Tävlingsmoment i idrott och hälsa

1

Lärande och samhälle

Självständigt arbete i idrott och hälsa

15 högskolepoäng, grundnivå

Tävlingsmoment i idrott och hälsa

Competition events in physical education

Linnéa Månsson

Pontus Kozan

Ämneslärarexamen med inriktning mot Examinator: Joacim Andersson gymnasieskolan/högstadiet 300/240hp Handledare: Lars Kristén Självständigt arbete 15 hp

2

Förord:

Valet av inriktningen mot hur tävling inom idrott och hälsan påverkar eleverna kom vid ett tidigt stadie och kändes förhållandevis naturligt för oss bägge två.

Båda två är väl bekanta med föreningsidrott från tidig barndom till nutid. I den

verksamhetsförlagda utbildningen möter vi dagligen på tävlingsmoment i utbildningen. Tävling som begrepp är därför inte helt främmande för någon av oss. Med utgångspunkt i hur intressant och hur brukbart tävlings begreppet är ute i det svenska samhället samt i idrottsundervisningen, kändes ämnet väldigt tilltalande och givande.

Vi vill ömsesidigt tacka varandra för ett förstklassigt samarbete, det hade verkligen inte fungerat om vi inte båda två varit flexibla och kunnat mötas för diskussion angående litteratur,

arbetsmetoder, tillvägagångssätt och hela skrivandet i denna kunskapsöversikt har gjorts gemensamt. Tidsmässigt har det krävt en mängd uppoffringar, diskussionerna som uppkommit har värderats.

Vi vill rikta ett stort tack till Jonathan och Filip samt vår handledare Lars för det enorma arbetet med att kritisk granska vår kunskapsöversikt, detta har varit väldigt uppskattat.

Slutligen kommer vi med stor sannolikhet fördjupa oss i tävlingsmoment inom idrott och hälsa även i vårt examensarbete.

3

Sammandrag:

Kunskapsöversikten analyserar tävling i ämnet idrott och hälsa. Syftet är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot

grundskolans senare år och gymnasieskolan. Frågeställningen som legat till grund är: Hur påverkas

eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa? I sökprocessen presenteras databaserna Swepub och

ERIC som använts frekvent i sökandet av väsentlig forskning. Resultatet poängterar att idrott är förknippat med tävling och att det används frekvent i undervisningen. Det finns både fördelar i det exempel att det är intresseväckande och nackdelar i att det exkluderar elever som inte är bekväma med tävlingsmoment, det viktiga är hur det används av läraren. Föreningsidrotten har stort inflytande på skolidrotten, inte enbart hos elever utan även på lärare. Vidare framhävs olika didaktiska arbetsmetoder till exempel förändring av spelets regler kring tävling i

idrottsundervisningen.

Därefter sker det en diskussion kring metodiska problem kring kunskapsöversikten samt en vidare diskussion kring tävling i förhållande till ämnet idrott och hälsa. Slutsatsen blir att tävling påverkar elever genom att de som är aktiva på fritiden får ett högre betyg och att tävlingsmoment är frekvent användande i undervisningen framförallt inom bollspel. Tävlingsmoment i

undervisningen är inte fel, det viktiga är hur det används.

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 5

1.1 Begrepp ... 6

2. Syfte och frågeställning ... 8

3. Metod ... 9

3.1 Avgränsningar: ... 9

3.2 Sökprocess ... 10

4. Resultat ... 12

4.1 Tävlingsämnet idrott och hälsa ... 12

4.2 Konsekvenser av tävlingsinslag ... 14

4.3 Föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa ... 15

4.4 Idrottslärarens didaktik: ... 17

5. Diskussion och slutsats ... 21

5.1 Metoddiskussion ... 21

5.2 Tävlingsämnet idrott och hälsa ... 22

5.3 Konsekvenser av tävlingsinslag ... 23

5.4 Föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa ... 24

5.6 Vidare forskning ... 27

5

1. Inledning

Ämnet idrott och hälsa innehåller tre olika delar, idrott, friluftsliv samt olika former av motion som har stor betydelse för den enskilda individen och folkhälsan. I skolan ska eleverna skaffa sig kunskaper om idrott och hälsa genom dels uppleva det, dels att förstå betydelsen av att ha en aktiv livsstil (Skolverket,2011).

Ämnet idrott och hälsas syfte är att utveckla elevernas fysiska förmåga samt skapa förståelse för hur hälsan ska bevaras genom hela livet. Idrottsundervisningen har länge förknippats med föreningsidrotten och framförallt tävling. Tävla kan likställas med att diskriminera, urskilja prestationer och jämföra sig med andra där målet är att utse vinnare och förlorare (Hjelm, 2011). Ingenstans i kursplanen går det att göra konkreta kopplingar till tävling, syftet kopplas oavbrutet till att eleverna ska utveckla kunskaper om den egna kroppen och att undervisningen ska vara utformad på det vis att alla kan delta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar ett intresse för att använda olika rörelseaktiviteter för ett ökat välbefinnande (Skolverket, 2011).

Läroplanen inom gymnasieskolan upplyser bland annat grundläggande värden, en likvärdig utbildning och kunskaper och lärande hos läraren, detta skall alla lärare förhålla sig till enligt lag (Skolverket, 2011).

Läraren har ansvar för att utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar och erfarenheter när lektionsplaneringar formges. Detta för att stärka elevernas självförtroende vilket i sin tur leder till att det utvecklas en vilja hos eleven att lära sig mer samt att det ger eleven ett meningsfullt lärande (Engström, 2004).

Engström (2004) resonerar kring hur viktigt det är med fysisk aktivitet för barnens aktuella hälsa, framförallt det framtida hälsotillståndet där utveckling av de sociala och personliga relationerna är betydelsefulla. Samhällsutvecklingen som skett i Sverige har gjort att kravet på fysisk aktivitet i såväl hem som på arbete har minskat av betydelse, detta påverkar givetvis även ungdomarna. Människan behöver röra sig för att bibehålla en god hälsa.

Tävling är något människan förknippas med hela livet. I skolans värld existerar tävlingsinriktade elever som föredrar en föreningsverksamhet på fritiden. Andra sidan finns det även elever med ett mindre tävlingsinriktat förhållningssätt som föredrar att bara får vara med. Det är viktigt att

6

elever vill utvecklas och fortsätta stimuleras dock inte på bekostnad av oerfarna elever (Bringsen, 2012).

Bringsen (2012) framställer att barns engagemang efter 12 års ålder har minskat, för många elever är idrott och hälsa i skolan den enda fysiska aktiviteten de kommer utföra i hela sitt liv. Det blir allt vanligare att elever med ett mindre tävlingsinriktat perspektiv slutar då det blir ett allt större fokus på resultat, det i lojalitet till lagets förutsättningar. Med denna bakgrund är det ännu viktigare att det väcks ett intresse hos eleverna för idrott och fortsatt fysisk aktivitet i framtiden.

1.1 Begreppen tävling och föreningsidrott

Larsson (2001) definierar idrott som svårfångat och det har varit ett hett debattämne i forskningsvärlden. I det vardagliga förknippas begreppet med ”tävling”.

Tiden innan 1980-talet bedrevs könsuppdelad idrottsundervisningen både i grundskolan och på gymnasieskolan. Med inträdet av samundervisning bildades en ny dominans av pojkarnas undervisning vilket ledde till att bollspel fick större plats i den svenska idrottsundervisningen. Bollspel är i samhället sammankopplat med föreningsidrott, till skillnad från skolan är det frivilligt. Med bakgrund till den obligatoriska skolgången för elever upp till årskurs nio får eleverna inget eget val om deltagande i tävlingsmomenten inom idrott och hälsa (Hjelm, 2011). Tävling har olika betydelser beroende på vilken individ du frågar samt värderingen på begreppet har olika innebörd, dessa beskrivs som individuell och kollektiv tävling. Hjelm (2011) anser att tävlingens innebörd är att rangordna fysiska prestationer samt ett moment av jämförelse. En idrottstävling karaktäriseras av att det rör sig om fysiska prestationer. Det finns två olika typer av tävling, det ena är individer och lag som tävlar mot varandra och det andra är att dessa tävlar bredvid varandra.

Individuell tävling kan antingen vara att tävla mot sig själv och utvecklas eller en individuell sport där idrottare mäter presentationer med varandra. Kollektiv tävling beskrivs genom lagidrotter både inom elit och socialt perspektiv. Att tävla kan vara detsamma som att diskriminera, det vill säga att urskilja prestationer. Tävlingens logik är att utse en vinnare baserat på en prestations jämförelse (Hjelm, 2011).

7

Bjärsholm (2020) resonerar att i svensk idrott existerar två olika begrepp, tävlingsfostran och föreningsidrotten. Dessa två är sammanlänkade och syftet är erbjuda idrott på fritiden samt att utveckla barn och ungdomars intresse med utgångspunkt i två olika perspektiv. Det första är föreningsfostran som har syfte att vara demokratisk och inkluderande, alla är välkomna.

Tävlingsfostran innebär att deltagarna lär sig hantera idrottens tävlingsmoment. Detta fokus får konsekvensen av exkluderande deltagare eftersom målet är att vinna.

Hjelm (2011) diskuterar ett konkret exempel från fotbollen där föreningen förväntas att bidra till social fostran, hälsa i bred mening och specifik fotbolls färdighet för alla oavsett ambition och färdighetsnivå.

Det har blivit ett allt mer fokus på tävling inom idrotten, Alm (2017) anser att

sportifieringsprocessen tog sin fart på 1900-talet och konsekvenserna blev ett större fokus lades på prestation, tävlan och rationalitet inom idrotten.

8

2. Syfte och frågeställning

Syftet med kunskapsöversikten är att belysa tävlingsmomentet i undervisningen inom ämnet idrott och hälsa med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan. I denna kunskapsöversikt har vi valt att besvara denna fråga:

-

Något vi stöter på dagligen under den verksamhetsförlagda utbildningen är svett, skrik och tårar, framförallt när bollspel inkluderas i idrottsundervisningen. Tävlingsinstinkten kopplas på direkt, det handlar inte längre om lärandet i ämnet utan om att vinna till varje pris. Begreppet tävling kommer behandlas utifrån positiva kvaliteter samt vilka konsekvenser tävling i idrott och hälsa medför. Eleverna påverkas av tävlingsmomenten i idrott och hälsa och likaledes

föreningsidrottens inflytande över undervisningen. Viktigt inom professionen är att vara uppdaterade på den aktuella forskning som sker inom ämnet idrott och hälsa. Tävling är ett aktuellt begrepp och legat som grund till syftet i kunskapsöversikten.

9

3. Metod

I denna del framställs det vilka avgränsningar som berörs i kunskapsöversikten, därefter förklaras ingående hur sökprocessen varit samt urvalet av källor.

3.1 Avgränsningar:

Vid början av en sökning kring relevant evidensbaserad forskning är det viktigt att göra

avgränsningar. En avgränsning har varit tidsaspekten, forskningen måste vara aktuell och pålitlig därav sorteras forskning från tidigare än år 2000 bort på grund av låg relevans. Bryman (2018) diskuterar olika söktekniker och dess påverkan på en kvalitativ informationssökning, detta har legat till grund på användandet av kvalitativ forskning i denna kunskapsöversikt. Kvalitativ forskning har sin utgångspunkt i ord istället för siffror.

I förhållande till frågeställningen har följande sökord använts för att finna västenlig forskning; ”elever”, idrott och hälsa”, ”idrottsundervisning”, ”konkurrens”, ”physical education”, ”tävling” samt ”tävlingsmoment”.

Ytterligare en avgränsning var att begränsa sökningen till enbart doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser och vetenskapliga artiklar som är peer-reviewed, denna litteratur är

referentgranskad. Valet av enbart peer-reviewd granskade artiklar gör att stoffet har hög validitet och reliabilitet. Validitet beskriver om avhandlingen som granskats är tillförlitlig samt om

materialet svarar på frågeställningen. Stoffet är användbart och giltigt vilket leder till hög validitet. Reliabilitet kan kopplas till hur giltig och tillförlitlig informationen i sökningen varit (Bryman, 2018).

Vidare begränsades språket i sökningsprocessen till enbart artiklar på svenska och engelska, då dessa två språk behärskas. Fördelen med svenska artiklar är att det naturligt går koppla stoffet till kursplanen samt att hanteringen blir betydligt kortare i tid då det är vårt modersmål. Engelska ger oss en bredare översikt av artiklar då det är det vanligaste språket att skriva doktorsavhandlingar på.

Slutligen avgränsades sökningen till eleverna från högstadiet och uppåt även om tävling förekommer även i tidigare åldrar. Baktanken med detta är att kunskapsöversikten ska kunna kopplas till åldrarna som ska arbetas med i framtiden.

10

3.2 Sökprocess

Metoden som används är systematisk informationssökning av relevanta doktorsavhandlingar, licentiatuppsatser och vetenskapliga artiklar. Utgångspunkten av sökning är belagd från Malmö Universitets sökguide till självständigt arbete på grundnivå i lärarutbildningen.

Nästa steg är att använda sökordet physical education i databasen ERIC. ERIC är en databas som innehåller internationella vetenskapliga artiklar. Här blev sökningen med sökordet på engelska 295 träffar. Nästa steg i sökprocessen blev att först granska rubrikerna och sedan läsa sammanfattningarna tillsammans för att hitta relevant stoff vilket går att koppla till

kunskapsöversikten. Där upptäcktes en användbar artikel från Norge av Aggerholm et al. (2018). Bortsett från den engelska studien ovan har forskningsmaterialet härkomst från det svenska språket.

Sportdiscus användes som en del av sökprocessen och sökningen gav enbart internationella resultat utan anknytning till den svenska skolan inom ämnet idrott och hälsa. Utbytet blev två doktorsavhandlingar med sökordet physical education, ingen av dessa var användbara till denna kunskapsöversikt. För att vidga sökningen användes sökordet competition detta resulterade i tre oanvändbara artiklar, oväsentliga i den grad av brist på aktuellt språk samt koppling till den svenska undervisningen. Efter dessa två sökningarna ansågs Sportdiscus inte var relevant. På databasen SwePub publiceras vetenskapliga artiklar på svenska. Avgränsningarna till bara sökning av doktorsavhandlingar gav mer relevant resultat. Sökordet tävlingsmoment gav inte de resultat som önskades, det blev ingen träff. Vidare utökades sökningen med tävling och det gav nio resultat, därefter lästes rubrikerna och sammanfattning tillsammans där påträffades en doktorsavhandling av Hertting (2007) som användbar. Detta tillvägagångssätt användes vid alla sökningar för att få fram relevanta artiklar. Begreppet elever gav 179 resultat på

doktorsavhandlingar från 2000 och framåt. Här fanns ingen relevant avhandling som kunde användas till vårt arbete. Idrott och hälsa gav 18 doktorsavhandlingar. Av dem 18st resulterade det i att åtta av dessa relevanta Larsson (2001), Bjärsholm (2020), Londos (2010), Swartling (2005), Ekberg (2009), Isberg (2009), Quennerstedt (2006), Wiker (2017). Konkurrens är ett nyckelord vilket gav 41 avhandlingar fast enbart Alms (2017) doktorsavhandling samt Modells (2018) licentiatuppsats var relevanta.

Det gjordes även en sökning på idrottsundervisning och det engelska nyckelordet physical education för att utöka sökningen, resultatet blev 88 på svenska och 377 på engelska. Här

11

hittades fyra relevanta doktorsavhandlingar Redelius (2002), Schenker (2011), Maivorsdotter (2012), Larsson (2009) samt en vetenskaplig artikel av Alsarve, Jakobsson, Helgesson (2017). Därefter sker en noggrann överläggning kring det kvantitativa forskningsresultatet. Detta ledde till att ett urval av vilka doktorsavhandlingar som var kvalitativa. Tretton ansågs användbara till resultatdelen för att besvara frågeställningen i kunskapsöversikten.

Kvalitativ litteratur skall kunna ge en översikt över den tidigare samlade kunskapen inom tävlingsmoment i idrotten, den ska visa betydelse på ett problem samt kan indikera problem (Backman, 2018).

12

4. Resultat

I denna del kommer en redogörelse av relevant forskning för vår frågeställning sammanställas i ett resultat. Resultatdelen är uppdelad i fyra olika teman, tävlingsämnet idrott och hälsa,

konsekvenser av tävlingsinslag, föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa och idrottslärarens didaktik.

4.1 Tävlingsämnet idrott och hälsa

Temat beskriver tävling som begrepp med Ekberg (2009) och Quennerstedt (2006) medan Hertting (2017) och Larsson (2009) presenterar lärarens arbete inom tävlingsmoment. Avslutningsvis framställer Londos (2010) hur föreningsidrotten påverkar eleverna. När elever ska beskriva ämnet idrott och hälsa utgör en majoritet en direkt koppling till tävlingsmoment även om idrott och hälsoämnets viktigaste uppgift är att förbereda barnen för livslång, fysisk aktivitet. Begreppet idrott förknippar Ekberg (2009) mer eller mindre med tävlingsidrott. Det är ett väldigt svårfångat begrepp och har varit en diskussion i decennier bland idrottsforskare. Avhandling har syftet att utforska och belysa vilken kunskap som är legitim i ämnet. Tillvägagångsättet har varit att filma 20 idrott och hälsa lektioner med tio olika klasser i årskurs nio. Idrott och hälsa lektionerna filmades i den vanliga lärandemiljön, i idrottshallen. Senare århundraden har medfört en förändrad syn på fysisk aktivitet där framförallt idrotts och motionsverksamhet har fått en ökad betydelse i människors liv och utgör ett viktigt inslag i mångas livsstil.

Quennerstedts (2006) syfte med avhandlingen är att bidra till djupare förståelse inom ämnet idrott och hälsa. Avhandlingens metod är att analysera lokala läroplaner från 72 skolor. Författaren påvisar att före år 1980 bedrevs det könsuppdelad idrottsundervisning både på grund- och gymnasieskolan. Rekommendation av samundervisning fick konsekvensen att flickornas undervisning till exempel dans och gymnastik fick mindre plats medan aktiviteter dominerades av pojkarnas undervisning, bollsport fick större plats. Detta innehåll kännetecknar dagens idrottsundervisning.

13

Quennerstedt (2006) beskriver idrott och hälsa som ett ämne där huvudfokuset hos eleverna är att lära känna sin egen kropp samt att eleverna får positiva upplevelser av idrott. Det är viktigt för eleverna att ha roligt genom fysisk aktivitet, detta kommer leda till rörelseglädje som i sin tur skapar en positivitet kring den egna kroppen. Prestationsinriktad idrott innebär att eleverna tränar regelbundet och satsar på idrotten som utförs. Jämförelse mellan sig själv och med andra ungdomar sker naturligt ju äldre eleverna blir. Eleverna upptäcker att de utvecklas vare sig det är på idrottslektionerna i skolan eller en tävling på fritiden. När elever jämför sig med varandra och när läraren rangordnar elever efter prestationer kallas det för rangordningslogiken.

Hertting (2017) syfte är hur ledarskapet kommer i uttryck och hur ledarna formas av detta ledarskap inom barnfotboll. Avhandlingen består av en fallstudie där ett fotbollslag med tioåriga barn med tre ledare följs under en hel säsong. Det sker kontinuerligt intervjuer med ledare och barn. Idrotten kan delas in i sju olika element av aktiviteter, tävling och rangordning, fysisk aktivitet, lek och rekreation, friluftsliv, fysisk utmaning och äventyr, färdighetsträning samt rörelse- och koncentrationsträning. Tävling och tävlingsidrott är de flesta människor bekanta med, däremot vilka värderingar och innebörd tävling har är mycket beroende på vem som tillfrågas. Tävling har syftet att rangordna prestationer med syfte att utse en vinnare och en förlorare.

Lagidrotter är betydligt vanligare bland eleverna i skolan, framförallt bollspel är starkt förknippat med tävlingsidrott anser lärarna. Bollspelet dominans på bekostnad av den traditionella

linggymnastiken är en bidragande orsak till att tävlingsmomenten fått stor plats bland dagens elever. Larssons (2009) mening med studien är att undersöka vad som händer när studenter med egna erfarenheter möter idrottslärarutbildningen. I avhandlingen sker en fallstudie där 450 idrottslärarstudenter besvarat ett frågeformulär och kvalitativa data samlats in av

ämneslärarstudenters uppsatser. Tävling kan utföras antagligen individuellt, att eleverna tävlar mot sig själv till exempel via tidtagning, detta benämns lite mer på lek.

Londos (2010) anser att prestationsinriktad idrott snarare blir tävlingsinriktad, det är extra tydligt i lärarnas berättelser även om det inte är legitimt att ägna sig åt tävlingsverksamhet. Lärare anser hälsoinriktning och upplevelseinriktning mer officiellt accepterade inriktningar. Intentionen med studien är att analyser förhållandet mellan idrott och hälsa i gymnasieskolor och

föreningsidrotten. Frågor som ställs till lärare är vad som erkänts värdefullt i undervisningen. Det har skett 16 intervjuer med lärare som behandlar pedagogiska mål, innehåll och betyg.

14

Erfarenheterna från idrotten på fritiden är en bidragande orsak till att eleverna anammar tävling som rådande logik.

4.2 Konsekvenser av tävlingsinslag

I 4.1 definierades hur eleverna bemöter tävlingsmoment i idrott och hälsa samt tävling som begrepp. Vidare tema kommer att introducera konsekvenser av tävlingsmoment i undervisningen både ur elevperspektiv samt lärarperspektiv.

På grund av att en prestation går att jämföra skapas det en väl synlig rangordning där fokuset ligger på tävlingslogik. I slutändan leder det till att elever som presterar på en hög nivå kommer att få ett högt betyg. När tävlingsinslag är en del av undervisningen blir resultatet att elever som är tävlingsvana framträder starkast och prioriteras samtidigt som eleverna med mindre

tävlingsvana försummas. När eleverna realiserar en prestation kan utförandet jämföras med andra elevers prestation, det bör istället jämföras med elevens tidigare prestation kopplat till läroplanen (Londos, 2010).

I undervisningen har en idrottsligprestation inneburit att eleverna påverkas av vad som är rätt eller fel. Deras prestationer jämförs med tävlingsidrottens normer, alltså det elever med behärskande erfarenheter av tävlingsidrotten har stora fördelar. Schenkers (2011) syfte med avhandling är att undersöka idrottsdidaktiken som koncept och verktyg. Studien har grundats sig i fyra texter inklusive böcker och artiklar som är kopplas till bollspel, dans, orientering och simning. Författaren menar att tävlingsidrotten är en norm i samhället. Vid övningar eller prestationer som går att utföra rätt eller fel, är en tävlingsform där elevernas förmåga jämförs. Vana tävlande elever har erfarenhet av tävlingsidrott har på grund av detta bättre förutsättningar samt att dessa elevers anses bättre gentemot resterande.

Idrottslärarna har en mer kritisk syn på tävlingsmoment i undervisningen omvänt mot idrottsledare som har en mer gynnsam bild av att barn ska tävla. Syftet med Redelius (2002) avhandling är att öka kunskapen om vem barn och ungdomsledarna ser upp till i idrottsrörelsen samt deras syn på idrott. Studien har utgått från att studera idrottsledarna och analyseras vad som uppmuntrades. Det skedde empiriskt material där 525 idrottsledare svarande på en enkät och 1600 framtida lärare på ett frågeformulär. Fokus på idrottsundervisningen i skolan är att eleverna ska utveckla sina egna förmågor samt utföra rörelse. Tävlandets främsta syfte är att vinna, att

15

tävla ger barn och ungdomar en indirekt fostran vilket är en avgörande faktor på om eleverna är tillräckligt lämpliga eller inte.

Tävling inom föreningsidrotten handlar till stor del om rangordning och att vinna. Enligt aktiva ledare inom idrottsföreningar och då framförallt inom fotboll, basket, simning och golf var positiva påståendena med tävlingsmoment att det är lämpligt för barn och ungdomar att uppleva motgångar samt att det sker en personlig utveckling. Ledarna ansåg även att stimulera viljan att vinna kunde vara en positiv aspekt, dock var det inte alls lika stor andel som ansåg att det var en viktig del. Negativa aspekterna av att tävla är att barn och ungdomarna kan ta skada av tävlingen och konkurrensen, en stor del av lärarna ansåg att det i själva verket inte bedrev en

tävlingsinriktad undervisning. Samma resultat fick påståendet att förmåga att samarbeta kan försämras vid tävling (Redelius, 2002).

Alsarve, Jakobsson och Helgesson (2017) påstår att tävlingsmoment skapar rangordning och sortering samtidigt som det är roligt. Att elever tävlar är ett förstärkande skäl till att sluta med sin idrott, tävlingsmomenten leder till press och höga prestationskrav. Ett exempel på

tävlingsmoment är inom bollspel när det sker i undervisningen, det som händer är att pojkar utövar någon form av bollsport på sin fritid som sedan kommer främjas. Även flickor gynnas av tävlingsmoment, deras delaktighet ökar för att undervisningen blir mer intresseväckande av tävlingsmomenten. Den stora tävlingshetsen missgynnar elever som inte känner sig hemma när det gäller tävling. Till följd av att använda sig av tävlingsmoment i undervisning skapas det en form av exkludering för vissa elever medan andra upplever ett enormt intresse och engagemang. Avhandlingen syfte är att belysa hur genus påverkar lärarnas utformning av en rättvis utbildning. I studien användes intervjuer med sex utbildade lärare samt observationer vid åtta tillfällen i olika klasser.

4.3 Föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa

Nästkommande tema belyser föreningsidrottens inverkan på dagens idrott och hälsa. Larsson (2009), Londos (2010) och Modell (2018) framhäver hur elever med föreningsidrottslig bakgrund påverkas i den traditionella idrottsundervisningen. Swartling (2005) presentera hur idrott ska vara till för alla.

16

Larsson (2009) anser att inflytandet av föreningsidrotten har en stark koppling till fysisk träning i undervisningen. Ämnet idrott och hälsa har använt sig av tävlingslogik och den har fått ta plats. Det har även gjorts flera försök från skolämnet idrott och hälsa att samarbeta med

föreningsidrotten för att förbättra folkhälsan. Betygsättningen anses gynna elever och framförallt pojkar som är delaktiga i en förening där grunden är rangordning och tävlingslogik.

Blivande idrottslärare kommer och vill att deras undervisning ska genomföras med

föreningsidrotter. Den logik som inte behöver ta plats är tävlingslogiken utan det ska istället vara naturmöten och fysisk aktivitet. Alltså kan en specifik idrottsaktivitet genomföras om det har ett annat syfte än tävling och rangordning (Larsson, 2009)

En av idrottsföreningarnas inflytande är att lärare i ämnet har en tydlig bakgrund och även eleverna är delaktiga i föreningsidrotten på fritiden. När det är dags för betygsättning ansågs det att lärarna använde sig av tävlingsidrotten och hade det som en grund. Det har också visat sig att den praktiska delen i ämnet är mycket viktigare för elevernas betyg än den teoretiska. I ämnet idrott och hälsa anses den moderna och riktiga idrotten vara mer väsentlig. Den rätta idrotten anses vara bollspel, det elever med specifika förmågorna är duktiga. Dessa idrotter får ta större plats i undervisningen i och med det påverkar föreningsidrotten vad som händer i

undervisningen. Modells (2018) syfte med sin avhandling är att genom bedömning förstå hur gymnasieelever uppfattar idrott och hälsa. Studien genomförs med fyra olika gymnasieskolor i södra Sverige med 38 intervjuade elever. Ämnet idrott och hälsa och föreningsidrotten har märkbara anknytningar.

Londos (2010) skriver om förhållandet mellan idrotten som sker på elevernas fritid och ämnet idrott och hälsa. Elever har med sig kunskap och erfarenhet som skett utanför skolan detta gäller även för idrottsämnet, då flertalet elever är med i en idrottsförening på fritiden. För ungdomar går det att elitsatsa i skollika slag, exempelvis NIU (nationell idrottutbildning). Det finns litteratur inom idrottsrörelsen vilket lärare kan använda som inspiration till sin undervisning. Elever som deltar i en föreningsidrott på fritiden kommer in både med positiva och negativa normer i

undervisningen. En stark norm från tävlingsidrotten är tävling. En anledning till att det kan bli en krock för eleverna i idrott och hälsa är elever som är aktiva i en förening, deras förväntningar är att skolundervisning ska ha liknande innehåll som föreningsidrotten. Ytterligare ett inflytande från föreningsidrotten är att aktiva eleverna i föreningar som använder sina erfarenheter i undervisningen, ett exempel kan vara att elever får hålla i en uppvärmning och använda sig av den kunskapen från sin idrott.

17

Swartling (2005) beskriver att idrottsrörelsen mål är att det måste ske konkurrens och tävling om det ska ske en utveckling. Avhandlingens syfte är att analysera hur kroppen förstås inom idrott och hälsa. Empiriska data är läroplaner, kursplaner och artiklar från idrottslärare. Vidare anser författaren att detta även måste ske i skolan för både idrottsföreningar och ämnet idrott och hälsa då det har samma mål. Däremot finns det andra forskares ståndpunkter som anser att det är viktigt att skilja dessa två parter, skolan ska inte tillföra och generera elever med

idrottsspecifika förmågor till idrottsrörelsen utan ämnet ska istället vara till för alla.

4.4 Idrottslärarens didaktik:

Idrottsläraren absolut viktigaste utformning är att utveckla eleverna individuellt och inte jämföra elevers olika prestationer med varandra. Tävlingsmoment har en tendens att elever med

färdigheter kopplade till föreningsidrotten uppfattas mest. Lärare med egen erfarenhet av aktiviteten ses åt det positiva hållet eftersom det handlar om att förmedla dessa kunskaper till eleverna. Det viktiga är att det finns ett klart syfte med lektionen, för att elever ska utvecklas är det viktigt att elever hela tiden får lära sig mer av aktiviteten för att kunna prestera fysiskt. (Schenker, 2011).

Fotboll är den idrott som i särklass får mest uppmärksamhet under lektionerna i idrott och hälsa, detta får konsekvensen att undervisningen får ett större fokus på prestation och tävling vilket i sin tur får påföljden att elever väljer att inte vara aktiva. Det är viktigt att läraren anpassar undervisningen på olika sätt för att bemöta eleverna i deras förståelse. Didaktiska val behöver inte förändras i hög grad, det ska fortsättas visa, instruera och ge feedback dock bör

undervisningen anpassas efter den med minst förmåga. Anpassningar kan vara att ändra spelplanen för en förbättrad inlärningsmiljö. Detta är anpassningar som även används inom områden dans, simning, orientering och friluftsliv (Schenker, 2011)

Wikers (2017) menar att det är viktigt att eleverna har roligt i konkurrensutsatta aktiviteter och att eleverna får möjlighet att utveckla motoriska färdigheter som krävs för att delta i aktiviteten. Författarens syfte med avhandlingen är att få en ökad kunskap och fördjupa förståelsen för idrott och hälsas innehåll och form sett ur elevernas perspektiv. Grunden är fokusgruppsintervjuer med årskurs nio elever där samtal om idrott och hälsa sker. Iedrottslärare står inför en tuff utmaning i arbetet mot tävlingslogiken och lagspelet eftersom det besitter en stor plats i innehållet i idrott och hälsa. Likabehandling handlar inte om att alla elever ska behandlas lika, utan villkoren i

18

undervisningen ska vara överensstämmande. Idrottsläraren har en viktig roll att skapa en förståelse hos eleverna, vilket i sin tur leder till att eleverna får en förändrad och positiv syn på undervisningen. I varje moment i idrotten är det viktigt att idrottsläraren har variation samt att eleverna får en mängd tid för övning och att utveckla sina förmågor inom aktiviteten. Elever är olika och har olika färdigheter, somliga behärska bollspel förstklassigt medan andra dans. Ett alltför ensidigt val av aktiviteter blir utslagsgivande, därav vikten av att bedriva en variation av både aktiviteter och övningar inom skolidrotten då elever upplever varje lektion som ett prov. Det är viktigt att skapa en skola för alla, där idrottsundervisningen anpassas efter varje elevs förutsättningar.

Aggerholm et al. (2018) avhandlingens syfte är ifrågasätta och kritisk ganska integrationen av tävlingsaktiviteter i idrott och hälsa. Studien bygger på material idrottsfilosofen och

utbildningsfilosofin. Författarna framhåller olika reflektioner en idrottslärare bör betrakta när hen planerar undervisningen i förhållande till tävlingsmoment. Idrotten i skolan är obligatorisk medan föreningsidrotten är frivillig och eleverna kan själva välja vilka aktiviteter de vill förhålla sig till. Nästföljande reflektion påtalas att föreningsidrottens deltagare är alla ungefär på samma färdighetsnivå medan i skolan har elever olika färdigheter och med inriktning på den personliga utvecklingen. Slutligen diskuteras centrala mål inom föreningsidrott och idrott och hälsa i skolan. Det centrala målet i skolan är att idrotten skall göra det möjligt för alla att utmärka sig medan föreningsidrotten handlar det om att utmärka sig över andra. Det är viktigt att idrottslärare bedriver en undervisning där det behandlas inom ett bredare spektrum av mänskliga förmågor än skicklig prestanda och bedömningen utgår mot relaterade kriterier snarare än en jämförelse mellan elever.

Aggerholm et al. (2018) beskriver The avoid-argument, ask-argument, adapt-argument och accept-argument som fyra arbetsmetoder dessa kan vägleda idrottslärare i hanteringen av tävlingsaktiviteter inom idrott och hälsa.

The Avoid-argument betraktar tävling och konkurrens något en idrottslärare ska undvika helt. Tävling anses enbart att testa eleverna och detta leder till att eleverna får en negativ upplevelse av aktiviteten. Tävling leder till fusk, aggression och våld vilket inte är egenskaper som utvecklar eleverna. Ett konkret pedagogisk mål hos idrottsläraren är att undvika idrotter som eleverna upplever till vardags (Aggerholm et al., 2018).

19

Ask-argument beskrivs som vikten av att inkludera eleverna i valet av aktiviteter och om de vill delta i aktiviteten. Detta leder till att eleverna får göra ett aktivt val i vilka aktiviteter de vill delta i samt vilken utmaningsnivå. Att inkludera eleverna i undervisningen förbättrar elevernas

inlärningsprocess. Idrott är ett obligatoriskt ämne i skolan fast i ett demokratiskt

utbildningssystem finns det utrymme för individuella och kollektiva val (Aggerholm et al., 2018). Adapt-argument menar Aggerholm et al. (2018) att idrottsläraren arbetar med att reglera och modifiera konkurrens inom aktiviteten. Detta leder till en upplevelse av rättvisa samt effektiv tävling hos eleverna. Med detta förhållningssätt framhävs även fördelarna med tävling. Uteslutning av tävlingsmoment leder till att eleverna går miste om viktiga moment om hur rättvisa skapas samt hur individer visar respekt mot andra elever.

Accept-argument framhäver hur negativa konsekvenser av tävling kan vara till lärdom för eleverna. Detta accept-argument innebär att idrottslärare bör acceptera att det finns elever som ogillar aktiviteter med tävling. Det här innebär att idrottens roll är att erbjuda eleverna

möjligheten att utforska om konkurrens är ett negativt- eller positivt laddat begrepp. Positiva upplevelse kan vara om till exempel eleverna får möjlighet att reflektera kring sin erfarenhet i aktiviteten. Eleverna får i detta fall möjlighet att fatta välgrundade och reflekterande beslut om deras deltagande i eller valet av undvika aktiviteter med konkurrens i framtiden (Aggerholm et al., 2018).

Isbergs (2007) upplyser om en teori Achievement Goal Theory i sin avhandling, syftet är att undersöka möjligheterna att motivera ungdomarna mellan 12 och 16 år, utöka fysisk aktivitet. Urvalet bestod av 122 svenska grundskolor elever som antigen var fysiskt aktiva eller inaktiva. Teorin har utvecklats och blivit en inkörsport för idrott och idrottsundervisning. Teorin utgår från att elever är målinriktade som handlar på ett rationellt sätt och även påverkas av upplevelsen av kompetens och förmåga att utföra aktiviteten. Hur personer upplever sina egna färdigheter samt i vilket syfte aktiviteten har kommer att påverka prestationen, beteendet och vilka känslor som upplevs. Vidare berörs uppgiftsorienterad och resultatorienterad som kopplas till elevernas motivation inriktning. Uppgiftsorienterad är det centrala att utveckla sina egna färdigheter och förmågor inom idrotten. Idrotten ses som en möjlighet till att utmana sig själv samt visar ett intresse för själva idrotten. Elever med resultatorienterat fokus visar gärna sin förmåga för andra, framgång upplevs när de överträffar andra inom idrotten eller tävlingsmomentet.

20

Elever kan besitta bägge dessa två dock kan det inte upplevas samtidigt, utan dessa två motivations inriktningar kan användas av idrottsläraren för att utveckla fysisk aktivitet i idrottsundervisningen.

Slutligen diskuterar Isberg (2007) att det är viktigt att eleverna erbjuds ett brett aktivitetsutbud, där idrottslärarens uppgift är att hjälpa eleverna att hitta sin egen väg till att vilja utöva fysisk aktivitet. Idrottsläraren har en annan viktig roll, dels vilket innehåll som väljs, dels hur det förmedlas till eleverna, där det är viktigt med ett uppgiftsorienterat klimat där huvudfokuset är lärandet och att utveckla de individuella förmågorna istället för fokuset på aktiviteten.

21

5. Diskussion och slutsats

I denna del av kunskapsöversikten kommer resultatet att diskuteras och kopplas till syfte och vår frågeställning. Den kommer att bestå av en metoddiskussion där vi resonerar kring kriterier och vår sökprocess. Vidare sker en diskussion kring resultatet inom tävlingsämnet idrott och hälsa,

konsekvenser av tävlingsinslag samt föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa som kommer att

kopplas till vår frågeställning: Hur påverkas eleverna av tävlingsmomentet inom idrott och hälsa?

Idrottslärarens didaktik kommer det en diskussion kring vilka arbetsmetoder som kan vara

användbara och hur idrottslärare kan påverka eleverna i arbetet med tävlingsinslag i

undervisningen. Slutligen kommer det resoneras kring hur denna kunskapsöversikt kan vara användbar i framtida examensarbete samt vad som hade varit intressant att fördjupa sig vidare inom.

5.1 Metoddiskussion

Användandet av material i denna kunskapsöversikt har primärt varit vetenskapliga artiklar med en input av populärvetenskapliga artiklar i inledningen. Sökprocessen har fungerat väl den har varit väldigt lärorik inför framtida examensarbete. Vi har lärt oss att aldrig under hela

arbetsprocessen sluta söka material, detta för att får ett bredare perspektiv kopplat till vår frågeställning och syfte. Sökningen av Sportdiscus uteslöts i ett relativt tidigt skede där

bakomliggande orsak var brist på användbart material. En förändring av sökordet hade gett ett mer önskat sökord. Användandet av SwePub och ERIC gav betydligt mer användbara

doktorsavhandlingar i första hand. Swepub gav flest källor för att inriktningen var på svensks skola. Valet av att läsa ca 300 avhandlingstitlar grundar sig i hög validitet och hög reliabilitet. Trovärdigheten i urvalsprocessen har varit hög då det har skett en överläggning kring allt sökresultat. Relevant vetenskaplig forskning står i grund för vårt urval, vilket leder till en

evidensbaserad urvalsprocess. Framförallt ser vi förbättringspotential i att vår sökprocess då den har varit aningen bred, här kan framförallt sökorden förändras i framtiden som avgränsar området. Vi har riktat in oss på Sverige och den svenska undervisningen i idrott och hälsa. För ett bredare perspektiv på tävling kunde valet av artiklar mer grundat sig på internationell forskning och använde av fler databaser, detta skulle fått konsekvensen av ett mer analytiskt förhållningssätt till tävling.

22

Syftet förändrades längs med bearbetningen av kunskapsöversikten. Förändringar som skett är att värdeordet ”mycket” försvunnit från frågeställningen. Detta då vi ansåg att vi inte riktigt fick tillräckligt med evidens att besvara hur stor plats tävling fick i ämnet idrott och hälsa.

Arbetssätt vi har valt att nyttja är att använda oss av individuell läsning och gemensamt skriva stora delar av arbetet. Detta har grundat sig i givande diskussioner, professionell källhantering och en sammanhängande kunskapsöversikt som skapat en röd tråd genom hela arbetet. Nackdelarna i detta arbetssätt är att det är tidskrävande och ställer höga krav på ett givande samarbete.

5.2 Tävlingsämnet idrott och hälsa

Det förekommer skiftande uppfattningar om idrott och hälsa i förhållande till tävling. Idrott och hälsa i skolan är något Ekberg (2009) kopplar till tävlingsidrott. Vidare berör Quennerstedt (2006) i resultatstycket att idrott och hälsa ska ge eleverna möjlighet med en bredd av aktiviteter få lära känna sin kropp och får en positiv upplevelse av idrott. Tävlingsidrott är väldigt vanligt förekommande inom ramen för idrottsundervisningen, framförallt nämner Londos (2010) att bollspelet dominerar kursplanen i idrott och hälsa.

I synnerhet kan vi göra kopplingar till vår verksamhetsförlagda utbildning där majoriteten av undervisningen har kopplats till bollspel eller tävlings idrotter. Tävlingsidrott är inte främmande för någon av oss, utan att idrott och hälsa enbart är kopplad till tävlingsidrott instämmer vi inte i. Vi är eniga med Hertting (2017) att det finns en mängd olika aktiviteter i motsatt riktning till exempel dans i skolan och även friluftsliv där det primära fokuset ligger på den individuella utvecklingen och som inte är direkt kopplat till tävlingsdans. Det är viktigt att vi idrottslärare erbjuder aktiviteter som stimulerar eleverna samt väcker ett intresse för en aktiv livsstil i

framtiden. I enighet med Skolverket (2011) är det viktigt att undervisningen bidrar till utvecklade i olika rörelser aktiviteter. Vi har märkt likt Ekberg (2009) att idrott och hälsa är ett diskuterat ämne, synen skiljer sig lite från artikel till artikel även om majoriteten av artiklarna benämner utvecklandet av sina egna kroppsliga förmågor samt ge eleverna positiva upplevelser för ett livslångt fysiskt aktivt liv.

23

Hertting (2017) reflekterar även kring tävling och rangordning som ett element, det kan betyda olika beroende på vilken individ du frågar. Författarna är eniga i att tävlingens syfte är att rangordna prestationer för att utse en vinnare och en förlorare. Tävling inom skolan syns framförallt via två olika tillvägagångssätt, individuellt där elever tävlar mot sig själv eller där det tävlas i lag som associeras med de flesta tävlings idrotter där bollspel är frekvent använt av idrottslärare i Sverige.

Ett exempel på hur idrottslärare använder sig av olika tävlingsidrotter för att betygsätta eleverna är under den verksamhetsförlagda utbildningen. Där bedrevs ett styrketest och betyg delades ut beroende på hur mycket du kunde lyfta i bänkpress, hur mycket du kunde ta i benpress samt hur många chins du klarade. Enligt vår mening finns det inget tydligare exempel på hur idrottslärare arbetar med att rangordningslogiken som Quennerstedt (2006) beskriver. Vi har bägge två sprungit beep test i skolan eller coopertest vilket är liknande rangordningslogiker utefter prestation.

Vi tolkar detta att alltför många idrottslärare har tävlingsinslag som dominerande i sin

undervisning. Användningen av tävlingsinslag i sig är inte fel, det är hur det används som är det viktiga och hur det påverkar eleverna. I ovanstående exempel med styrketestet kunde en

förändring varit att analysera tekniken eller själva utförandet och förbättra sin teknik vilket i detta fall skulle får konsekvensen att eleverna arbetar med utvecklandet av sina egna kroppsliga

förmågor samt ge eleverna positiva upplevelser för ett livslångt fysiskt aktivt liv.

5.3 Konsekvenser av tävlingsinslag

I resultatdelen var forskarna samstämmiga med en negativ bild av tävlingsinslag i undervisningen. Elever som har en bakgrund inom föreningsidrotten presterar bättre i ämnet idrott och hälsa när det förekommer tävlingsmoment. Londos (2011), Redelius (2002), Schenker (2011) och Alsarve (2017) beskriver tävling som en rangordning och sortering där syftet är att utse en vinnare. Konsekvensen är att eleverna upplever en otrygg undervisningsmiljö samt leder detta till en orättvis betygsättning. Betyget ska utgå från elevernas förmåga och inte en jämförelse. Detta leder till att sambedömning och samstämmighet inte uppnås vilket påverkar lärarprofessionen. Redelius (2002) beskriver att föreningsidrottens rangordning skapar en exkludering av vissa elever framförallt dem som inte är tävlingsaktiva på sin fritid. Konsekvens blir barn och

24

ungdomar ta skada av idrotten i skolan och skräms bort från en fysisk aktiv livsstil. Den positiva aspekten med att skapa vilja att vinna framhävs som en positiv egenskap. Vi är samstämmiga med att viljan av att vinna är en positiv aspekt, detta leder till att idrottsundervisningen blir stimulerande samt mer meningsfull. Däremot blir konsekvensen att elever med ett mindre intresse för tävling tar ännu större avstånd från idrotten.

Schenker (2011) påstår att tävlingsidrotten är en norm i samhället där utgångspunkten att utföra en rörelse rätt eller fel. Exempel på en korrekt rörelse är utförandet av en kullerbytta enligt Ling gymnastiken. Istället ska elevens förmåga att utföra rullning vara i fokus.

Vi är eniga med Alsarve (2017) om att flickor gynnas av tävlingsmoment, det kan öka deras delaktighet samt intresset för idrotten. Det hänger på en skör tråd, det är viktigt att hitta en balans för att inte få motsatt effekt av tävlingsinslag. Om balansen inte hålls kan konsekvensen bli att elever slutar med fysisk aktivitet som i sin tur leder till att skolan misslyckats med sin fostran mot en livslång aktiv livsstil. Svårigheten med att upprätthålla balansen tror vi är en orsak till den negativa synen på tävlingsinslag hos lärarna

5.4 Föreningsidrottens inflytande på idrott och hälsa

Idrottsrörelsen mål är att konkurrens och tävling ska generera en utveckling, Swartling (2005) anser att detta även ska ske inom skolidrotten.

Vi har svårt att göra kopplingen mellan konkurrens och tävling ska generera i utvecklingen hos eleverna. Idrotten i skolan har som huvudfokus att utveckla varje enskild elev utifrån hens egna förutsättningar detta ser vi som ett problem inom föreningsidrotten där prestationer jämförs mellan individerna.

Modell (2018) ser en tydlig koppling mellan idrott och hälsa och föreningsidrott. Erfarenheterna inom föreningsidrotten speglar av sig hos både idrottslärare och eleverna, där praktiska moment är viktiga och framförallt den rätta idrotten bollspel dominerar. Här menar Londos (2010) att elever som är aktiva i idrottsrörelsen för in normer i skolidrotten. Förväntningarna hos eleverna är att idrotten i skolan är besläktad med föreningsidrotten, där tävling är en norm i fokus. Detta leder till tävling influeras i skolans idrott.

25

I den verksamhetsförlagda utbildningen blir det ännu tydligare att det Londos (2010) och Modell (2018) framhäver stämmer. Frågan efter idrotter med koppling till föreningsidrotten är starkt förekommande och något som upprepas kontinuerligt.

Många elever använder sig av sina erfarenheter från föreningsidrotten, dessa förs in i

undervisningen när elever ska ansvara för olika moment (Londos, 2010). Detta är något vi starkt förknippar med vår egen utbildning på Malmö universitet. Vi har undervisat i olika moment och har utbytt kunskaper med varandra som är starkt förknippade med föreningsidrotten. Vi som framtida idrottslärare kan använda elevers erfarenheter i vår undervisning för att hela tiden erbjuda en professionell undervisning samt att vi utnyttjar elevernas kunskaper. Dilemmat idrottslärare står inför är att få eleverna att förstå att det skiljer sig mellan idrott och hälsa och föreningsidrotten.

Larsson (2009) resonerar kring försök att samarbeta mellan idrott och hälsa och

föreningsidrotten. Vi ser både positiva och negativa anledningar till samverkan mellan skola och föreningsidrott. Fördelaktiga i att få testa på olika föreningsidrotter är att skolan erbjuder en stor bredd av aktiviteter som kan leda in i idrottsrörelsen. Kritiska följder är ur ett socioekonomiskt perspektiv att vissa elever inte har ekonomiska förutsättningar för aktivt medlemskap i en idrottsförening. En konsekvens av idrottslärarprofessionen är vid saknad av yrkeskompetens använder sig av sin erfarenhet från föreningsidrotten in i undervisningen och det påverkar lärarprofessionen.

5.5 Idrottslärarens didaktik

Med bakgrund i resultatdelen har det presenterats ett stort antal användbara metoder för en idrottslärare. Något återkommande tema är idrottslärarens anpassningar och synsätt på tävling. Aggerholm et al. (2018) beskriver de fyra argumenten the avoid-argument, ask-argument, adapt- argument och accept-argument. Dessa argument är användbara synsätt på tävling hos

idrottslärare.

Avoid-argument med undvikande av begreppet kan få konsekvensen av att idrottsläraren värderar tävling negativt vilket påverkar eleverna. Tävling behövs för att stimulera elevernas utveckling av sina egna förmågor. Ask-argument är positiv i den grad att eleverna inkluderas

26

samtidigt som detta ger negativa konsekvenser att elever med positiv föreningssyns röster hörs ännu mer.

Vi anser adapt- argumentet är användbar i vår framtida undervisning, framförallt därför att minimera nivåskillnaderna mellan eleverna via att korrigera spelets regler utefter nivån eleverna befinner sig på. Detta får konsekvensen att begreppet tävling inte får en negativ energi. Det andra begreppet vi anser är relevant är accept-argumentet där vi idrottslärare måste förstå att det finns elever som stimuleras av tävling samt elever som fördömer aktiviteter med tävling.

Förutom dessa två argument, framställer även Schenker (2011) användbara metoder som lärare kan göra. Framförallt läggs det stor vikt på anpassningar där eleverna kan mötas utefter deras nivå. Anpassningar som att anpassa spelplanen, regler eller användandet av bollar. Isberg (2007) framställer Achievement Goal Theory som handlar om att idrottsläraren bedriver en målinriktad och uppgiftsorienterad undervisning där eleverna upplever sina egna färdigheter och förmågor samt vilket syfte. Detta leder till att elevernas prestation och beteende påverkas av aktiviteten. Aggerholm et al. (2018) diskuterar skillnaden mellan den idrott som utövas på fritiden och den som bedrivs i skolan är oerhört viktigt, framförallt med tanke på att idrotten i skolan är

obligatorisk till skillnad från den frivilliga föreningsidrotten. Användandet av tävlingsidrottens aktiviteter är effektivt såvida inte tävlandet tar för stor plats då det kan uppfattas som en belastning.

En strategi att förändra beteckningen på aktiviteten eller tala om rörelsekvaliteter istället för rörelseaktiviteter anses lyckosam av Larsson (2009). Elever med tillräcklig kunskap om olika idrotter medför att eleverna förändrar mentaliteten, där fokus skjuts från prestation och mätning till att aktiviteten blir mer på kul och skoj.

Likt Isberg (2007) är aktivitetsutbudet viktigt för att hjälpa eleverna hitta sin egen väg till att vilja utöva fysisk aktivitet. Idrottsläraren har ett stort ansvar att välja intressant innehåll för alla elever oavsett idrottsligbakgrund. Idrottsläraren är en kompetent vuxen som kan vara skillnaden för många elever när valet tas om eleverna ska vara fysiskt aktiva eller inte, detta för att

idrottsundervisningen kan vara den enda platsen där eleverna deltar eller möter fysisk aktivitet. Dessa didaktiska metoder är något som är brukbart i vår framtida lärarprofession.

27

Tävling har olika betydelse beroende på vem du frågar och bollspel är starkt förknippat med föreningsidrotten. Idrottsläraren har ett stort ansvar då skolan är obligatorisk och

föreningsidrotten är frivilligt, detta leder till att eleverna inte kan ta aktivt val att deltaga i undervisningen för idrott och hälsa (Hjelm, 2011)

5.6 Vidare forskning

Med utgångspunkt av denna kunskapsöversikt anser vi att det varit ett intressant område för vidare forskning. Det som kan utvecklas är jämförelse med internationell forskning för en nyanserad bild av tävling i skolan. Avslutningsvis vore det fascinerande att fördjupa

kunskapsöversikten i normen tävling i idrottsundervisningen. Många idrottslärare är medvetna om att tävling leder till exkludering av elever samtidigt som tävlingsmoment är en dominerande del av undervisningen. En framtida frågeställning kan vara: Varför tar tävlingsmoment plats i undervisningen?

28

Referenslista

Aggerholm, K., Standal, Ø. F., & Hordvik, M. M. (2018). Competition in Physical Education: Avoid, Ask, Adapt or Accept?. Quest, 70(3), 385-400. DOI: 10.1080/00336297.2017.1415151 Alm, J. (2017). Hög standard? En studie om kommunal anläggningspolitik och elitfotbollens standardiserande

arenakrav. Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle.

Alsarve, D., Jakobsson, J., Helgesson, J. (2017) Idrottsundervisning och maskulinitetens hegemoni: Genus

och inflytande i gymnasieskolans ämne ”Idrott och hälsa”. Scandinavian Sport Studies Forum, 8: 197–219.

Hämtad från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:1165234/FULLTEXT01.pdf Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bjärsholm, D. (2020). Idrott som medel–inte som mål: Förutsättningar för socialt entreprenörskap inom

idrotten (Doctoral dissertation, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle).

Bringsen, Å. (2012). Glädje, tävling, motion och gemenskap: högstadieflickors beskrivning av idrott i Skåne

nordost. Hämtad från http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:525732/FULLTEXT01.pdf

Bryman, A (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber förlag.

Ekberg, J. E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. (Doctoral dissertation, Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Engström, L. M. (2004). Skola-idrott-hälsa: studier av ämnet idrott och hälsa samt av barns och ungdomars

fysiska aktivitet, fysiska kapacitet och hälsotillstånd. Forskningsgruppen för pedagogik, idrott och

fritidskultur. Hämtad från

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:599/FULLTEXT01.pdf

Hertting, K. (2007). Den sköra föreningen mellan tävling och medmänsklighet: om ledarskap och lärprocesser i

29

Hjelm, J. (2011) Fotboll på lek och allvar. För barnets bästa: en antologi om idrott ur ett barnrättsperspektiv Stockholm: Centrum för idrottsforskning.

Isberg, J. (2009). Viljan till fysisk aktivitet: En intervention avsedd att stimulera ungdomar att bli fysiskt

aktiva (Doctoral dissertation, Örebro universitet).

Larsson, H. (2001). Iscensättningen av kön i idrott: en nutidshistoria om idrottsmannen och

idrottskvinnan (Doctoral dissertation, HLS förlag).

Larsson, L. (2009). Idrott–och helst lite mer idrott: Idrottslärarstudenters möte med utbildningen (Doctoral dissertation, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot tekniska, estetiska och praktiska kunskapstraditioner, Stockholms universitet).

Londos, M. (2010). Spelet på fältet: relationen mellan ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan och idrott på

fritid (Doctoral dissertation, Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Modell, N. (2018). Att tävla för betyg: gymnasieelevers bild av ämnet idrott och hälsa genom

bedömningspraktiken (Doctoral dissertation, Linnaeus University Press).

Quennerstedt, M. (2006). Att lära sig hälsa (Doctoral dissertation, Örebro universitetsbibliotek). Redelius, K. (2002). Ledarna och barnidrotten: Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran (Doctoral dissertation, Stockholms universitets förlag).

Schenker, K. (2011). På spaning efter idrottsdidaktik. (Doctoral dissertation, Malmö högskola, Lärarutbildningen).

Skolverket. (2011). Läroplan för gymnasieskolan. Hämtad 2020-11-21

https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan

Skolverket. (2011) Ämne- Idrott och hälsa.

Hämtad 2020-11-21 https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-

program-och-amnen-i-30

gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubje ct.htm%3FsubjectCode%3DIDR%26courseCode%3DIDRIDO01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5d fee44715d35a5cdfa92a3#anchor_IDRIDO01

Swartling Widerström, K. (2005). Att ha eller vara kropp?: en textanalytisk studie av skolämnet idrott och

hälsa (Doctoral dissertation, Örebro universitetsbibliotek).

Wiker, M. (2017). ” Det är live liksom”: Elevers perspektiv på villkor och utmaningar i Idrott och