På spaning efter "informationssamhället" : ekonomiskt-historiskt perspektiv på IT-kulturen

WORKING PAPERS IN

TRANSPORT AND

COMMUNICATION HISTORY

1999:3

På spaning efter “informationssamhället”

Ekonomiskt-historiskt perspektiv på IT-kulten

Lena Andersson-Skog & Thomas Pettersson

Särtryck ur Häften för kritiska studier, Nr. 211996

The Research Group

Transports and Communications in Perspective

Departments of Economic History

Umeå University and Uppsala University

Introduktion

IT-ideologerna talar gärna om teknikens demokratiska funktionssätt: makt som bygger på ex-klusiv information undermineras när alla har tillgång till Internet. Men havet av “information” kan aldrig ersätta relevant kunskap tillägnad via personliga kontakter. Den makt som etableras utanför “nätet” kommer därför att befästas. 1 kommunikationshistoriskt perspektiv framstår YT-revolutionen” som “virtuell” snarare än reell.

Datorerna är här för att stanna. Det är en slutsats så självklar, att alla som tar ett steg tillba-ka för att fundera över varför och till vilken nytta vi har dem reflexmässigt betraktas som bakåtsträvare. Att ifrågasätta tekniken framställs som suspekt i ljuset av tvåhundra års teknis-ka framsteg. Men det finns alltid anledning att fundera över vad tekniken innebär - och vad vi låter den betyda. Denna artikel är ett försök att nyktert utreda och diskutera ITs roll i da-gens västerländska samhälle. Vi har tagit våra utgångspunkter i resonemang utifrån ekono-misk-historiska erfarenheter och teorier istället för i de annars så vanliga utopierna och eufo-riska visionerna om ITs revolutionerande betydelse för vår framtid.

Kulten kring IT

1 och med kronprins Oscars (sedermera Oscar II) födelse år 1829 gjorde en ny kommunika-tionsteknik entré i det allmänna samhällslivet. Med hjälp av en optisk telegraf kunde medde-landet om prinsens födelse skickas från Stockholm till Drottningholm på 55 minuter. Dittills hade det tagit flera timmar att vidarebefordra budskap samma sträcka. Samtiden häpnade över de möjligheter som tekniken syntes ge.

Den optiska telegrafen inledde den era av ständig utveckling på informationsteknikens om-råde som vi för närvarande befinner oss i. Teknikerna har blivit fler, kapaciteten större, över-föringen av ord, ljud, text och bild går allt snabbare och med högre grad av exakthet, samtidigt som apparaterna blir mindre och kraftfullare. 1 den samhällsomvandling vi befinner oss i upp-fattas informationstekniken ofta som den drivande kraften i utvecklingen. Begreppen IT- och informationssamhälle speglar denna tilltro. 1 denna samtidsbild finns starka ideologiska in-slag. Folkhemmet måste datoriseras om det ska kunna överleva.’

Visioner om informationssamhället

Vad är då informationssamhället? En skräckvision, som fått viss spridning i film och littera-tur, visar hur informationstekniken utvecklas till det viktigaste elementet i de samhälleliga relationerna. 1 en genomdatoriserad värld i ruinerna efter industrisamhället finns ingen lycka eller frihet för vanliga människor.* Kontrollen över alla resurser och allas liv är samlad hos några få individer; hos dessa makthavare har den politiska och ekonomiska makten helt smält samman. Hos den framtida superkapitalisten är maktens attribut utbytta mot ofta osynliga elektroniska hjälpmedel med vilka han kontrollerar världens och människomas öde. Detta gör världen oförutsägbar och hotfull. Kunskapen att hantera information i globala nätverk är en strategisk faktor i samhällsekonomin.

Den gemensamma nämnaren i olika IT-visioner är det globala informationsnätverket i sig - alltså infrastrukturen för telekommunikation och datorer. Genom att nätverket används stöps samhällets ekonomiska, sociala och politiska strukturer om. Med dess hjälp växer till-gången till samma information över allt större områden: därmed minskar betydelsen av geo-grafiska avstånd och skillnaderna i förutsättningar mellan centrum och periferi i ekonomiskt hänseende. 1 förlängningen antas resursallokeringen fungera mer effektivt. Därmed närmar sig marknadernas funktionssätt det mikroekonomiska idealet om fullständig, symmetriskt till-gänglig information och en informationskostnad lika med noll? 1 informationskulten har den yrkeskategori som hanterar och kontrollerar informationen och nätverket ersatt den industri-ella entreprenören som ekonomins katalysator.

Robert Reich menar att informationstekniken redan omformat samhällets grundvalar.4 Hur detta påverkat den socioekonomiska strukturen kan iakttas på arbetsmarknaden. Ungefär 4/5 av arbetskraften är bunden till rutinmässiga arbetsuppgifter i varuproduktion, servicesektor och undervisning. En likhet mellan dessa grupper. är de låga lönerna. En skillnad mellan dem är att de som arbetar i varuproduktionen konkurrerar på världsmarknaden, medan de som job-bar med tjänster huvudsakligen är kopplade till den lokala ekonomin. Andelen anställda i ru-tinmässig varuproduktion har också minskat, medan andelen sysselsatta med persontjänster har ökat kraftigt på senare tid?

Dagens och framtidens ledande skikt utgörs, enligt Reich, av dem som utför symbolanaly-tiska tjänster och vars speciella kompetens är att samla in information och använda den till att kombinera relevanta produktionsfaktorer i samhällsekonomin - ofta i global skala. Detta

omfattar alla verksamheter vars huvudsakliga innehåll består i att identifiera och lösa problem och sammanställa och presentera resultaten. Liksom de rutinmässiga produktionstjänsterna kan dessa tjänster köpas och säljas världen över; symbolanalytikerna måste alltså konkurrera med utländska kolleger även på hemmamarknaden. Det som köps och säljs är dock inte stan-dardiserade varor, utan hanterandet av symboler, alltså sifferuppgifter, ord, muntliga och skriftliga framställningar. Symbolanalytikernas kompetens - “vässad av erfarenhet” - be-står i att kunna manipulera symboler med olika analytiska verktyg. De är dock ingen ny grupp. Däremot har den ökat kraftigt, 1950 hade 8% av den amerikanska arbetskraften denna typ av arbeten, idag rör det sig om 20%:

Som en följd av denna nyordning på arbetsmarknaden sägs de ekonomiska och sociala banden mellan olika sociala grupper ha lösts upp. Den unika ställning symbolanalytikerna tilldelas hänger samman med att det är denna grupp som kontrollerar det informationstekniska nätverket och som genom sin speciella kompetens på ett överlägset sätt kan använda och diri-gera flöden av information.’ Symbolanalytikerna är vidare drivande i den nya borgerlighetens försök att omformulera samhälleliga rättigheter och skyldigheter, vilket bl a tar sig uttryck i att de bosätter sig i samma områden och avgränsar dessa med privata vaktstyrkor. De avskär-mar sig också socialt från andra grupper genom att låta sina barn gå i särskilda skolor. Christopher Lasch’ beskriver detta som att eliterna gör uppror mot 1900-talets egalitära sam-hällskontrakt?

Ytterligare en konsekvens av denna utveckling är att den nationella politiska maktens bety-delse och inverkan på utvecklingen minimeras. Att värna om nationella arbetstillfallen och att via statsbudgeten omfördela inkomster till olika medborgargrupper är en strategi som inte kommer att tjäna sitt syfte i framtiden, menar Reich. Den nationella ekonomiska utvecklingen kommer i allt högre grad att bli avhängig internationella ekonomiska processer. Statens vikti-gaste uppgift i denna vision blir att satsa på att bygga ut den fysiska infrastrukturen för att locka nya investerare och därmed arbetstillfällen. Att erbjuda god basutbildning för medbor-garna för att de ska kunna höja sitt individuella attraktionsvärde på den globala arenan är sta-tens andra centrala uppgift. Industrisamhällets nationalstat reduceras i informationssamhället till en nyliberal nattväktarstat, som gör få aktiva ingrepp i ekonomin.

Det bör poängteras att de strukturer Reich och andra ser brytas ned antagligen är trögare än man tror.” En gemensam svaghet hos dessa bilder av den samtida samhällsomvandlingen är bristen på ekonomisk-historiskt perspektiv.” Det medför bl a att skildringarna blir

teknikfixe-rade. Den revolutionerande snabba utvecklingen på teknikens område antas gälla även sam-hällsutvecklingen i stort. Man ser därför omvälvande tendenser på områden där kontinuitet lika gärna kan iakttas.

Det är viktigt att se att det är de samhällsekonomiska behoven som avgör vilka tekniska lösningar som kommer att användas: informationstekniken är en funktion av behov i det in-dustribaserade tjänstesamhället och inte tvärt om. T ex innebar industrialiseringen att vam-marknadernas framväxt ökade behovet att kommunicera snabbt och över stora avstånd. Där-med fanns ett utrymme som en ny kommunikationsteknik kunde fylla. 1 dag är behoven inte desamma och tekniken ser också annorlunda ut. Tekniska lösningar varierar och får olika ef-fekter på utvecklingen i skilda ekonomiska miljöer.

Att tro att det är IT som driver på omvandlingen av ekonomin är att göra det alltför enkelt för sig. Det finns en långsiktig interaktion mellan ekonomisk struktur och teknik, där den tek-niska utvecklingen är en av många förändrande krafter. Teknikens användning är nära för-knippad med expansionen av vissa branscher, vars relativa position mycket snabbt kan föränd-ras. På kort och medellång sikt kan dessa branscher fungera som en katalysator för den eko-nomiska utvecklingen i andra branscher. Det är emellertid inte säkert att de har samma bety-delse på lång sikt, vilket tidigare skiften mellan transport- och kommunikationstekniker visar.

De som talar om att vi lever i ett informationssamhälle avser i allmänhet att en fundamental förändring av samhällets funktionssätt har skett eller pågår. Den samtidighet som existerat mellan förändringar i produktionsstruktur och konsumtion å ena sidan och å den andra fram-växten av modem informationsteknik har uppfattats som revolutionerande. Vi vill dock reser-vera begreppet revolution för de förändringar som sker i samhällets maktstrukturer och ägan-deförhållanden. Informationsteknikens revolutionära potential bör då diskuteras i en analys av i vilken utsträckning sådana förändringar har skett. Men är det verkligen dags att döma ut in-dustrisamhället och proklamera informationssamhällets triumf?

Vad är ” informationsteknik” (IT)?

En användbar analys av industrisamhällets förändring och informationsteknikens roll i dess utveckling förutsätter att man definierar begreppet informationsteknik. 1 den allmänna debat-ten sker det sällan explicit och ordet används dessutom i en mängd betydelser. Svante Beck-man har pekat på att informationsteknik grovt sett används i tre betydelser. 1 den snävaste står

begreppet för en kombination av elektronisk informationsbearbetande utrustning och tele-kommunikation, dvs datorer, telefoner och faxmaskiner. 1 en medelvid användning avser in-formationsteknik den kommunikationsteknik som utvecklats från 1800-talets slut, där såväl telegraf och telefon som radio, TV och datorer ingår. 1 den allra vidaste definitionen står be-greppet för alla typer av kommunikation och informationsöverföring, teknikbaserade eller ej. Här ingår såväl verbal som skriftlig information och kommunikation via kulturella signaler och symboler.”

Vi har valt att definiera informationstekniken (IT) från en snäv, funktionell utgångspunkt. Med IT menar vi lokala och globala tele- och datornätverk. Till denna definition räknas ej radio- och Tv-länkar. Kärnan i vårt IT-begrepp är nätverket som infrastruktur, eftersom det är det globala nätverket som på ett nytt sätt ger förutsättningar för en ny typ av geografisk och teknisk integration. En värld av elektronisk all-information öppnas.

Vi ska problematisera den bild av informationssamhället som målas upp i den IT-kult som kort presenterats ovan. Detta ska vi göra i två steg. Det första handlar om att ge en abstrakt historisk ram för förståelse och tolkning av det sena 1900-talets omvandlingsprocesser. Inom den diskuteras de långsiktiga relationerna mellan ekonomisk utveckling, transport- och kom-munikationsteknik och informationsbehovet i detta sammanhang. Detta andra steg innebär att vi kritiskt granskar några av huvudargumenten i IT-kulten. 1 detta sammanhang resonerar vi närmare kring villkoren för ITs faktiska genomslag på bred front i de ekonomiska, politiska och sociala sfärerna.

Informationssamhällets rötter

Ekonomisk historia sysslar med den materiella produktionen i samhället: hur vi, i olika epo-ker, försörjer oss och organiserar arbetet, hur vi använder knappa resurser och hur fördelning-en av överskottet från produktionfördelning-en beror på ägande- och maktförhållandfördelning-en i samhället, samt hur dessa relationer ändras på lång sikt. 1 detta sammanhang är givetvis villkoren för utbyte av varor, idéer och information viktiga. Sättet att transportera eller kommunicera med varandra är olika under skilda historiska epoker. Det är också behovet av transporter och informations-överföring. Ett faktum är att informationsförmedling och transporter blivit allt viktigare och allt mer mångfacetterade under historiens gång. 1 ekonomisk-historiskt perspektiv är informa-tion nära förknippat med penningekonomins och handelns utbredning - dvs med

transaktio-ner - byte av varor, pengar, information. Med industrialiseringen ökade informationstätheten och behovet av information i samhället.

1 vissa grundläggande avseenden är alla samhällen informationssamhällen . Mänskliga re-lationer och interaktion bygger på ett utbyte av information av olika slag. Överlevnadskun-skap kräver tillgång till och förmåga att använda information. Men det finns skillnader i in-formationens kvantitet och teknikens kvalitet under olika epoker. 1 det följande ger vi en schematisk beskrivning av en särskild dimension av det ekonomisk-historiska förloppet: in-formationens växande roll för samhällsekonomins utveckling. Avsikten är inte att göra en kvantitativ empirisk analys av det totala skeendet, utan att med ett kvalitativt resonemang ge ett alternativ till de dominerande synsätten i IT-debatten. Det är viktigt att föra in ett historiskt perspektiv i den ideologiserande diskussion som idag förs inom de flesta discipliner när det gäller IT. Först när det finns en teoretisk ram kan man försöka empiriskt pröva existerande förklaringsmodeller, men dit är det ännu långt.

Information och ekonomisk-historisk förändring

1 det förindustriella samhällets lokala bytesekonomi byggde försörjningssystemet på familje-och släktförhållanden, tillit, personliga kontakter familje-och socialt ömsesidiga åtaganden etc. Den information och kunskap som krävdes fanns här inbakad i de sociala relationerna. Bytet av varor och tjänster var personligt. Med den framväxande penningekonomin, kopplad till stä-dernas framväxt samt en ökande fjärrhandel och vidgade marknader, förlorade bytesrelatio-nerna efter hand sin prägel av direktkontakt mellan producent och köpare. En helt ny yrkeskår i samhället etablerades: handelsmännen med uppgift att förmedla kontakter och varor. För att upprätthålla lokalsamhällets nivå av tillit och stabila bytesförhållanden, samt för att minska risken för dåliga affärer, krävdes ökad information från olika regioner och länder om priser, politiska förhållanden, lagar, tillgång och efterfrågan på varor etc. Istället för personlig kun-skap kom skriftlig kommunikation att i större utsträckning ligga till grund för aktörernas be-slut. Avtalen kodifierades, dvs formella och skriftliga kontrakt ersatte handslaget som symbo-lisk avtalsform. Byteskedjan kunde innehålla flera led: mellan producent och handelsman, mellan handelsman och köpare och mellan handelsman och den som ombesörjde transporter-na. Med formella avtal krävdes också att överenskommelserna kontrollerades och att missbruk bestraffades. Statsmakten iklädde sig så småningom denna övervakningsfunktion mot en

er-sättning - skatter och tullar från handel. Denna epok växte fram och expanderade från ca år 1000 till 1700-talets slut.

Det lokala försörjningssystemets ramar sprängdes när kommersialiseringen av bytet ökade. Arbetsdelningen mellan grupper i samhället och inom varje verksamhet växte fram. Etable-ringen av fabrikssystemet under 1700- och 1800-talen framstår som ett viktigt led i denna förändring av produktionen. Samtidigt som produktiviteten ökade förde det med sig större behov av information för kontroll och koordination. Övergången till industrikapitalism med-förde därför en ökning av informationsbehoven i ekonomin. Ju fler varor som cirkulerar i en ekonomi, och ju fler led som införs i produktionen av varor och tjänster, desto större blir be-hovet av både kontroll och information. För att produktionen ska löpa utan störningar krävs ett flöde av information från “verkstadsgolvet” till arbetsledningen. Kontrollen och maktutöv-ningen i arbetet sker dock inte enbart vertikalt. Även inom varje del av produktionsprocessen finns behov av information och kontroll på en horisontell nivå inom och mellan olika arbets-lag. Detta gäller också för försäljnings- och distributionsleden.

Industrisamhället med dess kommersialisering av allt fler områden är det mest informa-tionstäta samhälle vi känner till. Eftersom allt fler delar av samhället har integrerats i pen-ningekonomi och marknadsberoende, genomsyras samhället i stigande grad av informa-tionsströmmar.‘3 Snabbheten och säkerheten i informationsöverföringen är också en viktig variabel i ekonomins sätt att fungera och för de makthavande gruppernas möjlighet att kon-trollera och styra samhället - kommunikationstekniken spelar m a o en stor roll. Varor och information - mestadels brev och dokument - skickades fram till 1800-talets mitt med samma kommunikationsmedel: hästar och dragfordon samt båtar. Liksom masstransporter av gods begränsades informationen av teknikens säkerhet under olika förhållanden, t ex dåligt väder. Det var också dyrt att skicka varor och information långa sträckor till lands. Bristen på vägar var ett avgörande hinder. Här är det lätt att peka på sambanden mellan ekonomisk till-växt och förändringar i kommunikationstekniken. Den europeiska industrialiseringen under 1800-talet är kanske det tydligaste exemplet på interaktionen mellan kommunikationstekniska innovationer och samhällsförändring.

Transportrevolutionerna och den industriella utvecklingen

Industrialiseringen innebar inte bara att försörjningssystemet och de sociala förhållandena i samhället stöptes om. Den innebar också att allt fler sektorer utanför varuproduktionen meka-niserades. Transport- och kommunikationssektorn var en av de första.

Tillämpningen av ånga som drivkraft från 1800-talets mitt revolutionerade transportema till lands och till sjöss. Billigare och snabbare transporter vidgade marknaderna för varor och arbetskraft och krympte avstånden mellan ekonomins olika delar. Järnvägsnätets utbyggnad är starkt förknippad med detta skede i industrisamhällets utveckling. Jämvägsbyggandet sam-manföll i de flesta länder med perioder av snabb ekonomisk tillväxt. Den samtidiga övergång-en från segel- till ångfartyg från 1870-talet innebar att ett modernt globalt transportsystem etablerades till sjöss med följd att världshandeln gavs helt nya förutsättningar. Hastigheten hos sjö- och landtransporter ökade liksom kapaciteten hos transportmedlen. Större kvantiteter gods och personer kunde transporteras snabbare till lägre kostnader än tidigare. Transportre-volutionen kan därmed ses som en förutsättning för framväxten av globala marknader och som en dynamo i industrialiseringsprocessen.“’

1 samband med 1930-talets ekonomiska kris gick industrialiseringen in i ett nytt skede. Konsumtionsvaruproduktionen växte allt snabbare, och högre reallöner hos stora delar av ar-betskraften utvidgade marknaden. Efterfrågan på nya varor var också en följd av att nya soci-ala mönster börjat framträda. Bilismen brukar ses som kärnan i mellankrigstidens teknisk-ekonomiska krafter. Bil- och stålindustrin samt oljebranschen växte i samarbete med varandra och olika service- och tjänsteverksamheter - bilagenturer, reparationsverkstäder, motorhotell etc - uppstod. För detta krävdes också att infrastrukturen - vägnätet - byggdes ut. 1 de flesta industriländer genomfördes ett omfattande vägbyggande fr o m mellankrigstiden. Med bilismen ökade rörligheten i samhället och flexibiliteten i ekonomin. Med bilismen kunde också nya tillverknings- och serviceföretag växa fram inom områden där distributionsledet tidigare varit en flaskhals. Det skapade en enorm tillväxtpotential för bilismen som massföre-teelse. Avgörande för privatbilismens framgång under efterkrigstiden var dock att realin-komsten per capita fortsatte att stiga i de industrialiserade länderna.

Inte bara bilismen, utan också kollektivtrafiken i städerna växte fram under denna tid. Ett nytt lokaliseringsmönster etablerades också, tidigast märkbart i bostadssektorn. Framväxten av förortssamhällen, som förenades med de gamla stadskärnorna med spårvagn, tunnelbana

och motorvägar, blev en närmast global företeelse. Detta hänger givetvis samman med djup-gående förändringar av försörjningssättet i det mognande industrisamhället.

Den mekaniserade kommunikationstekniken växer fram

Den moderna informationstekniken föddes i och med att den elektriska telegrafen etablerades vid 1840-talets slut. 1 och med detta kunde transportmedel för person- och godstransporter skiljas från informationsförmedlingen. Med telegrafen ökade hastigheten i informationsöver-föringen snabbt och kostnaderna för den sjönk. Den var ett viktigt redskap för snabb insam-ling och distribution av militär och politisk information, varför statsmakten ofta iklädde sig ansvaret för utbyggandet. Styrkebalansen i det politiska systemet kom därför att få stor bety-delse för de nationella infrastrukturer för kommunikation som byggdes ut. Politiska beslut avgjorde investeringarnas storlek och geografiska omfattning, prissättningen för gods, passa-gerare och telegramexpediering m.m.15

Med den snabba industriella utvecklingen och kommersialiseringen av en allt större del av samhällsekonomin blev telegrafen ett allt viktigare redskap för ekonomisk informationssprid-ning. Redan under 1860-talet fanns ett internationellt telegrafnätverk, där telegram kunde skickas mellan Europa och Amerika. Telegrafen gav möjligheter för de ekonomiska aktörerna att snabbare reagera på förändringar i omvärlden. En snabbare informationsöverföring bidrog till tendenser mot ökad likriktning av priserna över allt större områden. Med telegrafens hjälp blev det också möjligt att starta lokala nyhetstidningar, vilket skedde på bred front i hela den industrialiserade världen vid 1800-talets mitt.

Fram till sekelskiftet 1900 var det emellertid endast ett fåtal branscher vars organisation i grunden präglades av den mekaniserade informationsöverföringstekniken. Till dessa hörde den framväxande finans- och valutasektorn, men även vissa andra branscher som te x livsme-delsindustrin i USA. Med telegrafen kunde kommunikationen mellan säljare och köpare föras på ett smidigare sätt än förut. Detta fick till följd att charkindustrin kunde organiseras på ett nytt sätt. Tidigare slaktade varje boskapsägare och saltade ned köttet som sedan skickades till en centralt belägen lagringsplats för att distribueras till marknaden. Nu uppkom istället stora slakterier i t ex Chicago, där levande boskap förvarades i väntan på slakt. Djuren kunde nu slaktas på beställning.‘6

Telefonen spelade dock inte någon större roll för det nationella näringslivet. Telegraftekni-ken var länge tekniskt överlägsen telefonen när det gällde sekretess och kvalitet i överföringen

mellan olika orter. Inte förrän de landsomfattande telefonnäten under mellankrigstiden kunde konkurrera i kvalitet och säkerhet med telegraten kom telefonen att erövra denna arena. Fram till dess var en av telefonens viktigaste funktioner att ersätta bruket av budpojkar i lokalsam-hället. Däremot kunde telefonen användas för att effektivisera företagens interna informa-tionsflöde och ordergivning.

Parallellt med omvandlingen av transportteknikerna skedde under mellankrigstiden en snabb expansion och diversifiering av olika kommunikationstekniker. Mångfalden speglar inte bara vetenskapens framsteg inom elektronik och fysik, utan också att efterfrågan på och behovet av olika kommunikationstekniker i produktionssfären och i hushållssektorn har ut-vecklats och förändrats under 1900-talet. Under 1960-talet etablerade militären i USA det datanätverk som vid 1980-talets slut utvecklats till Internet. Först under 1990-talets början tog amerikanerna bort de tekniska restriktioner som lagts på länder utanför den amerikanska he-gemonin, bl a länder i forna Sovjetblocket, och som utestängt dem från infrastrukturen. IT, som idag står som symbol för informationssamhället, har således endast under några få år va-rit internationell i egentlig mening.

Det gemensamma draget i utvecklingen är att nationella och internationella transportkost-nader och kosttransportkost-nader för informationsöverföring har minskat radikalt under seklet.” Samtidigt har ekonomin (såväl handel som industriproduktion) internationaliserats. Detta visar att den mekaniserade kommunikationstekniken har varit en nödvändig förutsättning för industrisam-hällets ekonomiska omvandling.”

Kommunikationsteknikerna och samhällsekonomin

Här vill vi lyfta fram några historiska fakta som kan relateras till informationens stora bety-delse i industrisamhället. Den ökade arbetsdelningen, främst inom industrin, innebar att varje led i produktionsprocessen krävde en större mängd information, inte minst för att behoven av kontroll och övervakning växte. Även i marknadsförings- och försäljningsleden ökade infor-mationstätheten som en följd av den utvidgning av varumarknaderna som de moderna trans-portmedlen möjliggjorde.

Informationsöverföringen har alltså ökat i omfattning under 1900-talet. Det kan illustreras av antalet internationella telegram och telefonsamtal samt telex per invånare i Sverige (se ta-bell 1). Där visas också antalet taxerade lokal- och rikstelefonsamtal samt antalet brevförsän-delser per invånare.

Tabell 1. Informationsförmedlingper invånare 1900- 1990. Olika informationstekniker Informa-tionsteknik 1900 1930 1950 1970 1988 Internat Telegram 0.2 0.6 0.4 0.3 0.3 Internat Telex, min 0.1 1.8 4.4 Inrikes Brev 15.5 126.6 76.0 124.0 49.0 Rikstele-Fonsamtal 0.8 7.1 16.0 92.0 3247.0* Lokaltele-fonsamtal 26 .O 122.3 300 .o 754 .o _* * För år 1988 är lokal- och rikssamtal summerade.

Källa: Statistisk årsbok, SOS Telefon och telegraf, SOS Telefon, telegraf och radio

År 1900 utväxlades 0,9 miljoner internationella telegram till och från Sverige. 1 absoluta tal ökade antalet telegram fram till 19.50, för att därefter gradvis ersättas av andra sätt att kom-municera. Rikstelefonen blev ett allt viktigare redskap för näringslivet. Telextrafiken började växa fram under efterkrigstiden, vilket tyder på att integrationen inom näringslivet ökade. Tekniken byggde nämligen inte på ett nätverk, utan på fasta ledningar mellan bestämda av-sändare och mottagare. Telefonin expanderar under hela perioden. Det sker i det närmaste en femdubbling av antalet lokalsamtal mellan 1900 och 1930. Det bör påpekas att mobiltelefo-nin, som växer fram under 1980-talet, ligger utanför dessa siffror.

Som det fundamentala draget i industrialiseringsprocessen brukar den snabba övergången från jordbruks- till industriarbete ses. Något som inte lika ofta betonas är att andelen syssel-satta i service-, tjänste- och kunskapsproduktion samtidigt ökade. Detta har fått till följd att en allt större del av arbetskraften är verksam utanför den direkta produktionen, i cirkulations- och distributionssfären, m a o informationstäta verksamheter (se tabell 2). Här bör påpekas att en stor del av den kvinnliga arbetskraften inom jordbruket och den privata tjänstesektorn inte

redovisas i den offentliga statistiken före 1960. Räknas kvinnorna in ändrar det dock inte ut-vecklingens riktning.

Tabell 2. Yrkesverksamma i olika sektorer i Sverige 1860-1990. Procent

År 1860 890 1930 1975 1990 Jordbruk med binäringar 64 56 36 6 4 Industri och hantverk 17 19 3 2 38 29 Summa yrkes-verksamma i 8 1 produktion 75 6 8 4 4 33 Handel och 4 samfärdsel 6 18 2 2 30 övriga tjänster 15 19 14 34 3 7 Summa yrkes-verksamma i cirkulation 19 2 5 3 2 5 6 67

Källa: Statistisk tidskrifi 1902, Statistisk årsbok

Kommunikationsteknikerna har således varit integrerade i, och viktiga förutsättningar för, samhällsekonomins organisation och utveckling under seklet. Informationsöverföring är cen-tral för ekonomins funktionssätt. Det finns ett nära beroende mellan varuproduktion och transporter och behoven av information och kommunikationstekniker. Framgång för ny teknik beror på om den kan fylla existerande behov eller lösa problem i försörjningsbasen på ett bätt-re sätt än etablerade tekniker, t ex genom att öka tillgänglighet, flexibilitet och hastighet till ett konkurrenskraftigt pris.

Vissa strategiska faktorer är ur detta perspektiv särskilt viktiga för olika kommunikations-teknikers genomslagskraft. Den första gäller hur utbyggnaden av förbättrade internationella transportsystem för både personer och gods länkas till IT. Behovet av information har ökat med graden av integration och interaktion i världsekonomin. Varu- och tjänsteproduktionen

har blivit mer komplex och därmed kommunikationsintensiv, vilket kan exemplifieras med övergången från high volume- till high value-produktion och den ökade betydelsen av just in time-transporter. Den ekonomiska nyttan av att bygga ett världsomspännande informa-tionsnätverk begränsas därför kraftigt ifall transportnätet inte följer med utvecklingen. Utan motsvarande utveckling av transportema kan heller inte visionen av de gränslösa marknaderna förverkligas.

För det andra avgörs teknikens genomslag i hushållssektorn av dess förmåga att lösa var-dagsproblemen på ett bättre sätt till ett rimligt pris och, i viss mån, höja hushållens status. Hushållens “nytta” av IT är en viktig förutsättning för ITs genombrott på bred front i samhäl-let. Utvecklingen på det kommunikationstekniska området har varit explosionsartad vad gäller både antalet tekniker och snabbheten i att överföra skriftlig information. Tillgången till denna teknik har i vissa branscher gett effektivare resursallokering.

Men ett informationssamhälle infinner sig inte bara för att mängden tillgänglig information ökat över en viss gräns. Det krävs också att informationen kan användas för att täcka existe-rande praktiska behov i samhället på ett bättre sätt än vad som är möjligt med tillgänglig kommunikationsteknik. Detta var tidigare fallet med telefonen och bilen. Under den epok av urbanisering och förändrade bostads- och sysselsättningsmönster, som accelererade under mellankrigstiden, blev telefonen en teknisk förlängning av den mänskliga rösten som gjorde att de sociala kontaktema kunde behållas trots att den geografiska närheten brutits upp mellan individerna. På samma sätt gav bilen en teknisk möjlighet att öka individers rörlighet i rum-met. Genom den flexibilitet och frihet som bilen gav ökade hushållens kontroll över den egna tiden.

Det är uppenbart att dagens hushåll inte får samma behov tillgodosedda av IT. Även om man beställer pizzan med hjälp av IT, så kommer den inte fram ur diskettstationen. Knäckfrå-gan för IT-industrin är hur man med bättre tekniker än de redan tillgängliga ska kunna fylla hushållens behov. Ett problem, ur IT-industrins perspektiv, är att vad som är tekniskt möjligt inte alltid efterfrågas av hushållen. Många av de satsningar som gjorts för att bryta hushållens “motstånd” mot diverse IT-tillämpningar har varit utan framgång. De har inte kunnat konkur-rera med befintliga kommunikations- och informationslösningar vad gäller tillgänglighet, till-förlitlighet och pris. IT-revolutionens framtid beror troligen till stor del på mångfacetterade socioekonomiska processer, som emanerar från de delar av samhället där IT ännu inte slagit igenom, dvs där befintliga kommunikationslösningar är mer ändamålsenliga.

Om ny kommunikationsteknik ska tas i bruk krävs också omfattande investeringar. Här är, för det tredje, samhällets maktförhållanden viktiga att beakta. De grupper som kontrollerar samhällets ekonomiska resurser och den politiska makten är strategiska för de beslut som fat-tas om vilka kommunikationssystem som ska utvecklas och vad det kostar att nyttja dem.”

På spaning efter informationssamhället

Informationsbehovet i samhällsekonomin fanns alltså redan innan de globala informationsnät-verken etablerats. Vi ser IT som en ny teknik som införts i en etablerad ekonomisk struktur med givna beroende- och maktförhållanden. Frågan är därför på vilka områden IT är en an-passning till rådande förhållanden och inom vilka områden IT kan sägas vara den drivande kraften i utvecklingen.

IT och den globala nätverksekonomin

Ekonomin har i vissa avseenden varit internationell under hela industriepoken. Däremot finns vissa perioder när expansionen har accelererat. Internationaliseringen har också berört allt fler områden. Den senaste integrationsperioden inföll under 1980-talet. Intemationaliseringspro-cessens karaktär är också föremål för en omfattande vetenskaplig debatt, där bl a Reich del-tar?’ Transnationella företag (TNF) och internationella avtal och samarbetsformer, t ex NAF-TA och EU, är exempel på denna utveckling. 1 de mest utvecklade industriländerna har också sättet att organisera produktionen förändrats. En ekonomi byggd på nätverksstrukturer och just-in-time-transporter är exempel på detta. IT brukar framhållas som en avgörande

kataly-sator i denna process.

Låt oss först börja med att närmare undersöka begreppet “global”. Det är viktigt att slå fast att det skett en globalisering av ekonomin i meningen att interaktionen och integrationen inom och mellan olika världsdelar kraftigt ökat sedan 1970-talet. Frågan är dock hur denna utveck-ling ska tolkas och vilka implikationer den har för den nationella ekonomiska utveckutveck-lingen. Ofta får begreppet global en starkt västerländsk etnocentrisk utgångspunkt. Det innebär att vi koncentrerar oss på de trender som spridits från de västerländska industrisamhällena ut över världen, samt att vi endast tar hänsyn till de processer vi känner igen i andra delar av världen.

Dessutom tolkar vi dessa processer utifrån våra förutsättningar, inte med utgångspunkt i den miljö där processerna faktiskt verkar.‘l

Befolkningsökning, penningekonomins utbredning, kamp om naturresurser och ny social skiktning är exempel på trender som kan ses över hela världen. Det är tecken som brukar för-knippas med en “klassisk” industrialiseringsprocess och som ligger till grund för en ny global arbetsfördelning i industrisamhället. M a o kan man säga att världen håller på att genomin-dustrialiseras, inte uvindustrialiseras. Världsekonomins globalisering har

fått ökad skjuts av IT. Detta tolkas i de etablerade industriländerna ofta som en övergång till informationssamhället. Det är dock viktigt att komma ihåg att IT-användningen ännu i första hand är kopplad till försäljning och produktion av varor och tjänster främst mellan industri-länder. Även de informationstjänster som säljs på den internationella marknaden är i huvudsak produktrelaterade.

Möjligen är det den laddning ordet industri har som påverkar vår syn på utvecklingen. Den klassiska fordistiska bilden av fabrikseran, med strikt arbetsdelning, övervakning och hierar-kisk organisationsstruktur, har förlorat mycket av sin relevans. Visserligen sker industripro-duktionen idag på ett annat sätt, men precis som tidigare är den en ekonomisk aktivitet i en kapitalistisk ekonomi. Den präglas i ännu högre grad än under fordismen av ständig förnyelse och mekanisering. Antalet anställda i industrin minskar som följd av detta, medan antalet sys-selsatta i tjänste- och kunskapsproduktion det senaste kvartsseklet ökat. Även produktionen av tjänster i dagens marknadsekonomier har i stigande grad tagit över industriproduktionens kännetecken som kapitalistisk organisationsform. Här har IT bidragit till att påskynda tjänste-produktionens mekanisering och effektivisering via “taylorisering” av arbetsuppgifterna.”

Men trots IT är de flesta marknader inte i någon större omfattning världsomspännande i ordets egentliga mening, dvs att varor prissätts och handlas med över hela världen. De mest globala marknader som finns idag, och är kopplade till IT, är finans- och valutamarknaderna. Vi bör då komma ihåg att av drygt 170 länder finns det bara ungefär 40 olika konvertibla va-lutor att handla med på global nivå. Dessa går i gengäld att handla med över hela världen. Råvarumarknaderna däremot är sedan länge globala, men det beror inte på IT. Det rör sig om standardiserade varor som kan användas i produktion världen över. På övriga varumarknader finns fortförande stora skillnader när det gäller efterfrågan. Nationella regleringar som begrän-sar export och import är också vanliga, vilket begränbegrän-sar marknadernas storlek. Rent generellt kan man säga att varumarknaderna i hög grad är internationella, om än inte globala. Däremot

är tjänsteproduktionen ännu till stor del lokal eller nationell. Marknaderna för så basala områ-den som grundläggande skolutbildning, barnomsorg, individuella persontjänster som pizzeri-or, frisörer etc är i huvudsak lokala. Ägande och kontroll av en stor del av investeringarna i samhället har fortfarande nationen som utgångspunkt, t ex skolan, sjukvård och omsorg, samt transportinfrastruktur. Poängteras bör också att en stor del av jordbruksproduktionen, en av världens största näringar, fortfarande är inriktad mot lokal konsumtion utanför marknadsbytet och är oberoende av IT.

Detta tyder på att vi snarare går mot en ny form av dual världsekonomi, där samtliga länder är penningekonomier i den industriella världsordningen, men där vissa länder har kommit längre än andra mot en genomkommersialisering av samhällets olika delar. Utvecklingen kan sägas gå från dikotomin u-lärider////länder till i-länder/tjänsteproducerande länder. 1 de senare kännetecknas ekonomin av en snabb tillväxt av kunskapsintensiva varor och tjänster. IT stär-ker de etablerade internationella relationerna men hittills utan att ändra på riktningen i bero-ende- och maktförhållandena. Trots att den ekonomiska tillväxten har ökat i många tidigare u-länder har användningen av IT inte slagit igenom.

Alla tillgängliga uppgifter tyder snarast på att Europa och USA har skaffat sig ett ordentligt försprång gentemot övriga världen när det gäller användning av IT. USA ensamt svarade för 17 gånger större datamängd i kilobyte än Kanada, det land som kom närmast i statistiken. Jämfört med Taiwan, ett av de ledande NI-länderna, skickade USA 132 gånger mer informa-tion. 1 relation till Kenya, Östafrikas mest utvecklade ekonomi, skickade USA 11 miljoner gånger mer information via IT?3 Mot detta sätt att mäta informationens betydelse kan hävdas att det är ett extremt kvantitativt mått - det säger inget om vilken information som överförs, utan mer om nätets kapacitet. Ett reellt problem är att länder med lågt nyttjande av Internet också har mycket dåliga nationella telefonnät och därmed också låg telefontäthet. Kenya har endast 1,5 telefoner per 100 invånare, medan Sverige har 68 och USA 51.24 Detta är en större hämsko för den inhemska ekonomiska utvecklingen än tillgången till IT. På global nivå är det inte heller säkert att införandet av IT är det mest grundläggande steget mot utveckling. För småbrukaren i Burkina-Faso är trots allt tillgången till rent vatten det mest centrala - inte att surfa på Intemets elektroniska vågor.

Har IT revolutionerat produktionens villkor?

Under hela 1900-talet har mekaniseringen av produktionsprocesserna i tillverkningsindustrin i allt högre grad inneburit automatisering och datorisering. Detta är dock inte detsamma som IT enligt vår definition. Vi ser istället denna process som en fortsättning av den generella tekni-kutveckling som alltid funnits i samhället, men som accelererat med industrialiseringen. Da-tom har blivit ett självklart arbetsredskap på de flesta svenska arbetsplatser. 1 Sverige använ-der 50% av arbetskraften datorer i jobbet. Men tekniken används av 80% bara för enklare ord-behandling, registrering och lagerhantering - m. a. o. som skrivmaskiner och sorteringsma-skiner.25 Av datoranvändarna är 70% kopplade till nätverk, men endast 21% till extema data-källor.

Infrastrukturen har växt fram i ömsesidig växelverkan mellan IT-industrin och andra bran-scher med behov av nya kommunikationslösningar. Nätverk för informationsteknik etablera-des först inom några branscher med behov av storskalig informationsöverföring, exempelvis försvaret och jämvägarna. 1 dessa sektorer byggde man ut egna nätverk som svarade mot ex-isterande behov av kontroll och säker kommunikation. Även på olika nivåer inom offentlig och privat administration och förvaltning fanns omfattande behov av datorkapacitet för t ex folkbokföring, skatteförvaltning, transfereringar och kundregister, men här dröjde utbyggna-den av nätverken. Utvecklingen av telefonväxlar och tillkomsten av nya funktioner kopplade till telefonen har gjort att den fortfarande är en tillräckligt bra kommunikationslösning för många av dessa verksamheter som till avgörande del bygger på en mekanisk bearbetning av datamassor. Samma sak gällde inom finans- och bankvärlden. Egna lokala nätverk byggdes i allmänhet inte ut förrän under 1980-talet. Ett exempel är bankomattekniken, maskiner för kontantuttag med bankkort. När de väl byggdes ut utgjorde datornäten slutna enheter för att täcka specifika behov i dessa sektorer. Det var också ofta storskaliga, icke flexibla lösningar som valdes. När datorer började användas inom varuproduktionen och inom handeln var det istället småskaliga och flexibla lösningar som efterfrågades.

För de flesta mindre och medelstora företag har datoranvändningen effektiviserat administ-rativa rutiner och ekonomisk uppföljning. Men behovet av IT och det globala informationsut-budet är inte särskilt stort för det enskilda företagets verksamhet. 1 nationella eller transnatio-nella företag med utspridda produktions- och försäljningsenheter kan dock detta behov lätt inses och här har IT-användningen expanderat kraftigt under 1980-talet. Den fyller ett behov

av ökad vertikal integration och kontroll av produktionsprocessens olika led på den nationella och globala arenan, vilket möjliggjort produktion just-in-time. IT har gjort det möjligt att lo-kalisera delar av verksamheten, oavsett om det gäller tillverkning och försäljning, till olika orter utan hänsyn till geografiska avstånd. Denna trend speglas i uppkomsten av nya typer av företagskonstellationer som inte alltid motsvarar tidigare vedertagna definitioner av företag?6 Sådana företag har många organisatoriska likheter med det förindustriella s k förlagssystemet. Nu liksom då är tillit och personliga kontakter viktiga för organisationens fortlevnad. Skillna-den är att Skillna-den visuella övervakningen och kontrollen av organisationen har ersatts av andra medel. Olika typer av vertikal och horisontell integration av företag blir mer osynlig när IT används för att samordna och kontrollera verksamheten. Erfarenheter av att utlokalisera delar av verksamheter har visat att det ofta är de mest rutinmässiga och standardiserade arbetsupp-gifterna som kommer i fråga. Detta ändrar formerna mellan olika avdelningar och enheter inom företaget, men inte nödvändigtvis beroendeförhållandenas karaktär.

Den mest påtagliga effekten av IT är naturligtvis framväxten av datorindustrin själv. Under det senaste decenniet har en integration skett mellan företag i olika delar av sektorn. Samgå-endet mellan dator-, processor-, och programtillverkare håller på att ändra branschens struktur. Även de gamla teleföretagen som tillverkat växlar och konstruerat nätet samt elkraftprodu-center hittar varandra i nya konstellationer. Dessa branschers andel av industriproduktionen har ökat från 5,3% 1975 till 7,6% år 1993.2’

1 de flesta branscher har IT primärt nyttjats för att effektivisera och höja kvaliteten i den egna verksamheten. 1 några sektorer har dock IT på ett radikalt sätt också förändrat verksam-hetens villkor. Detta gäller i hög grad för de branscher som befinner sig i skärningspunkten mellan inhämtning, bearbetning och presentation av kunskap och information. Tydligast är kanske den omvälvande utveckling som mediebranschen har genomgått. TV, radio och tid-ningar kan dygnet runt ta del av det internationella nyhetsflödet. En annan följd av den teknis-ka utvecklingen är att IT ändrat arbetarnas kontroll över verksamheten. T. ex. har joumalister-nas arbetsuppgifter kommit att inkräkta på grafikerjoumalister-nas. En tydlig trend är också att underhåll-ningsindustrin i ökande grad har integrerats med IT-industrin. 1 Sverige representeras detta av Kinnevikkoncernens expansion från början av 1980-talet?8 Den nya integrationen av nätverk och flöden under kontroll av samma organisation skapar en stark teknisk-ekonomisk barriär mot konsumenterna, vilket försvårar inträdet på marknaden för andra aktörer.

Ett annat viktigt exempel är den akademiska och den företagsbaserade forskningsvärlden. Tidigare var verksamheten på dessa områden starkt beroende av personliga kontakter och ex-klusiv kunskap. Det krävdes en tidsmässigt omfattande arbetsinsats för att samla in och bear-beta kodifierad information samt att producera ny kunskap. Genom att databaser och program för kommunikation via datorer utvecklats har tillgången till information utanför det personliga nätverket ökat. Också möjligheten att snabbt sprida egna forskningsresultat har ökat, liksom möjligheten att samarbeta trots att man befinner sig på olika orter. Även universitetsutbild-ningens villkor har förändrats av IT, t ex genom att man kan ge föreläsningar och annan un-dervisning på distans. Inget tyder dock på att denna mekanisering av unun-dervisningssituationen har minskat behovet av personliga kontakter inom studentgruppen eller mellan studenter och lärare. Den exklusiva informationen är som tidigare beroende av personliga snarare än teknis-ka nätverk. Kommuniteknis-kationen teknis-kan ske med nya medel, men de behov som steknis-ka fyllas är ändå desamma. Det är också svårt att se på vilket sätt tillgången till den nya informationen höjer kvaliteten i forskningsprocessen. Den arbetsinsats som krävs i tid för att producera ny kun-skap har i realiteten inte heller minskat trots tillgång till datorer.29

ITs betydelse är kanske främst att det blivit möjligt att höja produktiviteten i de verksam-heter vars huvudsakliga uppgift är att förmedla varor, tjänster, kunskap och information mel-lan samhällsekonomins olika delar - verksamheter som tidigare varit svåra att rationalisera. Som personlig förmedlare av kunskap har individen varit restriktionen för den mängd arbete som utförs. Med IT har tillgången till kodifierad information kunnat ökas, vilket ökat indivi-dens arbetskapacitet.

Ger IT en ny arbetsmarknad?

Om människor har haft möjlighet har de alltid flyttat för att få arbete. Låt oss först diskutera hur den globala arbetsmarknaden sedan länge har sett ut. Här måste vi först skilja på två olika slag av arbetskraftsvandring. För det första säsongarbeten som var vanligt förekommande i förindustriella samhällen. Ett exempel är kulloma från Dalarna som varje år sökte sig till Stockholm. Denna företeelse var ofta förknippad med ogifta unga kvinnor, som inte kunde få försörjning i hemmiljön. En annan typ av säsongarbeten förekom inom jordbruket, där hela familjer kunde vandra mellan Sverige, Danmark och Polen. 1 mer mogna industrisamhällen har denna typ av arbetskraftsvandringar förändrats. På 1900-talet har de berörda

pema bestått av män, som arbetat med byggnadsverksamhet - jämvägar, vattenkraft och vägbyggen.30

För det andra har människor flyttat till bättre försörjningsmöjligheter om de har haft chan-sen. Det tydligaste exemplet på detta är flytten från landsbygd till stad, som skett i alla länder sedan 1800-talet. Andra exempel på detta är utvandringen från Balkan till Nordvästeuropa under 1800-talet samt den stora flyttvågen från Europa till Amerika mellan 1840 och 1920. Från Sverige t ex emigrerade över en miljon människor?’ Samma sak gällde invandringen från Sydösteuropa till svensk industri under 1960-talet. 1 dag sker en massutvandring av asia-tiska och latinamerikanska kvinnor till olika serviceyrken, ofta i hemmen i USA och de s k tigerekonomierna i Sydostasien och oljeländerna vid Persiska viken.

Gör då IT att arbetskraften blir mer lättrörlig? Finns det en global arbetsmarknad som har IT att tacka för sin uppkomst? Här finns en dubbelhet i utvecklingen som bör beaktas. Vissa typer av arbetsuppgifter kan utlokaliseras med IT, s k telependling. Detta har dock snarare bromsat än ökat rörligheten, eftersom det är möjligt att flytta arbetet till den arbetslöse. Sam-tidigt har IT-branschen själv skapat nya arbetsuppgifter i global skala, med utbyggnad av nät-verk och en ökad efterfrågan på expertkunskaper kopplad till IT-användning. Frågan är dock om detta innebär att arbetskraften köps och säljs på en global arbetsmarknad. IT har ändrat arbetssituationen i rumslig men inte i juridisk eller ekonomisk mening. Anställningsförhållan-det - att antingen vara anställd av ett företag eller att själv vara företagare - är Anställningsförhållan-detsamma som tidigare. En ökning av internationell arbetsförmedling sker emellertid, eftersom nya ar-betsuppgifter utvecklas i takt med ekonomin. Man kan också säga att det finns arbetstillfällen över hela världen inom IT-branschen, eftersom den är global. Men detta skiljer den inte från andra delar av ekonomin, vilket diskuterats ovan.

Mycket tyder på att de förändringsprocesser som Reich observerat på den amerikanska arbetsmarknaden är generella för det mogna industrisamhället. Däremot är det tveksamt om vi idag så definitivt kan koppla IT till något dominerande skikt i samhället som Reich gör. Sym-bolanalytikerna är lika lite som borgarklassen en homogen grupp med gemensamma intressen. Det är idag inte möjligt att avgöra vilka skikt inom denna klass som kommer att vara framti-dens nyckelgrupp. Med tanke på den ökade betydelsen av utbildning och kunskap kan man lika gärna som de finansanalytiker Reich lyfter fram utse universitetslärama till framtidens vinnare. Det bör också betonas att det “kulturella kapitalet” trots allt inte är lika lätt att

realise-ra i nya sociala miljöer. Detta talar för att rörligheten i dessa grupper är lägre än vad Reich antar.

Har nationalstaten tjänat ut?

Det har också hävdats att nationalstatens betydelse kommer att minska i och med utbyggna-den av globala informationsnätverk. Orsaken är att utbyggna-den politiska makten fortfarande bygger på ett nationellt mandat och därför inte har samma nytta av de internationella informationsflöde-na som de globalt orienterade transinformationsflöde-nationella företagen. Man hävdar också att regionerinformationsflöde-na kommer att få större betydelse på bekostnad av nationalstaterna. Detta gäller i synnerhet när information inte förmedlas via centrala myndigheter, utan är tillgänglig utanför den nationella politikens centrum. Frågan är därför om nationalstaten nu kommer att klämmas mellan en övernationell nivå, exempelvis EU, och regional politisk mobilisering.

Den allvarligaste hotbilden för nationalstaten är att TNF genom sekundsnabba intematio-nella kapitalöverföringar kan använda informationsnätverken till att sätta sig över och forma den nationella politiken. TNF antas kunna hålla staten i schack genom att hota att flytta verk-samhet och finansiella tillgångar från en “ovänlig” nation till en mer fördelaktig och “företagsvänlig” miljö. Ett annat drag i framväxten av IT som motverkar den nationella poli-tiska makten är trenden mot en ökad standardisering av nätverk, hårdvara och program. Kon-centrationen av IT-industrin har resulterat i en oligopolsituation för de ledande tillverkarna. Tendensen mot likhet på utbudssidan minskar möjligheten för staten att använda olika avgifter för anslutning till nätet i olika länder.

Detta scenario finns anledning att diskutera. 1 Sverige har utbyggnaden av tidigare in-frastrukturer kontrollerats och styrts av politiska beslut vad gäller finansiering, geografisk täckning och kostnad för nyttjandet. Ägandet har också till stor del varit statligt. Även i de länder där privata bolag byggt ut och ägt näten har staten med ekonomiska och administrativa styrmedel och politiska beslut strävat efter att reglera de privata bolagens verksamhet inom dessa områden. Här skiljer sig dock utbyggnaden av IT från tidigare infrastrukturer. En stor del av näten finns i, och styrs av, privata företag som därmed också kontrollerar tillträdet till nätet. Samtidigt har sammansmältningen mellan tele och data lett till att statens kontrollmöj-ligheter ändå finns kvar, eftersom statligt kontrollerade telefonnät kopplar samman företags-näten på den nationella arenan. Detta betyder, paradoxalt nog, att medan statens kontroll

minskat över en växande del av nätet och flödena, så växer företagens intresse att förhandla med staten för att få tillgång till det nationella och internationella telenätet. Därför kan TNFs påtryckningar för telesektoms avreglering ses som ett försök att i större utsträckning än tidiga-re internalisera de nationella marknaderna i fötidiga-retagens inttidiga-ressesfär.32

Å

ena sidan kontrolleras alltså de nationella telenäten fortfarande av staten, om än i ökande konkurrens med privata operatörer på näten.

Å

andra sidan har industrin ett behov att diffe-rentiera sin produktion med avseende på olika nationella marknaders sociala och kulturella särdrag. Detta är en kamp som staten ännu inte förlorat. En annan faktor av betydelse är att nationalstaterna slutit sig samman i samarbetsorgan på internationell nivå för att kunna be-hålla möjligheten att styra över kostnader och nya investeringar i infrastruktur. Detta gör vis-serligen att enskilda staters inflytande minskar men att de politiska överenskommelsemas räckvidd samtidigt ökar. Det är dock ännu för tidigt att analysera vilken möjlighet EU innebär när det gäller att få resurser till investeringar i ny infrastruktur.

Kontentan av dessa motstridiga tendenser är att statens roll visserligen håller på att föränd-ras, men att det huvudsakligen beror på andra förhållanden än IT. ITs roll är heller inte enty-digt negativ för statens maktutövning. Nationalstaten har ännu möjlighet att välja utvecklings-strategi. 1 motsats till Reich hävdar t ex Porter att en framgångsrik strategi för staten kan vara att aktivt stödja inhemska organisationer och branscher i deras strävan att utveckla den organi-sation och kompetens som de behöver för att kunna konkurrera framgångsrikt på den intema-tionella marknaden och med tiden själva bli transnaintema-tionella.33

Behöver hushållen IT?

Tidigare har hushålissektoms efterfrågan varit en nyckelfaktor för ett brett genomslag av ny teknik i detta sammanhang. Det gäller t ex telefoni, radio, TV och bilism. Även om en ny tek-nik etableras är det dock inte självklart att den får spridning i hushållssektorn; det beror på i vilken grad och till vilket pris den nya tekniken ersätter existerande lösningar.

Låt oss här först slå fast att kommunikationen i hushållssektorn i första hand är präglad av de sociala, inte de ekonomiska, behoven. De sociala behoven tillgodoses främst muntligen och kan fyllas med hjälp av tidigare tekniker, t ex telefonen. Den personliga kontakten i den sociala närmiljön - dagis, skola, grannar, arbetsplats - kommer även i framtiden att vara muntlig. När personliga relationer präglar en kommunikation, är de svåra att ersätta med en

opersonlig teknisk lösning. Behovet av datomätverk för att lösa problem i det vardagliga livet är därför tämligen begränsat.

Det skrivna ordets plats i hushållen är främst kopplad till distansarbete och distansunder-visning, dvs till försörjningen. Fördelen med IT är att vissa hushåll på ett nytt sätt kan planera och använda sin tid med hjälp av telependling och andra former av distansarbete, t ex när man arbetar i hemmet några dagar i veckan. Erfarenheten hittills har dock visat att dessa tillämp-ningar ingår i en social kontext med behov av täta personliga kontakter. IT kan därför i de flesta yrken inte ersätta telefonen och personliga möten, utan ingår tillsammans med fax, tele-fon och personkontakter i ett komplext utbyte av information.

Tillgången till datorer i hemmen har ökat sedan början av 1980-talet. 1984 hade 3,4% av befolkning i åldern 16 - 64 år datorerfarenhet och tillgång tilldator i hemmet. 1989 hade denna andel ökat till 102%, 1995 var den 27,6%.34 Ungefär 42% av dem som är sysselsatta och an-vänder dator i hemmet anan-vänder den i samband med förvärvsarbete. Knappt en halv miljon använder alltså datorn för att helt eller delvis sköta sitt arbete hemifrån. Av dem använder sig ca 20% av en nätkoppling via modem eller på annat sätt när de utför sitt arbete.35

Emellertid är problemet med IT i hushållssektorn att det är svårt, och förmodligen inte heller önskvärt, att mekanisera konsumtion och reproduktion. Hushållens verksamhet har dock i ökande grad mekaniserats sedan 1940-talet. Hushållstekniken har gjort entré i form av dammsugare, tvättmaskiner, elvispar, mikrovågsugnar och bakmaskiner. IT har dock inte någ-ra uppenbanåg-ra fördelar på dessa områden jämfört med existenåg-rande lösningar. En av ITs vikti-gaste funktioner, att snabbt och flexibelt ge tillgång till mängder av information, löser nämli-gen inte arbetsuppgifterna i hushållen. 1 vissa avseenden kan man kanske tänka sig att IT-användning minskar svårigheten att få tiden att räcka till, t ex genom möjligheten att beställa pizzan via IT och att få den hemkörd. Tidsbesparingen jämfört med att beställa med telefon och hämta den själv är dock försumbar.

Det är m a o den tid hushållen har till förfogande för fritid och rekreation som kan och i ökande utsträckning också har mekaniserats. Under efterkrigstiden har det uppstått en artifici-ell umgängessfär. Exempel på detta är konsumtionen av information och underhållning genom radio, TV, video, CD. Under senare år har användningen av datorspel och databaser ökat på bekostnad av t ex TV-tittande. Ifall kabel-TV, dator, telefon och video kan slås ihop i en sammanhållen teknisk lösning, kunde IT få ett genomslag i hushållssektorn. T ex kunde en sådan teknik ge tillgång till en videobutiks hela filmutbud via en kod på telefonen. Då skulle

kommunikationen med videobutiken och distributionen av filmen ske med samma nya teknis-ka lösning. Detta är dock snarare en substitution av teknisteknis-ka lösningar än en absolut expan-sion av informationsteknikens domän. En kritisk faktor är hushållets tid och kostnad för denna typ av förströelse. Det beror på familjestruktur och inkomst etc. En del av hushållen kan be-höva använda mer tid till att lönearbeta och mindre till att sitta vid datorn. Behovet av infor-mation om närsamhället är smidigare och bättre tillfredsställt genom lokalradio och press än via databaser. Således är behovet av IT idag inte särskilt stort för en majoritet av hushållens sociala och fysiska reproduktion.

IT-industrin försöker ändra detta förhållande. Det är inte heller något nytt. När det lokala telefonnätet i Delsbo var installerat i början av 1880-talet, framfördes tanken att använda tele-fonen för att predikan skulle kunna nå till samtliga hushåll. Detta skulle bespara de gamla och sjuka besväret att ta sig till kyrkan. Men trots att den nya tekniken skapade nya kontaktmöj-ligheter fortsatte de gamla att ta sig till kyrkan. Här hade framåtsträvarna misstagit sig på kyr-kobesökets karaktär - avsikten var inte primärt att lyssna på predikan utan att få träffa and-ra.‘6 Detta visar att det är skillnad mellan vad som är tekniskt möjligt och vad som är socialt önskvärt och nödvändigt. Telefonens succé under 1900-talet byggde på att den bidragit till att upprätthålla släktband och vänskapsrelationer när gamla geografiska band upplösts genom att urbanisering och industrialisering förändrat bosättningsmönstret. Mobiltelefonens kraftiga expansion stärker telefonens ställning som kommunikationsteknik. 1 Sverige fanns 160 mo-biltelefoner per 1000 invånare 1995. Av övriga industriländer är det bara Norden som kom-mer över den magiska gränsen på 100.3’ Mobiltelefonens styrka är att den alltså kombinerar ett oralt medium med en extrem rörlighet - samtidigt ger den status till ett rimligt pris. Tele-fonen stärker alltså det sociala kittet i samhället. 1 vilken utsträckning kan IT-användning då göra detta? Dagens teknik, datorn, är för osmidig för detta ändamål. Den bygger också till stor del på skriftlig kommunikation vilket är en nackdel i personliga relationer.

IT-industrin trycker idag på för att utbyggnaden av nätverk ska ske även till enskilda hus-håll. Här finns dock flera problem. Det är oklart vilka som ska finansiera nätverket - de bo-ende eller byggherren, det kommunala bolaget, nätoperatörer etc. Det finns ännu väldigt litet utbud av tjänster som distribueras via digitala nätverk. 1 Frankrike, det land som satsat mest på att bygga ut sådana tjänster, går utvecklingen långsamt. Efter tio år har ca 20% av hushål-len tillgång till hemterminahushål-len Minitel. En anledning till den relativt snabba spridningen är att franska staten subventionerade terminalerna - de var gratis. Idag hyrs de ut till en låg

må-nadskostnad. Av dessa hushåll använder 57% terminalerna regelbundet. 20% av dem som nyttjar nätet använder det dock som telefonkatalog. Att detta är den mest nyttjade tjänsten beror också på att den tryckta telefonkatalogen avskaffades. Trots denna plog går hela syste-met med förlust, vilket fått franska staten att revidera sina investeringsplaner inom telemati-kområdet?8 Att hushållen integreras i liknande nätverk är dock en förutsättning för en varaktig tillväxt inom IT-sektorn.

Ekonomisk-historiska perspektiv på IT-kulten

IT är här för att stanna. Vad den kommer att innebära för den framtida samhällsutvecklingen är ännu osäkert. 1 samtiden ser vi dock hur en ökad mytbildning och eufori om teknikens magi sprider sig. En bidragande anledning till detta är att de ideologiproducerande grupperna i samhället, medierna och utbildningsväsendet, snabbt har fått sina arbetsförhållanden föränd-rade genom olika IT-tillämpningar. Det är inte förvånande an denna omvandling upptar en stor del av det offentliga samtalet, eftersom dessa gruppers starka ställning i samhällsdebatten tillsammans med deras försprång när det gäller den nya informationstekniken gör att deras erfarenheter projiceras på samhällsutvecklingen i stort. Hur ska man då kunna värdera något så nytt som informationsnätverk på global nivå för överföring av kodifierad information och dess betydelse för samhällsomvandlingen?

En tolkning av informationsteknikens betydelse ur ett ekonomisk-historiskt perspektiv är att dess expansion beror på att industrisamhället är inne i ännu en period av genomgripande organisatorisk förändring. Den ekonomisk-historiska omvandlingen de senaste trettio åren kan karaktäriseras som framväxten av ett industribaserat tjänstesamhälle, som i allt högre grad blivit mekaniserat. Informationsteknikens historiska betydelse är att den gör det möjligt att idag rationalisera den personintensiva tjänste- och servicesektorn, liksom ånga, elkraft och olja gjorde det möjligt att mekanisera och effektivisera produktionen under industrisamhällets framväxt. 1 och med att information kan lagras utanför individen och är tillgänglig i datomät-verk, kan också arbetsdelning och fragmentering inom allt fler tjänsteyrken genomföras. Med tekniken “tayloriseras” tjänstesektorn, och industrisamhället utvecklas ytterligare.

Vilken roll kan då IT tänkas ha i den pågående samhällsomvandlingen? Här är det inte sä-kert att IT kommer att ändra utvecklingens riktning. Det som talar för att IT kan åstadkomma denna förändring är den kraftiga ökningen av mängden information som finns tillgänglig och

som kan kombineras på nya, oväntade sätt av alla med tillgång till flödet av informationen. Men information är i sig inte tillräckligt för en ekonomisk och social omvandling. Det är vik-tigt att skilja på information och kunskap. Informationen måste ses i ett sammanhang för att bli begriplig. Nödvändigheten att sortera fram det relevanta och kontrollera informationens tillförlitlighet ökar behovet av personliga kontakter i den sociala verkligheten. Paradoxalt nog ökar alltså betydelsen av tillgången till exklusiv information utanför kodifierade flöden om informationen ska kunna omvandlas till kunskap som ger en ekonomisk och social utveck-lingspotential för nya grupper. Det är därför svårt att se att IT skulle ge en snabb förändring av samhällets ekonomiska och sociala struktur.

Lever vi då i ett informationssamhälle? Det beror på hur begreppet definieras. Mängden information och hastigheten i utbytet har aldrig varit större än idag. Om detta är innebörden, pågår förvisso en teknisk revolution. Men räcker detta för att hävda att en samhällelig revolu-tion har skett, liknande den vid övergången till industrisamhället? Detta är ännu i högsta grad osäkert. Här bör vi ha i åtanke att begreppet informationssamhälle är starkt ideologiskt imp-regnerat. Det speglar mer en ändrad attityd hos ledande grupper - tekniker, ekonomer, poli-tiker och akademiker - än att grunderna för försörjningssystemet ändrats på något funda-mentalt sätt. Begreppet är därför lika lite eller lika mycket klargörande som att definiera det nutida samhället som en penningekonomi.

För att informationssamhället ska kunna sägas ha efterträtt industrisamhället, måste det vara informationsproduktionen som ligger till grund för samhällets försörjningssystem. Det är dock svårt att se att produktionen av information skulle kunna ske frikopplad från produktio-nen av varor och persontjänster. Snarare är det IT än informationsproduktioproduktio-nen i sig som skulle kunna förändra produktionsvillkoren på ett grundläggande sätt. Men även om ett “digitalt” produktionssätt skulle ersätta det mekaniska, är det svart att se att dess klassystem och försörjningsstrukturer på ett avgörande sätt skulle skilja sig från dagens industrisamhälle. Det digitala tjänstesamhället bör, enligt vår uppfattning, snarare ses som en fas i industrisam-hällets utveckling än som ett nytt produktionssätt.

Teknik och samhälle har inga enkla samband, relationen dem emellan förändras dessutom med tiden. Tillämpningen av en teknik är avhängig dess förmåga att fylla olika behov eller lösa problem i en samhällelig kontext. Detta sker i konkurrens med alternativa tekniker. Inom vissa delområden är det svårt att se hur IT skulle kunna ersätta en viss typ av befintlig kom-munikation. Tillväxtpotentialen för tekniken kan därför finnas i dess förmåga att ligga till

grund för nya branscher och fylla nya behov i samhället. Sammanslagningen av media och informationsteknik till multimedia och telematik kan vara ett sådant område där IT förändrar produktionen.

1 vilken mån tekniken kan bidra till att ändra på förhållanden i samhället beror på hur den relateras till olika grupper. Rådande maktförhållanden avgör också olika gruppers möjligheter att med olika medel exkludera konkurrerande grupper från tillgång till den nya tekniken. Ska tekniken kunna innebära att något nytt bryter fram, t ex vad gäller fördelningen av inkomster, måste den maktägande gruppens kontroll över tekniken brytas. Den intressanta frågan är i vilken utsträckning IT ändrar maktstrukturen i det nuvarande industrikapitalistiska samhället. Det kännetecknas av en långtgående ekonomisering av alla relationer, vilket ökar behovet av information. IT smörjer snarare maskineriet i det framväxande digitala samhället.

Paradoxalt nog kan man därmed säga att gamla maktförhållanden lever kvar längre än man kunde tro efter “IT-revolutionen”. Trots att olika kommunikationsmedel griper in allt mer i det vardagliga livet har makten och kontrollen över dem inte förändrats i samma omfattning som tekniken har diversifierats och spridits under seklet. En teknik kan vara “neutral”, det samhälle där den etableras är det inte. Det består av maktrelationer, beroendeförhållanden och värde-ringar som påverkar den sociala och ekonomiska organiseringen. Teknik och teknikanvänd-ning formas i ständig interaktion med existerande samhällsförhållanden. Med tiden kan ett tekniskt system användas på ett amrat sätt eller få en annan betydelse för samhället än det tidi-gare hade. Särskilt viktigt är detta när det gäller informationsteknik. De sätt vi kommunicerar på formar också på sikt våra referensramar. Det faktum att kommunikationslösningarna blivit fler och kan användas för att täcka fler behov kan göra makt svårare att utöva. Det är därför som vi först i efterhand kan säga vilken sorts samhällsförändring som har skett och diskutera teknikens roll i processen. Detta möjliggör också en mer oförutsägbar framtida utveckling.

NOTER

1. Se t ex IT-kommissionens rapport.

2. P K Dick, A Huxley, G Orwell, W Gibson. Jfr också denna världsbild med 1600-talsfilosofen Hobbes, som i den samtida världen såg ett anarkistiskt allas krig mot alla. 3. De mest kända företrädarna för denna uppfattning torde idag vara Roben Reich, Paul

Kennedy och Nicholas Negroponte. Som föregångare till dessa kan Alvin Toeffler och Daniel Bell nämnas. 1 Sverige torde Åke E Andersson vara den mest välkände förespråka-ren for detta synsätt.

4. Reich 1994.

5. Detta gäller speciellt i USA där dessa arbeten fått beteckningen “McJobs”. Under 1980-talet har över 3 miljoner nya jobb tillkommit i denna sektor i USA, vilket är mer än det totala antalet som arbetar i tillverkningsindustrin. Ibid s 157.

6. Ibid s 159.

7. Det är makt och kontroll som skiljer symbolanalytikerna från de grupper i den repetitiva varu- och tjänsteproduktionen som också arbetar på nätet och med flöden. De utför dock inga självständiga arbetsuppgifter; dessa utgör olika led i en hierarkiskt strukturerad pro-duktionsprocess som kontrolleras av andra.

8. Ibid s 153-163.

9. Lasch 1995 har myntat begreppet och skildrar denna utveckling i en exposé över den mo-raliska upplösningen i den amerikanska medelklassen under 1900-talet.

10. Ett problem i dessa visioner är att individen betraktas som aktör på arbetsmarknaden, åt-skild från familjeförhållanden och arbetsmarknadens sociala kontext. Här kan ett ekono-misk-historiskt perspektiv som betonar hushållets funktion i ekonomin och dess sätt att försörja sina medlemmar vara en bättre utgångspunkt för att tolka utvecklingen. Hur kan då hushållets val av försörjningssätt kopplas till användningen av IT? Hushållets valmöj-ligheter är här kopplat till dess socioekonomiska ställning, inkomst och ägande av olika ekonomiskt kapitaliserbara resurser. Ytterligare en dimension gäller politiska och ekono-miska institutioners begränsning av hushållens agerande; relationen till det omgivande samhället är viktig för det sätt på vilket hushållet försörjer sig. Se också kritiken av Reich i Jonsson 1995 s 197-200.

11. Om vi håller oss enbart till Sverige kan bl a följande böcker nämnas: Karlsson & Stures-son 1995, Atlestam (red) 1995, Kaijser 1994.

12. Beckman 1995 s 192-193.

13. Denna typ av historieskrivning hittas främst hos de ekonomer och ekonom-historiker som betonar transaktionernas, handelns och bytets, roll i samhällsekonomin. Se t ex North