Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap Malmö Universitet
HANDLINGSUTRYMME, ETT
HINDER ELLER EN MÖJLIGHET?
EN KVALITATIV STUDIE OM
YRKESVERKSAMMA INOM LSS
UPPLEVELSER AV SITT
HANDLINGSUTRYMME.
Förord
Jag vill inleda med att rikta ett stort tack till samtliga informanter som deltagit i studien. Tack för att ni tog er tid att träffa mig och tack för att ni delade med er av era upplevelser. Det har bidragit till ny kunskap inom området och till att detta examensarbete varit möjligt att genomföra. Jag är också mycket tacksam för den handledning jag fått av min handledare Johanna Sixtensson.
Slutligen vill jag tacka min familj för att de stöttat mig under processen till ett färdigt examensarbete.
HANDLINGSUTRYMME, ETT
HINDER ELLER EN MÖJLIGHET?
EN KVALITATIV STUDIE OM
YRKESVERKSAMMA INOM LSS
UPPLEVELSER AV SITT
HANDLINGSUTRYMME.
MALIN RAHM
Rahm, M. Handlingsutrymme, ett hinder eller en möjlighet? En kvalitativ studie om yrkesverksammas inom LSS upplevelser av sitt handlingsutrymme.
Examensarbete i handikapp och rehabiliteringsvetenskap 15 högskolepoäng.
Malmö Universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018.
Yrkesverksamma inom LSS (Lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade) har i sin yrkesroll flera olika faktorer att förhålla sig till och tillmötesgå. De har LSS individualistiska förhållningssätt, organisationens regler och riktlinjer samt den enskilde stödanvändaren. De utgör ramen för yrkesrollens handlingsutrymme, inom vilket yrkesverksamma tar beslut. Syftet med denna studie var att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar sitt handlingsutrymme och vad som styr hur de används. För att uppfylla studiens syfte har kvalitativa intervjuer använts och därefter analyserats med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet
handlingsutrymme. Resultatet visade att yrkesverksamma upplever att
handlingsutrymmet innebär svårigheter men också möjligheter att tillmötesgå de olika parterna, trots det hanteras det genom maktutövning gentemot den enskilde. Vidare visade resultatet att yrkesverksammas erfarenheter styr hur
handlingsutrymmet används, och påverkas av deras kunskap- och kompetensnivå samt möjlighet till reflektion.
Nyckelord: Gräsrotsbyråkrat, handlingsutrymme, Lipsky, LSS, stödanvändare,
DISCRETION, AN OBSTACLE OR
AN OPPORTUNITY?
A QUALITATIVE STUDY OF PROFESSIONALS
WITHIN LSS IN THEIR EXPERIENCES
REGARDING THEIR DISCRETION.
MALIN RAHM
Rahm, M. Discretion, an obstacle or an opportunity? A qualitative study of professionals within LSS in their experiences regarding their discretion. Degree
project in Disability and rehabilitation science 15 hp. Malmö University: Faculty
of Health and Society, Department of social work, 2018.
Social workers within the Swedish act concerning support and service for persons with certain functional impairments (LSS) has in their profession several factors to take into account. They have the individualistic approaches of LSS, the organization´s rules and guidelines as well as the people receiving support. They provide the framework for the profession, within professional’s discretion. The aim of this study was to investigate how professionals experience and manage their discretion and what governs their use. In order to fulfill the aim of the study qualitative interviews have been used and subsequently analyzed by Michael Lipskys theory of street-level bureaucracy and the theoretical concept discretion. The result showed that professionals felt that their discretion meant difficulties but also opportunities for accommodate various parts, despite being handled by
power. Furthermore, the result showed that occupational work experience control how the discretion is used and influenced by their knowledge and competence, as well as the possibility of reflection.
Keywords: Discretion, Lipsky, LSS, people receiving support, professionals,
Innehållsförteckning
1. INLEDNING... 6
1.1LSS VÄRDEGRUND ... 7
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
1.3 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
2. TIDIGARE FORSKNING ... 8
2.1YRKESVERKSAMMAS SYNSÄTT OCH FÖRHÅLLNINGSSÄTT ... 9
2.2 YRKESVERKSAMMAS KUNSKAP OCH ANSVAR ... 10
3. TEORI ... 11
3.1 GRÄSROTSBYRÅKRATENS HANDLINGSFRIHET ... 12
3.2 DEN BYRÅKRATISKA IDENTITETEN ... 12
3.3HANDLINGSUTRYMME ... 13 4. METOD ... 14 4.1SEMISTRUKTURERADE INTERVJUER ... 14 4.2 VINJETTSTUDIER ... 15 4.3 URVAL ... 15 4.4 GENOMFÖRANDE ... 16 4.4.1 Under ... 16 4.4.2 Efter ... 16 4.5 ANALYS ... 16 4.6 ETIK ... 17 4.7 FÖRFÖRSTÅELSE ... 18 4.8 TILLFÖRLITLIGHET ... 18 4.9LITTERATURSÖKNING ... 19
5. RESULTAT OCH ANALYS ... 19
5.1 HUR HANDLINGSUTRYMME UPPLEVS OCH HANTERAS ... 19
5.1.1 Viljan att göra bra ... 19
5.1.2 Organisationen hindrar ... 22
5.2VAD STYR HANDLINGSUTRYMMET ... 25
5.2.1 Att agera i det oförutsedda ... 25
5.2.2 Erfarenhet som kompass ... 26
5.2.3 Kunskapsutbyte och kompetens ger vägledning ... 27
6. DISKUSSION... 29
6.1 SAMMANFATTNING AV RESULTAT OCH ANALYS ... 29
6.2 METODDISKUSSION ... 29 6.3RESULTATDISKUSSION... 31 6.4 VIDARE FORSKNING ... 32 REFERENSER... 34 BILAGA 1 ... 36 BILAGA 2 ... 37 BILAGA 3 ... 38
1. INLEDNING
Att bestämma över sig själv och sin tillvaro är en mänsklig rättighet. De
mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla, men hur blir det när man är beroende av en annan persons beslut? Och hur blir det när den personen
representerar staten och har deras regler och riktlinjer att rätta sig efter?
” Men det är många år sen. Mycket har ju hänt sedan dess ”
Detta citat kommer ifrån en av intervjuerna som genomfördes med
yrkesverksamma inom LSS till denna studie. Informanten som varit yrkesverksam under en längre tid beskrev skillnaden mellan när denne började att arbeta och nu och förändringen som skett. Mycket har hänt. Det finns en konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning, det bedrivs
funktionshinderpolitik på både nationell som EU nivå (Lindberg & Grönvik 2011). Allt i syfte att stärka personer med funktionsnedsättning i samhället. I FN:s standardregler och konventionen för personer med funktionsnedsättning regleras att personer med funktionsnedsättning ska tillförsäkras delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. För att uppfylla det ska arbetet i Sverige inriktas på att skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande, detta för att möjliggöra för den enskilde att ta makten över sitt liv och bestämma över sig själv och sin tillvaro (a.a.).
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 1993:387 (LSS) är en rättighetslag vilken ska tillförsäkra personer med funktionsnedsättning rätt till goda levnadsvillkor och stöd i syfte att stärka den enskilde och dennes förmåga att leva ett självständigt liv. För att bli beviljad stöd enligt LSS måste den enskilde tillhöra någon av lagens personkretsar. Denna studie kommer att avgränsas till att endast beröra de personer som tillhör personkrets 1, vilka enligt 1§ ska ha en diagnos inom autismspektrumtillstånd eller en intellektuell funktionsnedsättning. Autismspektrumtillstånd beskrivs som ett paraplybegrepp för olika diagnoser (Dammert 2013). Hur diagnoserna yttrar sig varierar från individ till individ. En diagnos inom autismspektrumtillstånd kan innebära att en individ har svårigheter med att förstå socialt samspel och den ömsesidighet som präglar sociala
relationer. Det kan också innebära begränsningar i kommunikation, både att själv uttrycka sig och förstå andra (Dahlgren 2011). En intellektuell
funktionsnedsättning innebär att en individ har ett IQ under 70 och en nedsatt adaptiv förmåga inom minst två av de tre följande områden, praktiska-, sociala-, och/eller akademiska färdigheter (Granlund & Göransson 2011). Det innebär att individers olika förmågor och färdigheter varierar och kan yttra sig på olika sätt (Dammert 2013). LSS är en lag vars ambitionsnivå är hög och syftar till att ge den enskilde stöd med hög kvalité med strävan efter jämlika levnadsvillkor, detta framgår i 5§ och 6§ där verksamhetens målsättning beskrivs. På de ställen där inte hela paragraftexten citeras märks det med tre punkter eller annan text inom
klamrar.
5§ Verksamhet enligt denna lag skall främja jämlikhet i
levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet [för de personer som tillhör personkretsen]. Målet ska vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra.
6§ Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och
bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten ska vara grundad på respekt för den enskildes bestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och
medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i
verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras …
I lagen framkommer också att insatserna ska vara individuellt anpassade och de ska stärka den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv. Det betonas att insatser är frivilliga genom att de endast ska ges om den enskilde begär det. Det finns ett tydligt individuellt fokus som betonar den enskildes starka ställning. Lewin (2012) tydliggör att vid eventuella tveksamheter ska den enskildes vilja och önskemål väga tyngst. Därmed förflyttas makten från yrkesverksamma till den enskilde att själv bestämma och ta beslut som rör dennes liv.
1.1 LSS värdegrund
Lewin (2012) presenterar LSS värdegrund och menar att den kan användas som ett praktiskt redskap för yrkesverksamma i det dagliga arbetet vid förverkligandet av LSS intentioner. Detta då hon anser att kunskap om värdegrunden är en
förutsättning för att stödet som ges ska vara förenligt med den. Värdegrunden rör de värden som är aktuella när yrkesverksamma bemöter den enskilde
stödanvändaren vilket Lewin (2012) s. 36 visar genom tabellen nedan:
Tabell 1. Beskrivning av LSS värdegrund.
LSS a värdegrund i ett medborgarperspektiv. Personals bemötande av personer med funktionshinder
Den humanistiska människosynen ska prägla bemötandet
Goda levnadsvillkor ska stärka medborgarskapet hos funktionshindrade personer
Värden som handlar om hur stödet ska ges: Självbestämmande
Integritet Frivillighet
Värden som handlar om vad stödet ska leda till: Möjlighet att leva som andra
Självständighet
Full delaktighet i samhällslivet
a
Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade.
Dessa olika värden måste yrkesverksamma förhålla sig till i sitt professionella yrkesutövande för att stödet som ges ska vara i enlighet med lagen. Trots denna tydliga individinriktning som lagen har så tycks det ändå finnas utrymme för professioner att göra anspråk på att bestämma och bedöma den enskilde
stödanvändarens behov. Lewin (2012) beskriver att politiker tilldelar resurser som sedan fördelas utifrån behovsbedömningar som gjorts av handläggare, inte av den enskilde själv vilken är den som enligt LSS ska göra den bedömningen.
Fördelningen av resurser syns sedan ute i verksamheter i form av personaltäthet. Vilket sedan i sin tur påverkar om den enskilde får sina behov och önskemål tillgodosedda, vilket är upp till de yrkesverksamma att uppfylla. De
yrkesverksamma befinner sig därmed i en situation där de har direktkontakt med den enskilde och ska uppfylla dennes behov och önskemål trots att verksamhetens resurser begränsar möjligheten för det. Samtidigt finns det en lag som kräver att behov och önskemål tillgodoses. Hur gör yrkesverksamma i denna situation? Hur hanteras dessa motstridiga värden?
Lewin (2012) menar att kunskap om LSS värdegrund är en förutsättning för att kunna ge stöd som är förenligt med den. Yrkesverksamma behöver även kunna ifrågasätta och reflektera över sin egen yrkesutövning och det system som
yrkesutövningen förekommer i. Liknande tankar beskrivs även av Svensson m.fl. (2016) vilka menar att yrkesverksammas arbetsuppgift är att ge stöd åt den enskilde samtidigt som de ska förhålla sig till och representera en organisation med regler och riktlinjer för den yrkesverksammas uppdrag. Oscarsson (2009) lyfter vikten av att yrkesverksamma är medvetna om hur deras val av
tillvägagångssätt kan påverka den enskilde och dennes livssituation.
Yrkesverksammas uppdrag är därmed att förhålla sig till och förena dessa olika intressen. Men hur fungerar detta i praktiken? Vad har yrkesverksamma att tillgå för att kunna tillmötesgå parterna? Är det möjligt att uppfylla LSS
hyperindividualistiska förhållningssätt och samtidigt utföra sitt uppdrag utifrån organisationen?
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom LSS upplever och hanterar det handlingsutrymme som förekommer i deras yrkesutövning. Vidare syftar studien också till att undersöka vad som styr hur yrkesverksamma inom LSS använder sitt handlingsutrymme i sitt dagliga arbete.
1.3 Frågeställningar
Hur upplever och hanterar yrkesverksamma inom LSS sitt handlingsutrymme? Vad styr hur yrkesverksamma inom LSS använder sitt handlingsutrymme?
2. TIDIGARE FORSKNING
I följande avsnitt presenteras tidigare forskning som är av relevans för den aktuella studien. Den tidigare forskningen presenterar en grund ur vilken yrkesverksammas handlingsutrymme uppstår och kan förstås utifrån. Avsnittet presenterar forskning om vilket förhållningssätt yrkesverksamma har i sin yrkesroll och hur användandet av sitt handlingsutrymme påverkas och styrs av det. Vidare presenteras olika perspektiv på kunskap, vad som behövs och hur den kan användas och påverka hur yrkesverksamma använder sitt handlingsutrymme.
2.1 Yrkesverksammas synsätt och förhållningssätt
Enligt Socialstyrelsen (2011) finns det variation i hur stöd i olika organisationer utformas och verkställs. Detta trots att målsättningen med LSS är att personer med funktionsnedsättning ska ges samma möjlighet till stöd. Intentionen är att de individuella behoven ska styra men Socialstyrelsen (2011) visar att det mer är organisatoriska och strukturella faktorer både utom och inom en organisation som påverkar vilket stöd som beviljas och ges. Detta visar även Lewin (2009) studie om hur tre olika kommuner tillämpar och verkställer LSS beslut. Där
framkommer att kommunernas olika ambitionsnivåer påverkar hur
handlingsutrymmet används. Det leder till geografiska variationer vilket är tvärtom än vad målsättningen med lagen är. Socialstyrelsen (2011) redogör för hur tolkning och olika värderingar påverkar praktiken vilket också kan vara en anledning till variationen. Till följd av variationen uppstår ett glapp mellan lagstiftning, policydokument och tillämpning vilket inte heller var målsättningen med lagen. I detta glapp uppstår yrkesverksammas handlingsutrymme vilket innebär hur deras tolkningar praktiskt yttrar sig (a.a.).
I Socialstyrelsen (2011) redogörs för att yrkesverksamma utövar styrning och att deras synsätt skapar regler och förhållningssätt som präglar verksamheter. Liknande beskrivs i Olin (2003) studie om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som flyttar hemifrån, där yrkesverksamma har
tolkningsföreträde när den enskildes stödbehov ska definieras och hur stödet ska utformas. Även i Kittelsaa (2008) studie beskrivs att yrkesverksamma bestämmer hur den enskilde ska utforma och sköta sitt hem. Kittelsaa (2008) diskuterar detta ur ett maktperspektiv och problematiserar den definitionsmakt som
yrkesverksamma har i förhållande till den enskilde.
En förutsättning för att enskilda med insats enligt LSS ska ges möjlighet att få sina rättigheter uppfyllda menar Giertz (2012) är att yrkesverksamma erkänner dem som kapabla individer. Vidare menar Giertz (2012) att detta synsätt skapar möjligheter för en ömsesidig tilltro i relationen mellan yrkesverksam och den enskilde, vilket möjliggör för individen att ha inflytande och bestämma över sitt liv vilket sedan även avspeglas i hur stödet ges. Ett sådant synsätt och tilltro till individen och dennes förmåga förespråkas även av Outar och Rose (2016). I Wilson m.fl. (2008) studie om hur yrkesverksamma hanterar etiska dilemman i sin yrkesroll framkommer att de har en tilltro till den enskilde eller dennes anhöriga att de vet vad som är bäst för den enskilde. Detta visade sig genom att deras förslag anammades av arbetsgruppen. De yrkesverksamma upplevde att
relationerna stärktes av detta. Liknande upplevelser framkommer även i Laursen m.fl. (2009) studie. I Wilson m.fl. (2008) lyfts vikten av att yrkesverksamma ser den enskilde som en människa och har förmåga att kunna sätta sig in i den enskildes situation och se saker utifrån dennes perspektiv. Det kan innebära att förstå svagheten, sårbarheten och maktlösheten som finns i deras tillvaro vilken yrkesverksamma är ansvariga för. Det är därför av vikt att yrkesverksamma ser den enskilde som expert på sitt liv trots att yrkesverksamma har ett
kunskapsövertag och en maktposition gentemot den enskilde.
Ahnlund (2008) studie visar att högre utbildning ger yrkesverksamma kunskap om den maktobalans som finns i relationen mellan yrkesverksam och den enskilde. Resultatet visade också att yrkesverksamma med högre utbildning reflekterade mer över sitt arbete och hade ett förhållningssätt som hade den enskilde och dennes behov i centrum. I samma studie framkommer också att yrkesverksamma
värderar den kunskap de får genom att lära av både kollegor och den enskilde. Liknande tankar framkommer i Laursen m.fl. (2009) studie där samarbete med kollegor och ledning framhålls som en aspekt av värde för ett gott arbete.
Resultatet från Ahnlund (2008) visar även att en tillåtande kommunikativ miljö på arbetsplatser och i organisationer skapar möjlighet till reflektion och diskussion kring de olika aspekter som förekommer och samspelar i arbetet. Detta synliggör den komplexitet som yrkesverksamma har att förhålla sig till i sitt arbete.
2.2 Yrkesverksammas kunskap och ansvar
Laursen m.fl. (2009) har i sin studie undersökt vilken kompetens yrkesverksamma inom LSS anser behövs i det dagliga arbetet. Det framkommer att personliga egenskaper såsom att vara empatisk, lugn och stresstålig och att ha en humanistisk människosyn är saker som anses vara av betydelse för arbetet. Resultatet från studien visar att yrkeserfarenhet och teoretiska kunskaper om
funktionsnedsättning och hur den kan påverka en individs kognitiva förmågor också är bra kompetens att ha i arbetet. Att ha en bred handlingsrepertoar för att kunna hantera oförutsedda händelser och god samarbets- och
problemlösningsförmåga anses också vara bra egenskaper att ha i arbetet. I Olin (2003) studie om unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning som flyttar hemifrån beskrivs svårigheter för yrkesverksamma att tillmötesgå den enskildes integritet och delaktighet, och de organisatoriska och professionella riktlinjer och förhållningssätt som finns. Enligt Outar och Rose (2016) är det av vikt att yrkesverksamma har förmåga att kunna hantera flera olika, ofta
motstridiga, värden som förekommer i yrkesrollen. Detta för att kunna tillmötesgå flera aktörers behov och önskemål. Enligt Socialstyrelsen (2011) har
yrkesverksamma starkt inflytande över den enskildes liv med möjligheter till att styra, därför krävs det att yrkesverksamma ständigt reflekterar över sin
yrkesutövning eftersom de ska ta hänsyn till den enskildes självbestämmande och sin möjlighet till styrning. Laursen m.fl. (2009) menar att eftersom
yrkesverksamma har stort inflytande över den enskilde, som befinner sig i en beroendeställning, är det av vikt att yrkesverksamma har teoretisk och erfarenhetsbaserad kunskap att tillgå för att kunna hantera och förvalta maktövertaget på ett bra sätt.
I Wilson m.fl. (2008) studie om hur yrkesverksamma förhåller sig till etiska dilemman som uppstår i deras arbete som stödpersonal åt personer med
intellektuell funktionsnedsättning, visar resultatet att yrkesverksamma har flera olika värden att förhålla sig till, vilka kommer från olika håll och även ibland samtidigt. Detta leder till att yrkesverksamma upplever att deras uppgift är komplex då de ska försöka tillmötesgå olika värden som står i konflikt med
varandra. Resultatet från samma studie visade också att normer och kategorisering behöver förändras för att underlätta att hantera etiska dilemman, detta då
stereotyper av personer med intellektuell funktionsnedsättning fungerar
hindrande. Resultatet visade också att riktlinjer för hur man ska gå tillväga gav yrkesverksamma en riktning men upplevdes inte vara användbara då de inte tog hänsyn till den mänskliga aspekten och den komplexa situation som de kan befinna sig i. Detta resultat kan jämföras med Bigby m.fl. (2009) studie från Australien som beskriver yrkesverksammas svårigheter med att tillmötesgå självbestämmande och egna val för personer med intellektuell
funktionsnedsättning och därför efterfrågar riktlinjer som stöd för att underlätta och förbättra arbetet. Ur studien framgår att tydligare definition av hur man
underlättar val, inkludering och deltagande för personer med intellektuell
funktionsnedsättning, i politiska dokument skulle underlätta för yrkesverksamma att praktiskt möjliggöra det. Detta då det i samma studie framkommer att
personlig tolkning ofta ligger till grund för deras yrkesutövning. I studien framkommer att yrkesverksamma har en bristande tilltro till den enskildes förmåga att kunna göra val och fatta beslut vilket de tror att riktlinjer och
policydokument skulle kunna motverka. I Wilson m.fl. (2008) studie framkommer dock att yrkesverksamma upplever att det finns ett glapp mellan lag och den enskilde och ett ännu större glapp mellan professionella riktlinjer och verkligheten vilket de upplevde försvårade deras arbete. Laursen m.fl. (2009) menar att
yrkesverksamma måste ges möjlighet att reflektera över den teoretiska grund som omsorgsarbetet vilar på för att skapa diskussioner kring hur man ska förhålla sig till den enskildes självbestämmande och det ansvar yrkesverksamma har i sin yrkesroll. Dock menar Laursen m.fl. (2009) att reflektionerna och diskussionerna är av vikt för att inte ge den enskildes självbestämmande allt för stort utrymme. Detta är dock något som flera författare motsätter sig till (Giertz 2012; Kittelsaa 2008; Olin 2003).
I Wilson m.fl. (2008) studie framkommer att yrkesverksamma kan uppleva tvivel och osäkerhet kring de situationer de ställs inför i sin yrkesroll och hur de hanterar dem. Eftersom det vid etiska dilemman är flera olika värden som står i konflikt med varandra behöver yrkesverksamma finna en lösning som passar alla parter. Tvivel och osäkerhet uppstår till följd av reflektion kring hur utfallet av lösningen kommer att bli. I Giertz (2012) studie uttrycks också en osäkerhet från
yrkesverksamma men det berör situationer där den enskildes vilja och önskemål är otydliga eller inte respekteras. Osäkerheten grundar sig på ansvar,
tolkningsföreträde och att den enskilde utelämnas till andras tyckande. I Laursen m.fl. (2009) framkommer att yrkesverksamma saknar möjlighet att diskutera svårigheter med andra yrkeskategorier med annan kompetens såsom psykolog i syfte att förbättra arbetet, vilket skulle kunna vara en möjlighet för att motverka att åtgärder görs utifrån subjektivt tyckande. Giertz (2012) studie visar att den enskildes livssituation och inflytande är beroende av yrkesverksammas kunskap om funktionsnedsättning, den enskildes rättigheter och innehållet i LSS, detta för att den kunskapen påverkar bemötandet och hur stöd ges. Den kunskapen anses också vara viktig enligt resultatet från Laursen m.fl. (2009) studie. Giertz (2012) lyfter att varje enskild yrkesverksam har en handlingsfrihet i sin yrkesroll, vilken påverkas av dennes kunskapsbas och synsätt. Utifrån det formas
yrkesverksammas förhållningssätt och beslutsfattande vilket i sin tur påverkar den enskildes stöd och möjlighet till inflytande och självbestämmande. Även
(Ahnlund 2008) beskriver det individuella ansvar som yrkesverksamma har.
3. TEORI
I följande avsnitt redogörs för den teori och teoretiska begrepp som används för att besvara syfte och frågeställningar. Michael Lipskys (2010) teori om
gräsrotsbyråkraten används och jämförs med yrkesverksamma inom LSS
yrkesroll. Detta för att yrkesverksamma inom LSS dagligen i sin yrkesroll möter enskilda med ett stödbehov som tillgodoses av välfärdssamhället.
Yrkesverksamma har lagstiftning, organisationens regler och riktlinjer och stödanvändarens behov och önskemål att förhålla sig till vid bedömningar och
beslutsfattande. Beslutsfattandet innebär att ta både formella och informella beslut vilka påverkar den enskilde stödanvändarens livssituation eftersom denne är beroende av stödet från yrkesverksamma och välfärdssamhället. För att förstå den ram inom vilket beslutsfattandet sker, används Svensson m.fl. (2016) teoretiska begrepp handlingsutrymme och Johansson (2007) begrepp byråkratisk identitet, vilka båda grundas i Lipskys (2010) teori.
3.1 Gräsrotsbyråkratens handlingsfrihet
Michael Lipsky presenterar i sitt verk Street-level bureaucracy – dilemmas of the
individual in public services (2010) begreppet street-level bureaucrats vilket på
svenska översätts till ”gräsrotsbyråkrat”. Enligt Lipsky kännetecknas en
gräsrotsbyråkrat av en professionell person som i sitt yrke har direktkontakt med medborgare samtidigt som de representerar välfärdsstaten och tillhandahåller dess resurser. Yrken som poliser, lärare eller personal inom socialtjänst kan vara gräsrotsbyråkrater. Utmärkande för gräsrotsbyråkratens uppdrag är det utrymme som de har att bruka i sina olika bedömningar utifrån olika situationer som de möter i sin yrkesutövning. De två kraven behöver uppfyllas för att en
professionell ska betecknas som gräsrotsbyråkrat enligt Lipskys teori. Med hjälp av utrymmet, som Lipsky kallar handlingsfrihet, ska gräsrotsbyråkraten förena medborgarens behov med organisationens uppdrag så att resultatet tillmötesgår båda parter (a.a.).
Lagar och politik samt regler, normer och praxis inom en organisation och yrkeskår är det som sätter ramarna för gräsrotsbyråkratens handlingsfrihet. Innanför den ramen är gräsrotsbyråkraten relativt fri från organisatorisk styrning och har stor frihet i beslutsfattande. Gräsrotsbyråkraten befinner sig längst ner i organisationen och har många krav uppifrån att förhålla sig till samtidigt som de ska ta hänsyn till individuella faktorer hos medborgarna, vilket kräver
handlingsfrihet och beslutsmandat. Deras position innebär att de tillhandahåller välfärdsstatens insatser och bedömer och bestämmer behov, mängd och kvalitet på insatser som ges. Deras uppgift blir därmed att tillämpa generella regler på individuella behov (Lipsky 2010). Detta gör att man har många olika värden att förhålla sig till i beslutsfattande vilket gör gräsrotsbyråkratens uppdrag komplext och svårt. Eftersom de befinner sig i situationer där det inte finns några givna handlingsalternativ finns det inga formella regler som styr och kan vägleda i arbetet, utan det förväntas att gräsrotsbyråkraten kan göra avvägningar och bedömningar utifrån varje unik situation. Utöver det finns även en mänsklig dimension att ta hänsyn till i arbetet. Därför finns det inte någon klar och tydlig instruktion för hur arbetet ska utföras, utan gräsrotsbyråkraten måste med hjälp av sitt omdöme och handlingsfrihet bedöma och agera utefter vad de anser vara bäst i den unika situation de befinner sig i (a.a.). Liknande tankar och resonemang om gräsrotsbyråkraternas uppdrag beskrivs också av Molander (2011).
3.2 Den byråkratiska identiteten
Roine Johansson (2007) har i sin uppdaterade upplaga utifrån sin avhandling Vid
byråkratins gränser tolkat Lipskys begrepp street-level bureaucrats och menar
precis som Lipsky att det är offentligt anställda som i sitt arbete har direktkontakt med medborgarna och har stor handlingsfrihet i utförandet av sina arbetsuppgifter. Vidare uttrycks i tolkningen att direktkontakten med medborgarna kan vara tids- och rumssammanfallande, endast tidssammanfallande eller varken eller.
Huvudsaken är att det framgår att gräsrotsbyråkratens uppdrag innebär att arbetet bedrivs gentemot medborgarna som enskilda fall och att handlingsfriheten innebär
att hantera situationer och ta ställning till individuella behov. Handlingsfriheten måste också innebära att bedöma, omvärdera eller ta beslut som påverkar det stöd som den enskilda medborgaren erhåller. Det innebär att gräsrotsbyråkraternas roll inrymmer en dimension av makt. De befinner sig i en maktposition gentemot medborgaren, detta då de har uppgifter om medborgaren vars stödbehov ska tillgodoses samtidigt som de har kunskap om organisationen och vilka resurser de har att erbjuda för att tillgodose medborgarens behov. Mötet mellan dem sker därmed inte på samma villkor. Gräsrotsbyråkraten möter medborgaren i sin yrkesroll och som representant för organisationen medan medborgen möter gräsrotsbyråkraten som individ och i behov av organisationens tjänster. För att möta medborgarens behov behöver gräsrotsbyråkraten anpassa medborgaren till organisationen. Detta görs för att organisationen inte kan hantera en individ när den är vad Johansson (2007) kallar ”hel”. Istället måste individen anpassas till ett för organisationen hanterligt format som sedan kategoriseras och placeras i den administrativa kategori som är specialiserad på att möta det behovet. Detta kallas att individen får en byråkratisk identitet. Detta komplicerar mötet ytterligare för gräsrotsbyråkraten och ett dilemma uppstår när de ska möta individen och dennes individuella behov men måste göra det enligt organisationens ramar, vilket i praktiken innebär att det inte längre är individens individuella behov utan individens behov utifrån vad som passar organisationen (a.a.).
3.3 Handlingsutrymme
Svensson m.fl. (2016) har också tolkat Lipskys begrepp och menar att
gräsrotsbyråkraten är en person som i sin yrkesutövning möter medborgaren som representant för välfärdssamhället. I den positionen är gräsrotsbyråkratens uppgift att möta och interagera med medborgaren utifrån de regler och riktlinjer som organisationen har bestämt för yrkesutövningen. Det spelrummet mellan medborgaren och organisationens regler som gräsrotsbyråkraten har till sitt förfogande kallar Svensson m.fl. (2016) handlingsutrymme. Svensson m.fl. (2016) menar precis som Lipsky (2010) och Johansson (2007) att
gräsrotsbyråkratens uppdrag befinner sig mellan lagar och regler, organisationens uppdrag och medborgarens behov. För att åskådliggöra detta har följande figur tagits fram:
Figur 1. Översiktsbild över aktuella begrepp.
Gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme
Lagar och regler
Medborgaren Organisationens
Svensson m.fl. (2016) menar att socialt arbete bedrivs i skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, detta då arbetet utförs i uppdrag av det offentliga samhället i mötet med den privata medborgaren. Organiseringen av det sociala arbetet styrs av politiska beslut vilka i sig påverkas av samhällets styrning och rådande normer vilka varierar beroende på tid och styrning. Socialt arbete kan därför ses som en normativ praktik, vilket förutsätter att gräsrotsbyråkraten reflekterar över sina handlingar och vilken norm de stödjer.
Handlingsutrymmet skapar ett dilemma för gräsrotsbyråkraten då denne ska hantera både kontroll och hjälp i samma handlingar. Dilemmat uppstår när gräsrotsbyråkraten tar ställning till om de ska relatera sina handlingar till
organisationen eller till medborgaren och beroende av val får handlingarna olika värde. Detta för att en handling kan utifrån organisationens perspektiv vara självklar men ur medborgarens vara otänkbar. För att kunna förena dessa är handlingsutrymmet en nödvändighet för gräsrotsbyråkraten och för att använda handlingsutrymmet på ett adekvat sätt krävs kompetens. Kompetens att kunna välja det som är rimligt och passande i situationer som är nya och oförutsedda (Svensson m.fl. 2016). Svensson m.fl. (2016) menar att som representant för en organisation har gräsrotsbyråkraten i sin yrkesroll valt att utföra det arbete som är organisationens uppdrag, detta medför ett ansvar som gräsrotsbyråkraten ska förvalta. Det innebär ett ansvar för att utifrån sin kompetens agera med syfte att tillmötesgå alla parter (a.a.). Johansson (2007) menar att på grund av
gräsrotsbyråkratens position i organisationen, där de arbetar fritt och
gränsöverskridande, är deras arbete är svårt att kontrollera vilket ställer än större krav på ansvarstagande.
4. METOD
Detta avsnitt inleds med en redogörelse för vald metod för studien och hur den har genomförts. Därefter följer en redogörelse för hur materialet analyserats följt av etiska överväganden som gjorts, min förförståelse kring ämnet och studiens tillförlitlighet.
4.1 Semistrukturerade intervjuer
Kvalitativa intervjuer används vid forskning som syftar till att förstå och tolka individer. Det används när det finns ett intresse och en tyngd i de synsätt och uppfattningar som informanten förmedlar (Bryman 2015). Kvale och Brinkmann (2009) lyfter att kvalitativ intervju används när forskaren vill förstå den levda vardagsvärlden utifrån intervjupersonens perspektiv. Eftersom denna studie syftar till att undersöka hur informanterna upplever och hanterar sitt handlingsutrymme passar den kvalitativa forskningsintervjun som metod. Enligt Kvale och
Brinkmann (2009) kan en kvalitativ intervju vara halvstrukturerad vilket innebär att den är ett mellanting mellan ett vardagligt öppet samtal och en intervju utifrån ett slutet frågeformulär, en halvstrukturerad intervju kallas även semistrukturerad. Enligt Bryman (2015) följer en semistrukturerad intervju en viss bestämd ram men med utrymme för flexibilitet, både från forskarens och informantens sida. Enligt Kvale och Brinkmann (2009) har forskaren vid en semistrukturerad intervju en intervjuguide som berör det valda ämnet och vissa specifika teman som ska tas upp under intervjun, men eftersom intervjun är flexibel finns det möjlighet att
avvika från den och följa upp något informanten sagt som forskaren bedömer är av intresse för studien. Den semistrukturerade intervjuns upplägg gjorde det möjligt för informanterna att uttrycka sina upplevelser och gav även mig möjlighet att ställa följdfrågor när informanten berättade något som bedömdes vara av relevans för studien. Den semistrukturerade intervjun möjliggjorde också för informanten att resonera fritt kring vinjetterna och följdfrågorna som ställdes. 4.2 Vinjettstudier
Vinjettstudier används vid forskning som studerar människors val och
värderingar. Genom vinjettstudier kan forskaren få information om handlingsval, värderingar och attityder som finns inom olika sociala grupper. Vinjettstudier kan därför användas i forskning som behandlar normativt material. Med hjälp av vinjetterna sätter forskaren ramen för den kontext som informanten ska förhålla sig till (Egelund 2008). I denna studie har vinjetter använts för att fånga
yrkesverksammas val att agera i olika situationer där olika värden står emot varandra och olika handlingsalternativ finns att tillgå. Vinjettstudier kan
förekomma på olika sätt men de två vanligaste är att de behandlar korta fall eller scenarion som alla informanter reflekterar och resonerar kring, och de behandlar ett normativt material vilket kan vara attityder som förekommer inom en viss yrkesprofession eller uppfattningar grundade på moral eller värderingar som människor agerar utefter (a.a.). Denna studie har behandlat båda sätten.
Vinjetterna har bestått av korta fiktiva fallbeskrivningar som beskriver situationer som är vanligt förekommande i det dagliga arbetet inom LSS verksamheter. Fallen har berört olika värden såsom den enskildes självbestämmande,
yrkesverksammas ansvar men samtidigt också deras möjlighet att bestämma över den enskilde. Syftet har varit att fånga hur yrkesverksamma agerar i sådana situationer. Enligt Egelund (2008) är kärnan i vinjettstudier att de behandlar olika etiska och praktiska dilemman som professionella kan ställas inför i sin yrkesroll och att deras val av tillvägagångssätt har stor betydelse för den enskilde. Vidare beskriver författaren att vinjettstudier bland annat kan användas för att undersöka vilken variabel som är avgörande för bedömningen av ett visst fenomen, hur olika aktörer kan skilja sig åt i sina värderingar eller när man vill undersöka
professionella gruppers värderingar och handlingsberedskap. Med avstamp i den beskrivningen bedömdes vinjetter vara användbart för denna studie. Detta för att syftet var att undersöka vad som ligger till grund för yrkesverksammas
handlingsval i situationer där olika värden står emot varandra. Det fanns också ett intresse att ta reda på om värderingar och handlingsberedskap påverkar eller skiljer sig åt bland informanterna. Bryman (2015) menar att vinjetter kan användas för att underlätta för informanterna att uttrycka sina ståndpunkter och värderingar. Egelund (2008) förklarar att vinjetterna också kan följas upp med frågor om hur deltagaren resonerar och tolkar situationer. Detta gjordes i denna studie, dels för att starta reflektionen hos informanterna och dels för att ta reda på hur informanten valt att hantera situationen som presenterades. Vinjetterna återfinns i intervjuguiden (se bilaga 3).
4.3 Urval
Enligt Bryman (2015) används ett målinriktat urval när forskaren söker
informanter som är relevanta för att besvara forskningsfrågorna. Med relevanta avses t.ex. personer som har ett specifikt yrke som ska undersökas. I denna studie har ett målinriktat urval använts för att söka informanter, detta för att det endast var yrkesverksamma inom LSS som var relevanta för att besvara syfte och
vilket innebär att forskaren kommit i kontakt med en informant som sedan förmedlar en vidare genom sina kontakter. För att komma i kontakt med
informanter skickades förfrågan till enhetschefer och på sociala medier. Efter att ha fått svar från en person hjälpte den sedan till att förmedla kontakter med fler informanter likt ett snöbollsurval. Utifrån syfte och frågeställningar fanns inga krav på t.ex. utbildningsnivå eller antal år i yrket, därför valdes de fyra första personerna som jag kom i kontakt med. Alla informanter kom från olika verksamheter. Två informanter arbetade i samma kommun och de två andra i olika kommuner, alla belägna i Sydsverige. Informanterna var anställda som stödassistent eller aktivitetsledare inom boende, daglig verksamhet eller personlig assistans. En av informanterna hade anställning på fler än en verksamhet.
4.4 Genomförande
När informanter till studien söktes fick de som visade intresse för att delta ta del av informationsbrevet där information om studiens syfte och genomförande framgår (se bilaga 1). Inför intervjuerna arbetades en intervjuguide (se bilaga 3) fram med fyra stycken vinjetter. Vinjetterna behandlade situationer där olika värden stod emot varandra vilka yrkesverksamma skulle reflektera över hur de hade valt att göra om de befann sig i den situationen. För att säkerställa att vinjetterna upplevdes realistiska ombads yrkesverksamma att läsa dem och komma med eventuella förslag på ändringar, detta utifrån att Egelund (2008) uppmärksammar att vinjetter måste spegla verkligheten för att de ska fylla sitt syfte och för att intervjun ska flyta på bra.
4.4.1 Under
Intervjuerna genomfördes i lokaler på Malmö Universitet. Varje intervju började med att informanten blev informerad om studien och gavs möjlighet att läsa igenom informationsbrevet en gång till. Detta för att erbjuda både muntlig och skriftlig information om studien och hur intervjuerna kommer gå till. Vidare gavs information om att det var frivilligt att delta och att det var möjligt att när som helst välja att avbryta sitt deltagande. Tillslut ombads informanten att ge sitt skriftliga samtycke till att delta i studien (Se bilaga 2). Sedan började intervjun och intervjuerna varade mellan 40-60 minuter. Alla intervjuer spelades in med mobiltelefon inställd på flygplansläge.
4.4.2 Efter
Efter att intervjuerna genomförts överfördes ljudfilen från mobiltelefon till dator och sedan till en usb-sticka som de förvarats på. Sedan började transkriberingen vilken gjordes snarast möjligt efter intervjutillfället, vilket Bryman (2015) rekommenderar för att ha möjlighet att komma ihåg hur informanten använde kroppsspråk och gester i samband med vad den sade. Eftersom intervjun var inspelad fanns det möjlighet att lyssna på den flertalet gånger vilket möjliggjorde att transkriberingen blev så noggrann och detaljerad som möjligt. För läsbarhetens skull har talspråk justerats till skrivspråk och vid de tillfällen informanterna har gjort korta pauser har det markerats med tre punkter. Efter transkribering har intervjuerna skrivit ut. Den skriftliga intervjun utgör materialet för analysen (Kvale & Brinkmann 2009).
4.5 Analys
För att tolka materialet till denna studie har vad Kvale och Brinkmann (2009) kallar en tematisk analys använts. Enligt Bryman (2015) är det vanligt att använda tematisk analys vid analysering av text inom kvalitativa intervjuer. Därför ansågs
metoden vara lämplig för att tolka detta material. En tematisk analys innebär att utifrån de transkriberade intervjuerna identifiera återkommande likheter och skillnader mellan dem. När det identifierats kan man sedan utifrån dem skapa ett tema. De olika teman kan sedan delas in i underteman. De olika teman som framkommer vid analysen utgör sedan empirin för studien (Bryman 2015). I denna studie framkom teman under intervjuprocessen vilka sedan utgjort grunden för vidare tematisering. Det framkom att informanterna ville göra bra men
upplevde sig hindrade på grund av organisatoriska faktorer. De två
kategoriserades som undertema till huvudtemat hur handlingsutrymme upplevs och hanteras. Vidare framkom att informanterna agerade i oförutsedda situationer, använde erfarenhet som kompass och att kunskapsutbyte och kompetens gav vägledning. De utgör undertema till huvudtemat vad styr handlingsutrymmet. I avsnittet resultat och analys kallas informanterna för intervjuperson ett, två, tre eller fyra och förkortas I1, I2, I3 eller I4. Detta för att minska risken för
igenkänning. Bryman (2015) lyfter att fingerade namn är ett vanligt sätt för att uppfylla kravet på konfidentialitet inom forskning men uppmärksammar samtidigt läsaren på att det inte utesluter möjligheten till identifikation. Därför används inte fingerade namn i denna studie. I denna studie presenteras resultat och analys utifrån ett samlat resultat och syftar inte till att följa en informant genom analysen. Därför bedömdes inte fingerade namn vara motiverat i förhållande till risken för identifikation.
4.6 Etik
All forskning, även studentarbeten, måste förhålla sig till de forskningsetiska principer som finns och reglerar att forskning utförs så ingen kommer till skada. Det handlar om att ha en pågående diskussion och reflektion kring
forskningsprocessen och hur de som studeras hanteras. De olika forskningsetiska kraven som finns är till för att skydda forskningsdeltagarna (Bryman (2015). Kvale och Brinkmann (2009) lyfter att de etiska principerna inte är något som forskaren ska lösa utan bör istället ses som osäkerhetsområden att förhålla sig till och reflektera över under forskningsprocessens gång. De olika principerna är
informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.
Informationskravet och samtyckeskravet utgör förutsättningar för varandra och kallas ibland för informerat samtycke. För tydlighetens skull hålls de separerade i denna redogörelse.
Informationskravet innebär att de informanter som väljer att delta i studien ska ha
delgetts information om studiens syfte och hur den kommer att genomföras. Informationen ska ges på ett sätt så att informanterna förstår den. Det ska också tydligt framgå att det är frivilligt att delta i studien och att det när som helst är möjligt att avbryta sin medverkan om så önskas (Vetenskapsrådet 2011).
Informationskravet har uppfyllts genom att de personer som deltagit i studien fått ta del av informationsbrevet med en presentation av ansvarig för studien och information om studiens syfte och genomförande. Vidare gavs också information om frivillighet, konfidentialitet, att det spelades in och att examensarbetet
eventuellt publiceras på Malmö Universitets databas. Utifrån det hade
informanterna fått all information rörande studien för att kunna ta ställning till om de vill medverka eller inte. Samtyckeskravet innebär att eventuella informanter ska få så mycket information som möjligt om studien för att, utan påtryckningar, kunna ta ställning till om de vill medverka i studien eller inte. För att det ska vara möjligt måste informationskravet vara uppfyllt (a.a.). Samtyckeskravet uppfylldes genom att informanterna fick ta del av informationsbrevet med all information
rörande studien för att ta ställning till om de vill medverka eller inte. De som valde att medverka fick därefter ge sitt skriftliga samtycke till deltagande i studien. Detta insamlades från samtliga informanter innan intervjun.
Konfidentialitetskravet innebär att forskaren är ansvarig för att informanternas
identitet eller känsliga uppgifter inte går att härleda till de personer som deltagit i studien. Det innebär också att säkerställa att obehöriga inte kan få tillgång till informationen (Vetenskapsrådet 2011). Konfidentialitetskravet gäller också hur information från studien hanteras, förvaras och skyddas (Bryman 2015).
Konfidentialitetskravet uppfylls genom att både de inspelade intervjuerna och det transkriberade materialet förvaras inlåst på ett usb-stick. I det transkriberade materialet är informanterna avidentifierade och det finns därför ingen information som kan härledas till någon av informanternas identitet. Nyttjandekravet innebär att informationen som framkommit endast får användas till det ändamålet som angetts för studien (Vetenskapsrådet 2011). Nyttjandekravet uppfylls genom att informationen som framkommit endast används i det syfte som angavs i
informationsbrevet, vilket var det informanterna gav sitt samtycke till. Efter nyttjande enligt syfte förstördes materialet i en dokumentförstörare.
4.7 Förförståelse
Min egen förförståelse för hur handlingsutrymme inom LSS upplevs och används har legat till grund för ämnet till uppsatsen. Utifrån egen yrkeserfarenhet har jag både själv upplevt och sett att handlingsutrymmet används olika. Jag har i denna studie använt min förförståelse för att skapa intervjuguiden och då framför allt till framtagandet av de fyra vinjetterna. I övrigt har jag försökt att distansera mig från den och inta ett objektivt perspektiv under arbetets gång.
4.8 Tillförlitlighet
Istället för att som inom kvantitativ forskning säkerställa kvaliteten genom att mäta validitet och reliabilitet pratas det inom kvalitativ forskning om
tillförlitlighet. Begreppet tillförlitlighet lämpar sig bättre för kvalitativ forskning eftersom den sker i sociala miljöer vilka inte är statiska utan i förändring, därför är det svårt att upprepa samma studie och få samma resultat (Bryman 2015).
Begreppet tillförlitlighet består av de fyra kriterierna trovärdighet, överförbarhet,
pålitlighet och konfirmering. Trovärdighet handlar om hur trovärdiga och
sannolika resultaten från studien är ur andra forskares perspektiv. Överförbarhet handlar om det är möjligt att resultaten från studien kan tillämpas på andra kontexter. Genom att forskaren ger noggranna beskrivningar kan andra få god inblick i kontexten och därmed avgöra om det är möjligt att överföra resultaten.
Pålitlighet innebär att alla faser i forskningsprocessen synliggörs och tydliggörs
för att skapa transparens i forskningen. Konfirmering handlar om att forskaren ska kunna behärska sina värderingar så att de inte påverkar forskningen (a.a.).
För att uppnå tillförlitlighet i denna studie hålls metodgenomgången transparent. Vidare har jag förhållit mig till de regler och riktlinjer som finns för forskning. Jag har dokumenterat hur jag genomfört de olika faserna i processen för att sedan redogöra för dem. Informationsbrevet, samtyckesblanketten och intervjuguiden återfinns som bilagor för att synliggöra underlaget och skapa transparens. Intervjuguiden har utgjort underlaget för empirin och finns därför också tillgängligt för att det ska vara möjligt att genomföra studien igen. Jag har
behärskat mina egna värderingar så de inte påverkat processen genom att utgå från det teoretiska materialet som studien vilar på. Studiens resultat grundas på
yrkeserfarenhet vilket kan göra det svårt att överföra resultatet till en annan kontext. Däremot kommer informanterna från olika verksamheter och olika kommuner. Resultatet syftar inte till att redogöra för specifika upplevelser utan presenteras mer utifrån likheter och skillnader mellan informanternas upplevelser, vilket kan spegla en bredd på resultatet och man kan därför anta att liknande upplevelser förekommer på fler ställen än de informanterna representerar. 4.9 Litteratursökning
Sökning av litteratur har gjorts genom Malmö Universitets databaser Libsearch och Google Scholar. Jag har använt mig av följande sökord: ”staff”, ”care givers”, ”care providers”, ”professionals”, ”disability”, ”intellectual disability”,
”Handlingsutrymme”, ”discretion”, ”scope for action”. När jag funnit studier av intresse har sedan sökningar gjorts utifrån författarna och på så vis funnit vidare forskning av intresse.
5. RESULTAT OCH ANALYS
I följande avsnitt presenteras studiens resultat och analys. Resultatet och analysen presenteras i en sammanvävd text och har analyserats med Michael Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkraten, Johansson (2007) teoretiska begrepp byråkratisk identitet och Svensson m.fl. (2016) teoretiska begrepp
handlingsutrymme. Det presenteras utifrån de olika tema som identifierats genom den tematiska analysen av materialet. Det består av två huvudteman, det första hur handlingsutrymme upplevs och hanteras med dess två underteman viljan att göra bra och organisationen hindrar. Det andra vad styr handlingsutrymmet med dess tre underteman att agera i det oförutsedda, erfarenhet som kompass och
kunskapsutbyte och kompetens ger vägledning.
5.1 Hur handlingsutrymme upplevs och hanteras
Detta huvudtema handlar om hur informanterna upplever sitt handlingsutrymme och hur de hanterar det. Det framkom att informanterna har en vilja och en strävan att använda sitt handlingsutrymme för att det ska bli så bra som möjligt för den enskilde stödanvändaren men upplever att olika organisatoriska faktorer begränsar dem och deras handlingsutrymme i sin yrkesutövning. Vidare handlar temat om hur informanterna hanterar och förhåller sig till dessa upplevda hinder.
5.1.1 Viljan att göra bra
Resultatet från intervjuerna visade att informanterna upplevde sitt
handlingsutrymme som en möjlighet för att utföra sitt uppdrag samtidigt som de upplevde sig hindrade av yttre omständigheter. Alla informanter beskrev en vilja att göra rätt och bra med strävan efter att det ska bli så bra som möjligt för den enskilde stödanvändaren. Informanterna använde sitt handlingsutrymme till att i första hand tillgodose den enskilde stödanvändarens behov, citaten nedan illustrerar detta:
I2 Enligt mig så är det ju deltagarna för det är dem jag jobbar för, det är dem jag är där för
I1 Jag är ju där för dem och se till att de mår bra och kan förstå olika situationer, vad behövs, och när det behövs utefter deras förmåga med min hjälp
Det kan liknas med att informanterna relaterar sina handlingar till den enskilde stödanvändaren på liknande sätt som Svensson m.fl. (2016) beskrivning om att gräsrotsbyråkraten i sitt uppdrag måste välja vilken part de ska relatera sina handlingar till, antingen organisationen och kontroll eller medborgaren och hjälp. Informanterna valde i första hand att relatera sina handlingar till den enskilde stödanvändaren även om det framgick viss lojalitet mot organisationen.
Yrkesverksamma inom LSS uppdrag är att uppfylla lagens intentioner vilka är att arbeta för att den enskilde ska ges möjlighet till självbestämmande och bestämma över sitt liv och sin tillvaro. Målsättningen är att insatser ska stärka den enskilde stödanvändarens förmåga att leva ett självständigt liv. Enligt Socialstyrelsen (2011) är det den enskilde stödanvändarens behov som ska styra vilka insatser som beviljas och ges. Resultatet från intervjuerna visade att informanterna
strävade efter att uppfylla och verkställa lagens intentioner. Informanternas sätt att använda sitt handlingsutrymme kan ses och förstås utifrån Lipskys (2010)
beskrivning av att gräsrotsbyråkrater tillämpar generella regler på individuella behov. Syftet med gräsrotsbyråkratens uppdrag är att möta den enskilde
stödanvändarens behov med organisationens resurser, till sin hjälp har denne sitt handlingsutrymme. Det kan låta enkelt i teorin men informanterna beskrev svårigheter som uppstod i praktiken, några citat illustrerar detta:
I4 Mycket kan man ju forma men man är ju inte obegränsad. Man är ju inte obegränsad att göra vad jag vill eller vad brukaren vill
I1 det finns ju saker med de boende liksom som är beslutat, både högre upp ifrån och från de själva som jag inte kan styra över utan får krasst rent rätta mig i ledet liksom
Citaten beskriver hur informanterna upplevde att deras handlingsutrymme
begränsas till följd av både organisation och den enskilde. Deras upplevelse av att vara begränsad kan förklaras utifrån Lipskys (2010) teori om att
gräsrotsbyråkrater verkar mellan organisation och medborgare med uppdraget att tillmötesgå båda parter. Informanternas upplevda begränsning kan ses som en reaktion på att det finns flera motstridiga värden vilka de förväntas förena till en lösning som tillfredsställer båda parter. Det är till följd av de motstridiga värden som Lipsky (2010) menar att rollen som gräsrotsbyråkrat är komplex och svår. Svensson m.fl. (2016) menar att det därför ställer krav på gräsrotsbyråkratens kompetensnivå och ansvarstagande. För att gräsrotsbyråkraten ska kunna utföra sitt uppdrag menar Johansson (2007) att gräsrotsbyråkrater anpassar den enskilde stödanvändaren till ett för organisationen passande format, vilket Johansson (2007) kallar byråkratisk identitet. En byråkratisk identitet får den enskilde genom att dennes behov kategoriseras och anpassas efter organisationens struktur.
Nedanstående citat kan ses som ett exempel på när informanten i sin yrkesroll som gräsrotsbyråkrat kontrollerade att den enskilde passade in i organisationens kategorisering:
I2 Det hade väl varit sin sak om hon liksom bara hade haft `Nej, jag känner inte för det` men nu är hon ju trött också så då är där ju ett grundläggande behov för att hon kanske behöver vara hemma
Informantens kontroll av att det rör sig om ett grundläggande behov och inte enbart den enskildes vilja kan ses som ett exempel på att informanten anpassar och kategoriserar den enskilde stödanvändaren till en byråkratisk identitet. Detta för att kontrollera att den enskilde stödanvändarens behov passar in enligt organisationens ram, och därmed är något organisationen ska tillgodose.
Anpassningen av den enskilde stödanvändaren till en byråkratisk identitet kan ses som ett sätt för informanterna att använda sitt handlingsutrymme för att kunna tillmötesgå både den enskilde och organisationen.
Svensson m.fl. (2016) lyfter att rollen som gräsrotsbyråkrat innebär att med stöd i sin kompetens ansvara för att beslut som tas är välgrundade och i den mån det är möjligt tillmötesgår alla parter. Även Johansson (2007) lyfter att rollen som gräsrotsbyråkrat innebär ansvarstagande. Detta för att de beslut de tar påverkar den enskilde stödanvändarens livssituation avsevärt vilket är en viktig del i ett yrke som gräsrotsbyråkrat. Resultatet från intervjuerna visade att informanterna är medvetna om detta, en informant sa:
I1 och då är det bättre att kunna erbjuda den biten istället för att jag kanske ska säga eller göra någonting och så blir det jätte fel. För det vill jag ju inte
Denna informant resonerade kring hur denne skulle använda sitt
handlingsutrymme i syfte att det ska bli så bra som möjligt för den enskilde. Informantens resonemang tyder på att denne upplever att det finns olika
möjligheter att agera inom sitt handlingsutrymme men är också medveten om att beslut kan innebära negativa konsekvenser för den enskilde stödanvändaren. Informanten upplevs medveten om det ansvar som Svensson m.fl. (2016) och Johansson (2007) lyfter att rollen som gräsrotsbyråkrat innebär.
Giertz (2012) beskriver i sin studie att yrkesverksamma tampas med känslor av osäkerhet kring sin yrkesroll och de beslut som tas. Hon beskriver vidare att den enskilde stödanvändaren är beroende av den yrkesverksammas kunskap och kompetens eftersom det åligger dem att besluta om saker som påverkar dem och deras liv. Detta beskriver Johansson (2007) som en viktig komponent för att en yrkesroll ska klassas som gräsrotsbyråkrat. Osäkerhet kring yrkesroll och beslut kan tänkas bero på frånvaron av riktlinjer och styrande dokument för
yrkesverksamma att förhålla sig till, vilket ställer krav på dem att förlita sig på sin kompetens och använda sitt handlingsutrymme. Detta ställer i sin tur krav på ansvarstagande och professionalitet. Vidare lyfter Johansson (2007) maktaspekten som finns i relationen mellan den enskilde stödanvändaren och
gräsrotsbyråkraten. Gräsrotsbyråkraten har makt att besluta om saker som påverkar den enskilde stödanvändarens livssituation och den enskilde är i
beroendeställning gentemot gräsrotsbyråkraten. Johansson (2007) beskriver detta som kännetecknande men också problematiskt för gräsrotsbyråkraten. Det gör även informanterna i denna studie:
I3 sen så är det ju hela tiden ett dilemma kan jag uppleva, att om en brukare vill göra någonting som är skadligt eller så, så kan det finnas en å ena sidan en vilja att skydda samtidigt som den andra sidan vill tillåta personen i fråga att göra misstag och lära utifrån det men samtidigt så kanske man har en
funktionsnedsättning som gör att konsekvenstänk inte är så enkelt, och där kan det bli svårt
Informanten beskrev hur denne upplevde svårigheter i att förhålla sig till det maktövertag som yrkesrollen innebär. Informanten är medveten om sin
maktposition i förhållande till den enskilde och beskrev att dilemmat ständigt är närvarande. Denna medvetenhet som informanten uttryckte följer av ett
reflekterande förhållningssätt, vilket Socialstyrelsen (2011) efterfrågar. Detta för att yrkesverksamma har inflytande och möjlighet till stark styrning över den enskilde stödanvändarens tillvaro och måste därmed vara medveten om det och förvalta sin maktposition väl. Olin (2003) och Kittelsaa (2008) studier visar att yrkesverksamma bestämmer över den enskilda och Kittelsaa (2008)
problematiserar definitionsmakten som yrkesverksamma har i förhållande till den enskilde stödanvändaren. Att använda sin makt och bestämma över den enskilde som befinner sig i beroendeställning kan inte ses som att yrkesverksamma använder sitt handlingsutrymme på ett optimalt sätt. Detta för att de
yrkesverksamma inte försöker tillmötesgå de olika parterna, vilket kan ses som att de inte använder sitt handlingsutrymme överhuvudtaget. Även om det uppstår ett dilemma för gräsrotsbyråkraten så är dennes uppdrag att med sitt
handlingsutrymme tillmötesgå organisationens regler och riktlinjer samtidigt som de ska uppfylla rättighetslagstiftningen LSS. Detta dilemma är vad Lipsky (2010) menar är kännetecknande för gräsrotsbyråkratens position och uppdrag.
5.1.2 Organisationen hindrar
Svensson m.fl. (2016) redogör för att socialt arbete bedrivs mellan det offentliga och det privata. Lipsky (2010) redogör för att gräsrotsbyråkratens uppdrag befinner sig mellan lagar och regler, normer och värderingar vilka styr organisationer och gräsrotsbyråkraters uppdrag. Dessa ska gräsrotsbyråkrater förhålla sig till samtidigt som de tillmötesgår den enskilde stödanvändaren. Vidare redogör Lipsky (2010) i sin teori för att gräsrotsbyråkraterna befinner sig längst ner i en organisation och har därmed många krav på sig uppifrån samtidigt som de ska tillmötesgå den enskilde medborgaren och dennes individuella behov.
Gräsrotsbyråkraten är styrd av organisationens ramar men innanför dem har de möjlighet till handlingsfrihet (a.a.). Resultatet från denna studie visade att informanterna upplevde svårigheter med att använda sitt handlingsutrymme och fullfölja sitt uppdrag till följd av organisatoriska faktorer. Svårigheterna berodde bl.a. på organisering, utformning och att informanterna inte kände att de var eniga med organisationens beslut och förhållningssätt. Organisationen upplevdes
hindrande i situationer där informanten skulle verkställa något som den inte kände sig helt enig med. Citaten nedan exemplifierar det:
I1 Det är lätt att ta beslut. Typ en kommun har ju gärna `det här står vi för` och sen är det personalen på golvet som ska leva upp till det där, men de har kanske inte tänkt igenom det så jätteväl
I2 man har ju en värdegrund som är kommunens värdegrund till exempel och sen har man gjort en som är individanpassad, men man ska ju ändå kunna… jag måste ju kunna stå för min
yrkesroll i situationen
Citaten kan förstås utifrån Lipsky (2010) förklaring om att gräsrotsbyråkraterna har krav uppifrån i organisationen som de ska förhålla sig till och uppfylla, samtidigt som de ska tillmötesgå den enskilde stödanvändaren. I Lewin (2009) framkommer att organisationers ambitionsnivå påverkar hur handlingsutrymmet används. Det är möjligt att informanterna inte upplevde sig överens med
ambitionsnivån inom den organisation de arbetade inom. Citaten illustrerar det dilemma som Lipsky (2010) menar är kännetecknande för gräsrotsbyråkratens uppdrag när de ska försöka förena den enskildes intressen med organisationens. Resultaten visade också att informanterna upplevde sig begränsade i sina
möjligheter att använda sitt handlingsutrymme till följd av organisatoriska regler och riktlinjer som bland annat personalresurser. Informanterna upplevde sig hindrade för att utan personalresurser begränsades deras möjligheter att tillgodose de enskilda stödanvändarnas behov. Lewin (2012) lyfter detta dilemma och menar att yrkesverksammas möjligheter att uppfylla LSS lagens krav är beroende av hur mycket resurser politiker tillskjuter. Detta eftersom resurserna bland annat
används till personal. Enligt Lipsky (2010) är detta ett välkänt dilemma för gräsrotsbyråkraten som ska förhålla sig till lagstiftning, regler, normer och praxis. Innanför dem är de fria att agera och besluta. En informant uttrycker sin
frustration kring detta:
I1 Det kan ju vara såhär att det är bestämt i organisationen, låt säg att nu ska vi jobba två stycken här, två personal på kvällen och så har vi tio personer att ta hand om... men hur i helskotta har de tänkt att vi ska kunna se till deras behov?
Informantens beskrivning kan förstås utifrån att denne inte kan uppfylla LSS lagen, där den enskilde stödanvändarens behov ska tillgodoses, till följd av bestämmelser inom organisationen. Detta skapade frustration och kan förstås på liknande sätt som föregående tema lyfte där informanterna uttryckte en önskan om att göra rätt och bra men upplevde sig begränsade. En anledning till efterfrågan på personalresurser kan vara att informanterna upplever en osäkerhet och okunskap om organisationens riktlinjer vilket därför kan tänkas vara en anledning till att mer resurser efterfrågas i tron om att de kan motverka det. I sådana fall har
informanterna inte den kompetens som Svensson m.fl. (2016) menar att
gräsrotsbyråkrater måste ha för att kunna ta välgrundade beslut. Följande citat kan ses som avsaknad av den:
I1 Sen har vi en värdegrund som man ska följa och så här, som det står i mitt arbete… nu kan jag tyvärr inte den utantill men det finns en värdegrund
Att vara medveten om att det finns en värdegrund men inte ha kunskap om den kan inte ses som förenligt med det ansvarstagande som både Johansson (2007) och Svensson m.fl. (2016) beskriver följer med rollen som gräsrotsbyråkrat. Det kan inte heller ses som förenligt med uppdraget vilket Svensson m.fl. (2016) menar kräver kunskap om styrning för att kunna agera i enlighet med.
Avsaknaden av denna kunskap bör ses som ett hinder för att använda sitt handlingsutrymme på ett optimalt sätt.
Informanterna beskrev att de i olika situationer använde sitt handlingsutrymme till att motivera den enskilde stödanvändaren. ”Att motivera” är återkommande i alla intervjuer och används i situationer där informanterna upplevde att deras
handlingsutrymme begränsas till följd av organisatoriska regler eller lagstiftning. ”Att motivera” skulle kunna utryckas som ”att övertala”, detta för att det är så informanternas handlingsutrymme används i situationer där det upplevdes begränsat. Istället för att överträda organisationens regler eller lagstiftning försöker informanterna att övertala den enskilde stödanvändaren att göra enligt informantens förslag. Det går att anta utifrån informanternas berättelser att detta tillvägagångssätt är vanligt förekommande inom LSS verksamheter:
I4 Fastän att det kan bli så ändå, tyvärr, för att man inte har möjligheter. Eller motivera, tvinga är ju… man drar ju inte ut någon i en bil och binder fast den där och kör iväg utan, men motivera, övertala kan ju också kännas tvingande
I3 Att istället för att… men tvinga med… att man istället försöker locka fram en känsla av att vilja med
Detta sätt som informanterna använde sitt handlingsutrymme kan ses och förstås i enlighet med Johansson (2007) beskrivning av att den enskilde stödanvändaren anpassas till organisationen och får en byråkratisk identitet. Vidare beskriver Johansson (2007) att anpassningen är nödvändigt för att organisationen ska kunna möta den enskilde stödanvändarens behov. Att arbeta så kan dock inte ses som förenligt med LSS värdegrund. Lewin (2012) lyfter bland annat
självbestämmande och frivillighet som värden att förhålla sig till i arbetet inom LSS verksamheter. Att omvandla den enskilde till en byråkratisk identitet kan inte ses som att arbetet strävar efter den enskildes självbestämmande och frivillighet. Detta då den byråkratiska identiteten baseras på organisationens intressen och tillskrivs den enskilde utan dennes vetskap.
Resultatet visade även att informanterna upplevde sitt handlingsutrymme begränsat till följd av att LSS insatser är kollektivt utformade:
I4 det är ju problemet med boende att man måste lite anpassa sig, där är ju många som bor där och personalen kan ju inte vara överallt samtidigt
I4 anpassa hur hon vill göra lite efter hur det fungerar för verksamheten
Anledningen till att insatser är kollektivt utformade kan antas bero på att det lämpar sig bäst för organisationen. Detta bör innebära att den enskilde även i detta sammanhang anpassas till organisationen och får en byråkratisk identitet för att organisationen ska kunna ta hand om och möta dennes behov. I LSS klargörs att stödet ska vara individuellt anpassat och utformat efter den enskilde
stödanvändarens behov vilket är tvärtemot Johansson (2007) beskrivning av när den enskilde får en byråkratisk identitet. Detta innebär att organisationers organisering och styrning inte är förenligt med LSS lagstiftningen trots att det är
