1
Rapport självständigt arbete
Kurs: Påbyggnadskurs Militärteknik: Självständigt arbete C-nivå
Kurskod: 1OP482 Poäng: 15 hp
Handledare: Daniel Amann Datum: 2020-03-28
Examinator: Hans Liwång Antal ord: 9406
En teoretisk grund för Sveriges nästa militära transportflygplan Sammanfattning
Sverige har Europas äldsta C-130 Herculesflotta, nationellt benämnt Transportflygplan 84, som ska bytas ut innan 2030 på grund av ökande underhållskostnader. Det har ännu inte identifierats eller beslutats om en lämplig ersättare till TP 84. Detta arbete studerar the fiktiva scenariot av införskaffning och implementering av ett större transportflygplan än TP 84 för att användas i taktiska operationer.
Arbetet svarar på frågan Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort transportflygplan med hänsyn till effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet? Detta ämnas besvaras genom att applicera teorin om militär nytta på flygplanet C-130J Super Hercules, som är i motsvarande storlek som TP 84 samt C-17 Globemaster III som är större och vanligtvis används till strategiska operationer.
Syftet med arbetet uppnås genom insamlad empiri från dokumentstudier från både officiella dokument, tidigare studier och elektroniska dokument som kompletteras av en intervju med en före detta överste vid svenska transport- och specialflygsdivisionen. Arbetets slutsats är att en implementering av ett större transportflygplan påverkar Sveriges transportflygsförmåga negativt. Ett flygplan i motsvarande storlek som TP 84 är att föredra för taktiska operationer. Arbetet bidrar även med två förbättringspunkter till teorin om militär nytta där dimensionen Ekonomisk Överkomlighet föreslås få större inverkan på den slutgiltiga bedömningen samt att lägga till ytterligare en indikator under dimensionen Militär Lämplighet som bör beröra området politik.
2
Thesis report
Course: Advanced Course Military Technology, Independent Project
Course code: 1OP482 Credits: 15 ECTS
Supervisor: Daniel Amann Date: Mars 28, 2020
Examiner: Hans Liwång Number of words: 9406
A Theoretical Foundation for Swedens Next Military Cargo Aircraft Abstract
Sweden currently operates the oldest C-130 Hercules fleet in Europe which is to be replaced before 2030 due to rising maintenance costs. A suitable military cargo aircraft has not yet been identified nor decided upon. This report studies the fictional case of acquiring and implementing a larger aircraft than the C-130H Hercules for use in tactical operations.
The report answers the question How would an implementation of a large military cargo aircraft affect the Swedish Armed Forces regarding military effect, military suitability and economic affordability? This question aims to examine the implementation by applying the theory of Military Utility on the 130J Super Hercules which has a size comparable to 130H Hercules and the C-17 Globemaster III which is larger and commonly used for strategic airlift.
The purpose of this study is achieved by gathering empirical data by using documentary studies from both official government documents, previous studies and electronic documents as well as from an interview with a former Air Force Colonel responsible for the development of the Swedish airlift squadron. The author concludes that the implementation of a larger aircraft negatively impacts the airlift capabilities. An aircraft in the same size as C-130H Hercules is preferred for tactical operations. This report also contributes with two key points to improve the theory of military utility by giving the dimension Economic Affordability a larger impact in the final judgement as well as implementing an additional indicator to the dimension Military Suitability, named political.
3
Centrala Begrepp
I denna studie användes särskilda militära begrepp som definieras nedanför i syfte att öka förståelsen för läsare utan militär bakgrund:
• Flygtransport: Transporter som genomförs i lufthavet, oftast med flyg- eller helikopter.
• Transportflyg: Flygplan som genomför flygtransporter. Exempelvis TP 84.
• Taktisk flygtransport: Innefattar flygtransport inom ett operationsområde. Traditionellt sett är detta mindre transportflyg alternativt helikoptrar som genomför transport av materiell eller personal i hög hotmiljö. Exempelvis C-130 Hercules, TP 84.
(Försvarsmakten, 2017, p. 72)
• Strategisk flygtransport: Flygtransport med ofta tung last över stora avstånd och
mellan operationsområden. Till detta används traditionellt större transportflygplan som C-17 Globemaster III.
Grundläggande förmågor
• Skydd: Förmågan innefattar funktioner och egenskaper hos systemet för att skydda påverkan på systemet eller personalen. Förmågan kan delas in i passivt skydd, där ballistiskt skydd ingår eller aktivt skydd där det ryska skyddssystemet Arena kategoriseras in samt även aktiva motmedelssystem som facklor eller remsor. • Uthållighet avser vilka behov systemet har med hänsyn till underhållstjänst för att
kunna hålla god status. Uthållighet innefattar såväl planering som logistik. Handbok Målsättning Förband skriver även att förmågan har en psykologisk dimension som innebär hur systemet påverkar personalens moral och attityder. (Försvarsmakten, 2011, p. 23)
• Tillgänglighet är starkt kopplat till ovannämnda begrepp. En god underhållstjänst möjliggör en hög tillgänglighet på systemet. Handbok Målsättning Tekniska System beskriver förmågan som: ”Behovet av att materiel finns tillgänglig i rätt volym, på rätt plats och med rätt status samt att det finns utbildad personal i tillräcklig omfattning för att använda materielen över tid” (Försvarsmakten, 2015, p. 27)
• Rörlighet: Förmågan att transportera sig själv eller andra från ett ställe till ett annat vilket på så vis kan möjliggöra andra förmågor i systemet. Exempel på mätbara punkter är bland annat, hastighet och möjligheten till start och landning på korta flygbanor.
• Kostnad: Förmågan avhandlar de ekonomiska aspekterna för flygplanet. Exempel på dessa kan vara bland annat inköpspris, bränslekostnader eller kostnader för underhåll.
4
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 5 1.1 Bakgrund ... 5 1.2 Problematisering ... 5 1.3 Syfte ... 5 1.4 Frågeställning ... 6 1.5 Tidigare forskning ... 6 1.6 Avgränsningar ... 6 1.7 Litteratur ... 7 1. 8 Teori ... 8 1.8.1 Militär Nytta ... 8 1.8.2 Grundläggande Förmågor ... 10 2. Metod ... 10 2.1 Kvalitativa Dokumentstudier ... 11 2.2 Intervju ... 11 2.3 Analysmetod ... 12 3. Empiri ... 123.1 Försvarsmaktens organisation och behov ... 12
3.2 Politik ... 13
3.3 Flygtransport ... 13
3.4 C-130J Super Hercules och C-17 Globemaster III ... 14
4 Analys ... 17 4.1 Militär effekt ... 17 4.2 Militär Lämplighet ... 18 4.3 Ekonomisk Överkomlighet ... 19 4.4 Svar på frågeställning ... 19 5 Diskussion ... 21 6 Vidare forskning ... 22 7 Litteraturförteckning ... 23 8 Bilaga ... 27 8.1 Intervjustruktur ... 27
5
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Sveriges militära transportflyg består i huvudsak av 6 C-130 Hercules, en flygplansmodell som nationellt benämns Transportflygplan 84, TP 84. Modellen utvecklades under 50-talet i USA och Försvarsmakten har brukat dem sedan 1965, längre än något annat europeiskt land, samtliga flygplan är idag baserade på F7 Såtenäs där Transport- och Specialflygsdivisionen ansvarar för drift och underhåll (Försvarsmakten, 2019). År 1999 började diskussionen kring ersättare till TP 84 och 2013 meddelade dåvarande Flygvapenchefen Michael Bydén att Försvarsmakten var tvungna att antingen modernisera de svenska TP 84 eller påbörja införskaffningen av nya senast 2014 (Intervju, 2020)(Kleja, 2013). Beslut fattades att
modernisera men trots uppgraderingar till H-versionen av flygplanet med bland annat starkare motorer och senare även tillägget av svarta lådor behöver systemet bytas ut till 2030. Sverige är även delaktiga i den internationella flygflottiljen Heavy Airlift Wing, HAW, och är då delägare i 3 Boeing C-17 Globemaster III. NATO definierar flygplanet som en taktisk- såväl som strategisk lufttransportsförmåga. I Sverige används dessa mestadels som en strategisk lufttransportsförmåga (Försvarsmakten, 2019).
TP 84 och C-130J Super Hercules kategoriseras som små transportflygplan med lastkapacitet på knappt 20 ton och är således begränsade i transportförmåga av helikoptrar såväl som bland annat stridsfordon (Försvarsmakten, 2019). Detta kan jämföras med det medelstora/stora flygplanet C-17 Globemaster III med lastkapacitet på närmare 77 ton där stridsvagnar, stridsfordon och helikoptrar kan transporteras (Försvarsmakten, 2019).
1.2 Problematisering
Försvarsberedningen skriver i sin slutrapport Värnkraft om hur Sveriges TP 84 Hercules ska livstidsförlängas och därmed vidmakthållas till år 2030. (Försvarsberedningen, 2019) De skriver vidare att under perioden 2021-2025 bör beslut tas om hur transportflygskapaciteten ska utvecklas efter 2030. Två kandidater som omnämnts som ersättare är det amerikanska C-130J från Lockheed Martin och brasilianska KC-390 från Embraer. Båda modellerna är i motsvarande storlek som nuvarande TP 84. Sverige ställs då inför valet att införskaffa ett transportflygplan i samma storlek som TP 84 alternativt köpa in ett större flygplan som ligger i gränslandet mellan taktisk och strategisk flygtransport, exempelvis C-17 Globemaster III. Flera av världens större flygvapen använder redan transportflyg i motsvarande storlek som C-17 Globemaster för såväl taktiska som strategiska lufttransporter, däribland Ryssland med Antonov AN-22 Antei samt Kina med Xian Y-20. (StrategyPage, 2013) Även NATO klassar C-17 Globemaster som både en taktisk- och strategisk resurs. I Taktik Reglemente Luft skrivs även att ”Vid behov kan även fällning av förband samt materiel genomföras med strategiskt transportflyg” (Försvarsmakten, 2017, p. 73). Detta visar på möjligheter för att även Sverige kan använda sig av motsvarande modell för taktisk flygtransport.
1.3 Syfte
Arbetet syftar till att undersöka hur en liten försvarsmakts transportflygsförmåga, motsvarande storlek som Sveriges, påverkas av vilken storlek på transportflygplan som anskaffas och sätts i bruk.
Arbetet ämnar även leverera ett bidragande exempel på en av dem centrala militärtekniska forskningsfrågorna: Hur mäta och kvantifiera militär nytta? (Axberg, 2013, p. 42)
6 1.4 Frågeställning
Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort transportflygplan med hänsyn till effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet?
1.5 Tidigare forskning
Ett antal uppsatser har skrivits inom ramen för Försvarshögskolan och kategorin flygtransport/transportflyg. Huvuddelen av dessa diskuterar förbättringssätt för transportflygsförmågan alternativt isolerade diskussioner kring taktisk eller strategisk användning. Inom svensk forskning saknas det studier kring den militära nyttan av att använda större militära transportflygplan till taktiska operationer nationellt.
David Hugo skriver om Olika motortypers påverkan på Sveriges transportflygskapacitet (Hugo, 2018). Uppsatsen jämför för- och nackdelar med turboprop- kontra turbofläktmotorer inom transportflyget och använder amerikanska C-130J och brasilianska KC-390 som
utgångspunkter. Dessa modeller representerar båda mindre transportflygplan som används i många mindre försvarsmakter. Däremot visar studiens slutsats på viktiga aspekter att ta hänsyn till vid val av turboprop- eller turbofläktmotorer, något som oftast skiljer mellan flygplan avsedda för taktiska- och strategiska lufttransportsoperationer samt att uppsatsen även visar att teorin militärnytta är applicerbar vid systemjämförelser (Hugo, 2018). Uppsatsen är snarare en systemjämförelse mellan flygplan än mellan olika motortyper som titeln gör anspråk på och tar inte hänsyn till kategorin Ekonomisk Överkomlighet som står för en tredjedel av teorin. Trots detta är det tydligt att författaren har inblick i det svenska
transportflygssystemet samt att han tar hjälp av experter med relevant kompetens på området. Dessa faktorer gör att material från denna studie bedömdes som trovärdigt och användbart för systemjämförelsen i detta arbete.
Internationellt finns det mer forskning inom ämnet, främst från personer verksamma vid amerikanska flygvapnet, USAF. Dessa studier fokuserar i huvudsak på optimering av lufttransporter och inte valet av flygplan för att genomföra dessa.
Fyra amerikanska flygvapenofficerare skriver i rapporten The Myth of Strategic and Tacital Airlift om hur begreppen taktisk och strategisk lufttransport definieras (Maywald, 2017). I sitt arbete jämför dem förmågor hos transportflyg avsedda för taktiska och strategiska
lufttransportsoperationer och visar på för- och nackdelar med båda arenorna. Författarna använder även en modell kallad Aircraft Selection Modeling, ASM, där dem analyserar ett specifikt transportscenario och deras slutsats är att en kombination av taktiska- och strategiska transportflyg ökar effektiviteten. Studien är avgränsad till faktorer som bränslekostnad och lastkapacitet och belyser därmed inte hur exempelvis underhåll eller tillgänglighet påverkas av en bredare flygplanspark, något som är viktigt ur tekniskt perspektiv. Studien är däremot intressant då den belyser en ny teori och utmanar den traditionella kategoriseringen av arenor. Med hänsyn till författarnas seniora befattningar inom USAF, korrekta källor och
publiceringen i journalen Air & Space Power Journal ansågs denna studie vara trovärdig och tillförlitlig.
1.6 Avgränsningar
Studien avgränsades till att studera implementeringens påverkan på små försvarsmakter. Då varje land har egna behov och mål med transportflyget har Sverige valts som typfall. Däremot ämnar studien kunna ligga som grund och verka som ett exempel för liknande studier gällande andra försvarsmakter i samma storlek som Sverige.
7 1.7 Litteratur
Studien hämtade information från flera olika källor, primär- såväl som sekundärkällor. Vissa av dessa är skrivna av tidigare försvars- och industrianställda med insikter och åsikter i ämnet samtidigt som andra är officiella handböcker och reglementen som beskriver hur
verksamheten ska bedrivas. De sistnämnda var av särskild vikt då de knyter an det teoretiska problemet till verkligheten och skapar ramar att förhålla sig inom, vad som anses rimligt att kunna genomföra. Viktigt att poängtera är att, likt vetenskapen, bildar känd kunskap i form av officiella direktiv en grund att stå på men som sedan ämnas utvecklas vidare för att kunna hitta nya lösningar. Nedan listas tre viktiga dokument, med Försvarsmakten som utgivare, som gav en grundförståelse för problemställningen i denna uppsats och relaterade till den nationella kontexten:
Inledningsvis användes Handbok FM Transport – Grunder som en basplatta för begrepp och definitioner kopplade till transporter inom Försvarsmakten (Försvarsmakten, 2006). Kopplat till denna uppsats behandlar handboken även skillnader mellan Försvarsmaktens definition av strategisk och taktisk inriktning inom transporter samt vad som krävs för bland annat
förbandstransporter, transportledning och övrig verksamhet. Handboken är utgiven år 2006 då Försvarsmakten hade fokus på internationella insatser snarare än nationellt försvar vilket råder idag, 2020. Då ingen ny handbok har givits ut bedöms huvuddelen av innehållet fortfarande vara relevant för dagens Försvarsmakt. Trots detta är det viktigt att som läsare vara kritisk till information som främst berör internationella insatser då särskilt flygtransport används mer restriktivt i ett nationellt försvar på grund av den förhöjda hotbilden.
Som komplement till ovanstående litteratur användes även Handbok FM Transporter Flyg- och helikopter. (Försvarsmakten, 2006). Denna handbok fokuserar närmare på verksamhet och säkerhet kring flygtransporter med såväl militära- som chartrade civila flygplan. Till denna uppsats bidrar handboken med information kring framförallt flygtransport samt säkerhet som är en vital del i all flygverksamhet. Den har även ett kortare avsnitt med beskrivning av Försvarsmaktens transportflyg, något som på grund av handbokens ålder kommer att användas i begränsad utsträckning och endast i jämförande syfte med andra källor. Även denna bok är över fjorton år gammal vilket ökar behovet av uppmärksamhet och kritiskt tänkande hos läsaren. Då detta dokument främst handlar om regelverk och säkerhet kring samma system som används idag bedöms denna information, trots åldern, fortfarande vara relevant.
Slutligen användes Reglemente Taktik för Luftoperationer i syfte att utforska om och då hur en eventuell storleksförändring av transportflyget skulle påverka det taktiska agerandet samt vilka taktiska uppgifter som ingår inom ramen för flygtransport (Försvarsmakten, 2017). Reglementet presenterar grundläggande principer för taktisk- och strategisk flygtransport vilka kan jämföras mot de utvalda systemen i systemjämförelsen. Skrivet 2017 när pendeln svängt tillbaka till nationellt försvar förväntas denna bidra till en värdefull insikt i hur den militära ledningen planerar använda flygtransportresurser i händelse av ofred nationellt eller i vårt närområde.
8 1. 8 Teori
Den teori som ligger till grund för detta arbete är Militär Nytta skriven av Kent Andersson med flera (Andersson, 2015). Teorin föreslås användas för att studera teknik i militära
operationer och är baserad på koncept från såväl den militära domänen som systemteknik och sociala studier. Den kan även understödja militära beslutsfattande gällande teknik i bland annat prognoser, försvarsplanering och utveckling. Inom ämnet militärteknik avhandlar Militär Nytta teknikens möjligheter och begränsningar samt relationen mellan teknik och taktik.
Inledningsvis beskrivs Militär Nytta ur ett helhetsperspektiv, därefter följer de tre
dimensionerna Militär Effekt, Militär Lämplighet och Ekonomisk Överkomlighet. Slutligen diskuteras de grundläggande förmågorna som lägger grund för empirin.
1.8.1 Militär Nytta
Teorin är uppdelad i tre steg som tillsammans bildar ett koncept. (Andersson, 2015, p. 5) Första steget är indikatornivån som är närmast kopplad till datainsamling. Syftet med rubrikerna på denna nivå är att identifiera och konkretisera särskilda mätpunkter som kan användas för att bestämma om ett visst fenomen kan användas i bedömningen av nästa steg. Mätpunkterna på indikatornivån kan kategoriseras baserad på vad de mäter mot, denna
kategorisering är nästa steg och kallas sekundärnivån. Dessa kategorier benämns dimensioner. I teorin om militär nytta finns tre dimensioner som benämns: Military Effectiveness, Military Suitability samt Affordability. Denna studie använde de svenska begreppen Militär Effekt, Militär Lämplighet och Överkomlighet i syfte att underlätta formalia och undvika
språkskiftningar. Kombineras dessa tre kategorier ges det slutliga steget, kallad grundnivå. I denna teori är grundnivån Militär Nytta.
I Läroboken för Militärteknik: Volym 9 Metod och Teori definieras Militär Nytta som en kostnadsberäkning för lösandet av en militär uppgift. (Axberg, 2013, p. 16):
”Militär verksamhet kräver en betydande mängd tekniska system och artefakter. […] Någon eller några av dessa sägs ha militär nytta om de bidrar till att målen för en militär insats kan nås till lägre kostnad. Kostnadsbegreppet har sällan enbart ekonomisk karaktär och kan omfatta så skilda ting som t.ex. sparade liv eller politiska risker.”
Denna definition var intressant då den skiljer sig aningen från den ursprungliga metodstudien där det aldrig framkommer lika tydligt att överkomlighet innefattar mer än ekonomiska aspekter.
Författaren valde att i denna uppsats endast använda Överkomlighet som ett mått på
ekonomiska kostnader, därmed benämns dimensionen Ekonomisk Överkomlighet. Detta då en bredare definition av kategorin krävde metod för att mäta bland annat hur värdefullt ett
9 Figur 1 Teorin om Militär Nytta i ett Geortz-diagram
Militär Effekt
Militär Effekt är enligt författarna ett mått på förmågan hos det tekniska systemet att lösa ett givet uppdrag med rätt besättning i en förväntad eller planerad miljö. Ett exempel kopplat till uppsatsen är hur väl en TP 84 klarar ett transportuppdrag inom Sveriges gränser med en kompetent och övad besättning. På indikatornivån mäts Militär Effekt av önskat resultat, schema, kostnad och risk. Författarna skriver även att om någon av indikatorerna inte är relevant för systemjämförelsen behöver dem inte representeras i diskussionen (Andersson, 2015, p. 15).
Militär Lämplighet
Militär Lämplighet är ett mått på hur väl ett tekniskt system kan användas i en specifik kontext med hänsyn till hur det agerar tillsammans med andra system för att lösa en given uppgift. Ett exempel i extremfallet är införskaffandet av en Stridsvagn 122. En
stridsflygdivision skulle behöva omfattande organisatoriska förändringar i bland annat utbildningar, ledningsstödssystem, infrastruktur med mera för att hålla vagnen rullande. En stridsvagnspluton är däremot optimerad för stridsvagnen och kan utan vidare förändringar maximera effekten av systemet. Den militär lämpligheten för den specifika stridsvagnen är därför låg hos flygdivisionen men hög hos stridsvagnsplutonen. Indikatornivåer för att mäta denna dimension är hur väl systemet passar i nuvarande organisation med hänsyn till bland annat: utbildning, material, doktrin med mera.
Ekonomisk Överkomlighet
Ekonomisk Överkomlighet är den sista dimensionen i Militär nytta. Denna mäts genom att studera bland annat livscykelkostnad, LCC alternativt totala livscykelkostnaden, TOC. Detta jämförs sedan alltid med tilldelade resurser. (Andersson, 2015, p. 7) Vidare förklaras
dimension med: Den lösning som levererar mest av den önskvärda effekten, samtidigt som den fortfarande är ekonomiskt överkomlig för den militära aktören, har den största militära nyttan. (Författarens översättning) (Andersson, 2015, p. 13)
10 För detta arbete nyttjades indikatorn Livscykelkostnad, LCC, vilken jämfördes med
indikatorn tilldelade resurser i syfte att bedöma den Ekonomiska Överkomligheten. Vid upphandling och anskaffning av ny försvarsmateriel finns ofta flera aktörer och alternativa system som konkurrerar om platsen. Enligt Andrés Navarro-Galera på University of Granada, blir användandet av LCC särskilt viktigt då det bedömer vilket projekt som ger den lägsta livscykelkostnaden som inte nödvändigtvis är det system som är billigast vid inköp. Han menar att detta i slutändan effektiviserar och sparar in på försvarsbudgeten. (Navarro-Galera, et al., 2011, p. 511)
Y. Asiedu delar in LCC i fyra nivåer: Produktdesign, produktion, användande samt avvecklande (Asiedu & Gu, 1998, p. 886). I detta arbete har författaren valt att begränsa nivåerna till produktion och användande då arbetet i första hand ämnar jämföra system som redan är färdigutvecklade och fullt operativa samt att beräkningar kring avvecklande förväntas bli för abstrakta. Asiedu skriver vidare att användande-och logistikkostnaderna står för
huvuddelen av LCC men samtidigt är de svårast att förutspå (Asiedu & Gu, 1998, p. 888). Författaren använde endast öppna källor för detta arbete i syfte att hålla det tillgängligt för allmänheten, vilket försvårade exakta kostnadsdetaljer för systemen.
1.8.2 Grundläggande Förmågor
I arbetet användes även rubriker från de grundläggande förmågorna för att på ett begripligt sätt kategorisera och presentera den insamlade empirin om de valda systemen. I
Försvarsmakten finns det främst två källor som avhandlar grundläggande förmågor, Handbok Målsättning Tekniska System samt Handbok Målsättning Förband (Försvarsmakten, 2015) (Försvarsmakten, 2011). Båda böckerna beskriver de grundläggande förmågorna men ur olika perspektiv. Till detta arbete har författaren valt att främst använda definitioner och
förklaringar från den förstnämnda då den är mer applicerbar på enskilda flygplan. Författaren valde även att inte ta med förmågorna Ledning och Underrättelser/Information då dessa rubriker inte tillför relevant information vid värdering av transportflygplan. Däremot
adderades förmågan kostnad vilket lägger grund för dimensionen Ekonomisk Överkomlighet.
2. Metod
Uppsatsen genomfördes som en systemjämförelse mellan transportflygplanen C-130J som enligt den traditionella definitionen representerar ett litet transportflygplan och C-17
Globemaster III som representerar ett medelstort/stort transportflygplan. Syftet med att välja specifika transporflygsmodeller för att svara på frågeställningen var att konkretisera empirin och knyta an studien till verkligheten. Risken att inte specificera modeller är att data insamlas från exempelvis olika strategiska transportflyg och bildar en orealistisk modell. 130J och C-17 Globemaster valdes med motiveringen att båda flygplanen redan nu är i drift bland flera av världens flygvapen och därmed har beprövad erfarenhet.
Inledningsvis genomfördes kvalitativa dokumentstudier av två valda flygsystem. Med hjälp av den insamlade empirin från dokumentstudierna presenterades sedan fakta och historik av systemen. Med användning av teorin Militär Nytta och bedömningar från intervjustudien genomfördes därefter en komparativ jämförelse där systemen analyserades. Analysen diskuterades därefter. Slutligen diskuterades teorins nyttjande i lösandet av denna typ av problem samt exempel på vidare forskning.
11 2.1 Kvalitativa Dokumentstudier
Författaren har i huvudsak valt att använda kvalitativa dokumentstudier vid insamlandet av empiri. Denna metod försvårar en generalisering av resultatet då den analyserar enstaka fall och inte är representativt för en urvalsgrupp som exempelvis kvantitativa metoder. (Hallin, 2015, p. 56) Ett flertal dokument från olika källor studeras i syfte att trots den kvalitativa metoden kunna dra allmänna slutsatser.
Däremot kan hypoteser och slutsatser dras från studiens resultat som senare kan prövas i vidare forskning. Majoriteten av källorna är dokument hämtade från internet vilket innebär att sannolikheten för utdaterad information minskar då redigering blir enklare. Till skillnad från fysiska dokument kan de elektroniska ständigt hållas uppdaterade allt eftersom ny information tillförs. Däremot medför detta att risken för desinformation eller försköning av information ökar. Författaren som genomför den kvalitativa dokumentstudien måste ständig vara källkritisk mot innehållet och jämföra olika källor med varandra. I fallet med
systemjämförelser krävs särskild vaksamhet då tillverkarna av systemen stundvis tillhandahåller informationen i syfte att sälja vilket kan leda till bättre värden i text än i realiteten. (Intervju, 2020) Valet att genomföra intervjustudier är ett sätt att motverka detta då intervjuobjekten som arbetat med systemen i verkligheten kan verifiera insamlad information. 2.2 Intervju
I syfte att koppla den teoretiska delen till verkligheten användes en semi-strukturerad intervju. Detta innebär att författaren, som agerar intervjuguide, förbereder frågor och teman som förväntas avhandlas under intervjun. Genom denna metodik ges respondenten möjlighet att delvis själv styra konversationen och kan på så sätt sväva ut sina svar utöver det som endast frågas efter. Om intressanta spår utvecklades fortsatte även intervjuguiden på dessa och fick insikter som inte behandlats. (Hallin, 2015, p. 69) På grund av sjukdom genomfördes intervjun via telefon med inspelning för senare transkribering. Frågorna var i huvudsak av sonderande och tolkande karaktär och återfinns bifogad i bilaga.
Intervjun genomfördes med en tidigare krigsförbandsansvarig vid F7, Såtenäs. I detta arbete benämns denna person som ”Respondenten”. Denne flög TP 84 Hercules mellan åren 1995 och 2005 och har därefter jobbat inom andra befattningar kopplat till transportflyg fram till 2018. Respondenten har tidigare även bland annat innehavt befattningar som
materialområdesansvarig för special- och transportflyg samt produktionsansvarig för F7. Respondenten har även god insikt i ersättningsprocessen av dagens TP 84 och bidrog med värdefull och verklighetsanknuten information om hur arbetet går till i realiteten kontra teorin. Respondenten har under lång tid arbetat med samma system vilket ökar risken för påverkan av kollektiva idéer eller ett fokus som enbart ligger på ersättningssystem som respondenten tidigare har erfarenhet av genom exempelvis mässor eller provflygningar. Författaren hade detta i åtanke under intervjun och bedömer att svaren från respondenten inte var partiska eller känslobaserade. En lång tjänstgöringstid medger ofta även en omfattande kunskapsbank och Respondenten var en ovärderlig källa med dennes inblick i det svenska systemet.
Hemligstämplad information lämnades medvetet ute då denna uppsats ämnas publiceras tillgänglig för allmänheten.
12 2.3 Analysmetod
Arbetet använde metoden Militärnytta (Andersson, 2015). Författarna av metoden föreslår att den kan användas som hjälp till militära beslutsfattare i bland annat prognoser, utveckling och erfarenhetshantering m.m. (Andersson, 2015, p. 1). Exempelvis visar författarna på hur metoden kan användas som stöd till försvarsplanering genom understöd med frågor som när och med vad nästa tekniska system ska ersätta redan befintliga system och hur detta ska göras inom ramen för en satt budget. (Andersson, 2015, p. 2). De indikatorer som identifierats i teorin värderas mot Respondentens bedömningar.
Metoden valdes då den på ett begripligt och mätbart sätt presenterar ett ramverk att
genomföra systemjämförelsen inom. Teorin är anpassad till den militära arenan vilket ökar lämpligheten i arbetet.
3. Empiri
Empiriavsnittet inleds med en beskrivande del om hur Försvarsmaktens organisation och behov ser ut som följs av begreppen Politik och Flygtransport i syfte att ge läsaren en grundförståelse för vidare studier om systemen. Därefter beskrivs C-130J samt C-17. För att strukturera informationen används de grundläggande förmågorna Verkan, Skydd,
Uthållighet/Tillgänglighet, Rörlighet och kostnad. Information som beskrivs i
Militärstrategisk doktrin (Försvarsmakten, 2016, p. 61). Slutligen presenteras erfarenheter från olika storlekar på flygplan.
3.1 Försvarsmaktens organisation och behov
Försvarsmaktens samtliga sex transportflygplan TP 84 är baserade vid 71.
Transportflygdivisionen från Såtenäs Flygflottilj, F7. Förbandets huvuduppgift är att leverera taktiskt transportflyg till hela Försvarsmakten. Detta innefattar bland annat luftlandsättning, transport av klargöringstropp och lufttankning (Försvarsmakten, u.d.).
Behovet av transportflygsanvändning skiljer sig mellan försvarsgrenarna. Flygvapenchefen ser transportflygplanen som en resurs för att skapa rörlighet för stridsflygdivisionerna vid ombasering vilket då enligt Respondenten gör att flygplan av storleken TP 84 och därmed C-130J är att föredra (Intervju, 2020). Med hänsyn till tillgänglighet och ekonomi väntas tre till fyra flygplan av den storleken att köpas in. Detta tillåter att minst ett är i drift, ett är på planerat underhåll och ett är trasigt.
Arméchefen och även till viss del Marinchefen ser däremot transportflygplanen som en resurs för transport av personal och materiel och ser hellre fler men mindre flygplan. Detta innebär att kostnad för besättningar och underhåll ökar då fler maskiner hålls flygande (Intervju, 2020). Med hänsyn till Sveriges yta och dess förhållandevis små befolkning finns det inte tillräckligt många piloter att rekrytera och inte heller finns det ekonomi för utbildning, vilket enligt Respondenten gör att Hercules är den perfekta storleken. Av motsatt anledning blir även ett större flygplan mer kostsamt. Stora transportflygplan är dyrare vilket leder till att antalet som köps in blir färre. För motsvarande summa som fyra C-130J kan köpas för, fås en till två C-17 flygplan (Intervju, 2020). Detta leder till att vid planerade underhåll sänks tillgängligheten på flygplan med 50% förutsatt att det kvarvarande flygplanet är i flygande skick. Respondenten ser det därför inte som ett alternativ att köpa in C-17 flygplan som ersättare till TP 84.
13 3.2 Politik
Sverige har en unik roll i internationella försvarssammanhang då det är en liten nation men med tillverkning av ett modernt stridsflygplan. Detta gör, enligt respondenten, att den
övergripande drivkraften för vilken transportflygsmodell som Sverige väljer är produktionen av JAS-39 Gripen (Intervju, 2020). Vid stora försvarsmaterielanskaffningar förväntar sig ofta köpande nation att den säljande nationen erbjuder motköp, något som Brasilien varit tydliga med att de förväntar sig genom Sveriges försäljning av JAS-39 Gripen (Peter & Petersson, 2008). Respondenten menar att förmågorna i militärnytta därför hamnar i skuggan av politiken för Sveriges del då JAS-projektet sysselsätter så pass mycket att politikerna vill gynna det. Därför ser Respondenten att nästa transportflygplan är från ett land som är intresserat av svenskt stridsflyg på grund av ekonomin.
Respondenten menar även att om Sverige inte hade egen stridsflygsproduktion så är det ekonomin som bestämmer (Intervju, 2020). Tillgänglighet, som därefter var den viktigaste förmågan, bottnar i hur mycket pengar som finns för användning av systemet, precis som militär effekt och lämplighet.
Respondenten prioriterade dimensionerna enligt nedan: 1. Ekonomisk Överkomlighet
2. Tillgänglighet 3. Militär Effekt 4. Militär Lämplighet 3.3 Flygtransport
Försvarsmakten har flera olika flygsystem att nyttja vid flygtransport som helikoptrar samt taktiska- och strategiska transportflyg. (Försvarsmakten, 2017, p. 71) Flygtaktiskchefs inriktning är att dessa ska användas ”[…] för att nå högre effekt med luftstridskrafternas verkanssystem eller vid behov för att skapa förutsättningar för övriga stridskrafters lösande av uppgift” Flygtransport ses därför som en understödjande uppgift. Detta förtydligas senare med att transportflygförbanden i första hand inriktas mot att skapa uthållighet för
luftoperationer och även i hast kunna förflytta luftvärn och basförband som exempelvis klargöringstropp m.m. (Intervju, 2020) (Försvarsmakten, 2017, p. 72)
Jämfört med mark- eller sjötransport är lastkapaciteten hos flygtransport begränsad. Detta kan däremot kompenseras med hög rörlighet då flygtransport snabbt kan förflytta personal och materiel till svårtillgängliga platser. Allt eftersom Försvarsmakten riktas in på nationellt försvar blir Flygvapnets basspridning allt viktigare vilket ökar behovet av taktiskt
transportflyg som en resurs för transport av kritisk materiel (Försvarsmakten, 2017, p. 74). Sverige har försökt ersätta TP 84 sedan 1999 då företaget Lockheed Martin presenterade C-130J för den svenska marknaden. På den tiden var det främsta uppdraget att transportera klargöringstroppar och Respondenten beskriver storleksarbetet: ”Mindre (än TP8 4 författarens anm.) var inte att prata om, då fick det inte plats. Större fanns inte att tillgå.” (Intervju, 2020).
I denna uppsats användes uppdragen fällning av personal och last samt transport av klargöringstropp som ramverk då dessa är vanligt förekommande uppgifter inom Försvarsmaktens transportflygsverksamhet (Intervju, 2020). Rörliga klargöringstroppar härstammar från Bas90-systemet som i sin tur bygger på en defensiv spridning av
14 flygstridskrafterna i krig. Med hjälp av bland annat vägbaser skulle stridsflygdivisionerna kunna gruppera utanför ordinariebaser och därmed undgå förbekämpning (Hofvander, 1981). Med ett försämrat omvärldsläge är Bas90-systemet återigen aktuellt för flygvapnet. År 2022 förväntas de första nya klargöringsfordonen levereras till Försvarsmakten. Dessa bygger på Terrängbil 15 och kommer utgöra stommen i klargöringstroppen och kan således förväntas bli en vanligt förekommande last hos transportflygplanen (Försvarsmakten, 2020).
Figur 2 Brittisk C-130J Super Hercules (över) och amerikanska C-17 Globemaster III (under). Foto Royal Air Force och U.S. Air Force:
3.4 C-130J Super Hercules och C-17 Globemaster III 3.4.1 Historik
Som svar på en enkät utskickad i början av 90-talet till världens Hercules-användare visade att efterfrågan på transportflyg var motsvarande Hercules men med uppgraderade motorer och avionik. Med grund i denna skapade därför Lockheed Martin flygplanet C-130J Super Hercules (Intervju, 2020). Flygplanet har sedan dess konstruerats i över 400 exemplar och flugit över 2 miljoner flygtimmar. Ett flertal vetenskapliga- samt nyhetsartiklar har diskuterat C-130J som ett alternativ att ersätta nuvarande TP 84. (Hugo, 2018) (Kleja, 2015) men inga officiella uttalanden har gjorts. Däremot bekräftade dåvarande flygvapenchefen Michael Bydén år 2015 att C-130J har diskuterats då han kommenterade om det skulle vara enklare för svenska transportflygspiloter att fortsätta flyga Hercules. (Kleja, 2015) Något som Bydén då avslog med motiveringen att C-130J var så pass annorlunda att en ny utbildning av personal behövdes ändå.
C-17 Globemaster började utvecklas under 80-talet av McDonnell Douglas som senare köptes upp av Boeing (Boeing, u.d.) I uppdragsbeställningen från USAF beskrevs flygplanet fylla gapet mellan små transportflygplan som C-130 och de största flygplanen som C-5 Galaxy. Flygplanet används som såväl taktiskt- som strategiskt transportflygplan och har deltagit i flertalet internationella operationer. Respondenten beskriver bland annat flygplanet som: ”En
15 dröm för internationella operationer. Från att sitta varmt på Arlanda till att dimpa ner mitt i Malis krigszon under fältmässiga förhållanden” (Intervju, 2020) Sverige har tillgång till tre stycken C-17 Globemaster III genom Nato-samarbetet Strategic Airlift Capability, SAC, där flygflottiljen Heavy Airlift Wing, HAW, ingår. 12 länder som i 30 år delar på tre C-17 Globemaster. (Strategic Airlfit Capability, u.d.) Samarbetet möjliggör en strategisk
lufttransportsförmåga till länder som annars inte har råd och i Sverige används det mest för transporter ner till internationella operationsområden. Sverige använder även flest flygtimmar efter USA av samtliga 12 medlemmar. (Försvarsmakten, 2019).
Verkan (Lastkapacitet)
C-130J har en lastkapacitet som motsvarar TP 84. Flygplanet kan ta maximalt sex lastpallar, 90 soldater eller 64 fallskärmsjägare. (U.S. Air Force, 2018). Maximal vikt är 19 ton vilket hindrar transport av bland annat Stridsfordon 90. Flygplanet kan däremot transportera två av dem nya klargöringsbilarna i form av Terrängbil 15.
C-17 Globemaster III tar nästan 4 gånger mer last än C-130J Super Hercules. Maximal lastkapacitet är närmare 78 ton och tumregeln är att det som får plats volymmässigt även kan flygas. (Försvarsmakten, 2016). Detta påstående stärks även av Respondenten som menar att det mest kritiska för ett militärt transportflygplan är just tvärsnittet på lastutrymmet. (Intervju, 2020) Storleken på lastutrymmet möjliggör att en stor variation av last kan medföras, bland annat stridsvagnar och vissa helikoptrar. Transport av fallskärmsjägare medger en trupp på 102 soldater och vid transport av vanlig trupp får upp till 154 soldater plats. Flygplanet kan även, genom att lasta i dubbla rader, lasta åtta Terrängbil 15 för klargöring.
Skydd
Båda flygplanen saknar ballistiskt skydd trots möjligheterna till fallskärmsfällning på låg höjd. Då transportflygets huvuduppgift är transport av last prioriteras verkan före skydd. Detta vägs upp genom en taktikanpassning. Där Taktik Reglemente Luftoperationer beskriver en av de grundläggande principerna för taktiska lufttransportoperationer: Utnyttja taktisk flygprofil i kombination med luftförsvar. (Försvarsmakten, 2017, p. 74). Detta är ett exempel på när taktiska åtgärder vidtas för att kompensera för det tekniska systemets tillkortakommanden. C-130J går att utrusta med motmedel som robot- och radarvarningssystem, remsor och IR-facklor vilket till viss del ökar skyddet mot kvalificerade luftvärn. (Air Force Technology, u.d.) De C-17 som Försvarsmakten idag använder inom ramen för Heavy Airlift Wing har såväl remsor som facklor i syfte att förvilla fientlig radar och robotar. (Försvarsmakten, 2019) Flygplanen är även utrustade med AAR-47 robotskottvarnare.
Att, som i Bas90-systemet, kunna sprida ut flygplanens gruppering som skydd är en viktig aspekt för att minska risken för bekämpning. Fler flygplan innebär en möjlighet till större spridning och därmed minskar risken för fientlig lokalisering av Sveriges transportflygplan. Uthållighet och Tillgänglighet
Minimum krav för flygning med C-130J såväl som C-17 är 2 piloter och 1 lastmästare vilket skiljer sig mot nuvarande TP 84 med en minimibesättning på 6 personer. (Försvarsmakten, 2019). Fördelen med att minska antalet besättningsmedlemmar är att det ökar uthålligheten på förbandet. Färre soldater och flygare som utsätts för risker innebär en högre tillgänglighet av dessa på annat håll. Detta måste däremot vägas mot risken av felutfall under flygning. På TP 84 kan detta felsökas och bedömas av flygteknikern ombord som då tar beslutet om fortsatt
16 flygning eller ett avbrytande. Risken är att ett felutfall i C-130J alltid faller ut i ett avbrytande av operationen. Detta främst i fredstid kopplat till flygsäkerheten. Ett transportflygplan på marken med felutfall påverkar tillgängligheten negativt och kräver resurser, främst i form av tid men även arbetstimmar. (Intervju, 2020)
C-130J har, jämfört med TP 84 och C-17, halverat krävda underhållstimmar från 20 timmar per flygtimme ner till 10 timmar (Air Force Technology, u.d.) (U.S. Air Force, 2018). Mindre tid på marken bidrar till en ökad tillgänglighet på systemet. Gällande denna information gäller det däremot att vara kritisk ur en svensk synvinkel. De flygplan som används av USAF har en genomsnittsålder på 15-25 år vilket leder till lägre antal underhållstimmar och kostnader. Sveriges första TP 84 levererades 1965 och de senaste 1981, de är alltså mellan 39-55 år gamla. I ett videoklipp från Försvarsmakten publicerat år 2009 som handlar om Swedish Air Element i Afghanistan nämner servicechefen ”Stamena” att ett flygplan kan hålla i evigheter om underhåll genomförs enligt reglementet. Men desto äldre systemet blir, ju dyrare blir det att hålla vid liv (Stamena, 2009). Då Sverige omsätter flygplan i lägre takt än USAF förväntas underhållstimmarna på varken C-130J eller C-17 att hålla sig konstanta.
Rörlighet
Båda systemen är kravställda och utvecklade för att lösa militära uppgifter vilket har resulterat i två flygplan med mycket god rörlighet och fältmässighet. Båda systemen klarar både start och landning från grus såväl som jordbanor. C-130J kräver en minimisträcka på 790 m jämfört med 1000 m för C-17 vid landning. (Global Security, 2020). Även landning i mörker utan hjälp av flygplatsbelysning är genomförbart med båda flygplanen. För att anpassa det svenska bassystemet till C-17 krävs stora infrastrukturkostnader. (Intervju, 2020) Bland annat behöver större områden längs vägbaser att rensas från skog och större uppställningsplatser behöver byggas.
En väsentlig skillnad mellan flygplanen är de fyra motorerna där C-130J använder
turbopropmotorer till skillnad från C-17 som använder turbofläktmotorer. Turbopropmotorer är effektivare vid lägre hastigheter vilket lämpar sig väl för fallskärmsfällning på låg höjd samt möjliggör kortare start- och landningsbanor vilket visas ovan. (Borogove, 2014) (NASA, u.d.). Fördelarna med turbofläktmotorer är en ökad cruise-hastighet såväl som ökad räckvidd. C-130J har en hastighet på 348 knop (640km/h) jämfört med C-17 med en cruise-hastighet på 450 knop (830 km/h). Även räckvidden hos C-17 ökar till närmare 4000 km vid full last jämfört med C-130Js 3300 km.
Kostnad
Pengavärden som presenteras i nedanstående stycke omvandlades från svenska kronor i mars 2020. Exakta kostnader i dollar hittas i källorna.
Kostnaderna för flygplanssystemen skiljer sig mellan olika källor. Bland annat köpte
Tyskland år 2017 sex C-130J för motsvarande nio miljarder kronor vilket ger ett styckpris på 1,5 miljarder kronor (Andrea, 2017) samtidigt som Nya Zealand år 2019 köpte fem stycken för sex miljarder kronor vilket ger styckpris på 1,2 miljarder kronor (Ankit, 2019). Detaljerna i kontrakten skiljer sig mellan nationerna och oftast presenteras endast priset och antal
flygande enheter där stödmaterial inte specificeras tydligare. Respondenten uppskattade att den svenska budgeten för transportflyg ligger runt 4 miljarder kronor vilket skulle resultera i anskaffning och drift för tre C-130J. Detta motsvarar ett styckpris på 1,3 miljard kronor per flygplan (Intervju, 2020).
17 2015 avsåg Australien köpa två exemplar för motsvarande 3,8 miljarder kronor per flygplan (Nigel, 2015). Tre år senare köpte Indien ett amerikanskt flygplan för 3,6 miljarder kronor (PTI, 2018). Respondenten menar däremot, med betoning på att det inte är exakta siffror, att Sverige skulle få två C-17 för fyra miljarder kronor vilket ger ett styckepris på två miljarder per flygplan. Då Boeing slutade producera modellen 2015 finns det endast begagnade exemplar att köpa, vilket troligtvis påverkar priset positivt men underhållet negativt (Thom, 2015).
Systemet måste även vara ekonomiskt hållbart att vara i drift. C-17 drar cirka fyra gånger så mycket bränsle per timme som C-130J (10 kubikmeter jämfört med 2,5) vilket tillsammans med fler underhållstimmar per flygtimme ökar kostnaden per flygtimme. (Intervju, 2020)
4 Analys
4.1 Militär effekt
Gällande indikatorn önskvärda resultat är det tydligt att båda flygplanen uppfyller de grundläggande förmågor som Försvarsmakten vill använda planet till. Flygplanen har
möjlighet till bland annat fallskärmsfällning, transport av klargöringstropp samt lufttankning vilket är det som dagens TP 84 är kravställda på att hantera. Det som främst skiljer flygplanen åt inom denna indikator är kapaciteten på förmågorna. C-17 tar nästan 4 gånger mer last och dubbelt så många fallskärmsjägare vilket, på pappret, visar en klar fördel för denna modell. Trots detta visar en jämförelse mellan teorin och erfarenheter från respondenten att detta inte nödvändigtvis är en fördel. Försvarsgrenschefernas skiljande definitioner av önskvärda resultat för transportflygplanen innebär enligt respondenten att C-130J är en bra kompromiss och därmed bättre uppfyller indikatorn önskvärda resultat, trots den mindre storleken. Nästa indikator inom militär effekt är risk. Att flyga i högriskområden är alltid förenat med risk oavsett vilket system som används. Båda flygplanen har möjlighet att utrustas med motmedel- och varningssystem men saknar däremot ballistiskt skydd för låghöjdsoperationer. Då respondenten menade att ett köp av C-17 innebär färre flygplan så ökar även risken för användandet vid varje operation. Ett införskaffande av två C-17 innebär att varje enskilt flyguppdrag använder och därmed riskerar, antingen bekämpning eller felutfall, ett av flygplanen vilket är en risktagning på 50%. Motsvarande scenario med en flotta på fyraC-130J riskerar endast 25% vid varje enskilt uppdrag. En ökad mängd last innebär också större förluster vid haveri vilket ytterligare talar för det mindre flygplanet, C-130J, med hänsyn till indikatorn risk.
Följande indikator, tid, beskrev när flygplanet kan vara på rätt plats, vid rätt tillfälle och kunna leverera effekt inom en given tidsram. Turbofläktmotorerna på C-17 bidrar till både högre hastighet och längre räckvidd vilket resulterar i att flygplanet snabbare kan vara på rätt plats vid behov. C-17 kan även lasta 8 klargöringsfordon jämfört med två hos C-130J vilket innebär att C-130J behöver flyga fyra gånger för motsvarande last, vilket påverkar tiden. Däremot är det viktigt att i analysen av denna indikator att även se till vikten av hur
tillgängligheten påverkar tid. C-17 kräver dubbla underhållstimmar per flygtimme än C-130J och detta tillsammans med antalet som köps in påverkar hur många flygplan som finns tillgängliga för uppdrag och därmed inom vilken tidsram dessa uppdrag kan lösas. Med hänsyn till prestanda är C-17 ett bättre alternativ men med hänsyn till tillgänglighet förordas
18 C-130J. Då respondenten beskrev tillgänglighet som en viktigare förmåga än effekt så
förordnas C-130J även inom indikatorn tid.
Sista indikatorn är kostnad. Då varje uppdrag sätter egna ekonomiska begränsningar som exempelvis användning av bränsle eller reservdelar så analyseras inte denna indikator i arbetet.
4.2 Militär Lämplighet
I lämplighetsindikatorn träning bedöms systemen efter vilken utbildning som krävs av nuvarande personal. Båda flygplanen krävde vidareutbildning i form av exempelvis
systemutbildning för nuvarande TP 84-personal vilket resulterar i att inget har någon fördel, trots dem visuella likheterna mellan TP 84 och C-130J. Däremot finns C-17 redan i
Försvarsmakten vilket innebär att kompetens på systemet finns inom organisationen. Detta ökar lämpligheten då vissa erfarenheter och tillvägagångssätt troligtvis redan har dragits på systemet och underlättar utbildningen av fler tekniker och besättningar. Därför bedöms C-17 som mer lämplig med hänsyn till träning.
Följande indikator är personal. Ett fungerande personalläge är grunden för att tillgängligheten på systemet ska hållas god. Som tidigare nämnts innebär införskaffning av C-17 högst
troligtvis färre flygplanskroppar som i sin tur leder till färre besättningar och krävda tekniker. Med hänsyn till att Sverige i dagsläget har svårt att rekrytera personal anses C-17 vara mer lämplig gällande indikatorn personal.
Inom indikatorn doktrin är C-130J bättre anpassad till de användningsområden för taktiska lufttransporter som Försvarsmakten använder i dagsläget, exempelvis fällning av
fallskärmsjägare och transport av klargöringstropp. Detta beror främst på dess likheter i prestanda och lufttransportsförmåga med TP 84. En exemplifierande skillnad mellan
flygplanen är deras skillnader i rörlighet med fokus på tillgängliga start- och landningsbanor. C-17 kräver längre landningsbanor och klarar inte av vägbaser vilket innebär att transport av klargöringstropp behöver ske till närmsta flygplatsen för vidare transport till vägbasen. Något som kan ge konsekvenser för såväl basförband som stridsflygdivisionerna.
Nästa indikatorer är Infrastruktur och Faciliteter samt Materiel. Då Flygvapnets flottiljer i huvudsak är anpassade för TP 84 har flygplan i motsvarande storlek en klar fördel. Som respondenten påpekade så kan även hangarer och uppställningsplatser leva vidare utan större ekonomiska investeringar. Ett införskaffande av C-17 innebar omfattande fältarbeten längs vägbaserna för att möjliggöra transport av klargöringstropp direkt till baserna. C-17, med den högre bränsleförbrukningen, kräver även fler, alternativt större, tankbilar vilket påverkar lämpligheten. Med hänsyn till dess likheter med TP 84 så bedöms C-130J vara mer lämplig inom dessa indikatorer.
Inga omfattande förändringar bedöms behövas göras med hänsyn till indikatorn organisation. Då båda flygplanen kräver en besättning som är hälften till antalet än vad TP 84 kräver så blir antalet flygande personal mindre. De få antal C-17 som förväntas köpas in kombinerat med längre underhållstimmar gör att transportdivisionen troligen behöver sänka antalet
besättningar och samtidigt öka antalet tekniker i syfte att kunna bibehålla en god tillgänglighet. C-130J bedöms vara mest lämplig med indikatorn organisation. Den sista indikatorn som används för analys inom ramen för Militär Lämplighet är
19 Försvarsmakten vilket är särskilt viktigt för transportflygplan. Flygplanens mörkerförmåga gör att båda kan understödja såväl som understödjas av Jägar- och specialförband vid landning på temporära landningsplatser med hög hotmiljö. Vidare har C-17 tack vare det större lastutrymmet större möjligheter till transport av förband som inte tidigare kunnat transporteras via luft, som exempelvis pansarförband eller större logistikförband med tillhörande lastbilar. Den längre räckvidden tillåter också stödjande uppgifter till utlandsstyrkan vilket ytterligare ökar lämpligheten för interoperabilitet hos C-17. 4.3 Ekonomisk Överkomlighet
Att analysera de ekonomiska aspekterna av nästa transportflygplan utan offentlig budget eller offerter från säljande företag riskerar att bli för abstrakt och frånskilt från verkligheten, därför bör denna analys endast ses som en övergripande fingervisning i hur kostnadsalternativen för de båda flygplanstyperna ser ut och vilken som genererar mest militär nytta. Vidare så fokuserar arbetet även, som tidigare nämnts, enbart på produktion och användande. Enligt uppskattningen från respondenten skulle en svensk upphandling avseende ett införskaffande och drift av transportflyg vara i prisklassen fyra miljarder kronor. Då flera källor ger ett ungefärligt liknande pris på C-130J skulle detta innebära ungefär tre till fyra flygplan för svensk del vilket även respondenten menade var ett minsta antal för att uppnå god tillgänglighet.
Prisuppgifterna angående C-17 varierade mer och ett medelvärde visar på ett till två flygplan inom ramen för den ekonomiska överkomligheten vilket inte var tillräckligt för att uppnå en acceptabel tillgänglighet. Möjligtvis kan ytterligare ett flygplan köpas om de köps begagnade, vilket troligtvis skulle sänka inköpspriset men hålla livscykelkostnaden på samma nivå med hänsyn till ett ökat underhåll.
Inom dimensionen för ekonomisk överkomlighet bedöms C-130J vara ett bättre alternativ kopplat till tillgänglighet som enligt respondenten var den viktigaste faktorn efter ekonomi. Sammankopplingen mellan ekonomi och tillgänglighet blir här tydlig.
4.4 Svar på frågeställning
Hur påverkas Försvarsmakten av införskaffandet av ett stort transportflygplan med hänsyn till effekt, lämplighet och ekonomisk överkomlighet?
Analysen visar att den militära lufttransportförmågan hade påverkats negativt av
införskaffandet av ett större flygplan för taktiska operationer. Bland annat hade projektet krävt omfattande infrastrukturförändringar samt att risktagningen hade ökat med färre tillgängliga flygplan. Inom dimensionerna Militär Effekt och Ekonomisk Överkomlighet visade samtliga indikatorer att C-130J var det bättre alternativet. Inom dimensionen Militär Lämplighet visade även huvuddelen av indikatorerna på C-130J, med undantag för Träning, Personal och
20
Flygplan/Dimensioner C-130J Super Hercules C-17 Globemaster III
Militär Effekt Önskvärda Resultat Risk Tid Kostnad Militär Lämplighet Träning Personal Doktrin Infrastruktur/Faciliteter Material Organisation Interoperabilitet Eko. Överkomlighet Ekonomisk Överkomlighet Sammanfattning Antal Gröna 9 3
Tabell 1.1 Sammanställning av resultat från analysen. Gröna fält representerar fördel. Kopplas teorin till respondentens prioriteringslista över viktiga förmågor så hamnar Militär Lämplighet längst ner vilket ytterligare talar för ett flygplan i motsvarande storlek som C-130J Super Hercules. Med hänsyn till den förmåga som identifierades som viktigast för Sverige, Politik, så är det brasilianska turbofläkts flygplanet KC-390 ett intressant alternativ som ersättare till TP 84.
21
5 Diskussion
Val av metod
Genom att applicera teorierna Militär Nytta och Grundläggande Förmågorna på det insamlade empiriska materialet kunde informationen kategoriseras under rubrikerna i analysen vilket bidrog till en strukturerad och bättre helhetsbild. Författaren anser att de kvalitativa dokumentstudierna kompletterades väl av den genomförda intervjun då respondentens erfarenheter skapade en miljö och bedömningsmall för dem mer konkreta faktapunkterna att verka i, som exempelvis systemspecifikationer, samt att de bidrog med ett nationellt perspektiv. Arbetet underlättades även genom valet av specifika flygplansmodeller för att representera kategorierna små respektive medelstora/stora transportflygplan. Detta konkretiserade den insamlade empirin och författaren anser även att det bidrog till att studien verklighetsförankrades.
Att intervjun genomfördes som en semi-strukturerad intervju med förberedda frågor bidrog till att samtalet med respondenten kunde anpassas efter arbetets insamlade empiri, nationella behov som inte täcktes via dokumentstudier och svar på frågeställningen. Valet av semi-struktur innebar även att respondenten gavs möjligheten att sväva ut på vissa ämnen vilket i vissa fall ytterligare öppnade för nya insikter och tankar som förde arbetet framåt. Önskvärt vore att genomföra intervjun som ett fysiskt möte i syfte att kunna tolka ansiktsuttryck och bättre kunna fånga upp intressanta trådar. På grund av pandemiläget som rådde när detta arbete skrevs genomfördes intervjun via telefon vilket ansågs vara det bästa alternativa valet. Arbetet hade vidare lyfts av ytterligare intervjuobjekt i syfte att ge en mer nyanserad bild av verkligheten och det svenska systemet. Då respondenten tidigare har jobbat som
krigsförbandsansvarig på transportflygdivisionen och inte har någon koppling till de
diskuterade systemen bedöms denne ha gett trovärdig och opartisk information. Det faktum att respondenten är pensionerad sedan två år tillbaka bedöms även bidra till opartiskheten. Resultatet av studien bedöms vara applicerbart på övriga flygvapen som motsvarar storleken av de svenska luftstridskrafterna då jämförelsen inom dimensionen Militär Effekt är
oberoende av nation samt att dimensionen Militär Lämplighet förväntas vara liknande för tidigare Herculesanvändare. Även arbetets diskussion kring Ekonomisk Överkomlighet kan användas som riktlinjer av andra intressenter.
Val av teori
Teorin bygger på att mäta system av system vilket innebär att den inte endast avhandlar de enskilda flygfarkosterna utan även vad en implementering skulle innebära för resten av
organisationen. Detta lyfter teorin ytterligare en nivå till skillnad från andra systemjämförelser där endast den militära effekten mäts men den militära lämpligheten och ekonomiska
överkomligheten ofta utelämnas. Genom att avhandla dimensionerna Militär Effekt, Militär Lämplighet och Ekonomisk Överkomlighet så täcks en stor del av anskaffningsprocessen in i teorin. En identifierad svaghet i teorin däremot är den ojämna bedömningsmallen för de tre dimensionerna. Teorin framhäver dimensionerna som lika tunga i bedömningen av den slutgiltiga militära nyttan vilket detta arbete motbevisar. Dimensionen Ekonomisk
Överkomlighet överskuggar övriga två dimensioner. Oavsett hur effektivt ett system är eller hur bra det passar in i organisationen så kommer det aldrig att införskaffas om inte det är ekonomiskt försvarbart.
Arbetet visar även att dimensionen Militär Lämplighet saknar indikatorn politik. Med denna nya indikator kan ett system på ett enkelt sätt bedömas mer eller mindre lämpligt med hänsyn
22 till nationens diplomatiska relationer. Detta arbete visar exemplet där en nations inhemska produktion och sysselsättning behöver skyddas genom motköp, men indikatorn kan även innebära att ett land vägrar bedriva försvarshandel med en annan nation och därmed är systemet inte lämpligt. Exempelvis lär ett land i konflikt med en annan nation inte låta den senare nämnda köpa stridsflygplan med hänsyn till deras diplomatiska relationer. Detta resulterar i att flygplanet aldrig blir ett reellt alternativ för den köpande nationen. I teorins nuvarande form framgår detta aldrig och författaren anser att ett viktigt steg förbises. Studiens räckvidd
Arbetet ger ett tydligt svar på frågeställningen genom teorin Militär Nytta och bidrar med konstruktiv kritik för att ytterligare kunna förbättra teorin. Arbetet levererar även ett
bidragande exempel på en av dem centrala militärtekniska forskningsfrågorna hur den militära nyttan kan mätas och kvantifieras.
En begränsning som identifierades i arbetet med studien, liksom i många andra teoretiska verk, är avståndet till verkligheten. Det bästa sättet att på riktigt observera och förstå konsekvenserna av en implementering är att genomföra den. Samtidigt ämnar arbetet ge en teoretisk grund av riktlinjer som kan användas vid förberedelser för en eventuell
implementering samt ge vägledning kring vilka flygplan som bör vara med i en kommande systemjämförelse och senare även upphandling.
En vidare begränsning med arbetet är siffrorna gällande ekonomisk överkomlighet, som arbetet visade var den viktigaste dimensionen. Studien hade lyfts av mer exakta siffror och kostnader för att ytterligare visa vilket av flygplanen som bäst lämpade sig enligt
dimensionen. Trots detta gav arbetet en fingervisning kring flygplanens förväntade kostnader genom att jämföra tidigare handelsavtal med liknande flygplan. Detta lade en tillräckligt god grund för att kunna bedöma den totala militära nyttan med hjälp av dimensionen Ekonomisk Överkomlighet.
6 Vidare forskning
Inom materialanskaffning är tio år en kort tid vilket gör ämnet högaktuellt. Baserat på detta arbete föreslås vidare forskning där vilket litet transportflygplan som har mest militär nytta för Sverige och taktiska transporter undersöks. Kopplat till teorin kan även arbetets påstående om den ojämna betygsättningen för Ekonomisk Överkomlighet undersökas. Hur såg det ut i realiteten vid olika systemanskaffningar, vad vägde högst i bedömningen om Militär Nytta?
23
7 Litteraturförteckning
Air Force Technology, n.d. C-130J Hercules Tactical Transport Aircraft. Air Force Technology.
Anderson, J. R., 2003. 1st ID task force's tanks deployed to northern Iraq. Stars and Stripes, 10 April.
Andersson, B. M. P. S. P. e. a., 2015. Military Utility, a proposed concept to support decision-making. Technology in society, November, pp. 23-32.
Andrea, S., 2017. Exclusive: Germany plans to buy six Lockheed C-130J aircraft for 900 million euros. Reuters, 17 Mars.
Ankit, P., 2019. US Approves Sale of 5 C-130J Super Hercules Aircraft for New Zealand. The Diplomat, 21 November.
Anon., 2014. Donetsk Airport- Artillery fire correction using UAV. s.l.:PL Win. Artillery, n.d. Wikipedia. [Online]
Available at: https://en.wikipedia.org/wiki/Artillery
Asiedu, Y. & Gu, P., 1998. Product Life Cycle Cost Analysis: State of the Art Review. International Journal of Production Research, 36(4), pp. 883-908.
Axberg, A. B. m., 2013. Lärobok i Militärteknik Vol. 9 Teori och Metod. Stockholm: Försvarshögskolan.
Boeing, n.d. C-17 Globemaster III. [Online]
Available at: https://www.boeing.com/history/products/c-17-globemaster-iii.page [Accessed 18 Februari 2020].
Borogove, R., 2014. What is the difference between a turbofan and a turboprop engine?, s.l.: Stackexchange.
CMC Electronics, 2019. TacView Portable Mission Display, s.l.: CMC Electronics.
Defense Aquisition University, 2009. Glossary: Defense Acquisition Acrnonyms and Terms. 13:e ed. Fort Belvoir, Virginia: Department of Defense.
Eliot Brenner, 1990. Cheney cuts back on Air Force programs. The Bryan Times, 26 April. Enander, D., 2016. Gråa giganter. [Online]
Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/aktuellt/2016/10/graa-giganter/ [Accessed 21 Februari 2020].
Fischerström, C., 2016. UAS in Ukraine, s.l.: s.n.
Försvarsberedningen, 2019. Värnkraft – inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025, s.l.: Försvarsberedningen.
Försvarsmakten, 2006. Handbok Försvarmaktens transporter Flyg- och helikopter. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.
24 Försvarsmakten, 2006. Handbok Försvarsmaktens transporter - Grunder. Stockholm:
Högkvarteret, Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2011. Handbok Målsättningsarbete - Förband. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2015. Handbok Målsättningsarbete Tekniska System. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2016. Försvarets tungviktare i luften, s.l.: Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2016. Militärstrategisk doktrin. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten. Försvarsmakten, 2017. Taktikreglemente för Luftoperationer. Stockholm: Högkvarteret Försvarsmakten.
Försvarsmakten, 2019. Boeing C-17. [Online]
Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/boeing-c-17/
Försvarsmakten, 2019. TP84. [Online]
Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/materiel-och-teknik/luft/tp-84/
Försvarsmakten, 2020. Nya klargöringsfordon till flygvapnet, s.l.: Försvarsmakten. Försvarsmakten, n.d. Skaraborgs Flygflottilj - F7. [Online]
Available at: https://www.forsvarsmakten.se/sv/organisation/skaraborgs-flygflottilj-f-7/ [Accessed 16 Mars 2020].
Global Security, 2020. C-130J Specifications and Performance. [Online]
Available at: https://www.globalsecurity.org/military/systems/aircraft/c-130j-specs.htm [Accessed 10 Februari 2020].
Hallin, B. &., 2015. Metod för teknologer. Lund: Studentlitteratur.
Hofvander, B., 1981. Den nya klargöringsorganisationen, s.l.: Försvarsmakten. Hugo, D., 2018. Olika motortypers påverkan på Sveriges transportflygskapacitet - En komparativ analys av Lockheed Martin C-130J Super Hercules och Embraer KC-390 , Stockholm: Försvarshögskolan.
India Today, 2013. India dares China, lands Super Hercules at worlds highest airstrip in Ladakh. [Online]
Available at: https://www.indiatoday.in/india/north/story/india-dares-china-iaf-super-hercules-aircraft-daulat-beg-oldie-ladakh-174387-2013-08-20
[Accessed 21 Februari 2020].
Intervju, 2020. [Interview] (4 Mars 2020).
Kleja, M., 2013. Försvaret vill ersätta Herculesplanen. [Online]
Available at: https://www.nyteknik.se/fordon/forsvaret-vill-ersatta-herculesplanen-6403380 [Accessed 04 Februari 2020].
25 Kleja, M., 2015. Flygplanet som kan ersätta Hercules. NyTeknik, 18 Februari.
Lockheed Martin, 2020. C-130J Super Hercules. [Online]
Available at: https://www.lockheedmartin.com/en-us/products/c130.html [Accessed 07 Februari 2020].
Lockheed Martin, 2020. C-130J Super Hercules Program Status and Fast Facts, s.l.: Lockheed Martin.
Materielverk, F., 2011. FMV.se. [Online]
Available at: http://www.fmv.se/sv/Projekt/Archer-/Systemets-formagor/
Maywald, R. J. R., 2017. The Myth of Strategic and Tactical Airlift. Air & Space Power Journal.
NASA, n.d. Turboprop Engine. [Online]
Available at: https://www.grc.nasa.gov/WWW/K-12/airplane/aturbp.html [Accessed 10 03 2020].
Navarro-Galera, A., Ortúzar-Maturana, R. & Munoz-Leiva, F., 2011. The Application of Life Cycle Costing in Evaluating Military Investments: An Empirical Study at an International Scale. Defence and Peace Economics, 22(5), pp. 509-543.
Nigel, P., 2015. Boeing: Five C-17As Still for Sale. DefenseNews, 23 April. Peter, H. & Petersson, J., 2008. Svenska Dagbladet Näringsliv. [Online] Available at: https://www.svd.se/brasilien-kraver-miljardsatsning
[Accessed 16 Mars 2020].
PTI, 2018. US to sell $366.2-million C-17 Globemaster aircraft to India. The Economic Times, 14 Juli.
Stamena, 2009. Swedish Air Element. Afghanistan: Försvarsmakten.
Strategic Airlfit Capability, n.d. The Strategic Airlift Capability (SAC). [Online] Available at:
https://www.sacprogram.org/en/Pages/The%20Strategic%20Airlift%20Capability.aspx [Accessed 18 Februari 2020].
StrategyPage, 2013. Air Transportation: China Hits Another Major Milestone. [Online] Available at: https://www.strategypage.com/htmw/htairmo/20130221.aspx
[Accessed 21 Februari 2020].
Tampere University of Technology, n.d. Basic Principles of Intertial Navigation, Tampere: Tampere University of Technology.
Thom, P., 2015. The last C-17 leaves Boeing's factory in Long Beach, California. CNN, 1 December.
U.S. Air Force, 2016. AC-130U. [Online]
Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/104486/ac-130u/ [Accessed 21 Februari 2020].
26 U.S. Air Force, 2018. C-130 Hercules. [Online]
Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/1555054/c-130-hercules/
[Accessed 07 Februari 2020].
U.S. Air Force, 2018. C-17 Globemaster III. [Online]
Available at: https://www.af.mil/About-Us/Fact-Sheets/Display/Article/1529726/c-17-globemaster-iii/
[Accessed 21 Februari 2020].
Wikipedia, n.d. Kvalitativ Forskning. [Online]
Available at: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning [Accessed 04 Februari 2020].
27
8 Bilaga
8.1 Intervjustruktur
Frågor till respondenten: 1. Vänligen uppge Ert namn:
2. Vad har Ni för koppling till transportflyg?
3. Hur värderas olika förmågor vid införskaffandet av ett nytt system?
4. Är några förmågor särskilt viktiga att systemet klarar av? (Ex. lastkapacitet, rörlighet m.m) 5. I teorin kring militär nytta nämns de tre begreppen Effektivitet, Lämplighet och ekonomisk överkomlighet. I realiteten, är någon av dessa tre viktigare än de andra vid införskaffande? Om så, varför?
Effektivitet beskrivs som förmågan att uppnå ett önskat resultat inom önskad tid.
Lämplighet innebär hur väl systemet placeras i den militära organisationen med hänsyn till integration med andra system.
Ekonomisk överkomlighet mäter hur mycket som kan betalas för systemet med hänsyn till bland annat livscykelkostnader.
6. Vad kan sägas om livscykelkostnaden mellan de båda systemen?
7. Finns det några behov som är särskilt viktiga (unika) för Sveriges försvarsmakt jämfört med andra länder?
