Gymnasieelevers syn på motivationshöjande faktorer i skolmiljön

Malmö

Högskola

Examensarbete

Lärarutbildningen 5 poäng

SÄL II:2 HT-03

Gymnasieelevers syn på

motivationshöjande faktorer i skolmiljön.

Författare:

Handledare:

Christer Claesson Bengt Araldsson

Peter Löfquist

Examinator:

Sammanfattning

En grundläggande förutsättning för att bedriva en konstruktiv undervisning och skapa ett positivt klimat för lärande är att den enskilde eleven är motiverad att bedriva studier.

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga olika faktorers inverkan på elevernas studiemotivation .Vi har då valt att inrikta oss på faktorer som den enskilda skolan och dess skolledning på olika sätt kan påverka.

Undersökningen visar klart att de vikigaste faktorerna är lärarens pedagogiska egenskaper, lärarens engagemang och utstrålning och hans personliga förståelse för elevens situation samt klassklimatet eller med andra ord stämningen i klassen. Det framstår också klart att läraren spelar en central roll för att motivera eleverna genom sitt sätt att undervisa och sitt sätt att engagera sig för eleverna. Läraren har också en viktig funktion för att åstadkomma ett bra klassklimat och tillsammans med eleverna skapa en stimulerande och lärande miljö som ger engagerade och motiverade elever.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

1 Inledning

Sida

Bakgrund 4 Syfte 5 Frågeställning 5 Avgränsning 5

2

Tidigare

forskning

Motivationsbegreppet 6

3

Metod

7

4

Resultat

Förord 8

Sammanställning av resultatet i enkätundersökningen 9 Grafiska översikter och tabeller över resultatet 10 Sammanställning av resultatet av djupintervjuerna 12

5

Analys

14

6 Sammanfattning och diskussion

15

Källförteckning

16

Bilagor

Enkäten (Rangordningsdel) 17 Enkäten (Motiveringsdel) 18 Djupintervjun 19 Resultatöversikt 20

1. INLEDNING

Bakgrund

Utbildning och den kunskap man därigenom tillägnar sig är en viktig grund för en positiv samhällsutveckling. Så har det varit sedan industrialismens framväxt på 1800-talet och det är än viktigare i vårt informationssamhälle år 2003. Allt fler människor genomgår utbildningar på olika nivåer, därför att vårt samhälle förutsätter att det finns tillgång på utbildade människor. Många utbildningarna är idag också längre än

tidigare.

Våra gymnasier genomströmmas av allt fler unga människor som där skall genomgå sin grundutbildning för att sedan söka ett arbete eller få en plattform för att studera vidare på en högskolenivå. Detta medför att många klasser och grupperingar får en heterogen sammansättning av elever som har olika ambitionsnivåer och inriktning. För att kunna bedriva en effektiv verksamhet på gymnasienivå är det viktigt att eleverna har viljan, lusten, och samtidigt har drivkraften eller motivationen till det lärande, som gymnasiestudierna förutsätter, för att åstadkomma den grund som alla behöver för att vidareutvecklas inom det område man sedan väljer. I läroplanen (Lpf-94) framgår att gymnasiestudierna skall vara förberedelse för det vuxna livet som samhällsmedborgare. En förutsättning för detta är att eleverna tar sitt ansvar för sin kunskapsinhämtning och har klara mål för sina studier och det livslånga lärande som dagens samhälle kräver och som också är målsättningen för vår gymnasiala

utbildning.

Mot denna bakgrund har vi funnit det intressant att närmare studera vilka faktorer som påverkar motivationen hos eleverna. Det är vidare av intresse att undersöka hur vi som enskilda lärare och enskilt gymnasium tillsammans med eleverna på ett positivt sätt kan påverka motivationen för eleverna eller undervisningsgruppen. Om vi med olika medel kan förbättra motivationen hos våra elever kommer det samtidigt att leda till en positiv skolmiljö och en ökad kunskap i dess vidare betydelse som läroplanen (Lpf-94) utrycker som ett samspel mellan fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet.

Vår erfarenhet och uppfattning är att läraren är en nyckelperson, har en viktig uppgift för att stimulera elevens engagemang och befrämja den lärande miljö som skolan är.

Detta examensarbete är den avslutande delen på vår pedagogiska utbildning på 40 poäng, som genomförts vid Lärarutbildningen i Malmö Högskola. Vi har båda flera års erfarenheter av arbete i näringslivet i olika sammanhang och också erfarenhet av att driva eget företag. Vi tror att vi därigenom samlat mycket erfarenheter som är värdefulla som lärare på gymnasieskolan. När man går in i nya uppgifter får man också nya perspektiv och infallsvinklar på olika problemsituationer.

En grundläggande förutsättning för att man skall fungera i en arbetssituation på ett bra sätt är att man känner glädje och tillfredställelse i arbetet man utför och dessutom tror på det man håller på med.

Vi ser det därför som en utmaning att som lärare på olika sätt försöka att

kommunicera med eleverna och stimulera dem till att inhämta kunskap och hjälpa dem att växa in i det vuxna livet som goda samhällsmedborgare.

Syfte

Syftet med detta arbete är att undersöka och få kunskap om vilka faktorer som är viktigast för att stimulera och befrämja studiemotivationen hos våra gymnasieelever idag. En följdfråga till detta är vad lärare och elever tillsammans kan göra för att förbättra motivationen hos eleverna.

Frågeställning

Det frågor vi ställer oss som aktiva lärare med flera års erfarenhet redan av skolmiljön, är:

- Vad kan göras för att eleverna skall trivas så bra så möjligt under sin gymnasieutbildning ?

- Vilka studiemotivationshöjande faktorer är väsentliga för våra elever idag?

- Vad kan negativt påverka elevernas motivation, eller vilka risker löper en lärare av idag att förlora sina elevers intresse ?

- Vad kan ledningen på skolan påverka, när det gäller elevernas motivation? - Hur påverkar kravnivån – studiemotivationen ?

Avgränsning

Då motivationsbegreppet är komplext har vi begränsat oss till att studera faktorer som vi som enskilt gymnasium och enskild lärare eller elev direkt kan vara med och påverka. Vi har då funnit det nödvändigt att utesluta biologiska och sociala faktorer samt betygsfokuserade faktorer eftersom dessa faller utanför det område vi kan påverka.

Vi har vidare inte tagit hänsyn till de eventuella skillnader i resultatet, som kan finnas mellan könen. Detta då vi anser att resultatet skulle fokuseras på dessa skillnader istället.

2. TIDIGARE FORSKNING

Motivationsbegreppet

”Motivation är den process som aktiverar och dirigerar människans beteende gentemot ett visst mål” (Fokus 97, cdrom ). Det är en inre process i människan som sätter igång en aktivitet, som i sin tur framkallar en rad reaktioner för att ge individen drivkraften och viljan att arbeta mot bestämda mål. Motivation är en sinnesstämning, en önskan och en glädje att göra något. Det är vidare en positiv och energidrivande dragkraft som höjer intensiteten och kreativiteten i våra handlingar. I Bonniers lexikon, del 13, står det att motivation är en handelsorsak, inom psykologin: de energi- och riktningsgivande krafterna bakom beteendet. I modern psykologi har motivation i stor utsträckning kommit att ersätta vilja. Det handlar med andra ord om att mobilisera stora reserver av inre styrka, beslutsamhet och hängivenhet. Det bygger på att ha en positiv attityd till sin egen förmåga, för att med den utgångspunkten kunna kreera, producera och prestera. Egidius(2000, s202) delar in

motivationsbegreppet i inre och yttre motivation. Den inre motivationen är styrd inifrån människan där hon tränar sig i de färdigheter som krävs för att lösa ett specifikt problem som praktiseras vid exempelvis problembaserat lärande. Den yttre motivationen är styrd utifrån och stimuleras av belöningen som då kan vara betyget som sätts vid en viss prestation. Motivation är något som finns hos varje människa som ett biologiskt arv. Men man kan också på olika sätt genom en stimulerande miljö förbättra motivationen. En mycket bidragande faktor är läraren. Imsen (1997, s 42) poängterar detta och hänvisar till en engelsk undersökning som konstaterade att ett mönster av samverkande faktorer bidrar till undervisningsresultatet. De konstaterade också att lärarens entusiasm och insats var viktiga beståndsdelar. (Rutter,m.fl.,1979; Mortinore, m.fl, 1988). Självförverkligandet är en stor aspekt när det gäller

motivation och missnöje i skolmiljön, men även i arbetslivet. Fredrik Hertzberg (Bolman&Deal,1997, s157) visar i sina studier att denna faktor är störst när det gäller anledning till tillfredställelse kontra missnöje. Detta gäller i stor grad också våra elever i skolan och deras studiemotivation. Känner inte eleven någon meningsfull delaktighet i det han sysslar med, så minskar drastiskt hans motivation för sitt lärande. Detta kan man också se i Abraham Maslows behovshierarki

(Bolman&Deal,1997, s129), där självförverkligandet är den centrala faktorn. Den inre drivkraften, vikten av att ha mål för studierna belyser Paul J. Meyer (2000,s38)där han säger att ”om du vill förvandla dina önskningar till fakta, dina drömmar till verklighet, din innersta längtan till verkställighet, är det allra viktigaste svaret personlig motivation”. När sedan målen är klara och livliga , fungerar de som en magnet som drar dig till sig. Att ha mål och sätta ut mål är den viktigaste och mest positiva handlingen i livet.

I en D- uppsats i psykologi med titeln: ” Yttre och inre motivation hos

vuxenstuderande” (Öhman,2000) framkom att den viktigaste yttre motivationen vid utbildningens början var att få en fast anställning men denna gick att vända mot en inre motivation genom elevernas delaktighet vid planering av innehållet, förankring till verkligheten samt medbestämmande. Resultatet i undersökningen överensstämmer enligt Öhman med modern forskning inom motivationspsykologi som belyser vikten av kontroll, att få bestämma, att vara älskad och känna glädje. För en företagsledare i näringslivet är det 4 faktorer (Jäverberg och Taravosh,1997) som måste uppfyllas för att man skall vara totalt motiverad. Det är att jobbet skall vara meningsfullt i sitt sammanhang, det skall vara lämplig svårighetsgrad, man skall själv kunna påverka sin arbetssituation och man ska ha bra relationer till medarbetare och chefer.

3. METOD

Den metod vi har valt att använda är en enkätundersökning på elever från två relativt stora gymnasieskolor i södra Sverige. I enkäten bad vi eleverna att rangordna 12 stycken av oss valda alternativ, och med ett öppet alternativ, om eleverna anser att något annat alternativ är av vikt. Enkäten består också av en motiveringsdel, där de 5 första valen i rangordningen skall motiveras (bilaga 1,2). Denna enkät har vi vidare kompletterat med sex stycken djupintervjuer, bestående av 13 stycken frågor i anslutning till resultatet i enkätundersökningen (bilaga 3). Denna kombination anser vi täcker den frågeställning vi utgick ifrån.

Undersökningsgruppen som uppgår till totalt 128 elever, är begränsad till de elever vi själva undervisar, då vi anser att därigenom svaren får bättre relevans till våra egna strävanden att skapa en bättre studiemiljö för våra elever, och att hitta de faktorer, som kan hjälpa oss att optimera våra elevers studiemotivation.

Undersökningsgruppen består övervägande av elever från årskurs 3, med undantag från en klass från årskurs 2.

Gruppen består av både studieförberedande program såsom teknik- och samhällsprogrammet, och yrkesförberedande program som el- och

handelsprogrammet. Den inbördes fördelningen mellan dessa är relativt jämn. Fördelningen mellan könen i gruppen är också ganska lika, vilket bidrar till att få en bra spridning och bättre validitet av resultatet.

4. RESULTAT

Förord

Frågeställningen är vilka faktorer våra elever anser är viktiga för deras studiemotivation. En annan frågeställning är vad kan vi: elever, lärare och skolledning tillsammans kan medverka för att såväl positivt som negativt påverka motivationen hos våra elever.

Undersökningen har ägt rum på två stora gymnasieskolor med totalt 2700 respektive 2000 elever.

Skolorna ligger geografisk åtskilda (30 mil), och belägna i södra delen av Sverige i mellanstora kommuner.

Undersökningen består av en enkätdel som innehåller en rangordningsdel och en motiveringsdel, och därefter har vi genomfört en djupintervju med 6 elever från undersökningsgruppen, där vi låtit dessa elever ta del av undersökningsresultatet. Undersökningsgruppen är utvald från de skolor och klasser där vi själva undervisar. Gruppens storlek är totalt 128 elever i årskurs 2 och 3, där både studieförberedande och yrkesförberedande program finns representerade. Även klasser med både övervägande antal flickor ( Samhällsprogrammet) och övervägande antal pojkar (Teknik- och Elprogrammet) finns med i gruppen.

Ingen hänsyn har tagits till kön i undersökningen, då resultatet visar att det endast är marginella skillnader, som inte statistiskt kan beläggas i denna lilla undersökningsgrupp. Vidare har bara marginell hänsyn tagits till de naturliga skillnader som finns mellan de yrkesförberedande respektive studieförberedande programmen, då de inte har betydande relevans för frågeställningen och syftet med undersökningen.

De program och inriktningar som deltagit är följande:

Program: Inriktning: Årskurs: Antal elever: Elprogrammet datorteknik. 2,3 25

Handelsprogrammet handel 3 17 Samhällsprogrammet europaekonomisk 3 21 Samhällsprogrammet företag 3 30 Teknikprogrammet data/högskole 3 35

Sammanställning av resultatet i enkätundersökningen.

Vi har valt att enbart ta upp de faktorer som eleverna statistiskt visar vara viktigast. Anledning till detta är att inte tendenserna skall försvinna i siffermängden.

Vidare har vi valt att ta upp elevernas 11:e och 12:e handsval, för att belysa de faktorer som eleverna inte anser är viktiga för deras studiemotivation.

När det gäller motiveringsdelen av enkäten redovisar vi denna nedan tillsammans med resultatet av djupintervjudelen.

Förstahandsvalet: Antal: Procentuell andel av

alla tillfrågade elever:

Stämningen i klassen 32 elever. 25

Lärarens pedagogiska egenskaper 29 elever. 23 Lärarens engagemang och utstrålning 23 elever. 18 Humoristiska inslag i undervisningen 14 elever. 11 Personlig förståelse för elevernas situation 10 elever. 7 Resterande alternativ fick inget eller endast ett fåtal elevers röster.

Andrahandsvalet:

Lärarens pedagogiska egenskaper 28 elever. 22

Stämningen i klassen 22 elever. 17

Lärarens engagemang och utstrålning 20 elever. 16 Personlig förståelse för elevernas situation 18 elever. 14 Humoristiska inslag i undervisningen 11 elever. 8 Övriga alternativ fick 1 – 6 röster.

Tredjehandsvalet :

Personlig förståelse för elevernas situation 18 elever. 14 Humoristiska inslag i undervisningen 16 elever. 13 Lärarens engagemang och utstrålning 15 elever. 12 Lärarens pedagogiska egenskaper 15 elever. 12

Stämningen i klassen 15 elever. 12

Elevernas 11:e handsval:

Traditionell katederundervisning 30 elever. 23 Ämnesintegrerad undervisning 30 elever. 23 Elevernas 12 :e handsval:

Traditionell katederundervisning 54 elever 42 Ämnesintegrerad undervisning 19 elever. 15

Grafiska översikter och tabeller över resultatet

E l e v e r n a s f ö r s t a h a n d s v a l 0 5 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 3 5 Lä ra re ns e nga ge ma ng/ ut s trå ln ing. P e rs o n lig fö rs tåelse fö r elever n as situ atio n . Hu m o ri stiska in slag i unde rv is ni nge n. Lä ra re ns Pe da gogi s k a eg en skap er . Tra d it ione ll k a te d e runde rv is ni ng. T e o ri var ad m e d p raktiska ö v n in g a r. "Case-m e to d ik" eller "P BL -m eto d ik" Äm n esin ter g rer ad unde rv is ni ng. APU / Pr aktik T illg ån g till stu d iemiljö er , grupprum oc h da to re r. Gem e n skap su tr ym m e n , (cafémiljö er ) S täm m n in g e n i klassen . Övr ig t: (eg e t val) S v a r s a l t e r n a t i v An tal elever E l e v e r n a s a n d r a h a n d s v a l 0 5 1 0 1 5 2 0 2 5 3 0 Lärarens engagem ang/ut st rålning. Personl ig förståel se för el evernas si tuati on. Humori sti ska i n sl ag i undervisningen. Lärarens P edagogiska egenskaper. Tradit ionell kat ederundervisning. Teori varad med prakti ska övni ngar. "Case-metodi k" el le r "PBL-metodi k" Ämnesi ntergrerad undervisning. APU / Prakti k Tillgå ng t ill s tudie m iljöe r, grupprum och dat o rer. Gemenskapsutrymmen, (c af ém iljöe r) Stämmni ngen i kl assen. Övri g t: (eg et val ) S v a r s a l t e r n a t i v Antal el ever

E lev ern as tred je v al

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 L äraren s enga ge m ang/uts tr ålning. Pe rs onlig för stå el se för el evern as si tu ati o n . Hu mo ri sti ska i n sl ag i unde rv is ninge n. Lä ra re ns Pe da gogis ka eg en skap er. Tr ad itione ll ka te d er unde rv is ning. Te or i v ar ad m ed pr ak tis ka öv ninga r. "C ase-meto d ik" el le r "P BL -meto d ik" Ämn esi n terg rerad unde rv is ning. APU / Prakti k Tillgå ng till s tudie m iljöe r, gr uppr um oc h da tor er . G em ens ka ps utr ym m en, (c af ém iljöe r) Stämmn in g en i kl assen . Ö

vrigt: (eget val)

S varsaltern ativ

An

tal

el

Lärarens

engagemang/utstrålning. Personlig förståelse för

elevernas situation. Humoristiska inslag i undervisningen. _{Lärarens Pedagogiska}

egenskaper. Traditionell

katederundervisning.

Teori varad med

praktiska övningar.

"Case-metodik" eller

"PBL-metodik" Ämnesintergrerad undervisning.

APU / Prakt ik Tillgång t ill st udiemiljöer ,

grupprum och datorer. Gemenskapsutrymmen,

(caf émiljöer ) Stämmningen i klassen. Svarsalternativ Antal elever e l e v e r n a s 1 2 : e v a l 0 1 0 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 Lärarens e nga ge m a ng/uts trå lning. P e rso n lig f ö rst åel se f ö r el evern as si tu at io n . H u mo ri st iska i n sl ag i unde rv is ninge n. Lä ra re ns Pe da gogis k a eg en skap er. Tra d itione ll k a te d e runde rv is ning. T e o ri varad med p rakt iska ö v n in g a r. "C ase-met o d ik" el le r "P B L -m et o d ik" Ä m n esi n terg rerad unde rv is ning. APU / Pra k tik Tillgå ng till s tudie m iljöe r, grupprum oc h da tore r. Gemen skap su tr ymmen , (c a fé m iljöe r) S tämmn in g e n i kl assen . S v a r s a l t e r n a t i v A n ta l el ever

Sammanställning av resultatet i djupintervjun

Intervjun betår av 13 stycken frågor som behandlar vilka personer och/eller vad för olika faktorer som är påverkningsbara utifrån vad som framkommit i undersökningen.

För att strukturera svaren ifrån denna djupintervju, så har vi valt att visa resultatet i denna form, sett ur elevperspektiv.

AKTÖRER:

Elever Läraren Skolledning

FAKTORER:

Klassklimat/ Påverkar Påverkar genom Påverkar med Trivsel: varandra. informellt sätt och resurser till

attityd och förståelse elevernas trivsel engagemang

Pedagogik: Viktigt att möta Central roll, elev- Schemaläggning med aktivt anpassad kravnivå,

deltagande. jordnära tillämpningar.

Lektion: Koncentration, Central roll Schema/raster. aktiv, men ej störa.

Elevinflytande: Viktigt för elevens Styrning och Påverkar genom självförverkligande, samspel med eleverna att vara lyhörda

för elevernas

behov

Denna gruppering av svaren ger endast en övergripande sikt på frågeställning och svaren i intervjun. Det som klart framkommit i intervjun är att eleverna lägger stor vikt vid lärarens pedagogiska egenskaper och dennes personliga attityd har avgörande betydelse för

elevernas studiemotivation.

Vidare anser eleverna att en faktor inte har någon avgörande betydelse, utan att det oftast är en kombination av flera faktorer, som tillsammans bidrar till att deras motivation

stimuleras och att en trivsam skolmiljö skapas.

En annan viktig faktor i sammanhanget enligt eleverna, är att lärarna anpassar kravet till den kunskaps- och mognadsnivå som eleverna klarar av att uppfylla. För om denna nivå , eller kraven är för höga, så tappar eleverna all motivation för just det avsnittet eller det aktuella ämnet, eller om det vill sig riktigt illa, hela utbildningen..

En viktig aspekt enligt dessa elever, är vikten av att läraren engagera sig i aktiviteter utanför lektionstid och även umgås, och aktivt visar intresse/engagemang för eleverna utanför skoltid.

Det framkom också att eleverna värdesätter de lärare som kan koppla den teoretiska biten i undervisningen till direkta vardagliga praktiska tillämpningar.

Viktigaste studiemotiverande faktorerna är (ej rangordnade) - Läraren pedagogiska egenskaper

- Lärarens engagemang och utstrålning

- Lärarens personliga förståelse för elevernas situation - Klassklimat d.v.s. stämningen i klassen

Det är ingen stor skillnad mellan alternativen. Med andra ord mellan förstahandsvalet och andrahandsvalen och mellan andrahandsvalet och tredjehandsvalet. Det är ej lätt att lyfta fram ett enskilt alternativ framför de andra. Det är helheten, kombinationen av faktorer som är viktig. Samverkan mellan tre –fyra alternativ som tillsammans bidrar till motivationen. Stämningen i klassen är viktig. Man ”peppar varandra” uppåt eller nedåt beroende på vilket klimat som råder i klassen. Vissa väljer inriktning utifrån erfarenhet att denna har

studiemotiverade elever och får därigenom draghjälp uppåt. På samma sätt kan majoriteten i klassen lägga ned engagemanget i ett ämne, beroende på dåligt samarbete eller otillräcklig uppbackning av en lärare.

Klassklimatet är ett resultat av samarbete elev – elev och elever- lärare. Gemensamma aktiviteter t.ex. fika tillsammans, studieresor är viktiga liksom gemensamma projekt. Läraren bidrar med att vara positiv, glad och empatisk. Det smittar av sig på eleverna. En ”jordnära” lärare med informellt sätt är enligt eleverna av stor vikt för att skapa en trivsam klassmiljö och avslappnad stämning och bidra till kreativitet. Läraren skall vara engagerad och aktivt deltagande Försöka få igång diskussioneroch skaparelationer mellan elever och även mellan lärare och elever.

En god pedagog brinner för sitt ämne. Utstrålningen, inlevelsen och sättet att tala är viktig liksom samarbete mellan lärare och elev. Viktigt är också att läraren lägger fram vardagliga exempel (kopplat till verkligheten) och egna erfarenheter. Det är också bra med historier som kan engagera och öka lyssnandet. Vidare har det stor betydelse att läraren har stora kunskaper i ämnet.

Studiemotivationen är viktig och central för att orka pressen som periodvis kan vara hög. Man måste ha mål för det man gör anser de tillfrågade eleverna.

Studiemotivationen minskar av faktorer i omgivningen t.ex. problem i hemmet, dålig stämning i klassen. I skolan är läraren nyckeln. En oengagerad lärare bidrar till en minskad motivation. Det kan också vara så att man får en svår uppgift och ingen eller otillräcklig

handledning av läraren. Det kan också vara så att pressen totalt sett är för hög, om man har

för många prov eller uppgifter på gång samtidigt. Eleverna eftersträvar bättre samordning mellan lärarna. En annan bidragande faktor kan vara läroböckerna, om dessa inte är pedagogiskt strukturerade eller dåligt uppdaterade.

Trivsel och motivation hänger samman. Det är roligare att ta sig an uppgifterna om man tycker att det är roligt och trivsamt i skolan.

För att det skall bli en bra lektion kan eleven bidra med att hänga med, vara delaktig, starta en diskussion. Alla lektioner går dock inte att påverka. Elevinflytande är positivt. Delaktighet ger glädje och motivation. Det blir roligare och mer motiverande om man själv har varit med och bestämt en sak. Det måste dock vara balans mellan delaktigheten. Läraren har dock

överblicken över kursmål , varför hans inflytande är viktig.

Skolledning påverkar med faktorer som pedagogisk schemaläggning, resurser till trivsam studiemiljö och framförallt att skolan har mål och att dessa realiseras ute i verksamheten, speciellt då till eleverna.

5 Analys

Det förstahandsval som toppar statistiken är klasstämningen.

Att detta kom först är för oss lärare ingen nyhet, då ungdomar av idag är ganska medvetna om sig själva. Och sin egen trivsel är något som de oftast sätter i första rummet. Detta tyder också på att våra elever inser vikten av en god miljö att vistas i. Att lärarens pedagogiska egenskaper, personlighet och kompetens är viktig för våra elever visar sig naturligt. Men vad som är intressant i sammanhanget, är att

metodiken kommer långt ner på rangskalan hos våra elever. Detta beror troligtvis på att eleverna ”överlåter” detta ansvar på sina lärare, och delvis på att de inte riktigt förstår innebörden av alla olika metodiktillämpningar.

Vad som tydligt syns i översikten (bilaga 4), är att 54 av 128 elever valde

traditionell katederundervisning som sitt sista val. Detta tror vi tyder på att eleverna är trötta på en standardiserad undervisningsform, eller beror det på dom förknippar denna undervisningsform med ”äldre traditionella lärare”, som inte hänger med i tiden, och förnyar sina undervisningsmetoder.

Detta förknippar våra elever gärna med stela och tråkiga lärare som arbetat för länge i skolan, och som inte längre brinner för sitt ämne eller yrke.

Genom att utvärdera och analysera vårt arbete med hjälp av ständig utvecklad teori kan vi bli ännu mer professionella i vår undervisningssituation.

En annan aspekt av resultatet i intervjuerna är att eleverna är medvetna om

skillnaderna mellan olika lärares kravnivå, vilket kan variera mycket enligt eleverna. Att styra gruppen och ändå lämna utrymme åt individerna är grunden för ett bra ledarskap. Med flera goda pedagoger i samverkan kommer man närmare detta mål. Kontrasten mellan pedagogers personligheter är en viktig resurs men det det

gemensamma pedagogiska förhållningssättet är dock av avgörande betydelse. Det är också viktigt att läraren möter eleverna i de olika faserna i lärandet med möjlighet till reflektion och diskussion för att starta egna tankar och utifrån egna förkunskaper lära sig att uttrycka sig med sitt eget interimsspråk. Att utmana någons intellekt och känsla är den mest aktiva pedagogiska kraften.

Men vad som eleverna ser som ett stort problem, är när kravnivån är allt för stor,

och att större delen av klassen inte klarar godkändnivån. Detta bidrar till att intresset för ämnet eller skolan minskar drastiskt, och detta är alarmerande anser vi, för om vi inte har elevernas förtroende, hur skall vi då kunna lära dessa något överhuvudtaget? Vidare är eleverna mycket medvetna om att skolans resurser minskar, och att vi lärare blir belastade med mer och mer administrativa uppgifter. Allt detta leder till mindre resurser och stöd till våra elever, som påverkar balansen mellan krav och stöd till eleverna. Detta enligt forskarna Kurasek och Teorell.( Bolman&Deal,1997, s128) En väg att anpassa kravnivån för eleverna är att utveckla nätundervisningen parallellt med traditionell undervisning. Detta skulle leda till att ambitiösa elever kunde göras mindre schemabundna. Handledning av lärare kunde då ske via bokad tid eller via nätet. Läraren kunde koncentrera sig på de mindre självgående eleverna. På detta sätt får alla elever en anpassad kravsituation.

Bland våra gymansieelever idag är det många som inte har klara mål för sin utbildning och sina framtidsplaner. Det beror bland annat på den rika flora av utbildningsvägar som finns, som kan leda till förvirring i valen.Ungdomar har det idag också mycket bra förspänt ekonomiskt, vilket leder till en bekväm inställning till livet. Gymnasisterna är många gånger inte mogna för att ta det ansvar det innebär attt lägga den plattform som gymnasiet utgör. Därför skulle det för många vara nyttigt att ta ett sabbatsår efter första året, då man fick möjlighet att arbeta eller kombinera det med utlandspraktik och språkstudier.Dessa ungdomar skulle då hinna mogna och sedan med större engagemang och motivation avsluta sina gymnasiestudier.

6 Sammanfattning och diskussion

En grundläggande förutsättning för att bedriva en konstruktiv undervisning och skapa ett positivt klimat för lärande är att den enskilde eleven är motiverad att bedriva studier.

Syftet med detta arbete har varit att kartlägga olika faktorers inverkan på elevernas studiemotivation .Vi har då valt att inrikta oss på faktorer som den enskilda skolan och dess skolledning på olika sätt kan påverka.

Undersökningen visar klart att de vikigaste faktorerna är lärarens pedagogiska egenskaper, lärarens engagemang och utstrålning och hans personliga förståelse för elevens situation samt klassklimatet eller med andra ord stämningen i klassen. Det framstår också klart att läraren spelar en central roll för att motivera eleverna genom sitt sätt att undervisa och sitt sätt att engagera sig för eleverna . Läraren har också en viktig funktion för att åstadkomma ett bra klassklimat och tillsammans med eleverna skapa en stimulerande och lärande miljö som ger engagerade och motiverade elever.

Elevernas möjlighet till självförverkligande genom medbestämmande, medvetenhet om sina mål och skolans mål, och i kombination med lagom ställda krav/arbetsbörda, bidrar till elever som trivs och har en målmedvetenhet för sitt livslånga lärande. Hur skall då skolan uppfylla dessa faktorer? Enligt oss är det inte så mycket som behövs, utan egentligen bara följa de styrdokument som skolan har till sin hjälp. Detta har visat sig för de flesta skolor svårt att uppnå i realiteten.

Vad beror detta på? Dålig organisation?, Dåliga lärare?, Konservativ ledning med obenägenhet till förändring?, Resursbrister?, Eller är det en kombination av dessa och kanske många fler?.

Det enda vi som enskilda lärare kan påverka är just de elever vi undervisar och kanske även vår skola till viss del, så vi får börja i denna ända av problemet och se vart det leder.

Källförteckning.

Bolman, Lee G. & Deal E. Terrence (1997). Nya perspektiv på organisation och ledarskap.

Lund: Studentlitteratur.

Bonniers lexikon, del 13

Egidius, H. (2002). Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och Kultur. Imsen, Gunn. (1999). Lärarens värld. Lund: Studentlitteratur.

Jansson, P. (1998) Vad är det som styr mitt arbete i grundskolan?

Johansson, B.& Svedner, P-O (2001). Examensarbete i lärarutbildningen. Kunskapsföretaget: Uppsala.

Jäverberg och Taravosh.(1997). Organisation och ledarskap. Meyer, P-J.(2000) Personlig motivation.

Utbildningsdepartementet (1997). Läroplan för det frivilliga skolformerna. Stockholm: Skolverket/Fritzes,

Öhman, U-C. (2000) Yttre och inre motivation hos vuxenstuderande. D-uppsats i psykologi, Institution arbetsvetenskap. Luleå tekniska universitet.

Bilaga 1

Malmö Högskola

Lärarutbildningen

Peter Löfquist, Christer Claesson

Enkätundersökning som underlag för en 5-poängsuppsats i pedagogik vid Malmö Högskolas lärarutbildning.

Uppsatstitel: Gymnasielevers syn på motivationshöjande faktorer i skolmiljön.

Rangordna nedanstående alternativ (från 1- 12) med din uppfattning hur dessa faktorer är motivationshöjande. Den mest motivations-

höjande faktorn markeras med 1, och den minst påverkande med 12.

På sidan 2 önskar vi din motivering över dina val av de fem första alternativen (1-5).

Tack för din medverkan!

Enkätundersökning

Lärarens roll Engagemang/utstrålning

Personlig förståelse för elevernas situation Humoristiska inslag

Pedagogiska egenskaper

Undervisningsmetod Traditionell katederundervisning

Teori varvat med övningar

"Case-metodik" problembaserat lärande. (Man får ett problem, hämtar kunskap och information för att lösa uppgiften).

Ämnesintegrerad undervisning

Praktikperioder APU/ ÄP

Skolans miljö Tillgång till studiemiljöer, grupprum och datorer

Gemenskapsutrymmen (cafémiljöer)

Klassklimat Stämningen i klassen (gemenskapen)

Bilaga 2

Din motivering till valen ( de fem första alternativen)

1 _______________________________________________________ _______________________________________________________ 2 _______________________________________________________ _______________________________________________________ 3 _______________________________________________________ _______________________________________________________ 4 _______________________________________________________ _______________________________________________________ 5 _______________________________________________________ _______________________________________________________

Bilaga 3

MALMÖ HÖGSKOLA 2003-08-27

Lärarutbildningen SÄL II:2

Christer Claesson , Peter Löfquist

Djupintervju angående studiemotivationshöjande faktorer

.

1. Hur mycket viktigare är ditt förstaval i enkätundersökningen, jämfört med de övriga valen ?, och varför tycker du så ?

2. På vilket sätt påverkar ditt klassklimat din studiemotivation ? 3. Hur får man en god klasstämning /sammanhållning?

4. På vilket sätt kan en lärare påverka klasstämningen, och i såfall hur/ på vilket sätt ? 5. Hur är en god pedagog ? (En lärare som väcker ert intresse för att lära)

6. Vad betyder studiemotivation för dej ?(vilken betydelse har den i hela din skolgång?) 7. Vilka faktorer(saker) gör att din eller alla i klassens studiemotivation minskar ? 8. Förknippar du trivsel i skolan med studiemotivation ?(är det samma sak?) 9. Kan du själv påverka att klimatet i klassen blir bättre ?, i såfall hur ? 10. Vad kan du göra för att det skall bli en bra lektion ?

11. Kan elevinflytande(om du/ni får vara med och bestämma) öka motivationen ? 12. Påverkar skolans ledning/ rektor din studiegång/ motivation ?

Bilaga 4.

Enkätundersökning: studiemotivationshöjande faktorer

Antal val i rangordingen:

Elevernas val av rangordning:

1

2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12

Svarsalternativ:

Lärarens engagemang/utstrålning. 23 20 15 20 10 10 9 10 4 5 1 3

Personlig förståelse för elevernas situation. 10 18 18 14 11 12 17 10 8 5 4 0

Humoristiska inslag i undervisningen. 14 11 16 16 8 15 11 13 6 7 10 3

Lärarens Pedagogiska egenskaper. 29 28 15 11 7 8 5 8 3 4 3 5

Traditionell katederundervisning. 0 1 0 1 2 5 3 7 6 16 30 54

Teori varad med praktiska övningar. 4 11 12 14 17 11 14 10 11 10 7 8

"Case-metodik" eller "PBL-metodik" 2 4 7 7 6 8 12 17 23 21 14 9

Ämnesintergrerad undervisning. 0 1 2 1 7 6 7 10 19 22 30 19

APU / Praktik 8 2 7 12 23 10 11 10 12 13 8 10

Tillgång till studiemiljöer, grupprum och datorer. 5 6 12 18 14 19 16 16 9 7 4 3

Gemenskapsutrymmen, (cafémiljöer) 0 4 9 3 8 14 14 10 25 14 13 13

Stämmningen i klassen. 32 22 15 10 15 10 9 7 1 3 4 1

Övrigt: (eget val) 1 0 0 1 0 0 0 0 1 1 0 0

Totalt antal elever som valt 1-12 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128 128

: Mer än 20 elever. : Mer än 10 elever.