i
Hantering av höjdskillnader i
marknivå mellan befintlig
bebyggelse och uppfylld mark
- En fallstudie av Magasin M1 i Nyhamnen, Malmö
How to handle height differences in ground level
between existing buildings and new development;
a case study of Warehouse M1 in Nyhamnen, Malmö
Examensarbete, 15 hp, Byggingenjörsprogrammet
VT 2019
Lisa Auvoja
ii
Förord
Följande examensarbete omfattar 15 hp och är den avslutande delen på byggingenjörsprogrammet vid Malmö Universitet. Arbetet genomfördes under våren 2019. Vi vill tacka vår handledare Lars Johansson för värdefull feedback under arbetets gång. Vi vill även rikta ett speciellt tack till Jan Johansson på Malmö Fastighets- och gatukontor som gav oss idén till examensarbetet och har tillhandahållit ovärderlig information och kunskap. Vi är också tacksamma för Anki Mossbergs insiktsfulla kommentarer och vägledning genom den akademiska världen.
Till sist vill vi tacka vänner och familj, och inte minst varandra, för emotionellt stöd. Vi hoppas att vårt examensarbete kommer väcka lika mycket intresse för Magasin M1 hos läsaren som det gjort för oss.
Lisa Auvoja Camilla Mossberg
iii
Sammanfattning
Samtidigt som exploateringen av kusten ökar, står Sverige idag för de framtida utmaningarna klimatförändringarna medför. Höjda havsnivåer och mer frekventa skyfall medför ett behov av att anpassa och skydda bebyggelsen. Länsstyrelsen rekommenderar därför att all nyproduktion ska vara belägen på en lägsta marknivå på + 3.00 m (RH2000). Malmö Stad vill nu integrera Nyhamnsområdet till stadens stadskärna för invånarna att besöka, bo och arbeta i.
Enligt en fördjupning av stadens översiktsplan ska Nyhamnen utformas som en grön, jämlik stadsdel med hänsyn till stadens historia. Området ska fyllas upp för att uppnå minsta höjd av + 3.00 i enlighet med Länsstyrelsens rekommendation. Magasin M1 är belägen i området och erhåller ett högt kulturhistoriskt värde. Magasinet avses bevaras på dess nuvarande marknivå + 2.50.
I detta examensarbete utforskas möjligheterna att bevara Magasin M1 nuvarande marknivå + 2.50 i samband med exploateringen av Nyhamnen som planeras bebyggas på + 3.00. I en fallstudie av Magasin M1 har olika lösningar och vilka konsekvenser dessa medför utretts. Restriktioner, förutsättningar och lagstiftning som den kommunala planeringsprocessen styrs av har studerats. Ett lösningsförslag för objektet utformades i modelleringsprogrammet SketchUp. Målet var att anpassa lösningsförslaget för fallstudiens objekt och den planerade bebyggelsen. Därför sammanställdes de juridiska och tekniska förutsättningarna som lösningsförslaget begränsades av och den planerade bebyggelsens riktlinjer i en analys. Marknivåskillnaden kan hanteras med stödmurar och slänter med en lutning upp till 45°, utan konstruktionstekniska svårigheter. Konsekvenserna av anpassningen bedömdes, oavsett lösning, vara dagvattenansamling och tillgängligheten till fastigheten. Tillgängligheten kan lösas med ramper och trappor, vilket visualiserades i lösningsförslaget. Problematiken med dagvattenansamling står dock konflikt med havets högvattenstånd och bör utredas ytterligare. Studien visade att juridiska skyddsbestämmelser kan försvåra möjligheterna att skydda kulturhistoriska byggnader mot ett förändrat klimat. Studien belyser också avsaknaden av standardiserade tillvägagångssätt för hur befintlig bebyggelse ska klimatanpassas i framtiden.
iv
Abstract
While the development of coastal areas is increasing, Sweden is facing the future challenges of climate change. The county administration recommends that all new development should be built at a minimum ground level of + 3.00 (RH2000), in order to be protected from rising sea levels.
This case study explores the possibilities to preserve the warehouse M1 at its current ground level of + 2.50 in connection with the new development of Nyhamnen and what consequences that may entail. A design proposition was made in SketchUp. Legal and technical conditions were formulated which the proposition was limited by. The guidelines for the planned development were also taken in consideration.
The difference in ground level can be handled by using retaining walls and slopes up to 45 °, without any structural engineering difficulties. The consequences of the adaptation were assessed to be storm-water and accessibility to the property. Accessibility can be solved with ramps but the storm-water aspect needs to be further investigated. The study showed that legal restrictions for historical buildings can complicate conservation in connection with new development. The study also highlight the lack of standardized approaches for how existing buildings can be adapted to the climate changes.
v
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1 1.1 Bakgrund ... 1 1.2 Syfte ... 2 1.2.1 Frågeställningar ... 2 1.2.2 Avgränsning ... 22 Metod och genomförande ... 3
2.1 Förstudie ... 3
2.2 Fallstudie ... 4
2.2.1 Val av objekt för fallstudie ... 4
2.3 Lösningsförslag ... 4 2.3.1 Val av modelleringsprogram ... 5 3 Teori ... 6 3.1 Kommunal planering ... 6 3.1.1 Översiktsplan ... 6 3.1.2 Detaljplan ... 6
3.1.3 Länsstyrelsens krav på planering ... 7
3.1.4 Tillgänglighet ... 7
3.2 Nyhamnen ... 7
3.2.1 Den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen ... 8
3.2.2 Riksintressen i Nyhamnsområdet, Malmö ... 10
3.3 Geokonstruktioner och markmiljö ... 11
3.3.1 Förorenad mark ... 11
3.3.2 Schakt och uppfyllnadsmassor ... 11
3.3.3 Stödkonstruktioner ... 12
3.3.4 Slänt ... 13
3.4 Dagvattenhantering och dränering ... 14
3.4.1 Höga vattenstånd ... 14 3.4.2 Nederbörd ... 15 3.4.3 Traditionellt dagvattensystem/dränering ... 15 3.4.4 Öppna dagvattensystem ... 15 4 Objektbeskrivning ... 17 4.1 Byggnadsbeskrivning för Magasin M1 ... 17
4.1.1 Tidigare utredningar av byggnaden ... 18
4.2 Områdesbeskrivning ... 18
4.2.1 Mark- och miljötekniska förutsättningar ... 19
4.2.2 Planerad bebyggelse ... 20
5 Förutsättningar för lösningsförslagets utformning ... 22
5.1 Juridiska förutsättningar ... 22 5.2 Tekniska förutsättningar ... 23 5.3 Hantering av nivåskillnad ... 24 5.4 Konsekvenser av markhöjning ... 25 6 Lösningsförslag ... 28 6.1 Södra sidan ... 31
vi 6.2 Västra sidan ... 33 6.3 Östra sidan ... 35 6.4 Norra sidan ... 38 7 Diskussion ... 41 7.1 Lösningsförslag ... 41 7.2 Metodreflektion ... 42 7.3 Generaliserbarhet ... 43 7.4 Fortsatta studier ... 43 8 Slutsats ... 45 Referenser ... 46 Bilagor ... 50 Bilaga 1 ... 50 Bilaga 2 ... 51
1
1 Inledning
1.1 Bakgrund
Exploateringen av Sveriges kust- och havsområde ökar vilket ställer större krav på ett helhetsperspektiv i den fysiska planeringen (Boverket, 2018). Kustnära bebyggelse är speciellt utsatt för effekterna av ett förändrat klimat. En förhöjd havsnivå kommer att medföra översvämningar av kustnära bebyggelse och en förhöjd erosion av kustlinjen, om inte åtgärder vidtas (Länsstyrelsen Skåne, 2014). Länsstyrelsen Skåne (2014) rekommenderar därför att ny bebyggelse ska vara belägen på en nivå ≥ + 3.00 (RH 2000).
Nyhamnen planeras som en ny kustnära stadsdel i Malmö, belägen norr om Centralstationen och ska omfatta bland annat nuvarande Frihamnen (Stadsbyggnadskontoret, 2018). I en fördjupning av översiktsplanen för Nyhamnen har den befintliga bebyggelsen kartlagts av Stadsbyggnadskontoret utifrån vilka kulturhistoriska värden som identifierats och önskas bevaras. Sommaren 2019 ska denna plan för området antas av kommunfullmäktige (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Magasin M1 byggdes år 1919–1921 för att användas som mellanlager vid import och export i Frihamnen. Byggnaden har för sin tid ett mycket modernt pelardäcksystem, sannolikt ett av de första i sitt slag i Sverige, vilket motiverar ett högt kulturhistoriskt värde (Stadsbyggnadskontoret, 2011). Malmö stad avser att bevara Magasin M1 på nuvarande marknivå + 2.50 m i samband med exploateringen av Nyhamnen (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Den rekommenderade marknivån från Länsstyrelsen Skåne (2014) ska enligt den fördjupade översiktsplanen följas i Nyhamnen, med undantag för viss befintlig bebyggelse (Stadsbyggnadskontoret, 2018). Detta under förutsättningen att avsteg från rekommendationen inte äventyrar bebyggelsen eller människors säkerhet. Marknivån kring Magasin M1 anses vara möjlig att delvis bevara (Stadsbyggnadskontoret, 2018). Den fysiska planeringen styrs av plan- och bygglagen (PBL) och med hjälp av denna kan kommunerna planera för att möta effekterna av klimatförändringarna. PBL är i dock första hand en exploateringslagstiftning, och därmed svårare att tillämpa på befintlig bebyggelse (Westin, Modigh, Valen, & Frost, 2012).
En stor utmaning är därför att bevara Magasins M1, trots skillnaden i marknivå och samtidigt integrera denna till den planerade bebyggelsen. I Nyhamnen kommer Magasin M1 utgöra en lågpunkt till följd av markhöjningen i angränsningen till fastigheten, vilket gör magasinet extra utsatt för översvämningar. För att lyckas bevara den kulturhistoriskt värdefulla byggnaden Magasin M1 samt integrera byggnaden till den framtida exploateringen Nyhamnen, krävs därför innovativa klimat- och markanpassningar.
2
1.2 Syfte
Följande studie syftar till att utforska de tekniska och juridiska möjligheterna som finns för att bevara Magasins M1 nuvarande marknivå + 2.50 i samband med att närliggande område bebyggs på + 3.00. En fallstudie ska därför upprättas för Magasin M1 belägen i Frihamnen, Malmö. Studien ska utreda hur höjdskillnaden mellan marknivå runt befintlig byggnad och uppfylld mark kan hanteras och anpassas till planerad närliggande bebyggelse. Det är också av intresse att lyfta de konsekvenser som lösningen av nivåskillnaden medför främst med avseende på dagvattenhantering och tillgänglighet. Ett lösningsförslag ska visualiseras i en modell av området med hjälp av modelleringsprogrammet SketchUp. Förhoppningen är att studien i en förlängning ska bidra till att underlätta bevarandet av andra byggnader i området eller med liknande förutsättningar.
1.2.1 Frågeställningar
Målet med fallstudien är att, med utgångspunkt i syftet, ta fram ett lösningsförslag för hur nivåskillnaden i Magasin M1:s närområde kan hanteras. Studien avser att besvara huvudfrågan:
o Hur kan skillnader i marknivå hanteras och vilka lösningar är tillämpbara i området? Förutom huvudfrågan är det också av intresse att besvara följande delfrågor:
o Vilka juridiska begränsningar ska lösningen beakta i förhållande till den framtida exploateringen?
o Vilka tekniska förutsättningar ska lösningen beakta i förhållande till den framtida exploateringen?
o Hur kan lösningen anpassas till den planerade bebyggelsen enligt den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen?
o Vilka konsekvenser medför lösningen av nivåskillnaden för Magasin M1? 1.2.2 Avgränsning
Resultatet från studien kommer inte att beakta projektets eventuella ekonomiska begränsningar. detta eftersom budgeten för exploateringen av Nyhamnen inte är känd. Lösningen som presenteras avgränsas till Magasin M1:s närområde då det är där skillnaderna i marknivå kommer att hanteras i ett senare skede av exploateringen.
Geoteknisk profil och ingående jordars tekniska egenskaper från området saknas enligt Jan Johansson, exploateringsingenjör på Malmö Stads fastighets- och gatukontor. Endast översiktsmässiga stabilitetsanalyser kan utföras och då med en antagen jordprofil baserad på vad som är känt från området. Därför fokuserar arbetet istället på att utvärdera principiellt möjliga lösningar.
3
2 Metod och genomförande
Problematiken vid exploatering vid befintlig, kustnära bebyggelse kan variera i förhållande till dess geografiska plats och kulturhistoriska värde. En fallstudie upprättades därför för att identifiera de utmaningar som just denna plats med tillhörande bebyggelse medför eller står inför. Objektet i fallstudien var fastigheten Hamnen 22:192 med tillhörande byggnad Magasin M1. I studien identifierades objektets juridiska och tekniska begränsningar genom att studera regelverk och tidigare utförda undersökningar av fastigheten.
En förstudie bedömdes nödvändig för att avhandla planeringsstyrmedel samt metoder för att hantera skillnad i marknivå och dagvatten. I förstudien studerades också den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen som stadsbyggnadskontoret utarbetat.
Den information som sammanställdes i förstudien utvärderades sedan utifrån fallstudiens förutsättningar. Analysen utgjorde därefter underlag till ett lösningsförslag för hur fallstudiens objekt kan integreras i den framtida exploateringen av Nyhamnen. Detta gjordes i modelleringsprogrammet SketchUp. Programvaran ägs av Trimble och tillåter användaren att skapa skalenliga 3D-modeller med vektorer och ytor. Slutligen fördes en diskussion om lösningsförslagets realitet och de generella slutsatser som identifierats.
Under arbetet har samtal förts med Jan Johansson, exploateringsingenjör på Malmö Stads fastighets- och gatukontor. Han är delaktig i några av Nyhamnens utbyggnadsetappers detaljplanering och har bidragit med en stor andel av det underlag som nyttjats.
2.1 Förstudie
Då arbetets utgångspunkt delvis ligger i Magasin M1:s kulturhistoriska värde, var det av intresse att belysa de riktlinjer och möjligheter kommunen har för att skydda bebyggelsen samt områdets historia. Därmed studerades de restriktioner, förutsättningar och den lagstiftning som den kommunala planeringsprocessen kan styra och styrs av. Detta material har inhämtats från myndigheterna Boverket och Riksantikvarieämbetet samt Länsstyrelsen i Skåne. Informationen hämtades från respektives hemsidor.
På uppdrag av kommunstyrelsen har Stadsbyggnadskontoret utarbetat en fördjupning av Malmös översiktsplan för området Nyhamnen sedan 2014. Enligt Malmö Stads hemsida i maj 2019 kan förslaget antas under hösten samma år. Detta dokument har redovisats i förstudien för att skapa en övergripande förståelse för hur området i Magasin M1:s närområde troligen kommer att exploateras.
För att identifiera de tekniska krav som ställs på utformningen omfattar förstudien olika geotekniska lösningar och konstruktioner som kan användas för att hantera skillnader i marknivå. De konstruktioner som redovisats i rapporten begränsades av att de avses vara permanenta och att nivåskillnaden är liten i förhållande till den kapacitet som kan uppnås med dagens teknik. Majoriteten av materialet är hämtat från tillverkare i branschen och från läroböcker. Förstudien omfattar också en utredning av dagvattenhantering som baserats på bland annat läroboken Vårt Vatten av Viveka Lidström (2013) och den branschaktiva aktören
4
2.2 Fallstudie
Att använda fallstudier gör det möjligt att studera ett verkligt problem samt att samla och kombinera olika data (Blomkvist & Hallin, 2014). Fallstudien analyserades sedan mot den information som inhämtats i förstudien. För att systematisera processen användes studiens ställda delfrågor.
Fallstudien resulterade i en stor datainsamling som till största del bestod av material som tillhandahållits från Jan Johannson på Malmö Stads fastighets- och gatukontor. Materialet utgjordes av olika utredningar av fastigheten och/eller tillhörande magasinsbyggnad. Dessa är utförda på uppdrag av Malmö Stad av olika konsulter, varav flera utförts av Tyréns AB. Utredningarna har utförts i samband detaljplanering för fastigheten under flera olika tidsperioder. De första tidsperioderna avser påbörjade förslag till detaljplaner år 2001 och igen år 2011. Det senaste materialet framställdes inför den pågående detaljplanering för fastigheten, DP 5602, som i nuläget inte vunnit laga kraft. Den bedöms kunna vinna laga kraft i september detta år, 2019. När detta arbete upprättades hade samrådstiden för planförslaget passerat. Fallstudier kan inte ge statistiskt generaliserbara resultat utan ska istället generaliseras analytiskt (Blomkvist & Hallin, 2014). Därför förs en avslutande diskussion om de generella slutsatser som kan dras utifrån studiens analys av förstudien och fallstudien. Examensarbetets syfte var inte att framställa lösningar som går att applicera på alla byggnader eller platser, utan att lyfta problematiken i ett generellt och väldefinierat fall.
2.2.1 Val av objekt för fallstudie
Examensarbetets huvudsakliga syfte var att bedöma de risker befintlig, kustnära bebyggelse kan utsättas för vid exploatering. Den ursprungliga tanken var att utföra fallstudier av flera objekt. Då problematiken varierar stort i förhållande till geografisk plats och byggnadernas tekniska förutsättningar och hur väl dessa dokumenterats, bedömdes detta vara allt för omfattande för detta examensarbete. Utifrån kontexten bedömdes därför en fallstudie av ett objekt vara att föredra, för att tillgodose huvudsyftet.
Malmö Stad har ännu inte utarbetat en plan för hur den högre planerade marknivån kan integrera med den befintliga. Det fanns därför ett intresse också från Malmö Stad att identifiera olika problem som denna markhöjning innebär i förhållande till Magasin M1. Att detaljplanearbetet för fastigheten Hamnen 22:192 var pågående underlättade datainsamlingen för fallstudien. Studiens resultat kan därmed också komma till nytta för vidare planeringsarbete i området.
2.3 Lösningsförslag
Utifrån förstudien och analysen modellerades ett lösningsförslag i programvaran SketchUp. Den fördjupade översiktsplanen av Nyhamnen har visualiserats i en 3D-modell i SketchUp som skapats för Malmö Stad, som har tillhandahållits från Jan Johansson. I modellen ligger befintlig och planerad bebyggelse på samma marknivå. I lösningsförslaget som utvecklats utifrån denna modell har marknivån kring Magasin M1 sänkts 0,5 m och kompletterades med identifierade åtgärder, för att visualisera hur den planerade bebyggelsen samspelar med marknivån i angränsning till Magasin M1. Som utgångspunkt användes fastighetsgränserna för Hamn 22:192 som hämtats från en plankarta för detaljplanen, som fanns att tillgå i dwg-format varpå denna avlästes i AutoCAD 2019, ett program av Autodesk.
5 2.3.1 Val av modelleringsprogram
Det ansågs gynnsamt att visualisera lösningsförslaget i 3D för att belysa dess möjligheter som dess svårigheter. Att använda samma programvara möjliggjorde att, i enlighet med frågeställningen, direkt integrera lösningsförslaget med den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen.
6
3 Teori
I detta avsnitt beskrivs det teoretiska underlaget för studien. Den första delen av avsnittet beskriver vilka juridiska begränsningar som finns i förhållandet till exploatering. Därefter följer en beskrivning av den fördjupade översiktsplanen. Sedan presenteras olika konstruktioner som kan användas för att hantera marknivåskillnader. Avsnittet avslutas med att beskriva möjliga konsekvenser nivåskillnaderna kan medföra.
3.1 Kommunal planering
Kommuner ansvarar för planläggning av mark- och vattenområde inom sina geografiska gränser. Plan-och Bygglagen (PBL) styr kommunernas fysiska planering, Boverket vägleder och följer upp planering och Länsstyrelsen tillhandahåller underlag samt granskar de slutliga planförslagen (Boverket, 2015). Följande avsnitt ger en översikt över vilka styrmedel och underlag kommuner använder sig av vid fysisk planering.
3.1.1 Översiktsplan
För varje kommun ska en aktuell översiktsplan finnas. Boverket har sammanställt ett vägledande underlag för vad en översiktsplan ska innehålla och hur den kan utformas. En översiktsplan ska redovisa om och hur kommunens mark- och vattenområde ska exploateras samt hur befintlig bebyggelse kan utvecklas och bevaras. Därmed spelar översiktsplanen en viktig roll i kommunens arbete med hållbar utveckling. Översiktsplanen är dock inte juridiskt bindande (Boverket, 2018). Kap. 3, 4 och 5 i PBL anger vad översiktsplanen ska innehålla. Översiktsplanen är således ett verktyg för kommunens utveckling och är ett underlag för vidare detaljplanering.
Översiktsplanen ska dessutom redovisa eventuella riksintressen och naturvärdesskyddade områden som planområdet berör och hur dessa ska beaktas (Boverket, 2018). Riksintressen avser områden med nationell betydelse och är beslutade om i 3 och 4 kap. i Miljöbalken. Vid överläggande om en översiktsplan ska hanterandet av riksintresse avhandlas i samråd med länsstyrelserna, som representerar staten i frågan (Boverket, 2017).
3.1.2 Detaljplan
Kommunen använder en detaljplan för att reglera hur mark och vatten ska användas och hur bebyggelsen ska se ut inom ett visst område. Detaljplanen kan reglera exploatering mer i detalj och används både vid nybyggnation och när bebyggelse ska förändras eller bevaras. Detaljplanen medför rätt att bygga enligt planen under genomförandetiden som normalt är 15 år (Boverket, 2016).
Byggnader som anses särskilt värdefulla ur ett historiskt, kulturhistoriskt eller konstnärligt perspektiv kan skyddas av kommunen genom detaljplanering. Detaljplanen är juridiskt bindande och innefattar både rättigheter och begränsningar för förändringar i området. Den antagna detaljplanen gäller tills den upphävs eller ersätts av en ny (Riksantikvarieämbetet, 2019).
q-märkning är det starkaste skyddet en byggnad kan förses med i detaljplanen. Märkningen
innebär att byggnaden har ett särskilt kulturhistoriskt värde och att den därmed inte får förvanskas. Vad det innebär preciseras i plankartan i så kallade skyddsbestämmelser. I dessa
7
kan även rivningsförbud anges och hur den befintliga gestaltningen ska bevaras. Skyddsbestämmelserna kan även innefatta åtgärder som inte är bygglovspliktiga som till exempel ändring av interiörer (Riksantikvarieämbetet, 2019).
3.1.3 Länsstyrelsens krav på planering
Kommunerna har enligt lag ingen skyldighet att skydda befintlig bebyggelse. Dock måste kommunen enligt PBL beskriva hur befintlig bebyggelse ska användas, utvecklas och bevaras (Länsstyrelsen Skåne, 2014).
Enligt en rapport av SMHI förväntas havsnivån stiga och mängden nederbörd öka, som en konsekvens av den globala uppvärmningen. En förhöjd havsnivå kommer att medföra översvämningar av kustnära bebyggelse och erosion av kustlinjen om inte åtgärder vidtas (SMHI, 2017a). Bebyggelse som ligger under + 3.00 (RH 20001) är i riskzonen för framtida vattenstigningar och översvämningar, varpå Länsstyrelsen Skåne rekommenderar att ny bebyggelse ska vara belägen på en höjd av minst +3.00 (RH 2000) (Länsstyrelsen Skåne, 2014). 3.1.4 Tillgänglighet
Allmänna platser och område för andra anläggningar än byggnader ska utformas så att de blir tillgängliga för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Gångytor ska vara jämna, fasta och halkfria. När nivåskillnader inte kan undvikas bör de minimeras och utjämnas med till exempel ramper och trappa.
Ramper bör inte ha större lutning än 1:20 mellan minst 2 m långa vilplan, och vara minst 2 m bred. Ramper bör ha en höjdskillnad på högst 0,5 m mellan vilplanen och ha ett minst 40 mm högt avåkningsskydd om det finns höjdskillnader mot omgivningen. Förhållandet mellan trappstegs djup och höjd samt trappans lutning bör beaktas. Trappstegsdjup bör vara minst 30 cm mätt i långlinjen. För att undvika snubbelrisk bör en trappa ha fler än två steg. Trappor och ramper ska även förses med ledstänger (Boverket, 2014)
3.2 Nyhamnen
Malmö hamns historia sträcker sig bakåt till år 1775 då den första hamnen etablerades på initiativ av Frans Suell. Sedan dess har hamnen successivt expanderat ut i havet, uppbyggd på uppfyllnadsmassor (Malmö Stad, 2019a). Till följd av den ökade internationella handeln i Sverige i slutet av 1800-talet väcktes idén om en frihamn, det vill säga tullfria område inom hamnväsendet. Det dröjde dock till 1917 innan tillstånd gavs för att upprätta Frihamnen i Malmö. Eftersom Malmö inte hade en naturlig djuphamn grävdes en hamnbassäng och muddermassorna användes som fyllnadsmaterial för kajer och nya landområden. 1922 stod hamnen klar varpå varor från utlandet nu kunde lagras och bearbetas i hamnen utan tullavgift. Hamnen har under följande år succesivt byggts ut men den formella frihamsstatusen avvecklades under 1980-talet (Pedersen & Lund, 2002).
8
Nyhamnen planeras nu integreras med Malmös stadskärna som en ny stadsdel för invånarna att bo och verka i. Planområdet för Nyhamnen börjar norr om Centralstationen och stäcker sig över Frihamnen i norr och Västkustvägen i öster, se Figur 1. Följande avsnitt redovisar den fördjupade översiktsplanens övergripande strategi samt beaktar de tematiska riktlinjer som berör området kring Magasin M1.
Figur 1: Planområdet för den planerade stadsdelen Nyhamnen markerad i en satellitbild över Västra Malmö (Google Maps, 2019).
3.2.1 Den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen
Den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen framhäver området som en tätbebyggd, kustnära stadsdel med en tydlig grön och blå profil, det vill säga att området ska framhäva grönska och vatten (Stadsbyggnadskontoret, 2018). I linje med stadsdelens gröna profil avser Stadsbyggnadskontoret att stadsdelen ska ha goda kollektivtrafikförbindelser och att gång- och cykelsträckor ska prioriteras för att minska behovet av bil som transportmedel. Ett flertal grönområden är också kartlagda i översiktsplanens planområde. Nyhamnen ämnas att vara en barnvänlig och jämlik stadsdel, varpå utformningen ska genomsyras av säkerhet och tillgänglighet. Områdets historia ska enligt den fördjupade översiktsplanen ligga till grund för en nyskapad identitet för Nyhamnen. Därför har kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom planområdet identifierats för att bevaras och integreras i nybyggnationen.
Området ska enligt Malmö Stad exploateras etappvis öster ut mot havet med utgångspunkt från Centralstation där viss förtätning redan påbörjats. Kommunen eftersträvar att sista etappen ska vara färdigställt år 2050 (Malmö Stad, 2019b).
Malmö Stad avser att följa Länsstyrelsens riktlinjer om en marknivå av + 3.00 (RH2000) över dagens medelhavsnivå för Nyhamnens havsnära markområden, vilka kommer att höjas med uppfyllningsmassor (Stadsbyggnadskontoret, 2018). Den fördjupade översiktsplanen uppmärksammar att befintlig bebyggelse, som ligger på en lägre marknivå och avses bevaras, ska skyddas mot översvämning. Som exempel anges att detta göras med förhöjda
9
kajkonstruktioner. Den marknivåskillnad som då skapas ska medverka i landskapets gestaltning.
Nyhamnens mitt ska ges en grön karaktär med ett flertal grönområden. Malmö Stad ämnar att minska den totala mängden hårdgjord yta i området vid exploateringen av Nyhamnen. Dock betonar den fördjupade översiktsplanen att det ändå förekommer en risk för översvämningar i området varpå öppen dagvattenhantering framhålls som ett möjligt komplement. I den fördjupade översiktsplanen har avrinningen av dagvatten planlagts och presenteras i Figur 2 nedan. Dagvattenhanteringen ämnas utföras på ett sätt som innebär att det inte belastar ledningsnätet eller att orenat dagvatten når kajkanter och hav (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Figur 2: Schematiska avrinningsområden hämtade från den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Idag hanteras dagvattnet i området huvudsakligen av kombinerat2 avloppsledningsnät, vilket successivt ska bytas mot ett duplikatsystem3. I sådant fall ska livslängden för befintliga
ledningarna som inte stör exploateringen, utvärderas etappvis och brukas i längsta möjliga mån (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen hänvisar till en MIFO-inventering fas 14 utförts
på uppdrag av Miljöförvaltningen Malmö Stad år 2008, se Figur 3 nedan. Flera markområden i Nyhamnen kan med stor risk vara förorenade enligt undersökningen.
2 Ett avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i samma rörledning (Lidström, Vårt Vatten: grundläggande lärobok i vatten- och avloppsteknik, 2013).
3 Ett avloppssystem där spillvatten och dagvatten avleds i separata rörledningar (Lidström, Vårt Vatten, 2013). 4 MIFO-inventering: en metodik för att riskklassificera områden efter b.la. föroreningars koncentration, farlighet och spridningsrisk. Fas 1 inventeringen insamlar data m.h.a. rekognosering och platsbesök, intervjuer m.m (Naturvårdsverket, 1999, ss. 61-62).
10
Figur 3: Redovisning av MIFO-inventering inom Nyhamnens område hämtad från den fördjupade översiktsplanen (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Enligt den fördjupade översiktsplanen ska marktekniska undersökningar genomföras tidigt i planeringsfasen för respektive exploateringsetapp för att upprätta en åtgärdsplan för aktuellt område. Åtgärder som sanering, alternativt att använda rena massor som uppfyllnad, ska beaktas och bedöms utifrån den framtida markanvändningen (Stadsbyggnadskontoret, 2018). 3.2.2 Riksintressen i Nyhamnsområdet, Malmö
Nyhamnen omfattar flera riksintresse för Sverige varpå den fördjupade översiktsplanen belyser hur dessa kan tillgodoses eller bevaras trots det förändrade utnyttjandet av marken. Flera av de nationella angelägenheterna för Nyhamnen bottnar i dess geografiska placering med avseende på transport och sjöfart med förbindelser både nationellt och internationellt, samt kustzonen (Stadsbyggnadskontoret, 2018). Enligt den fördjupade översiktsplanen menar Malmö Stad att hamnens nuvarande verksamhet inte ska begränsas. Detta då kommunen har och kommer framöver också att investera i projekt, för att tillgodose hamnens framtida intressen.
Kulturmiljön i form av dess kajer och bebyggelse utgör ett riksintresse att bevara. Enligt den fördjupade översiktsplanen ska kommunen möta dessa krav genom att identifiera dessa kulturvärden och planera för att de ska bevaras (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
11
3.3 Geokonstruktioner och markmiljö
Följande avsnitt redovisar de bestämmelser som ska beaktas i framtida exploatering av Nyhamnen och presenterar två geokonstruktioner som traditionellt används för att hantera skillnader i marknivå.
SIS (Svenska Institutet för Standarder) har implementerat Eurokod EN 1997-1:2004 kap. 7 som nationell standard (SS-EN 1997-1) som fastställer riktlinjer och regler för minsta kravställningsnivå vad gäller dimensionering av geokonstruktioner (2010). Trafikverket ställer dessutom tekniska krav på geokonstruktioner för väg- och järnvägsanläggningar i TK Geo 13 (2014). IEG (Implementeringskommission för Europastandarder inom Geoteknik) har utformat tillämpningsunderlag för SS-EN 1997-1.
3.3.1 Förorenad mark
Ett av Sveriges 16 miljökvalitetsmål är Giftfri miljö och omfattar bland annat arbetet för att reducera och begränsa andelen förorenade områden i landet. Somliga av dessa områden är i behov av efterbehandlingsåtgärder. Naturvårdsverket har utvecklat en modell för att bedöma förorenad mark efter så kallade riktvärden. Dessa riktvärden anger den föroreningshalt som inte utgör en negativ effekt för människor, miljö eller naturresurser samt kan accepteras vid eventuella efterbehandlingar (Naturvårdsverket, 2009).
Den förväntade markanvändningen av området beaktas i värderingen av området. Hur marken ska brukas för aktiviteter och av verksamheter står i relation till vilka grupper som exponeras för evenetuella föroreningar och i vilken omfattning. Naturvårdsverkets modell skiljer på två typer av markanvändning vilka presenteras i sin helhet nedan (Naturvårdsverket, 2009):
o Känslig markanvändning, KM, där markkvaliteten inte begränsar val
av markanvändning. Alla grupper av människor (barn, vuxna, äldre) kan vistas permanent inom området under en livstid. De flesta markekosystem samt grundvatten och ytvatten skyddas.
o Mindre känslig markanvändning, MKM, där markkvaliteten
begränsar val av markanvändning till t.ex. kontor, industrier eller vägar. De exponerade grupperna antas vara personer som vistas i området under sin yrkesverksamma tid samt barn och äldre som vistas i området tillfälligt. Markkvaliteten ger förutsättningar för markfunktioner som är av betydelse vid mindre känslig markanvändning, till exempel kan vegetation etableras och djur tillfälligt vistas i området. Grundvatten på ett avstånd av cirka 200 meter samt ytvatten skyddas.
3.3.2 Schakt och uppfyllnadsmassor
Att återanvända schaktmassor minskar utvinningen av jungfruliga jordmaterial varav återvinningen är att föredra ur ett miljöperspektiv. Återanvända schaktmassor betraktas som återvunna mot att de ersätter nyproducerade utfyllnadsmaterial och att användningen syftar till att tillgodose en viss funktion (SGI, 2018). I de fall schaktmassor från ett projekt avses användas för ett ändamål utanför projektområdet kan principerna i Naturvårdsverkets Handbok 2010:1
12
utifrån dess egenskaper och innehåll före de återvinns i ett nytt ändamål, vilket utövaren ansvarar för (Naturvårdsverket, 2010).
Uppfyllnader och återfyllnader kan utföras med schaktmassor från tidigare byggarbeten. På frågan om vilket material Malmö Stad avser att utföra uppfyllnaderna i Nyhamnen med berättade Jan Johansson, exploateringsingenjör på Malmö Stad fastighets- och gatukontor, att Malmö har lagrat stora volymer schaktmassor från tidigare exploateringar för att återanvända dessa. Enligt honom är det troligt att de schaktmassor som erhölls under Citytunneln-projektet kommer att användas som uppfyllnadsmaterial.
Oavsett vilket uppfyllnadsmaterial som används krävs en geoteknisk bedömning av materialet för att kunna utföra tillförlitliga stabilitets- och hållfasthetsanalyser. Det är också viktigt att beakta den sättningsrisk som uppfyllanden utgör för den underliggande jorden (SGI, 2019). 3.3.3 Stödkonstruktioner
Eurokod EN 1997-1:2004 kap. 7 9.1 definierar stödkonstruktioner enligt följande
Stödkonstruktioner innefattar alla typer av mur- och stödsystem i vilka konstruktionselement utsätts för krafter från det kvarhållna materialet (2013) och avser användning i mark bestående
av jord, berg eller återfyllning inklusive vatten.
Skillnaden i marknivå kan hanteras med stödmurar. En stödmur är en konstruktion där endast en sida är synlig och på baksidan fylls upp med fyllnadsmaterial. Fyllnadsmaterialet ska vara av dränerande, ej tjälskjutande, material. Även om jorden närmast muren är friktionsjord kan bakom och underliggande kohesionsjord vara avgörande för stabiliteten. Vatten som rinner på murens baksida måste ledas bort för att inte orsaka vattentryck. Stödmuren gjuts med vattentät betong. Längden på stödmuren bör inte överstiga 10 m om koncentrerade sprickor ska undvikas. Större längder kan användas om särskilda åtgärder vidtas (Stål & Wendel, 1984).
För att undvika sprickor i betongen kompletteras den i många fall med armering. Betong är inte fuktkänsligt, men däremot kan armeringen rosta i fuktiga miljöer. Betongkonstruktioner kan göras mer motståndskraftig och beständig genom val av sammansättning och utförande. Genom att följa gällande standard och branschrekommendationer kan betong göras beständig under minst 100 år (Svensk betong, u.å).
Vinkelstödmur är den vanligaste typen av fristående stödmurar. Jordfyllningen på baksidan av
muren på bottenplattan i kombination med murens egentyngd ger erforderligt stöd. Klumpmur uppnår erforderlig stabilitet genom sin egentyngd. Förekommer främst som stenmur vid måttliga höjder (Stål & Wendel, 1984).
Det finns ett brett sortiment av prefabricerade stödmurar på marknaden. Bland annat erbjuder Finja Prefab lösningar som anges kunna uppta krafter upp till 20 kN/m2 (Finja AB, u.å).
Elementen finns i olika utformningar, bland annat ett L-stöd med höjden 600 mm som klarar 20 kN/m2. S:t Eriks erbjuder stödmurar som klarar liknande belastning, en produktbild av ett sådant element åskådliggörs i Figur 4. I deras sortiment finns möjligheten att välja att klä stödmuren med tegel eller natursten (S:t Eriks, u.å). Båda tillverkare anger en livslängd på 50 år.
Figur 4: Prefabricerad L-stödmur (S:t Eriks, u.å)
13
Innan prefabricerade stödmurar monteras läggs grunden. Detta görs med dränerande grusmaterial med underliggande fiberduk. Grusbädden ska vara väldränerad och hårt packad. Grundläggning sker enligt senaste utgåvan av AMA. Vid projektering måste hänsyn tas till laster som stödmuren kommer utsättas för, nivåskillnader och markens sammansättning samt dräneringsförhållande. Fogar tätas med fogmassa på båda sidor. När fogmassan härdat fylls fogspåret med expanderbruk (Finja AB, u.å).
3.3.4 Slänt
Rapport 4: 2010 av IEG är ett vägledande underlag för hur tillståndsbedömning och klassificering av slänter ska utföras (2010). Denna baseras på rapporten från den inte längre aktiva Skredkommissionens. Rapporten hänvisar till att dimensioneringen bör utföras med stöd av tillämpningsdokumentet Rapport 6: 2008 Slänter och banker. Denna rapport är också utformad av IEG med kap 11 och 12 SS-1997 till grund, alternativt TK Geo av Trafikverket. Slänter dimensioneras för att eliminera risken för ras och skred beaktas. Vid ras kommer enstaka eller ett mindre flertal stenar eller lösa klippblock i rörelse över en lutning (Axelsson & Mattsson, 2016). Risken för ras är alltså inaktuell för objektet i fråga varpå det inte behandlas närmre.
Skred uppstår i kohesionsjordar då en del av släntens jordmassa kommer i brottillstånd. Risken för skred bedöms utifrån en jämviktsanalys av den pådrivande kraften respektive mothållande jordmassan fördelad mellan en glidyta. Det är en förenkling av en mer komplex verklighet. I stabilitetsanalyser ställs jämvikten emot en partiell säkerhetsfaktor (Axelsson & Mattsson, 2016). Vilken säkerhetsfaktor som ska tillämpas avgörs beroende på typen av markanvändning där nyexploatering och befintlig bebyggelse skiljs åt. Följande gäller enligt Rapport 4: 2010 (IEG, 2010):
Varje form av tilläggsbelastning eller nyanläggning inom området betraktas som nyexploatering.
Att en del av en sluttnings jordmassa kommer i rörelse benämns som jordskred och förekommer i två huvudtyper. Translationsskred förekommer främst i långsluttande slänter med en måttligt mäktig jordmassa. I kortare, branta slänter med en mäktigare jordmassa riskeras rotationsskred att uppstå. Rotationsskred uppstår då en cirkulärcylindrisk glidyta bildas. Att öka belastningen på släntkrönet och/eller att minska mothållande jordmassa i slänttån ökar risken för rotationsskred. I värsta fall kan rotationsskredet utvecklas till ett bakåtgripande skred, en kedjereaktion av skred varpå skredets influensområde ökar (Axelsson & Mattsson, 2016). Släntkonstruktioner kan designas och beräknas av specialiserade företag. Företaget BG Byggros AB redogör för släntkonstruktioner på sin hemsida. Gräsklädda slänter anges kunna anläggas upp till en lutning av 70° med så kallade geonät. Geonäten är ofta plastbaserade och anläggs lagervis horisontellt genom slänten för att skära brottlinjer i jorden. För brantare slänter, över 45° ska släntens yta förstärkas med ett fasadsystem som förankras till geonätsarmeringen (BG Byggros AB, u.å a).
BG Byggros AB rekommenderar att förse släntkonstruktionens nedre del med dränering för att försäkra släntens stabilitet. Tillverkaren menar att för slänter med en lutning större än 50° bör omfångsdräneringen också kompletteras med dränstrips, varpå de rekommenderar sitt Vector Wall®-system (BG Byggros AB, u.å a). Slänten kompletteras då med ett frontnät av stål varpå slänten kan bekläs av växter men också utföras som en gabionsvägg, varpå lutningen kan uppgå
14
till 90°. En växtbeklädd Vector Wall® förses då med en geotextil och lutningen bör inte
överstiga 70° (BG Byggros AB, u.å b).
Generellt krävs att fyllnadsmaterialet till slänten kan komprimeras till minst 95 % standard proctor5 för att undvika att sluttningen sättningsskadas. Det är också av intresse att
fyllnadsmaterialets egenskaper är dokumenterat för att göra en fullvärdig stabilitetsanalys (BG Byggros AB, u.å c).
Tensar International Limited erbjuder geonätsystem och produkter för att stabilisera branta slänter, vilka anpassas efter ett platsbesök av deras experter. För slänter upp till 45° lutningar rekommenderar Tensar att fyllningsmassor packas ovan på horisontella geonät och kräver inga stöd för släntfasaden (Tensar International, 2009). Dessa slänter kan enligt företaget uppföras i de flesta typer av jordar och utföras med traditionella markarbetesmetoder. Tensar tillverkar även stålnätsprofiler för släntfronten som kan förankras till släntkonstruktionen för att uppnå en lutning av 60-70°.
För brantare slänter föreslår Tensar deras warparound-system av armerade jordkonstruktioner. Systemet tillåter slänter med en lutning från 45° upp till 70° lutning och en flexibilitet i utformningen varav slänten kan krökas (Tensar International, 2009).
3.4 Dagvattenhantering och dränering
Bebyggelse som ligger under + 3.00 m är i riskzonen för framtida vattenstigningar. Ökade regnmängder ställer större krav på dagvattenhantering. Lågpunkter i bebyggelseområden måste identifieras för att förhindra stora dagvattenansamlingar genom infiltrering och avledning. (Westin, Modigh, Valen, & Frost, 2012).
Följande avsnitt redogör för vilka konsekvenser ett högre vattenstånd och ökad nederbörd kan få med avseende på befintlig bebyggelse. Detta följs av ett avsnitt om hur dagvattenhantering kan utformas.
3.4.1 Höga vattenstånd
Havsvattenståndet vid den svenska kusten varierar med årstiderna. Under hösten ligger vattenståndet ofta högre på grund av sydvästliga vindar. Vid storm kan vattenståndet stiga med 1,5 m eller mer, över det normala (SMHI, 2019).
För att skydda bebyggelse mot översvämningar orsakade av framtida högvattenstånd är det osannolikt att en marknivå på 3 m räcker som skydd i direkt anslutning till kusten. För att undvika översvämningar kan skyddsåtgärder som murar, havsbarriärer, temporära barriärer eller vallar behövas. En viktig aspekt vid val av skyddsåtgärder är om åtgärden är avsedd för att skydda mot tillfälliga händelser eller permanenta tillstånd (Persson, Ehrnstèn, & Ewald, 2012).
5 Proctorpackningsförsök används för att bestämma vilken maximal densitet (tunghet) ett material kan packas till som funktion av vattenkvoten. Resultatet blir maximal tunghet och den vattenkvot vid vilken maximal tunghet kan erhållas (Global Gilson company, INC, u,å).
15 3.4.2 Nederbörd
Dagvattensystem dimensioneras för nederbördsituationer som inträffar inom en viss frekvens, ofta 10 år. Detta innebär att systemen kommer att bli överbelastade ibland. Därför krävs en plan för att överskottsvattnet inte ska orsaka skador på bebyggelse (Persson, Ehrnstèn, & Ewald, 2012). Kraftiga regn, skyfall, inträffar nästintill alltid under sommartid (SMHI, 2017b). Under dessa perioder kan bräddning behöva tillämpas. Detta innebär att orenat vatten, under reglerade former, släpps ut när vattenmängden är större än ledningsnätets kapacitet. Bräddning används för att undvika översvämningar i känsligare miljöer (VASYD, 2018).
3.4.3 Traditionellt dagvattensystem/dränering
Dagvatten omfattar ytligt avrinnande regn- och smältvatten från hårdgjorda ytor samt dräneringsvatten. Vattnet leds genom ledningar och magasin under mark. Beroende på när ledningssystemet är byggt, avleds dagvatten på olika sätt. I kombinerade avloppssystem avleds dagvatten i samma ledningar som spill-och dräneringsvatten till avloppsreningsverket. Vid kraftiga regn räcker inte ledningskapaciteten till vilket kan leda till översvämningar i källare. Vid stora flöden har reningsverk inte möjlighet att ta emot allt vatten och släpper då ur orenat vatten till recipienten, så kallad bräddning. I duplikatsystem avleds dagvattnet i en egen ledning. Dagvattnet kan då ledas direkt till recipienten utan att gå igenom avloppsreningsverket (Lidström, 2013).
Dränering avser avvattning av mark med hjälp av rörledning, dike eller dräneringsskikt. Detta görs främst för att skydda hus och anläggningar mot fuktskador och översvämningar (Lidström, 2013).
3.4.4 Öppna dagvattensystem
Öppna dagvattensystem bidrar till grönska och biologisk mångfald, samtidigt som risken för översvämningar och belastningen på ledningsnätet minskar. Öppna dagvattensystem innebär att dagvatten leds, fördröjs eller magasineras i helt eller delvis öppna system. I dessa system utnyttjas processer som efterliknar naturens eget sätt att ta hand om nederbörd genom till exempel infiltration, perkolation, trög avledning och fördröjning. Detta möjliggör att vattnet renas på ett naturligt sätt innan det rinner vidare. Den grundläggande principen är att vattnet så tidigt som möjligt ska återföras i det naturliga kretsloppet. För att uppnå maximal effekt av systemet är det fördelaktigt att kombinera olika system och sätta in åtgärder på flera ställen inom avrinningsområdet (Lidström, Vårt Vatten: grundläggande lärobok i vatten- och avloppsteknik, 2013). Nedan presenteras olika system som används vid öppen dagvattenhantering.
Nedsänkta växtbäddar är planteringsytor som fördröjer och renar dagvatten. Vegetationen
möjliggör rening och bidrar till att upprätthålla infiltrationskapaciteten. Växtbäddarna kan med fördel användas på kvartersmark. Utformningen kan göras på olika sätt och kan anpassas till olika platser med olika karaktär. Föroreningsbelastningen och infiltrationskapaciteten i underliggande mark avgör om bädden ska ha tät eller öppen botten. Dagvatten kan ledas till bädden genom ytavrinning, via sandgång eller olika brunnstyper. Växtbädden dräneras till underliggande mark genom perkolation eller via dräneringsledning. För att kunna avleda flöde som är större en det dimensionerade krävs ett översvämningsskydd i form av en breddbrunn (Stockholm vatten och avfall, 2017).
16
Öppna dagvattenkanaler återfinns främst inne i tätbebyggda område där utrymmet är för dåligt
för att anlägga till exempel svackdiken. Syftet med dessa kanaler är inte att rena vattnet, utan snarare att leda det vidare. Kanalerna är ofta byggda i hårdgjort material, till exempel betong. Vid anläggning av dagvattenkanaler är det främst tillgängligheten och säkerheten som måste beaktas. Dagvattenkanaler är inte speciellt vanligt i Sverige men det finns några områden som fått stor uppmärksamhet, Västra hamnen och Augustenborg, både belägna i Malmö (Hagström, 2009).
Svackdike är gräsbeklädda och används främst för att fördröja och avleda dagvatten. Om
markförhållanden är lämpliga kan en del av vattnet infiltreras i marken som då bidrar med viss rening. Om dränering inte är möjlig bidrar dock växtligheten också till viss rening. Reningsfunktionen kan förstärkas om ett dräneringslager med dräneringsledning läggs i botten. För att vattnet ska kunna ledas till diket måste övergången från den hårdgjorda ytan vara nedsänkt. Den flödesutjämnande funktionen kan förstärkas om diket förses med ett utlopp som kan strypas. Brunnsintal till dagvattenledning kan användas för bräddning. Lutningen till diket bör inte överstiga 4° (Stockholm vatten och avfall, u.å).
Rain Gardens är vanligt förekommande i städer i Australien och USA för att hantera dagvatten.
Vid plantering är det är det av stor vikt att välja inhemska växter som klarar både torka och korta perioder av översvämning. Det finns tre zoner i en Rain Garden, där den innersta har frekvent högt vattenstånd, en mellan-zon med relativt torra förhållande mellan regnperioder och en yttre zon som har torrare förhållanden. Växterna renar vattnet från kväve och fosfor, och till viss del föroreningar som tungmetaller (L. Bortolini, 2019). Rain Garden är ett relativt obeprövat koncept och Svenstrup menar i sin examensuppsats att det finns behov av en utarbetad teknisk handbok för filtermaterial, växter, dimensionering och skötsel för att metoden ska bli en pålitlig dagvattenlösning (Svenstrup, 2012).
Fördröjningsmagasin används för att lagra överskottsvatten och reglera flödet ut till nätet vid
kraftiga regn. Magasinen kan utformas på olika sätt, till exempel av platsgjutna eller prefabricerade betongkonstruktioner, plastkasetter eller makadammagasin. Magasinet kan placeras under mark och tar därmed liten markyta i anspråk. Konstruktionen kan utföras både som tät och otät. Vid otät konstruktion perkolerar vattnet ut i omgivande marklager och vid tät konstruktion förs vatten bort genom ett kontrollerat flöde via ett speciellt anlagt dräneringssystem. Placeras magasinet i genomsläpplig mark bör det förses med en tät botten för att motverka grundvattenförorening (Stockholm vatten och avfall, 2016).
17
4 Objektbeskrivning
En fallstudie inrättades för byggnaden Magasin M1 belägen på fastigheten Hamnen 22:192 i Frihamnen, Malmö. I detta avsnitt presenteras Magasin M1 utifrån dess gestaltning och konstruktion i en byggnadsbeskrivning. Detta avsnitt baseras främst på utredningar som tillhandahållits från Malmö Stad. Avsnittet innefattar också en områdesbeskrivning av närområdet i angränsning till Magasin M1 och den bebyggelse som planeras uppföras där. Därmed redovisas också de bestämmelser som anges i den preliminära detaljplanen för fastigheten.
4.1 Byggnadsbeskrivning för Magasin M1
Magasin M1 (se Figur 5) uppfördes 1919–1921 för att användas som ett mellanlager vid import och export. Med optimalt läge vid kajen konstruerades byggnaden så lossning kunde ske från fartyg direkt till de olika våningsplanen.
Figur 5: Södra fasaden av Magasin M1 (Lund & Schlyter, 2007)
Magasin M1 är uppfört av få enkla och råa material som cement, kalk, tegel, armerad betong, stål och trä. Magasinet uppvisar många tidstypiska byggnadsdetaljer för industrier från 1900-talets första decennier. Byggnaden är symmetriskt uppbyggd med tidstypisk klassicerande fasadutformning av massivt rött maskinslaget tegel. Gavlarna och den södra fasaden har klassiska utsmyckningar i form av frontespiser, lisener och dekorativa portöverstycken. Byggnaden har värdefulla karaktärsdrag exteriört, men det är interiört de höga kulturhistoriska värdena återfinns i form av ett för tiden mycket moderna pelardäcksystem, se Figur 6.
Bjälklagen bärs upp av runda pelare i olika dimensioner beroende på vilket våningsplan de är placerade på. Pelarnas anslutning till bjälklagsplattorna är speciellt intressant ur ett konstruktionsmässigt perspektiv. Övergången är utformad med stympade koner som bär en åttkantig förstärkningsplatta. Detta pelarsystem möjliggör öppna salar som tydliggör byggnadens ursprungliga funktion som hamnmagasin. Byggnaden är grundlagd på träpålar som för lasten ned till kalkberget. Magasin M1 är med stor sannolikhet en av Sveriges första pelardäckkonstruktioner och även en av de bäst bevarade (Stadsbyggnadskontoret, 2011).
Figur 6: Pelardäcksystem (Lund & Schlyter, 2007)
18 Även byggnadens placering och utemiljö tydliggör dess ursprungliga funktion som hamnmagasin. På byggnadens södra och västra sida är marken belagd med gatsten där järnvägsräls löpt längs byggnadens långsidor, se Figur 7.
4.1.1 Tidigare utredningar av byggnaden
Byggnaden har tidigare föreslagits att bli byggnadsminne på grund av sitt höga kulturhistoriska värde, något som avstyrktes av Stadsbyggnadsnämnden år 2000. Stadsbyggnadsnämnden gav samma år stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja detaljplanearbetet för fastigheten i syfte att bevara Magasin M1 komplett (Stadsbyggnadskontoret, 2011). I pågående detaljplanering ämnas magasinet förses med q-märkning samt rivningsförbud (Stadsbyggnadskontoret, 2019). I restaurators inventering konstateras att byggnadsstommen är fri från sättningsskador. De skador som finns är främst underhållsskador på terrasser, fönster, dörrar, portar och i tegelfogar (Tapper, 1997). I åtgärdsplanen för Frihamnsmagasinet M1 bedöms magasinet i stort sätt vara bevarad i originalutförande (Lund & Schlyter, 2007).
I en fuktinventering utförd av Tyréns AB 2008 konstaterades det dock att magasinet var i mycket dåligt skick med ett flertal fuktrelaterade brister och skador. Exempelvis angavs att samtliga dörrar och fönster var i behov av någon form av åtgärd. Fasaden benämndes i rapporten vara i generellt dåligt skick. Inventeringen visade också att takavvattning inte var tillfredställande. Betongbjälklag och delar av betongpelarna var skadade av inträngande vatten. Tätskikt på terrasser och lastkajer var förstörda vilket lett till att även dessa var skadade av inträngande fukt (Olsson, 2008) .
Under samma år gjordes även en geoteknisk bedömning av befintlig grundläggning av Tyréns AB. Vid besiktningen grävdes bland annat en provgrop vid ett fundament för att undersöka påverkan på träpålarna i grundläggningen. Träpålen som undersöktes visade inga tecken på rötangrepp. Risk för rötangrepp ansågs låg eftersom befintliga pålar ligger under grundvattenytan under större delen av året. Befintlig grundläggning bedömdes därför kunna fortsätta användas utan några förstärkningsåtgärder förutsatt att grundvattennivån inte sänks (Möller, 2008).
4.2 Områdesbeskrivning
Malmö Stad äger majoriteten av Nyhamnens mark, inklusive Magasin M1:ans närområde. Hamnverksamheten i området drivs av Copenhagen Malmö Port (CMP) som ägs av City & Port Development I/S (50 %), Malmö stad (27 %) och privata intressenter. Marken står under olika nyttjanderättsavtal med CMP. Marken söder om Magasin M1 är avträdd enligt avtal från januari 2017 men används fortfarande som ställplats för importerade bilar. Kajen har CMP fortsatt nyttjanderätt av fram t.o.m. år 2035 (Stadsbyggnadskontoret, 2018).
Figur 7: Gatsten med järnvägsräls
19
Fastigheten Hamn 22:192 samt Magasin M1 ägs av Malmö Stad och används inte i nuläget. Enligt Jan Johansson pågår förhandlingar mellan kommunen och Lifra L&B i Malmö AB om att sälja magasinet. Figur 8 nedan åskådliggörs en satellitbild av området hämtad från Googles kartjänst. Fastigheten upptar en yta av 6300 m2 och är belägen norr om Grimsbygatan
(Stadsbyggnadskontoret, 2019).
Figur 8: Satellitbild över Magasin M1:s närområde (Google Maps, 2019).
4.2.1 Mark- och miljötekniska förutsättningar
Tyréns AB sammanfattade geotekniskt underlag från Nyhamnsområdet i en rapport år 2010 i syfte att ge Malmö Stads fastighets- och gatukontor ett strategiskt underlag för kommande markföroreningsfrågor. Nyhamnsområdet är flackt och anges i rapporten ligga på en varierande marknivå mellan ca + 2.00 och + 3.00 m. Marken är till stor del hårdgjord. Grundvattenytan kan antas följa medelvattennivån i hamnbassängen, och ligger vid normalt vattenstånd mellan ca 2-3 meter under markytan. Som tidigare redovisat har området uppkommit etappvis och expanderat på utfyllnader från mitten av 1800-talet fram till mitten av 1900-talet. Utfyllnadernas mäktighet anges variera mellan ca 1–4 meter. Berggrunden i området utgörs av kalksten på ett djup mellan ca 10–15 meter under nuvarande markyta. Rapporten hänvisar till en utredning utförd av WSP år 2007 som kartlagt de olika utfyllnadsetapperna Under fyllningsmaterialet finns lokala sedimentlagringar av den tidigare havsbotten och underlagras av en lermorän med silt- och sandskikt. Utfyllnaden som utgör fastigheten Hamn 22:192 färdigställdes runt 1922 och bedömdes bestå av muddermassor och blandade utfyllnadsmaterial (Tyrens AB, 2015).
Utifrån den MIFO-undersökning fas 1 Miljöförvaltningen i Malmö stad utfört varierar risken för markföroreningar i området. Området runt fastigheten Hamnen 22:192 bedöms utgöra en måttlig risk (riskklass 3) medan fastigheten i fråga utgör en stor risk för markföroreningar (riskklass 2) (Tyrens AB, 2015). Enligt planförslaget för fastigheten visad undersökningar på att uppfyllnadsjorden som använts inom området inte varit förorenad men att det finns förhöjda halter av bl.a. bly och arsenik från tidigare verksamhet. Marken har därmed bedömts som mindre känslig mark (MKM) enligt Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark (Stadsbyggnadskontoret, 2019).
20 4.2.2 Planerad bebyggelse
Magasin M1 är belägen på fastigheten Hamn 22:192. Enligt ritningar av magasinet är marknivån runt byggnaden + 2.50 (RH2000), se Bilaga 1. Marken ska i framtiden anpassas till omgivande bebyggelse vars marknivå ska vara minst + 3.00 m. I detta avsnitt redovisas inhämtad information från den pågående detaljplaneringen för fastigheten Hamn 22:192 samt riktlinjer från den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen som fastigheten ska integreras med i framtiden.
Enligt det aktuella planförslaget avses Magasin M1 användas för någon form av besöksnäring, varav kulturell verksamhet förehålls (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Planförslaget anges beakta den fördjupade översiktsplanen som tidigare presenteras och avses utgöra en del av utvecklingen av Nyhamnen från hamnverksamhet till en stadsbebyggelse. Ingen ytterligare byggrätt medges i planförslaget. Planområdet i förslaget omfattar endast en mindre del omgivande friyta och inga grönytor eller planteringar.
I enlighet med den fördjupade översiktsplanen och byggnadens kulturhistoriska värde redovisar planförslaget ett flertal föreskrifter gällande fastighetens utemiljö. Nedan redovisas de med betydelse för anpassningen av marknivå (Stadsbyggnadskontoret, 2019):
o Markbeläggningen och järnvägsspår inom fastigheten ska bevaras. Justeringar får göras vid behov för att anpassa trappor och ramper inom planområdet.
o Kajkantens utformning ska betraktas som värdefulla karaktärsdrag hos fastigheten vid fortsatt planläggning i området.
o Perronger och terrasser ska bevaras i den mån de kan uppfylla utrymningskrav och tillgänglighetsnivå för byggnaden.
Planförslaget föreskriver också begränsningar för ändringar byggnadens utformning och konstruktion. Kravet för att tillbyggnader och anpassningar för angöring, trapphus, teknikutrymmen och liknande ska beaktas i frågan om att anpassa marknivåskillnaden. Angöring till planområdet avses ske från Grimsbygatan via grannfastigheten Hamnen 22:164, som tidigare redovisats (Stadsbyggnadskontoret, 2019).
I samband med den fördjupade översiktsplanen har en SketchUp-modell utformats. Figur 9 nedan är en toppvy från modellen som kompletterats med angivna fastighetsgränser för Hamn 22:192 (röda markeringar). Dessa fastighetsgränser har hämtats från en DWG-fil för plankartan och är ca 6 m från befintlig yttervägg i ostlig och västlig riktning. Tomtgränsen i norr livar byggnaden och den sydliga tomtgränsen ligger ca 9 m ifrån. Plankartan ges i sin helhet i Bilaga 2.
21
Figur 9: Urklipp från SketchUp-modell av den fördjupade översiktsplanen för Nyhamnen
Med Nyhamnens framväxt avses en ny gatustruktur ersätta delar av den befintliga med anslutning till planområdet (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Enligt den fördjupade översiktsplanen avses ingen huvudgata passera magasinets närområde men lokalgator planeras ledas söder och öster om Magasin M1 (Stadsbyggnadskontoret, 2018). Dessa har markerats gult i Figur 9 ovan.
Jan Johansson anger att en eventuell framtida ägare önskar angöra magasinets östra sida till bilar, där en bilhiss eventuellt ska installeras. Via denna hiss ska bilar kunna nå magasinets källare som i nuläget planeras fungera som garage.
Enligt planförslaget ska fastighetens omgivande friyta förbli hårdgjord då markbeläggningen ska bevaras. Planområdet anges ha mycket begränsade möjligheter att fördröja dagvatten vid skyfall. Ett 100-årsregn uppskattas ansamlas söder om Magasin M1 med ett djup av ca 20 cm (Stadsbyggnadskontoret, 2019). Dagvatten inom området hanteras i nuläget av en dagvattenledning ägd av CMP men kan i framtiden anslutas till det kommunala nätet i samband med Nyhamnens framväxt.
Magasin M1 bedöms i planförslaget vara skyddat mot höjda havsnivåer (Stadsbyggnadskontoret, 2019) då färdigt golv på första våningen ligger på en höjd av + 3.60, alltså över + 3 metersgränsen. Källarens golv anges ligga på +1.10 m. Dessa bekräftas också av ritningen i Bilaga 1.
I linje med Nyhamnens gröna profil har gröna stråk och parker kartlagts, varpå marken söder om magasinet planeras som ett mindre parkområde, se Figur 9 ovan. Mellan magasinet och den planerade Nyhamnspiren planeras en kanal ledas i anslutning till detta grönområde. En förskola och en grundskola har också kartlagts i den fördjupade översiktsplanen i magasinets närområde.
22
5 Förutsättningar för lösningsförslagets utformning
Nedan sammanställs den information som hämtats från förstudien och fallstudien i en analys. Avsnittet behandlar de juridiska och tekniska förutsättningar eller begränsningar som identifierats samt utvärderar de metoder som kan hantera nivåskillnaden. Utifrån analysen utformades sedan ett lösningsförslag, vilket presenteras i Avsnitt 6. I enlighet med frågeställningen är det också av intresse att utvärdera vilka konsekvenser markhöjningen förväntas medföra.
5.1 Juridiska förutsättningar
De riksintressen som avser fastigheten och dess närområde är platsens kulturhistoriska arv samt hamnverksamheten i området. Dessa ska inte stå i konflikt med den planerade exploateringen i området. Detta eftersom att detaljplanen för fastigheten ska q-märkas och att den fördjupade översiktsplanen menar att hamnverksamheten inte ska begränsas av exploateringen.
Den fördjupade översiktsplanens riktlinjer är inte juridiskt bindande men kan betraktas som de ramar som detaljplaneringen av kommande byggetapper ska förhålla sig till. Det är därför av intresse att redan i detaljplanearbetet ta hänsyn till hur omkringliggande mark kommer exploateras. Marken i angränsade till Magasin M1 avses bebyggas på marknivå + 3.00 m i enlighet med Länsstyrelsens rekommendationer. Det är därför relevant att redan i detaljplaneringen av fastigheten undersöka hur markanpassningen ska utformas till angränsande fastigheter.
Att fastigheten kommer att förses med q-märkning medför begränsningar för utformningen av utemiljön. Även om magasinets stomme möjligtvis har kapacitet för att hantera ytterligare tilläggslast förhindrar q-märkningen av gatstenen höjning av marknivå genom uppfyllnadsmassor intill byggnaden. Magasinet ska därmed ligga kvar på nuvarande marknivå + 2.50 m medan intilliggande nybyggnation kommer uppföras på utfyllnadsmassor på en höjd av + 3.00 m. Detaljplanen för området omfattar inte dessa intilliggande vägar och byggnader. Detta medför att nivåskillnader inte kan undvikas vilket utgör ett problem för tillgänglighet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. I enlighet med Boverket ska fastigheten angöras med trappor och ramper. Dessa bör i sin tur utformas som ett återkommande och miljöskapande inslag enligt den fördjupade översiktsplanens riktlinjer om jämlikhet. Det planerade gatunätet avser att anlägga lokalgator söder och öster om magasinet, varav dessa också bör angöras för fotgängare.
För en höjdskillnad av 0,5 m ska varje ramp därmed ha en längd på 10 m (se Figur 10) för att uppfylla Boverkets krav och ett vilplan är inte nödvändigt. Fastighetsgränserna stäcker sig cirka 6 m på magasinets västra och östra sida vilket innebär att om ramp ska användas på dessa sidor inom fastighetsgränsen måste denna gå längs stödmuren och skulle då behöva vara minst 2 m bred. Ramperna kan därför vara något platskrävande men bör prioriteras.
23 10,0
Figur 10: Schematisk figur av en 0,5 m hög ramp enligt Boverkets krav.
Vid angöring till Magasin M1 ska den gatsten som detaljplanen föreskrivit som värdefull beaktas. Detaljplanen tillåter dock att trappor och ramper angörs till magasinet. Det är dock att föredra om upptagningsytan för dessa begränsas. Ingen gatsten återfinns på magasinets östra sida vilket gör det möjligt att anlägga en infart på denna sida, utan att det motstrider detaljplanen.
Kajkantens utformning bedöms som värdefulla karaktärsdrag och ska enligt detaljplanen beaktas i fortsatt planläggning av området. Detta kan dock bli problematiskt efter som den ligger i direkt anslutning till havet och därmed är risken stor för översvämning. På kort sikt kan detta lösas med temporära barriärer. På lång sikt bör dock någon form av permanent skydd byggas för permanent höga vattenstånd.
5.2 Tekniska förutsättningar
Grundvattnets bibehållna nivå är en förutsättning för att undvika rötangrepp på Magasin M1:s grundkonstruktion som i sin tur kan leda till sättningsskador. Risken bedöms som liten då Malmö Stad ämnar minska den totala mängden hårdgjord yta i området, enligt den fördjupade översiktsplanen. Därmed föreligger det en liten risk att infiltreringen av dagvatten minskar varav grundvattennivån inte bör sjunka i området.
Utfyllnadsmassorna fastigheten står på antas bestå av muddermassor och blandade utfyllnadsmaterial. Halten av organisk jord är inte känd och därför måste tjälrisken beaktas vid val av markbeläggning. Markhöjningen avses utföras av återvunna jordmassor från tidigare projekt inom Malmö Stad och inte av eventuella schaktmassor från närområdet. I detta fall ska uppfyllnadsmassornas egenskaper kontrolleras för att kunna utföra tillförlitliga hållfasthets- och stabilitetsanalyser av framtida geokonstruktioner mot fastigheten. Uppfyllnadsmassorna i närområdet ska också väljas utifrån eventuella egenskaper konstruktionen i fråga föreskriver, som till exempel packbarhet.
Utifrån samrådshandlingen för den pågående detaljplaneringen av fastigheten bedömdes marken som MKM vilket innebär att vegetation kan etableras enligt Naturvårdsverkets riktlinjer. Utifrån bedömningen så lämpar sig marken inte för bostäder men lämpas för bruk där brukarna vistas tillfälligt under sin livstid, se Avsnitt 3.3.1. Markanvändningen står alltså inte i konflikt med syftet att använda magasinet som någon form av besöksnäring.
0,5
