Läs-och skrivsvårigheter i skolan

KULTUR–SPRÅK–MEDIER

Självständigt arbete i Svenska och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Läs- och skrivsvårigheter i skolan

Reading and writing difficulties in

school

Felicia Persson

Lovely Bäcklund

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 1-3, Examinator: Karin Jönsson 240 högskolepoäng.

Självständigt arbete i fördjupningsämnet grundnivå, 15 HP Handledare: Camilla Jonasson 2021-01-12

Förord

Vi som har skrivit denna kunskapsöversikt heter Felicia Persson och Lovely Bäcklund och vi studerar grundlärarprogrammet F-3 på Malmö universitet. I kursen självständigt arbete på grundnivå är vår uppgift att göra en kunskapsöversikt inom vårt fördjupningsämne svenska. Denna kunskapsöversikt handlar om hur lärare kan förebygga för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Under vår verksamhetsförlagda utbildning har det väckts ett stort intresse hos oss båda när det kommer till elever i läs- och skrivsvårigheter, vilket har lett till att vi vill fördjupa oss ännu mer inom detta ämne. Arbetet har genomförts digitalt på grund utav pågående pandemi. Arbetet har skrivits i ett dokument som vi båda har haft tillgång till. När vi har skrivit i dokumentet har vi varit uppkopplade via Skype, på så sätt har vi kunnat samarbeta och kommunicera med varandra under tiden. Detta har lett till att båda två har varit delaktiga i alla kapitel.

3

Sammandrag

Syftet med vårt arbete har varit att fördjupa oss mer angående hur lärarekan förebygga för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vårt val att undersöka detta uppstod för att vi ville få mer kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter kan bero på och få större inblick i hur skolorna arbetar med detta idag. För att undersöka detta användes databaserna ERIC via Ebsco och SwePub för att hitta olika artiklar som hade fokus på språkutveckling och språksvårigheter. De flesta artiklar som redovisas har genomfört studier på elever i yngre åldrar, vilket är relevant för i vår kommande lärarprofession. Resultatet visar på flera olika faktorer inom skolan som påverkar elevers läs- och skrivutveckling. Vissa studier visade hur viktigt det är att läraren har tillräckligt med kunskap inom svenskämnet för att kunna identifiera vad eleverna behöver utveckla i sin läs- och skrivutveckling. En del studier talade om motivationen och läsintressets betydelse för läs- och skrivutvecklingen. Genom resultatet var vår slutsats att det behövs mer kunskap i svenskämnet bland lärare samt att det finns flera olika faktorer som kan påverka att elever har läs- och skrivsvårigheter. Detta är viktigt att ha i åtanke när man arbetar som lärare för att kunna stödja elevers läs- och skrivutveckling.

4

Innehållsförteckning

2 Syfte och frågeställning ... 8

3 Metod ... 9

3.1 Sökprocess och urval ... 9

3.2 Valda artiklar ... 9

3.3 Analysmetod ... 11

3.4 Metoddiskussion ... 12

4 Resultat ... 14

4.1 Tidiga insatser och tid gör skillnad ... 14

4.2 Praktiskt inriktad undervisning ... 15

4.3 Stimulerande och meningsfull språkmiljö ... 16

4.4 Lärarens ämneskunskaper ... 17

5 Slutsats och diskussion ... 19

6 Avslutning och framtida forskning ... 22

Referenser ... 23

5

1 Inledning

I läroplanens grundläggande värden står det att utbildningen ”ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära” (Skolverket 2019, s 5). Undervisning i svenskämnet ska bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper om det svenska språket. Om en elev har läs- och skrivsvårigheter är det viktigt att pedagoger vet hur de ska arbeta för att eleven ska få möjlighet att utvecklas utifrån dennes nivå, samt att få eleven att finna en lust att lära trots svårigheter. Enligt Wengelin och Nilholm (2013) ökar kraven på läs- och skrivfärdigheter i Sverige, vilket de menar leder till att det har skett en ökning bland elever som inte når upp till kraven. Det är viktigt att lärare tar reda på var i svårigheten hos en elev i läs- och skrivsvårigheter ligger. Svårigheten hos en elev kan exempelvis vara läsförståelsen medan det hos en annan elev handlar om svårighet med ordigenkänning. Wengelin och Nilholm (2013) skriver om funktionellt perspektiv som innebär att svårigheter placeras hos individen. Inom det andra perspektivet, relationellt perspektiv, ser lärare inom skolan individer i svårigheter. Ett sätt att kategorisera svårigheterna utifrån ett funktionellt perspektiv som Wengelin och Nilholm (2013) skriver om syftar till att två elever som gör ett läsförståelsetest kan ha samma resultat men helt olika svårigheter.

Håkansson (2017) skriver att det finns barn som stöter på problem när de ska lära sig sitt modersmål, även om majoriteten inte gör det. Vidare skriver hon att om språkutvecklingen hos en individ skiljer sig stort från de övriga individerna, kan det handla om en språkstörning eller specifik språkstörning. Håkansson (2017) skriver också att diagnosen språkstörning är vanligare än autism och dyslexi. Barn med språkstörning har ett skiftande beteende och inte en total brist i sin förståelse.

Wengelin och Nilholm (2013) skriver följande

Enkelt uttryckt kan vi säga att skriftsystemen är representationer av talade språk och de skrivna språken används liksom de talade för att kommunicera med andra människor. Att förstå detta är grunden för att lära sig läsa och skriva och de flesta barn lär sig fort hur bokstäverna motsvarar olika ljud i talet (Wengelin & Nilholm 2013, s. 17)

Läs-och skrivsvårigheter är avgörande för elevernas utveckling både i sitt lärande och kategoriseringen av elever med problem. Det vi vill skriva om i denna uppgift är hur

6

läraren kan arbeta för att förebygga både sin attityd och arbetssätt mot elever med läs-och skrivsvårigheter. Det finns ett stort behov av att lärare behöver mer kunskap om läs-skrivsvårigheter, vilket vi vill utveckla i vår profession. Skrivning och läsning är avgörande för en likvärdig utbildning, möjligheter till att bli aktiva samhällsmedborgare och för framtida yrkeskarriärer. Det är därför viktigt att vi får ökad förståelse av vad som gör att elever får svårigheter i sin läs-och skrivutveckling. Som lärare bör vi undvika kategorisering av eleverna och inte fokusera på deras brister. Samtidigt finns det läs-och skrivsvårigheter i skolan och det är viktigt att det uppmärksammas samt förebyggs. För vår profession behöver vi få mer erfarenhet av och förståelse för läs- och skrivsvårighet för att kunna bli skickliga lärare och kunna förebygga svårigheterna.

1.1 Begreppsdefinition

Här kommer de centrala begreppen i denna kunskapsöversikt att förklaras. Begreppsdefinitionen kommer att visa hur begreppen tolkas i vår kunskapsöversikt. De centrala begreppen som kommer att definieras är dyslexi, tvåspråkighet, motivation och språkstörning. Läs- och skrivsvårighet är också ett centralt begrepp i denna kunskapsöversikt. Vårt val att inte ha med det i begreppsdefinitionen är för att indelningen redan visar hur begreppet tolkas i kunskapsöversikten.

1.1.1 Tvåspråkighet

Ett begrepp som kommer nämnas i kommande resultat är tvåspråkighet, vilket innebär att man använder sig utav två språk. Inom kognitiv utveckling pratar Cummins (2017) om begreppet additiv tvåspråkighet, vilket innebär att eleven lär sig ett till språk samtidigt som eleven fortsätter utveckla kunskaper i sitt modersmål. Begreppet är en motsats till subtraktiv tvåspråkighet som innebär att barn från språkliga minoritetsgrupper ersätter sitt modersmål till fördel för det språk som är dominerande i skolan. Vi har valt att ha begreppet tvåspråkighet eftersom elever med ett annat språk ofta blir identifierade med läs-och skrivsvårigheter som exempelvis dyslexi (Hedman, 2010). Samtidigt har studier visat att elever med specifik språkstörning, exempelvis verbböjning, i ett språk inte behöver vara det i ett annat (Håkansson, 2017).

7

1.1.2 Motivation

Eriksson et al. (2017) skriver att undervisningen bland annat bör utgå från att elever ska finna motivation. Begreppet motivation handlar om att elever finner den inre motivationen till varför det är viktigt att lära sig. Att finna en inre motivation till något innebär att eleverna inte lär sig bara för att de måste, utan att de istället ser en mening och nytta med att få ökad kunskap om något specifikt. Enligt Eriksson et al. (2017) blir eleverna motiverade till att fortsätta lära sig när de ser det meningsfulla med det. Jacobson (2006) skriver ”Barn som har allmänna läs- och skrivsvårigheter på grund av att de övat för lite kommer med stor sannolikhet att lära sig läsa bara de blir tillräckligt motiverade att läsa och skriva” (s 5).

1.1.3 Språkstörning

Enligt Specialpedagogiska skolmyndigheten (2020) innebär språkstörning att barn eller vuxna inte har samma språkliga förmåga som de som är jämnåriga. Om ett barn har språkstörning kan det synas redan i förskolan genom att barnet har svårt för meningsbyggnad och uttal. I grundskolan kan lärare se det genom att eleven har läs- och skrivsvårigheter. Anledningen till att barn har språkstörning handlar oftast om ärftlighet, att barnet har någon familjemedlem eller släkting som har läs- och skrivsvårigheter. Ett barn som har språkstörning kan ha svårighet inom ett eller flera områden i sin språkutveckling. I skolan kan det vara en lärare eller modersmålslärare som upptäcker att eleven har svårigheter med läs- och skrivutvecklingen. Efter en utredning hos logopeden bedöms det om eleven har specifika läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi.

8

2 Syfte och frågeställning

Under vår utbildning har det väckts ett stort intresse hos oss när det handlar om läs- och skrivsvårigheter. Läs- och skrivsvårigheter är ett stort problem som har olika betydelser för både lärarna och eleverna. Syftet med kunskapsöversikten är att få mer kunskap om hur lärare kan förebygga för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vårt fokus kommer inte bara att behandla diagnoser utan även allmänna svårigheter inom läs- och skrivundervisning.

Frågeställningen som ligger till grund för vår sökning är:

9

3 Metod

I detta kapitel redogörs för vår metod, våra valda artiklar och sökord.

3.1 Sökprocess och urval

Enligt Östlundh (2018) inleds en tankeprocess genom att det dyker upp en frågeställning, i vårt fall började vår tankeprocess när vi tillsammans diskuterade läs- och skrivsvårigheter. Vidare skapas ett helt sammanhang kopplat till denna frågeställning. Exempel på ett sammanhang är att en fråga dyker upp, därefter identifieras problemområdet. Den inledande litteratursökningen börjar och efter det sker problemformuleringen och syftet för att därefter finna resultat. Vår tankeprocess började med fundering om vad vi ville fördjupa oss mer i inom området läs- och skrivsvårigheter. Därefter startades sökprocessen inom olika problemområden för läs- och skrivsvårigheter och fokus var på olika arbetssätt. För att finna relevanta artiklar användes databasen Swepub. Sökord som användes var ”läs- och skrivsvårigheter”, ”språkstörning”, ”tvåspråkighet”, ”lässtrategi”, ”läs- och skrivförmåga”, ”skrivutveckling” och ”motivation”. Databasen Libsearch användes för att finna internationella artiklar och sökorden som användes var ”writing and reading difficulties”. Kriterier för alla valda artiklar var att det skulle vara referensgranskat (peer review). Vi valde att läsa och hitta artiklar var för sig för att sedan redovisa artiklarna för varandra, efter det läste vi varandras funna artiklar.

3.2 Valda artiklar

I denna del redovisas nio valda artiklar. Artiklarna kommer att presenteras kortfattat i alfabetisk ordning och resultaten redovisas mer utförligt i nästa rubrik.

Alatalo (2012) har i sin avhandlingsstudie undersökt vilka möjligheter och hinder man har som lärare att genomföra en skicklig läs- och skrivundervisning inom den svenska skolan. Alatalo (2012) har genomfört en studie som handlar om lärarens kunskaper inom läs- och skrivundervisning. Studien är en intervjustudie som genomfördes år 2008.

10

Studien innehåller även en enkätstudie som innehåller ett kunskapstest, vilken genomfördes år 2009 till 2010 av dr. Ulrika Wolff och som utprovades av Tarja Alatalo. Deltagare i intervjustudien var åtta grundlärare från olika kommuner i årskurs 1 till 2. De som deltog i kunskapstestet var 269 lärare och 31 speciallärare/specialpedagoger.

Costa, Green, Sideris och Hopper (2018) har forskat om kognitiva faktorer som kan kännetecknas hos elever som är i risk att få skrivsvårigheter. Deltagarna i studien följs från årskurs 1 till 4 och väljs utifrån sin skrivutveckling, om de har typisk skrivutveckling eller är i risk att få skrivsvårigheter. Testerna är baserade på elevernas skrivstatus, fin-motorik, språkkunskaper och exekutiva funktioner. Studien utfördes på en allmän skola i södra delen av USA.

Ergen och Elmas (2018) syfte med studie är att undersöka grundskolelärarens praktik och svårigheter relaterade till elever som anses ha läs -och skrivsvårigheter men inte har fått diagnos. Vårt fokus har varit på resultaten gällande läs-och skrivsvårigheter. Studien har utförts i en turkisk skola mellan år 2016–2017. Deltagarna består av 21 grundskolelärare. Metoden i studien var semistrukturerad intervju med lärarna. Frågorna i intervjun var strukturerade och kontrollerade av experter och lärare med 10 års erfarenhet.

Hellblom-Thibblin, Sandberg, Andersson och Garpelin (2013) har gjort en studie vars syfte är att få större förståelse för varför elever, trots olika åtgärder, inte uppnår målen i att kunna läsa, skriva och räkna när de gått färdigt lågstadiet. Studiens resultat grundar sig på intervjuer med specialpedagoger och klasslärare samt genom observationer och intervjuer i en fallstudie på två svenska skolor.

Hultgren och Johansson (2017) inspirerar till hur lärare kan stimulera elevers läsintresse från förskoleklass till årskurs nio. Studiens syfte är att visa hur man som lärare kan arbeta för att stimulera elevers läsintresse. Materialet som har använts i studien är läsforskning och styrdokument. Metod som använts i studien är en läsvanestudie som kartlägger elevernas läsvanor och läsintresse. I metoden synliggörs även i vilka sammanhang som elevernas läsning ingår.

Ingemansson (2018) har i sin artikel främst fokus på djupläsning och lässtrategier. Syftet med studien är att visa olika kriterier som gör att eleverna finner läsintresse. Det teoretiska och metodiska i studien har sin grund i en amerikansk forskare, Judith A. Langer och hennes forskningsteam. Undersökningsgruppen består av elever i årskurs 1 till 8.

11

Författarens föremål för elevernas djupläsning var böckerna, Ronja rövardotter och

Spring, Fanny, spring. Struktureringen av textsamtalen är frågor som handlar om att

knyta från tidigare erfarenhet och kunskap för att närma sig en text, samt frågor som handlar om att utforska och kunna röra sig genom text. Textsamtalen innehåller även frågor som handlar om djupt tänkande, alltså vad eleverna har lärt sig.

Ritchey och Coker (2014) har som syfte med sin artikel att forska om utredningsprocess för elever i årskurs 1. Utredning är ett redskap för att sammanfatta och analysera eleverna. Undersökningen gick ut på att undersöka vad som indikerar en noggrann utredning hos elever med skrivsvårigheter och om olika tillägg samt läsåtgärder ökar sannolikheten för en tydlig utredning. Deltagarna är 150 elever från årskurs 1, 72 är flickor och 78 är pojkar. Det är också 12 lärare som deltagit genom att bedöma elevernas skrivfärdigheter och delaktighet. Alla lärare studien är kvinnor med 4 till 34 års lärarerfarenhet. Eleverna fick uppgifter med syftet att kartlägga stavning, meningsbyggnad, läsning och bildbeskrivning genom att skriva.

Tjernbergs (2012) studie har fokus på framgångsfaktorer i läs-och skrivlärande. Studiens syfte är att undersöka den praktiska delen av undervisningen. Studien bygger på lärares reflektioner och observationer av elever i årskurs 1 till 5. Skolorna och lärarna som deltar i studien har valts ut eftersom de varit framgångsrika när det gäller läs- och skrivutveckling.

Wedin (2009) har skrivit en artikel där syftet är att undersöka envägskommunikationens betydelse för elevernas språkutveckling. Artikeln fokuserar på språkets roll i förskoleklass och i grundskolans tidigare år. Wedin (2009) har i sin studie följt två klasser, den ena från förskoleklass till årskurs tre och den andra från årskurs tre till årskurs sex, för att studera sambandet mellan andraspråkselevers utveckling av språk och kunskap. Studien är främst ett fältarbete som genomfördes genom intervjuer med lärarna och eleverna samt genom klassrumsobservation.

3.3 Analysmetod

När vi har analyserat våra valda artiklar har vi använt oss utav Braun och Clarkes (2016) tematiska analysmodell som innefattar sex steg. Första steget i tematiska analysmodellen

12

handlar om att bekanta sig med sina valda artiklar. Detta gjordes genom att vi har läst igenom de valda artiklarna flera gånger, vi har även diskuterat artiklarna tillsammans. Det andra steget handlar om att på något sätt koda olika nyckelord eller meningar i artiklarna för att kunna se hur artiklarna hänger ihop med varandra, vilket gjordes genom att vi färgmarkerade viktiga punkter i artiklarna. Det tredje steget handlar om att med hjälp utav färgmarkeringarna kunna identifiera olika teman. I det fjärde steget kontrollerade vi de olika teman som identifierats för att i steg fem namnge de teman vi valde. Det sista steget i Braun och Clarkes (2016) tematiska analysmodell handlar om att göra en sammanställning av våra valda teman så de är relaterade till analysen, forskningsfrågan och artiklarna.

Efter användning av Braun och Clarkes (2016) tematiska analysmodell och beslutade vi oss för fyra underrubriker. Underrubrikerna valdes efter att ha identifierat insatser som är förbyggande vid läs-och skrivsvårigheter i flera artiklar. Vi identifierade och valde följande som underrubriker Tidiga insatser och tid gör skillnad, Praktiskt inriktad undervisning, Stimulerande och meningsfull språkmiljö, Lärarens ämneskunskaper.

3.4 Metoddiskussion

Östlundh (2018) menar att informationssökning är en process. Mycket tid fick läggas på att hitta artiklar relevanta till vårt arbete på grund av mängden artiklar som fanns. Vi utgick främst från Swepub eftersom deras funktion gjorde det lättare för vårt sökande och våra kriterier. På Swepub var det möjligt att välja om det skulle vara referensgranskat och om det skulle vara artiklar vilket var våra främsta kriterier för våra sökningar. Swepub:s funktion att filtrera bort annat än artiklar och referensgranskat var en fördel. Nackdelen var att många artiklar var otillgängliga eftersom det var länkar till annan databas som krävde inloggning. De första sökorden var ”läs-och skrivsvårigheter”, vilket gav fjorton referensgranskade artiklar. Problemet som uppstod var att det var för få användbara artiklar, vilket gjorde att vi fick vara mer specifika eftersom läs-och skrivsvårigheter ofta är kopplade till olika orsaker. Som tidigare nämnts valde vi att läsa och hitta artiklar var för sig. När vi var för sig hittat artiklar så redovisades artiklarna kortfattat för varandra, vilket ledde till att båda fann inspiration för nya sökord. Efter att vi upptäckte att vi

13

behövde utveckla våra sökord samt fått inspiration till nya sökord av varandra, hittades fler relevanta artiklar som var användbara för vårt resultat. Nackdelen med att läsa artiklar var för sig var att bara en tolkade artikeln när den valdes. Artiklar valda av respektive person skulle användas i ett arbete gjort av två, då hade det varit bra att båda hade lika mycket information om alla artiklar. Det som var svårt med att söka efter internationella artiklar var att förstå begrepp och hitta synonymer på engelska. Verktyg som användes för att underlätta sökprocessen var Google translate och information från nätet.

14

4 Resultat

I detta avsnitt kommer resultatet redogöras, efter att problemformulering och syftet har identifierats (Östlundh, 2018). Utifrån artiklarna har vi fått information om centrala delar i vår frågeställning om hur lärare kan förebygga för elever som har läs- och skrivsvårigheter. Fokus för valda artiklar har varit den svenska skolan men det finns även resultat från internationella studier. De flesta studierna har utförts i klasser där elever har tillhört de lägre årskurserna. En del studier har utförts med klasslärare eller specialpedagoger.

4.1 Tidiga insatser och tid gör skillnad

I de flesta studier är resurs en viktig fråga gällande elever med läs-och skrivsvårigheter. I många av våra valda artiklar skriver forskarna om hur tidiga insatser och rätt sådana ska tillämpas för att gynna elevers läs-och skrivutveckling. Samtidigt visar våra studier att vissa eller sena insatser bidrar till svårigheter.

Ergen och Elmas (2018) studie visar att när lärarna lägger tiden på elever med läs-och skrivsvårigheter kan de tappa andra elevers intresse vilket kan leda till att de eleverna hamnar efter. Vidare skriver de att lärarnas åsikter i undersökningen är att det behövs mer tid för alla elever. Ergen och Elma (2018) skriver också att många åsikter från lärarna om hur de kan få hjälp med deras undervisning gällande elever som anses ha svårigheter är att elevens familj kan hjälpa. Familjen kan hjälpa genom att öva läsning hemma med deras barn. Lärarna i Ergen och Elmas (2018) studie menar även att skolan kan tillskaffa läsområde. Studien visade även att de flesta lärarna hade svårast att undervisa elever som inte tog mycket plats i klassrummet. Ergen och Elma (2018) menar att det handlar om att lärarna måste utveckla sina didaktiska kunskaper mer. Vidare skriver de att många lärare har höga förväntningar när det handlar om att elevernas familjer ska ta mer plats för att förebygga och hjälpa deras elever med läs-och skrivsvårigheter. Ergen och Elma (2018) skriver dock att man inte får glömma att föräldrar inte har den pedagogiska kunskapen som kan möta lärarnas förväntningar.

15

Hellblom-Thibblin et al. (2013) skriver att det är viktigt att barn får möta rika språkmiljöer redan i förskolan för att stimulera läs-och skrivutvecklingen. De menar att på så sätt kan läraren tidigt uppmärksamma och stötta elever som möter svårigheter. Enligt Hellblom-Thibblin et al.:s (2013) studie blir elever som stöter på läs - och skrivsvårigheter mer undvikande när det handlar om läsning i svenskämnet, vilket leder till att det blir en negativ spiral. Ritchey och Coker (2014) skriver att många skrivsvårigheter hos elever inte upptäcks förrän i högre årskurser vilket de då anser blir svårare att rätta till. Tidig upptäckt kan förebygga långtidskonsekvenser av skrivsvårigheter (Hellblom-Thibblin et al, 2013; Ritchey och Coker, 2014).

Samtidigt visar studierna på flera andra faktorer än bara insatser. Hellblom-Thibblin et al. (2013) skriver utifrån specialpedagogernas förklaring till varför vissa elever inte uppnår målen i skolan. Exempel på det enligt specialpedagogerna i studien är tiden, lärmiljön, svåra levnadsvillkor som kan leda till hög frånvaro, samt svårigheter att behärska språket.

4.2 Praktiskt inriktad undervisning

Tjernberg (2012) skriver att de senaste åren har det forskats med syftet att förebygga svårigheter med läsandet och skrivandet. Kunskapen inom detta område idag är relativt god. Men trots all forskning inom läs-och skrivsvårigheter, har det inte hänt mycket inom skolverksamheten. Tjernberg (2012) menar att det inte finns någon forskning som har en färdig mall som lärare kan använda till en specifik situation i skolan. Som lärare är det viktigt att agera utifrån situationen i sammanhanget och utifrån hur elever agerar i situationen. Problem som uppstår är att den mesta forskning som finns inte behandlar den pedagogiska praktiken. Hon menar att det är viktigt att forskare informerar om den praktiska inriktningen i skolverksamheten för att skapa meningsfullhet. Genom praxisorienterad (praktisk inriktad) forskning får lärare både insikt och ökad förståelse. Även en gemensam erfarenhetsbas kan ge bidrag till mönster som är underliggande i meningsskapande. Exempelvis att hela verksamheten och arbetslag har samma grundläggande mål och uppfattning på hur undervisning ska utföras för bäst lärande för elever.

16

Tjernbergs (2012) studie visar att faktorer i ett framgångsrikt lärande är att lärarna möter elevernas förutsättningar med olika metoder och arbetssätt. Vidare skriver hon att en positiv attityd och tro på att elever ska lyckas i det sociala sammanhanget är en faktor i ett framgångsrikt lärande. Basen för den framgångsrika undervisningen som har visat sig i studien är den pedagogiska känslan för situationens sammanhang, krav och möjligheter. Hon skriver även att studien visar att lärarens kunskap om var eleverna befinner sig i kunskapsutvecklingen har betydelse. Wedins (2009) studie visar på samma resultat.

4.3 Stimulerande och meningsfull språkmiljö

Wedins (2009) studie visar att interaktion mellan lärare och elev i grundskolan har en stor betydelse för elevers lärande. Wedin (2009) menar även att den språkliga undervisningen i skolan är viktigt för alla elever, särskilt för andraspråkselever och för många andra elever som utanför skolan inte möter ett kunskapsrelaterat skolspråk. För att utveckla elevernas läs-och skrivutveckling är det enligt Wedin (2009) viktigt att lärare i de tidigare skolåren skapar en språklig stimulerande miljö. Detta så att eleverna får möjlighet att utveckla sina språkliga kunskaper. Wedin (2009) refererar till Vygotskijs teori (proximalzonsteorin) som betonar att det är viktigt att eleverna får möta ett språk som ligger över elevens behärskningsnivå utan att det ska vara för svårt för eleverna. Det innebär att läraren behöver ha kunskaper om språkliga utveckling som Tjernberg (2012) också förespråkar i sin studie. I ett klassrum observerade Wedin (2009) hur läraren använder extra långa vokal när hon talade för att fånga elevernas uppmärksamhet. En annan lärare som blev observerad av Wedin (2009) hade högläsning för eleverna, vilket Wedin (2009) menar är ett tillfälle för eleverna att få möta monologiskt språk. När läraren hade högläsning ändrade hon sin röst för att försöka göra berättelsen levande för eleverna. Hon talade även väldigt långsamt och tydligt och eleverna satt koncentrerat och lyssnade på berättelserna. När Wedin (2009) genomför studien upplever hon att det språk som förekommer i klassrummet är enkelt och vardagligt, vilket underlättar för bland annat andraspråkselever. Det kan dock bidra till att eleverna inte får de språkliga utmaningar som krävs för att de ska kunna utveckla sitt skolspråk ännu mer. Wedins (2009) resultat visar att klassrumsspråket är avgörande för elevers språkutveckling för att de ska få utveckla ett kunskapsinriktat språk.

17

Flera forskare förespråkar om vikten av att ha en stimulerande läsmiljö för att utmana eleverna men också för att skapa ett meningsfullt sammanhang för elever med eller utan svårigheter. (Tjernberg,2012; Wedin, 2009; Hultgren och Johansson, 2017) Samtliga studier förespråkar att detta är en framgångsfaktor för att undervisa och förebygga elevers läs- och skrivsvårigheter. Hellblom-Thibblin et al. (2013) skriver att man tidigt kan se att de elever som stöter på svårigheter i läs- och skrivundervisning blir mer undvikande när det handlar om läsning i svenskämnet, vilket leder till att det blir en negativ spiral. Enligt Hellblom-Thibblin et al. (2013) visar studier att elever som har god motivation till läsning läser 500 gånger mer under ett år jämfört med de elever som läser minst. Lärarna i Hellblom-Thibblin et al.:s (2013) studie menar att brist på motivation kan vara en anledning till att elever som har svårigheter inte når målen i svenska. Ingemansson (2017), Hultgren och Johansson (2017) skriver att om lärarna själva är engagerade och visar ett läsintresse som de delar med sig av under högläsning eller återberättande av texter, blir eleverna inspirerade och finner motivation till egen läsning.

4.4 Lärarens ämneskunskaper

Alatalos (2012) resultat visar vikten av att läraren har goda ämneskunskaper samt ingående kunskaper om skriftspråksinlärning. När det handlar om elever som är i riskzon för läs-och skrivsvårigheter så behöver skolan förebygga detta genom att sätta in tidiga insatser, vilket har nämnts tidigare av Hellblom-Thibblin et al. (2013), Ritchey och Coker (2014). Alatalo (2012) skriver att det inte är avgörande vilken undervisningsmetod som läraren använder sig utav, istället behöver läraren ha goda ämneskunskaper. Goda ämneskunskaper i svenskämnet behövs så läraren kan identifiera varje elevs styrkor och svagheter, för att kunna ge rätt typ av undervisning i läsning och skrivning. Alatalo (2012) hänvisar till den amerikanska läsforskaren Moats (2009) som har forskat kring sambandet mellan lärarens kunskaper samt elevernas presentationer i svenskämnet. Moats (2009) hävdar att läraren behöver kunskaper om språkets struktur för att kunna genomföra en produktiv/resultatrik läs-och skrivundervisning.

I Alatalos (2012) studie visade resultatet från kunskapstestet att det var lågstadieläraren som hade mest kunskap om språkets struktur och stavningsregler. Hälften av deltagarna var dock osäkra på begrepp som fonologisk och fonemisk medvetenhet. Resultatet visade

18

även att många lärare hade svårt för Ng-ljudet och dubbelteckning. Denna undersökning visade alltså att lärarnas kunskaper om grunderna för läsinlärning var bristfälliga och att lärarna var ovana över att reflektera kring sina elevers läsutveckling. Alatalo (2012) skriver att många lärare undervisar i svenskämnet utan att de egentligen förstår hur deras undervisning påverkar elevernas läsutveckling.

Costa et al.:s (2018) studie visar att man kan identifiera elever med svårigheter genom att undersöka deras kognitiva funktioner. Genom att kontrollera deras hämmande kontroll kan man se indikationer på skrivsvårigheter. En av metoderna från Costa et al.:s (2018) studie där eleverna ska trycka på space på tangentbordet där målet (K med A efterföljd) inte var närvarande, indikerar på låg kontrollerad hämmande kontroll. Genom detta mönster visar resultatet en ökad sannolikhet att ha skrivsvårigheter. Om elever däremot missar att trycka på space, indikerar detta att eleverna inte är koncentrerade. Costa et al. (2018) skriver att dessa variabel/mönster och resultatet från studien kan vara till hjälp i vanlig undervisning och i special undervisning för att hjälpa elever med eller i risk för skrivsvårigheter. Dessa mönster/variabel kan vara till hjälp för hur undervisningen tillämnas och hur anpassning samt stöd ska utföras för eleverna.

19

5 Slutsats och diskussion

Utifrån vår frågeställning som är ”Hur kan lärare förebygga för elever som har läs- och skrivsvårigheter?” har våra källor antingen gett väldigt lika resultat eller fokuserat på olika perspektiv.

Undervisning i svenskämnet ska leda till att elever utvecklar kunskaper i och om det svenska språket. Elever ska genom undervisningen få förutsättningar att utveckla sitt tal-och skriftspråk så att de kan uttrycka sig i olika sammanhang tal-och få en tilltro till sin språkförmåga. Genom undervisningen ska eleverna få förutsättningar för att utveckla kunskaper bland annat om det svenska språket, dess normer och språkets uppbyggnad (Skolverket 2019).

Som vi har nämnt tidigare så är tidiga insatser viktigt för att förebygga läs -och skrivsvårigheter. Ritchey och Cokers (2014) studie visar att läs -och skrivsvårigheter ofta inte identifieras förrän i högre årskurser, vilket orsakar långtidskonsekvenser. Många av studierna nämner också brist på tid som en orsak som kan påverka läs- och skrivsvårigheter. Ergen ochElmas(2018) studie visar att lärare som lägger mycket tid på elever med läs och skrivsvårigheter, tappar de andra elevernas intresse. Samtidigt om man inte uppmärksammar elever som är i risk eller har läs- och skrivsvårigheter kan det som Hellblom-Thibblin et al. (2013) nämner bli en ond spiral eftersom eleverna som har svårigheter hellre väljer att undvika läsningen. Samtidigt anser vi att man ska undvika att fokus läggs endast på elever med läs- och skrivsvårigheter. Det är viktigt som lärare att kunna hitta balansen mellan att undervisa alla elever och stötta elever med risk för eller som har läs- och skrivsvårigheter. Vi menar att det i många fall läggs mycket fokus på de elever som visar tydligt att de behöver hjälp vilket kan leda till att andra elever riskerar att hamna efter i sin läs- och skrivutveckling. Tjernberg (2012) skriver att en av framgångsfaktorerna för en lyckad undervisning är att läraren kan anpassa undervisningen utifrån situationen och sammanhanget. Vi kan hålla med om att praktikinriktad undervisning är viktig för att undervisa samt förebygga för elever med läs- och skrivsvårigheter. Men det är även viktigt att läraren har kompetens och förståelse för varje elevs språkutveckling för att förebygga och hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter. Exempelvis skriver Alatalo (2012) att läraren behöver goda ämneskunskaper för att kunna identifiera svagheter och styrkor hos eleverna. När det kommer till elevernas motivation, vilket vi anser är en viktig kärna för att förebygga läs

20

-och skrivsvårigheter, är det viktigt att läraren är engagerad. Läraren måste visa intresse och engagemang för läsning för att faktiskt kunna inspirera eleverna till egen läsning. Men det är även viktig med en god relation mellan lärare och elever samt att ha en stimulerande lärmiljö för elevers läs- och skrivutveckling, vilket Wedin (2009) skriver om.

Vissa av våra valda studier nämner att felaktig identifiering av läs- och skrivsvårigheter kan bli ett problem för eleverna, läraren och skolan. Flera av våra studier visar indikationer på läs- och skrivsvårigheter, dessa kan användas för att förebygga och anpassa undervisningen. För att förebygga läs- och skrivsvårigheter anser vi som nämnts tidigare att det är viktigt att läraren har god ämneskunskap för att kunna se elevernas läs- och skrivutveckling. Men det finns andra faktorer som gör att tolkningen av läs- och skrivsvårigheter kan bli problematisk. En elev som är flerspråkig kan visa tydliga svårigheter i sitt majoritetensspråk även om eleven behärskar sitt modermålsspråk. Vi anser att metod och fokus på vad som indikerar på läs- och skrivsvårigheter är olika hos varje elev. Läs- och skrivsvårigheter behandlar olika svårigheter, exempelvis att eleven inte uppnår skolans mål på grund utav brist på motivation till att eleven har en diagnos som påverkar. Därför är det viktig att i vår framtida profession förstå de olika orsakerna och undervisningens betydelse. Med den redan belastade resursfördelningen håller vi med Ritchey och Coker (2014) om att det är viktigt att använda metoder som är noggrannare än vissa andra metoder när man ska ta reda på elevens svårighet. För vissa elever kan metoder som i Costa et al.:s (2018) studie som fokuserar på exekutiva funktioner vara det bästa.Exempelvis att elever som inte behärskar språket utreds genom andra metoder som inte kräver för mycket kunskap i majoritetsspråk. För vår framtida lärarprofession tänker vi mycket på vad Tjernberg (2012) skriver om att ha en känsla för sammanhanget.

Forskning om didaktik, pedagogik samt synsätt kan ändras med nya resultat och forskning. Därför behöver även pedagogens synsätt och kunskap utvecklas tillsammans med forskning. Läs- och skrivsvårigheter innefattar många orsaker, vilket gör att forskningen behandlar från olika perspektiv till diagnoser. I vår kunskapsöversikt har vi valt att täcka de vi anser är viktiga för vår framtida lärarprofession vilket är undervisning, identifiering och ämneskunskap. Detta blir en brist i vår undervisning eftersom fokus har varit på dessa och inte på andra faktorer som exempelvis fler specifika diagnoser och faktorer som läraren eller skolan inte kan påverka. Vi anser att felaktig undervisning kan

21

orsaka till läs-och skrivsvårigheter men samtidigt ligger inte fokuset i vår kunskapsöversikt att titta på hur man kan arbeta med läs - och skrivsvårigheter.

22

6 Avslutning och framtida forskning

Undervisningen utvecklas ständigt när det gäller pedagogiken och forskning om läs- och skrivsvårigheter. Genom denna kunskapsöversikt har vi fått ökad kunskap om hur lärare kan förebygga för elevers läs- och skrivsvårighet. Vi har även fått mer kunskap om olika orsaker till läs- och skrivsvårigheter. Något som vi hade önskat fortsätta undersöka mer om är hur lärare arbetar praktiskt i klassrummet för att stötta elever som har läs- och skrivsvårigheter. Vår frågeställning i framtida forskning hade kunnat vara ”Hur arbetar lärare med elever som har läs- och skrivsvårigheter?”. Det hade varit intressant att göra intervjuer med olika lärare. Vi hade även velat undersöka hur elever själva upplever läs- och skrivsvårigheter.

23

Referenser

Alatalo, T (2012). Har lärare i åk 1–3 möjligheter att genomföra skicklig läs- och skrivundervisning? Dyslexi aktuellt om läs- och skrivsvårigheter 17(1), 11–13. URL:

http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:520605/FULLTEXT01.pdf

Alleklev, B. & Lindvall, L. (2000). Listiga räven: läsinlärning genom skönlitteratur:

[ett läsprojekt i Kvarnbyskolan, Rinkeby i samarbete med Rinkeby bibliotek].

Stockholm: En bok för alla.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101. URL:

https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1191/1478088706qp063oa?needAccess=true

Cummins, J (2017). Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. (Första utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.

Costa, L.J. Green, M. Sideris, J. & Hopper, S.R. (2018) First-Grade Cognitive Predictors of Writing Disabilities in Grade 2 Through 4 Elementary School Students.

Journal of learning Disibilities. 51(4), 351 – 362. URL: https://journals-sagepub-com.proxy.mau.se/doi/pdf/10.1177/0022219417721182

Eriksson, J., Grönvall Fransson, C. & Johansson, A. (2017). Kreativ

grammatikundervisning: från förskoleklass till åk 6. (Andra upplagan). Ingarö:

Columbus förlag.

Ergen, Y. & Elma, C. (2018) Primary Teachers’ Practices and Troubles with the Students Who They Thing Have Undiagnosed Difficulties in Verbal Communication,

24

Reading and Writing. Universal Journal of Educational Research., 6(1), 120 – 131. URL: https://eric.ed.gov/?id=EJ1165424

Hellblom-Thibblin, T. Sandberg, G. Andersson, S & Garpelin, A (2013). LÄSA - SKRIVA - RÄKNA Varför når inte alla skolans mål trots de insatser som sätts in? (Mälardalen Studies in Educational Science 9), 7-92 [Dissertation, Mälardalen University Sweden]. URL:

http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:681529/FULLTEXT01.pdf

Hultgren, F. & Johansson, M. (2017). Stimulera läsintresse - en introduktion

[Elektronisk resurs]. Stockholm: Skolverket.

URL: http://hb.diva-portal.org/smash/get/diva2:1173288/FULLTEXT01.pdf

Håkansson, G. (2017) Språkstörning – med utgångspunkt i grammatiska utvecklingsstadier. Norsk tidskrift for logopedi 3(17), 23–28.

URL:https://norsklogopedlag.no/Userfiles/Upload/files/Logopeden_2-17_100dpi_RGB(1).pdf#page=22

Ingemansson, M (2018). Djupläsning och lässtrategier. Acta Didactica Norge. 12(2), 1– 14. URL: http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1229989/FULLTEXT01.pdf

Jacobson, C (2006). Hur kan vi se på läs- och skrivsvårigheter? (Dyslexi – aktuellt om läs- och skrivsvårigheter nr 4), 1-7 [Svenska Dyslexiföreningens och Svenska

Dyslexistiftelsens tidskrift]. URL:

https://www.spsm.se/contentassets/e5b66454842b4432b786e43307ed6d1d/jacobson_he msidan2.pdf

25

Read, C. (2007). 500 Activities for the Primary Classroom. London: Macmillan Education

Ritchey, K.D & Coker, D.L Jr (2014). Identifying Writing Difficulties in first Grade: An investigation of Writing. Learning Disabilities Reseach & practice. 29 (2), 54 -65. DOI: https://eds.a.ebscohost.com/eds/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=f05d884d-c783-4e13-b47f-8a7ff9fcb007%40sdc-v-sessmgr02

Specialpedagogiska skolmyndigheten. Språkstörning. Hämtad 29 december, 2020 från URL: https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.

Tjernberg, C (2012). Specialpedagogik i skolvardagen: En studie med fokus på framgångsfaktorer i läs-och skrivlärande. Svenska Dyslexiföreningens

utbildningskonferens, 19 – 21. URL: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:470362/FULLTEXT01.pdf

Wedin, Å. (2009). Monologen som resurs för språkutveckling i klassrummet i förskola och skola. HumUS-akademin, 1–11. URL:

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:284955/FULLTEXT01.pdf

Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg om möjligheter och

26

Östlundh, L (2018) Informationssökning. Friberg, F (red) Dags för uppsats –

27

Bilagor

Datum Databas Sökord

Begränsningar

År,

Peerreview

Antal

träffar

Valda artiklar

Swepub Lässtrategi Peer review 1 1

2020-10-16

Swepub Skrivutveckling Peer review 23 1

2020-10-19 Swepub Läs och skrivförmåga Peer review 3 1 2020-01-13 Libsearch from Ebsco Factors of reading and writing difficulties AND primary school Peer review 241 1 2020-12-28 Libsearch from Ebsco Writing and reading difficulties Peer review Grade 3 20 1 2020-12-10 Libsearch from Ebsco Writing and reading difficulties Peer review Grade 1, Grade 2 20 1