Varför finns Malmö? : krisen i ett historiskt perspektiv

VarfOr

finns Malmo?

Kri&en i ett hi&tori&kt per&pektiv

I januari 1995 bc61iit komrnun6t:yrel6en en-hlitligt att 6tarta projcktet Malmo 2000, 60m 6ybfar till art ta tram vi6ioner tor Malmo6 tramtid. Huvud6kiilct tor att ,tar-ta projektet var att Malmo 6tod intor ett antal utmanin9ar och nya mojli9heter. Man kunde ana en viindpunkt med ett nytt 6katteutjlimning66Y•tem, ett allt inten•iva-re 6amarbete pa olika nlvcicr inom Skane 6amt den kommande 6re6u1td.lborbindel-6en och ett okat 6amarbete over 6undet. Som foretradare for kommunscyr el-sen och Malmos cva scorsta partier ar vi overens om act man ince passive kan invanta framriden. Urvecklin g-en masre paverkas. Malmo 2000 ar ccr led i denna process. Ace ta fram visioner for Malmo, d v s onskade framrider, innebar act man skaffar sig beredskap for act forma framri -den. Med visionerna foljer aven verk -cygen som gor dee mojligr art paver-ka utvecklingen.

Malmo 2000

Nar man funderar over framcidcn och hur man ska paverka ucveck-lingen kan dee vara halsosamc ace stanna upp och aven becrakca hisco -rien. Med detta hafce viii vi pamin-na om Malmos hisroria under 19 00-ralct och forklaringarna rill de prob -lem som borjade bli synliga i borjan av 1970-calec. Dec ar en historia som domineras av dee indusrriella kom-plexer, bankinrressena och det poli-tiska erablissemangec. Under lang cid levde dessa intressen i harmoni

med varandra bl a genom etc UL· veeklac samarbece mellan scarka l e-darc. Genom ekonomiska, policiska och sociala forandringar forand ra-des forursacmingarna och olika pro-blem och svarighecer sag dagens ljus.

Den hiscoriska beskrivningen p a-minner oss bl a om en cid cla fruk t-barc samarbete mellan social demo-kratin och hogern, den s k malmo-andan, sammanfoll med en mycket positiv utveckling for var scad. Viar overcygade om ace det iclag finns forucsatcningar for act forenas kring nagra overgripande visioner for Malmos framrid och hur dessa ska forverkligas. En framgangsrik l:i.ng-sikcig utveckling kraver en samlan -de politisk kraft. Dec Gnns manga viktiga fragor och omraden dar sa m-syn och samverkan ar dee nacurliga. Vi tror darfor att ciden ar mogen for en malmoanda av 1990-calsmodell.

Man biir pa err pragmariskt satt siika efter det gemensamma och forenan-de i olika langsiktiga fragor. I andra fragor dar de politiska viirderin gar-na ar olika far detta sla igenom i beslursfattandet. Har ska givervis den sicrandc poliriska majoritctcns uppfatcning vara styrande och den poliriska dcbatten cydlig.

Oberoende av om man har sam-ma eller olika uppfatcningar i en fraga, anser vi dock an maier ar gemensamt - att astadkomma <let som ar base for Malmo och malmii-borna.

Om framciden vet vi ingenting

Ilmar Reepalu

Kommunstyrelsens ordforandc

med sakerhet och historien har manga ansikten. I detta hafre ges en bild och tolkning av Malmiis 1900-talshistoria. Dec finns naturligtvis flera. Detar ett incressant bi drag till en battre forstaelse av Malmiis sena-re h iscoriska ucveckling och aven ere underlag for cankar om Malmiis framcid.

Vi viii rikca ett varmt tack rill forfattaren, fil Dr. Mikael Sti gen-dal, for hans bid rag till beskrivnin g-en av Malmiis 1900-talshistoria. Fiir -fattaren ansvarar ensam for inne hal-let i hafter.

Percy Liedholm

Se Malmo &ran havet. Se hur Kockum• -kranen och den gamla cementbabriken ute i Limhamn Liluom ramar in ataden. fakti.skt ramar Kockum6 och cementindu6trin aven in MalmO& hi.4tori.a. I var&in iinde av Malmo ligger det tidigare viil6tdndeU Mrnpelare, tlllika ba..er b~r makten under ctt helt 4e-kel. Det var de&&utom ju6t Kockum• och cementindu4trin 60m &atte griin&er

tor

Mal -mo• utveckling. Kockum&kranen och ce-menf'babriken vtttnar om Malm~• •vunna &torhet&tid, men •ymbolt&erar ock&d or&a -kerna tHI deM djupa kri&.

Rotterna foin Kockums och cc-mentfabriken gar anda rillbaka till 1600-calet. Da hette sradens

makti-gasre handelsman Ernst Hinrich

Stein. Han gifte borr sin <lotter med en invandrarc fran Lubeck vid namn

Frantz Suell. Efcer Steins clod

over-tog Suell svarfadcrns jordegendomar,

fasrigheccr och forerag, daribland en

tobaksfabrik och Limhamns ka

lk-bruk.

Tack vare avkascningen fr:in ro-baksfabriken och kalkbruker kunde

familjen Suell sryra over stadens ut-veckling i 100 ar. Frantz Suells

son-son hette Frans Suell och han star nu scary pa Norra Vallgatan. Dar blick-ar han ut over hamnen. Dec var

Frans Suell som drev igenom ham-nens urvidgning. Nar han dog 1817

overgick makten rill svarsoncn

Lo-rens Kockum, men han avled efcer bara nagra ar.

Da overcog sonen Frans Henrik i sin tur hela rorelsen och med avkasc-ningen fran cobaksfabriken scarrade

han Kockums Mekaniska Verkscad 1840

pa

familjens lantegendom vid nuvarande Davidshallsrorg.

Inledningsvis inrikcades

tillverk-ningen p:i jordbruksredskap, husge-rad och jarnmanufakcur. Kockum sokre standigr fornya produkrionen

och 1856 salde forecager sin forsra

jarnvagsvagn. Snarr foljde j arnvags-broar, lyftkranar och spisar. 1870 arog

sig Kockum act permanent bedriva

reparation av farryg vid en torrdocka i hamnen. Arce darpa an lades skepps-varver och 1873 levercrades forecag-ets forsca farcyg, Tage Sylvan.

Frans Henrik Kockum fanns aven med nar cemencindusLrin srarcadc i

Malmo. Dec var i England som

ce-mencen borjade cillverkas och under

den induscriella cxpansionen i

Sve-rige pa r.860-Lalec okadc imporcen snabbt. For Kockum sag sicuacionen

ljus ur. Han arvde ju stora jor

dcgen-domar i Limhamn dar <let fanns

rik-lig cillgang rill cemenrens

bescands-delar. 1871 startades Skanska

Ce-menrakcicbolagec (nuvarande Eu roe)

av skanska adelsman och

lundaaka-demiker. Kockum cecknade snabbc

en scor akriepost och bolagec kopce

hans jordegendomar i Limhamn.

MaskinurrusLningen besralldes fran

Kockums rnekaniska verkscad.

Stortorget 1885.

Skanska Cementbolaget inledde sin verksamher 1873 under ledning av ingenjoren Rudolf Fredrik Berg. Arer darpa bildades Skanska Ce-mentgjureriet (nuvarande Skanska) pa iniciariv av Berg som valdes rill ordforande. Berg ledde bada bol a-gen framgangsrikr under flera dc -cen n ier och efcerrraddes vid sin clod 1907 av Ccmencbolagets ridigare sekreterare Ernst Wehtje senior. Un-der dennes ledning paborjade

Ce-6

mentbolaget en koncenrrarionspro-cess av svensk cemencindustri. Nar ban 1936 efrerrraddes av sonen Ernst Wehtje var redan de flesta av kon-kurrenterna uppkopra. Aven Webrje junior genomforde omfarrande ra-rionaliseringar, sarskilr nar behovet avcemenrokade pa 1930-ralet. Snarr dominerades svensk cemcn ti nd usrri heir av familjen Webrjes foretag.

De scarka banden mellan Kock-ums ocb Skanska Cemen rforetagen

holl i sig under nascan ett sekel, dels pa grund av agande och gemensam-ma styrelserepresentanter, men kan-ske framfor allr genom forbindelser-na rill samma bank. I Malmo var dee Skanes Enskilda Bank som besr

am-de over krcditerna. Banken srarra-des ursprungligen i Yscad, men flyt-cade till Malmo 1874. Nascan alla storforecag i Malmo rillhorde ban-kens intressesfar. Under 1800-ralecs andra halfr var Skanes Enskilda Bank storst bland Sveriges affarsbanker.

Vid sidan om Skanes Enskilda Bank utgjorde sradsfullmakcige ere makrcentrum for stadens borgerli g-hec. Malmos forsca scadsfullmaktige installerades 1863. Storforetagarna boll sig val framme och stadsfull-maktiges forsre ordforande berte Carl Jo ran Kock, bomullsspinneriec MAB :s (Man ufakcurak ti eb olager, 1855) grundarc. Efter honom valdes

Skanes Enskilda Banks egen direk-tor Johan Ulrik Quensel rill ordfo-rande.

Makrkoncenrrarioncn nadde en hojdpunkt under decennierna runt

sekelskifrcr. Da hecre srads fullmak-riges ordforande Carl Herslow och han var samtidigt ordforande i Ska-nes Enskilda Bank. Carl Herslow borjade sin bana som chefredakror pa Sydsvenska Dagbladet Snallpos-ten (SDS) 1870 och nagra arsenate valdes han in i riksdagens andra ka m-mare. Bade som journalist ocb ri ks-dagsman inrresserade sig Herslow for der skanska naringslivets urveck

ling. Nar han lamnade riksdagen 1893 tilltriidde hansom styrelseo rd-forande i Skanes Enskilda Bank.

Snare satt han aven ordforande i flera av Malmos scorforetag, diiri -bland Kockums.

Samtidigt som Herslow var

ord-forandc i scadsfullmakcige, Skanes Enskilda Bank och Oera av scadens

storforetag beholl han sina uppdrag

som ordforande, verkscallandc d

i-rektor och chcfredaktor i SDS. Hers-low beskrivs nog base som scadens patriark under decennierna rune

se-kelskifcec. De maktstrukcurer han

personifierade levde i scor

utscriick-ning vidare under mer an ere halve

sekel. Banken bevarade

framgangs-rikt sin position som navec i

indu-strisamhal!ets utveckling. Till ban

-kens led ning knots Malmos ledande scorforetagare.

Ind u stri ali sering en

av Malmo

lndusrrialiseringen av Malmo ham-cadc sin naring ur den bordiga skan-ska jordmanen. Den agrara

revolu-tionen i borjan av 1800-talet resulte-rade i en betydande effektivisering av jordbrukec. l produktionsoknin g-ens spar foljde en explosionsarcad

befolkn i ngsokning. Under 1800-taler okade Skanes befol kning

fran

260 ooo till 630 ooo, men trots ate bade akerareal och

livsmedelspro-duktion viixre snabbare

an

folkmang-den breddc fattigdomen ur sig.

Sto-ra dclar av bondebcfolkningen ham -nade niimligcn pa bar backc genom

omfatrande sammanslagningar av

jordegendomar. I skuggan av

viilma-ende godsagare och scorbonder upp-scod prolerariacet.

Under 1860-talet incraffade en rad

Kockuma Mekantaka Verkatad pd 1870-talet. H/ir tigger nu Davidahallatorg.

svara missvaxtar vilkec slog hart mot landsbygdens underklass. Manga familjer ucvandrade till USA, D

an-mark och Tyskland. Andra gav sig av till de skanska kuscstaderna i hopp om act finna en driigligare tillvaro.

Malmo mer an fyrdubblade sin be-folkning mellan 1860 och 1910. De senaste arens invandring bleknar vid en jamforelse.

lnduscrialiseringen av Malmo in-lcddes redan vid 1800-talets mitt,

men den vei:kliga expansionen agde

rum kring sekelskifcec. Da var

Mal-mo landets ledande induscristad vid

sidan om Norrkoping och cekofor

e-cagen (rexcil, bekladnad, sko och

Lader) dominerade. Narmare half

-ten av alla cillverkningsindustrins anscallda arbetadc inom cekoindu

-strin. Malmos ledande tekoforetag

vid denna cid, tillika stadens scorsta

foretag, hecte MYA (Malmo

brik, 1867) och lag dar nuvarande Hansacompagniet ligger. Bland a n-dra stora rekoforctag fanns MAB (Manufakturaktiebolaget), Moresco,

MMT (Malmo MekaniskaTricotfab -rik), Malmo Skofabrik och Malmo

Laderfabrik.

Nast efter tekoindustrin syssel-satte livsmedelsinduscrin flest arbe

-tare. Har fan ns foretag so m Kock

-umsTobaksfabrik AB, med a nor fran 1600-talec, AB Malmo Forenade

Bryggerier samt Mazetti (1889). Inom metal!-och verkstadsindustrin dominerade Kockums Mekaniska Verkstad, foljt av Scacens Jarnviigars

huvudverkstadervid Bulltofta. Dar

-ucover fanns bland annat Carl Lunds Fabriks AB och AB Bleckvarufabri -ken, foregangare rill PLM (1919).

8

Den 1:a maj 1890 gick det ~onta demon6tration6tdget jram. Denna bild iir brdn 1:a majdemon6trationen 1894, bran 6amlingen pd Gu6tav Adotb6 torg.

Socialismens Mekka

Vi bankar oss pa Hotell Stockholm sondagen den 6 november 1881 for att lyssna till en skaggig skraddare: »Minna Herrer! Det ar ingen

skam at vara sosialist, vet att Socialist dee betyder samfund

s-forbarrare och vad kan viii vara skjonare en at vara med til arr forbatra detta samfund der er rutcr ( ... )»

Orden ar August Palms och de ingar

i landers forsca socialisrforedrag, Hvad viLja socialisterna?. Foredraget skildrades i tidningsk

ommentarer-na som »ganska forvirrat», och

manga ahorare syntes f1ina munterc at »fram man de ord och swordomar». Men nar spirande arbetarforeningar grodde rill en landsomfattande ar-betarrorclsc tysrnade sa smaningom hanskratten. Yid firandec av Master Palms roo-arsdag 1949 blickade den socialdemokraciske idcologen Ric

k-ard Lindstrom cillbaka pa hand else-urvecklingen i 1880- och 1890-ralens Malmo:

» ( ... ) om arbecarrorelsen Ji k-som atskilliga religioner, skulle skaffa sig heliga orter, sa. borde Malmo bli en sadan, etc soci a-lismens Mekka eller Jerusalem, ellcr vad for nagot som heist.

Har skedde en gang skap

else-undrec.»

Arberarrorelsens barndom priiglades av srridcrna med stadcns rnaktiga borgerlighet. Pa sommaren 188 7 kom en man vid namn Axel Danielsson farande med bac fran Norrland.

» ( ... ) i Malmo fann jag mitt

sto ra arbetsfal t - en scad med modern storind ustri och skarpa klassmotsatser, en arbetarmassa som genom sin intelligens och

sin scorlck latt och snabbt skul -le kunna bliva en stark och soci-al make, och ett liige hclt nara Europa, som skulle komma att

betyda mycket for arbeta rri:irel -sens urvcckling.»

I borjan av augusri samlade Mal mos spirande arbetarri:irclse sina krafcer och utgav forsta numret av tidnin g-en Arbetet med Axel Danielsson som

redakcor.

In nan tidningen Arbetct publ ice-rade sitt forsta nummer raknades bara en av stadens tidningar som

polirisk, namligen Sydsvenska Dag -bladct Snallposren (SOS). Dess chef-rcdakti:ir Carl Herslow k.largjordc snare sin installning:

Skdmka CementaktieboLaget6 tabrik I Limhamn pd 4 o-taLet. »Ordet frihct har ofta

missbru-kats, men aldrig svarare an nar socialismen talar i frihctcns

namn. Den frihet socialismen

viii ha, ar frihetcn att taga mak

-ten for att utnyttja den till det mesr frihctsmordande fonryck.» Trots mot borgerlig rattvisa bestra f-fades hart och Axel Danielsson ham-nade i fangelse.

Samforstandets

framvaxt

Varen , 889 bildade arbctarna vid Skanska Cementbolagets fabrik i Lomma utan for Malmo en arbcta r-klubb. Lcdningen for fabriken, med

R. F. Berg i specsen, upplevde arbc-Larklubben som eLt hot och svarade med omfattande repressalier. Seri-den ledde visscrligen till seger for fabrikslcdningen, men Berg fick sig en cankestallare. I tidningen Arbe-tet gick Axel Danielsson rill harda angrepp mot Berg och kallade

ho-nom for »cemenrhjartat». »En sad an seger till och Cementbolaget ar for -lorat», profererade Danielsson.

Striden gallde inte bara relat io-nerna

p

a

foretaget utan iivcn Bergs parriarkala ledarsril. Han ordnadc bostader at sina arbetare, men krav-de i gengald deras lojalitct. I Lim-hamn sag han rill an dee inrattades

sjukvard, brandkar, bibliocek och

kyrka. Dar brukade han kallas for

»Limhamnskungen».

Striden i Lomma satee uppenbar

-ligen fart pa rankarna for med aren

drog Berg samma slutsats som Da-nielsson. Nar arbetarna vid cement

-fabriken i Limhamn bildade en fack

-forening nio ar efter scriden i

Lorn-ma mi:itte han dem med en forand-rad attityd. I etc foredrag 1906 r

edo-gjorde han oppenhjarcigt for sin nya

hallning:

»Jag skams ej ate saga act jag i

myckec har andrac mina tankar,

sedan jag for 17 ar tillbaka fick

uppleva och uckampa den for

-sea socialiststrejken i Sverige vid

Lomma 1889. Dec har kosrac mig arc offra manga fordomar

och manga gamla axiom, ate

ucbyta manga gamla tankar mot

nya, att sluca upp ate vara en

10

Axet DanietHon (1863-1899).

valgorande pacriark och ucbyra

den mot gladjen over ete folk, som kan hjalpa sig sjalv.» Berg valdes cill ledamoc av Svenska

Arbersgivareforeningens (SAF) sc y-relse 1906 och dar tillhi:irde han sam

-forstandets varmasce forespr!tkare.

Efcercradarna till Berg i Skanska

Cementforetagen bar hans ideolo

-giska arv vidare.

Myckec cyder pa ate ince bara den

svenska arbetarrorelsens utan aven

samforstandecs vagga scod i Malmo.

Malmo Murarefackforening och

Byggmastareforeningen slot ect av

landers forsca kollektivavcal 1890. I efcerdyningarna till en screjk bland Kockums placslagare

underreckna-de direkcoren I Ijalmar Wcssbcrg ett

kollektivt bindande avtal 1898.

Kol-lekrivavralcn sprcd sig snabbt i Mal-mo.

Aven sjalve Carl Herslow insag tidigc vikten av politiskt samfor-scand:

»Inom riksdagen skall den (s

o-cialisciska ri:irelsen) som

mang-en an nan kraft, vars incradan de

angslige bavac for, visa sig fruk

t-barande och organisatorisk;

hal-l en ucanfor skulle den blivic

anarkistiskt forstorande. Vi ser

darfor alls ingenting riksvadligt i a tt herr Danielsson da in gar

och herr Herslow kommer ut.»

Borgerlighecen strackce ut handen, men ince till vem som heist. Den angelagna forbaccringen av

folkfler-talets lcvnadsvillkor fick imc

aven-cyra samhallets ekonomiska villkor.

Efter den allmanna rostrattens

inforande 1919 vann socialdemokra

-terna sradsfullmaktigevalet. Da var dcr policiska samforscandec val fo r-berett. Fullmakriges nye ordforande

efter hogermannen och scorforecaga-ren Ernst Wehtje senior, muraren och socialdemokracen Nils Persson, crinradc i sirt jungfrutal on1 vikten

av samforstand:

»Om an valen gatt i partiernas tecken, ar jag dock overtygad om ( ... ) act vi kunna vara eniga

om en sak, namligen ace scrava

till fordel for scaden, rill nycra och valsignelse for <less inva na-re.•)

Skotsamheten

Till samforstandets viktigaste forut-sarmingar horde ucvecklingen av en skorsam hetskultur i nom arbetarkl as-sen. Den gamla hanLverkskulcurens inslag av spritfortaring, frirnand a-gar och s k spatsergang (da ar bcrar-na lamnade arbetsplacsen under ar -betstid), kolliderade brucalr med fab-rikernas krav pa disciplin. Fack for-eningsrorelscn visade sig emdlercid kunna scavja arbetarnas vidlyftiga leverne.

»Arberarnas bame element tyck-as ha vunnit formagan inverka

pa de mindre goda ( ... ). Nyk-terhcten ar bestamc i cillvaxc liksom arbccsamheten.» skrev dirckcoren for Kockums Hjal-mar Wessberg efrcr sin forsra armed kollektivavral.

For arberarklassen handlade sko t-samhetskulcurcn om inflytandc och kamp. Gcnom skotsamheren dolde arbecarna sin klassmassiga under-lagsenhet. Skotsamherskulruren lar-de arbetarna hur man upptradde poliriskc, ralade och forde sig. Rena och valpressade klader gav uttryck for scolthec. Skocsamhecen innebar saledes en scravan uppac efcer res-pekcabiliccc. Genom skotsamheren disciplinerade klassen sigsjalv. Skor -samheten fungerade ocksa som etc slags inrradesbiljerr rill arbetarro rel-scns gemenskap. Egensinnighcc pe -kades ut som skocsamhcrcns mot-sats.

fran6 Suell6 60mntarbo6tad

Lugnet vid Folket6 Park. Har har

fri6ki6 och Svetti6 kontor idag.

Framfor allr var dee i Folkers Park som arbecarklassen skolades in i skor-sam herskulruren. Parken heue tidi -gare Mollevangsparken och an lades

•

•

,.. i

~jl{

r;

,•-~-_->•· .. ,.c:._~ ---_ . . ""-'\ .. ~

.

a,

,

..

~

t

-

!

i!

'

' I;

~

• •.

,111«:

f

t-

-

~

~

;

f

.

!

Sago6tunderna6 vaktparad

tramtor huvudentren vid

Parkgatan. upptord 1910.

av sjal ve Frans Suell i borjan av 1800 -raler. Socialdemokraciska foreni ng-en kopte parken och tippnade den lagom till r:a maj 1891. Frans

Flyga-~

~

-

,.--.,

). Iii

M

·

f

fM

n

re, ledamor av den forsra

parksryrel-sen och vakcmiisrare under de forsra 3.ren, minns:

»Socialdemokraciska fo rening-ens scyrelse bade emellerrid sarr sig i sinner act skapa ordning och reda. I decta syfre slungades

ucan skonsamhecvarje b1·akma -kare ur ur parken. ( ... ) Scyrelsen foll aldrig ifran kravec arr or d-ning skulle rada och <less be

-stiimda ha.lining besegrade till slut iiven de morspansrigasre.

Sedan Mollevangsparken blivit Folkers Park sceg <less anseende

ar fran ar hos saval publiken

som myndigheterna.»

bersaerna vid enrredammen, av

besokarna beniimnda lusrhusen, av -njocs de populiira »sillasexorna». I

sina minnesanteckningar bcratrar

Harald Lindvall, parkdirektor 1938

-61 och framtradande

kommunalpo-12

liriker under drygc fyra arrionden,

om barndomsbesokcn i parken vid seklers borjan:

>) Dec var

sva

rt a Ct fa I usthus,

som bersaerna kallades, sa dee gallde att ha.Ila sig framme. Min bror Erik och jag fick redan kl 12 ga till parken. ( ... ) Nar sa familjefadern efter slucac jobb

kl 6 pa kvallen kom, sa hade mor kommit och border stod

dukat for familjen. I regel var

der sill och poraris. Dec blev nagon cimmas dans genom act nagra av »gubbarna» hade drag

-spel och gladjen var scar.» Efrerhand i:ivergav Parken sin e

nsi-diga inriktning pa arbetarklassen och

vande sig allc mer till folk i allma

n-hec. Vid parkens 40-arsjubileum 1931

framforde hogerparciecs ledare Erik Hagberg sina hyllningar:

»Packen ar for scar, for vacker

och Jigger for bra rill och mal

-moborna komma i gemen all-deles for goer i:iverens for act en

0 .

enda samhallsgrupp skulle I dee

langa lopper ha gliidje av act isolera sig i denna anlaggning.

Sa har dee sa smaningom gacc

rill ace Folkers Park i Malmo verkligen blivit en folkers park i

roo-procentig betydelse. Och sa har decgacc till act jag och manga av dem, sorn rillhi:ir samma

po-1 i tiska crossamfund som jag, numera ucan vedermi:ida soka oss ut till parken.»

Narsamhallet

I bilden av induscrisamhallecs barn-dom brukar narheten till factigdom

och forcryck vanligcvis beronas. Ince lika ofra uppmarksammas den ge-menskap och solidariccc som narhc -ten mellan manniskor gav upphov

till. Manga kvarter utgjorde sma

Sta-der i sraden. Arbetsplatserna lag ofra

inne pa garden och affarerna urac

gacan. Den brokiga blandningen av

smaverksrader, uredass, odlin

gsloc-cer och rvanscugor u nderlaccade for

socialc umgangc.

For mannen fanns dee gott om olhallar. Lugnets mest valbesokra

krog hecce »Ercan» och lag pa Sodra

Langgacan:

»Dar pimplade de sina bier och

glomde rrakighererna, pa arb

e-ter och i hemmer, for en stund.

Som rillcugg at man s.k. »vlira

-koddar», dvs. gettesciklar.» Kvinnornamottes i affarerna, under

rvacrlinorna pa garden, pa

trappav-saLsernas »svale» och nlir sockret,

mjolcr eller kaffer rog slur. Grann

-frun ciccade rill ungarna nar mar

fick ere rillfalligc arbcce. Smabucikcr

som koccaffarer, speceriaffarcr eller

I,,

.

ll

,

:

1,t

.

_

.

" I

I·

.

1

1._~,, __ ,. ___

11

.

.

1

1

i

., .

~

1

<

'

:,

I

t

&

!

/)~~,.:.:):i . i ..

~

•. -• .

!-.

... _

II

,"

/,:

-_

-,,.-,he,• .• ; le ...-r

.

I

...

'

c

~

*~

s

~ i t.i-.,1 ·(

:-.

,·

Ii:

·-4~

i.-_

_;

IJ, . A1 ~ ,: ; :

\. <ii!, ,,, . p....: ,, ; ~

~

I

¼;:· _,___

.

-

~

... ~ ·'i_•'ni ,~'

.t.,

1.

t4;"•

Olautoniaten Vesa vid Skepp&bron.

bagerier formedlade gemenskaper:

»Dar scod hon och matta opp

mjolk

a

de va ju fyra - fem liter

:issa skulle di ha sa a sa m:i.nga

mace grad de

a

da sa scod ju dom

and re tanrerna a praca.»

Manniskorna svecsades samman

gc-nom den dagliga kampen moL

fat-rigdomcn och der var

pa

den gru

n-?~

.,

_--11;

~,

den arbecarrorelsen i Malmo vlixre

fram.

Arbetarrorelsens historia brukar

framsc forknippas med scadsdelen

Mollevangen som borjade byggas 1904 och scad fardig sex :i.r senarc.

Manga arbecarfamiljer i innersca-dcns gamla omraden dromde sakert

om Mollevangcn och hoppades ku

n-na flycca dir. De som lyckades

for-verkliga drommen dclade sakert

for-fanarinnan Hertha Wirens kanslor

av stolrhcr:

»Vi hade for allrid lamnac en

forslummad lagenher och

flyL-rar in i etc nybyggr hus med fri

utsikr over nagot som sag UC

som en aker av lervalling, i en

ljus lagenhec med etc stort rum,

ecr prakrigc kok med fonsrer at

manga gardar, ordencliga skap,

en sror fyrkanrig jarnvask, en

glansande svarc spis med

bak-ugn, en rymlig gardcrob med

hyllor och en val cillcagen ca

m-bur. Jag kan annu kanna hur

friskc och nytt allr lukcade. »

Alla arbecarrorelsens kulturinsci

-cucioncr lag pa Mollevangen. I

Fol-kers hus pa Skolgacan huserade saval

cidni ngen Arbecec som

fackfore-n i fackfore-ngar och socia ldcmokracerna. Dar

ordnade man policiska mocen och

teaterforestallningar. I Folkers Park sloe arbecarna upp pa 1 :a maj-moren

och roade sig med saval clans som

idrottstavlingar. Vid Mollevangsto

r-get inledde kooperativa Solidar sin verksamhec 1907. Ofta skedde for -salj ningen direkr pa gardarna.

»Vi som var barn pa 20-och

30-talen minns sa val nar »bagarn»

kom in pi\ garden och skrek

brooo

]ran

Solidar, varvid mo-rorna kom ner och besrallde 2 grova och r fine»,

skriver mollevangsbon Elsie Blom-quist.

Bortom Mollevi\ngens privata hyreshus uppforde kooperativa HSB

( 192 5)

fl

era stora bostadsra ttso m r

a-d en mea-d populara nymoa-digheter som badrum, WC, maskinella tvatt-srngor, kylskap, ccntralvarme och

leksrngor. Dec forsta var Ellstorp

14

som byggdes i slurec av 30-calec. HSB

anli cade dar en byggmastarc fran arbetarrorelsens egna led. Han hette Hugo Aberg och hade cidigare gate

arbecsliis. Dec sags act en konfek

-tionsaffar ucsag honom till scadens

fa.ttigasce man och skankce honom en kostym. Aberg engagerade sig i de arbecsliisas forening och ansliic sig till socialdemokraterna. Sa

sma-ningom fick han jobb som

hant-langare pa en byggarbetsplats.

En-dast 27

ar

gamma! stegade han rake in pa Skandinaviska Banken (f d

Skanes Enskilda Bank) och lyckades

utfarda krediter av sjalvasre Ernst Wehtje senior for ate bygga smahus.

N ar bygger var fardigr salde han

huset och gjorde sig en narc liten forrj anst. Vinsterna okade nar Aberg forcsattc att bygga egnahem. Ryktet om hans framsyn ta sinnelag spred

sig.

HSB anscallde honom som verk-stallande direktiir och Aberg forblev

bostadskooperationen trogen anda fram rill 1958. Sen skymtar han fram

lice har och dar i Malmiis

utveck-ling, allt makcigare och allt rikare. Han kriince sin levnadsbana pa 60

-talet med Kronprinsen, landers

hog-sea boscadshus. Di\ var han ocksa Malmiis rikaste man. Ute

fran

havec

scr vi honom an idag dar han sticker

upp med site Kronprinsen, mitt

emellan Kockumskranen och ce

-mentfabriken.

Folkhemmet

1928 lanserade malmiisonen Per

Al-bin Hansson sin beriimda folkhems

-appell i riksdagens andra kammare:

»I dee goda hemmer rader lik

-her, omtanke, samarbere, hjalp-samhet. Tillampat pa det scora folk- och medborgarhemmet skulle detta betyda nedbrycan-det av alla sociala och ekono

-miska skrankor, som nu skilja

mcdborgarna i privilegierade

och cillbakasatta, i harskande och beroendc, i rika och fattiga,

besuttne och utarmade,

Efrcr valsegern 1932 borjade soci

al-demokrarcrna under sracsminiscer

Per Albin Hanssons ledning bygga

upp en valfardsstat med lika racci g-hecer for alla.

Vad innebar da folkhemmet for

malmobon? Jo, dee var ere hem for i forsta hand kvalificerade och skot-samma arbecare med karnfamilj och boscadsratt; etc hem for vad man

brukar kalla arbecararisrokracin. Vern

som heist kunde namligcn inte gladja sig:ic folkhemsgemenskapen. Manga

okvalificerade industriarbetarkvi

n-nor hamnade uce i kylan nar cekoi n -dustrierna slog igen. Boscadsratten tydliggjorde i sin cur genom kraven

pa

insars vem som hamnade innan-for rcspekrive uranfor folkh

emsge-menskapen. Manniskor som sakna-de resurser rill insatsen fick bo kvar i innerstadens underklasspraglade

och allr slirnare kvarccr.

l\U'A:6 6pinneriavdelning, Liider~abrlken och Kockum6 varv. Hogteknotogiak tcigteknotogi

Miu i folkhemmet borjade cekoin

-duscrins tillbakagang. Redan 1953

scangde MYA sin spinneriavdelning.

N.1.gra ar senare kom turen rill res-ten av MYA-fabriken. Drygc 700 arbetare blev arbetslosa i den dittills

storsca nedlaggningen inom svensk texcilindusrri. Tidningcn Arbecec be -skrcv dee hiscoriska ogonblicket:

»ldag ar dee sorg i manga m

al-mohem. Vad skall framciden

btira i sire skote - arbersloshct,

ekonomiska bekymmer,

knap-past mat for dagen! Gamla m

al-miibor ralade forr garna om »nar Doffeln bran n» - <let var 1888. En senarc generation kanskc i-stallec kommer ace saga »nar

Malmo Yllefobrik slog igen»

-dee var 1958.»

Trots minskningen inom ce koindu-strin okade antalec anstallda inorn rillverkn ingsinduscrin under de fem -ron forsra aren efcer krigec. Merall-och verkscadsindusrrin svaradc for

merparten av expansion en. Etc av de

snabbasr vaxandc foretagen var

rill-•

lml

.,

111;1

...

---~

.

•·. ~-ti

-/}

,.

,,.

,.:

~

.:~~

...

1:,,~~,1~<1,~.r~i

verkarcn av rakneappararer, Addo. Fran etc rnedclsrort forerag med knappt 250 arberare rune 1940 vaxtc forcrager rill err srorforerag med narmare 1 800 anscallda i borjan av

1960-ralet.

Framgangarna for malmoindu

-scrin berodde framfor allt pa ridiga

och snabba rationaliseringar. Gen om mekaniseringar, arbecsdel n ing och forctagssammanslagningar

rationa-l iserades foretagen snab bare an pa

manga andra hall i lander. De fram-syn ta rationaliseringarna kunde

emellertid inte dolja industrins

sar-barhet. Induscriscrukturen skulle kunna beskrivas som »hogteknolo-gisk lagceknologi»; hogceknologisk

pa grund av framsynchecen i ratio-naliseringar och lagceknologi gen om beroendec av foraldrade industri-branscher. Industrin i Malmo var ganska ensidigc inrikcad pa hemma-marknaden och efterfragan av kon-sumcionsvaror. Malmo saknade

nas-tan heir hogceknologisk industri (cyp Asca eller Ericsson), men aven till-verkning avvaraktiga

konsumcions-varor (t ex bilar, radioapparater eller

hushallsutrustning).

16

Grann&kap&&taden Under 1930-talet okade intressec for

stadsplanering, boscadskulcur och arkitekcur. Inspireradc av den

inccr-nationella diskussionen om

grann-skapsenheter foresprakade datidens arkicekcer inte bara lj usa, lufriga och funkcionella lagenheter, u can

dess-u tom planlosningar som bcframja-de social gemenskap. Dec forsta bo-stadsomradet som byggdes enligt

grannskapstanken var Friluftsscaden

vid Erikslust (1943-48).

Byggmasta-ren hette Eric Sigfrid Persson. Grannskapsstaden forverkligades scorre skala av kommunens eget

boscadsbolag. Efter forslag fran

re-geringens bostadssociala ucredning (1945) borjade kommunerna bilda

egna bosradsbolag. Malmo

Kommu-nala Bostadsbolag (MKB) bildades 1946 och samma ar cillrriidde Gun-nar Lindman som ny

scadsplane-chef. Under Lindmans rio ar s0111

stadsplanechef uppfordes etc flercal

stora boscadsom rad en i Mal mos

yc-rcrkanrcr (Augustenborg, Mellanhe-den, Groningen och Persborg). Ka-rakrerisriskr for Lindmans arkitek -toniskt genomarberade 50-talsom-raden ar de friliggande hoghusen, scorn gronycor, separationen av tra-fiken fran boendet och stadsdel stor-gen.

1948 paborjade MKB byggandet

Fritu~Mtaden.

av site forsta srora bostadsomrade,

Augustenborg i sydosrra Malmo. Nar byggandcr avsluradcs fyra ar senare bestod Auguscenborg av drygc I 600

lagenhecer med moderna bekvam -ligheter. Sakert kandes det lj Ltvligt

skont att fa krypa ner i dee egna

badkarecs varma vatten. Barncn bc-hovde inte langre trangas i koker och sommarkvallarna kunde till -bringas pa balkongen. Till skillnad fran de gamla gardarnas morka och

Augu6tenborg.

snavr begransade varldar gav om ra-dcrs Oytande tomtgranser och slin

g-rande genomfarcsled in tryck av rymd

och frihec. Augusrcnborg

forverkli-gade nog mangas drommar:

»Sondag morron skcn solen in

genom fonsrrer och jag trodde jag hade kommit lill himmel -riket»,

minns Elvy Sorensson, hyresgasr

pa

Augusrenborg i over 50 ar.

rarrigdom, marker och misar

byggdcs bore, men samridigt gick

manniskorna misre om en de! av

sina gamla traffpunkter och kon-cakcycor. Dec forsoktc dock

hyres-varden MKB mycket miilmcdvetet

ersiirca genom fritidslokaler. MKB bekosrade r ex hyvelbankar, vavsr o-lar, bordtennisbord, slojdsalar och bridgebord. Urrusrningen dispon e-rades av friridsforeningar som hy-resgiisrerna sjalva bi ldadc. Forenin g-arna anordnadc aven rurneringar mellan kvarrerslagen i forboll och stora midsommarfesrei:.

En analys av sradsfullmakri

geva-len 1954-62 visar p:1 augusr enborgs-bornas srarka rillrro rill poliriken. Vid samrliga val lag valdelragandel over genomsnitter for sraden, runt

88%. I kommunalvalec 1962 var

Augusten borg socialdemokraternas srarkasre fasre i Malmo, med hela 81% av roscerna.

Malmoandan Sradsful lmakciges socialdcmokr atis-kc ordforande under 1950-calec her-re SA Johansson. Han brukadc cala om Malmo som »dee vanliga fonsr-ret», vilket

S Ajohanuon (r892-r974). »inte bara syfrar p:1 invanarnas vanliga anicyd mot framlingar - och mot varandra - utan oc

k-sa pa den allmanna crivscln i

staden.»

Fonscrer skylradc ocvivelakrigt med

manga tccken p:1 vanlighcc. Under

t8

efcerkrigstidens forsta decennier

ge-nomforde stadsfullmakcige en Jang

rad atgarder som gynnade mal

mo-bon i allmanhet. Fran 1947 erholl

stadens pensionarcr ett kommunalc bostadsbidrag och arec efcer

infor-des sarskilda bidrag for barnrika

fa-miljer. 1948 oppnade Malmo sin egen bosraclsformedling med uppgift att

fordela lediga och nybyggda l agen-heter rattvist. Stadens sjuka och ai d-re garanteracles basca mojliga om -vardnad, oavsett klasstillhorighet. Malmo Allmanna Sjukhus (MAS)

byggde nya sjukhusavdelningar och kopte in modern sjukhusutruscning. Flera barndaghem oppnades.

Kommunen anlade vackra parker, strander och idrotcsanliiggningar. Aven pa kulturens omrade

blomst-rade Malmo. Sradsrearern, invigd

1944 och en av Europas storsra och modernaste, lockadc till sig landers

framsta skadespelare och regissorer,

daribland Ingmar Bergman. 1958 u t-sags Malmo Stadsbibliotek av

Unes-co till incernationcll forcbild. 1950-ralets lokalpolicik i Malmo genomsyrades av samforstandet i stadsfullmakrige mellan socialdem

o-kraterna och hogerparriet (n uvaran-de moderatema). Alla policiska

fra-gor diskuterades ingaende i olika kommitteeroch namnder innan b

e-sluren rogs i sradsfullmaktige, van

-ligtvis utan nagra upprorande clis

-kussioner och voteringar. Rykcet om samforsrander sprecl sig runt om i lander och dee kom ace kallas ma

l-moandan. lbland ledde samarberer rill arr konrnrerna pa partierna blek-nade bort. Visserligen beronade h

o-gerparriet laga skatter och privat agande i scorre ursrrackning an

soci-aldemokrarerna, men en anmark

den offenrliga sekcorn, i synnerhet

pa skolans och sjukv:i.rdens ucby

gg-nad.

Yttersr hand lade malmoandan om

ccr samforscand mellan scorfo reca-gen och arbecarrorelscn. Nascan alla scorforerag ingick i vad som kan

kallas Weh cjci mperiec. Dec var

nam-ligen framsc Ernst Wehcje junior som forde scorforcragens calan. Dec var hansom forvalcade arvet och kon ci

-n uircce-n. Arbecarrorelsen domi

ne-rades i sin cur av HSB och

»kock-umsknogarna» i Metal!. B/l.da org a-nisacionerna forerradde huvudsak-ligen baccre scallda arbecare. HSB

skaffade sig c ex manga anhangare

bland rnecallarbecarna nar man sloe ett avcal med Kockums for ace lind.ra

briscen pa boscader. Kockums for-skotterade insarsen at anscallcla som ville bo i HSB-lagenhecer. Under

1950- och 1960-ralen sate ledande

mecallarc aven med i lcdningen for

HSB.

Nar Johansson avgick som scads-fullmakciges ordforande 1962 hylla

-des han i en ucscrackning som idag forefallcr nascan overklig. Vad som fascinerar mest i dessa cider av kom-promisslosa policiska scridigherer ar

nog anda en cjock folder i rocc lader med rexcen »Till S A

fran

C A». Bakom initialerna C A dolde sig Hogerns ledare och

stadsfullmakri-ges forste vice ordforande CA Nil s-son. Foldern bes cod av /icskilliga

his-coriska dokumenc (c ex dopattesc,

skolberyg, arbecsincyg, sa mmantra-desprocokoll) och focon som sam -manfaccade Johanssons liv. Overst i fold.em lag en av Nilsson forfaccad

personligc fargad redogorelse for

Jo-hanssons insacser:

»Herr Ordforande .... Der van-liga »fonstcr» sorn Ni har velar

likna var srad vid, och som Ni

garna calar om, nar delegacio

-ner fran nar och fjarran gasrat

oss, hadc kanske ince varit fullc sa vanligc, om Ni ince sjalv sea er dar och oppnac fonscrcc pa vid

gavel och med kiind hjartlighec ragic manniskor i famn.»

Det starka samhallet

Fa decennier har varic lika

omval-vande i Malmos hiscoria som 1

960-ralec. Befolkningen okade

cxplo-sionsarrac med runt 3 ooo personer

arligen, vilkec saknade mocscycke i ovriga Sverige. Naringslivec bl

omsc-rade, rcallonerna sceg och nagon ar -becsloshec fanns ince arc cala om. Malmo ucmarkce sig som landers

ledande cillvaxccencrum.

I borjan av 60-calec fordjupade kommuncn sitt samarbece med scor-industrin. Under parollen »dee scar-ka samhaller» skulle arbecsmarkn

ads-poli cikens scravan eftcr full syssel-saccning smalra samman med val

-fardspoliciken. Kommunen ingrep mer aktivc i ucvecklingen och uto -kade sina ansvarsomraden. Darfor inraccade man kommunalradsinsri -cucionen 1961 och i linje med mal-moandan fick hogern cillsatta cva av

de sex posterna. Genom omfattande saneringar och nybyggnationer i sta

-dens urkancer skullc nu aven befol k-ningen i innerscadens

underklass-omraden incegreras i samhallec. Li -vet skullc laggas cillratta aven for

20

Ahtem vid Triangeln ligger i kvarteret Kor-pen dilr Bo Widerberg

en gang apelade in ain beromda &ilm.

Mitt emot Ahlena ld.g

tidigare Domua,

»Sve-rigea modernaate

va-ruhu6,>, ncir det

invig-dea 1958.

I bakgrunden akymtar Johanneakyrkan &ram

och pdminner om hia-torien.

dem som inre sjalva verkade kunna cillracralagga sina liv. Tack vare sa-neringarna och ucbyggnaden av nya bosradsomraden uppscod dessutom nya marknader, sarskilc for

byggin-duscrin.

Slit-och-6Li.ing

Den rillvaxcrnodell som breddc ut

sig under 60-talet kan med ri:itta kallas slit-och-slang-ekonornin. Tan-karna gar val da i foma hand till alla nya rnassproducerade varor sorn Siw Malmqvisc sjong om i sin schlager,

men slit-och-s1ang stammer aven in

pa vad rnanga arbetare rakade LI C for

inorn indusrrin. Rationaliseringarna ledde till utslitning och utslagning nar de lopande banden rullade allc snabbare.

Till grund for slic-och-sl ang-eko-nornin lag den srorskaliga masspro

-duktionen. Inclustriarbecarna pro-ducerade varor pa lopande band. Aven byggindusrrin inforde J opan-dc band-liknande arbecsprocesser.

Skanska Cernencgjuceriet (Skanska) sacsade stora resurser pa racionalis

e-ringar och 1952-53 byggde foreragec

den forsca bosradsfascighecen i

Mal-mooch Sverige enligt den

sa

kalJade

Allberongmeroden. Beto ngvaggar cillverkades pa forhand i sarskilda fabriker (prefabricering) och rnon-terades sedan ihop pa plats med hjalp av lyftkranar. Aven anclra byggnad s-elemenc kunde borja forhandstill

-verkas, sasom betongfasader, bjal k-lag, tak, balkonger, barande inner

-vaggar och crappor.

Tack vare kollektivavtalen ledde massproduktionen inte barn rill sc i-gande vinster, utan ocksa till stigan

-de realloner. Aven kornrnunen drog fordel av slit-och-slang-ekonomin genorn ere srandigt stigande sk atte-underlag. Foretagens vinster ornsat-ces i invesceringar och inte i

speku-lation S0111 pa 80-talec. Lontagarna

spenderade i sin cur sina inkomstcr

p

a

rnasskonsurncion och gomde inte pengarna i madrassen.

Fjiirr&amhlillet

Det starka samhallcts sammansmalt-ning av ekonomisk effektivitet och valfard nadde sin hojdpunkt med

miljonprogrammecs

bostadsomra-den. Miljonprogrammet lanserades

av regeringen 1965. Pa tio ar skulle

en miljon nya bostader byggas i Sverige. Staten ucfaste sarskilda

bo-stadslanegarantier till bostadsprojekt

som rnligt direktiven skulle

»varastora och omfattande

Iler-Vamhemotorget.

arig, kontinuerlig

bostadspro-dukcion. De bar vara plancrade

som en enhet med samordning

av projekcering, upphandl i ng och byggande.

Arbetskraftsat-gangen bor vara !iten. Strang

variantbegransn i ng bor iak

rra-gas».

Malmo kom miljonprogrammet

framsc att sym boliseras av

Rosen-gard som byggdes i tva etapper

un-der 60-ralet. Precis som

Augusten-borg ersatte Rosengard

trarigbodd-het, fukc och drag med modern

bo-stadsstandard och sakert upplevde

ocks:i. manga nyinflynade

rosen-gardsbor dee egna badkarets varma

vatten sorn ljuvligt skont act krypa

ner i. Utformingen av Roscngard

gynnade daremot inte socialt um

-gange. Byggherrarna bestamde

sjal-va over planeringsprocessen och de sag inga fordelar med vare sig

kvar-tersbutiker eller smakrogar. lstallet

byggde de ett enda stort

kopcent-rum. Bostadskvarteren ucgjorde i nte

langre scader i scad en, utan funktio

-nellr avgransade stadsdelar.

Bostaderna producerades pa

lo-pande band. Planeringen inrikrades

pa masskonsumtion, ince bara av sjalva bostaden, unn aven av c ex

bilar, hushallsmaskiner, TV och elekr.ronik. Nya konsumtionsmons-ter uppsrod. Hela stadsdelar revs i

S1:-banken• huvudkontor, •ett iran granden, vid S:t Petri kyrka. I •amma

lwarter lag aven ioregangaren, Skane• l:nokitda Bank (oenare Skandinavioka Banken). en av makteno boningar i

Malmo under naotan ett oekel. innerstaden och darmed tvi ngades

manniskor bort inte bara fran sina

gamla kvarter, utan aven fran sina

gamla levnadsmonster. Utformnin

g-en av miljonprogrammers

bostads-omraden stall de individuell

konsum-tion i centrum och avskarmade

man-niskor fran varandra.

Kvadratmakten

Nar Hans Cavalli-Bjorkman, Skan-dinaviska Bankens (f d Skanes En-skilda Bank) da.varande direkriir i Malmo, beskriver makren i Malmo under 60-ralet hanvisar han rill »kvad-raten Hugo, Oscar, Wehrjc och Ban -ken». Byggmastaren Hugo Aberg agde manga cencralc belagna fast ig-heter. »Oscar» var stadsfullrnakriges ordforande Oscar Stenberg, rillika verksrallande direktor for HSB. Han bestamde yttersr over kommunens srora fasrighers- och markinnehav. Ernst Wehrje junior styrde i sin tur over ect foreragsimperium som kre c-sade lffing byggproduktion och, i allc scorre ucscrackning, fascighc tsa-gande. Skandinaviska Banken srod for finansicring och dar sate Wehcje ordforande. Enligt Cavall i-Bjork-man bescamde kvadraten »all u t-veckling och byggnarion i sraden».

22

Till grund for kvadracen lag etc samarbete mellan HSB ocb

Wehtje-imperiecs forecag som borjade redan 1946:

»Genom overenskommelsen avsag man art fin na en form for mera planmassig och racionell bebyggelse i sror sci I. Den inne -bar namligen en viss uppdel -ning mellan HSB och BGB (Byggmastarnas Gemensamma Byggbolag) av den arliga bygg-nadsverksamhecen sa att de bada organisacionerna var for sig di s-ponerade storre sammanhang-ande omraden. ( ... ) byggmas

-tarnas organisation skulle se till act i den man deras medlemmar uppforde boscadsrattsfasrighe-cer dessa skulle i vanlig ordning och pa sedvanligc sate goras cill HSB-foreningar. HSB forband sig a sin sida act for sin b ygg-nadsverksamhet till storre de

-Jen anlita medlemmar av BGB.» Nar Skanska Cementgjuteriet expe-rimenterade sig fram till Allberong-meroden 1952 skedde det i samarbe-te med HSB. Samarbccec resultcra-de i stadens forsta allbetonghus pa Beridaregatan.

Under Hugo Abergs ledning

bor-jade HSB ocksa kopa upp fastighe -ter i stadcns ccntrala delar. Tillsam -mans med Skanska Cementgjuce-riet och nagra andra byggforecag bildade HSB AB Malmofascigherer 1955 for act samordna uppkopen. Urar sett konkurreradc saledes fasrig -hersbolagen om tomterna, men ge

-110111 AB Malmofascigheter sactes

konkurrensen ur spel. Fascigheterna och romterna forvarvades en efter en.

Melian 1965 och 1975 revs over

6 ooo lagenheter, varav merparten lag pa Lugnet, Caroli, Oster och Mollevangen. Debatten om sane-ringarna kretsade nog mest kring rivningen av Lugnet och dess unika blandning av smahus, hyresfast ig-hcccr, gamla vcrksrader och smabu -tiker. 1968 publicerade SDS etc store

reportage om Lugnet:

Hugo Aberg (1905-1969).

ar pa dckis, men som ej ar

charmlost. Gamla manniskor, som en gang bott dar och som placeracs om i valfardsfunkis, tar dagligen bussen hit for ate

praca med vanner pa gatan och

para i vissnade

bakgardsrabac-ter.»

I etc valmanifest fran 1966 forsakra-de socialforsakra-demokraterna:

»den inre stadskiirnan fornyas med piecer och kansla for

kul-turh istoriska och estetiska

var-den ( ... )»

F orsakringen gall de up pen bar I igen

i nte Lugner. Trots att en undersok

-ning Fran 1966 klassificerade mind-re an halften av bosradsfas

tighcter-na som mogna for sanering revs

stort sett allt.

Samma policik vagledde saneri ng-en av gamla Oster 1968-75. I detta

innerstadsomrade klassades endast 35% av fascighecerna som mogna for saneri ng.

ii

nd~ fick merparren

skat-ta ar forgangelsen. Kriciserade for

an odelagga medelrida byggnader och gatunat svarade direktoren for

Skanska Cementgjuterier, Ulf Wi-derstrom:

»En scad far ince bli som en gamma! murken triidsram. Kar-nan ma.see hela tiden hallas frisk for att rradet ska gronska.» Aven pa Oster tog HSB initaciv

till saneringarna genom uppkop av t0Jnter pa 1950-caler. 1962 saldes for-varven till Cementgjutcriecs

fastig-hetsbolag Sulcus, som under

foljan-de ar aven kopte upp kvarceren brccl

-vid, Magnus Smek och Erik

Men-ved. Scadsplan for omradet sakna-des, anda sane Skanska Cemenrgju-teriet igang med projektering. Stads-fullmaktige cillsattc en kommitte som skulle granska sanerin

gsbeho-ven, men byggforetagen rev husen innan kommirten hann arbeta far-digr. Vid nybyggnationen stod

Sul-cus och Hugo Aberg som bygg

her-rar, medan Skanska Cemencgjute-riet svarade for entreprenaden.

Visserligen ersattes gamla och nedslima hus med nya och modern a bostadsliigenhecer, men planerarna pa Skanska Cemencgjuteriet cog in g-en hansyn till blanclningg-en av gam-malc och nytt. Vid sidan om de fa kvarvarande medeltida husen restes

riovaningshus som i mangt och

mycket paminde om fororterna.

Hojden av okanslighet uppnaddes med kopcentrat Caroli City, alldeles

intill Caroli kyrka.

Genom saneringarna av Lugnet och innerscaden sveptes aterstoden av arbecarklassens gamla koncakc-ytor bore sasom olhallar, smabuci-ker, speceriaffarer, tranga gator och bakgardar. Snabbkop och kopcentra vaxce upp iscallec. Efcersom andelen boscadsratter okade drasciskc forand-rades dessucom omradenas sociala sammansacrn'ing. En scar de! av be-folkningen saknade pengar till in-sacs och tvingades flyrca ut rill foror-cernas sterila anonymitet.

Hugo Aberg boll hela ciden en lag profil, men ban var orvivelakcigt kvadrarens vikrigasre lank. Cavalli-Bjorkman summcrar Abergs bety

-delse:

»Han var oerhort becydelsefull for banken. Hugo Aberg och ban ken har ju anda gjort Kron-prinsen, NK, S:tJorgcn, Jagcrs-ro. Aile vad Hugo Aberg hall i,

24

boll vii. ( ... ) Dec var allcid Skan -ska som byggde for Hugo Aberg och vi finansierade allcihopa.» lnspirationen hamtade Aberg fran

en scudieresa rill Chicago:

» I ngensrans i varlden har Jag rraffar

sa

nojda hyresgaster som i de oversea vaningarna i hog-husen vid stranden i Chicago.» Han lyckades uppenbarligen infria sin a dram mar. Kron prinsen blcv

hogre an nagoc annac boscadshus i hela Europa. I kallarvaningen lag Nordens scorsra garage. Kvarreret inneholl egen kyrka, buciksgata, idrortsanlaggningar, intern-TV och restaurang !angst upp i toppcn av 26-vaningshuset. Kronprinsen bygg-des av Skanska Cemencgjuceriet i allbecong och Skandinaviska Ban-ken srod for finansieringen.

Betong4ociali611ten

Genom forandringen fran

folkhem-met till dee starka samhallec

minska-de ucrymmet for ledargescalcer som

like SA Johansson forsokte hoja sig

over alla sarinrressen. Der scarka

samhallec scallde krav pa en mer

handfasr och ingripande lcdarscil,

krav som Oscar Stenberg uppfyllde

synnerligen val. Nar SA Johansson avgick som ordforande for scadsfull -maktige 1962 valdes Stenberg till

efcercradare.

Da

var han samtidigc verkscallande direktor for HSB sen nagra ar tillbaka.

Manga beundrade sakert Stenberg

for hans handlingskrafc och sjal

v-scandighet gentemot cjanscemanncn,

men andra kriciserade honom for

ace vara konservaciv och makcfull

-komlig. Stenberg vagleddes

knap-past av ideologiska malsacrningar, utan snarare av ekonomiska. Med

sparsamher som rarresnore urfo

rma-de han sin syn pa boscadsbyggandec

och forordade anringen 3-vanings

-hus eller 8-vaningshus.

»Oscar l1ade namligcn en pri

n-cip som var nagoc miirklig. Dec

fanns bara atcor och crcor som

gick art bygga; creor for da slapp

du hiss och arror for annars blev

dee for dyrr med hiss.»

Med jarnhand drev han igenom

ut-byggnaden av Rosenghd.

Vid sidan om Stenberg bidrog

framfor allr Calle Ljungbeck rill

polirikens utformning under 60-ra

-ler. Ljungbeck umgicks flirigr med

Hugo Aberg, dcls inom ramen for

HSB men ocksa i samband med

rrav-ravlingarna ure pa Jagersro.

Samar-beret med Abcrg fordjupadcs under

Ljungbccks rid som kommunalriid

for gator och fasrigherer i Malmo

under 60-ralet.

Ljungbeck drev igenom stora

for-iindringar av garunalet i Malmo.

Han knot samman innersraden och

mororvagen med en bred tillfarrsled

som drags rarr genom Osrcr dar

flera gamla arbetarkvarter revs.

Ge-nomfartsleder som Nobelviigen och

Bergsgaran breddades pa bekostnad

av rradalleer. Bakom kulisserna

skymrar hela riden Hugo Aberg.

Malmo forandrades mer an

na-gonsin ridigare nar gamla miljoer

revs upp med rotterna och nya vaxre

fram. Senrida berrakrare forundras

over hur sparlosr sradens kulcurarv

forsvann. Arbecarrorelsen ville

for-andra samhallet

at

sina barn och i

rivningarna av innersraden kom

skorsamhcrsidealer rill sin ynersra urcryck. Act allr gammalc masre

for-svinna r:iddc det en sror en ighec om,

men vad forandringarna borde leda

rill saknade man visioner om.

Vagen

till

systemskiftet

1969 besokres Malmo av Olof Pal

-me. Han holl da ecr cal som saken

inre rill fullo foll vardarna pa

lap-pen, men som forurspadde scadcns

urveckling anmarkningsvarc val:

»Malmoregionen ar expansiv,

srorslagen i sin satsning pa

fram-ciden. Har scar porcen oppen

mot koncinenccn, har finns ett

rikc kulrurellt ucbud, srora fri

-cidsmojlighecer. Har lever

miin-niskor gott. ( ... )

undersokning-ar bundersokning-ar virrne om en kvundersokning-ardrojan- kvardrojan-de fattigdom, en begynnande invandrarslum. Dec ar harifran

vi fatt rapporter om klassk

lyf-ror pa dee kulrurella omr11.der,

om cendenscr cill segregation

p:i boscadernas och skolans

omrade ( ... ) rar en utveckling

harja s k fricc och om dee ince

fors en medveren policik, kan

Malmo endag bli en dyster plats att leva i, aven for de

valbestall-da.»

Utvecklingen fick visserligen inte harja fritt, men anda hamnade

Mal-mo Ltnder 70-talet i en depressiv

spiral ocb sjonk allc dju pare ner i fattigdomen. Arbetslosbeten ligger nu for ti den sradigt over 10%. »Sam re an nagonsin cidigare», skrev kom

-munen i sin arsredovisning om re-sultatet 1994. Kommunen gick

nas-tan en miljard back. Att manga

man-niskor inre kanner sig delaktiga i

samhallsutvecklingen visar sig i val-delcagandet. Fran en rekordniva 1973

pa 90,4 % sjonk valdelcagandet

grad-vis ner cill 80,9°/o i valet 1994. Sa lagt

bar valdelcagandet inte legat sedan 1946.

Hur kunde det ga sa ilia for dcnna

scolca scad?

26

Addo.

lndu~trfaamhlillet~

tillbakagang

Industrins tillbakagang brukar ofra forklaras med konkurrensen fran nyinduscrialiserade lander i credje varlden. Lander med laga loner och samre arbetsvillkor overtog produk-tionen av lagteknologiska varor, i

forsta hand textilier, skor och lader-varor. Malmoindustrin forlitade sig

pft sina cidiga och snabba ration ali-seringar, men byggde samtidigt fast sig i ctt beroende av lagteknologisk tillverkning. Addos mekaniska r ak-nemaskiner kunde aldrig

konkurre-ra med asiatcrnas hogteknologiska

elektronik. Sarbarhecen visade sig i

oppen dager nar rationaliseringarna

till slut nadde sina manskliga och

kulturella granser. Utslagning och missnojevisade act gransen var nadd. Porecag som inte stangdc igen

di-rekc rvingades istallec for att fonsac-ta rationalisera sla vakt om sina a

n-srallda och forbama arbecsforha

ll-andena. Pa Kockums jaste miss no-jet och vilda smastrejker urbrot.

Fo-recagsledningen tillsatte en urr ed-ning som publicerade sina resultat

1969 under namnet »Kockumsra p-porten,. Arbetarna som intervjua

-des i utredningen kririserade inte bara foretagsledningen utan aven facket. Med forslagen i rapporren som grund presencerade foretaget

en on1farrande personalpoliciskr

program 1972. Programmer bestod av juridisk och ekonomisk r

adgiv-ning, halsovard, fritidsaktiviceter

och tolkservicc for de utlandska ar-betarna. 1975 oppnade Kockums sin egen fricidsanlaggning, Kockums Fri rid, en av de storsta i varlden i sitt slag. Representanter fran deL stora

brittiska varvsforctager Harland & Wolff som besokte Kockums 1973

forscumrnades infor foretagets val

-fardsprogram och goda relationer

till fackforen in gen. I sin reserapport beskrev de relationerna pa foretaget som »sa bra, ace nagoncing masce vara fel, dee ar nastan skadligt».

Nar trivseln okade minskade per

-sonalomsattni ngen och framgang-arna lat inte vanta pa sig. Kockums scarade med den storsca orderstock-en i varlden 1973 och arec darpa srod varldens sci:irsta bockkran pa plats, 140 meter hog. Mitt bland alla fram -gangar borjade emellertid morkrer sanka sig. Varldskonjunkturens

ol-I

I

I

I

_'

jekrisen 1973 ledde rill en drasriskr sjunkande orderingfog. 1974 lycka-des Kockums ince ro hem en enda order. Forecager sjonk allt djupare ner i kriscn. Orosmolnen kasrade sin skugga over hela Malmo. Staten

overrog Kockums 1979 och satsade

stora resurser, men tillbakagangen

fortsatte. I februari 1986 tog sa sr y-relsen sitt hisroriska beslur. Efter

mer an roo

ar

upphorde den civila

farrygsprodukrionen i Malmo.

Men varfor byggde da malmoin -dusrrin fast sig i storskalig

lagLekno-logi? Jo, som jag scr dee uppstod en

inramning av tradicioncr, make,

mcntalicet och intresscn som bl

ock-erade for nya initiativ. Niistan alla storforerag i Malmo ingick i Wehrje-imperiet och dar var

hemmamark-nadsinriktad lagteknologi den

ge-mensamma namnaren. Genom sin

scarka scallning i stadcns

domine-rande bank Skandinaviska Banken

sag Wehtjc rill sa ace kredicerna fram-for allt gick till ytterligare rationali-seringar av lagceknologin. Skandi-naviska Banken i Malmo sarsade int<:: i forsta hand pa hogceknologiska alcernariv, utan pa saneringarna av

innerstaden och miljonprogrammec.

Der var ocksa kring

uppbyggna-den av hemmamarknaden Wehrje

och socialdemokracema fann sitt

ge-mensamma inrresse. For

socialdc-mokratin handlade dee om act for-bactra manniskors levnadsvillkor.

Manniskorna kunde resa sig ur sin

materiella faccigdom tack vare

moj-ligheterna till masskonsumcion av

massproducerade varor. For Wehcjc hand lade dee om efterfragan pa mass-producerade varor. Cement och an-nan byggmaceriel liksom bostader,

klader och livsmedel kravde en stark

hemmamarknad. Diirfor betonade han arbccarnas och niiri ngslivecs

ge-mensamma incresse av langcgaende

rationaliseringar. Enligc Wehtje

bor-de sraten »scodja och uppmuntra

atgiirder for ucvidgningar, racionali-seringoch nybyggnader». Wehcje vil -le ocksa anviinda scaten till act for-iindra miinniskors konsu mcions-monscer.

»!eke minsc torde man hiir fa

inrikca sig pa ace uppfoscra

kon-sumenren rill arr efterfraga bi l-liga standardvaror och pru ca av pa kravec pa omviixling. ( ... ) Viii man med de makcmedcl, som scar till dee allmannas for-fogande, helc eller delvis

upp-hava individens friher arr sjalv

bestiimma sin konsumcion, kan

man naturligrvis driva raciona

-liseringen och scandardiser

ing-en pa alla produkrionsomraden oandligt myckec bngre iin s0111 hiccills kunnac ske.»

Ledande socialdemokracer, bade rikspoliciskt och i Malmo, prisade Wehtjc for hans installning.

Sam-banden mellan malmoandan och

Wehcjeimperiet holl ucomscaende pa

avscand. Narheten mellan make och

produktion kom dock act forvand-las fran Malmos styrka cill dcss svag-het.

Den definitiva vandpunkten for

malmoinduscrin kom naraven b

ygg-nadsinduscrin drabbades. Efter re -kord i an cal nyproducerade la genhe-rer 1970 sjonk produktionen brant.

»Byggnadsindusrrin ar mocorn

i samhallsekonomin. Dec har beraknacs atr en byggnadsarb e-rare sysselsatter ungefar 6

arbe-tare inom ovrig industri. »

Dec konstaterade LO och sociald

e-mokraterna i en gemensam rapport 1978. Tillbakagangen for byggnads

-i ndusrrin aterspeglade sig aven i

medlemssrarisciken for byggnadsar

-becareforbundet i Malmo.

Under70-talet nasran halveradcs mcdl

emska-rcn. I en inrervju 1982 varnade B

ygg-28

nads ordforandc iMalmo, Rolf

Pals-son, for arr byggkrisen skullc

»leda till en forrsatt och accele-rerande kapitalflykt fran b

ygg-nadsin d usrri n till fastigh

ets-marknaden. Dcssa transakcio-ner ger inga nya jobb men pri

-serna rrissas upp vid varje ny affar och till sisr blir dee som

vanligt hyresgasterna som far berala spekulationsvinsterna». Palssons farhagor besannades. Un-der 80-calec flyrrade kapitalet fran

byggnadsindustrin rill fasri ghers-marknaden. Priserna pa fasrighecer

och bostader sceg dramaciskc. Sam

-ridigc forrsatte industrins

cillbaka-gang, trots hogkonjunkcuren under 80-talecs andra halfc. Ui gkonjunk-curen i borjan av 90-calec drabbade

Malmo hart och ord som kollaps

ligger nara till hands. Flera gamla

anrika malmoforetag forsvann,

dar-ibland stadcns sisra scora tekoindu

-stri Malmo Strumpfabrik, men ock-sa Fazcr (Mazecri) och Pripps (tidi

-gare Malmo Forcnade Bryggerier).

SA.AB:s nya, fina bilfabrik pa Kock-umsomradcr slog igen efter bara nagot ar.

Efcersom kommunen samridigr

kraftigr skar ner pa sin personal sreg

arberslosheren rill rekordnivan 16%

i augusri 1993. En bart under 90

-ralers ere forsta ar forsvann 28 ooo

arbecstillfallen i Malmo. Nu

for-varvsarbetar endast 60% av alla

ar-bersfora man. Forvarvsinrensicecen

for kvinnorna ligger for forsra gang-en i hiscorien hogre, namligen pa

64%. For 25 ar sedan forvarvsarb

e-tade 84°/o av mannen och 61% av

kvinnorna. Varst drabbade ar

ung-domarna. I aldrarna 18-24

ar

ligger den oppna arberslosheren pa 25%.

Kommunalekonomi<\k

hiitd<Bncilta

»Malmo horas av nagorsom kan liknas vid en ekonomisk har

d-smalta.»

Sa skrev Ilinar Reepalu och Percy

Liedholm, kommunsryrelsens ord-forande respekcive vice ordforande, i etc brev rill regeri ngen i februari

1995. Brevskrivarna pekade pa M

al-mos allvarliga situation och va<lja<le

om stod. Historien om

»hardsmal-ran» borjar redan pa 70-ralec.

I borjan av 1970-taler avstannade plocsligt inflyrrningen till Malmo och slog om till sin motsats. Under 1970-ralet tappade Malmo drygr

30 ooo invanare, ungefar lika manga som flyrrade in rill staden under

1960-ralet. Nar rcgcringen andrade lanebestammelsernaoch mojligg

jor-de sratliga subvcntioner for alla lan

-lasamhallen snabbt. I Malmo bygg-des dee nasean enbatt hoghus, men

kommunens socialdemokratiska

led-ning hoppades uppna en battte for

-delning mellan flerfamiljshus och villor i samband med kommunsam-manslagningarna i borjan av

70-ca-let. Kommunseyrelsens socialde

mo-kratiske ordforande Tore Lundstrom

forklarade i en ineervju 1976 parriees

polieik:

»Vid den eidigare planeringen

var avsikeen att Malmo skulle

sammanlaggas med kranskom -munerna Svcdala, Burlov och

Staffanstorp. Dar for sa vi cid

i-gare arr dee ar barrre ace foresat

-ca byggandee av flerfamiljshus i

Malmo och forlagga

smahusbe-byggelsen i de, som vi trodde,

snare inkorporerade omradena.»

Till kommunledningens stora

be-svikelse forandrades ince granserna

for Malmo kommun. Den sneda

for-delningen mellan flerfamiljshus och villor beseod.

I Malmo sammanfoll saledes kri

-sen for slit-och-slang-ekonomin med

ueflyrmingarna till kranskommuner -na. Darmed gick kommunen misee om skaeteineakcer Fran bade forcrag

och baeere seallda invanare.

Samti-dige okade kraven pa kommunala

argarder for arr Jindra krisen.

Kom-munen saesade darfor ganska stora resurser pa naringslivet. Anda for t-sarre induscrins rillbakagang, men efrersom den offendiga sekeorn

fort-farande vaxee kunde kommunen

hall a arberslosheeen nere. »

Kommu-nen car det ansvar som dee privata

naringslivec ince formar bara»,

pa-pekade socialdcmokraterna stole i

sitt valprogram fran 1979.

Kommu-nens ekonomi uesattes emellerrid for

allr hardarc pafresrningar och man

rvingades gropa ur sina stora fonder,

uppbyggda under flera dcccnniers

valsrand. Det blev ocksa

nodvan-dige med en okad upplaning. Med offentliga sektorns kraftiga utbyggnad under 70-ralee

mocver-kade kommunen effekeerna av

in-dustrisam hal lets eillbakagang, men

pa bekoscnad av en allt samre e ko-nomi. Trots indusrrinedlaggningar

-na rusade arbeeslosheeen darfor inte

i hojden. Offencliga sektorn expan-derade aven pa 60-calec, men inre i samma ucscrackning s0111 under 70-taler. Dessvarre harmonierade inte 70-calees valfardspolitik sarskilt val med naringslivccs utvcckling. Till

skillnad fran 60-calees boscadspoli

cik becalade sig ince ucbyggnaden av

offentliga sekcorn pa 70-talet i form av utokade skacceunderlag. Genom

60-calecs sacsningar pa bostadspoli

-tiken steg daremot kommunens

skac-ceincakter efcersom saval realloner

-na som ancalet invanare och foretag okade. Slit-och-slang-ekonomins samband mellan massprodukcion och masskonsumcion scirnulerades da av kommunens policik.

Under 70-talet cvingades kom-m unen istallec ta till kraftiga s katte-hojningar. Liknande hojningar ge-nomfordes rune om i Sverige och

krav restes i riksdagen pa inforande av kommunala skatterak. Staten kom da overens med kommunerna om dampningar av okningscakten. Pr es-sen pa kommunerna okade ytterli

-garc nar den borgerliga regeringen 1980 beslucade om inskrankningar i beskarcningsratten. Komrnunerna

30

beskatcade tidigare inte bara sina invanare utan aven foretagen. Nu ville regeringen drain pa den kom-munala foretagsbeskattningen. Den socialdemokraciska regeri ngen full

-foljdc borgarnas policik och avskaf

-fade 1985 den kommunala forecags-beskaccningen slutgilcigt.

Malmo ar formodligen den stors-ta forloraren i lander pa inskrank-ningarna av beskartningsratten. Skattekontoret uppskattade i en rap-port 1990 forlusten till mer an 800 miljoner om aret, vilket motsvarar drygt 5 kronor i utdebitering. Trots hogkonjunkruren under 80-ralecs andra halft forsamrades kommunens ekonomi.

Scadens forsamrade ekonomi b

e-ror ocksa pa den sociala scrukcuren. Malmo har en storre andel aldringar an saval kranskommunerna som alla andra scorre svenska Stader, vilkec

slar igenom i hogre kostnader for

sjukvard och aldreomsorg. Aven

so-cialbidragskoscnaderna ligger hogst

i Malmo. Skillnaderna mellan Mal-mo och Vellinge i koscnaderna for individ och familjeomsorgen

moc-svarade 1988 i urdebirering drygt 4

kronor. Anda rvingas Malmo ocksa bara kosrnaderna for service som

all a i region en anvander sig av, fram -for allt kulcur, men aven c ex gator och parker.

Samtor.standet.s

&ammanbrvtt

I no,;ember 1995 holl davarande

fi-nansminiscern Goran Persson etc foredrag pa Scandic Hotel om sin

syn pa Malmo. Han cecknade i

hu-vudsak en ganska ljus bild av

sea-dens framcidsutsikter, men varnade samtidigt for polirikernas harska

ron-lage. Han kunde inrc bcgripa varfor policikerna har nere masre ucsatta