Hängbensteklar i Svenska malaisefälleprojektet (Ichneumonidae: Anomaloninae)

(1)

Hängbensteklar i Svenska

Malaisefälleprojektet (Ichneumonidae:

Anomaloninae)

Pelle Magnusson

Examensarbete i Biologi

Nr: xxxx

(2)

Examensarbeten gjorda vid Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, och lista över dessa kan beställas via;

www.hik.se/student eller: Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen 391 82 KALMAR Tel 0480-44 73 00 Fax 0480-44 73 05 e-post: info@nv.hik.se

Examensarbeten gjorda på Högskolan i Kalmar finns på: www.hik.se/student

(3)

Hängbensteklar i Svenska malaisefälleprojektet (Ichneumonidae: Anomaloninae) Pelle Magnusson

Biologiprogrammet 160 p

Examensarbete, (Biologi,): 15 högskolepoäng för Filosofie Kandidatexamen

Handledare: Dave Karlsson Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation

Fil. Dr. Per-Eric Betzholtz Högskolan i Kalmar Examinator: Fil. Dr. Geoffrey Lemdahl Högskolan i Kalmar

Abstrakt

I denna studie har 104 utsorterade prover av brokparasitsteklar (Ichneumonidae) från Svenska Malaisefälleprojektet bearbetats. I 26 av dessa prover påträffades sammanlagt 68 exemplar av hängbensteklar (Anomaloninae) tillhörande tolv olika arter. Minst nio nya landskapsfynd redovisas. Typiska karaktärer beskrivs för de sju släkten och tolv arterna. En sammanställning över vilka arter som påträffades samt gamla och nya landskapsfynd presenteras i tabellform.

Abstract

Within the Swedish Malaise Trap Project (SMTP) 104 samples were studied for ichneumonid wasps. In 26 of these samples, 68 specimens of the subfamily Anomaloninae were found, representing 12 different species. In this report 9 new Swedish provincial findings is presented. Typical characters for each genus and species of the Anomaloninae wasps found in this study are described. Species found in this study, including old and new province findings is presented in tabular form.

(4)

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 3

Introduktion... 5

Syfte ... 6

Material och metoder ... 6

Resultat... 7 Diskussion ... 14 Tack ... 14 Referenser ... 15 Appendix 1 ... 17 Appendix 2... 18 Appendix 3... 20 Appendix 4... 24

(5)

Introduktion

Malaisefälleprojektet

Denna studie av hängbensteklar (Anomaloninae) insamlade inom Svenska malaisefälleprojektet (SMTP) har gjorts möjlig tack vare tillgången på material från det nationella

insektsinventeringsprojektet SMTP. Huvudintresset för SMTP i sin helhet är inriktat på

ordningarna tvåvingar (Diptera) och steklar (Hymenoptera) för vilka det sedan tidigare är känt att det finns stora kunskapsluckor (Douwes m.fl. 2004). SMTP drivs av Naturhistoriska riksmuseet men är förlagt till Uppsala Universitets Ekologiska forskningsstation i Öland Skogsby och finansieras av Svenska artprojektet (ArtDatabanken).

Inventeringsprojektet startade 2003 och 75 malaisefällor har använts utspridda över hela Sverige. Under tre års tid (sammanlagt nästan 200 fällår) har ca 40 miljoner insekter fångats, från Abisko i norr till Sandhammaren i söder. Detta gör projektet till ett av de största insektsinventerings-projekten genom tiderna, även i en internationell jämförelse. En karta över fällornas lokalisering kan ses i Appendix 1.

Hängbensteklar

Hängbensteklar tillhör familjen brokparasitsteklar (Ichneumonidae) (Townes 1971).

Brokparasitsteklar finns representerade över hela världen med mer än 60 000 arter (Goulet & Huber 1993). Hängbensteklar är väldigt vanliga över hela världen i alla typer av terrestra biotoper, med ca 730 kända arter indelade i 38 släkten (Broad 2008 muntligen). De tolv i Sverige

förekommande släktena är; Agrypon Förster 1860, Anomalon Panzer 1804, Aphanistes Förster 1869, Barylypa Förster 1869, Erigorgus Förster 1869, Habrocampulum Gauld 1976, Habronyx Förster 1869, Heteropelma Wesmael 1849, Parania Morley 1913, Perisphincter Townes 1961, Therion Curtis 1830 och Trichomma Wesmael 1849. Där Agrypon och Erigorgus är de artrikaste (Forshage 2007). De flesta parasitsteklar är svåra att bestämma i fält, men underfamiljen hängbensteklar har i flykten karaktäristiska hängande ben, vilket gör att de är relativt lätta att känna igen. Förutom sina långa ben karaktäriseras hängbensteklarna av en kort mesosoma (mellankropp) och en långsmal metasoma (bakkropp). Petiole (bakkroppsskaftet) är väldigt lång och smal och spiraklerna

(andningshålen) sitter apicalt. Oftast är hängbensteklarnas clypeus (munsköld) sammansmält med övriga ansiktet, vilket ger dem en väldigt rund och mjuk huvudform. Storleken på dessa steklars kroppslängd varierar från ca 0,6 cm upp till ca 4 cm (Gauld & Mitchell 1977). De morfologiska karaktärerna hos hängbensteklarna är förhållandevis stabila (Goulet & Huber 1993) och det kan på goda grunder antas att gruppen är monofyletisk.

Många hängbensteklar är koinobionta endoparasitoider på fjärils- och skalbaggslarver. Det

innebär att de parasiterar sina värdar i ett tidigt larvstadium, växer och utvecklas parallellt inuti sin värd för att slutligen kläckas ur dess puppa (Goulet & Huber 1993).

En viktig detalj i sammanhanget är att hanarna är haploida, det vill säga att de har endast en enkel uppsättning kromosomer till skillnad från honorna som är diploida, det vill säga en dubbel uppsättning av kromosomer. Hanarna är haploida eftersom de kommer från obefruktade ägg. I och med hanens enkla genuppsättning så evolveras inte defekter eller nackdelar bort, utan kan komma att uttryckas. Detta gör att hanarna varierar alltför mycket för att utgöra en lämplig grund för (ny)beskrivningar. Därför beskriver man heller aldrig en art utifrån en hane (Quicke 1997).

Hittills har 41 arter av hängbensteklar rapporterats från Sverige, men två av dessa har inte kunnat verifieras (Forshage 2007). Dessa två ej verifierade arter är Therion brevicorne Gravenhorst 1829 och Agrypon gracilipes Curtis 1839. En lista över kända svenska fynd med landskapsangivelser

(6)

Syfte

Syftet med detta arbete är att öka kunskapen om hängbensteklar, genom att undersöka de arter av hängbensteklar som påträffats i Svenska Malaisefälleprojektet (SMTP). Vidare presenteras en sammanställning av nyckelkaraktärer för de påträffade släktena och arterna.

Material och Metoder

Steklarna i undersökningen bevaras i 96 % etanol och har insamlats i Malaisefälleprojektet åren 2003-2006. För att kunna studera dem användes en stereolupp med 10-40 ggr förstoring. Vid artbestämningen samt för beskrivningar av nyckelkaraktärer användes Gauld & Mitchell (1977), Gauld (1976a) och Gauld (1976b).

De första dagarna studerades ett tiotal arter som redan var artbestämda av specialister. Detta gjordes för att få en känsla för karaktärerna på de olika arterna. Efter noggranna undersökningar av dessa steklar, påbörjades artbestämningen av de obestämda hängbenssteklar som påträffats i SMTP:s prover.

Material från Lunds Zoologiska museum och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har studerats och använts som referensmaterial.

Det fanns inte möjlighet att välja ut prover efter något visst system, utan alla prover som fanns tillgängliga studerades. Brokparasitstekelproverna har sorterats till underfamiljsnivå och

hängbensteklarna har sedan sorterats ner till släkte och art (Broad 2007; Landin 1971; Magnusson 2007; Townes 1969-1971). Hittills har bara en bråkdel av SMTP:s brokparasitsteklar

underfamiljsorterats och detta är också anledningen till att endast 104 brokparasitstekelprover från åtta olika landskap undersökts i detta arbete. Det motsvarar ca 5 % av SMTP: s ca 2 000 insamlade prover.

I Appendix 1 finns en karta över alla SMTP: s fällor i Sverige. Här kan man även se från vilka lokaler/fällor proven i studien kommer (gul och rödmarkerade) och i vilka av dessa

hängbensteklar har påträffats (rödmarkerade). Malaisefällan (Fig. 1) är en

tältliknande konstruktion som framförallt är lämpad till att fånga flygande insekter i. Fällan

konstruerades på 1930-talet av insektsforskaren René Malaise och påminner om ett tält gjort av

myggnät med en mittvägg istället för två ytterväggar. Uppe i nocken på ena gaveln (som är något högre än den andra) finns en

uppsamlingsburk med 80 % alkohol (Karlsson m. fl. 2005).

(Fig.1) En av SMTP:s 75 malaisefällor stod i Svebeholmsskogen i

(7)

Resultat

I 26 av de undersökta proverna hittades totalt 68 individer hängbenssteklar. De individer som påträffades redovisas i Appendix 3 där även fångstperiod, fällnummer och lokal redovisas. 12 olika arter kunde med säkerhet bestämmas, dessa fördelades på sex släkten alla tillhörande triben Gravenhorstiini; Agrypon, Barylypa, Habronyx, Heteropelma, Parania och Therion. Tre individer (hanar av samma art) av släktet Erigorgus hittades också men kunde inte bestämmas till art pga brist på referensmaterial. Nyckelkaraktärer för de sju funna släktena presenteras här i resultatet tillsammans med en beskrivning av de säkerställda 12 arterna. De individer som inte gick att bestämma till art har skickats till expertis i andra länder.

Hur de funna individerna fördelar sig över landskapen och de nya landskapsfynden redovisas i Appendix 4. De nya landskapsfynden är i tabellen markerade med en asterix.

Nyckelkaraktärer för sju olika släkten inom underfamiljen Anomaloninae efter (Townes 1971; Gauld 1976; Gauld & Mitchell 1977).

Agrypon

• framvinge (Fig. 2) Cu1 är 0,7 gånger så lång som 1m-cu • list (carina) på första leden (coxa) på frambenen (Fig. 3)

Barylypa

• framvinge som Agrypon (Fig. 2)

• CI-index (cu1/cu1b) ska vara litet, ca 0,4-0,6 (Fig. 2)

• bakvinge där Cu1 fortsätter som bakre vågrät nerv (distal abscissa) (Fig. 4) • slät första led (coxa) på frambenen

Cu1 1m-cu Cu1 Cu1b CI-index (Fig. 2) (Fig. 3) (Fig. 4) Cu1 Cu1 Cu-a

(8)

Erigorgus

• CI-index (cu1/cu1b) ska vara mer än 0,7 (Fig. 2)

• inga fåror (notauli) på främre ryggplåt (mesoscutum) (Fig. 5) • långsmal bakkropp (metasoma)

• andra bakkroppssegmentet (tergit två) längre än bakkroppsskaftet (petiole) (Fig. 6)

Habronyx

• CI-index (cu1/cu1b) ska vara mer än 0,7 (Fig. 2)

• fåror (notauli) på främre ryggplåten (mesoscutum) (Fig. 7)

Heteropelma

• framvinge Cu1 är 0,8 gånger så lång som 1m-cu, eller mer (Fig. 8) • ingen tand på överläppen (clypeus) (Fig. 10)

• komplett list (carina) på bukplåt (mesosternum) (Fig. 9) • bakbensklo (metatarsus) böjd (Fig. 11)

(Fig. 6) Petiole Tergit 2 (Fig. 5) (Fig. 7) 1m-cu Cu1 (Fig. 9) (Fig. 11) (Fig. 8) (Fig. 10)

(9)

Parania

• mycket karaktäristisk nervatur i framvinge, 1m-cu och cu1a kommer från en kort gemensam stjälk(Fig. 12)

Therion

• framvinge Cu1 är 0,8 gånger så lång som 1m-cu, eller mer (Fig. 13) • bakbensklo (metatarsus) enkel (Fig. 14)

• avbrott i list (carina) på bukplåt (mesosternum)

Nyckelkaraktärer för de arter inom underfamiljen Anomaloninae vilka påträffades i studien (efter Gauld 1976; Gauld & Mitchell 1977).

Agrypon anomelas Gravenhorst 1829 Antal undersökta individer, 5. Kroppslängd ca 9 mm.

• Huvud: ansikte ljust gulvitt, vertex svart med gula fläckar, clypeus med mittagg. • Mesosoma: färg svart, grovpunkterad. Komplett carina på mesosternum. Propodeum

når till mitten av metacoxa

• Metasoma: petiole och tergit 2, 5-6 mörkbruna. Tergit 3-4 bruna. Ovipositor ½ ggr petioles längd. Spiracle på petiole subapicalt.

• Antenner: korta 1,5 ggr framvingens längd, subterminal flagellomere 1,5 ggr så lång som bred. Antennerna är bruna med scape, pedicel och basala delen av flagellomere 1 svart. • Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI =0,5. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge

utan Cu1 abscissa.

• Ben: fram och mellanbenen gulbruna, bakben mörkbruna med tibia ljusare vid basen, tarsomere 1 gulbrun, tarsomere 2-4 ljusgul. Carina på procoxa.

(Fig. 13) 1m-cu Cu1 submarginalcell (Fig. 14) (Fig. 12) 1m-cu Cu1a

(10)

Agrypon anxium Wesmael 1849 Antal undersökta individer, 4. Kroppslängd ca 15 mm.

• Huvud: ansikte och gena gult, vertex och frons svart. Clypeus med mittand. • Mesosoma: färg svart, finpunkterad. Mesoscutum med svag notauli.

• Metasoma: brun, petiole och tergit 2 mörkbruna. Spiracle på petiole subapicalt. Propodeum når till mitten av metacoxa. Ovipositor ½ ggr petioles längd.

• Antenner: bruna, längd ca 1,5 ggr framvingens längd. Scape svart dorsalt, pedicel svart, flagellomere 1 svart basalt. Subterminal flagellomere 2 ggr så lång som bred.

• Vingar: rökfärgade. Framvinge, CI=0,3. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge utan Cu1 abscissa.

• Ben: ljusbruna, bakben bruna, baktibia svart apicalt, metatarsomere vit. Agrypon clandestinum Gravenhorst 1829

Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 9 mm.

• Huvud: ansikte vitt, vertex, gena och frons svarta. Vertex med två gula fläckar lateralt. Clypeus med mittand.

• Mesosoma: färg svart, finpunkterad.

• Metasoma: brun med tergit 2, 5-6 mörka. Propodium når nästan till mitten av metacoxa. Spiracle på petiole subapicalt. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole.

• Antenner: bruna, basalt svarta. 1,2 ggr så långa som framvinge. Subterminal flagellomere 1,5 ggr så lång som bred.

• Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. NI=3.

• Ben: bruna, metacoxa, trochant, trochantellus svart dorsalt. Procoxa med carina. Agrypon flaveolatum Gravenhorst 1807

Antal undersökta individer, 28. Kroppslängd ca 9 mm.

• Huvud: ansikte vitt, frons svart, gena brunt som övergår mot svart närmare vertex, vertex svart med ljusa fläckar vid ocelli. Clypeus med mittand.

• Mesosoma: svart eller svart med stora bruna fläckar, finpunkterad.

• Metasoma: brun, tergit 2, 5-7 svarta dorsalt. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. • Antenner: bruna, lika långa som framvinge.

• Vingar: rökfärgade. Fram vinge, CI=0,6. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge utan Cu1 abscissa.

• Ben: bruna, metatarsus 2-4 vita, metatibia svart apicalt, metatrochant svart. Procoxa utan carina.

(11)

Agrypon flexorium Thunberg 1824 Antal undersökta individer, 3. Kroppslängd ca 11 mm

• Huvud: ansikte vitt, frons och vertex svarta, gena brun. Clypeus med mittand. Genal carina mot mandible som är 0,5-1,0 ggr så bred som malar space i höjd med den bredaste punkten.

• Mesosoma: svart, finpunkterad. Svag notauli. Epicnemal carina på mesopleuron når nästan till mitten. Tand på nedre hörnet på pronotum.

• Metasoma: gulbrun, tergit 6 svart. Spiracle apicalt på petiole.

• Antenner: bruna, scape, pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt. Flagellomere 1 mer än 2 ggr så lång som flagellomere 2. Antenn 1,6 ggr så lång som framvinge.

• Vingar: rökfärgade. CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. Bakvinge NI=1,2.

• Ben: bruna, metatrochant, trochantellus med svarta fläckar. Procoxa med carina. Agrypon varitarsum Wesmael 1849

Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 10 mm

• Huvud: ansikte gulvitt, frons svart, vertex gulbrun markerat. Clypeus med mittand. • Mesosoma: svart, finpunkterad. Kraftig notauli. Tegula gul. Epicnemal carina når till

halva mesopleuron. Propodeum når förbi metacoxa.

• Metasoma: brun, tergit 5 svart apicalt, tergit 6 svart. Spiracle på petiole apicalt.

• Antenner: bruna, scape och pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt. Antenner långa ca 2 ggr så långa som framvinge. Subterminal flagellomere 2 ggr så lång som bred.

Flagellomere 1 mindre än 2 ggr så lång som flagellomere 2.

• Vingar: rökfärgade. CI=0,2. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med svag Cu1 abscissa.

• Ben: bruna, metatrochant, trochantellus och tarsomere mörk. Metacoxa gul. Barylypa insidiator Förster 1878

Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 15 mm

• Huvud: ansikte vitt, resten svart med bruna fläckar på vertex. Clypeus med mittand. • Mesosoma: svart, finpunkterad.

• Metasoma: petiole svart och brun apicalt om spiracle, tergit 2 brun och svart dorsalt, tergit 3-4 bruna, tergit 5-6 svarta. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole.

• Antenner: bruna, scape och pedicel svarta och flagellomere 1 svart basalt. Längd 1,5 ggr så lång som framvinge.

• Vingar: rökfärgade. CI=0,15. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa. 1a subdiscalcell med A1 ca 0,9 ggr så lång som Cu1. Bakvinge med NI=0,9. • Ben: bruna, procoxa, mesocoxa svarta med ljusa fläckar. Metacoxa, trochant och

(12)

Habronyx nigricornis Wesmael 1849 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 15 mm

Vissa beskrivningar saknas pga att individerna skickades för expertutlåtande och har inte kommit åter i skrivande stund. Beskrivningarna behövdes dock inte för att artbestämma individerna.

• Huvud: vertex svart, clypeus med mittand. Ingen lamell mellan complexögonen. • Mesosoma: kraftig notauli på mesoscutum, mesoscutum abrupt avrundad anterior.

Propodeum bredare än lång. • Metasoma:

• Antenner:

• Vingar: framvinge med CI=0,7. Cu1 är 0,7 ggr så lång som 1m-cu. Bakvinge med NI=3,5. Bakvinge med svag Cu1 abscissa, ofta så möts ej Cu1 med cu-a.

• Ben: metatrochantellus mindre än 0,8 ggr så lång som trochanter. Bakklor med basala tänder.

Heteropelma amictum Fabricius 1775 Antal undersökta individer, 2. Kroppslängd ca 20 mm

• Huvud: ansikte vitt/ljust, frons och vertex svart, gena svart med ljus rand vid komplexögat. Clypeus utan tand, apicalt svullen, laterala hörnen med tand.

• Mesosoma: svart, finpunkterad. Posterior transverse carina på mesosternum komplett. Scutell svart.

• Metasoma: brun. Ovipositor ca 0,8 ggr så lång som petiole.

• Antenner: bruna, ljusare mot apex, scape och pedicel svarta dorsalt.

• Vingar: rökfärgade. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa.

• Ben: bruna, metatibia svart apicalt, metatarsomere gul. Samtliga coxa svarta basalt. Metaklor kraftigt böjda, ej kammade. Metatarsomere 1 ej över 2,4 ggr så lång som tarsomere 2.

Heteropelma calcator Ratzeburg 1848 Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 12 mm

• Huvud: ansikte gulvitt, resten svart. Clypeus utan mitt- eller lateraltand. Clypeus mjukt rundad.

• Mesosoma: svart, finpunkterad. Posterior transverse carina på mesosternum komplett. • Metasoma: brun, tergit 2 svart dorsalt, tergit 6 svart. Ovipositor 1/3 ggr så lång som

petiole.

• Antenner: bruna, scape och pedicel svarta, flagellomere 1 svart basalt.

• Vingar: rökfärgade. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa.

• Ben: bruna, coxa svarta, metatibia svart apicalt. Metatarsomere 1,3 ggr så lång som tarsomere 2. Metatarsklor med lobe.

(13)

Parania geniculata Holmgren 1857 Antal undersökta individer, 1. Kroppslängd ca 6 mm

• Huvud: ansikte vitt, gena vit med svart mot vertex, vertex och frons svart. • Mesosoma: svart, finpunkterad.

• Metasoma: brun, petiole och tergit 2 mörkare. Ovipositor ½ ggr så lång som petiole. • Antenner: bruna, scape, pedicel och flagellomere 1 svarta. Antenner lika långa som

framvinge.

• Vingar: svagt rökfärgade. 1m-cu och cu1a kommer från en kort gemensam stjälk på framvinge.

• Ben: framben gulbruna, mellanben: bruna, mesocoxa svart, trochant, trochantellus ljusa. Bakben: coxa och trochant svarta, trochantellus ljusa, femur brun.

Therion circumflexum Linnaeus 1758 Antal undersökta individer, 11. Kroppslängd ca 18 mm

• Huvud: svart ansikte med ljusa långsmala fläckar från clypeus upp mot antennerna och längs med insidan av ögonen. Clypeus utan tand, lätt rundad.

• Mesosoma: svart, medelgrovt punkterad. Posterior transverse carina på mesosternum avbruten. Scutell gul.

• Metasoma: brun, tergit 2 svart dorsalt, tergit 4-5 svarta lateralt, tergit 6-7 svarta. Ovipositor lika lång som petiole.

• Antenner: ljusbruna, lika långa som framvingen.

• Vinge: rökfärgad. Cu1 är 0,8 ggr så lång eller mer som 1m-cu. Bakvinge med Cu1 abscissa.

(14)

Diskussion

Tolv svenska arter har identifierats i detta arbete. Ytterligare några arter påträffades vilka kommer att bestämmas av internationell expertis. Bristen på bra bestämningslitteratur har varit och

kommer under en period framöver att fortsatt vara ett stort bekymmer för alla som vill studera denna viktiga och spännande insektsgrupp.

Ibland kan det upplevas som tveksamt om en art verkligen är en god art, eller om den bör splittras upp på två eller kanske till och med flera arter. I nyckeln av Gauld & Mitchells (1977), har det visat sig svårt att definiera variationsvidden för vissa morfologiska karaktärer. T.ex. kan A. varitarsum både ha och inte ha den ”distala abscissan” (Fig. 3) och uttryck som att ”de flesta har” eller att en art ”vanligtvis har” en viss karaktär förekommer vid ett flertal tillfällen.

Att ta fram en svensk bestämningsnyckel till de svenska/nordiska hängbensteklarna känns som en naturlig och angelägen fortsättning på detta arbete.

Av de hängbensteklar som artbestämdes i detta arbete var A. flaveolatum den vanligaste

förekommande. Den är även en av de få arter vars morfologiska karaktärer varierar väldigt lite. Inom släktet Therion påträffades bara en art, nämligen T. circumflexum. Therion-arterna har mycket distinkta och tydliga morfologiska karaktärer av vilken en är formen på submarginalcellen (Fig. 13) som har formen av en romboid. Denna karaktär i kombination med det faktum att de inte har en komplett carina på mesosternum (Fig. 9) skiljer ut Therion från underfamiljens övriga släkten. Endast en art av släktet Parania är funnen i Sverige, nämligen P. geniculata som med sin

karaktäristiska framvingsnervatur (Fig. 12) är lätt att identifiera.

Det kan även finnas stora variationer hos hanarna inom samma art eftersom de är haploida. Men detta vållade mig inga större problem eftersom de allra flesta individerna i denna undersökning var honor (endast 7 av 68var hanar). Eftersom det är en så liten del av den totala SMTP-fångsten jag har studerat så kan det ju vara en tillfällighet att så få hanar har infångats, men absolut något som måste studeras mer djupgående.

Det hade varit intressant att undersöka utbredningen i Sverige med hjälp av SMTP:s material men eftersom de prover som bearbetats endast representerar åtta av Sveriges 25 landskap, är detta inte möjligt i dagsläget. I ca vart fjärde prov påträffades hängbensteklar, vilket visar att de trots allt är tämligen vanliga. Trots att så få landskap och relativt få exemplar är representerade i studien så har minst nio nya landskapsfynd gjorts. Detta betyder givetvis inte att dessa steklar inte funnits där tidigare, utan pekar snarare bara på hur lite kunskap det fortfarande år 2008 finns om dem. Det visar även hur stor betydelse SMTP kommer att få för den fortsatta forskningen om våra insekters utbredning och biologi.

Tack

Jag skulle vilja tacka Dave Karlsson, Per-Eric Betzholtz, Geoffrey Lemdahl och Gavin Broad för handledning, Fredrik Ronquist för referensmaterial, Andrei Humala för litteraturlista, Julia Stigenberg för litteratursök mm och Mattias Forshage för Ich-listan. Jag vill tacka Lunds

Zoologiska Museum och Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm för att jag kunde studera deras referensdjur. Dessutom min fru Lotten Magnusson Diurlin för illustrationerna.

(15)

Referenser

Broad, G. (2007) Key to the subfamilies of Ichneumonidae

www.brc.ac.uk/downloads/Ichneumonidae_subfamily_key.pdf [2008.04.15] Broad, G. (2006) Checklist of British and Irish Ichneumonidae (Hymenoptera) www.brc.ac.uk/downloads/Ichneumonidae_checklist.pdf [2008.04.15]

Douwes, P., Hall, R., Hansson, C. & Sandhall, Å. (2004) Insekter, En fälthandbok Stenström Interpublishing AB

Forshage, M. (2007) Ichneumonidkatalog-1. stencil

Gauld, I. D. (1976a) Classification of the Anomaloninae. Bulletin of the British museum (Natural history) Entomology (33), 1-135

Gauld, I. D. (1976b) The taxonomy of the genus Heteropelma Wesmael (Hymenoptera: Ichneumonidae). Bulletin of the British museum (Natural history) Entomology (34), 153-219 Gauld, I. D. & Mitchell, P. A. (1977) Hymenoptera Ichneumonidae (Part) Orthopelmatinae & Anomaloninae pp. 32 Royal Entomological society of London

Goulet, H. & Huber, J. T. (1993) Hymenoptera of the world: An identification guide to families Agriculture Canada

Hedström, L. (1988) Svenska insektfynd – rapport 4. Entomologisk tidskrift, (109), 139-149. Hedström, L. (1990) Svenska insektfynd – rapport 6. Entomologisk tidskrift, (111), 133-147. Karlsson, D., Pape, T., Johansson, K. A., Lijleblad, J. & Ronquist, F. (2005) Svenska Malaisefälleprojektet, eller hur många arter steklar, flugor och myggor finns i Sverige? Entomologisk tidskrift. (126), 43-53.

Landin, B. O. (1971) Fältfauna / Insekter 2:2 sidorna: 582-707 Victor Pettersons Bokindustri AB Lunds universitet (2007) Museum of Zoology The Entomological Collections

130.235.149.100/zoomus/ZooDoc/VetSam/ZooEnt/OrdHym/ListHym/60Ichneumonidae.ht ml [2008.04.15]

Magnusson, P. (2007) Morfologi och karaktärsbeskrivningar av underfamiljerna inom Ichneumonidae. stencil

Svenska Malaisefälleprojektet (2006)

www2.nrm.se/en/malaiseproject.html [2008.04.15]

Yu, D. S., Achterberg, C. van. & Horstmann, K. (2005) World Ichneumonoidea. CD Rom Taxapad

Townes, H. (1969) The genera of Ichneumonidae part 1 The American Entomological Institute Townes, H. (1969) The genera of Ichneumonidae part 2 The American Entomological Institute

(16)

Townes, H. (1970) The genera of Ichneumonidae part 3 The American Entomological Institute Townes, H. (1971) The genera of Ichneumonidae part 4 The American Entomological Institute Quicke, L. J. D. (1997) Parasitic Wasps Chapman & Hall

(17)

Fällokal

En eller flera prover undersökta, ej funnit några anomaloninae.

En eller flera prover

undersökta, funnit anomaloninae.

49 1005, 1006 1, 2, 3, 4 5, 2003 6, 7 8 27 10 11 12 13, 14, 15, 16 17 18 20, 2006 21 22 23 24, 2004 25 26 9 28 29 30 31 32 33 34 35 36, 37 38 39, 40 41 42 43 44 45 46 47 48 50, 1007 51 52-61 1000, 1001, 1008 1002, 1003 1004 1353 2005

På en del lokaler finns det flera fällor.

Förtydliganden för dessa: 1, 14, 36, 40

2, 3, 4, 13, 15, 16, 60, Appendix 1

(18)

Sammanställning av tidigare landskapsfynd av hängbensteklar i Sverige. (efter Hedström 1988 och 1990; Forshage 2007 stencil; Lunds universitets zoologiska museum).

I Hedströms lista markeras en del landskap inom parentes. Det innebär tidigare publicerade uppgifter, vilka Hedström inte kontrollerat.

Underfamilj Tribus Släkte Art Auktor Landskap

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon anomelas (Gravenhorst 1829) ÖL (SK)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon anxium (Wesmael 1849) SK, UPL, (VRM)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon batis: syn:

stenostigma (Ratzeburg 1855)

(SK)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon canaliculatum (Ratzeburg 1844) (FaEu)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon clandestinum (Gravenhorst 1829) GO, UPL, ÖL (SK, SM, ÖG, DLR GSTR)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) SK, HALL, ÖL, ÖG, VG, UPL, VSTM, DLR, HRJ, VRM (SM, GO, BL, VG, JMT, VB, NB)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon flexorium (Thunberg 1824) GO, NRK, UPL, VSTM, VRM, ÖL (SK, SM, LPL, VG, BOH, NÄ, GÄ, ÅNG, VB, ÖG, DLR, GÄST, HÄRJ, VB)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon gracilipes (Curtis 1839) Ej bekräftat SE-fynd

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon rugifer: syn:

brevicolle (Thomson 1894)

(ÖG, UPL)

Anomaloninae Gravenhorstiini Agrypon varitarsum (Wesmael 1849) (SK, SM, UPL, JMT, NB)

Anomaloninae Anomalonini Anomalon cruentatum,

syn: foliator (Geoffroy 1785)

SK, ÖL, GO, UPL (SM)

Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes bellicosus (Wesmael 1849) SK, VRM (UPL, HL, VG)

Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes gliscens: syn: armatus (Hartig 1838)

ÖL (SM, DLR,SK, SÖD, UPL, GÄST)

Anomaloninae Gravenhorstiini Aphanistes ruficornis: syn:

wesmaeli (Gravenhorst 1829)

(SK, HALL)

Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa delictor (Thunberg 1824) (SK, SM, VB)

Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa insidiator (Förster 1878) UPL

Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa pallida: syn:

rufa (Gravenhorst 1829)

UPL (ÖL, GO)

Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa rubricator (Szepligeti 1899) (coll UU)

Anomaloninae Gravenhorstiini Barylypa uniguttata (Gravenhorst 1829) SK

Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus annulitarsis (Thomson 1892) (FaEu)

Anomaloninae Gravenhorstiini Erigorgus: syn:

Gravenhorstia borealis (Hellén 1926)

(DLR)

Gravenhorstia cerinops (Gravenhorst 1829)

SK, HALL, UPL (LPL, SÖ, ÖL)

Gravenhorstia fibulator: syn: claripennis (Gravenhorst 1829)

ÖL (GO, ÖG, SM) (mell. o. sö. Sv.)

Gravenhorstia latro (Schrank 1781)

(SM, ÖL, SK)

Gravenhorstia melanobatus (Gravenhorst 1829)

SM

Gravenhorstia procerus (Gravenhorst 1829)

UPL, (SK, VG, SM, ÖG, GÄST)

Gravenhorstia propugnator (Förster 1855)

(19)

Anomaloninae Gravenhorstiini Habrocampulum: syn;

Habronyx biguttatum (Gravenhorst 1829)

VG, NRK, SDM, HLN (SM, ÖG, UPL)

Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx heros (Wesmael 1849) (SM, VG, UPL)

Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx nigricornis: syn: canaliculatus (Wesmael 1849)

UPL, ÖL (SK, SM, VG, LPL, DLR)

Anomaloninae Gravenhorstiini Habronyx perspicuus (Wesmael 1849) (ÖG)

Anomaloninae Gravenhorstiini Heteropelma amictum: syn:

capitatum (Fabricius 1775)

SK, VSTM, (SK, VG)

Anomaloninae Gravenhorstiini Heteropelma calcator syn:

megarthrum: (Ratzeburg 1848) GO, SDM, UPL, VSTM, ÖL (SK, BL, HLL, SM, ÖG, VG, BOH, DLR, VB)

Anomaloninae Gravenhorstiini Parania geniculata (Holmgren 1857) ÖL (SK, ÖG, VRM)

Anomaloninae Gravenhorstiini Perisphincter brevicollis (Wesmael 1849) (FaEu)

Anomaloninae Gravenhorstiini Therion brevicorne (Gravenhorst 1829) Ej bekräftat SE-fynd

Anomaloninae Gravenhorstiini Therion circumflexum (Linnaeus 1758) SK, SM, GO, ÖG, VG, BOH, UPL, ÖL (VSTM, VRM, DLR, LPL

HLL, NRK, DLS, SÖD, GÄST)

Anomaloninae Gravenhorstiini Therion giganteum (Gravenhorst 1829) (ÖG)

(20)

Påträffade individer med angivande av fångstperiod, fällnummer och lokal (SMTP:s databas 2008 stencil).

Vissa individer kunde inte artbestämmas (sp.), eller en viss osäkerhet fanns (cf.). Dessa har eller kommer att skickas för vidare undersökning till experter i andra länder, eftersom kunskap om underfamiljen är bristfällig i Sverige.

Nr Släkte Art Auktor Coll

ID Fångstperiod Kön Fälla Lokal 1 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) ₂₄₄

2003.vi.25-2003.vii.13

♀ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

2 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) ₂₄₄

2003.vi.25-2003.vii.13 ♀ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

3 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) ₂₄₄

2003.vi.25-2003.vii.13

♀ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen 4 Agrypon sp. (ej kunnat artbestämma) ₂₄₄ 2003.vi.25-2003.vii.13

5 Agrypon sp.

(ej kunnat artbestämma)

₂₄₄

6 Agrypon flexorium (Thunberg, 1824) ₁₆₄₆

2005.vii.26-2005.viii.02

♀ 13 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Stocklycke äng

7 Agrypon cf. anxium _{998 2004.vii.20 ♀} ₄₇ _{BD, Jokkmokk kommun, Holmön}

8 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₄₄₉

2004.v.20-2004.vi.03

♀ 23 Bl, Ronneby kommun, Tromtö, Tromtö nabb

9 Agrypon cf. flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₂₀₈

2004.vii.08-2004.vii.29 ♀ 48 BD, Gällivare kommun, Atnarova försökspark, Pelttovaara

10 Agrypon clandestinum (Gravenhorst, 1829) ₁₇₃₉

2006.vi.22-2006.vi.28

♀ 1008 Sm, Nybro kommun, Alsterbro, Alsterån

11 Agrypon cf. anxium (Wesmael, 1849) ₁₃₃₄

2005.vii.18-2005.vii.25 ♀ 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

12 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₆₅₉

2005.v.28-2005.vii.05 ♀ 15 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan

2005.v.28-2005.vii.05

♀ 15 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan

14 Agrypon anxium (Wesmael, 1849) ₁₃₂₅

2005.vii.18-2005.viii.02 ♀ 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

15 Agrypon cf. flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₆₆₆

2005.v.28-2005.vii.05

♂ 16 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, bokskogsreservatet

16 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₇₆₀

2003.xii.02-2004.vi.18 ♀ 60 Vb, Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark

17 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₇₆₀

2003.xii.02-2004.vi.18

♀ 60 Vb, Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark

2005.v.28-2005.vii.05

♀ 15 Ög, Ödeshög kommun, Omberg, Storpissan

(21)

20 Agrypon anomelas (Gravenhorst, 1829) ₇₇₆

2004.vi.01-2004.vii.18

21 Agrypon flexorium (Wesmael, 1849) ₇₇₆

22 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₅₁₅

2005.vi.15-2005.vii.01

♀ 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen

2005.vi.15-2005.vii.01

2005.vi.15-2005.vii.01 ♀ 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen

2005.vi.15-2005.vii.01

26 Agrypon sp. (ej kunnat artbestämma)

₇₈₉

2004.viii.11-2004.ix.07 ♀ 2 Sö, Haninge kommun, Tyresta, Ungfors mosse

27 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₈₈

2003.vii.02-2003.vii.21 ♀ 4 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan

28 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₆₉₉

2004.vi.01-2004.vi.18

♀ 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön

2004.vi.01-2004.vi.18 ♀ 47 BD, Jokkmokk kommun, Holmön

2004.vi.01-2004.vi.18

35 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₅₁₄

2005.v.31-2005.vi.15 ♀ 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen

2005.v.31-2005.vi.15

39 Agrypon varitarsum (Wesmael, 1849) ₁₄₆₇

2005.vii.17-2005.viii.09

♀ 28 Go, Gotlands kommun, Roleks

40 Agrypon varitarsum (Wesmael, 1849) ₁₄₆₇

2005.vii.17-2005.viii.09 ♀ 28 Go, Gotlands kommun, Roleks

41 Agrypon flexorium (Wesmael, 1849) ₁₄₆₇

2005.vii.17-2005.viii.09

♀ 28 Go, Gotlands kommun, Roleks

42 Agrypon anxium (Wesmael, 1849) ₁₇₂₅

2006.v.20-2006.vi.28 ♂ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

43 Agrypon flaveolatum (Gravenhorst, 1807) ₁₇₂₅

2006.v.20-2006.vi.28

♂ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

(22)

2006.v.20-2006.vi.28

♂ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

2006.v.20-2006.vi.28 ♀ 22 Öl, Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby, diversitetsängen

2006.v.20-2006.vi.28

47 Barylypa insidiator (Förster, 1878) ₇₈₉

2004.viii.11-2004.ix.07

♀ 2 Sö, Haninge kommun, Tyresta, Ungfors mosse

48 Barylypa insidiator (Förster, 1878) ₁₄₆₇

2005.vii.17-2005.viii.09 ♀ 28 Go, Gotlands kommun, Roleks

49 Erigorgus sp. (Förster 1869) ₁₅₆₅

2006.iv.27-2006.v.18

♂ 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

2006.iv.27-2006.v.18 ♂ 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

2006.iv.27-2006.v.18

♂ 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

52 Habronyx nigricornis (Wesmael, 1849) ₂₇₅

2003.ix.10-2003.viii.24 ♀ 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen

53 Habronyx nigricornis (Wesmael, 1849) ₂₇₅

2003.ix.10-2003.viii.24 ♀ 17 Sm, Gränna kommun, Lönnemålen

54 Hetropelma amictum (Fabricius, 1775) ₇₀₈

2003.iv.26-2003.viii.26

♀ 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan

55 Hetropelma amictum (Wesmael, 1849) ₇₀₈

2003.iv.26-2003.viii.26 ♀ 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan

56 Hetropelma megarthrum (Wesmael, 1849) ₁₇₂₅

2006.v.20-2006.vi.28

57 Parania geniculata (Holmgren, 1857) ₂₄₄

58 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₇₀₈

2003.iv.26-2003.viii.26

♀ 3 Sö, Haninge kommun, Tyresta, urskogsslingan

59 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₁₃₆₇

2005.ix.12-2005.x.10 ♀ 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

2005.ix.12-2005.x.10

♀ 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

62 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₁₃₆₂

2005.viii.24-2005.ix.12 ♀ 1000 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

2005.viii.24-2005.ix.12

(23)

66 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₁₃₅₅

2005.viii13-2005.viii.24

67 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₁₃₅₅

2005.viii13-2005.viii.24 ♀ 1001 Sm, Nybro kommun, Bäckebo, Grytsjöns naturreservat

68 Therion circumflexum (Linnaeus, 1758) ₁₄₆₇

2005.vii.17-2005.viii.09

(24)

Sammanställning över de arter som påträffades, sorterade efter fällnummer och landskap. Nya landskapsfynd är markerade med en asterix.

Fäll-nummer Lokal Landskap Anomaloninae (* = ny för landskapet)

1 Tyresö kommun, Åva, Spirudden,

kust, ekskog SDM

2 Haninge kommun, Tyresta,

Ungfors. Mosse SDM 1 1 st. Barylypa insidiator (Förster 1878)* st. (Agrypon sp)* 3 Haninge kommun, Tyresta,

urskogsslingan, hällmark SDM 2 1 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) st. Heteropelma amictum (Fabricius 1775)* 4 Haninge kommun, Tyresta,

urskogsslingan. Granskog SDM 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)* 9 Knivsta kommun, Rickebasta

alsumpskog UP

10 Säters kommun, Säterdalen,

Näsåkerspussen, gammal skogsravin DLR 13 Ödeshögs kommun, Omberg,

Stocklycke äng. Kalkäng. ÖG 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) 14 Ödeshögs kommun, Omberg,

Stocklycke, lövskog ÖG

15 Ödeshögs kommun, Omberg,

Storpissan. granskog ÖG 3 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 16 Ödeshögs kommun, Omberg,

bokskogsreservatet. Björkskog. ÖG 1 st Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 17 Gränna kommun, Lönnemålen.

Bredvid en gammal källare i granskog, skog med stora hamlade askar.

SM 2 st. Habronyx nigricornis (Wesmael 1849)

8 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 20 Mörbylånga kommun, Frösslunda

alvar, nordöstra delen ÖL

22 Mörbylånga kommun, Gamla Skogsby (Kalkstad),

Diversitetsängen, buskrik ängsmark

ÖL 5 st. Agrypon anomelas (Gravenhorst 1829)

(2 st. Agrypon sp)

1 st. Parania geniculata (Holmgren 1857) 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 4 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) 1 st. Heteropelma megarthrum (Ratxeburg 1848) 23 Ronneby kommun, Tromtö,

Tromtö nabb. Bok och ek. BL 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 24 Älmhults kommun, Stenbrohult,

Djäknabygds bokbacke, SM

28 Gotlands kommun, Roleks. Betad

kalktallskog GO 1 2 st. Agrypon varitarsum (Wesmael 1849)* st. Barylypa insidiator (Förster 1878)* 1 st. Agrypon flexorium (Thunberg 1824) 1 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) 29 Gotlands kommun, Rembs, lavrik

tallskog GO

31 Stenungsunds kommun, Kolhättan

(Ödsmål), Hällsberget, lövskog BOH 36 Klippans kommun, Skäralid,

bokskog SK

39 Simrishamns kommun, Stenshuvuds nationalpark, mellan Stenshuvud och Krivarboden, lövskog

SK 42 Härjedalens kommun, Sånfjället,

(25)

47 Jokkmokks kommun, Holmön.

Granskog, blåbärsris. LPL 1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 7 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)* 48 Gällivare kommun, Ätnarova

försökspark, Pelttovaara. Tallskog med lingon

LPL 1 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807)*

59 Vindelns kommun, Kulbäckslidens försökspark, utkanten Degerö stormyr

VB 60 Vindelns kommun, Kulbäckslidens

försökspark. Tät 20-25 årig barrskog VB 2 st. Agrypon flaveolatum (Gravenhorst 1807) 1000 Nybro kommun, Bäckebo,

Grytsjöns naturreservat. Gammal aspskog, blockig terräng.

SM 6 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758)

1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 1001 Nybro kommun, Bäckebo,

Grytsjöns naturreservat. Gammal fuktig höäng, skogskant

SM 3 st. Erigorgus sp.

1 st. Agrypon anxium (Wesmael 1849)* 3 st. Therion circumflexum (Linnaeus 1758) 1002 Munkfors kommun, Ransäter,

Rudstorp, sandig järnvägsbank VRM 1003 Munkfors kommun, Ransäter,

Ransberg Herrgård, gammal blandlövskog i bäckravin

VRM 1004 Höganäs kommun, Kullabergs

naturreservat, mellan Hjortstugan och Ransvik, ekskog i sydsluttning

SK 1008 Nybro kommun, Alsterbro,