Barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolans vardag / Children's opportunities for participation and influence in preschool living

Barn-unga-samhälle

Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Barns möjligheter till delaktighet och inflytande i

förskolans vardag

Children's opportunities for participation and influence

in preschool living

Anna Frisk

Anca Sandu

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Thom Axelsson Datum: 2015-06-10 Handledare: Kalle Jonasson

Förord

Vi vill tacka de pedagoger och barn som har deltagit i vår studie för ett bra samarbete.

Vi vill även tacka varandra för ett gott samarbete. Vi har stöttat varandra i med och motgångar. Vi har fördelat ansvaret jämt mellan oss båda. Vi har genomfört alla delar tillsammans och kompletterat varandra bra.

Vi kan inte glömma att tacka våra familjer och vänner som har funnits vid vår sida och stöttat oss varje dag vi har pratat om detta intensiva arbete.

Sist men inte minst vill vi tacka vår handledare Kalle Jonasson för allt stöd och goda råd vi fått för att kunna klara av detta arbete.

Malmö juni 2015

Sammanfattning

Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Detta har vi undersökt med hjälp av samtal och intervjuer med pedagoger samt observationer av verksamheten. För att få en bredare förståelse har vi vänt oss till tre avdelningar på två olika förskolor.

Med hjälp av våra intervjuer med öppna frågor har vi fått många olika synvinklar på pedagogernas tankar och åsikter om delaktighet och inflytande i förskolan. Vi har kommit fram till att barnens delaktighet och inflytande grundas i att vara närvarande och lyhörda pedagoger. Dokumentationer och observationer av barnen är även de arbetssätt som pedagogerna använder sig av för att kunna ge barnen möjlighet till inflytande och delaktighet i vardagen. Orsakerna till att pedagogerna kan behöva säga nej till barnens önskemål har mest grundast på brist på personal eller tidsbrist.

Nyckelord

Innehållsförteckning

1. Inledning……… 7

2. Syfte och frågeställningar………8

3. Bakgrund………... 9 3.1 Styrdokument ………….……….………. 9 4. Tidigare forskning ………..…………... 11 5. Metod ……….. 15 5.1 Kvalitativ forskningsmetod.………15 5.2 Etnografisk studie…………..………..15 5.2 Urval …………...………16 5.4 Genomförande ………16 5.5 Etiska överväganden ……….. 17

6. Resultat och analys ……… 19

7. Slutsatser utifrån frågeställningar ………... 24

8. Resultatdiskussion ... 26 8.1Metoddiskussion………...27 9. Vidare forskning ……… 28 10. Litteraturlista ………..….…… 29 10.1 Elektroniska källor ………...…… 31 11. Bilagor ……….. 32 11.1 Samtyckesblankett ………... 32 11.2 Intervjufrågor ………... 33

1.Inledning

Förskolan är en social mötesplats för pojkar och flickor med olika förutsättningar och behöver därför vara en demokratisk arena. Sedan läroplanen infördes finns det vissa förväntningar på pedagogerna som exempelvis att barnen ska ges förutsättningar till att påverka sin vardag (Arnér, 2011). Vi vill undersöka pedagogernas syn på barns

delaktighet och inflytande och om barnen ges möjlighet till att påverka sin vardag. Nedan följer ett utdrag ur Läroplanen som innefattar delaktighet och inflytande:

I förskolan läggs grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av verksamheten. Lpfö-98/10

Vi har märkt att det finns mer forskning om delaktighet i skolan än vad det finns i förskolan, vilket även Pramling Samuelsson (2004) understryker. Därför har vi valt att fördjupa oss i det här ämnet.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med det här arbetet är att studera pedagogernas syn på barns inflytande i förskolan. Genom samtal och intervju-enkäter med personalen samt observationer av verksamheten vill vi undersöka barnens möjligheter till inflytande och delaktighet i sin vardag.

De frågeställningar vi kommer använda oss av är:

• Hur ger pedagogerna barnen möjlighet att vara delaktiga och påverka sin

vardag?

3. Bakgrund

I sin licentiatuppsats skriver Westlund (2011) om hur olika pedagogiska filosofier har påverkat situationen i Sverige. Hon menar då bland annat Reggio Emilia, Fröbel och Montessori. Den tidiga förskolan i Sverige kallades för barnträdgårdar och hade sina spår i Fröbel-pedagogiken och han ville att man som vuxen skulle följa barnens egna naturliga utveckling. Fröbel (i Hwang och Nilsson, 2003) menade man skulle styra barnens utveckling till en positiv riktning genom lek. Pedagogen skulle finnas där och hjälpa barnen att upptäcka. Han ville att vuxna skulle lyssna och lära av barnen samt att barnen skulle få vara delaktiga och hjälpa till med de vuxnas sysslor. En annan som efterträder Fröbels tankar är Maria Montessori, som lyfter betydelsen av barnens egna aktiviteter. Hon införde individuellt arbete istället för kollektivt för att barnen skulle kunna välja fritt (Katz 1939). På 1980- talet började Sverige så smått ta del av Reggio pedagogiken. Reggio Emilia är en pedagogik som har växt fram i Italien och har spridits till många länder (Grut, 2005). I Reggio lyfts vikten av pedagogernas

lyssnande på barnen och barns delaktighet (Rinaldi, 2006). Det var på 1980–talet som det skedde en större förändring i Sverige när vuxna började framhäva barnens

förmågor istället för deras omsorgsbehov. Även samhället och arbetarsituationen i Sverige förändrades. Mammorna som ofta var hemma med barnen började jobba istället och det har gjort att förskolan växt fram och numera är det en självklarhet att barnen ska gå i förskolan. Efter att förskolorna har börjat arbeta utifrån Läroplanen och Barnkonventionen har bland annat demokrati uppmärksammats.

3.1 Styrdokument

Vad säger läroplanen, Skolverket och Barnkonventionen om delaktighet och inflytande? I förskolans styrdokument, Lpfö 98/10 kan man konstatera att barns delaktighet och inflytande får en viktig plats. Första meningen i detta dokument är:

Förskolan vilar på demokratins grund. Sedan finns det oerhört mycket om dessa ord

som är vi intresserade av: demokrati, delaktighet, inflytande. Läroplanen har ett helt underkapitel om barns inflytande (kap. 2.3). Där står det att: I förskolan läggs grunden

för att barnen ska förstå vad demokrati är. Demokrati är alltid kopplat med dessa två

påverka vad som händer och vad som görs på förskolan. Westlund (2008)

uppmärksammar att begreppet demokrati fanns i nationella styrdokument sedan 1970 medan begreppet inflytande dök upp 1998. När förskolan fick en egen läroplan blev begreppet centralt och kopplades med demokrati. Förskolan ska sträva efter att varje

barn: utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation (Lpfö 98/10).

I Skolverket (2014 s.7) står att:

Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen. Verksamheten ska ge utrymme för barns egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus och utomhus.

Enligt Skolverket (2014) har det aldrig varit så många barn inskrivna i förskolan som det är just nu. Detta har gjort att barngruppens storlek blir större men att det är samma antal pedagoger. Pedagogerna har samma ansvar att stimulera det enskilda barnets behov och lärande (Pramling Samuelsson, Wallerstedt & Pramling, 2014).

Barngruppens storlek är en aktuell fråga och därför frågade vi pedagogerna på de två förskolorna som vi besökte vad dem hade för tankar om barngruppens storlek, vilket vi återkommer till senare.

Barnkonventionen bildades 1989 av FN och fram till idag har 193 stater anslutit sig. De

länder som är med i Barnkonventionen måste vart femte år lämna in en skriftlig form av redovisning över hur de har jobbat för att uppnå Barnkonventionens mål.

Barnets bästa, barns rätt till inflytande, att inget barn får diskrimineras och att varje barn har rätt till liv och utveckling är Barnkonventionens fyra grundprinciper. Dagens förskolor jobbar mot kränkande behandling och med likabehandlingsplaner som har grunder i bland annat Barnkonventionen.

Barnkonventionen påpekar att barn har olika rättigheter, till exempel att bli

respekterade och att betraktas som individer. Barn har rätt att utrycka sin åsikt och har rätt att vara delaktiga i sitt eget lärande. Det är viktigt att se det enskilda barnet och då behöver man lyssna och prata med barnet för att få reda på vad de vill (art. 1,13,28).

4. Tidigare forskning

Westlund (2011) uppmärksammar barns inflytande i en studie. Genom att ha undersökt internationell forskning uppger hon att forskning om inflytande finns främst från svenska forskare, men även i Norden. Enligt Westlund kan det bero på att inflytande är svårt att översätta på engelska (participation eller influence) och åter igen kommer vi till att inflytande är ett svårt begrepp att beskriva. Bae (2009) är en norsk forskare som gjort en mikroetnografisk studie om inflytande i två norska förskolor. Hon hävdar att pedagogernas förhållningssätt har betydelse för hur barnen ges inflytande. Om förskolorna styrs av strikta regler menar hon att barnens lek och kommunikation minskar. Hon skriver om formella individuella val, med detta menar hon att

pedagogerna kan säga att de jobbar med inflytande eftersom de ger barnen olika val. Bae menar däremot att detta inte är demokrati utan vill istället lyfta barnens lek som möjlighet till inflytande.

Emilsson (2008) skriver i en avhandling om vuxnas kontroll för att kunna låta barnen påverka sitt inflytande över vardagen och hur en stark lärarroll kan minska barnens inflytande. Pedagogen behöver närma sig barns perspektiv för att kunna ge barnen möjlighet att påverka sin vardag. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att om barnens perspektiv tas tillvara på i verksamheten blir barnen delaktiga och får inflytande. De menar även att delaktighet innebär mer än att låta barnen göra sin röst hörd. Genom att fånga barnens värld kan man låta utformningen av verksamheten påverkas av detta.

Arnér (2006) har i sin licentiatuppsats studerat barns inflytande utifrån pedagogers förhållningsätt. Där skriver hon bland annat om barns rätt och vuxnas skyldigheter i förskolan. Hon nämner även begreppet barnperspektiv och vuxnas syn på barn. Hon ställer frågan om vårt samhälle är uppbyggt så att barn kan komma till tals? Rasmusson (1994) menar att för vuxna är det naturligt att utgå från ett vuxenperspektiv medan man som vuxen måste välja att se saker ur ett barnperspektiv.

Barnsyn

Enligt barndomsforskaren Sommer kan barnsyn definieras som frågeställningar om vad ett barn är och bör vara. Vuxna har olika perspektiv i att se barn och detta fungerar som ett filter som måste vara reglerad för att se nutidens barn (2005). Dewey

(1916/1999) var den som myntade begreppet ”learning by doing” med detta menar han att barn lär bäst av aktivt deltagande. Han menar att barn växer hela tiden tillsammans med andra och vi behöver inte tvinga fram någon positiv aktivitet utan det kommer så småningom av sig självt.

Det egna perspektivet är naturligt, andra perspektiv måste man välja och det kan vara svårt att hålla fast vid (Rasmusson, 1994). Det som pedagogerna har med sig i sin ryggsäck så som deras föreställningar om vad ett barn är och hur ett barn lär sig har stor betydelse för hur de handlar i sitt agerande mot barn (Lenz Taguchi, 2000).

Daniel Stern är en av dem som har bidragit föreställningar om det kompetenta barnet. Eftersom att alla föds olika är det inte pedagogens uppgift att forma barnen på ett visst vis utan att kunna se det unika i varje barn. Egenskaper som ingen ser har svårt att växa därför är det kompetenta barnet helt beroende av att samspela med andra för att kunna utvecklas fullt ut. De behöver stöd för att kunna utvecklas från kompetenta barn till kompetenta vuxna (Brodin & Hyllander, 2008).

Demokrati

I förskolans läroplan Lpfö98/10 står att förskolan vilar på demokratins grund och ett av de viktigaste uppdragen som pedagogerna har är att skapa ett demokratiskt klimat. Barnen har rätt att komma till tals och vuxnas roll är att lyssna och respektera deras åsikter. Enligt Westlunds studie (2011) fanns begreppet demokrati i nationella styrdokument sedan 1970 medan begreppet inflytande dök upp 1998. När förskolan fick en egen läroplan och begreppet blev centralt och kopplades med demokrati. Enligt Barnkonventionen (art 12) är fokus på demokrati, hur barnen har rätt att bilda åsikter och bli hörda.

Inflytande

Inflytande är ett mångfacetterat begrepp. Enligt Svensk Ordbok (2009) betyder

inflytande att ha (permanent) möjlighet att påverka en viss utveckling. Vi försöker ta

reda på om detta det stämmer överens med definitionen av inflytande i förskolan. Att ha inflytande betyder samtidigt att ta ansvar, att kunna utrycka åsikter, att delta i samarbete och beslutsfattande. Det som är mycket viktigt i att ge barnen möjlighet till inflytande är att de har rättigheter och skyldigheter. Barnen växer upp i en

demokratisk miljö och lika mycket som de lär sig att även de har rättigheter lär de sig att har skyldigheter och måste ta ansvar. Arnér (2006) skiljer på begreppen delaktighet och inflytande. Hon menar att delaktighet har en innebörd av att ta del av något som

andra redan bestämt medan hon beskriver inflytande såhär: Inflytande handlar om att barnen ska ges möjlighet att påverka sin egen vardag på ett påtagligt sätt. Enligt

Arnérs studie (2009) behöver barnen inflytande för att skapa en lugnare tillvaro i förskolan, de får bättre självkänsla och tar mer initiativ.

Delaktighet

Delaktighet betyder aktiv medverkan. Att vara delaktig är att vara medverkande i

något, att ha tillgång till något. Fast att de här två begreppen ofta används

medverkande i förskolans sammanhang finns, det skillnader mellan dem. En tolkning Emilsson har av delaktighet är att kunna vara med och påverka. Med detta menar hon att varje barn ska få möjlighet att ta initiativ och göra val. Hon anser att delaktighet främst är kollektivt orienterat värde medan inflytande är inriktat mot individ (2008). Westlund (2011) lyfter ett problem, att det är vuxna som tolkar begreppet delaktighet och detta har som konsekvens att det alltid är vuxna som bestämmer barnens möjlighet till inflytande.

Är det en bra översättning som exempelvis Arnér (2006) säger- jämförelsevis mot ordboken? Vi är inte ense om begreppen i ordböcker om förskola- därför måste vi undersöka detta. Hur kan det skilja sig så mycket mellan ordboksdefinitionerna och litteraturen som handlar om inflytande och demokrati i förskolan?

Makt

En beskrivning på makt som Svensk Ordbok ger är: position och resurser att styra

personer, händelser. Vuxna har på förskolan både position och resurser att använda

makt. Om vuxna är i maktposition till barnen då är det ingen demokratisk miljö, delaktighet eller inflytande på förskolan. En fråga som vi har haft med i vår undersökning är hur man som pedagog arbetar för att få barnen delaktiga? De

övergripande svaren som vi har fått är att man måste våga ge barnen makt för att de ska kunna påverka sin vardag.

Enligt Vygotskij (1896-1934) lär sig barn i samspel med andra. Fantasi är en viktig del i barnens lek. Ofta leker barn sådant som de har sett eller hört vuxna göra. Barn

använder sin fantasi för att komma på olika initiativ (Strandberg, 2006). Om de vuxna använder sin makt och säger nej till barnens önskemål, hindrar detta barnen från initiativtagande. Eftersom att barn tar efter vuxna, lär de sig hur de ska hantera

situationer då behöver pedagogen generera ett demokratiskt synsätt där barn och vuxna lär av varandra.

5. Metod

5.1 Kvalitativ forskningsmetod

Vi har valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod. En kvalitativ metod intresserar sig för meningar och innebörder men även för att se samband. Det som präglar kvalitativ forskning är en viss typ av intresse, av vad man som forskare vill ha sagt och vad man vill bidra med. En kvalitativ forskningsmetod innefattar många olika varianter vilket innebär att du inte avgränsar uppsatsen speciellt mycket (Alvehus, 2013). Vi valde en kvalitativ metod eftersom att vi vill få en djupare förståelse för ämnet vi valt. Kvalitativ forskningsmetod används oftast vid kortare forskningsprojekt, vilket passar vår studie bra.

5.2 Etnografisk studie

Vi har gjort en etnografisk studie. Enligt Alvehus (2013) är etnografi ett sätt att skriva forskning. Observationer, intervjuer och samtal är de centrala bitarna i en etnografisk studie. Vår etnografi innehåller material från två olika förskolor. Materialen består av observationer, intervjufrågor och fältanteckningar. Vi har hämtat empiri från de två förskolor och sedan har vi analyserat det materialet tillsammans och med de

vägledande begrepp som vi funnit lämpliga i tidigare forskning och nämnt ovan. En del av vår etnografi består av semistrukturerade intervjuer i pappersform, vilket vi väljer i denna studie att kalla för intervju-enkäter. Semistrukturerade intervjuer innebär att intervjun innehåller öppna frågor som ger respondenten möjlighet att påverka innehållet. Semistrukturerade intervjuer är den intervju som mest liknar ett öppet samtal (Alvehus, 2013).

När vi började vårt arbete hade vi tankar på att vi ville intervjua personalen på respektive förskola för att undersöka hur de, bland annat, upplever klimatet på förskolan och vilka metoder som används för att få barnen delaktiga i vardagen. Eftersom vi ville ha med så många som möjligt för att få en bredare förståelse insåg vi att personliga intervjuer skulle bli nästintill omöjliga tidsmässigt. På grund av detta

valde vi att göra våra intervjuer i pappersform och anonyma. Syftet med de här intervjuerna var att få en övergripande blick om pedagogernas tankar om delaktighet och inflytande. Pedagogerna på förskolorna fick möjlighet att delta i den här

undersökningen som består av åtta frågor. I efterhand fick vi positiv kritik då pedagogerna tyckte att det var en bra tankeställare till dem.

5.3 Urval

För att få en så bredare förståelse om hur pedagogerna arbetar för att få barnen delaktiga i vardagen valde vi att vända oss till två olika förskolor i Skåne. På den ena förskolan som ligger belägen i norra delen av Skåne besöker vi en småbarnsavdelning och en storbarnsavdelning. På småbarnsavdelningen som vi valt att kalla Blomman finns 16 barn inskolade och alla barnen är mellan ett och tre år. På

storbarnsavdelningen Nyckelpigan finns det 18 barn inskolade och barnen är mellan fyra och fem år. Den andra förskolan finns i mellersta Skåne. På Lövet finns 20 barn inskolade och barnen är mellan fyra och fem år. Vi valde medvetet att både

storbarnsavdelningar och en småbarnsavdelning för att se om åldern kunde ha någon påverkan.

5.4 Genomförande

Vi började vårt arbete med att göra en skiss hur vi skulle gå tillväga. Vi var ense om att börja observera så snart som möjligt. Nästa steg var att välja ut två förskolor, och att förskolorna skulle godkänna och vilja delta. Förskolorna är belägna i norra Skåne och en i mellersta Skåne. Efter att ha samtalat med förskolecheferna på respektive förskola fick vi bekräftat att vi gärna fick komma och göra vår studie hos dem.

Vi besökte tre avdelningar på två olika förskolor. Alla är olika, miljöerna och

förutsättningarna kan vara olika. Vi gjorde tre stycken besök på varje avdelning för att få syn på så mycket som möjligt. Vid de här sex stycken tillfällena gjorde vi

För att bredda vår studie frågade vi pedagogerna på alla avdelningar om de ville hjälpa oss med vår undersökning och fylla i en intervju-enkät med öppna frågor och det var de positiva till. Genom detta har vi fått en förståelse för hur pedagogerna arbetar för att få ett demokratiskt klimat.

Efter att ha samlat empiri och intervju-enkäter började vi att analysera materialet. För att underlätta sammanställde vi enkäterna i en tabell för att se om det fanns några övergripande svar. Vi analyserade och diskuterade våra observationer med hjälp av tolkningar från bland annat Arnér och Pramling Samuelsson. För att komma fram till resultatet ställde vi didaktiska frågor till oss själva.

5.5 Etiska överväganden

Vi har tagit hänsyn till de fyra forskningsetiska principerna när vi har gjort vår studie med hjälp av de två förskolorna. Detta har vi gjort för att det inte ska uppkomma några konflikter. De fyra huvudkraven inom forskning är informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet innebär att alla berörda i forskningen ska informeras om

forskningens syfte. Här ska det framgå att det frivilligt att delta och det är anonymt. Det andra kravet är samtyckeskravet och kan ges deltagaren rätt att själv bestämma över sin medverkan. Det är här samtycke behövs från vårdnadshavare om barnen är omyndiga och studien är av etisk känslig karaktär. Det innebär även att deltagaren får bestämma hur länge den vill delta och får tillåtelse att avbryta sin medverkan när den vill även om det skulle vara mitt i en intervju. Konfidentialitetskravet handlar om tystnadsplikt. Det ska vara omöjligt att komma åt uppgifterna som utomstående.

Nyttjandekravet innefattar att exempelvis enkäter inte ska användas i annat syfte än i

forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2011).

Vi har informerat deltagarna både muntligt och skriftligt. Deltagarna innefattar, förskolechef, pedagoger, barn och föräldrar. Föräldrarna har fått en samtyckeslapp (se bilaga 1) och pedagogerna som deltar i intervjuenkäterna har fått information både på den och muntligt (se bilaga 2).

Namnen på barnen och förskolorna i vår studie är fiktiva. Begreppet pedagoger innefattar förskollärare och barnskötare.

6. Resultat och analys

I det här kapitlet kommer vi att redovisa vårt resultat och vår analys av vår etnografiska studie. Vi kommer att presentera tre händelser från två olika förskolor tillsammans. Det vi kommer att analysera är delar av observationer, samtal och intervju-enkäter.

På Blommans avdelning är det dags för barnens val. Pedagogen berättar om tre olika aktiviteter: gå till skogen, spela bandy eller våta ateljén. Barnen blir upprymda och börjar tänka högt vad de ska göra. Pedagogen sätter upp bilder på de tre olika aktiviteterna på väggen och på en bricka på mattan finns ett kort på varje barn. En och en får barnen gå fram och sätta sitt foto under den aktivitet som de önskar att göra.

Fältanteckningar 150408

Barnens val fångade även de yngre barnen. Pramling Samuelsson & Sheridan (2003) menar att vuxna har en tendens att ta för givet att små barn måste ha det verbala språket för att man ska kunna lyssna på dem men detta är dem emot och menar att det handlar om att tolka barnens agerande. Blommans pedagoger beskriver nedan för oss att de observerar barnen vad som intresserar dem och här synliggörs alla barnen, även de som inte har det verbala språket.

Vi på Blomman jobbar med barnens val cirka två gånger i veckan. Detta anser vi vara en metod för att få barnen delaktiga och ge dem möjlighet till inflytande över sin vardag. Vi pedagoger arbetar hela tiden med att observera vad barnen är intresserade av och barnen får kontinuerligt berätta vad de önskar att göra på förskolan, på så vis är de med och bestämmer över de olika aktiviteterna. Genom att barnen oftast hamnar i mindre grupper så ser vi som pedagoger här en möjlighet att ge alla barn full uppmärksamhet vilket kan vara svårare i större grupp.”

Arnér och Sollerman (2013) menar att demokrati har stort värde i dagens samhälle så alla ska ha lika mycket rätt att göra sina röster hörda oavsett ålder. En fråga som vi ställde till pedagogerna var ”Anser du att de yngre barnen har lika stor möjlighet till inflytande som de äldre?” Svaren som vi fick på den här frågan är de svaren som är mest olika varandra och här fanns inget övergripande svar. Arnér och Sollerman (2013) hävdar att vi har olika föreställningar om vid vilken ålder barn ska få inflytande. Detta kan vara en förklaring till varför vi fick så spridda svar. Förklaringen på de som svarade att mindre barn inte hade lika stor möjlighet till inflytande är anledningen övergripande att de mindre barnen inte har det verbala språket. Här kommer vi tillbaka till Pramling Samuelsson & Sheridan (2003). Handlar det om att pedagogerna som svarade nej inte har kommit på hur de ska tolka barnens agerande? Om vi stödjer oss på Arnér och Sollerman (2013), kan vi utläsa att de som svarade att de mindre barnen

har lika stor möjlighet till inflytande, har kommit på att barnen behöver inte ha det

verbala utan det finns andra sätt för barnet att få inflytande.

Åberg och Taguchi (2005) ställer frågor som ”hur kan man lyssna på 20 barn och låta alla bestämma lika mycket?” Vi är alla olika och tycker olika. Pedagogens uppgift är att synliggöra alla barnen och lyfta fram det enskilda barnet på olika sätt. Eftersom barnen på Blomman får vara med och bestämma över de olika aktiviteterna är de delvis delaktiga men om vi ska utgå ifrån Arnérs tolkning av delaktighet så är detta inte inflytande utan delaktighet eftersom det är en aktivitet som någon annan redan har bestämt. Vi tycker däremot att barnen får inflytande eftersom att de får vara med och påverka de olika aktiviteterna.

Blommas pedagoger berättar att det är en fördel med barnens val då barnen oftast naturligt delas in i mindre grupper. Vi ställde frågan ”har barngruppens storlek någon betydelse för barnens inflytande?” Det övergripande svaret var delvis. Skolverket intygar att det inte varit så många barn inskolade i förskolan som det är just nu samtidigt som det sker nedskärningar. Pedagogernas svar är genomgående att det är svårare att lyssna till många samtidigt men det är ändå viktigt att genomföra sitt arbetssätt.

som skulle göras och framförallt vad de ville göra. Detta var ett inspirerande exempel för att kunna erbjuda de yngre barnen inflytande över sin egen vardag. Något vi lagt märke till är att barnen lär sig mycket i demokratins väg. De får möjligheter att göra de sakerna som de tycker är roligt och samtidigt lära sig.

Vuxna är i maktposition till att ge barnen möjligheter att påverka vad som händer runt omkring. Inflytandet på de olika avdelningarna såg lite olika ut. Dels att det skilde sig åldersmässigt och att det skilde sig miljömässigt

Lisa, Monika och Emil (fem år) sitter på bänken ute och målar. De målar med färg och pensel på krukor. Plötsligt undrar Lisa om det går bra att blanda färgerna för de är ”så tråkiga”. Självklart, säger pedagogen som sitter med på bänken bredvid hela tiden. Barnen kommer gemensamt fram till att de kan blanda röd och blå för att få lila. De provar sig fram vilket resulterar i att alla tre krukorna får många olika och fina färger. Barnen är mycket nöjda och pedagogen frågar barnen vad det heter när barnen får lov att bestämma och Lisa ler och svarar: In-flyt-an-de!

Fältanteckningar 150410

Arnér (2009) skriver om att prova säga ja istället för nej och välkomna barns initiativ. Ovan låter pedagogen barnen få sin önskan uppfylld av att blanda färger. Arnér och Sollerman (2013) skriver om att barn befinner sig i underordning och vuxna använder sin makt. De menar att det handlar om hänsyn och respekt för att varje människa ska få uttrycka sig.

Inflytande är ett svårt begrepp och Lisa och Monika har sin tolkning av begreppet, att bestämma. I ett samtal med pedagogen berättar hon att de har pratat om inflytande tidigare. Detta för att barnen ska få förståelse och bli medvetna om att de kan vara med och påverka vardagen. Vi kan se kopplingar här med vår intervju-undersökning när några pedagoger motiverade som svar att de tror att de äldre barnen har större förståelse för begreppet inflytande.

Westlund (2011) påpekar att pedagogerna kan få inspiration om vad barnen kan ha inflytande över genom barnens egna idéer. Pedagogen berättar vidare att hon själv tänkt måla krukorna från början men att barnen visat intresse och undrat vad krukorna

ska vara till. Hon berättar att detta var ett ypperligt tillfälle för att låta barnen få inflytande. Självklart är inflytande som vi tidigare beskrivit ett svårt begrepp men eftersom att avdelningen har arbetat med detta tidigare så verkar det här blivit ett naturligt begrepp för barnen och de verkar vara medvetna om att de kan påverka. Barnen tar egna initiativ och har mycket fantasi som de får leva ut. Pedagogen sitter bredvid och stöttar hela tiden och vi upplever att hon nog kom på sig själv att inte stoppa barnens möjlighet till inflytande utan utmana dem i allt lärande. Vi ställde frågan ”Ser du barns inflytande som ett problem eller en möjlighet för er pedagoger?” Pedagogen ovan tyckte att de var ett ypperligt tillfälle att följa barnens spår angående krukorna. Vi ser en likhet med alla de svar vi fått in då det övergripande svaret är att pedagogernas uppdrag utgår ifrån barnen och inte de vuxna. De nämner den fria leken som en stark källa till inflytande men även i de styrda aktiviteterna. I sekvensen ovan är barnen delaktiga enligt Arnérs tolkning eftersom att det är något som är

förutbestämt. Får barnen inflytande när de får lov att blanda färgerna eller är det bara en tillåtelse där pedagogen använder sin makt?

På Nyckelpigan är det röstnings-dags! Barnen har tidigare i veckan kommit fram till att deras två matbord behöver namn eftersom det annars kan vara förvirrande vart man ska sitta och äta. För att kunna bestämma detta kommer barnen att ha en demokratisk röstning. Barnen sitter i en ring och alla får ge förslag på vad de tycker att borden ska heta. Blå, gul, röd och regnbåge är några av färgerna som kommer upp. Pedagogen skriver ner alla färgerna med stora bokstäver. Senare lägger pedagogen en färgad gul, röd, blå och regnbågs-färgad lapp på borden. Barnen får gå runt om bordet och titta på färgerna för att sedan bestämma sig för vilken av färgerna de väljer att de två borden ska heta. Om barnet önskar blå färg får de ta ett blått kort för att senare lägga i en hemlig låda. När alla barnen har röstat så tar pedagogen upp lapparna ur lådan och sätter dem i ett stapeldiagram på väggen. Blåa och regnbågs-bordet blev de två som fick flest röster och vann.

Fältanteckningar 150414

Barnens reaktioner av resultatet var blandat. Det fanns vissa besvikelser med de flesta var nöjda. Westlund (2011) menar att barnen i förskolan bör få möjlighet att bli

Röstningsmomentet skedde på ett demokratiskt vis och kan ses som rättvist eftersom att alla får lov att göra sin röst hörd genom att lägga sin röst. I situationen ovan är barnen både barnen delaktiga och får inflytande enligt Arnérs tolkningar. Delaktiga eftersom de deltar i en aktivitet som är bestämd sen innan, och inflytande eftersom de får vara med och påverka vilka färger som skulle vara med i röstningen.

Ingrid som är pedagog i barngruppen berättar för oss att Nyckelpigorna som är de äldsta barnen på förskolan, är ansvariga. Barnen får vara mat-ansvarig en vecka åt gången och får då ha på sig kock-kläder och hjälpa till att servera maten till kompisarna. Pedagogerna på förskolan tycker att mat-ansvarig är en bra aktivitet för barnen då de får prova på att ha ansvar genom att hjälpa till så att maten blir serverad, stå i centrum genom att berätta vilket mat det blir för kompisarna samt att kompisarna får öva på att visa respekt och lyssna på den mat-ansvariga när hen berättar om maten. Efter att varje barn har varit mat-ansvarig utvärderas barnens tankar, vad var roligt och vad var mindre roligt? Att torka borden brukar inte vara någon favoritsyssla, men att servera är toppen.

Fältanteckningar 150414

Pedagogen nämnde ovan att barnen övar på att visa respekt för varandra när någon talar. Bae (2009) skriver att demokrati även handlar om att hjälpa vänner och visa solidaritet. Efter att barnen varit mat-ansvariga utvärderas barnens tankar och de får lov att göra sin röst hörd och på så vis påverka sin vardag om de vill vara mat-ansvariga igen eller inte.

7. Slutsatser utifrån frågeställningar

Hur ger pedagogerna barnen möjlighet att vara delaktiga och påverka sin

vardag?

Pedagogerna jobbar utifrån olika metoder så som vara närvarande pedagoger, observera barnen, tema, barnens val, barnens råd.

Pedagogerna på de här förskolorna tycker att det är ett fungerande arbetssätt för att få barnen att vara delaktiga i vardagen. De anser att det är främst genom observationer och lyhördhet som de får reda på vad som intresserar barnen. För de yngsta barnen som inte har det verbala språket ges det ett exempel på att titta på en sekvens på en film på barnet och eventuellt dess kamrater för att se hur barnets uttryck som pedagogerna sedan tolkar. Vi har förstått att de som medverkade i vår studie var medvetna om vikten av att jobba med att ge barnen utrymme och agera utifrån deras perspektiv.

Sverige har förändrats och det innebär att barnen ska få mer inflytande över sin vardag. Detta ändrades allteftersom Läroplanen infördes i Sverige. Det som vi med hjälp av forskning kommit fram till är att pedagogernas förhållningsätt är viktigt eftersom barn tar efter vuxna. Vuxna är i maktrelation till barnen och pedagogerna måste låta barnen få delaktighet och inflytande. Arnér (2009) har en tolkning om hur det är att säga ja istället för nej. Pramling Samuelsson och Sheridan (2003) hävdar att det är viktigt att lyssna på barnen för att kunna förstå vad barnen behöver och vad de värderar.

Hur ser pedagogernas barnsyn ut i förhållande till delaktighet och

inflytande?

Hur pedagogerna ser på barnen är a och o. Innan Sverige började ta del av Reggio-pedagogiken var det stort fokus på barnens omvårdnadsbehov och sedan 1980 började vi att se barnen som kompetenta människor. Sverige har utvecklats med hjälp av olika teorier så som Fröbel, Montessori och Reggio Emilia. Pedagogernas föreställningar om

viktigt att se utifrån barnens synvinkel för att kunna förstå barnen. Alltså har de vuxnas makt stor påverkan även i den här frågan.

Utifrån våra observationer kunde vi se att barnen fick möjlighet till både delaktighet och inflytande. Genom att vara med att bestämma över saker i vardagen så som vilka aktiviteter som ska ske och att tema väljs utifrån barnens intressen. Alla barn är olika och alla barn vill olika. Därför är det viktigt som pedagog att kunna tillgodose varje enskild individs behov.

8. Resultatdiskussion

Genom att analysera vårt arbete har vi sett likheter och skillnader i pedagogernas uppfattningar. Många av svaren har varit lika men de finns de som är olika också. Det har varit väldigt intressant att få tolka de olika begreppen och vi har bildat oss en uppfattning om vad inflytande och delaktighet innebär. I läroplanen står det att man ska arbeta för barns delaktighet men det står inte hur och det kan vara svårt att veta eftersom alla ser olika på saker och då även på delaktighet. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en stor makt gällande demokrati i förskolan. Barnsynen är viktig och vuxna måste välja barnens perspektiv först för att barnen ska få möjligheterna till delaktighet och inflytande i sin vardag.

Enligt Arnér (2006) är inte delaktighet och inflytande samma sak. Vi delar Arnérs uppfattning om delaktighet, det är något som man deltar i som redan är bestämt av någon annan. Intressant är hur det kan det vara en sådan skillnad på exempelvis hur ordboken beskriver begreppen. Begrepp tolkas olika av olika människor och därför är det intressant när vi har utvärderat resultaten över våra enkät-intervjuer. Exempelvis när vi ställer frågan ” upplever du att ni har ett demokratiskt klimat på förskolan?” och alla svarar JA. Vi kan inte låta bli att fundera över om alla har samma definition av begreppet demokrati.

På avdelningen Nyckelpigan fick barnen vara med att rösta om matbordens namn. Barnen hade själva kommit fram till att borden behövde namn annars var det svårt att veta vart de skulle sitta. Därför skapades en aktivitet, röstning. Barnen var delaktiga i aktiviteten och fick inflytande eftersom att de fick föreslå varsin färg. Röstningen skedde på ett demokratiskt vis eftersom att alla barnen fick lov att ”göra sin röst hörd”.

På Blomman hade pedagogerna ”Barnens val” som metod för att ge barnen inflytande. Barnen fick inflytande genom att de var deras intressen som var aktiviteten. Eftersom att barnen delades i mindre grupper tyckte pedagogerna att barnens val var ett bra arbetssätt för att få möjlighet att lyssna in alla barnen. I Sverige ökar barngrupperna, det skärs ned på personal och samtidigt ska varje barn få göra sin röst hörd. Westlund

menar hon att arbetslaget behöver vara eniga om vad barnen ska få vara med och få möjlighet att påverka. Tidsbrist och personalbrist är två andra faktorer som tas upp och detta ser vi samband med våra enkät-intervjuer då nästan alla svarade ”tidsbrist” eller ”personalbrist” när vi ställde frågan ”Om barnen önskar något annat än vad som är planerat, exempelvis vara ute istället för inne. Finns möjligheten att uppfylla deras önskan?” Det problemet blir något som hindrar barnen från inflytande över sin vardag. Som någon skrev i vår intervju-enkät: ”det är barnen som styr verksamheten”, med detta menar hen att verksamheten ska präglas av barnens idéer och intressen. Det blir inget lärande för barnen om de inte är intresserade.

När barnen målade krukorna fick barnen styra verksamheten för stunden. De fick göra det som de var intresserade av och pedagogerna ”sa ja istället för nej” som Arnér (2009) skriver om. Barnen sprudlade av energi och var glada över att få måla och speciellt nöjda över att blanda färger. Hade energin och lusten varit lika stor om pedagogen inte hade tillåtit barnen att blanda färgerna?

Utifrån litteratur är det de vuxnas makt som påverkar barnens möjligheter till inflytande i förskolan. De vuxna måste välja ett annat perspektiv och se saker med barns ögon för att kunna förstå. Barn är beroende av vuxna, därför är det viktigt hur pedagogerna förstår demokratiuppdraget. Utifrån vår etnografi håller vi med men ser även att det beror på personal och tidsbrist.

8.1 Metoddiskussion

Vi valde att göra semi-strukturerade intervjuer i enkätform. I Alvehus (2013) står att en semistrukturerad intervju är den som har en fåtal öppna frågor och den som ger respondenten större möjligheter att påverka innehållet. Intervjuerna som innehöll öppna frågor gav pedagogerna möjlighet till längre svar. Vi upplevde detta som ett bra arbetssätt för oss, eftersom vi endast ville ha en övergripande blick över pedagogernas tankar. Däremot om man hade velat göra en djupare undersökning hade det varit intressant med fokusgrupper eller muntliga intervjuer för att kunna ställa följdfrågor.  

9. Vidare forskning

Denna studie har haft mest fokus på pedagogernas synvinkel och det skulle vara intressant att studera barnens syn på inflytande och delaktighet. Vid studiens början hade vi en definition om vad inflytande och delaktighet innebar. Den har under arbetets gång ändrats till att vi förstått skillnaden på begreppen. Vi har nu efter denna studie sett att det handlar mycket om pedagogernas makt och hade därför varit intressant att fördjupa sig i pedagogernas hantering av makten.

Vi valde slumpmässiga förskolor och båda förskolorna hade samma pedagogik. Det hade varit intressant att fördjupa sig och jämföra två olika pedagogiker för att se om det fanns några skillnader.

10. Referenslista

Ask, Sofia (2006). Hållbara texter. Grunderna i formellt skrivande. Stockholm: Liber.

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod. Stockholm: Liber.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan – en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur.

Arnér, Elisabeth, Barns inflytande i förskolan - problem eller möjlighet för de vuxna?:

en studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ, Örebro universitet, Pedagogiska inst.,

Licentiatavhandling Örebro : Univ., 2006,Örebro, 2006.

Arnér, Elisabeth & Sollerman, Solveig (2013). Kan barn förstå vad demokrati är? Lund: Studentlitteratur.

Bae, Berit (2009). European Early Childhood Education. Research Journal, 17(3), 391-406.

Brodin, Marianne & Hyllander, Ingrid (1998). Att bli sig själv - Daniel Sterns teori i

förskolans vardag. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Emilson, Anette (2008). Det önskvärda barnet: Fostran uttryckt i vardagliga

kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan (Göteborg studies in

educational sciences, 268). Göteborg: Acta Universitatis Gothburgensis.

Grut, Katarina (2005). Exemplet Reggio Emilia: Pedagogik för demokrati och lokal

utveckling. Stockholm: Premiss.

Hermerén, Göran, God forskningssed. Vetenskapsrådet, Stockholm, 2011.

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur.

Katz, Rosa, Montessoris uppfostringsmetod, Kooperativa förb., Stockholm, 1939.

Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och

kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm: Univ., 2001

Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-71407

Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket.

Pramling Samuelsson, Ingrid, Wallerstedt, Cecilia & Pramling, Niklas (2014). Man ser

inte gruppen för alla barn - Individer, grupper och kommunikativa möten i förskolan.

Lund: Studentlitteratur.

Rasmusson, Bodil (1994). Barnperspektiv, reflektioner kring ett mångtydigt och

föränderligt begrepp. Stockholm: Barnombudsmannen.

Rinaldi, Carlina (2004). In dialogue with Reggio Emilia: listening, researching and

learning. London: Routledge Falmer.

Sommer, Dion (2012). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad värld. Stockholm: Liber.

Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svensk ordbok: utgiven av Svenska Akademien. 1. uppl. (2009). Stockholm: Norstedt [distributör].

Westlund, Kristina (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande. En

demokratisk studie. Malmö: Holbergs.

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik. Stockholm: Liber.

10.1 Elektroniska källor:  

http://barnkonventionen.se/

http://www.ped.gu.se/biorn/journal/pedfo/pdf-filer/pramsher.pdf 2015-05-19.

http://www.skolverket.se/

11. Bilagor

11.1 Samtyckesblankett

Samtyckesblankett  

Hej barn och föräldrar!

Vi är två studenter från Malmö högskola som nu ska skriva vårt

examensarbete. Vi ska undersöka barns möjligheter till delaktighet och

inflytande i vardagen. Detta kommer vi att göra på ditt/dina barns

avdelning. Vi kommer att observera barnen i verksamheten men vi

kommer inte att fota, filma eller intervjua ditt/dina barn. Avdelningens

deltagande i studien är anonymt alla namn är fiktiva. Allt material kommer

endast att användas i forskningsändamål och ska förstöras efter avslutad

studie.

Med vänliga hälsningar

Anna Frisk och Anca Sandu

Jag samtycker att mitt/mina barn deltar i observationer.

Ort/datum:……….

Barnets namn:………

Underskrift:………

Nej, jag samtycker inte att mitt/mina barn får delta i observationer.

Ort/datum:……….

Barnets namn:………

Underskrift:………

11.2 Intervju-enkät

Vi är två studenter från förskollärarprogrammet på Malmö högskola och ska nu skriva vårt examensarbete. Under vår utbildning har vi alltid intresserat oss för barns

delaktighet och inflytande i sin vardag på förskolan. Vi skulle vara jätteglada om ni vill hjälpa oss att svara på några frågor.

Flera förskolor kommer att besvara enkäten och svaren är anonyma.

Med vänliga hälsningar, Anna Frisk och Anca Sandu

1. Anser du att ni har ett demokratiskt klimat på förskolan?

Ja

Delvis Nej

2. Vilka metoder använder ni pedagoger er av för att uppmärksamma och fånga barnens intressen?

3. Vilka metoder använder ni för att få barnen delaktiga?

4. Om barnen önskar något annat än vad som är planerat, exempelvis vara ute istället för inne. Finns möjligheten att uppfylla deras önskan?

Ja Delvis Nej

5. Anser du att de yngre barnen har lika stor möjlighet till inflytande som de äldre? Ja Delvis Nej Motivera gärna.

6. Ser du barns inflytande som ett problem eller en möjlighet för de er pedagoger?

Problem Möjlighet Motivera gärna.

7. Baseras barnens tema utifrån deras intressen?

Ja Delvis Nej

Motivera gärna.

8. Har barngruppens storlek betydelse för barnens inflytande?

Ja

Delvis Nej

Motivera gärna.