Akademin för innovation, design och teknik
Examensarbete i innovationsteknik, HT 2011
Meningen med meningsförändrande
innovation inom robotikbranschen. En
explorativ fallstudie.
Erika Hedberg
Sammanfattning
Innovation är och blir i takt med utvecklingens gång en alltmer central del inom organisationsvärlden och ett innovativt förhållningssätt är inte längre någonting unikt utan snarare ett faktum för att kunna hålla sig kvar på marknaden där konkurrensen tätnar i allt snabbare takt. Inom litteraturvärlden går det att läsa och lära om en hel uppsjö olika typer av innovationsprocesser och strategier huruvida arbetsformerna skall utformas och anammas. Organisationer befinner sig i ett hav av konkurrenter där skillnaderna dem emellan i många fall är minimal och där ett enda litet felsteg kan bli dess fall. Stora organisationer arbetar allt som oftast inkrementellt då radikalitet anses som ett mer osäkert sätt att förhålla sig till och organisationerna anser att mindre förändringar är säkrare vad gäller de ekonomiska aspekterna. Faran som lurar bakom hörnet när företag och organisationer arbetar på detta sätt är ifall någon vågar arbeta radikalt och på så vis vänder en hel marknad. Detta placerar detta företag långt framför konkurrenterna och de kan istället placeras i skuggan av den som var först. Ett exempel på ett företag som arbetar med radikala innovationsstrategier är Apple som ofta är det företag som placerar sig framför sina konkurrenter genom att vara först och våga lite extra. Iphone är ett tydligt exempel på detta som särskilde sig radikalt gentemot den tidigare mobiltelefonen.
Denna uppsats har innovation som huvudämne och kommer att se närmre på en typ av innovationsdimension som placerar fokus på förändring av mening. Studien kommer att visa på denna typ av innovation tillsammans med några utvalda fall inom robotindustrin som anses röra sig inom området. Industriroboten har valts till ämnet av den anledningen att det anses vara en marknad som sett ut på samma sätt under många år och på så vis är ett område som är i behov av förändring. Industrin har fokus på teknisk utveckling och av den orsaken ansågs det intressant att se närmre på utifall det finns några historiska fall där fokus kan sett annorlunda ut och på vilket sätt det i så fall påverkat utvecklingen som sådan. Under studiens gång har intervjuer hållits tillsammans med olika personer som på något sätt har anknytning till robotikmarknaden. Studien vill visa på hur en radikal innovationsmetod där fokus förflyttas kan skapa förändring. Några slutsatser som studien utmynnat i är att stora, långt drivna organisationer anser det vara riskfyllt att satsa radikalt och därför väljer de mer inkrementella vägarna likt sina konkurrenter. De intervjuer som genomförts visar ändå på att de fall respondenterna anser vara de mest omvälvande och anmärkningsvärda har varit när de förflyttat fokus och vågat anamma ett mer radikalt förhållningssätt.
Innehållsförteckning
Innehåll
Sammanfattning ... 1 Innehållsförteckning ... 2 Bakgrund ... 4 Kandidatuppsatsen uppkomst ... 5 Disposition ... 6 Problemdiskussion ... 7 Problemformulering ... 7 Forskningsfrågor ... 7 Avgränsningar ... 7 Syfte ... 8 Metod ... 8 Metodval ... 8 Datainsamlingmetod ... 9 Primärdata ... 9 Sekundärdata ... 10 Intervjuer ... 10 Genomförda intervjuer ... 12
Lista på personer som intervjuats ... 12
Urvalsprocessen i tre steg ... 13
Teoretisk referensram ... 15
Innovation i sin helhet ... 15
Fyra dimensionerna av förändring ... 16
Produktinnovation ... 16
Processinnovation ... 16
Positionsinnovation ... 16
Paradigminnovation ... 16
Radikal innovation och radikal meningsförändrande innovation ... 17
Varför företag bör tänka om ... 19
Meningsförändring inom robotindustrin ... 20
Tidslinje över robotens utveckling ... 20
Tre radikalt meningsförändrande fall inom robotindustrin ... 22
Robotstudio ... 22
Roller hemming/Rullfalsningsanordning ... 23
Första helelektriska roboten IRB 6 ... 23
Intervjuer ... 24
Fall 1 -‐ Robotstudio ... 24
Fall 2 -‐ Roller hemming ... 27
Fall 3 -‐ IRB 6 ... 27
Hur dessa tre fall sammankopplas till IoM ... 28
Diskussion ... 29
Meningsförändrande innovation som en femte dimension ... 31
Potentiella hinder att förbise ... 32
Att göra vad som inte förväntas ... 33
Slutsatser ... 35
Förslag på vidare forskning ... 36
Referenslista ... 38 Bilagor ... 40 Intervjufrågor ... 40 Sammanfattande intervjuer ... 41 Intervjuperson 3 (IP3) 11-‐11-‐18 ... 42 Intervjuperson 4 (IP4) 11-‐11-‐28 ... 43
Intervjuperson 7 (IP7) 11-‐11-‐29 ... 44
Bakgrund
Många företag innehar ett förhållningssätt där fokus ligger på inkrementell
innovationsutveckling, det vill säga; en strävan efter att exempelvis förbättra och-‐/eller förändra redan befintliga och beprövade produkter. Att enbart förhålla sig utefter denna strategi medför att organisationer eller företag inte är beredda på utifall exempelvis konkurrerande företag tar större och mer radikala kliv inom innovationsvärlden.
Händer någonting som detta kan det medföra att en hel marknad förändras och då kan, i värsta fall, andra företag hamna i skuggan av det företaget som valt att arbeta mer radikalt. Många företag är medvetna om detta, men är rädda för riskerna med att utforska mer obeprövade marker och väljer då att lunka i konkurrenternas fotspår i långsam, mer inkrementell takt. (Stringer, 2000)
Det är många organisationer som har idéerna, men vägen dit är ofta väldigt lång och att vara den som är först uppfattas riskabelt. Att däremot vara den som omsätter idéerna till verklighet och lyckas skapar stora organisatoriska förbättringar och
konkurrensfördelar. (Cohen & Levinthal, 1990)
För att kunna konkurrera på en alltmer snabbväxande marknad är innovativitet essentiellt för organisationers framgång. Innovation är ett dominerande område inom de flesta organisationer i denna tid där förändring och unikitet är ledande delar för att kunna urskilja sig ifrån mängden. De organisationer som blundar för länge i sin
utveckling försvinner kvickt ur bilden. Teknisk utveckling är centralt och organisationer satsar hela tiden på förbättrade innovationer samt ny teknik. Fokus ligger på tekniska och inkrementella innovationer för att säkert, gällande de ekonomiska bitarna, kunna möta marknaden före konkurrenterna. Inkrementella förändringar medför en enkelhet för konkurrenter att hinna ikapp vilket i sin tur inte gör de små utvecklingarna till några långsiktiga lösningar. I takt med att konkurrensen ökar utmynnar det i ett hav av
konkurrens där alla rör sig inom samma område och följer varandra i den fortskridande utvecklingen. För att kunna differentiera sig från detta konkurrenterna där majoriteten tänker innovation i form av dessa tekniska, ekonomiskt säkra och inkrementella
egentligen ger för den som slutligen skall använda den. Begreppet mening syftar på det värde som skapas och uppfattas hos den som slutligen använder en tjänst eller en produkt. Organisationer idag arbetar alltmer med en effektivare organisationskultur som skall främja innovation i någon form. Nya processer och utvecklingsgångar tas fram och detta arbetssätt som för några år sedan var nytt och modernt är i dagsläget istället ett faktum inom de flesta organisationer. Ett tydligt exempel på en organisation, som ofta sammanknippas i dessa sammanhang, är Apple där deras iPhone skulle kunna användas som exempel för att beskriva mening och värdeskapande. Innan iPhone såg mobiltelefonerna ut på ett visst sätt när de kom ut från fabrikerna, det gick att ringa och skicka meddelande till varandra med dem. När iPhone kom öppnades möjligheterna för att skräddarsy sin egen telefon på ett sätt som passade ens egna behov. Ett nytt värde skapades och en helt ny mening kom med dess användning kom till. Det Apple fann med iPhone var någonting som skulle kunna benämnas som att finna en marknads pain (Hamrefors 2009), vilket kan beskrivas som ett behov som marknaden ännu inte vet om att den har och som heller alltså inte finns. Åtminstone inte ännu. En pain är ett behov som framkommer när användaren har detta i sin hand och då upplever att den inte kan vara utan den. Vid satsandet på inkrementella lösningar så möter organisationer
marknadens behov, inom begreppet pain så möter tvärtom användaren organisationen. Ett annat exempel som både anses vara meningsförändrande samt även passar inom robotindustrin är Rollercoastern, ett exempel som Åsa Öberg och Roberto Verganti lyfte fram tidigt i studien för att ge en tydligare bild av ämnet. Rollercoaster är en
förhållandevis vanlig industrirobotarm som lyfts bort från sin vanliga kontext, inom industrins fyra väggar, till att placeras på ett nöjesfält som åkattraktion.
Industrirobotarmen får på så vis ett helt nytt värde för användaren och uppfattningen och dess mening blir förändrad.
Kandidatuppsatsen uppkomst
Den ursprungliga idén till denna uppsats uppkom utifrån den forskning Åsa Öberg och Roberto Verganti (2009 samt 2011) genomför inom ämnet Innovation of Meaning (som vidare i arbetet kommer benämnas som IoM). Öberg och Verganti (2009 samt 2011) hade av intresse att se vidare på huruvida IoM som ny typ av innovationsdimension visar sig inom stora organisationer. De var intresserade av att se närmre på hur detta sätt att arbeta skapar en helt ny mening för slutanvändaren och i det fall jag skulle se närmre på var slutanvändaren inte den användare i form av konsumenter på marknaden utan istället de användare som arbetar och verkar inom organisationens väggar. Vid uppstarten av studien arbeta Öberg och Verganti (2011) med ABB:s Robotics vilket gjorde att det var där fokus skulle komma att läggas. Denna studie är inriktad på att se närmre på hur denna typ av meningsförändring uppkommer inom robotindustrin där tekniken och den tekniska utveckling är en central del, vilket även gör det till intressanta fall att göra närmre studier på. Verganti och Öberg (2009 samt 2011) har valt att
inverkan på de arbetande inom organisationerna. Forskarna inom ämnet var främst intresserad av att finna någon typ av mätbar data som kunde påvisa att denna typ av innovationsdimension är ett förmånligt sätt att arbeta på. De påpekade dock vikten av att jag i denna studie skall finna min egen inriktning och sätt att utforma. Det primära syftet var att finna denna mätbara data som efterfrågades, men då det visade sig under studiens gång vilka svårigheter som fanns gällande att finna detta bland annat på grund av sekretess där de jag var i kontakt med inte hade möjlighet att lämna ut sådana uppgifter valde jag att tänka om. Inspirationen till studien kommer ursprungligen ifrån den forskning som Öberg och Verganti genomfört (2009).
Disposition
Detta avsnitt skall vara till hjälp för läsaren att lättare orientera sig i studien samt få en överblick om dess innehåll.
Problemdiskussionen har till syfte att ge en ökad förståelse för de tankegångar som
funnits kring studien och de problem som förekommit kring ämnet. Vidare presenteras även de diskussioner och funderingarna som funnits som i slutändan utmynnat i forksningfrågorna. Under denna del presenteras även syftet och de avgränsningar som använts vid framtagandet av studien.
I metodavsnittet beskrivs valet av metod till studien. Under detta avsnitt presenteras en beskrivning för hur tillvägagångssätt och bearbetning har sett ur gällande den utförda studien samt vilket perspektiv som valts att användas.
Nästa avsnitt redogör den valda teorin i studien. Den teori som presenteras under detta avsnitt kopplas sedan ihop med den framtagna empirin i arbetet. De organisationsteorier som blivit valda att använda under teorin är de som anses vara relevanta för att skapa en ökad förståelse för studien och dess ämne. De har även till syfte att ge en bättre förståelse för den empiri som tagits fram.
Under det empiriska avsnittet finner läsaren de intervjuer som genomförts under studien. Detta avsnitt skall i sammankoppling med teorin ge en ökad förståelse för ämnet.
I Diskussionen kommer författaren diskutera de tre fallen inom robotindustrin i sammankoppling med begreppet Innovation of Meaning. Det resultat som studien gett kommer även att presenteras under detta stycke.
Idéer, förslag och de mest essentiella ståndpunkterna som beskrevs under analysen kommer slutligen punktas upp under slutsatser. Därefter följer även förslag till vidare
Problemdiskussion
Problemdiskussionen har till syfte att ge en ökad förståelse för de tankegångar som funnits kring studien och de problem som förekommit kring ämnet. Vidare presenteras även de diskussioner och funderingarna som funnits som i slutändan utmynnat i forksningfrågorna. Under denna del presenteras även syftet och de avgränsningar som använts vid framtagandet av studien.
Den mest centrala svårigheten med ämnet är de otydliga ramar berörande vad meningsförändrande innovation egentligen betyder samt avsaknaden av samlat material gällande exempelvis huruvida det är gynnsamt förhållningssätt att eftersträva som organisation. Det primära syftet med studien var att samla mätbar data i form av till exempel ekonomisk framgång för att på så vis ge begreppet mer kött på benen. På grund av svårigheter att finna denna typ av fakta lades största vikten istället på att utifrån att styrka den insamlade empirin med hjälp av teori som ansågs relevant för ämnet. Ett primärt problem inom stora organisationer är den trögrörlighet som vanligtvis finns då allt som oftast stora, gynnsamma och äldre organisationer har arbetat på ett specifikt vis sedan många år tillbaka. Detta är något som jag uppfattar som någonting dominerande inom robotindustrin där miljön andas teknisk utveckling på, bokstavligen, löpande band-‐verksamhet. Konkurrensen är hård och det krävs mycket säkerhet i form av efterforskningar innan organisationer vågar sig på att göra nytt. Detta kan ses som en vanlig företeelse vad gäller att anamma konkurrenternas idéer då de redan är beprövade och visat sig vara gynnsamma.
Problemformulering
För att sammanfatta de tankegångar och funderingar kring ämnet så finns det idag knapphändigt material angående ämnet och både gällande vad det är för någonting samt på vilket sätt det kan bidra på ett gynnsamt och innovativt vis inom stora organisationer, i detta fall speciellt inom industrirobotbranschen. Det finns mycket information att tillgå om innovation i stort och det finns även information skrivet om vad som benämns som meningsskapande innovationer, men hur detta tolkas och uppfattas är olika och passar i många fall inte innanför denna kandidatuppsats ramar. Denna mängd frågor och ovetskap inom ämnet visar på att det finns ett glapp vilket i sin tur visar på organisatoriska möjligheter till ett orört tomrum att göra entré i bortom de mer välfyllda fält som konkurrensen gör sig synlig inom.
Forskningsfrågor
Hur kan Innovation of Meaning (IoM) visa sig utifrån några historiska fall inom robotindustrin? Kan IoM skapa ett mer innovativt klimat inom robotindustri och hur mottas egentligen ett nytt förhållningssätt som detta?
Avgränsningar
stora företag där slutanvändaren är de som finns verksamma inom organisationens väggar. Den är även avgränsad till att enbart se på fall som innefattar industriella robotarmar inom tillverkningsindustrin, andra typer av robotar har ej tagits med.
Syfte
Studien har till syfte att identifiera och beskriva IoM inom tre utvalda fall inom robotindustrin. Fokus ligger på att ge en tydligare bild av begreppet som sådant och beskriva hur detta arbetssätt är gynnsamt att tillämpa.
Metod
I metodavsnittet beskrivs valet av metod till studien. Under detta avsnitt presenteras en beskrivning för hur tillvägagångssätt och bearbetning har sett ur gällande den utförda studien samt vilket perspektiv som valts att användas.
Metodval
Uppsatsskrivandet har varit av explorativ karaktär och i det stora hela har målet varit att finna vidare information till den information som redan finns framtagen. Tre fall av vad som kan uppfattas kunna placeras inom ramarna av meningsförändrande innovation har undersökts. Undersökningarna av dessa tre fall har inte varit djupgående utan bara dess yta har berörts för att skapa någon slags förståelse av ämnet. Det som analyserats i de tre fallen har varit på vilket vis de har varit meningsförändrande för sin tid för organisationen i sig samt även för att se hur slutanvändarna som arbetar inom organisationen påverkades av förändringen.
En kvalitativ undersökningsmetod av formativ karaktär har använts där djupintervjuer har genomförts av personer verksamma inom industrirobotbranschen. Ämnet IoM har inledningsvis beskrivits för intervjupersonerna för att sedan låta dem fritt tolka och uppfatta det för att sedan beskriva sin perception utav det samt i vissa fall lyfta fram historiska eller framtida exempel de tyckt varit passande för IoM. De personer som valts ut för intervjuerna har varit personer som hittats antingen genom tips från Öberg och Verganti eller från samtal/mail som gjorts till olika företag inom robotindustrin där dessa i sin tur tipsat om personer som de ansett passa för ämnet. Vidare har dessa personer kontaktats för att i vissa fall även dessa vidaretipsa om nästa person. På så vis har slutligen några personer tagits fram för intervju. Målet med det urvalet av personer som gjordes var att få fram personer med lite olika bakgrund och med lite olika arbetsområden inom branschen för att på så vis få ett bredare insamlat material. Alltså ett material som nyanseras av olika synvinklar och uppfattningar hos intervjupersonerna utifrån att de besitter olika kunskaper och tankesätt då de rör sig inom lite olika arbetsvärldar. Intervjuerna genomfördes i flera fall tillsammans med Åsa Öberg och i de allra flesta fall tillsammans med Emelie Olsson och Kristoffer Andersson, som även dem skriver en uppsats inom ämnet med en lite annorlunda inriktning än denna uppsats. Efter varje intervju diskuterade och analyserade vi tillsammans vad vi
pratat om, vad som togs upp samt hur det tolkats och vilka intressanta nyanser som lyftes fram. På så vis kunde vi få fram områden som den andre ibland missat eller feltolkat av någon anledning. En uppfattning man själv hade byggt kanske inte de andra hade fått eller vice versa. På detta sätt fick vi ut mer av intervjuerna. Vi förde allesammans anteckningar av vad som sades under intervjuerna för att lättare kunna minnas vad som tagits upp. Något som i efterhand uppfattades vara till bra hjälp. Någonting som hade varit ännu bättre hade varit att ha spelat in intervjuerna för att på så vis kunna använda sig av mer exakta citat som intervjupersonerna sade. Dessa hade varit intressanta att ha med i uppsatsen för att få en tydligare och mer intressant bild av hur intervjuerna gick till och vad personerna vid intervjuerna verkligen tog upp. En fördel med att vi var två grupper som arbetade med liknande studier var att vi tillsammans kunde diskutera och tolka, inte bara intervjuerna, utan flera tankar och funderingar som uppkom under skrivandets gång av uppsatsen. En nackdel istället var att vi genom att arbeta på detta sätt troligen i flera fall styrde in varandra på specifika tankesätt, några som kanske sett annorlunda ut om vi valt att ”tänka helt själva”. Kanske hade våra uppsatser särskilt sig än mer om vi hade arbetat på tu man hand.
Utöver det empiriska materialet har information hämtats utifrån litteratur som ansetts vara av hög trovärdighet, kvalitet och validitet då de böcker och artiklar som använts främst varit kurslitteratur, artiklar skrivna av Öberg och Verganti eller artiklar som enkelt går att söka fram. Det material som valts ut har varit sådant som jag som författare ansett vara passande för uppsatsen tillsammans med tips från Öberg och Verganti eller tips från andra studenter på Innovationsprogrammet som skriver sina kandidatuppsatser. De artiklar som använts har även de hittats genom att söka runt på internet eller på högskolans databaser. Även de möten som hållits i form av personliga handledningsmöten, skypemöten och telefonmöten tillsammans med Öberg och Verganti har varit till stor hjälp vid framtagandet av studien.
Datainsamlingmetod
Nedan presenteras den primärdata samt sekundärdata som tillämpats i studien.
Primärdata
Den primärdata som använts har samlats in genom djupintervjuer med olika personer inom robotikbranschen.
För att få en tydligare och mer rättvis bild har personer från olika sidor av robotindustrin valts ut. Det intervjumaterial som samlats in har varit av kvalitativ karaktär. Enligt Olsson och Sörensen (2007) beskrivs kvalitativa insamlingsmetoder som en tidskrävande metod där karaktärisering och särskiljaktighet eftersträvas. Målet med denna typ av metod är att finna differentieringar och tydliga kategorier. Intervjuerna som genomförts har till störst del varit platsintervjuer, men i vissa fall följts upp ytterligare via mail och-‐/eller telefon.
exempelvis undersöktes om denne var rätt person att diskutera kring ämnet. Detta gjordes genom att beskriva studiens syfte och undersökningsområde där den tillfrågade sedan fick beskriva hur den uppfattade ämnet samt vad den arbetade med och utifall den ansåg sig kunna tillföra någonting relevant till ämnet.
De personer som ansågs lämpade för en vidare intervju fick en bredare beskrivning av området som sådant samt de största frågorna som fanns via mail. Detta gjordes främst för att intervjupersonen skulle kunna förbereda sig med material samt tankemässigt inför utsatt möte. Det medförde effektivare och mer smidiga intervjuer där diskussionerna kunde koncentreras till störst del på huvudämnet istället för att alltför stor tid behövde ägnas åt att beskriva innebörden av det.
Under intervjuerna användes dator eller anteckningsblock där stödpunkter och mer utförliga svar skrevs ner. Samtliga av de intervjuade var öppna för att kunna kontaktas igen om det skulle uppstå frågetecken eller övriga funderingar. Detta medförde att missförstånd som kunde uppstå enkelt kunna redas ut genom vidare kontakt. Som tidigare nämnt under intervju spelades inte intervjuerna in, någonting som såhär i efterhand hade varit någonting som höjt värdet av uppsatsen då det hade gjort att jag i uppsatsen exempelvis hade kunnat lyfta fram mer exakta citat som intervjupersonerna sagt. Även om vi var flera som närvarade vid intervjuerna och att vi alla förde anteckningar, så går det inte att minnas precis vad som tagits upp.
Sekundärdata
Den sekundärdata som tillämpats är i form av litteratur och artiklar samt utifrån internetsidor som ansetts trovärdiga. De som valts ut och ansetts vara trovärdiga har varit sådana som kommit genom tips från Öberg och Verganti eller utifrån andra elever på innovationsprogrammet som även dem skriver sina kandidatuppsatser. Det har varit artiklar som enkelt kan sökas upp och som av egen personlig uppfattning ansetts vara trovärdiga. Företags hemsidor har varit till stor hjälp för att kunna hitta information samt få en bredare förståelse. Sekundärdata har även använts för att på bättre sätt kunna vara förberedd och påläst inför intervjuer. Information om företag och dess process samt en bakgrund om den person som skall intervjuas har varit till fördel för att vara mer förberedd inför varje intervju. Det har även varit till nytta vid utformandet av de frågor som ställdes. Att exempelvis inneha en viss kunskap om intervjupersonen har hjälpt den att få mer rättriktiga svar då frågor som den tillfrågade inte har kunskap om kan ge felaktiga svar om denne väljer att försöka svara på frågor den inte innehar kunskap inom.
Intervjuer
Studien har präglats av kvalitativ metod vilken betyder att kontakten med intervjupersonerna ej enbart varit kort utan djupintervjuer har genomförts och vidare kontakt med de tillfrågade har uppkommit vid tillfällen efter intervjuerna i form av telefonkontakt eller mailkontakt. Kvalitativa undersökningar är flexibla och
frågeställningar fördjupas efter hand. Ett mindre antal person har intervjuats med ett större antal huvudfrågor och följdfrågor. (Olsson & Sörensen, 2007).
Åtta intervjuer genomfördes med samma antal personer, verksamma inom robotvärlden i någon form. Intervjupersonerna har valts ut utifrån ett bekvämlighetsval. Intervjufrågorna som tagits fram har varit semistrukturerade som gett fördelar så som att intervjuerna till hjälp av en färdigutarbetad struktur kunnat undvika att onödig information tagits in. Detta har ansetts vara essentiellt då ämnet som sådant är, och visat sig vara, svårt att få grepp om och av den anledningen är detta arbetssätt att föredra för att enklare hålla sig inom ramarna. I flera fall har det ändå visat sig svårt att hålla sig till frågorna och respondenterna har gärna svävat ut och talat inom de områden de känt sig mer bekväma och kunskapsmässigt säkra inom. De personer som valts ut har ansetts relevanta för studien och de utvalda har nåtts genom telefonkontakt, mailkontakt eller utav hjälp ifrån Verganti och Öberg. Samtliga personer som valts ut för intervju har goda kunskaper inom sitt robotämne och flera år på nacken inom branschen. Att välja respondenter från olika delar av branschen på detta sätt uppfattades ge en bredare och mer objektiv grund till studien av den anledningen att de genom att komma från olika områden också, troligen, innehar olika kunskaper, synvinklar och uppfattningar om hur saker och ting fungerar samt fungerat inom branschen.
Intervjuerna genomfördes till syfte att undersöka uppfattningen om ämnet som sådant samt för att se vad respondenterna uppfattade som meningsförändrande och vilka fall de ansåg som inbegreps inom dessa ramar. Innan intervjuerna beskrevs IoM genom att först visa och beskriva den graf som Öberg och Verganti (2011) har tagit fram (finns beskriven på sidan 17). Vidare togs exempel upp för att tydliggöra vad vi ansåg att det är för någonting. Exempel som iPhone och Rollercoaster togs upp då dessa bedömdes vara tydliga och lättförståeliga exempel. Ett annat exempel som togs upp var också Wii som var menings-‐ och värdeförändrande på så vis att det genom att involvera människan i tv-‐ spelet på ett helt nytt sätt skapade en helt ny uppfattning om vad tv-‐spel faktiskt var. De intervjuer som hållits har alla påbörjats med att introducera IoM som ämne med en förklaring av vad det är och hur det kan verka inom en organisation. Ett antal exempel har tagits upp för att på så vis ge en större förståelse för vad det är för något. Vid intervjuerna har, utöver mig som författare till denna studie, som tidigare nämnt även Emelie Olsson och Kristoffer Andersson och Åsa Öberg varit med som stöd för att hjälpa till att förklara och ta del av den information som samlats in. På så vis har vi efter intervjuerna tillsammans kunnat diskutera det material som samlats in och lyft fram väsentliga delar som uppkommit. Genom att flera har hört intervjun och att vi efteråt kunnat diskutera vad som sagts anses det ge en ökad trovärdighet på det slutliga materialet som använts. De grundfrågor som togs upp under intervjuerna bifogas som bilaga i studien. De personer som intervjuats under studiens gång har valts att hållas anonyma och har därav valt att benämnas som intervjuperson 1, intervjuperson 2 etc. En konsekvens med detta är att det inte ger en lika tydlig bild för läsaren och kanske
också blir lite rörigare i läsandet. En positiv aspekt är att det möjligen gör att intervjupersonerna blir mer öppna och inte känner sig begränsade i sina svar.
Genomförda intervjuer
Nedan beskrivs de personer som intervjuats som sedan följs utav en urvalsbeskrivning. I urvalsbeskrivningen beskrivs de steg som varit under urvalsprocessens gång. Detta lyfts fram för att redogöra för hur och varför dessa personer valts ut och hur vägen dit såg ut. De intervjuades har valts att hålla anonyma och namnges därför istället som
Intervjuperson 1, Intervjuperson 2, Intervjuperson 3 etc.
Lista på personer som intervjuats
• Intervjuperson 1 (IP1) -‐ datavetare som är specialiserad inom robotik. Var med och startade upp Robotdalen i Västerås. Platsintervju genomfördes den 11 november på Asplunds kontor på Mälardalens Högskola i Västerås. Intervjun var ca 1,5 timme.
• Intervjuperson 2 (IP2) – Forskarstudent som är med och utvecklar ”visionrobot”. Platsintervju i forskarrum på Mälardalens Högskola i Västerås 11 november. Intervjun var ca 20 minuter.
• Intervjuperson 3 (IP3) – Ansvarig för Robotdalens hälsorobotik. Platsintervju genomfördes i konferensrum på Robotdalen i Västerås, 18 november. Intervjutiden var ca 2h.
• Intervjuperson 4 (IP4) – ansvarig för fältrobotiken på Robotdalen. Han är forskare vid Örebro universitet och ansvarig för forskarcentrat AASS (Applied Autonomous Sensor Systems). Platsintervju genomfördes 28 november på Örebro universitet. Intervjutiden var ca 1,5 timme.
• Intervjuperson 5 (IP5) – Produktansvarig på ABB Robotics. Platsintervju ABB den 16 november. Intervjun varade under ca 1 timme.
• Intervjuperson 6 (IP6) – Kuka Robotics. Expert inom ”Roller hemming” och sitter på Kukas svetsanläggningar och robotar. Telefonintervju genomfördes den 5 november under 30 minuter.
• Intervjuperson 7 (IP7) – Ansvarig för Industrirobotiken på Robotdalen. Platsintervju genomfördes på Mälardalens Högskola i Eskilstuna den 29 november. Intervjun tog cirka 1 timme.
• Intervjuperson 8 (IP8) – Produktansvarig på ABB robotics. Platsintervju genomfördes den 1 december på ABB meeting point i Västerås och intervjun tog ca 1 timme.
Urvalsprocessen i tre steg
Urvalsprocessen som använts skulle kunna efterliknas den så kallade trattmodellen där det börjades vitt och brett för att slutligen tratta in sig på ett mindre antal personer. Första urvalet skedde genom att företag inom robotindustrin kontaktades i förhållandevis stor utsträckning av förhoppning att finna någon som hade god förståelse inom ämnet. Denna typ av undersökningen hade till främsta syfte att, med hjälp av personer inom branschen, antingen slumpmässigt hitta intressanta fall att arbeta vidare med eller att genom dessa verksamma personer få tips om personer som är kan vara lämpade. Avsikten med detta steg var också att få en uppfattning om på vilket sätt begreppet uppfattades och skulle komma att mötas. Väldigt mycket tid lades ner på detta steg där då det visade sig vara svårare än vad tidigare trotts att hitta rätt personer. Som tidigare nämnt är ämnet som sådant svårt att ta på och personer som trodde sig ha god kunskap visade sig flera gånger tala i tekniska och inkrementella banor. Första urvalet gav god kunskap svårt det verkade kunna vara att tala i mer radikala och annorlunda termer än vad många kände sig bekväma i.
Andra urvalet blev att kontakta de förslag om företag som forskarna och uppdragsgivarna till kandidatuppsatsen angivit. Detta steg var mer avsmalnat och mer inriktat på att få en möjlighet till platsintervjuer med de som ansågs vara rätt personer för ämnet. Personer som angivits som tips och kontaktades gav i flera fall vidare tips. Telefonintervjuer hölls där namn till andra intressanta personer uppkom under intervjuernas gång.
I det tredje urvalet valdes de personer som ansågs mest väsentliga och som det skulle hållas djupintervjuer med. Ett par av intervjupersonerna kom utifrån tips från Åsa Öberg och några utifrån tips från de samtal och eftersökningar som gjorts i de tidigare stegen. Personerna som valdes ut var både forskare och professor samt andra personer som arbetar inom robotindustrin. Genom att välja personer från olika kanter av industrin ansågs den insamlade informationen bli bredare då åsikter och uppfattningar speglades från olika vinklar, vilket i sin tur resulterar i ett mer trovärdigt resultat. Som tidigare nämnt uppfattas det i uppsatsen som att personer som arbetar inom samma typ av bransch, men inom olika områden automatiskt innehar olika kunskaper och blivit formade på ett annat sätt genom karriärens gång. Givetvis beror personers uppfattning om saker och ting inte enbart på vilket område de arbetar inom utan om personliga eller andra faktorer, men förutsättningarna att finna särskiljaktigheter ansågs större om vi valde att välja personer från olika hörn och kanter inom industrin.
Fig. 1 Beskrivning av hur vägen till de slutliga intervjupersonerna sett ut i form av att tratta ner sig i en typisk trattmodell. Egen bearbetning.
Metodkritik
Då det har använts en kvalitativ metod i detta arbete är det svårt att dra några generella slutsatser av forskningen. Den empiri som samlats in riskeras speglas av respondenternas åsikter och uppfattningar. En annan aspekt som uppmärksammats under arbetets gång är att okunskapen om denna typ av innovation medfört stora resurser i form av tid till att beskriva, något som kan påverka intervjupersonerna genom att egna personliga åsikter framkommit och riktat de tillfrågade till att svara. Detta har försökt motverkats genom att låta respondenterna svara öppet och utifrån sin bild och exempelvis att undvika att poängtera när de varit på fel spår vid svarandet. Fel ordval vid beskrivandet av ämnet upptäcktes kunna utmynna i att respondenten blev ”ställd” och inte visste vad den skulle svara. Objektivitet är av vikt för att få en så sanningsenlig bild som möjligt av vad respondenten upplever gällande en specifik fråga. (Olsson & Sörensen, 2007)
En svårighet har också uppmärksammats är gällande beskrivandet av begreppet. Trots att beskrivning av studiens syfte via både mail, telefon och en ytterligare beskrivning vid platsintervjun har de flesta respondenterna trillat in på tekniska innovationer och vid flera tillfällen missuppfattat ämnet i någon form. Om detta berott på att det är svårt att ta till sig någonting som är helt nytt, om beskrivningarna varit dåliga eller om respondenternas intressen och kunskapsområden lett in dem på andra spår än vad som primärt utlystes är svårt att veta.
En negativ aspekt vid användandet av skrivna källor är trovärdigheten bakom det som skrivits. Vid sökandet av information har företagens hemsidor använts vilket speglar
deras åsikter och uppfattningar vilket kan utmynna i en felaktig bild. (Olsson & Sörensen, 2007)
Teoretisk referensram
Den teori som presenteras under detta avsnitt kopplas sedan ihop med den framtagna empirin i arbetet. De organisationsteorier som blivit valda att använda under teorin är de som anses vara relevanta för att skapa en ökad förståelse för studien och dess ämne. De har även till syfte att ge en bättre förståelse för den empiri som tagits fram.
Innovation i sin helhet
Innovation är ett komplext begrepp som kan uppfattas olika hos olika individer. Någonting som uppfattas som revolutionerande och innovativt hos någon kan uppfattas tvärt om hos en annan. I detta avsnitt kommer innovation att förklaras i sin helhet för att öka förståelse gällande begreppet och dess process hos läsare med ett ovant öga för innovation.
Innovation beskrivs enligt Nationalencyklopedin (2011) på följande sätt;
”Förlopp genom vilket nya idéer, beteenden och tillvägagångssätt vinner insteg i ett samhälle och sedan sprids där”
Enligt Tidd & Bessant (2011) är en innovativ organisering en organisation som tänker och agerar utanför de befintliga ramarna. Dessa ramar kan vara de som organisationen byggt upp gällande skrivna och oskrivna regler samt det arbetssätt som organisationen arbetar utefter. En innovativ organisation är en sådan som kombinerar bra idéer och har en förståelse av vad marknaden efterfrågar. Med marknaden i min uppsats menas den marknad som innefattar vad jag benämner som slutanvändare.
Innovation är viktigt i alla olika slags sammanhang och genomsyrande för olika typer av utvecklingsarbete. Samhället är uppbyggt utefter innovativa processer. Innovation inom organisationer är det som gör skillnaden i flera anseenden. I dagens samhälle är det av vikt att satsa på produktutveckling, serviceutveckling och arbetet fram runt detta. Detta för att inte bli utkonkurrerad av andra företag som arbetar utefter detta sätt. (Bessant & Tidd, 2009)
Företag kan generellt ses som uppbyggda utav de idéer som organisationer jobbar utefter. Ekonomer har i decennier påpekat att innovation är betydande för den ekonomiska tillväxten. (Bessant & Tidd 2009) Oavsett en organisations storlek är förmågan att finna möjligheter och använda sig utav dessa en grundläggande faktor för innovationsprocesser. Innovation är någonting som styrs utefter förmågan att se olika samband. Det handlar inte enbart handlar om att finna nya marknader utan även om att hitta nya sätt att utveckla de befintliga och redan mogna marknaderna. (Bessant & Tidd, 2009)
Fyra dimensionerna av förändring
Det finns många som talar om olika dimensioner av innovation. Bessant & Tidd (2009) är en av dem och i deras bok lyfter de fram att innovation kan delas in i fyra olika kategoriområden vilka de benämner som; 4p:n. Dessa 4Pn är de olika förändringsområdena inom innovation. Dessa kommer kort att beskrivas nedan i en avslutande modell följt av en hypotes om IoM som en typ av femte dimension som involverar de tidigare beskrivna 4P:na. Denna hypotes presenteras under den Avslutande diskussion, längre ned i studien.
Produktinnovation kan ses som den vanligaste typen av innovation och handlar
konkret om utveckling i någon form av organisationers varor och tjänster. Det kan även vara någonting helt nytt eller att ett befintligt system tar en helt ny vändning.
Processinnovation är en typ av innovation som beskrivs som förbättring eller
utveckling gällande hur produktion sker samt hur det hanteras efteråt, alltså hur den levereras. Detta kan exempelvis vara ett nytt förfaringssätt för att tillverka en specifik produkt.
Positionsinnovation handlar om att ändra en produkt eller tjänst från dess vanliga
kontext. Detta kan betyda en förändring gällande hur produkten eller tjänsten uppfattas eller hur den används.
Paradigminnovation som avslutande P innefattar förändringar angående vad en
organisation gör eller verkar inom för områden. Det framträdande paradigmet inom organisationen definieras eller omdefinieras och får på så vis en ny innebörd. Detta inrymmer vad en organisation bygger på och handlar om. Ett exempel är om en klädbutik går från att sälja lågpriskläder till att erbjuda dyra designkläder.
Fig 2 – De fyra dimensionerna av innovation, Tidd & Bessant 2005 Fig 1.3
Radikal innovation och radikal meningsförändrande innovation
Författaren har valt att beskriva och uppfatta radikal innovation som ett fenomen som är så markant och banbrytande att det helt omvänder den befintliga marknadssituationen i någon form. Inkrementella förändringar är små och inte lika revolutionerande märkbara utan tickar i jämn takt framåt längsmed andras framgång. (Tidd & Bessant 2008)
Radikal innovation berör ofta inte någonting befintligt problem eller en efterfrågan utan kan istället skapa ett behov hos konsumenten som den tidigare inte visste den hade. Något som även benämns som en typ av, som tidigare nämnt i studien, pain (Hamrefors 2009) som har samma innebörd som precis beskrivits där ett behov skapas från organisationens ände istället för att marknaden är den som skapar den ursprungliga efterfrågan. Radikala förändringar kan skildras som någon typ av begynnelse av en ny marknad eller bransch. Radikal innovation är någonting som sker både på mikro-‐ och makronivå. (Garcia & Calantone 2001)
Enligt Verganti (2009) handlar meningsförändrande innovationer om att förverkliga en innovationsstrategi där tjänster och produkter får en ny radikal mening som kunderna inte förväntar sig och som ger dem en helt ny anledning att köpa denna produkt eller tjänst gentemot tidigare. Det handlar om att skapa innovationer som användarna inte förväntar sig men så småningom kommer att ta till sig. Verganti (2009) påstår att de mest framgångsrika aktörerna på marknaden differentierar sig genom att med radikala innebörder ge marknaden vad den inte visste den behövt.
Verganti (2009) påstår även att ifrågasättandet av användarcentrerad innovation inte förekommer. Han lyfter fram att han dragit två slutsatser varav den första är att radikal innovation är det som främst ger möjlighet till mest långsiktiga konkurrensfördelar. Den andra är att människor inte köper produkter som inte utgör så kallade meningar eller betydelser för dem. Han menar på att det finnas djupare betydelser bakom ett köp så som exempelvis kulturella eller känslomässiga aspekter. Vad Verganti menar med detta påstående är att kunder inte köper produkter utan att det finns någon typ av känsla, tanke eller värde i köpet. I vissa fall kan människor köpa produkter med uppfattning att de tror sig göra ett ogenomtänkt impulsköp, men någonstans finns ändå en känsla som vill uppfyllas med köpet.
I Kim och Mauborgnes bok (2005) talar de om att marknaden är uppdelad i två oceaner varpå ena benämns som den röda oceanen, vilket syftar på där majoriteten av aktörer befinner sig och konkurrerar med varandra. Denna rödfärgade sida är också det vi har vetskap om och förväntar oss på marknaden. Den andra sidan benämns som den blå oceanen och menar på att vara icke definierbar plats där aktörer ännu inte sökt sig. I de röda vattnen särskiljer sig aktörerna ständigt genom inkrementella lösningar för att i någon anmärkning vara bättre än de andra och ibland är de någon aktör som vågar tänka om och gör någonting radikalt och träder då in i det blåa vattnet. (Kim &
Mauborgne 2005). Blå oceanen, som beskrivs ge marknaden vad den inte visste den ville ha förrän den fick det, skulle kunna sammankopplas med en del av vad radikal meningsförändrande innovation är. Den sociala kontexten och värdeskapandet för användaren hamnar i ett helt annat fokus gentemot när fokus främst ligger konkurrensbaserat. Denna beskrivning passar bra kopplat till det tidigare nämnda konkurrenskraftiga hav som de flesta organisationer väljer att befinna sig i, ett hav som här beskrivs som ett rött hav och där det blå havet istället skulle ses som var organisationerna kan befinna sig vid meningsförändrande innovationsutveckling.
Fig 3 – Tagen från Verganti & Öberg (2011). En tolkning gällande hur meningsförändrande skulle kunna visas på enligt en graf.
Figuren ovan av Öberg och Verganti (2011) är framtagen för att enklare kunna beskriva IoM som begrepp. Grafen visar på två axlar där den vänstra står för den typiska
utvecklingen inom robotbranschen, vilket är tekniska och små innovationer. De högra pilarna visar på de meningsförändrande, radikala innovationerna som har inverkan på slutanvändaren. Öberg och Verganti (2011) vill, i sin forskning, framlägga argument för att det finns en möjlighet till denna typ av dimensionsförändring vid utvecklandet av en teknisk produkt inom samma teknikområde. Forskarna menar alltså att visa i sin graf att det går att finna en meningsförändring inom teknikutvecklandet genom att förflytta fokus bortom det sedvanliga sättet. I grafen benämns denna meningsförändring som technology epiphany. Ordet epiphany kan direktöversättas till ”uppenbarelse” och kan kopplas ihop med något av en drömbild eller ett önskevärt tillstånd hos en organisation. Genom att arbeta på detta vis skall utvecklingsarbetet bli mer värdeskapande och
meningsfullt för slutanvändaren. Det som benämns som slutanvändare är alltså den slutanvändande företagskunden eller användare inom organisationen, det vill säga de
