra som bott i Barcelona under en längre tidsperiod upplever den som enkel, men inte lika enkel som i Sverige och att det mesta går att göra digitalt.

5.3.1 Svenska livsstilsmigranters upplevelse av lokalbefolkningen

20

De svenska livsstilsmigranternas upplevelse av lokalbefolkningen är blandad. De upplever dels att lokalbefolkningen inte är förtjusta i någon då deras syn på migranter till stor del är färgad av de turister som kommer till Barcelona för att festa, utan respekt mot varken staden eller dess invånare. Därav har de fått en dålig bild av framförallt svenskar, britter och amerikaner.

Respondenterna beskriver även hur den äldre lokalbefolkningen inte har hängt med i urbaniseringen av staden de senaste årtionden och att den öppenhet som finns i staden framförallt upplevs finnas mellan de internationella livsstilsmigranterna och inte delas med lokalbefolkningen. De allra flesta livsstilsmigranter, både svenska och internationella pratar inte heller katalanska vilket gör att kontakten, utbytet och samhörigheten med lokalbefolkningen uteblir. Trots dessa upplevelser uttrycker alla respondenter hur det finns de som både är trevliga och välkomnande mot livsstilsmigranter. Respondenter som bott i Barcelona under en längre tidsperiod upplever sig dock välkomnade av lokalbefolkningen som migrant när man väl skapats sig en relation till någon ur lokalbefolkningen. Visar man ett intresse för deras språk och kultur blir lokalbefolkningen väldigt glada, framåt och välkomnande.

5.3.2 Svenska livsstilmigranter om lokalbefolkningens syn på livsstilsmigranter

Lokalbefolkningens syn på livsstilsmigranterna upplevs vara både positiv och negativ.

Uppfattningen av lokalbefolkningens generella uppfattning av livsstilsmigranter är att de är turister, vilket gör att de har en dålig grundinställning. Inställningen förändras och blir mer öppen när de hör att man som livsstilsmigrant pratar spanska och har bott i Barcelona under en längre period. Beroende på var man kommer ifrån och med vilka intentioner menar respondenterna att det tar olika lång tid som migrant att anpassa sig till Barcelona som stad.

Detta leder till att de finns lokalbefolkning som tycker att migrationen berikar staden men även de som tycker detta förstör samhället och därmed är emot den. Detta beror enligt en respondent mycket på vilken attityd de som kommer hit har mot staden och kulturen samt i vilken utsträckning man vill vara en del av det lokala samhället. När det kommer till svenska livsstilsmigranter finns båda delarna, de som flyttar till Barcelona för att festa och skapa sig nya sociala sammanhang, och då ofta beter sig respektlöst mot dess invånare, samt de som försöker lära sig katalanska, uppleva kulturen och sedan skaffar barn och familj i Barcelona.

En annan respondent menar att lokalbefolkningen av dessa anledningar framförallt inte är välkomnande mot unga, vilket visar sig både i vardagliga möten men även inom statliga institutioner som exempelvis vid kontakt med sjukvården. Där man fått en känsla av att man som livsstilsmigrant utnyttjar och tar en plats i systemet för att få träffa en läkare. Denna känsla har även förstärkts med att man inte pratat katalanska, vilket komplicerar kontakten med sjukvården.

5.3.4 Livsstilsmigranters upplevelse av turismen, stadens utveckling och framtiden

När det kommer till rörelsen att bevara Barcelona från turism menar respondenterna att detta inte är ett produktivt sätt att se på turistnäringen, då Barcelona till stor del är beroende av turismen och att turismen behövs för ekonomin. De förstår invånarnas frustration, och instämmer i att turismen både är påfrestande och förstör staden till viss del. Men att man bör hitta en mer konstruktiv lösning för att skapa en hållbar turismnäring istället för att ha en generellt negativ inställning till turism. De upplever även att det finns en frustration över