Irreguljära terrororganisationers förmåga till särskilda operationer : En teorikonsumerande fallstudie på talibanernas anfall mot Camp Bastion i Helmand 2012

(1)

Sida 1 av 36

Självständigt arbete (15 hp)

Författare Program/Kurs

Andreas Henriksson OP SA 17–20

Handledare Antal ord: 11 068

Mariam Bjarnesen Beteckning Kurskod

1OP415

IRREGULJÄRA TERRORORGANISATIONERS FÖRMÅGA TILL

SÄRSKILDA OPERATIONER

- En teorikonsumerande fallstudie på talibanernas anfall mot Camp Bastion i Helmand 2012.

ABSTRACT:

During years of insurgency in Afghanistan the Taliban has not been defeated. They have however adapted into a more sophisticated organization than in the beginning of the insurgency. Rather than identifying them as a simple terror organization this study aims to analyze the Taliban ability to utilize sophisticated tactics and conduct special operations.

By using William H. McRavens theory on relative superiority, this studies purpose is to investigate whether the 2012 attack on Helmand’s Camp Bastion can be compared to special operation or not. The study will be conducted as a case study analyzing the reports made by both U.S and British armed forces following the attack.

This study concludes that the Taliban attack on Camp Bastion can be comparable to a successful special operation in almost every way according to the theory of relative superiority by McRaven. The study shows that the operation is only lacking parts of the principles simplicity and repetition.

Nyckelord:

Särskilda operationer, specialoperationer, William H. McRaven, Taliban, Terrororganisation, Camp Bastion

(2)

Sida 2 av 36 Innehållsförteckning 1. INLEDNING ... 3 1.1PROBLEMFORMULERING ... 3 1.2FORSKNINGSÖVERSIKT ... 5 1.2.1 Sammanfattning forskningsöversikt... 8

1.3SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8

1.4AVGRÄNSNINGAR ... 9

1.5DISPOSITION ... 9

2. TEORI ... 10

2.1MCRAVENS TEORI OM RELATIV ÖVERLÄGSENHET ... 10

2.1.1 Relativ överlägsenhet ... 10 2.1.2 Enkelhet ... 11 2.1.3 Säkerhet ... 12 2.1.4 Repetition... 12 2.1.5 Överraskning ... 12 2.1.6 Hastighet ... 13 2.1.7 Syfte ... 13

2.2KRITIK MOT TEORIN... 13

3. METOD ... 15

3.1FORSKNINGSDESIGN ... 15

3.2TEORIKONSUMERANDE FALLSTUDIE ... 15

3.3MATERIAL OCH KÄLLKRITIK ... 16

3.4VALIDITET OCH RELIABILITET ... 18

3.5FORSKNINGSETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 19

3.6OPERATIONALISERING AV MCRAVENS PRINCIPER ... 19

3.6.1 Enkelhet ... 20 3.6.2 Säkerhet ... 20 3.6.3 Repetition... 20 3.6.4 Överraskning ... 20 3.6.5 Hastighet ... 21 3.6.6 Syfte ... 21 3.7TABELL ... 22 4. ANALYS ... 23

4.1ANFALLET MOT CAMP BASTION 14–15 SEPTEMBER 2012 ... 23

4.1.1 Enkelhet ... 24 4.1.2 Säkerhet ... 25 4.1.3 Repetition... 26 4.1.4 Överraskning ... 27 4.1.5 Hastighet ... 28 4.1.6 Syfte ... 29 4.2RESULTAT ... 31 5. AVSLUTNING ... 32 5.1BESVARANDE AV FRÅGESTÄLLNING ... 32

5.2SLUTSATSER OCH DISKUSSION ... 33

5.3RELEVANS FÖR YRKESUTÖVNINGEN ... 33

5.4VIDARE FORSKNING ... 34

6. LITTERATUR OCH REFERENSFÖRTECKNING... 35

6.1ARTIKLAR ... 35

6.1LITTERATUR... 35

6.2DIGITALA KÄLLOR ... 36

(3)

Sida 3 av 36

1. Inledning

Den 29 februari 2020 skrev USA och Talibanerna i Afghanistan ett fredsavtal som innebär slutet på ett krig som varat i 18 år. Avtalet skall skapa fred i Afghanistan och mellan USA och den organisation som kallas talibanerna. Fredsavtalet innebär i stort en vapenvila i Afghanis-tan mellan talibanerna, koalitionen och de afghanska regeringsstyrkorna. Avtalet innebär också att USA drar ur sina trupper från landet samt att talibanerna försäkrar att inte använda landet som utgångspunkt för attacker mot USA.1_{Kriget i Afghanistan kan till del påminna om} Vietnam, där en stormakt trots all sin kraft och styrka inte lyckas besegra en liten och i relat-ion svag motståndare.2 Kriget har präglats av extrema ekonomiska kostnader för koalitionen, livet på över 3500 soldater, och långt över det dubbla afghaner.3

1.1 Problemformulering

Trots sitt fall sent 2001 lyckades talibanerna återigen bygga upp sin organisation. I Helmand 2004–2006 hade afghanska regeringen svårigheter i att kontrollera den allt ökade rekryte-ringen till talibanerna och Storbritanniens gruppering i området 2006 eskalerade endast situat-ionen.4 Efter ökade militära utmaningar i samband med britternas gruppering i området har förmågan för talibanerna förändrats. Både lyckade och misslyckade organisatoriska, taktiska och strategiska förändringar har resulterat i en helt annan organisation än den som föll 2001 och återuppbyggdes med start 2004. Tidigare stred grupper inom organisationen med

varandra samtidigt som mot den afghanska regeringen, de brittiska styrkorna och mot den lo-kala befolkningen. Efter 2006 visades en annan typ av organisation. En organisation som tidi-gare fokuserat på inbördes konflikter och sporadiskt genomförda attacker istället nu samarbe-tar under en centraliserad kommission och använder taktiker och metoder som kan jämföras

1_{Dadouch, Sarah; George Susannah; Lamothe, Dan. U.S. signs peace deal with Taliban} agreeing to full withdrawal of American troops from Afghanistan. The Washington Post. 2020-02-29. https://www.washingtonpost.com/world/asia_pacific/afghanistan-us-taliban-peace-deal-signing/2020/02/29/b952fb04-5a67-11ea-8efd-0f904bdd8057_story.html (Hämtad 2020-03-12)

2_{Mashal, Mujib. Taliban and U.S. Strike Deal to Withdraw American Troops From} Afghani-stan. The New York Times. 2020-02-29. https://www.nytimes.com/2020/02/29/world/asia/us-taliban-deal.html (Hämtad 2020-03-12) och Johnson, Thomas H; Mason, M. Chris. Under-standing the Taliban and Insurgency in Afghanistan. Orbis Vol. 51. 2007. S. 71-72

3_{Mashal. Taliban and U.S. Strike Deal to Withdraw American Troops From Afghanistan.} 4_{Farell, Theo; Guistozzi, Antonio. The Taliban at war: inside the Helmand insurgency,} 2004-2012. International Affairs, 2013, S. 847-855

(4)

Sida 4 av 36 med reguljära förband.5 Dessa förband har dock haft svårigheter att nå framgång när de an-faller på ett konventionellt vis vilket har resulterat i katastrofala förluster. De operationer som lyckats har varit i mindre grupper och riktade mot mjuka mål och logistikkonvojer. Att ge-nomföra bakhåll och eldöverfall har gett framgång eftersom den överlägsna eldkraften hos koalitionen inte har kunnat användas fullt ut.6 En av de mest vågade attackerna var attacken mot Camp Bastion i Helmand där 15 talibaner iklädda amerikanska uniformer lyckades infil-trera basen och förstöra stora mängder utrustning och materiel. Skadorna omfattade bland an-nat sex förstörda stridsflygplan, åtta skadade flygfarkoster samt skadade eller förstörda delar av basens infrastruktur.7 Två amerikaner dödas och ytterligare nio brittiska soldater och civi-lanställda skadas under anfallet.8 14 av de 15 anfallande talibanerna dör i anfallet, som var ett anfall utan planerad tillbakaryckning vilket innebär att det inte fanns planer på att dem skulle överleva. Hur de här 15 individerna lyckas infiltrera den bäst bevakade campen i Helmand-provinsen, med 28,000 i personal och förstöra utrustning för 200 miljoner dollar är en gåta denna uppsats avser undersöka. 9

En stereotypiserad bild av en taliban kan i västländerna innebära en skäggig man iklädd klän-ning som bär på vapen och en koran, men i realiteten är det en mycket mer avancerad och ut-vecklad organisation.10 Den här uppsatsen avser försöka förklara hur talibanerna nådde fram-gång under anfallet mot Camp Bastion. En liten styrka som besegrar en betydligt större eller befäst styrka går emot vetskapen av typisk konventionell krigföring, och som William H.

5_{Farell; Giustozzi. The Taliban at war: inside the Helmand insurgency, 2004-2012.} 6_{Johnson, Thomas H. Taliban adaptations and innovations. Small Wars & Insurgencies.} 2013. S 6–8

7_{Enligt rapport från amerikanska Department of Defence var skadorna sex AV-8B Harriers} förstörda, två AV-8B Harriers kraftigt skadade, en SKASaC skadad, tre MV-22B två Jackal-fordon skadade, tre bränsletankar förstörda, sex solskydd till flygplan förstörda eller skadade, övergripande skada på betong och asfalt samt skada på en verkstad.

8_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. Florida. 2013

9_{House of Commons Defence Committee. Afghanistan-Camp Bastion Attack, Thirteenth} Re-port of Session 2013-14. Volume II, Oral and written evidence. London 2014. Ev 9 & 18 och Sommerville, Quentin. Camp Bastion assault: Details emerge of Taliban attack. BBC News. 2012-09-24. https://www.bbc.com/news/world-asia-19704620 (Hämtad 2020-04-17) och Starr, Barbara. Marines discuss Taliban attack on Camp Bastion. CNN. 2012-09-25. https://www.youtube.com/watch?v=0dCr9tycouA (Hämtad 2020-04-21)

10_{Johnson, Thomas H; M. Chris Mason. Understanding the Taliban and Insurgency in} Af-ghanistan. S. 73

(5)

Sida 5 av 36 McRaven beskriver är det ett kännetecken för en särskild operation.11 McRavens teori om sär-skilda operationer är inte utformad för att behandla okonventionella irreguljära operationer utan är framtagen baserad på fall som genomförts av reguljära styrkor.12 Men med hänsyn till utvecklingen och adapteringen talibanerna gjort under återuppbyggnaden finns skäl att pröva en teori som är riktad mot reguljära förband. På så vis prövas både fallet i sig men även te-orins användbarhet mot irreguljära förband. Den här uppsatsens bidrag till vetenskapen är ökad förståelse kring talibanernas krigföringsförmåga som inledningsvis var en adaptering till konventionella anfall vilket misslyckades och sedan övergick till asymmetrisk krigföring. Konventionella misslyckanden behöver inte betyda att talibanerna inte har förmåga att strida på ett sofistikerat och kompetent vis. Vidare avser uppsatsen bidra till forskning om särskilda operationer, som i sig är ett ungt område med relativt lite forskning.13

1.2 Forskningsöversikt

Det finns mycket forskning som talar för en utveckling hos talibanerna på flera plan. Många författare är överens om att talibanerna har utvecklats från att vara enkla gerillaförband till en mer centraliserad organisation med förmågor som är mer jämförbara med en reguljär kompo-nent än tidigare. Forskningsöversikten i den här uppsatsen kommer fokuseras på forskning kring talibanernas ökade förmåga och vilken utveckling som skett eftersom det är organisat-ionen och deras taktik som ligger i fokus. Företeelsen att bedriva särskilda operationer kopp-las generellt till specialförband och den här uppsatsen avser undersöka om det är relevant att analysera irreguljära organisationer utifrån den synvinkeln. Detta då en stereotypisk bild av irreguljära förband nedvärderar förmågan de eventuellt har kapacitet till. Det behöver forskas mer kring särskilda operationer då det är ett relativt ungt ämne, och som ett komplement till att analysera specialförband kan även irreguljära förband analyseras. Detta skulle medföra en ökad förståelse gällande denna typ av operationer, men även ökad förståelse för irreguljära förband.

Farell och Giustozzis utgår i sin artikel ”The Taliban at War: inside the Helmand insurgency: 2004–2012” ifrån en mängd olika intervjuer med befäl och soldater inom talibanerna samt lo-kala afghanska byäldstar. Artikeln beskriver konflikten ur en annan synvinkel än koalitionens, 11_{McRaven, William H. Spec ops: Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and} Practice. Presidio. Novato. CA. 1995. S. 1

12_{Ibid. S. 1–10}

13_{Leong Kok Wey, Adam. Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and} Frontinus. Comperative Strategy, 33:2, 131-144. 2014. S. 131

(6)

Sida 6 av 36 och hur organisationen adapterat till en centraliserad organisation med utökad professionalism hos sina stridande enheter. Farell och Giustozzi argumenterar för att västerländska misslyck-anden i Afghanistan inte varit förgäves, men att den militära press som skapats mot taliba-nerna har påverkat adapteringen till en ny typ av organisation. 14 På grund av den här militära pressen har talibanerna utvecklats på flera nivåer. En strategisk utveckling, där en centrali-serad komponent styr de stridande enheterna som tidigare var betydligt mer självständiga och i vissa fall rivaliserande.15 På en taktisk nivå har omorganisering skett som inledningsvis ledde till organiserade konventionella anfall, men efter många misslyckanden började istället en mer asymmetrisk krigföring att synas. Den här förändringen i samband med strukturerad utbildning och träning resulterade i betydligt färre förluster för talibanerna.16 Den utökade professionalismen gav enligt Farell och Giustozzi avkastning i form utav taktisk kompetens, vilket kan ha varit en bidragande faktor som lett till anfallet på Camp Bastion 2012.17_Även andra irreguljära terrororganisationer har visat på en ökad professionalism som kan jämföras med reguljära komponenter. En sådan organisation är islamiska staten (IS) som Andrea Bec-caro lyfter i sin artikel ”Modern Irregular Warfare: The ISIS Case Study”. BecBec-caro problema-tiserar kring identiteten organisationen har fått som en terroristorganisation och genom att stämpla deras attacker som enbart terror. Detta menas förstärka narrativet att det endast är en terrorgrupp och ingenting annat. Med hänsyn till detta menar Beccaro att risken finns att andra förmågor som organisationen är kapabel till förminskas eller förbises i samband med en nedvärderande syn på dess operationer.18 Beccaro väljer i sin artikel att analysera IS utifrån Frank Hoffmans parametrar för hybridkrigföring snarare än att enbart analysera dem som en irreguljär terrororganisation. Detta ger skäl till att i den här studien inte titta på talibanerna en-bart som en terrororganisation, utan likt Beccaro analysera förmågorna de är kapabla till från en annan synvinkel.

Thomas H. Johnson and M. Chris Mason fokuserar på att belysa en ny sida av talibanerna ef-tersom den bild som många västerlänningar har kan vara bristfällig.

14_{Farell; Giustozzi. The Taliban at war: inside the Helmand insurgency, 2004-2012. S} 845-847

15_{Ibid. S. 850–862} 16_{Ibid. S. 864–865} 17_{Ibid. S. 867}

18_{Beccaro, Andrea. Modern Irregular Warfare: The ISIS Case Study. Small Wars &} Insurgen-cies. 2018. S. 207-209

(7)

Sida 7 av 36 Johnson och Mason argumenterar för att förståelsen för talibaner behöver vara större än att se en skäggig man i klänning med vapen. I sin forskning försöker de nyansera bilden av taliba-nerna och situationen i Afghanistan. De analyserar talibataliba-nernas sociologiska situation och hur den påverkat de många misslyckanden från koalitionens sida att bedriva COIN (counterinsur-gency). 19 Den här felaktiga stereotypiska bilden av osofistikerade terrorister speglar inte verk-ligheten, vilket både Beccaro samt Johnson och Mason problematiserar kring. Det exemplifie-ras i att talibanerna blivit starkare än tidigare och deexemplifie-ras operationer och samarbeten sträcker sig både över gränsen till Pakistan och till de norra delarna av Afghanistan. Även skiften i an-vända taktiker och metoder, precis som Giustozzi argumenterar för.20

Thomas H. Johnson argumenterar i enighet med Farell och Giustozzi gällande talibanernas förmåga att adaptera på både en strategisk och taktisk nivå. Han belyser också faktumet att studier om militär adaptering och innovation mestadels är fokuserad till stora, konventionella enheter och att studier om organisationer som talibanerna behöver utarbetas.21_Han argumen-terar likt Farell och Giustozzi för att storskaliga anfall på ett konventionellt sätt varit ofördel-aktiga för talibanerna vilket varit en faktor till den påtvingade adapteringen. Adapteringen har i stora drag inneburit mer asymmetriska operationer,22 vilket kan varit en faktor till att anfall som anfallet mot Camp Bastion varit möjligt. Den konventionella komponenten i den adapte-rade taktiken innebär enligt Thomas H. Johnson exempelvis kombineadapte-rade vapen, eld och rö-relse samt maskering och dolda framryckningar, vilket kan ses som självklarheter för kon-ventionella förband. 23

Adam Leong skriver att särskilda operationer inte är ett nytt fenomen, utan kan spåras till Sun Tzu för nästan 2,500 år sedan och Frontinus, en romersk general. Han argumenterar för att faktorer som överraskning, flexibilitet, underrättelser och vilseledning kan förklara särskilda operationer och att dessa är grundfundament som funnits i årtusenden.24 Det som är intressant för denna uppsats är dock problematiseringen och skildringen av olika tolkningar av innebör-den för särskilda operationer eller specialförband. McRavens tolkning är i relativ enighet med

19_{Johnson; Mason. Understanding the Taliban and Insurgency in Afghanistan.} 20_{Ibid. S. 81}

21_{Johnson. Taliban adaptations and innovations. S. 1-4} 22_{Ibid. S. 6–8}

23_{Ibid. S. 6–8}

(8)

Sida 8 av 36 Doctrine for Joint Special Operations. Den beskriver särskilda operationer som operationer genomförda i en fientlig, förnekad eller politiskt känslig miljö för att uppnå militära, informa-tiva och/eller ekonomiska mål där konventionella styrkor inte kan användas.25 Leong lyfter även Finlans argument att ett vanligt missförstånd gällande särskilda operationer är just ordet särskild eller speciell, vilket antyder att det måste genomföras av speciella män eller kvin-nor.26 Begreppet som Leong själv väljer att använda i sin artikel är dock baserad på M. R. D. Foots definition som lyder: ”[Special operations]…are unorthodox coups, that is, unexpected strokes of violence, usually mounted and executed outside the military establishment of the day, which exercise a startling effect on the enemy; preferably at the highest level.”27 Likt Finlan diskuterar Colin S. Gray att särskilda operationer inte behöver genomföras av special-förband, utan att även andra med rätt kompetens kan genomföra dessa operationer.28

1.2.1 Sammanfattning forskningsöversikt

Forskningen visar på i många hänseenden att talibanerna har genomgått en förändring som till sist lett till mer asymmetriska metoder gällande taktisk förmåga. Den bilden av en enkel ter-rororganisation som inte har förmågan till sofistikerade taktiker ifrågasätts. På liknande vis ifrågasätts särskilda operationer och huruvida endast specialförband kan genomföra dessa. Om organisationer som talibanerna har förmåga att genomföra operationer som likställs med särskilda operationer är en forskningslucka att fylla, vilket den här uppsatsen avser bidra till.

1.3 Syfte och frågeställning

Syftet med undersökningen är att analysera huruvida anfallet mot Camp Bastion kan ses som en särskild operation utifrån McRavens teori om relativ överlägsenhet, och om det kan för-klara fallets framgång. Dels för att fortsatt analysera den stereotypiska bilden av terrororgani-sationer och deras förmåga att genomföra särskilda operationer. Om anfallet är en särskild op-eration kan vidare forskning ske för att utveckla McRavens teori då den i dagsläget endast rik-tar sig mot reguljära förband. Även om kriget i Afghanistan nu har vapenvila finns det värde i att undersöka fallet. Om irreguljära terrororganisationer har förmåga att genomföra särskilda operationer i Helmand, Afghanistan, finns också risken att det kan ske i andra områden där det för tillfället pågår konflikter med irreguljära förband.

25_{Leong. Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus S. 132} 26_{Ibid. S. 133}

27_{Leong. Principles of Special Operations: Learning from Sun Tzu and Frontinus S. 133} 28_{Gray, Colin S. Handfuls of heroes on desperate ventures: When do special operations} suc-ceed? Parameters. 1999. S. 1

(9)

Sida 9 av 36 Forskningsfrågan som skall besvaras är:

- Hur kan talibanernas anfall mot Camp Bastion jämföras med en särskild operation med hjälp av McRavens teori om relativ överlägsenhet?

1.4 Avgränsningar

Den här studien avser endast pröva talibanernas operation mot Camp Bastion, och avgränsar sig således till fallet. Med det menas planeringsskede, förberedelseskede och genomförande av operationen. Operativ eller strategisk framgång som resultat av anfallet är inte relevant, inte heller operativ eller strategisk anledning till anfallet, utan endast de taktiska aspekterna intill och under operationen.

1.5 Disposition

Uppsatsens disposition består av sex kapitel. Kapitel ett består av redogörelse för uppsatsens problemformulering, forskningsöversikt, syfte och frågeställning samt avgränsningar. I kapi-tel två presenteras McRavens teori som är den teoretiska utgångspunkten för arbetet där re-spektive princip redogörs och kritik mot den valda teorin presenteras. Kapitel tre, metodkapi-tel, redogör för den valda forskningsdesignen, material presenteras och analyseras källkritiskt. En diskussion gällande validitet, reliabilitet och forskningsetiska överväganden följs sedan av operationalisering av McRavens principer. Kapitel fyra presenterar kort fallet, därefter sker analys utifrån operationaliseringen och presentation av resultat. Under kapitel fem besvaras uppsatsens forskningsfråga samt diskussion och slutsatser presenteras. Det sista kapitlet inne-håller arbetets referensförteckning.

(10)

Sida 10 av 36

2. Teori

I det här avsnittet redogörs McRavens teori om relativ överlägsenhet och slutligen genomförs en diskussion om teorin. Syftet med att McRavens teori om relativ överlägsenhet har valts för att pröva fallet Camp Bastion är för att teorin är avgränsad till endast den taktiska aspekten av en operation. Eftersom syftet med uppsatsen är att undersöka om huruvida fallet kan ses som en särskild operation är McRavens teori lämplig kopplat till att det endast är den taktiska de-len av talibanernas förmåga i det specifika fallet som skall analyseras.

2.1 McRavens teori om relativ överlägsenhet

William H. McRaven skriver i boken Spec ops Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice att en lyckad särskild operation går emot konventionell kunskap genom att med en liten enhet besegra en betydligt större och befäst motståndare. Genom att minimera friktioner kan en liten styrka uppnå relativ överlägsenhet vilket kan resultera i att en anfal-lande styrka inte längre har ett ogynnsamt läge och med initiativ utnyttja en fiendes svag-heter.29 En särskild operation definieras av McRaven som operationer genomförda av speciellt tränade, utrustade och understödda enheter mot ett specifikt mål vars förstörelse, eliminering eller undsättning är militärt eller politiskt nödvändigt.30

2.1.1 Relativ överlägsenhet

Relativ överlägsenhet är ett avgörande koncept i teorin om särskilda operationer och innebär att en mindre styrka får en fördel mot en större eller mer välbefäst motståndare. Nyckeln till framgång i särskilda operationer är att uppnå relativ överlägsenhet så tidigt i operationen som möjligt. När relativ överlägsenhet har uppnåtts måste det vidmakthållas för att garantera fram-gång, vilket innebär trots att relativ överlägsenhet uppnåtts tidigt garanterar det inte framgång i operationen.31 Innan relativ överlägsenhet har uppnåtts i en operation infinner sig en sårbar-hetspunkt. För att minimera sårbarheten och tiden enheten är sårbar finns sex principer som McRaven menar kan påverkas och kontrolleras för att uppnå relativ överlägsenhet. Dessa principer är enkelhet (simplicity), säkerhet (security), repetition (repetition), överraskning

29_{McRaven. Spec ops Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice. S.} 1-2

30_{Ibid. S. 4} 31_{Ibid. S. 1-7}

(11)

Sida 11 av 36 (surprise), hastighet (speed) och syfte (purpose).32 Principerna skall tas i beaktan under plane-ring, förberedelser och genomförande av en operation och illustreras av McRaven enligt figur 1.33 Ett samspel mellan principerna är en förutsättning för att en operation skall lyckas.

Vid respektive sida av pyramiden i figur 1 visas morala faktorer och krigets friktioner. Blocken inom pyramiden kan konstrueras för att reducera krigets friktioner och uppnå relativ överlägsenhet. Morala faktorer som mod, intellekt, djärvhet och ihärdighet måste stödja pyra-miden för att förhindra att krigets friktioner välter den, vilket hade resulterat i nederlag. McRaven menar att det måste ske en balans mellan krigets friktioner och morala faktorer för att operationen skall kunna uppnå relativ överlägsenhet.34

2.1.2 Enkelhet

Enkelhet beskrivs som den viktigaste principen för att uppnå relativ överlägsenhet, men också i vissa fall den svåraste. Principen används främst i planeringsskedet. McRaven lyfter tre för-utsättningar som är kritiska för att få enkelhet i en operation. Dessa förför-utsättningar är ett be-gränsat antal uppgifter, goda underrättelser och innovation.35_{Att begränsa antalet uppgifter} till endast de vitala möjliggör mindre enheter med färre personal som leder till färre rörliga delar vilket gör operationen enklare att leda.36 Ytterligare en förutsättning för enkelhet i oper-ationen är god underrättelse genom att minimera okända faktorer. Det kommer alltid finnas

33_{Ibid. S. 11} 34_{Ibid. S. 10-11} 35_{Ibid. S. 11-13} 36_{Ibid. S. 12}

(12)

Sida 12 av 36 oklarheter i underrättelsen men den bidrar till att reducera antalet variabler som måste tas i be-aktan från den anfallande sidan.37 Den tredje förutsättningen är innovation, vilket beskrivs kunna göra en plan enklare genom att undvika eller eliminera hinder som annars skulle kom-plicera operationen. Det kan vara ny teknologi eller okonventionella taktiker.38

2.1.3 Säkerhet

Säkerhet faller in under förberedelseskedet och säkerhet menar McRaven syftar till att för-hindra fienden från att få ett övertag genom vetskap om en kommande attack och i vissa fall attackens metod. Att misslyckas med säkerheten kan innebära möjligheter för motståndaren att förbereda försvaret eller genomföra överraskande anfall vilket reducerar möjligheterna att uppnå relativ överlägsenhet.39

2.1.4 Repetition

Principen repetition innebär att förbandet i förberedelsefasen skall repetera genomförandet och således öka sannolikheten för framgång i operationen. Särskilda operationer skiljer sig ofta gällande vilken metod som används och med vilken utrustning, således är det viktigt att minst en, men gärna två fullskaliga förövningar sker innan operationen för att pröva planen. Det bidrar till möjligheter att minimera svagheter och möjliggöra framgång. McRaven beskri-ver att både repetition för den enskilde soldaten och fullskaliga förövningar är nödvändiga för framgång.40

2.1.5 Överraskning

Överraskning brukar generellt tolkas som att angripa en fiende på en viss plats, vid en viss tid eller på ett visst sätt som inte motståndaren förväntar sig. I McRavens undersökning var dock motståndaren till viss del förberedd på anfall i samtliga fall, eftersom särskilda operationer oftast sker mot fasta punkter, vilket inte möjliggör den generella tolkningen av överrask-ning.41 Han menar att särskilda operationer inte kan uppnå överraskning på en plats eller tid där en motståndare inte är förberedd. Överraskning i denna teori innebär att ertappa fienden

37_{McRaven. Spec ops Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice. S.} 12

38_{Ibid. S. 13} 39_{Ibid. S. 14-15} 40_{Ibid. S. 15-16} 41_{Ibid. S. 16}

(13)

Sida 13 av 36 där han inte är vaksam snarare än på en plats han inte förväntar sig. Den här typen av över-raskning uppnås genom vilseledning, timing och genom att utnyttja fiendens svagheter.42 Vil-seledning kan ske genom att få motståndarens uppmärksamhet åt annat håll alternativt förd-röja deras respons. Timing, eller tid för angrepp är också en central punkt för att uppnå över-raskning. Exempelvis genom att anfalla på natten då ljusförhållanden är dåliga, alternativt att ha identifierat en tid där motståndaren är som mest sårbar.43

2.1.6 Hastighet

Principen hastighet beskriver McRaven som ett simpelt koncept. Att nå målet så snabbt som möjligt minimerar sårbarhetstiden och motståndarens möjlighet till att uppnå relativ överläg-senhet.44_{På grund av enheterna som genomför särskilda operationers lätta utrustning är också} exponering mot en konventionell styrka under längre tider ofördelaktigt.45

2.1.7 Syfte

Syfte innebär att samtliga skall ha en förståelse för huvudmålet med operationen och kunna genomföra den oavsett vilken typ av förhinder eller möjligheter som uppstår under uppdraget. McRaven beskriver två aspekter med principen, där den första är en tydligt definierad uppgift som leder till att den enskilde förstår uppgiften som skall genomföras. Den andra aspekten är personligt engagemang och åtagande bortom rimlighetens gränser för uppgiftens lösande.46

2.2 Kritik mot teorin

Kritik är riktad mot den tydliga avgränsningen till taktisk nivå.47 Kiras försvarar McRavens teori och argumenterar för faktumet att teorin är tydligt avgränsad mot taktisk framgång men att taktiska koncept är grundläggande för att förstå särskilda operationer på ett strategiskt plan. 48 Likt Kiras argumentation gällande vikten av förståelse på taktiskt plan agerar den här uppsatsen som en grund vilket senare kan möjliggöra forskning på högre nivå inom ämnet.

43_{Ibid. S. 16-19} 44_{Ibid. S. 19-20} 45_{Ibid. S. 21} 46_{Ibid. S. 21–23}

47_{Spulak, Robert G. A Theory of Special Operations: The Origin, Qualities, and Use of SOF.} Joint Special Operations University. 2007.

48_{Kiras, James D. Special Operations and Strategy: from World War II to the War on} Terror-ism. 2006. S. 11

(14)

Sida 14 av 36 På liknande vis ger Searle kritik mot fallen, som han menar är avgränsade till enskilda operat-ioner snarare än ett helt operationsområde eller en hel kampanj. Han beskriver ytterligare en brist i samband med det här, som är understödjande förband. Han menar att understöd till op-erationer kan bidra till att relativ överlägsenhet uppnås alternativt återtas om den blivit förlo-rad.49

Rodman kritiserar fallens slumpmässiga natur. Operationerna hade olika mål och var olika ty-per utav uppdrag, men samtliga mer eller mindre framgångsrika. 50_{Teorin hade kunnat vara} mer generaliserbar om exempelvis fall som inte var framgångsrika visade avsaknad av McRa-vens principer.

49_{Searle, Tom. Outside the Box: A New General Theory of Special Operations. Joint Special} Operations University. 2017.

50_{Rodman, David. Book Review:Spec Ops, Case Studies in Special Operations Warfare:} The-ory and Practice. Armed Forces & Society. 1996

(15)

Sida 15 av 36

3. Metod

3.1 Forskningsdesign

I forskningsfrågan står fallet i centrum, och avsikten med den här uppsatsen är att analysera huruvida fallets framgång kan förklaras med hjälp av McRavens principer om relativ överläg-senhet. För att skapa en större förståelse för irreguljära organisationers förmåga att genomföra sofistikerade operationer kommer talibanernas anfall mot Camp Bastion konsumera McRa-vens teori för att undersöka om det var en särskild operation. Med hjälp av existerande teorier och förklaringsfaktorer är en teorikonsumerande studie lämpligt eftersom studiens syfte är att undersöka och förklara ett enskilt fall.51_{McRavens teori är som nämnt tidigare baserad på} op-erationer genomförda av konventionella förband. Om den här studien skulle visa att taliba-nerna i Afghanistan genomför operationer enligt McRavens teori skulle det även ge möjlighet till att vidareutveckla teorin för att behandla irreguljära operationer. Slutsatsen av studien kommer visa att anfallet antingen är jämförbart med en särskild operation eller inte. En indi-rekt betydelse som studien får är en teoriutvecklande del eftersom McRavens teori appliceras på fall den inte är skapad för, men även till viss del teoriprövande på grund av att McRavens teori kan stärkas eller försvagas beroendes på utfallet.52 För att analysera fallet kommer ett analysverktyg med McRavens principer konstrueras, där variabler och indikatorer identifieras med respektive princip. Operationaliseringen utgår från McRavens teori och de verktyg han tagit fram utefter de undersökta fallen. Operationaliseringen i den här uppsatsen presenteras under avsnitt 3.6.

3.2 Teorikonsumerande fallstudie

Eftersom det är en enskild operation som skall analyseras kommer en fallstudie att genomfö-ras. En fallstudie har valts då det är lämpligt när detaljerade kvalitativa data skall samlas in och analyseras53_{, samt när fallet står i centrum och ställs mot en redan existerande teori.}54_Det är också lämpligt när komplexa företeelser skall analyseras i en viss kontext, vilket är fallet i

51_{Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Towns, Ann. E; Wängnerud, Lena.} Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Femte upplagan. Wolters Kliwer. 2017. S. 42

52_{Ibid. S. 42–43}

53_{Johannessen, Asbjørn; Tufte, Per Arne. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1.} uppl. 2003. S. 56

54_{Esaiasson; Gilljam; Oscarsson; Towns; Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera} samhälle, individ och marknad. S. 89

(16)

Sida 16 av 36 den här uppsatsen.55 Den komplexa företeelsen i det här fallet är hur framgången i operationer genomförda av irreguljära styrkor skall förklaras och det inom kontexten särskilda operat-ioner. Empirin kommer analyseras kvalitativt eftersom vissa komplicerade bedömningar eller tolkningar kan komma att behöva göras, vilket inte hade varit möjligt med en kvantitativ ana-lys.56

3.3 Material och källkritik

Empirin som skall användas för fallet är primärt undersökningen som genomfördes av ameri-kanska armén efter attacken samt en liknande rapport från Storbritannien. Dokumentet från USA kallas Army Regulation 15–6, Investigation of the 14–15 September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. Dokumentet var inledningsvis hemligt men har blivit godkänt för utgivning och allmänheten har nu åtkomst. Undersök-ningen som släpptes av Department of the army headquarters syftar till att identifiera vad som hände utifrån koalitionens synpunkt men grundar sig också i intervjuer med en tillfånga-tagen taliban som överlevde anfallet.57_{Huvudsyftet beskrivs vara att undersöka felaktigheter} och ansvar hos de amerikanska styrkorna. Samtidigt för att skapa en kontext av vad som hände har även uttalanden från brittisk personal och deras utredning använts. Rapporten har framställts genom en sammanställning rapporter och dokument från både amerikanska och brittiska sidan, samt intervjuer med runt 40 chefer och ledare på olika nivåer från ameri-kanska, brittiska och nationella afghanska armén.58 Rapporten kommer analyseras utefter de fyra källkritiska principerna äkthet, oberoende, samtidighet och tendens.59

Rapporten Army Regulation 15–6 har hämtats från US Marines officiella hemsida och kan så-ledes ses som äkta utifrån principen äkthet eftersom ursprunget och publikationen är från en myndighet.60 Rapporten i sig är en andrahandskälla, men med hänsyn till att en så stor mängd intervjuer använts för framställandet ses den som oberoende från koalitionens sida. Endast en

55_{Jensen, Tommy; Sandström, Johan. Fallstudier, upplaga 1:2. 2016. S. 9}

56_{Bergström, Göran; Boréus, Kristina (red.). Textens mening och makt: Metodbok i} sam-hällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Tredje upplagan. Studentlitteratur. Lund. 2012. S. 51

57_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. 3 58_Ibid.

(17)

Sida 17 av 36 taliban har intervjuats vilket innebär att triangulering på källan ej kan genomföras. Det kan ha förelegat hot eller andra tvångsmedel för att tillhandahålla den tillfångatagnas skildring av händelsen, och det tas i beaktan när analysen genomförs.61 Rapporten är färdig och publicerad 19 augusti 2013, 11 månader efter anfallet, vilket innebär att samtidigheten i källan är god. Gällande principen tendens kan rapporten ifrågasättas om huruvida den kan ha fabricerats på ett vis som inte ställer amerikanska krigsmakten i dålig dager. Men då rapporten redogör att den syftar till att undersöka vad som hänt och på vilket sätt amerikanska styrkor och ledare gjort fel bedöms den som tendensfri. Utsagor är samlade från både flera sidor inom koalit-ionen men även den anfallande sidan vilket stärker källan. Det finns delar av dokumentet som fortfarande är hemliga och överstrukna, de flesta är namngivna individer, men finns även an-nan överstruken information. Det får tas i beaktan under analys av empirin.62

Rapporten från Storbritanniens House of Commons Defence Committee kallas Thirtheenth Re-port of Session 2013–14, Volume II Oral and written evidence. RapRe-porten innefattar ett vitt-nesmål från en generallöjtnant som var chef för brittiska joint operations. Befattningen besk-rivs innebära ansvar för styrkornas gruppering, upprätthållande och återtagande i Afghanis-tan.63 Rapporten bedöms likt den amerikanska som en trovärdig källa utifrån de källkritiska kriterierna, men på samma vis bör vissa faktorer tas i beaktan i analysen. Med det menas att källan till största del är en andrahandskälla som återberättas i intervjuer i kommittén.

Den tredje källan som kommer användas som komplement till rapporterna är en artikel från pensionerade Översten Dick Camp. Artikeln som är skriven 2017 utgår ifrån intervjuer med amerikanska soldater och officerare som tjänstgjorde på campen vid anfallet.64 Artikeln är skriven ett antal år efter anfallet vilket innebär att samtidigheten inte är optimal eftersom utsa-gorna från soldaterna kan vara något förändrade från verkligheten.65 Även tendensen i artikeln kan vara ofördelaktig eftersom enskilda soldater kan ha varit ensamma om att uppleva vissa

62_{Ibid. S. 294–296}

63_{House of Commons Defence Committee. Afghanistan-Camp Bastion Attack, Thirteenth} Report of Session 2013-14. Volume II, Oral and written evidence. Ev 1

64_{Camp, Dick. The Taliban Attack on CAMP BASTION. Leatherneck. 100, 3; Military} Data-base. Mars 2017.

(18)

Sida 18 av 36 händelser.66 Med det i hänsyn kommer den här artikeln endast användas som komplement till rapporterna från de respektive myndigheterna.

Ytterligare källor i form utav digitala tidningsartiklar eller nyhetsinslag kommer att användas som ytterligare komplement. De som kommer användas härstammar från välkända nyhetsby-råer. De här artiklarna eller inslagen nyttjas i första han för att analysera en videofilm som ta-libanerna släppte efter anfallet som diskuteras och visas i källorna.

3.4 Validitet och reliabilitet

För att öka reliabiliteten används McRavens teori som utgångspunkt och genom att använda de teoretiska variablerna framtagna i hans fallstudier styrks studiens reliabilitet eftersom sub-jektiviteten minskar i tolkningsarbetet.67 Intersubjektiviteten kan påverkas till viss del ef-tersom det i en kvalitativ studie likt den här uppsatsen krävs en del tolkning. För att kunna möjliggöra att studien är konsekvent kommer operationaliseringen tydliggöra de redan kon-struerade variablerna i McRavens teori. Studien kommer i ett senare skede också kompletteras med indikatorer utifrån dessa.68 Att använda McRavens redan teoretiskt förankrade variabler ökar också begreppsvaliditeten i studien eftersom det finns en överrensstämmelse mellan den teoretiska definitionen och de operationella indikatorerna som kommer presenteras under ka-pitel 3.6.69

Studiens generaliserbarhet kommer inte var god kopplat mot att endast ett fall testas, men också med hänsyn till att fallet testas mot en teori som inte är konstruerad för typfallet. Syftet med studien är inte skapa en generaliserbar uppsats, utan som nämnt ovan att pröva fallet vil-ket kan ge svar på om det var en särskild operation eller inte.

66_{Esaiasson; Gilljam; Oscarsson; Towns; Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera} samhälle, individ och marknad. S. 294–295

67_{Ibid. S. 64–67}

68_{Bergström; Boréus. Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och} diskursanalys. S. 43

69_{Esaiasson; Gilljam; Oscarsson; Towns; Wängnerud. Metodpraktikan: konsten att studera} samhälle, individ och marknad. S. 58–59

(19)

Sida 19 av 36

3.5 Forskningsetiska överväganden

Det kan problematiseras kring huruvida det är etiskt rätt att forska om krig och konflikt som i slutändan leder till mänskligt lidande, och hur förmågan att döda andra människor kan förbätt-ras.70 Uppsatsen syfte är inte att försöka måla en glorifierad bild av terrorister, utan att försöka skapa större förståelse för deras förmågor som i sin tur kan leda till ökade förutsättningar för att motverka liknande attacker och mänskligt lidande.

Stor del av det material som används härstammar från intervjuer av människor. Det blir en etisk problemställning gällande materialet från exempelvis den tillfångatagne talibanen. Indi-viden kan ha varit under enorm psykisk eller fysisk stress i samband med förhören vilket ur en forskningsetisk synvinkel inte är fördelaktigt.71 Materialet är en andrahandskälla och inter-vjun har skett av en myndighet som följd av kriminell verksamhet och används i den här upp-satsen för att förklara ett händelseförlopp. Uppupp-satsen har ingen avsikt att vidare utsätta indivi-der för eventuella psykiska påfrestningar. För att motverka den här problematiken nämns inga individer som genomgått eller genomfört intervjuer vid namn.

3.6 Operationalisering av McRavens principer

Syftet med operationaliseringen är att ta fram ett analysverktyg som är tillämpbart under ana-lys av empirin. För att göra det skapas konkreta variabler och indikatorer kopplat till de prin-ciper McRaven lyfter och använder i sina fallstudier. Eftersom teorins utformning inte är det centrala i analysen har en operationalisering skett som är till stor del samma som McRaven har tagit fram i sin undersökning, med förtydligade indikatorer. Ytterligare ett syfte med det valet är för att öka begreppsvaliditeten som nämnt tidigare.

Operationaliseringen konstrueras på ett sätt som möjliggör att enkelt svara på om fallet hade närvaro av McRavens principer under operationens planerings-, förberedelse-, och genomfö-randefas. Ur McRavens principer bryter han själv ut variabler som ingår i respektive princip. Ur dessa utarbetas indikatorer varpå dess närvaro kan besvaras med ja eller nej. Indikatorerna tas fram för att möjliggöra konkretisering av de variabler McRaven använder i sin studie.72 För att en indikator skall besvaras med ja behöver det i fallet vara tydligt att den är uppfylld och närvarande. Vidare för att principen som helhet skall besvaras med ja behöver samtliga 70_{Johannessen, Asbjørn; Tufte, Per Arne. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod, 1.} uppl. 2003. S. 60–61

71_{Ibid. S. 60–61}

(20)

Sida 20 av 36 indikatorer finnas närvarande. Finns ingen indikator närvarande i principen besvaras den nej, och om en indikator har båda svar innevarande ges istället svaret delvis. Anledningen till det är för att inte förbise en hel princip på grund av avsaknaden av enstaka indikatorer utan istäl-let möjliggöra analys och tolkning för respektive parameter. Nedan följer ett förtydligande om hur respektive indikator tagits fram från McRavens principer och variabler.

3.6.1 Enkelhet

För att uppnå principen enkelhet beskriver McRaven följande variabler; begränsat antal mål, god underrättelse och innovation.73 Ur dessa kan följande indikatorer framställas:

- Begränsades antal mål till ett genomförbart antal? - Fanns tillgång till underrättelser i planeringen? - Användes innovativa taktiker eller teknologier?

3.6.2 Säkerhet

För att uppnå säkerhet behöver anfallets tid och metod undanhållas motståndaren, vilket resul-terar i följande indikatorer:74

- Har information gällande tid för anfallet undgått motståndaren? - Har information gällande metod för anfallet undgått motståndaren?

Principen repetition består av variablerna att operationen skall förövas minst en gång innan genomförande, samt repetition för den enskilde soldaten, vilket mynnar ut i indikatorerna:75

- Har minst en fullskalig förövning genomförts? - Har soldaterna förövats?

Principen överraskning består av variablerna vilseledning, tidpunkt för operationen och ut-nyttjande av motståndarens svagheter. Vilseledning beskrivs som verksamhet som antingen dirigerar motståndarens uppmärksamhet åt annat håll alternativt fördröjer dennes respons en viss tid.76 Indikatorerna på dessa variabler är följande:

- Genomfördes någon vilseledning för att fördröja de försvarande styrkornas åtgärder eller fördröja respons?

74_{Ibid. S. 14-15} 75_{Ibid. S. 15-16} 76_{Ibid. S. 16-19}

(21)

Sida 21 av 36 - Genomfördes anfallet vid en gynnsam tid?

- Identifierades och utnyttjades eventuella svagheter hos försvaret?

3.6.5 Hastighet

Med principen hastighet menar McRaven att målet skall nås så fort så möjligt i tid. Han be-skriver att i de flesta lyckade särskilda operationerna nåddes relativ överlägsenhet inom de första fem minuterna från sårbarhetspunkten, och operationen var genomförd inom 30 minu-ter. Ytterligare en variabel inom hastighet är att specialförband generellt bär lätt utrustning, vilket leder till följande indikatorer:77

- Var operationen avklarad inom 30 minuter? - Var utrustningen anpassad för operationen?

3.6.6 Syfte

Principen syfte innefattar två variabler. Den första är att syftet med uppdraget skall vara tyd-ligt och definierat så att soldaterna kan i alla situationer förstå målet med operationen. Den andra variabeln är att det krävs en känsla av personligt engagemang till uppgiften.78_Detta re-sulterar i följande indikatorer:

- Förstod alla individer syftet och målet med operationen? - Hade alla ett personligt engagemang till uppgiften?

77_{McRaven. Spec ops Case Studies in Special Operations Warfare: Theory and Practice. S.} 19–21

(22)

Sida 22 av 36

3.7 Tabell McRavens Principer

Variabler Indikatorer Närvarande

Ja/Nej/Delvis

Enkelhet - Begränsat antal

uppgif-ter

Begränsades antal mål till ett genomför-bart antal?

- Goda underrättelser Fanns tillgång till underrättelser i plane-ringen?

- Innovation Användes innovativa taktiker eller tek-nologier?

Säkerhet - Sekretess gällande

tid-punkt

Har information gällande tid för anfallet undgått motståndaren?

- Sekretess gällande me-tod

Har information gällande metod för an-fallet undgått motståndaren?

Repetition - Minst en, gärna två

fullskaliga förövningar innan operationen

Har minst en fullskalig förövning ge-nomförts?

-Repetition för den en-skilde soldaten.

Har soldaterna förövats?

Överrask-ning

- Vilseledning Genomfördes någon vilseledning för att fördröja de försvarande styrkornas åt-gärder eller fördröja respons?

- Tidpunkt Genomfördes anfallet vid en gynnsam tid?

- Utnyttja motståndarens svagheter

Identifierades och utnyttjades eventuella svagheter hos försvaret?

Hastighet - Minimera

sårbarhetsti-den

Var operationen avklarad inom 30 mi-nuter?

- Anpassad utrustning Var utrustningen anpassad för operat-ionen?

Syfte - Tydligt mål och syfte Förstod alla individer syftet och målet

med operationen?

- Personligt engagemang Hade alla ett personligt engagemang till uppgiften?

(23)

Sida 23 av 36

4. Analys

Inledningsvis kommer en kort sammanfattning av anfallet redogöras, därefter kommer anfal-let analyseras utifrån respektive indikator.

4.1 Anfallet mot Camp Bastion 14–15 september 2012

17 dagar innan anfallet genomfördes träning vid en anläggning i Pakistan. Få av anfallarna kände varandra innan förberedelserna för operationen påbörjades. De hade blivit rekryterade av en befälhavare inom talibanerna för att genomföra vad som beskrevs som en stor och vik-tig operation. Träningen bestod av bland annat vapenhantering, fysisk träning, taktiska rörel-ser, radiohantering och kapning av staket. I samband med träningen genomfördes genom-gångar över Camp Bastion utifrån en kartmodell där målen med operationen och viktiga punkter såsom vakttorn och inbrytningspunkten illustrerades.79

Dagen innan operationen innästlade gruppen Afghanistan där de försågs med vapen, ammu-nition, radiomateriel och amerikanska uniformer. Under kvällen den 14 september transporte-rades gruppen till en plats öster om campen där framryckning till fots påbörjades.80

Den förhörda talibanen uppskattade att det tog någonstans mellan 90 minuter och två timmar att framrycka till basen, bryta staketet och påbörja anfallet. Väl inne på basen upprättades en delningspunkt där gruppen om 15 talibaner delades i tre, med olika mål. En grupp skulle för-störa helikoptrar och tillhörande tält, en grupp skulle förför-störa flygplan och deras tälthangarer medan en grupp skulle bekämpa soldater i deras tält som låg i anslutning till flygplatsen.81 Klockan 22.09 kvällen den 14 september rapporterades skottlossning inifrån campen och inom de kommande 30 minuterna hördes och bevittnades flertalet explosioner från flyghanga-rer och landningsbanan. Stridigheterna avtog 03.45 morgonen den 15 september då 14 av de 15 talibanerna dödats och en tillfångatagits.82

Nedan följer analys av respektive princip inom McRavens teori.

79_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. S. 4-5

80_{Ibid. S. 4–5} 81_{Ibid. S. 5–6}

82_{House of Commons Defence Committee. Afghanistan-Camp Bastion Attack, Thirteenth} Report of Session 2013-14. Volume II, Oral and written evidence. ANNEX C

(24)

Sida 24 av 36

4.1.1 Enkelhet

Under operationens planering identifierades tre mål som utgångspunkt för attacken. Huruvida ytterligare mål var identifierade innan genomförandet av attacken framgår inte från intervju-erna med den tillfångatagne talibanen. Utifrån det finns svårigheter i att analysera om målen avgränsades till endast de mest vitala. De målen som var fastställda för genomförandet av an-fallet var flygplan, helikoptrar och soldater, där tre grupper fick varsin uppgift.83_McRaven beskriver vikten av att limitera antalet uppgifter till de som är vitala, vilket i sin tur leder till att mindre enheter kan användas som minimerar antalet rörliga delar i operationen.84 Att oper-ationens tre grupper delgavs och begränsades till en uppgift vardera visar på att ett genomför-bart antal uppgifter var närvarande vid anfallet.

McRaven lyfter också att goda underrättelser är viktig för att framställa en enkel plan.85

Talibanerna hade innan anfallet en detaljerad bild av hur insidan på Camp Bastion såg ut, vilket chefen för brittiska joint operations tror kan bero på att information har läckt från insidan.86 Tillgång till en kartskiss fanns över området och beskrivs antingen komma från lokalbefolkning som arbetade inne i området eller som konstruerats genom att spaning skett ifrån kullar som finns runt campen.87_{Den tillfångatagne talibanen bekräftar i intervjuer att det fanns personal} på insidan som arbetade med talibanerna och bidrog med information. Exakt i vilken utsträck-ning beskrivs inte.88_{I utredningen problematiseras det kring att samtliga vakttorn inte var} be-mannade, vilket försvaras av chefen för joint operations att det inte var möjligt med den perso-nal som fanns tillgänglig.89_{Mot platsen där talibanerna bröt sig in var det mycket begränsad}

83_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. S. 6

85_{Ibid. S. 12-13}

87_{Ibid. Ev 12}

(25)

Sida 25 av 36 eller ingen sikt från de bemannade vakttornen90 och väl inne på campen fanns inte möjlighet för tornen att se bakåt, in mot flygbanan.91 Framryckningsvägen till inbrytningspunkten var också dold från tornen eftersom framryckning kunde ske i låglinjer i stort sett hela vägen fram till staketet. Valet av inbrytningspunkt kopplat till bristande bevakning och dold framryckning mot respektive uppgift visar på ett gott underrättelseläge i planeringsskedet av operationen. Den förhörda talibanen berättar att gruppen blev orienterade gällande campens layout, där bland annat obemannade respektive bemannade torn delgavs. Det visade sig vara delvis felaktig in-formation,92_{och precis som McRaven beskriver kommer det alltid finnas begränsningar i viss} underättelse.93

Inga tecken på någon form utav innovation, antingen i använda taktiker eller teknologier vid planering eller genomförande av operationen åskådliggörs i empirin, således bedöms indikatorn som icke närvarande i den här studien.

4.1.2 Säkerhet

Gällande operationens säkerhet beskrivs det i rapporten från brittiska Hosuse Of Commons Defence Committee att koalitionen hade underrättelser om att det pågick träning och plane-ring i Pakistan från talibanernas sida.94_{McRaven beskriver att anfallsmålen för särskilda} op-erationer sällan är omedvetna om att ett anfall kan komma, utan istället är det anfallets tid-punkt och metod som lägger grunden för säkerhet inom en operation.95_{Trots att det fanns} underrättelser om någon form utav anfall var det inte specificerat i tid och rum. Hotbilden om ett avsuttet anfall likt anfallet som skedde mot Camp Bastion sågs inte som ett trovärdigt hot. Den typ av anfall som förväntades genomföras mot campen skulle ske genom fordonsburna

(26)

Sida 26 av 36 IED:er mot någon av campens entréer.96 Flertalet incidenter hade skett vid staketet där anfal-let senare inträffade, exempelvis lokalbefolkning som anfal-letade skrot innanför stängslen.97 Inga av dessa incidenter förhöjde hotbilden om ett avsuttet anfall, och således förstärktes inte be-manningen i tornen.98 Det här förstärker argumentet om att operationen hade en hög säkerhet gällande metod och tidpunkt för anfallet. När anfallet hade påbörjats rådde osäkerhet i huruvida det var ett faktiskt anfall eller indirekt eld som sköts mot campen. Utöver det be-dömda hotet att anfall skulle ske via fordonsbunden IED fanns oro att anfall skulle ske inifrån campen, det vill säga att lokala och tredjepartsaktörer som arbetade inne på området skulle ut-göra ett hot.99

Säkerheten med operationen bedöms som god eftersom underrättelser om tidpunkt och metod för anfallet helt undgått koalitionen, således finns indikatorerna närvarande i fallet.

Repetitionen eller träningen innan operationen beskrivs av den tillfångatagna talibanen pågå i 17 dagar innan anfallet påbörjades. Träningen beskrivs innehålla bland annat utbildning i va-pen, fysik, kommunikation, taktiska rörelser och hur man bryter staket. Någon fullskalig för-övning nämns inte i intervjuerna med talibanen.100_{Efter anfallet släpps dock en video på} webbsidan Youtube där talibanerna visar hur delar av förberedelserna gått till. I videon ser man en briefing på en kartskiss över campen, där bland annat vakttorn och flygplanshangarer är markerade. Videon visar också hur talibanerna övar att bryta staket och tillsammans ta sig igenom.101 McRaven beskriver både repetition som syftar till att förbättra den enskilde solda-ten eller gruppens färdigheter, samt fullskaliga förövningar som nödvändiga för att uppnå framgång på slagfältet.102_{Eftersom det inte finns någon information om att fullskaliga} föröv-ningar har skett innan operationen bedöms indikatorn som inte närvarande. Det hade skett stor 96_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. S. 3-4

98_{Ibid. Ev 2}

99_{United States Army Forces Command. Army Regulation 15-6, Investigation of the 14-15} September 2012 Attack on the Camp Bastion, Leatherneck, and Shorabak (BSL) Complex. S. 17-18

100_{Ibid. S. 4}

101_{Starr. Marines discuss Taliban attack on Camp Bastion.}

(27)

Sida 27 av 36 del utbildning och repetition i färdigheter för den enskilde soldaten och gruppen. I YouTube klippet visas hela gruppen bryta staket. Den tillfångatagne talibanen beskriver också utbild-ning som gynnar både den enskilde soldaten och hela gruppens färdigheter, såsom vapentjänst och taktiska rörelser. Utifrån det finns indikatorn för förövning för soldaterna närvarande i fallet. Värt att nämna är att videon skapades för ett anfall planerat att ske innan attacken som skedde, men på grund av en detonerad IED som förolyckade flertalet talibaner behövdes an-fallet skjutas upp.103 Utifrån beskrivningen av träningen från den tillfångatagne talibanen be-döms dock videons innehåll vara jämförbart med hur träningen inför just den här operationen faktiskt gått till.

Anfallet skedde under skydd av mörkret och genom en framryckningsväg som de bevakande styrkorna hade svårigheter i att okulärt behärska. Framryckningen beskrivs av den tillfånga-tagne talibanen inledningsvis ha skett längst en wadi104 för att sedan krypa fram bakom sam-lingar med sand precis innan staketets början. När staketet var brutet påbörjades framryckning in på campen där styrkan korsade en väg en i taget för att sedan upprätta en delningspunkt. Ett torn fanns ungefär 150m från inbrytningspunkten, men var obemannat vid tidpunkten för an-fallet. Två torn, 250 respektive 400m från inbrytningspunkten var bemannade men hade inte fri siktlinje mot delningspunkten.105_{Det rådde på grund av mörkret mycket begränsad sikt.} Det i sin tur innebar att det fanns både problematik att kunna se anfallarna med hänsyn till den dolda framryckningsvägen samt att ljusförhållandena var till fördel för anfallarna.106 Anfal-larna delades upp i tre grupper vid delningspunkten och lyckades ta sig till sina mål utan att bli upptäckta. Ett tecken på det är att handgranater kunde rullas in eller placeras under strids-flygplanen innan upptäckt hade skett.107_{Det fanns inte heller indikation på eldstrid innan den} första explosionen hördes, vilket vidare förstärker faktumet att målen nåddes innan upptäckt

104_{Uttorkad flodbädd.}

(28)

Sida 28 av 36 hade skett.108 Faktumet att anfallarna valde att genomföra operationen på natten mot en punkt som möjliggjorde dold framryckning visar på ett närvarande av indikatorn att anfallet genom-fördes vid en gynnsam tidpunkt. Vidare visar det på att svagheter hade identifierats och ut-nyttjas efter det fanns detaljerad underrättelse om campens layout. Det i sin tur möjliggjorde att framryckning kunde ske dolt hela vägen från utsidan av campen till respektive mål. McRa-ven beskriver överraskning i särskilda operationer som förmågan att ertappa fienden där han inte är vaksam, vilket det här anfallet lyckades med.109

Talibanerna uppträdde i amerikanska uniformer, vilket kan ha skapat en viss problematik för koalitionen att identifiera anfallarna. Utöver det skedde inga särskilda större försök till att vil-seleda de försvarande styrkorna, såsom skenattacker. Den största problematiken för koalit-ionen att identifiera talibanerna var mörkret och bränderna från de exploderade flygplanen.110 Men faktumet att amerikanska uniformer användes vid operationen visar en närvaro av vilse-ledning, även om den inte var i särskilt stor utsträckning

4.1.5 Hastighet

Exakta tidsförhållanden finns inte dokumenterade innan eldstriden och förstöringen av de mål talibanerna hade identifierat. 22.09 rapporteras eldstrid inne på campen.111_{Hur lång tid det} ta-git för talibanerna att bryta staketet, ta sig genom delningspunkten och slutligen till respektive mål är oklart och har endast bedömts av den tillfångatagne talibanen. Anfallet inleds med ex-plosioner från flyghangarerna och sedan rapporteras koalitionstrupper i stridskontakt.112 Efter den initiala eldstriden och de kommande minuterna hörs och observeras flertalet explosioner inne på flygbasen. Explosionerna och sporadisk eldgivning fortsätter till cirka 22.30, där ex-plosionerna avtar men eldstriderna fortsätter intill 03.45.113_{McRaven beskriver hur relativ} överlägsenhet i en lyckad operation generellt uppnås inom fem minuter, och operationen är

108_{Camp. The Taliban Attack on CAMP BASTION. S. 18}

113_{House of Commons Defence Committee. Afghanistan-Camp Bastion Attack, Thirteenth} Report of Session 2013-14. Volume II, Oral and written evidence. ANNEX C och Camp. The Taliban Attack on CAMP BASTION. S. 19

(29)

Sida 29 av 36 avslutad inom 30 minuter.114 I samband med den initiala striden kan det konstateras att taliba-nerna lyckas uppnå relativ överlägsenhet. Anledningen till det är för att koalitionen inte börjar ge något nämnvärt motstånd inom de första 20–30 minuterna av anfallet och målen för taliba-nerna kan attackeras.115 Efter de inledande striderna lyckas dock inte talibanerna vidmakthålla sin överlägsenhet och ta sig ur campen utan 14 dör i striden som pågår fram till 03.45 och en tillfångatas.116 Målet med operationen var att förstöra flygplan, helikoptrar samt bekämpa per-sonal och efter att relativ överlägsenhet uppnås i samband med första eldstriden tar det mindre än 30 minuter innan målen är bekämpade.117_{Det här visar närvaro på att sårbarhetstiden} mini-merats och operationen var avklarad inom 30 minuter, oavsett senare förluster.

Ytterligare en variabel för att uppnå hastighet beskriver McRaven vara att nyttja utrustning som möjliggör hastighet. 118_{Vid genomsökningar efter anfallet konstateras det att anfallarna} var klädda i amerikanska uniformer och löparskor med vapenutrustning såsom kulsprutor, automatkarbiner och granatgevär.119_{Samtliga vapensystem var lämpliga för operationens mål} och uppgift vilket innebär att indikatorn utrustningens anpassning för operationen var närva-rande.

4.1.6 Syfte

Gällande operationens syfte berättar inte den tillfångatagne talibanen särskilt mycket. Operat-ionen i sig har ett strategiskt syfte men vad som i klartext har redogjorts för de stridande tali-banerna är oklart efter intervjuerna. I videon som släpptes på YouTube berättar en individ som liknar ledaren för gruppen om hur bomber släpps på muslimer runt om i landet. Samti-digt berättar han att attacken skall agera som någon form utav vedergällning, inte bara för människor som förolyckats, utan också för att hela islam och koranen har vanhedrats. Syftet kan således tolkas till att anfallet skall förstöra de flygplan och personalen som opererar dem.

116_{Ibid. ANNEX C}

(30)

Sida 30 av 36 På så vis förhindras möjligheterna för att fortsatt bomba talibanerna, samt hur de inte kan låta sin religion förnedras av koalitionen.120 Indikatorn att samtliga individer har förstått syftet och målet med operationen tolkas i den här studien som närvarande med hänsyn till att ett relativt tydligt syfte publicerats på internet i efterhand. Videon innehållande syftet har också varit konstruerat långt innan operationens genomförande vilket vidare tyder på tillgängligheten och medvetenheten hos dem som genomförde operationen. Att målen varit förstådda kan utvinnas ur faktumet att den tillfångatagne talibanen kunde redogöra för samtliga mål, samt att under-sökningar efter anfallet kunde spåra gruppernas felfria framryckning till respektive mål.121

Det fanns ingen planläggning på hur talibanerna skulle ta sig ur campen efter det genomförda anfallet. Chefen för brittiska joint operations trycker på vilken innebörd något sådant har för en militär. Att varje enskild taliban var beredd att dö inne på Camp Bastion är ett tydligt tecken på vilket personligt engagemang de hade till operationen.122_{McRaven trycker på} vik-ten av ett personligt åtagande bortom rimlighevik-tens gränser för uppgifvik-tens lösande.123_Genom att genomföra en operation med vetskapen om att döden kommer inträffa visar på ett närva-rande av indikatorn personligt engagemang till uppgiften.

120_{The Guardian, Taliban training camp ‘prepares Camp Bastion attack’ – video. The} Guard-ian. 2012-09-25. https://www.theguardGuard-ian.com/world/video/2012/sep/25/taliban-training- https://www.theguardian.com/world/video/2012/sep/25/taliban-training-camp-bastion-attack-video (Hämtad 2020-04-22)