Att möta patienter efter ett suicidförsök- En litteraturstudie

Att möta patienter efter ett suicidförsök

To meet a patient after an attempted suicide

Författare: Nathalie Molin och Zeynep Turan

VT 2021

Examensarbete: Kandidat, 15 hp

Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.

Handledare: Malin Karlberg - Traav, Universitetsadjunkt, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, Professor, Örebro universitet

Abstrakt

Bakgrund: Trots ett stort mörkertal så ökar suicidal problematik runt om i världen.

Vårdtiden är viktig för patienten efter ett suicidförsök. Det är viktigt att bemöta och bekräfta patienten genom att skapa en relation. Första mötet med patienten är grunden för att

patienterna ska få tillit till sjuksköterskan. Tidvattenmodellen är en teori som följer patientens olika faser under vårdtiden.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att möta patienter som har genomfört ett

suicidförsök.

Metod: En litteraturstudie med systematisk översikt. Artiklarna söktes fram i databaserna

Cinhal, Medline och PsykINFO. Artiklarna granskades och sammanställdes genom en integrerad analys.

Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier; Erfarenheter, upplevelser och

bemötande med underkategorierna: brister i utbildningen, erfarenheter av att möta patienten, kunskaper om suicidal problematik, sjuksköterskans profession, känslor i mötet med

patienten, distansering till patienten, hur miljö och ledning har inverkan på sjuksköterskorna, sjuksköterskans positiva och negativa känslor i mötet med patienten, upplevelser av blandade känslor som uppkom hos sjuksköterskorna samt attityder kring suicidal problematik kopplat till religion och ålder.

Slutsats: Ökad utbildning och mer kunskap hos sjuksköterskorna krävs för att kunna bemöta

patienter med suicidal problematik. Med förståelse kan sjuksköterskorna hantera sina känslor och minska osäkerheten kring patienterna.

Innehållsförteckning

2.5 Tidvattenmodellen (Tidal Model) ... 4

3. Problemformulering ... 5 4. Syfte ... 5 5. Metod ... 5 5.1 Design ... 5 5.2 Datainsamling ... 5 5.3 Urval ... 6 5.4 Kvalitetsgranskning ... 6 5.5 Dataanalys ... 6 6. Forskningsetiska överväganden... 6 7. Resultatredovisning ... 7 7.1 Erfarenheter ... 7 7.1.1 Brister i utbildningen ... 7

7.1.2 Erfarenheter av att möta patienten ... 8

7.1.3 Kunskaper om suicidal problematik ... 8

7.1.4 Sjuksköterskans profession ... 8

7.2 Upplevelser ... 8

7.2.1 Känslor i mötet med patienten ... 8

7.2.2 Distansering till patienten... 9

7.2.3 Hur miljö och ledning har inverkan på sjuksköterskorna ... 9

7.3 Bemötande ... 9

7.3.1 Sjuksköterskans positiva och negativa känslor vid mötet med patienten ... 9

7.3.2 Upplevelser av blandade känslor som uppkom hos sjuksköterskorna...10

7.3.2 Attityder kring suicidal problematik kopplat till religion och ålder ...10

9. Diskussion ... 11 9.1 Metoddiskussion ... 11 9.1.1 Design...11 9.1.2 Datainsamling ...11 9.1.3 Urval ...11 9.1.4 Kvalitetsgranskning ...11 9.1.5 Dataanalys...12 9.1.6 Etiska aspekter ...12 9.2 Resultatdiskussion... 12 9.2.1 Erfarenheter...13 9.2.2 Upplevelser...14 9.2.3 Bemötande ...15 9.2.4 Genus ...16

10. Slutsatser och klinisk nytta ... 16

11. Fortsatt forskning ... 16

Referenser ... 17

Bilagor:

Bilaga 1 – Sökmatris Bilaga 2 - Artikelmatris

1

1. Inledning

Psykisk ohälsa ökar allt mer i dagens samhälle främst bland unga personer. Det är allt fler personer som rapporteras för ett försök till en suicidal handling. Sjuksköterskor möter inte bara suicidal problematik inom en specialiserad avdelning utan även på somatiska

avdelningar. Många gånger har sjuksköterskor stött på patienter med suicidal problematik och vet inte hur det ska förhålla sig i mötet med patienten. Författarna har upplevt svårigheter i mötet mellan sjuksköterskor och patienter med suicidal problematik. Upplevelserna kommer från tidigare arbetslivserfarenheter samt verksamhetsförlagt utbildning inom psykiatrin. Därav föll valet på att göra en litteraturstudie om sjuksköterskornas upplevelser av att möta denna patientgrupp då ämnet var av intresse hos författarna.

2. Bakgrund

2.1 Historik

Suicid ses idag som ett globalt hälsoproblem, närmare 800 000 suicid inträffar per år världen över (WHO, 2019a). Det har även visat sig att för varje suicid finns det minst 20 suicidförsök (Khezeli, Hazavehei, Ariapooran, Ahmadi, Soltanian & Rezapur-Shahkolai, 2019). WHO (2019a) beskriver att suicid förekommer bland alla åldersgrupper, dock har det har visat sig vara vanligast bland personer som är 15 - 29 år (WHO, 2019a). Suicid är ett problem även i höginkomstländer där en ökning förekommer. I höginkomstländerna är det fler män än kvinnor dör efter att ha genomfört en suicidal handling (WHO, 2018). Suicidtankar och suicidförsök är vanligast bland unga personer och främst unga kvinnor. År 2019 dog runt 1269 personer i Sverige av en suicidal handling. De personer som var arbetslösa eller hade ekonomiska svårigheter var ofta de som hade en ökad risk att dö av suicid

(Folkhälsomyndigheten, 2020b).

2.2 Tidigare forskning

Rayner, Blackburn, Edward, Stephenson & Ousey (2019) visade att det fanns blandade attityder mot personer som självskador. Sjuksköterskor kände negativa känslor som bland annat frustration och ilska. Det ansågs vara relaterat till att sjuksköterskan inte hade tillräckligt med beprövad kunskap om denna patientgrupp, men även att det inte fanns

tillräckligt med utbildning för hur dessa patienter ska bemötas (Rayner et al., 2019). En annan studie visade att sjuksköterskorna inte kände sig mentalt förberedda att ta emot patienter som utfört ett suicidförsök eller som självskadar (Rayner et al., 2019). Studien visade även att andra arbetsuppgifter såsom blodprover och vitala parametrar hos den aktuella patienten prioriteras istället för att bemöta samt vårda patienten innan ankomst till avdelningen (Fontão, Rodrigues, Motta Lino, Motta Lino & Silveira Kempfer, 2018).

Guptill (2011) beskriver att risken för suicid är störst efter ett suicidförsök. Suicid ökar bland världens befolkning men det finns även ett stort mörkertal som inte rapporterats. Tiden direkt efter ett suicidförsök är den mest kritiska tiden. Den vårdtid som väntar personen kan

upplevas som väldigt ostabil, dels på grund av att personen är trött och utmattad men det handlar även om att personen har misslyckats med sitt suicidförsök (Guptill, 2011). Vårdtiden efter ett misslyckat suicidförsök behöver vara så optimal det bara går. Det är svårt då det finns en stigmatisering gällande suicid och suicidförsök. Personen som har utfört ett

suicidförsök känner skam och skuld samt motsätter sig vården som erbjuds. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal däremot har blandade känslor kring behandling. Det handlar om känslor så som förbittring och ilska men personalen kan även känna hopplöshet därmed har personalen då svårt att ge en patientsäker vård som inte baseras på känslorna (Guptill, 2011).

2

2.3 Definitioner

2.3.1 Självskadebeteende

Det förekommer en ökning bland personer som självskadar sig. Det finns en risk för att varje självskada leder till mortalitet. Patienter som kommer in akut till följd av en självskada löper en större risk för att dö i suicid inom de närmaste fem åren (Rayner et al., 2019). I studien framkommer det att om det skulle vara en engångsföreteelse så finns det en mindre risk ifall det är en patient som återkommer till akutvårdsavdelningen relaterat till självskador. Då löper den patienten en större risk att dö som en följd av självskadan (James, Stewart & Bowers, 2012; Rayner et al., 2019).

2.3.2 Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa ses inte som ett tillstånd utan begreppet används för att samla flera olika tillstånd. Begreppet psykisk ohälsa handlar om både psykiska besvär samt de psykiatriska tillstånden hamnar under denna kategori (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Folkhälsomyndigheten (2021) beskriver vidare att oro, nedstämdhet, yrsel och huvudvärk är några av de psykiska besvären som klassas som ohälsa. Dessa besvär påverkar personens vardag men de är inte så pass allvarliga för att uppfylla diagnoserna för ett psykiatriskt

tillstånd. Ett psykiatriskt tillstånd innebär att personen har en diagnos som ligger till grund för den psykiska ohälsan. Det är diagnoser som bland annat depression, ångestsyndrom eller någon typ av missbruk som är skadligt för personen (Folkhälsomyndigheten, 2021). Psykisk ohälsa innebär att patienten har tankar, beteende, uppfattningar som anses vara onormalt (Folkhälsomyndigheten, 2021; WHO, 2019b).

2.3.3 Suicid/ Suicidförsök

“Suicid innebär en avsiktligt självdestruktiv handling som leder till döden” (Socialstyrelsen, 2020). Inom hälso- och sjukvård används begreppet suicid som ett självmord. Ordet

självmord anses vara negativt laddat hos bland annat anhöriga som mist någon som har tagit sitt liv (Sjöström, 2019). Sjöström (2019) beskriver att de anhöriga ansåg att en negativ laddning fanns kring ordet självmord och uttrycket att “begå självmord”. De anhöriga hade önskemål och ville istället att ordet suicid skulle användas samt uttrycket “ta sitt liv”

(Sjöström, 2019). Ett suicidförsök innebär att personen gör ett försök i syfte att ta sitt liv men överlever suicidförsöket (Sjöström, 2019). Att en person har ett självskadebeteende eller självskadar förklaras med att personen som utför dessa handlingar gör det medvetet

(Folkhälsomyndigheten, 2020c). Att en person självskadar innebär dock inte att personen har för avsikt att ta sitt liv. De personer som har en suicidal problematik gör det med syftet att självskada däremot finns det ett bakomliggande syfte till att personen självskadar och detta är att personen “hoppas” att självskadan i slutändan ska leda till ett suicidförsök

(Folkhälsomyndigheten, 2020c). 2.3.4 Riskfaktorer

Ett samband mellan psykisk ohälsa och suicid har uppmärksammats (Folkhälsomyndigheten, 2021). Den vanligaste underliggande faktorn vid ett suicidförsök har visat sig vara depression (Socialstyrelsen, 2020). Enligt Socialstyrelsen (2020) kan olika bakomliggande sjukdomar vara en av orsakerna till ett suicidförsök (Socialstyrelsen, 2020). Alkohol och droger är faktorer som bland annat kan ha en påverkan på en person med suicidala tankar och hur personen uttrycker suicidtankar samt suicidplaner. Andra påverkande riskfaktorer hos personen kan vara ogynnsamma relationer, ärftlighet samt isolering. Traumatiska händelser som skett i uppväxten eller i personens liv som mobbning, övergrepp eller misshandel kan

3 vara bidragande faktorer till att en person väljer att göra ett försök till en suicidal handling (Folkhälsomyndigheten, 2020a).

2.3.5 Friskfaktorer

Enligt folkhälsomyndigheten (2020a) finns det friskfaktorer som kan skydda en person från att utföra ett suicidförsök. Att en person har goda relationer och stabilt nätverk omkring sig som stöttar personen kan vara en skyddande friskfaktor (Folkhälsomyndigheten, 2020a). En annan friskfaktor som finns handlar om personens självförtroende, om personen har ett bra självförtroende finns det en möjlighet att lättare kunna styra sina egna känslor kring suicidala handlingar (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Personer som kan förstå vikten av att söka hjälp när suicidala tankar uppstår, kan personen använda sig av strategier för att lösa sina problem som i sin tur leder till en mindre risk för suicidala handlingar

(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Skyddande faktorer för en person med suicidala tankar kan således vara att ha sunda levnadsvanor och daglig motion (Folkhälsomyndigheten, 2020a). Nationellt kliniskt kunskapsstöd (2020) beskriver att patienter som har en förmåga att kunna hantera den psykiska påverkan har en skyddande faktor för att inte begå ett suicidförsök. Att en person känner rädsla när den ska begå en kroppslig suicidal handling är en positiv faktor i sig då det kan hindra personen från utförandet. Kultur och tro kan ha en påverkan på ifall en person har modet eller möjligheten till att utför ett suicidförsök (Nationellt kliniskt

kunskapsstöd, 2020).

2.4 Sjuksköterskans bemötande

Värdegrunden för omvårdnad beskriver att det första mötet med patienten ses som en grund för sjuksköterskan och patientens framtida relation (Svensk sjuksköterskeförening, 2016). I mötet ska sjuksköterskan och patienten kunna dela på makten där alla tankar och funderingar är av samma värde. Sjuksköterskan behöver skapa tillit hos patienten för att kunna ge hopp och skapa meningsfullhet hos patienten (Svensk sjuksköterskeförening, 2016).

Enqvist (2019) beskriver hur viktig det är att bemöta och bekräfta patienten i situationen patienten befinner sig i. Att skapa en trygg och säker kontakt är viktigt för patientens tillfrisknande. Vidare beskriver Enqvist (2019) att sårbarheten är viktig att bekräfta hos patienten och detta gör sjuksköterskan med hjälp av kunskap samt utbildning. För att

sjuksköterskan ska kunna stödja patienten och möta patientens sårbarhet under hela vårdtiden krävs det att sjuksköterskan ger rätt information till patienten. Har sjuksköterskan inte den kompetens som krävs så sänder sjuksköterskan fel information som i sin tur leder till brister i tilliten och det blir ett möte med patienten som inte blir pålitligt (Enqvist, 2019).

Samtidigt beskriver Andersson (2019) att patienten söker vård för att patienter anser att sjuksköterskan besitter den kunskap och träning som krävs för att behandla patienten. Andersson (2019) förklarar vidare tre punkter som är viktiga: sjuksköterskan bör ha uppdaterad och tillräcklig med kunskap, kunskapen som sjuksköterskan besitter ska tränas och utvecklas samt att sjuksköterskan bör vara medveten om vart gränsen går i

sjuksköterskans profession. Punkterna som Anderson (2019) beskriver ligger till grund för hur sjuksköterskan behöver öka sin medvetenhet för att känslor och tankar kommer inte ska komma vägen för sjuksköterskans bemötande.

International Council of Nursing [ICN] beskriver vikten av sjuksköterskans grundläggande fokusområden vid bemötandet av patienterna (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). Sjuksköterskan har ansvaret för att kunna tillgodose patientens behov av hjälp. Det gör sjuksköterskan genom att möta patienterna med respekt, lyhördhet och kunna följa riktlinjer

4 där sjuksköterskan respekterar patientens integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a). . Sjuksköterskan ska vårda sina patienter i en miljö där de kan uppfylla en säkerhet för

patienten där värderingar, trosuppfattningar och rättigheter respekteras (Svensk sjuksköterskeförening, 2017a).

Sjuksköterskan ska ha en kompetens för att kunna möta patienter med olika behov och bör tillämpa en personcentrerad vård då varje patient inte är den andra lik (Svensk

sjuksköterskeförening, 2017b). McCormack & McCance (2006) beskriver att omvårdnaden kring patienten behöver vara personcentrerad vilket innebär att patienten i största mån måste få möjlighet att vara delaktig i det beslut som tas kring sin egen vård. För att skapa en god relation mellan patienten och sjuksköterskan krävs det att sjuksköterskan lägger vikt på patientens önskemål och tillsammans skapar en plan för framtida behov (Svensk sjuksköterskeförening, 2017b).

2.5 Tidvattenmodellen (Tidal Model)

Tidvattenmodellen är en teori som introducerades inom akutpsykiatrin av Phil Barker. Teorin har utvecklats och implementerats mot vissa vårdavdelningar (Barker, 2001). Alla patienter som söker vård behöver genomgå tre olika faser: den kritiska fasen, övergångsfasen samt utvecklingsfasen. Patientens behov behöver vara det väsentliga i vården oavsett vilken fas personen befinner sig i. Fokus ligger på att identifiera de nödvändigaste processerna för patientens omvårdnad. Modellen är inriktad på att komplettera den aktuella vården och behandlingen (Barker 2001).

Tidvattenmodellen har fokus på den typ av stöd som människor kan tänkas behöva för att räddas från den kris de befinner sig i eller att hjälpa människan att utvecklas för att få livet att fungera igen. Livserfarenheter beskrivs enligt tidvattenmodellen som metaforiska. Människan som upplever en livskris befinner sig på djupt vatten och risken finns att människan drunknar. De människor som har upplevt trauma förklarar att de tappar självkänsla eller självkontroll. Det är dessa människor som behöver en räddning i sitt liv med utveckling och möjlighet till återhämtning (Barker, 2001). Barker (2001) beskriver vidare att om det ska gå att arbeta personcentrerat behöver människans befintliga resurser lyftas fram samt hitta lösningar. Processerna för att genomföra detta är till för att stödja personen och inte att begränsa. Tidvattenmodellen visar även att allting inte behöver vara frid, det finns en kaotisk karaktär hos människor. Det är viktigt att förstå personens nuvarande situation och inte fokusera för mycket på sjukdomen eller den störning som personen har. Det är viktigt att förstå vilken relation personen själv har till sin situation och sitt tillstånd (Barker, 2001).

Barker (2001) beskriver vidare att tidvattenmodellen använder sig av tre olika dimensioner som kan representera en människans personlighet: världen, jag själv och alla andra. Den dimensionen som omfattar världen handlar om att personens behov av att bli förstådd ska tillgodoses. Det är viktigt att bekräfta personens sjukdom, nöd eller trauma. Med hjälp av ett bedömningsinstrument dokumenteras händelser och upplevelser med personens egna ord. Samtidigt är det viktigt att dokumentera vad patienten känner i dessa situationer samt vad personen behöver göra som svar på händelserna (Barker, 2001). I den dimensionen som handlar om personen själv läggs vikten på personens behov av emotionell och fysisk säkerhet. Säkerhetsplanen är ett bedömningsformat som utvecklats inom denna dimension. Säkerhetsplaner identifierar vilket stöd som behövs för att säkerställa personlig säkerhet samt kompensera risken att personen skadar sig själv eller andra genom en direkt handling eller genom försummelse. I dimensionen som handlar om alla andra läggs vikten på stöd från omgivningen som personen behöver för att eventuellt börja leva ett vanligt liv igen. Stödet

5 handlar om medicinska och psykologiska insatser, men det kan även omfatta faktorer som bostad, ekonomi, yrke och fritid (Barker, 2001).

I alla dimensioner är det viktigt som sjuksköterska att sätta sig in i personens tidigare upplevelser och erfarenheter genom personens berättelser. Det är samtidigt viktigt att engagera personen i hela behandlingsprocessen och om möjligheten finns även bidra till insatser som kan tillgodose personens behov (Barker, 2001).

3. Problemformulering

Suicid ökar och har blivit ett globalt hälsoproblem. Idag dör det cirka 800 000 personer runt om i världen i suicid. Trots det ökade suicid antalet världen över finns det idag ett stort mörkertal som inte redovisas. Det har skett en ökning bland patienter som självskadar och det finns en risk för suicidförsök hos denna patientgrupp. Ordet självmord eller uttrycket begå självmord är negativt laddat enligt familjer och anhöriga till de personer som har suicidal problematik. Det finns flera faktorer som påverkar personens beslut till självskada eller suicid är viktigt att lyfta fram. Det handlar om familj, vänner, umgänge men även bakomliggande sjukdomar eller tillstånd som har en påverkan. Det finns en möjlighet att sjuksköterskor kommer träffa på en patient med suicidal problematik oavsett om sjuksköterskan väljer att arbeta inom en psykiatrisk avdelning eller inom en somatisk avdelning, därför är det första mötet med patienten ett av de viktigaste mötena.

4. Syfte

Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter som har genomfört ett suicidförsök.

5. Metod

5.1 Design

Denna studie genomfördes som en litteraturstudie med systematisk översikt. Resultatet av de utvalda vetenskapliga artiklarna har granskats och sammanställts genom en integrerad analys (Kristensson, 2014).

5.2 Datainsamling

Relevanta vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna Cinahl, Medline och PsykINFO. Innan sökningen påbörjades tog författarna fram de meningsbärande orden i syftet. De meningsbärande orden var sjuksköterska, upplevelser, suicid och suicidförsök. Översättning av de meningsbärande orden utfördes med hjälp av svensk MESH. I sökningen användes ämnesord i respektive databas. Bland de meningsbärande orden fanns det termer som inte kunde kopplas ihop till ämnesord. De olika termerna gjorde författarna sedan en

fritextsökning på. För att få fram en så bred sökning som möjligt med många träffar användes varje term och ämnesord för sig. Trunkering användes på tre av sökorden för att inkludera böjning av orden. Ämnesorden och termerna med liknande betydelse söktes tillsammans och bildade ett sökblock. Varje sökblock innehöll den booleska sökoperatorn OR. Booleska operatorn AND användes för att sammanställa sökningarna till en sökning. För att begränsa sökningen ytterligare användes begränsningarna peer reviewed, english language och sökträffarna begränsades till de senaste tio åren, se bilaga 1.

6

5.3 Urval

Sökningen i de tre olika databaserna gjordes gemensamt och gav ett resultat på 224 artiklar. Författarna gick sedan igenom resultatet av sökningen och läste alla artiklarnas titlar. Efter genomgång av titlarna läste författarna sammanlagt 43 abstracts. Av dessa 43 artiklarna så fjärrlånade författarna fyra artiklar, en artikel gick inte att få i fulltext samt att det fanns sju dubbletter av artiklarna. Författarna läste sammanlagt 24 artiklar i helhet för att sedan kunna välja ut 11 relevanta artiklar som svarar på syftet, se bilaga 1. Av det 11 artiklarna som ingick i litteraturstudiens resultat var det 4 kvalitativa och 7 kvantitativa artiklar.

Inklusionskriterierna var sjuksköterskornas upplevelser av att möta patienter som har genomfört ett suicidförsök och som har ett självskadebeteende. Artiklarna som studerade psykiatrisjuksköterskans perspektiv exkluderades då den här litteraturstudien fokuserar på sjuksköterskornas upplevelser och inte psykiatrisjuksköterskan då psykiatrisjuksköterska är en specialistutbildning.

5.4 Kvalitetsgranskning

Kristensson (2014) beskriver hur en kvalitetsgranskning bör gå till. Det första steget handlar om att granska artiklarna i urvalet för att göra en bedömning om vilka artiklar som är

relevanta. I nästa steg bör artiklarna läsas i fulltext för att göra ytterligare en gallring av artiklarna. Kristensson (2014) beskriver att de kvarvarande artiklarna genomgår en kvalitetsgranskning med hjälp av granskningsmallar. Författarna använde sig av

granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014) för att granska de kvalitativa artiklarna. Med hjälp av granskningsmallen bedömde författarna vilka artiklar som inkluderades samt vilka artiklar som exkluderades från studien. De kvantitativa artiklarna granskades med hjälp av granskningsmallen i Kristensson (2014). I

granskningsmallen fanns det frågor att utgå ifrån, det är frågor som behandlar syftet, metoden, resultat samt diskussionen (Kristensson, 2014). Författarna har efter den

granskningen gjort en bedömning om artiklarna var relevanta eller inte för studiens syfte. Trovärdigheten i artiklarna bedömdes genom att författarna gick igenom alla delar i artiklarna för att jämföra med de punkter som fanns i granskningsmallarna. Om artiklarna uppfyllde tillräckligt många kriterier utifrån granskningsmallarna bedömde författarna att de var tillförlitliga att ha med i studien. Efter genomgång av granskningen valde författarna att exkludera två artiklar som inte svarar på den aktuella studiens syfte. Totalt 11 artiklar valdes sedan ut till studiens resultat, de artiklarna som har använts i studiens resultat redovisas i bilaga 2.

5.5 Dataanalys

För att analysera insamlad data valde författaren en integrerad analys enligt Kristensson (2014). Det innebär att den data som samlades in analyserar i tre steg: läsa igenom samt hitta skillnader och likheter, sammanställa artiklar under olika kategorier för att sedan kunna sammanställa artiklarnas resultat i underkategorier. När författarna hade kommit fram till vilka artiklar som var relevanta för syftet skrev författarna ut dessa och artiklarna lästes i sin helhet. Författarna hittade sedan likheter och skillnader i artiklarna och sammanställde dessa i huvudkategorier. I sista steget av dataanalysen identifierades underkategorier till

huvudkategorierna. Dessa underkategorier användes sedan som underrubriker i resultatet.

6. Forskningsetiska överväganden

Forskningsetik beskrivs enligt Kjellström (2017) som de etiska överväganden författarna gör inför ett vetenskapligt arbete, men även de etiska överväganden som görs under

7 säkerhet, rättighet och välbefinnande hos de deltagare som är med i studien. Principerna handlar om respekt för personen, göra-gott och rättvisa för deltagarna. Detta innebär att forskarna behöver bland annat få ett informerat samtycke, respektera personens privatliv, minimera risker, skydda konfidentialitet och skydda sårbara grupper (Kjellström, 2017). Författarna granskade samtliga artiklar som inkluderades i studien. Samtliga forskare förutom en beskriver i sin studie att de har ett etiskt godkännande. I artikeln där forskarna inte skriver om ett etiskt godkännande har författarna granskat artikeln samt forskarnas metod.

Författarna har sammanställt och analyserat trovärdig information från alla artiklarna som var relevant och svarade på studiens syfte.

Kristensson (2014) beskriver att det är viktigt med ett etiskt tillstånd i studier. Studier som skrivs på grundläggande nivå behöver inte ett godkännande från etikprövningsnämnden. World Medical Association [WMA] (2018) beskriver i helsingforsdeklarationen de etiska principer som forskare behöver följa när det kommer till forskning som involverar människor inom medicinsk forskning. Forskarna har lyft upp att deltagarna kommer garanteras

anonymitet samt att insamlad data kommer att låsas in. Det var en artikel som inte har nämnt något etiskt godkännande, men författarna bedömde efter genomläsning av artikeln att det fanns tillräckligt med information som talar för att deltagarnas anonymitet kan bevaras. Det viktigt att författarna har ett etiskt förhållningsätt genom hela studiens gång.

7. Resultatredovisning

Resultatet rapporterades i tre olika huvudkategorier; Erfarenheter, upplevelser och bemötande. Huvudkategorierna delades sedan in i underkategorier

Erfarenheter Upplevelser Bemötande

Brister i utbildningen Känslor i mötet med patienten Sjuksköterskans positiva och negativa känslor vid mötet med patienten Erfarenheter av att möta patienten Distansering till patienten Upplevelser av blandade känslor som

uppkom hos sjuksköterskorna Kunskaper om suicidal problematik Hur miljö och ledning har

inverkan på sjuksköterskorna

Attityder kring suicidal problematik kopplat till religion och ålder

Sjuksköterskans profession

7.1 Erfarenheter

7.1.1 Brister i utbildningen

Det var viktigt att personalen hade den rätta utbildningen som krävdes för att kunna bemöta en person som nyligen utfört ett suicidförsök. Sjuksköterskor som jobbade inom en

psykiatrisk avdelning ansågs ha en mer adekvat utbildning för att möta patienter med suicidal problematik (Briggs, 2018; Graziani Giacchero Vedanaa, Fernando Magrini, Inocenti Miasso, Guidorizzi Zanetti, De Souza & Longo Borges, 2017a; Kishi, Kurosawa, Morimura, Hatta & Thurber, 2011). Sjuksköterskorna fick en mer positiv attityd till patienterna med suicidal problematik efter att det hade fått utbildning om hur det skulle bemöta patientgruppen (Wimmer Perboell, Maria Hammer, Oestergaard & Konradsen, 2015). Sjuksköterskorna ansåg att det krävdes mer utbildning och träning för att kunna bemöta samt ge god vård till

8 patienter med suicidal problematik. Patienterna med psykisk ohälsa ansågs tillhöra en

specialiserad avdelning för suicidal problematik och inte en somatisk avdelning (Conlon & O’Tuathail, 2012; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy, Linu & Binil, 2011; Wimmer Perboell et al., 2015).

7.1.2 Erfarenheter av att möta patienten

Osäkerheten kring bakomliggande eller påverkande faktorer hos patienten med suicidal problematik ledde till att sjuksköterskorna hade svårigheter att bemöta denna patientgrupp (Biggs, 2018). Sjuksköterskor med mer erfarenhet var självsäkrare i sin roll att bemöta suicidpatienter (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Wimmer Perboell et al., 2015). Erfarenheten gav sjuksköterskorna en viss säkerhet i mötet med patienten (Barnfield, Cross, & McCauley 2018; Conlon & O’Tuathail 2012; Gabrielly de Oliveira Santos, Karina Silva Azavedo, Weder dos Santos Silva, Ribeiro Barbosa, Roboucas de Medeiros & Nogueira Valenca, 2017; McCauley 2018).

7.1.3 Kunskaper om suicidal problematik

Sjuksköterskor som inte jobbade inom den psykiatriska avdelningen hade inte den kunskap som krävdes för att kunna förstå hur de skulle bemöta den aktuella patienten (Graziani Giacchero Vedanaa et al. 2017a; Kishi et al., 2011). Kunskapsområdet kring psykisk ohälsa behövde vara en större del av sjuksköterskornas grundutbildning (Conlon & O’Tuathail, 2012; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy, Linu & Binil, 2011; Kishi et al., 2011; Wimmer Perboell et al., 2015).

7.1.4 Sjuksköterskans profession

Trots att sjuksköterskorna inte kunde eller ville jobba med suicidpatienter så fanns ett krav att sjuksköterskor skulle ta emot denna patientgrupp. Att arbeta med suicidala patienter

förväntades vara en del av sjuksköterskornas arbetsuppgift, men detta ansågs vara bortom sjuksköterskornas profession och deltagarna ansåg att det borde vara specialiserade

sjuksköterskor som skulle ta emot denna patientgrupp (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Wimmer Perboell et al., 2015).

7.2 Upplevelser

7.2.1 Känslor i mötet med patienten

När sjuksköterskorna för första gången mötte en patient som hade genomfört en suicidal handling upplevde sjuksköterskorna en känsla av maktlöshet som resulterade i ilska hos sjuksköterskorna (Rissanene, Kylma & Laukkanen, 2012; Türkleş, Yilmaz & Soylu, 2017). Maktlösheten och ilskan som sjuksköterskor upplevde omvandlades till känslor som oro, sorg och empati för patienten (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Rissanene et al., 2012; Türkleş et al., 2017). Förutom oro, sorg och empati försökte sjuksköterskorna förstå patienten samt att sjuksköterskorna ville försöka hjälpa patienten (Rissanene et al., 2012; Türkleş et al., 2017). Rädsla var en känsla som påverkade sjuksköterskorna i mötet med patienten

(Rissanene et al., 2012; Türkleş et al., 2017). Sjuksköterskorna var inte bara rädda för att patienten skulle skada sig själva utan sjuksköterskorna var även rädda för att patienterna som hade en suicidal problematik skulle kunna skada sjuksköterskorna (Rissanene et al., 2012; Türkleş et al., 2017).

De inneliggande patienterna på avdelningen kunde ignoreras av sjuksköterskorna då sjuksköterskornas uppmärksamhet var fokuserad på andra arbetsuppgifter. En patient som hade en suicidal problematik tyckte sjuksköterskorna slösade på deras tid. På grund av det hade sjuksköterskorna svårt att vara hjälpsamma mot patienterna, då ilskan hos

9 sjuksköterskorna tog över i mötet med patienten (Conlon & O’Tuathail, 2012; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017; Rissanene et al., 2012).

Empati var en faktor som påverkade mötet med patienten. Avsaknaden av empati ledde till att sjuksköterskorna blev osäkra i mötet med patienten. Patienterna kände inte samma tillit till sjuksköterskorna (Conlon & O’Tuathail, 2012; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Kishi et al., 2011).

Om patienten var deprimerad fanns det en chans att sjuksköterskorna kunde känna empati för patienten. Sjuksköterskor med mindre års erfarenheter av att arbeta med patienter med

suicidal problematik visade sig ha mer sympati mot patienterna än sjuksköterskorna som hade mer erfarenheter och som hade arbetat längre med patientgruppen. Det förekom även bland erfarna sjuksköterskor en motvillighet till patienterna, men den var inte lika stor som hos oerfarna sjuksköterskor. Sjuksköterskorna upplevde att de gav tillräcklig bra och patientsäker vård till patienterna. De ansåg därför att de var tillräckligt empatiska mot sina patienter (Barnfield et al., 2018; Conlon & O’Tuathail, 2012).

7.2.2 Distansering till patienten

De sjuksköterskor som tidigare hade erfarenheter av att möta patienter med suicidal problematik drog sig undan för att vårda denna patientgrupp. De tidigare erfarenheterna kunde vara relaterade till privatliv eller tidigare arbetslivserfarenheter (Gabrielly de Oliveira Santos et al., 2017; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Kishi et al., 2011). Som sjuksköterska fanns inte behovet av att interagera med dessa patienter och sjuksköterskorna valde helt enkelt att distansera sig från patienten. Sjuksköterskor ansåg att det inte var något som ingick i arbetsuppgifterna (Gabrielly de Oliveira Santos et al., 2017; Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Kishi et al., 2011).

7.2.3 Hur miljö och ledning har inverkan på sjuksköterskorna

När en patient hade utfört ett suicidförsök eller suicid på avdelningen kunde ledningen lägga skulden på sjuksköterskorna. Det resulterade i att sjuksköterskorna kände ilska och vrede mot ledningen (Türkleş et al., 2017). Cheferna hade en påverkan i arbetet med patienterna som hade en suicidal problematik. Det visade sig även att sjuksköterskorna kände ilska mot varandra och den miljö de arbeta inom (Conlon & O’Tuathail, 2012; Türkleş et al. 2017). Sjuksköterskorna ansåg att resurserna inte räckte till för att skapa en tillräcklig bra miljö för patienterna. Det var för många patienter på avdelningar vilket ledde till att sjuksköterskorna ansåg att tiden inte räckte till. Patienterna med suicidal problematik prioriterades inte på en akutvårdsavdelning. Det fanns ett bra samarbete mellan personalen på psykiatrin och personalen på en akutvårdsavdelning, men personalen inom psykiatrin var mest lämpade att ta hand om patienter med suicidal problematik (Conlon & O’Tuathail, 2012).

7.3 Bemötande

7.3.1 Sjuksköterskans positiva och negativa känslor vid mötet med patienten

Sjuksköterskor som var mindre empatiska hade mer negativa känslor och fördomar om patienter med suicidal problematik. Vissa sjuksköterskor kunde ha diskriminerande attityder mot sina patienter och kunde känna både positiva samt negativa känslor emot sina patienter. Ibland kände sjuksköterskorna ilska men samtidigt kunde de känna känslan av ett medlidande (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011). Trots att sjuksköterskor kände behovet av att ta avstånd fanns det sjuksköterskor som hade en förståelse kring patientens suicidala problematik (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011).

10 Några sjuksköterskor var väldigt tydliga med att vilja ta avstånd från denna patientgrupp på grund av egna erfarenheter medan andra sjuksköterskor var mer förstående mot patienterna. En sjuksköterska som inte jobbade på en psykiatrisk avdelning hade ofta en negativ syn på patienter med suicidal problematik eller generellt på psykisk ohälsa. Dock var det viktigt att benämna att den negativa synen hade en bakomliggande faktor och det berodde på att

sjuksköterskorna inte hade tillräckligt med kunskap om psykisk ohälsa. Sjuksköterskan hade då en förutfattad mening om patienten med suicidal problematik och den var oftast negativ (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011).

7.3.2 Upplevelser av blandade känslor som uppkom hos sjuksköterskorna

De sjuksköterskor som kunde visa både negativa och positiva känslor i mötet med en patient som begått en suicidal handling tycks vara mer välkomnande mot patienterna och kunde därmed hjälpa de med sina behov. Ibland kunde sjuksköterskorna uttrycka negativa känslor som kritik, frustration samt negativa attityder mot sina patienter (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011). På samma sätt kunde sjuksköterskorna känna positiva känslor till att vilja hjälpa patienterna och respektera deras behov av hjälp (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011).

Att interagera samt diskutera med patienten är viktigt för att komma vidare i mötet med patienten. Att möta patienter med positiva känslor samt minska stigmatisering kring patienter med suicidal problematik var viktigt både för sjuksköterskorna och patienterna (Graziani Giacchero Vedanaa et al., 2017a; Jincy et al., 2011; Rissanen et al., 2012).

7.3.2 Attityder kring suicidal problematik kopplat till religion och ålder

En positiv attityd kunde grunda sig i ålder och religion, men det visade sig att yngre sjuksköterskor som inte hade någon anknytning till religion hade en mer positiv attityd till patienter med suicidal problematik (Neville & Roan, 2013). Det handlar i detta fall inte bara om religion utan det hade visat sig att sjuksköterskor som var äldre var mer självsäkra i sin roll och förmåga att hantera patientgruppen (Barnfield et al., 2018; Neville & Roan, 2013; Wimmer Perboell et al., 2015).

8. Resultatsammanfattning

Det som framkom i den här litteraturstudien var att de flesta sjuksköterskorna på de olika avdelningarna upplevde att de inte hade tillräckligt med utbildning och kunskap för att bemöta suicidala patienter. De sjuksköterskor som jobbade utanför den psykiatriska

vårdavdelningen kände att de inte hade ledningen bakom sig samt att de saknade de resurser som krävs för ett bra möte med denna patientgrupp. Mycket känslor och attityder speglade mötet med patienten. Sjuksköterskor som hade tidigare erfarenheter av att möta suicidala patienter hade en tendens att dra sig undan eller att sjuksköterskorna hade en negativ attityd till den suicidala patienten. Majoriteten av deltagarna ansåg att dessa patienter var svåra att möta samt behandla på bland annat en akutvårdsavdelning. De ansåg att patienterna behövde komma till en psykiatrisk avdelning där de kunde behandlas av professioner specialiserade inom psykisk ohälsa. Detta framkom då de sjuksköterskor som hade en tidigare erfarenhet ansåg att de hade kunskap som de har erhållit genom att jobba med patienter med suicidal problematik.

11

9. Diskussion

9.1 Metoddiskussion

9.1.1 Design

En systematisk sökning med integrerad analys användes för att sammanställa och svara på syftet i litteraturstudien. Systematiska sökningen genomfördes i olika steg för att granska och sammanställa all relevant litteratur för att få ut ett större samt trovärdigare resultat

(Kristensson, 2014). En intervjustudie skulle kunnat varit ett alternativ till metod för att få en djupare förståelse av sjuksköterskans upplevelser av att bemöta patienter efter ett

suicidförsök. Genom en intervjustudie kunde författarnas resultat varit mer inriktat på

nuvarande upplevelser som svarar på studiens syfte istället för tidigare forskning. Författarna valde till slut en litteraturstudie då en empirisk studie kräver mer tid och resurser.

9.1.2 Datainsamling

För att få fram relevanta vetenskapliga artiklar för litteraturstudien användes databaserna Cinahl, Medline och psykINFO. Sökningen började i databaserna Cinahl och medline men efter att författarna önskade ökat antal artiklar till resultatet fortsatte sökningen i psykINFO. De olika databaserna valdes baserat på att det innefattar forskning inom omvårdnad och psykologi som var relevant för studien syfte. I databaserna användes olika ämnesord för sökningen, vissa meningsbärande ord fanns inte i ämnesord och då användes det termer med samma betydelse. För att få ett bredare och utökat sökresultat användes de olika booelska sökoperatörerna OR och AND. Att använda de booelska sökoperatörerna var en fördel för sökningen fick ett bredare sökresultat genom att sökningen resulterade i artiklar som var kombinerade till alla olika ämnesord samt termer. Att utöka sökningen i ytterligare en databas anses vara en fördel då det resulterade i fler artiklar som studien annars kunde gå miste om. Kristensson (2014) beskriver att ju fler databaser som används kan det leda till fler relevanta artiklar till litteraturstudiens resultat.

I sökningen användes begränsningen english language. Fördelen med att begränsa till det engelska språket ansågs vara mest relevant för studien samt att det är ett språk som forskning i störst utsträckning presenteras på. En ytterligare begränsning för sökningen var peer

reviewed som användes för att författarna kunde försäkra sig om att artiklarna var

vetenskapligt granskade. I samtliga databaser avgränsades publikationsåret ner till de senaste tio åren. Publikationsåret avgränsade för att få relevant och uppdaterad forskning till

resultatet. 9.1.3 Urval

I studien inkluderades både kvalitativa och kvantitativa artiklar för att medvetet inte utesluta artiklar som kan påverka litteraturstudiens resultat. Studien syfte handlar om att beskriva sjuksköterskors upplevelser vilket gjorde det svårt att läsa av de kvantitativa artiklarnas resultat gällande upplevelserna hos sjuksköterskorna. Författarna hanterade detta genom att diskutera svårigheter tillsammans med studiegruppen. Efter diskussioner granskade

författarna tabeller i de kvantitativa artiklarna och kunde därmed identifiera upplevelser som svarade på studiens syfte. Inklusionskriterierna var sjuksköterskans upplevelser av

suicidförsök och självskadebeteende som ansågs relevant för studiens syfte. Författarna exkluderade artiklar som studerade en psykiatrisjuksköterskans perspektiv eftersom det var för specialiserat för studiens syfte.

9.1.4 Kvalitetsgranskning

Henricsson (2017) beskriver hur kvalitetsgranskning kan påverka studiens tillförlitlighet. Författarna delade upp artiklarna mellan sig för att sedan granska artiklarna. Efter

12 kvalitetsgranskning så diskuterade författarna gemensamt resultatet av granskningen.

Henricsson (2017) menar att denna uppdelning i en studies kvalitetsgranskning kan sänka reliabiliteten i studiens resultat. Eftersom författarna valde att göra denna uppdelning i kvalitetsgranskningen så kunde utgången sett annorlunda ut. Det innebär att författarna eventuellt kan ha haft olika mått på bedömning av de olika kriterierna i granskningsmallarna från Statens beredning av medicinskt och social utvärdering (2014). Detta innebär att artiklar som uteslöts från studien hade eventuellt varit aktuella för studien om författarna istället hade valt att granska artiklarna tillsammans. Författarna valde att granska arbeta på det här sättet då det är ett mer effektivt arbetssätt att dela upp arbetet. Att författarna uteslöt artiklar efter kvalitetsgranskning hade sin grund i att de aktuella artiklarna inte uppfyllde kriterierna i granskningsmallen (Statens beredning av medicinsk och social utvärdering, 2014). 9.1.5 Dataanalys

I denna studie inkluderades artiklar från flera olika delar av världen. Trots att författarna lyckades hitta gemensamma likheter och skillnader kan det vara svårt att dra en slutsats, då det kan finnas andra faktorer som kan påverka hur sjuksköterskorna upplever mötet med patienter som har en suicidal problematik. Artiklarna som ingår i litteraturstudiens resultat har genomförts i olika länder och på olika kontinenter. Det kan leda till att sjuksköterskornas upplevelser kan se annorlunda ut beroende på vilket land som studien har genomförts i. Författarna genomförde dataanalysen genom att läsa igenom alla artiklar som ansågs var relevanta samt svarade på studiens syfte. Författarna började med att läsa igenom artiklarna individuellt för att kunna diskutera resultatet. Efter diskussioner kring resultatet kunde likheter och skillnader identifieras i artiklarna. Genom att läsa artiklarna var för sig gav det författarna en möjlighet att diskutera om författarna har kommit fram till likande likheter och skillnader. En fördel med att genomföra dataanalysen på det här arbetssättet var att kunna ta del av varandras tolkningar och resultatet blir därmed mer tillförlitligt.

9.1.6 Etiska aspekter

Eftersom författarna förhåller sig till en litteraturstudie har det inte gjort någon ansökan till en etisk kommitté för en prövning av studien. Författarna har i samtliga artiklar redovisat

trovärdigt resultat som svarade på litteraturstudiens syfte utan någon yttre påverkan på studiernas resultat. Författarna till den här litteraturstudien hade sedan tidigare olika erfarenheter kring ämnet psykisk ohälsa och suicidal problematik. Genom att ha olika erfarenheter kan det innebära att det finns olika åsikter kring ämnet. Innan dataanalys

diskuterade författarna sin egen förförståelse kring suicid samt psykisk ohälsa. Det är viktigt att tygla sin förförståelse inför studien för att den inte ska påverka hur resultatet framställts och analyseras (Priebe & Landström, 2017). Författaren med mer erfarenheter kring ämnet och problematiken ansåg att det finns en större problematik gällande upplevelser och

bemötande av patienter med suicidal problematik.Författaren med mindre erfarenheter kring suicidal problematik var inte lika insatt i hur problematiken verkligen såg ut kring ämnet ute på avdelningarna. Författarna tog till vara på egna erfarenheter genom att diskutera sin egen upplevelse av suicidal problematik. Genom att diskutera erfarenheter tillsammans gav de författarna en förståelse av varandras erfarenheter.

9.2 Resultatdiskussion

Nyckelfynden som kommer att diskuteras i resultatdiskussionen är bristen på utbildning kring suicidal problematik, erfarenheter, tillit och empati, ledningsstrukturens påverkan på

13 9.2.1 Erfarenheter

Litteraturstudiens resultat visar att det finns en viss osäkerhet kring bakomliggande eller påverkande faktorer hos patienten med suicidal problematik. Det resulterar i att

sjuksköterskor får en osäkerhet kring hur de ska bemöta patienter med suicidal problematik. Socialstyrelsen (2020) beskriver att det olika bakomliggande faktorerna till ett suicidförsök kan vara bland annat ogynnsamma relationer, trauma samt ärftlighet. Alkohol och droger kan således vara en bidragande faktor till att en patient väljer att begå en suicidal handling

(Folkhälsomyndigheten, 2020a). Sjuksköterskorna anser att utbildning skulle vara till nytta för att kunna bemöta patienter efter ett suicidförsök, detta stödjer forskning av Clua-Garcia, Casanova-Garrigós & Moreno-Poyato (2021); Sun, Long, & Boore (2007). Sun et al. (2007) menar på att sjuksköterskorna saknar kunskap om faktorer som är förknippade med

suicidförsök. Trots bristande kunskaper om de bakomliggande faktorerna till ett suicidförsök är det viktigt att fokusera och identifiera patientens omvårdnadsbehov (Barker, 2001). Om sjuksköterskan är medveten om faktorerna som påverkar patienten suicidala problematik leder det till en minskad osäkerhet hos sjuksköterskorna.

Resultatet i litteraturstudien visar att sjuksköterskor med mer erfarenhet av

sjuksköterskeyrket har en mer självsäkerhet i sin roll att bemöta patienter med suicidal problematik trots att sjuksköterskorna aldrig tidigare hade stött på denna patientgrupp. Trots detta var det ett krav att sjuksköterskorna skulle ta emot patienter med suicidal problematik. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta denna patientgrupp samt hantera problematiken kring patienter med suicidal problematik behöver sjuksköterskor tillräckligt med kunskaper för att kunna ge patienten en god vård. Barker (2001) beskriver vikten av att använda sig av befintliga resurser för att kunna arbeta personcentrerat. Det innebär att sjuksköterskan behöver hitta lösningar för problemen som dyker upp i mötet med patienterna.

Tidvattenmodellen har olika steg där det finns en beskrivning av hur viktigt det är med stöd från patientens omgivning för att kunna hjälpa patienten med tillfrisknandet. Stödet från omgivningen kan beskrivas genom medicinska och psykologiska insatser (Barker, 2001). Att närma sig patienten efter ett suicidförsök är en av svårigheterna för sjuksköterskorna.

Sjuksköterskor behöver vara mer självsäkra i sin roll som sjuksköterska för att kunna bemöta samt hitta lösningar för att kunna ge patienterna en god och säker vård. Genom att

sjuksköterskan kan vara det stödet för patienten så kan sjuksköterskan lättare få ett bättre självförtroende genom att bara finnas där för patienten.

Det finns blandade attityder från sjuksköterskorna kring suicidala handlingar.

Sjuksköterskorna kunde känna negativa attityder mot sina patienter vilket stöds av forskning gjord av Rayner et al. (2019). De negativa attityderna ansågs vara relaterad till

sjuksköterskornas osäkerhet, då sjuksköterskorna upplevde brister i kunskaperna och utbildningen kring bemötande av patienter med suicidal problematik (Rayner et al. 2019). Sun et al. (2007) redovisar i sin studie om att positiva attityder kan förekomma både bland de som har mer erfarenheter samt de som har mindre erfarenheter av att vårda patienter med suicidal problematik. Om en sjuksköterska har mindre erfarenheter av sjuksköterskeyrket så betyder det inte att de har en mer negativ attityd mot patienten. Graziani Giacchero Vedanaa, Fernando Magrini, Zanetti Guidorizzi, Inocenti Miasso, & Longo Borges (2017b) beskriver i sin studie om de sjuksköterskorna som har tidigare erfarenheter inom psykiatrin har mer förståelse för patienten. Ju mer kunskap sjuksköterskorna hade desto mer öppna var sjuksköterskorna för deras inställning till patienter med suicidal problematik (Graziani Giacchero Vedanaa, et al., 2017b; Sun et al., 2007). En specialiserad utbildning inom psykisk

14 ohälsa leder till positivare attityder bland sjuksköterskorna (Caromna-Navarro & Pichardo-Martinez, 2012).

Litteraturstudiens resultat visar att tillit är en stor faktor i mötet med patienten. Resultatet i litteraturstudien visar även att om sjuksköterskorna saknar empati för patienten finns det risk för minskad tillit från patientens sida. Jones, Krishna, Gopal Rajendra & Keenan (2015) menar att sjuksköterskor endast kände empati för de yngre patienterna med suicidal

problematik. Författarna till litteraturstudien resonerar kring när sjuksköterskorna känner mer empati för de yngre patienterna kan det bero på att de känner medlidande till patienten på grund av psykisk ohälsa i tidig ålder. Sjuksköterskornas upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik i tidig ålder kan påverka litteraturstudiens resultat. Genom att de kan känna olika upplevelser beroende på hur gammal patienten är (Jones, Krishna, Gopal Rajendra & Keenan, 2015). Enqvist (2019) redovisar i sin studie att sjuksköterskorna kan med hjälp av kunskap och utbildning bekräfta sårbarheten hos patienten. Utan kunskap och kompetens finns risken att sjuksköterskorna ger fel information till patienten som därefter kan leda till att patienten inte litar på sjuksköterskorna (Enqvist, 2019). Tidvattenmodellen lyfter upp att sjuksköterskorna behöver lägga vikten på behovet av hjälp som patienterna kräver (Barker, 2001). Det är viktigt att sjuksköterskorna bekräftar patienten samt involverar patienten för att kunna tillgodose patientens behov. Genom att sjuksköterskorna

dokumenterar patientens egna upplevelser och händelser är det ett sätt för sjuksköterskorna att bekräfta patientens behov. Samt att sjuksköterskan stöttar upp i hur patienterna ska hantera händelserna (Barker, 2001). Barker (2001) beskriver i sin modell att patienten behöver stöd för att ta sig ur den krisen patienten befinner sig i. Författarna till litteraturstudien anser att psykisk ohälsa är ett ämne som sjuksköterskorna har för lite kunskaper om. Med rätt kunskap och utbildning blir det lättare för sjuksköterskorna att se faktorer hos patienterna som gör det möjligt för sjuksköterskorna att hjälpa patienterna. Med tillräcklig kunskap och kompetens blir första mötet med patienten avgörande för framtida vårdkontakter, inte bara för patienten utan även för sjuksköterskorna.

9.2.2 Upplevelser

Litteraturstudiens resultat visade att ledningsstrukturer hade en påverkan på sjuksköterskors upplevelser på arbetsplatsen. Det förekommer skuldbeläggning på sjuksköterskorna på avdelningen när patienten har utfört en suicidal handling, vilket uppmärksammats av sjuksköterskorna. Cheferna på avdelningarna behöver gå in med åtgärder som stöd och samtal för att stötta sjuksköterskorna (Clua-Garcia et al., 2021; Graziani Giacchero Vedanaa, et al., 2017b). I den här litteraturstudiens resultat framkommer det olika upplevelser av känslor som ilska och maktlöshet. Barker (2001) beskriver i dimensionen som handlar om världen att det är viktigt att dokumentera alla händelser och upplevelser kring patienten. I dokumentationen är det viktigt att det framkommer att det är patientens egna ord och upplevelser som beskrivs (Barker, 2001).

Författarna till litteraturstudien anser att om det finns en tydlig dokumentation gällande patienten har sjuksköterskorna en grund att luta sig mot i de fall där chefen på avdelningen skuldbelägger sjuksköterskorna för patientens problematik. För att sjuksköterskorna ska få en mer positiv upplevelse i mötet med patienterna med suicidal problematik är det viktigt att det finns stöd från chefernas sida på avdelningen. Det är viktigt med stöd från cheferna för att sjuksköterskorna inte sedan blir negativt påverkade till att ta hand om patienterna med suicidal problematik. Om cheferna inte stöttar sjuksköterskorna får de inte jobba med de resurser som krävs. Miljön behöver därmed vara anpassad för att det inte ska skapa ett problem i sjuksköterskans arbete. Att problem uppstår på arbetsplatsen kan göra att

15 sjuksköterskorna får en annan upplevelse av arbetsplatsen. Sjuksköterskorna kan känna att de ständigt behöver vara orolig över vad som händer eller vad som kan hända på avdelningen. Det blir en negativ spiral att cheferna skuldbelägger sjuksköterskorna som därefter

skuldbelägger patienterna på avdelningen på grund av patienternas problematik. 9.2.3 Bemötande

Det framkommer i litteraturstudiens resultat att sjuksköterskorna måste kunna respektera behoven som patienten har. Vidare i litteraturstudiens resultat beskrivs det hur sjuksköterskor inte kände någon skyldighet av att vårda en patient med suicidal problematik för att det ligger utanför sjuksköterskornas arbetsområde. Det faktum att patienten på grund av sjuksköterskors bemötande och attityder drar sig för att söka vård på grund av att det finns en stigmatisering i dagens samhälle, men även det faktum att sjuksköterskor visar en negativ inställning och negativa attityder mot patienter (Caromna-Navarro & Pichardo-Martinez, 2012). I litteraturstudien framkommer det även att sjuksköterskor i största möjliga mån inte bör uttrycka negativa känslor som uppkommer. För att minska på den trauma som finns hos patienten är det viktigt att lyfta upp att felet inte ligger hos patienten genom att visa patienten mer positiva känslor i mötet. Barker (2001) menar i sin tidvattenmodell att patienten behöver bekräftas. Det är viktigt att kunna se vilken kris patienten befinner sig och med det även bekräfta att det är en del av livet att kris och trauma kan uppstå (Barker, 2001). Barker (2001) beskriver vidare att tidvattenmodellen handlar om att patienten som befinner sig i kris måste räddas ur krisen. Sjuksköterskorna behöver därför ge patienten möjlighet att komma till instinkt om vad som har skett och därmed ge patienten en chans att återhämta sig från den upplevda krisen. Caromna-Navarro & Pichardo-Martinez (2012) beskriver att

sjuksköterskorna måste lägga sin förståelse samt de negativa känslor som uppkommer hos sjuksköterskorna bakom sig i mötet med patienten för att minska stress och ångest som eventuellt kan uppstå. Kommunikation anses vara en faktor som spelar en stor roll i bemötande med patienter med suicidal problematik (Jones et al., 2015).

Enqvist (2019) beskriver att sjuksköterskor behöver möta patientens sårbarhet under

vårdtillfället för att kunna stödja patienter efter ett suicidförsök. Andersson (2019) beskriver vidare tre punkter som ligger till grund för sjuksköterskor i mötet med patienten. Punkterna som Andersson (2019) beskriver innebär att sjuksköterskorna behöver vara medvetna om sina känslor och tankar för att det inte ska komma i vägen när sjuksköterskorna möter en patient med suicidal problematik. Barker (2001) beskriver som tidigare nämnt vikten av att kunna bemöta en patient som befinner sig i en kris. Människor som genomgår en livskris befinner sig på djup vatten, som att de drunknar (Barker, 2001). Patienter som tappar självkontrollen är de patienter som behöver en räddning genom att få möjligheten till att utvecklas och återhämta sig. Barker (2001) menar på att personens nuvarande situation måste vara i fokus för det är viktigt att förstå patienten. Det är även viktigt för patienten att förstå sin egen situation och sitt tillstånd (Barker, 2001).

Författarna till litteraturstudien menar på att sjuksköterskorna behöver lägga sina förutfattade meningar åt sidan samt se till att patienten får ett respektfullt bemötande. I sin tur innebär det att sjuksköterskorna behöver kontrollera eventuella känslor som dyker upp. Mötet mellan sjuksköterskor och patienter ska grunda sig på förståelse samt kunskap. Det ska inte grunda sig i känslor samt stigmatisering. Att visa respekt och hänsyn går hand i hand. Genom att sjuksköterskorna har en bättre självkännedom samt förståelse för patienter med suicidal problematik kan sjuksköterskorna möta patienten i den kris patienten befinner sig i.

16 9.2.4 Genus

Litteraturstudien genomfördes utan någon begränsning till ett specifikt kön. Det framkom aldrig några genusskillnader kring sjuksköterskornas upplevelser i de olika studiernas resultat. Majoriteten av deltagarna i samtliga artiklar för litteraturstudien var kvinnor. Eftersom majoriteten var kvinnor blev det framförallt kvinnors upplevelser av att möta patienter med suicidal problematik i studiens resultat. Denna könsskillnad kan ha påverkat studiens resultat då männen kan ha andra upplevelser av att vårda patienter med suicidal problematik. Eftersom sjuksköterskeyrket är ett kvinnodominerat yrke (SCB, 2018) är sannolikheten ändå stor att resultatet är sann.

I litteraturstudiens resultat framkom det inga könsskillnader kring patienterna som genomfört ett suicidförsök. Då syftet var inriktad på sjuksköterskornas upplevelser och inte patienternas perspektiv. WHO (2018) beskrev att i höginkomstländerna är det allt fler män än kvinnor som dör efter ett suicidförsök. Det har visat sig att suicidförsök är vanligast bland kvinnor som tillhör en yngre åldersgrupp (folkhälsomyndigheten, 2020b). Barker (2001) påvisar att det är viktigt att förstå patientens situation i helhet och inte endast problematiken. Genom att kunna se helheten av patienten är de lättare för sjuksköterskan att kunna se skillnaderna och påverkande faktorer hos både kvinnor och män.

10. Slutsatser och klinisk nytta

Resultatet i litteraturstudien visade att de tre huvudkategorierna erfarenheter, upplevelser och bemötande var de punkterna som var bristande i sjuksköterskans upplevelser av att möta en patient med suicidal problematik. Det saknades kunskap och erfarenheter kring att kunna bemöta patienter med suicidal problematik. Det förekom blandade känslor i mötet med patienterna då de fanns en viss osäkerhet kring patientgruppen. Utbildning kring psykisk ohälsa bör finnas redan i grundutbildning då det är en brist hos sjuksköterskorna och skulle vara till nytta för framtida sjuksköterskor. Cheferna bör vara mer stöttande i

sjuksköterskornas arbete då de har en viktig och påverkande roll i arbetet med patienterna. Genom att sjuksköterskorna har bra erfarenheter av ämnet från grunden gör de att

sjuksköterskorna lättare kan hantera sina känslor kring patienten och minska osäkerheten kring problematiken. Författarna anser att Barkers teori gällande tidvattenmodellen skulle kunna implementeras till större grad på vårdavdelningarna. Det skulle vara till klinisk nytta då tidvattenmodellen ger ett underlag i mötet med patienten i början, under och efter vårdtiden.

11. Fortsatt forskning

Fortsatt forskning om sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med suicidal problematik är relevant då psykisk ohälsa blir allt vanligare i samhället. Vidare forskning kring hur sjuksköterskorna kan bli mer självsäkra i sin roll i mötet med patienterna kan vara av vikt då det skulle kunna förändras genom tillräcklig utbildning. Uppdaterad forskning kring ämnet är av intresse för att kunna se skillnaden på sjuksköterskornas nuvarande upplevelser i mötet med patienten jämfört med tidigare forskning. Eftersom

sjuksköterskeyrket är kvinnodominerat yrke kan vidare forskning kring det manliga perspektivet således vara intressant då de kan ha en annan bild och uppleva annorlunda i mötet med patienten. Kan sjuksköterskornas upplevelser se annorlunda ut beroende på hur stor patientgruppen är? Skulle fokusgrupper kring ämnet kunna ge stöd till klinisk arbetande sjuksköterskor?

17

Referenser

Andersson, S-O. (2019). Mötet och samtalet. I B. Fossum (red). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. (3. uppl., s. 123–156). Lund: Studentlitteratur.

Barker, P. (2001). The Tidal Model: developing an empowering, person-centred approach to recovery within psychiatric and mental health nursing. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. (8), 233–240. https://doi.org/10.1046/j.1365-2850.2001.00391.x

* Barnfield, J., Cross, W. & McCauley, K. (2018). Therapeutic optimism and attitudes among medical and surgical nurses towards attempted suicide. International Journal of Mental Health Nursing. 27 (6), 1826–1833. doi: 10.1111/inm.12490

* Briggs, A. (2017) Nurses´ attitudes to supporting people who are suicidal in emergency departments. Emergency nurse. 26 (1), 30-36. doi: 10.7748/en.2018.e1785

Carmona-Navarro, C. & Pichardo-Martinez, C. (2012). Attitudes of nursing professionals towards suicidal behavior: Influence of emotional intelligence.

Revista Latino-Americana de Enfermagem. 20 (6), 1161–1168. doi: 10.1590/S0104-11692012000600019

Clua-Garcia, R., Casanova-Garrigós, G. & Moreno-Poyato, A-R. (2021). Suicide care from the nursing perspective: A meta-synthesis of qualitative studies. Journal of Advanced Nursing. (00), 1–13. doi: 10.1111/jan.14789

* Conlon, M. & O’Tuathail, C. (2012). Measuring emergency department nurses’ attitudes towards deliberate self-harm using the Self-Harm Antipathy Scale. ScienceDirect journal homepage. 20, 3–13. doi: 10.1016/j.ienj.2010.08.001

Enqvist, B. (2019). Utlämnad, liten och sårbar. I B. Fossum (red). Kommunikation: Samtal och bemötande i vården. (3. uppl., s. 113–122). Lund: Studentlitteratur.

Folkhälsomyndigheten (2020a). Om suicidförebyggande insatser. Hämtad 01 april 2021, från

http://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/forebyggande-insatser/suicidforebyggande-insatser/

Folkhälsomyndigheten (2020b). Psykisk och suicidprevention: Lägesrapport 2020 [Broschyr]. Stockholm: Folkhälsomyndigheten. Hämtad från

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/cf25a8b4086943bab08fb53cd25113c1/ps ykisk-halsa-suicidprevention-lagesrapport-2020.pdf

Folkhälsomyndigheten (2020c). Psykisk ohälsa, suicidalitet och självskada bland unga transpersoner. Hämtad 01 april 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-

material/publikationsarkiv/p/psykisk-ohalsa-suicidalitet-och-sjalvskada-bland-unga-transpersoner/?pub=75747

Folkhälsomyndigheten (2021). Vad är psykisk hälsa? Hämtad 01 april 2021 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/vad-ar-psykisk-halsa/

18 Fontão, M - C., Rodrigues, J., Motta Lino, M., Motta Lino, M. & Silveira Kempfer, S.

(2018). Nursing care to people admitted in emergency for attempted suicide. Revista Brasileira de Enfermagem, 71, 2199–2205. https://doi.org/10.1590/0034-7167-2017-0219 * Gabrielly de Oliveira Santos, E., Karina Silva Azavedo, A., Weder dos Santos Silva, G., Ribeiro Barbosa, I., Roboucas de Medeiros, R. & Nogueira Valenca, C. (2017). The look of emergency nurse at the patient who attempted suicide: an exploratory study. Online brasilian journal of nursing. 16 (1), 6–16. Hämtad från

http://www.objnursing.uff.br/index.php/nursing/article/view/5416/html

* Graziani Giacchero Vedanaa, K., Fernando Magrini, D., Inocenti Miasso, A., Guidorizzi Zanetti, A-C., De Souza, J. & Longo Borges, T. (2017a) Emergency Nursing Experiences in Assisting People With Suicidal Behavior: A Grounded Theory Study. Archives of Psychiatric Nursing. 31 (4), 345–351. doi: 10.1016/j.apnu.2017.04.003

Graziani Giacchero Vedanaa, K., Fernando Magrini, D., Zanetti Guidorizzi, A-C., Inocenti Miasso, A. & Longo Borges, T. (2017b). Attitudes towards behaviour and associated factors among nursing professionals: A quantitative study. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing. 24 (9–10), 651–659. https://doi.org/10.1111/jpm.12413

Guptill, J. (2011). After an attempt: Caring for the suicidal patient on the medical-surgical unit. MedSurg Nursing, 20(4). Hämtad från

https://www.thefreelibrary.com/After+an+attempt%3A+caring+for+the+suicidal+patient+on +the...-a0264270657

Henricsson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricsson (red). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:1. uppl., s. 411–420). Lund: Studentlitteratur. James, K., Stewart, D. & Bowers, L. (2012). Self-harm and attempted suicide within inpatient psychiatric service: A review of the Literature. International Journal of Mental Health

Nursing. 21(4), 301 - 309. doi: https://doi-org.db.ub.oru.se/10.1111/j.1447-0349.2011.00794.x

* Jincy, J., Linu, S-G. & Binil, V. (2011). Effectiveness of an informational booklet on care of attempted suicide patients. International Journal of Nursing Education. (3), 71–73

Jones, S., Krishna, M., Gopal Rajendra, R. & Keenan, P. (2015). Nurses attitudes and beliefs to attempted suicide in Southern India. Journal of Mental Health. 24 (6), 423 - 429. doi: 10.3109/09638237.2015.1019051

* Kishi, Y., Kurosawa, H., Morimura, H., Hatta, K. & Thurber, S. (2011). Attitudes of Japanese nursing personnel towards patients who have attempted suicide. General Hospital Psychiatry. 33 (4), 393–397. doi: 10.1016/j.genhosppsych.2011.02.005.

Khezeli, M., Hazavehei, S.-M.-M., Ariapooran, S., Ahmadi, A., Soltanian, A., & Rezapur-Shahkolai, F. (2019). Individual and social factors related to attempted suicide among women: A qualitative study from Iran. Health Care for Women International, 40(3), 295– 313. https://doi.org/10.1080/07399332.2018.1545773

19 Från idé till examination inom omvårdnad. (2:1. uppl., s. 57–80). Lund: Studentlitteratur. Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

McCormack, B. & McCane, T. (2006). Development of framework for person-centred nursing. Journal of Advanved Nursing. 56(5), 472–479. doi: https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (2020). Suicidriskbedömning. Hämtad 28 april från

https://nationelltklinisktkunskapsstod.se/dokument/439b0eef-31a9-4a0f-a858-1128f7aa8fb8 * Neville, K. & Roan, N-M. (2013). Suicide in Hospitalized Medical-Surgical Patients: Exploring Nurses´ Attitudes. Journal of psychosocial nursing. 51(1), 35–43. doi: 10.3928/02793695-20121204-01

Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapen och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricsson (red). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (2:1. uppl., s. 25–42). Lund: Studentlitteratur. Rayner, G., Blackburn, J., Edward, K., Stephenson, J., & Ousey, K. (2019). Emergency department nurse´s attitudes towards patients who self-harm: A meta-analysis. International Journal of Mental Health Nursing, 28(1), 40–53. https://doi.org/10.1111/inm.12550

* Rissanene, M-L., Kylma, J. & Laukkanen, E. (2012). Helping Self-Mutilating Adolescents: Descriptions of Finnish Nurses. Mental Health Nursing. 33(4), 251–262. doi:

10.3109/01612840.2011.653035

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Granskningsmallar. Hämtad 13 april 2021 från

https://www.sbu.se/contentassets/886fcb546f7f4b3b8ba3d1bdce9367d3/bilaga-2-granskningsmallar.pdf

Sjöström, N. (2019). Suicide. I. Skärsäter & L. Wiklund (red). Omvårdnad vid psykisk ohälsa - På grundnivå. (3:2. uppl., s. 363–386). Lund: Studentlitteratur.

Socialstyrelsen (2020). Suicid. Hämtad 01 april 2021, från

https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker-och-vardskador/vardskador/suicid/

Statiska centralbyrån. (2018). Sjuksköterskor mer jämställda än läkare. Stockholm: Statiska centralbyrån. Från https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2018/sjukskoterskor-mer-jamstallda-an-lakare/

Sun, F-K., Long, A. & Boore, J. (2007). The attitudes of casualty nurses in Taiwan to patients who have attempted suicide. Journal of Clinical Nursing. 16 (2), 255–263. doi:

10.1111/j.1365-2702.2005.01479.x

Svensk sjuksköterskeförening (2017a). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. [Broschyr] Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad från