“Det är en jobbig känsla, som en klump i magen hela tiden” : En kvalitativ studie kring erfarenhet samt hantering av stress och utbrändhet i arbete med ekonomiskt utsatta individer inom enheten för ekonomiskt bistånd i Södertälje.

ÖREBRO UNIVERSITET

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete Examensarbete Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

“Det är en jobbig känsla, som en klump i magen hela tiden”.

En kvalitativ studie kring erfarenhet samt hantering av stress och utbrändhet i

arbete med ekonomiskt utsatta individer inom enheten för ekonomiskt bistånd i

Södertälje.

Rafi Amer Hanna

”DET ÄR EN JOBBIG KÄNSLA, SOM EN KLUMP I MAGEN HELA TIDEN” En kvalitativ studie kring erfarenhet samt hantering av stress och utbrändhet i arbete med ekonomiskt utsatta individer inom enheten för ekonomiskt bistånd i Södertälje.

Rafi Amer Hanna Örebro universitet

Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Socialt arbete

Examensarbete

Kandidatnivå, 15 högskolepoäng HT 2020

Sammanfattning

Studiens syfte har varit att undersöka upplevelser, erfarenheter samt hantering av stress och utbrändhet inom socialt arbete med egen försörjning inom socialtjänsten, Södertälje kommun. Studien är av kvalitativ art med intervjuer som hjälpmedel. Intervjupersonerna är specifikt socialsekreterare som arbetar inom enheten för egenförsörjning. Den här studien utgår från det hermeneutiska synsättet som innebär att forskaren ska kunna förstå vilket perspektiv som texten har. Till denna uppsats har två huvudsakliga teorier tillämpats, vilka är KASAM och Murphys teori. Något som tydligt visades under intervjuerna var att arbetsbördan, otydliga riktlinjer samt brist på deltagande från ledningen var de största anledningarna till att stress uppstod. Att begränsa sina arbetsuppgifter, ställa krav på tydligare riktlinjer samt ställa krav på delaktighet vid beslutstagande var de viktigaste sätten att hantera av stress på jobbet som socialsekreterarna tillämpade. Denna uppsats kan bidra till ökad förståelse kring stress och utbrändhet inom socialtjänsten och även bidra med praktisk nytta i form av copingstrategier som kan tillämpas för att motverka stress och utbrändhet.

”IT IS A TOUGH FEELING, LIKE A LUMP IN YOUR STOMACH AT ALL TIME” A qualitative study of experience and coping of stress and burnout when working with economically vulnerable people in the financial assistance unit.

Rafi Amer Hanna Örebro University School of Law

Psykology and Social Work

Social Work Undergraduate Essay 15 credits Fall 2020

Abstract

The aim of this study has been to examine experiences and coping of stress and burnout in the social welfare department for self sufficiency, Sodertalje municipality. The study is based upon a qualitative study, using interviews as a tool. The interviewed respondents are

specifically social workers in the unit for self sufficiency. The hermeneutic approach has been applied in this study, which means that the researcher needs to understand the context of the texts. Two main theories have been applied in the study, which are KASAM and

Murphy's theory. Results showed that the biggest indicators that resulted in stress are work burden, unclear guidance and lack of involvement in the organization. The main managing tools for stress are limiting the work burden, demanding the management to produce clearer working guidelines and demanding more participation in decision makings from the

management. This study can contribute to an increased understanding of stress and burnout in the social welfare services and also work as a practical benefit in form of coping strategies that can be applied to counteract stress and burnout.

Key words: Social worker, stress, burnout, manageability and work-related stress.

Förord

Ett stort tack till samtliga respondenter som har medverkat i studiens utförande genom att svara på intervjufrågorna. Det är med hjälp av respondenterna som det empiriska resultatet har kunnat samlas in. Jag vill även tacka min chef på socialtjänsten som har gett mig utrymme att utföra intervjuerna samt varit behjälplig med att hitta rum där intervjuerna har genomförts. Även ett stort tack till min otroligt duktiga handledare Lia Ahonen som med sin kompetens och driv har hjälpt mig att genomföra denna uppsats.

Innehåll

1. Inledning ... 6

1.2. Problemformulering ... 7

1.3. Syfte och frågeställningar ... 8

2. Tidigare forskning ... 8

2.1 Stress och utbrändhet i arbetslivet ... 8

2.2 Fysiska samt psykiska symptom på stress och utbrändhet ... 9

2.3 Strategier vid hantering av arbetsrelaterad stress. ... 10

3. Definition av centrala begrepp ... 11

3.1 Stress ... 11 3.2 Utbrändhet... 11 4. De teoretiska utgångspunkterna ... 12 4.1. KASAM ... 12 4.2. Murphys teori ... 13 5. Forskningsmetod ... 14 5.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter ... 15 5.2 Informationssökning ... 16 5.3 Tillvägagångssätt ... 16 5.4 Urval ... 17 5.5 Analysmetod ... 17

5.6 Trovärdighet och tillförlitlighet ... 19

5.7 Metoddiskussion ... 19

5.8 Etiska överväganden ... 19

6. Studiens resultat och analys ... 20

6.1 Upplevelser av stress och utbrändhet ... 21

6.2 Erfarenhet av stress och utbrändhet ... 23

6.3 Hantering och motverkan av stress och utbrändhet ... 26

7. Diskussion ... 29

7.1 Praktiska implikationer för socialt arbete ... 31

7.2 Studiens styrkor och begränsningar ... 32

7.3 Förslag till vidare forskning ... 32

8. Referenser ... 33

9. Bilagor... 38

6

1. Inledning

För många svenskar är stress vanligt förekommande på arbetsplatsen (Petersson 2012). Detta kan liknas vid ett socialt dilemma som inte bara påverkar den individuelle arbetstagaren, utan också samhällsekonomin i stort. En tydlig indikator på sambandet mellan arbetslivet och stressrelaterade komplikationer har framgått genom att ökningen av arbetsskadeanmälningar till följd av organisatoriska och sociala faktorer ökade under 2000-talet (Petersson, 2012). Socialtjänsten är en kommunal organisation som har särskilt hög arbetsbelastning. Det är vanligt att den upplevda stressen påverkar socialarbetarnas hälsa negativt och även deras möjligheter att utföra ett kvalitativt arbete (Welander, Astvik och Hellgren, 2017). Forskning visar att stress ofta kan uppstå när krav och förväntningar som ställs på den anställda är på en högre nivå än vad hen mäktar med. Stress kan även uppstå vid understimulerade och

monotona arbeten. Detta kan i sin tur även påverka den anställdes produktivitet och hälsa (Arbetsmiljöverket, 2002). Enligt en rapport från Försäkringskassan år 2015 bekräftas även denna bild. Rapporten visade att de flesta yrkena låg under genomsnittet kring sjukskrivna per 1000 anställda med undantag från socialarbetare som i sin tur istället låg över snittet (Försäkringskassan 2015).

Stress kan beskrivas som en förändring i en individs fysiska och eller psykiska mående. Stress uppkommer som en fysisk eller psykisk respons på situationer som individen upplever som utmanande, och i sin tur kräver en stor del psykisk eller fysisk ansträngning. Stress kan antingen vara positiv eller negativ beroende på intensitet och långvarighet. Kortvarig stress kan leda till att individer uppnår sina mål och har mer energi under en kortare period. Långvarig stress med hög intensitet kan istället vara skadligt och leda till utbrändhet (Colligan & Higgins, 2000).

Utbrändhet brukar definieras som ett psykologiskt syndrom som en följd av långvariga och intensiva stressfaktorer på arbetsplatsen. En individ som lider av utbrändhet upplever en känsla av överväldigande utmattning, känsla av ineffektivitet samt känsla av avskildhet från arbetet. Första reaktionen på utbrändhet är utmattning och individen känner sig vilsen och distanserad. Individen känner sig då även otillräcklig på sin arbetsplats vilket leder till att arbetsuppgifterna inte utförs och på längre sikt kan utbrändhet leda till depression (Mashlach, 1986).

Stress och utbrändhet kan ge både psykiska och fysiska symptom och allra vanligast är en kombination av båda kategorierna. Vanliga psykiska symptom är ångest, oro, frustration, fientlighet, aggression samt otålighet. Fysiska symptom manifesteras ofta i form av huvudvärk, ryggsmärta, yrsel, hjärtklappningar samt förhöjt blodtryck. Personer som upplever påtaglig stress under en längre period löper högre risk för bröstsmärta, astma, hjärtsjukdomar samt påtaglig huvudvärk (Larazus, 2000).

För att kunna förstå arbetsrelaterad stress har Murphy (2005) och Antonovsky (2005)

utvecklat två teorier. Dessa teorier beskriver olika sammanhang där stress kan uppstå och hur olika copingstrategier kan användas för att minska negativ påverkan på individen.

7

Hanteringen av stress i olika sammanhang kan vara en avgörande faktor kring hur individer klarar av stressade situationer i olika delar av livet (Antonovsky, 2005). Murphy (2005) och Antonovsky (2005) skriver att en effektiv strategi för att hantera stress kan fungera som en buffert för att undvika att stressnivån inte eskalerar. Detta kan i sin tur minska risken för långsiktiga negativa konsekvenser. Murphy (2005) beskriver att det finns strategier för att hantera arbetsrelaterad stress på olika nivåer inom en organisation. Dessa strategier behöver således finnas på olika plan både inom organisationen och hos den individuella medarbetaren. Stress inom socialtjänsten är enligt tidigare forskning vanligt förekommande hos

socialsekreterare. Det är därför viktigt att ha uttalade stresshanteringsstrategier inom socialtjänsten, eftersom de har visat sig ha en positiv effekt (McFadden, Campbell,

Taylor, 2014). Det finns två olika perspektiv på stresshantering, den aktiva och den passiva. Den aktiva strategin har visat sig vara mer framgångsrik inom arbetssektorn. Denna strategi syftar till att den anställde ständigt försöker finna aktiva strategier för att hantera stress. Den passiva strategin innebär att medarbetaren undviker konversationer eller tankar om stressiga situationer. Stressen upplevs därmed inte i samma utsträckning (Anderson, 2005).

1.2. Problemformulering

Stress och utbrändhet på arbetsplatsen är ett dilemma som särskilt drabbat socialsekreterare inom socialtjänsten (Welander et.al., 2017). Stress och utbrändhet kan i sin tur leda till stora psykiska och fysiska besvär som påverkar individens mående och prestation på arbetsplatsen (Larazus, 2000). Långvarig stress som inte hanteras på rätt sätt kan leda till ett högre antal sjukskrivningar. Detta kan sedan på längre sikt ha negativa samhällsekonomiska och

hälsorelaterade konsekvenser (Petersson, 2012). Tidigare forskning har påvisat att stress ofta uppstår när orimliga krav och förväntningar ställs på den anställda (Arbetsmiljöverket, 2002). Stresshantering är en lösning som i sin tur kan bidra till en minskning av sjukskrivningar och leda till förbättrad hälsa samt ökad arbetsmoral (Antonovsky, 2005).

Socialsekreterare inom socialtjänsten i Södertälje kommun är några av de mest drabbade av stress och utbrändhet i Sverige. Detta har framgått i en undersökning om arbetsförhållanden inom socialtjänsten som har utförts av forskare vid Stockholms universitet och fackförbunden Vision och SSR. Undersökningen heter “Stress och tidsbrist för socialtjänsten” och belyser att hälften av personalen i Södertälje kommun uppger att det råder stor tidsbrist vid utförandet av arbetsuppgifter (SVT, 2016). Föreliggande studie syftar därför till att i detalj studera på vilket sätt personal inom den aktuella enheten upplever sin situation, vilka fysiologiska och psykologiska symptom som beskrivs och vilka strategier som används för att minska den upplevda stressnivån.

8

1.3. Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap kring stress och utbrändhet hos socialsekreterare inom Södertälje kommun, mer specifikt enheten för egen försörjning. Vidare är syftet att svara på hur och i vilka sammanhang en arbetssituation upplevs som stressande, hur socialsekreterare upplever de fysiska och psykiska symptomen på stress och utbrändhet samt vilka strategier socialsekreterare beskriver att de tillämpar för att hantera stress och utbrändhet.

Studiens syfte besvaras genom följande frågor

1. Hur och i vilka sammanhang upplevs arbetssituationen som stressande av socialsekreterare vid arbete inom ekonomiskt bistånd.

2. Hur upplever socialsekreterare vid enheten för ekonomiskt bistånd de fysiska samt psykiska symptomen på stress och utbrändhet?

3. Vilka strategier beskriver socialsekreterare att de tillämpar för att hantera stress och utbrändhet samt vilka hinder och möjligheter finns det vid användning av dessa strategier?

2. Tidigare forskning

2.1 Stress och utbrändhet i arbetslivet

Stress och utbrändhet har blivit ett vanligt förekommande problem inom många yrken. Nationell och internationell forskning har fokuserat på hur vanligt förekommande dessa fenomen är. Vilka konsekvenser de har för både samhället och individen samt hur långsiktiga negativa konsekvenser kan undvikas. I en studie utförd av folkhälsomyndigheten år 2018 så framgick det att 16 % av den svenska befolkningen i åldrarna 16–84 år kände sig stressade. Stress är även ett fenomen som successivt har ökat från 2006 fram till 2020 både bland män och kvinnor i det svenska samhället (Folkhälsomyndigheten, 2020). I Storbritannien har studier visat att mellan 2019–2020 så drabbades ungefär 828 000 arbetare av arbetsrelaterad stress och depression. Detta representerar 2 440 personer per 100 000 arbetare i landet och har i sin tur resulterat i att 17.9 miljoner arbetsdagar har gått till spillo. Under 2019–2020 så var stress och depression anledningen till 51% av alla arbetsrelaterade sjukdomsfall och 55 % av alla dagar som förlorats på grund av arbetsrelaterade sjukdomar. Stress och depression har ökat markant i Storbritannien under de senaste åren i jämförelse med föregående år (Health and Safety Executive, 2020). Socialtjänsten i Sverige är extra drabbad av sjukskrivningar på grund av hälsokomplikationer. Under år 2015 så var socialsekreterare en av Sveriges grupp med flest sjukskrivningar per 1000 anställda (Försäkringskassan 2015).

En extrem form av långvarig stress som har studerats kring inom olika yrken är utbrändhet. Tidigare studier har även visat att utbrändhet specifikt drabbar personer som arbetar inom

9

socialt påfrestande yrken (Cordes & Dougherty, 1993; Maslach & Jackson, 1981). Olika yrken upplevs som stressiga på olika nivåer. Tidigare forskning har visat att det finns stora skillnader i hur medarbetare inom olika yrken beskriver detta (Johnson, Cooper, Cartwright, Donald & Taylor, Millet, 2005) Ett flertal studier har gjorts kring stress inom olika yrken där det framkommer att anställda inom sociala yrken upplever en stress som är över medel. Exempel på dessa yrken är lärare (Travers & Cooper, 1993), vårdarbetare (Cooper, Clarke, Rowbottom (1999), sjuksköterskor och socialsekreterare (Kahn, 1993) samt

ambulanspersonal (Young & Cooper, 1999), bara för att nämna några yrken. Slutsatsen i Johnson et al. (2005) jämförande artikel av olika yrken är dock tydlig, medarbetare inom hjälpande och sociala yrken upplever i relation till andra yrken en högre grad av stress. Studier har även visat att det finns indikatorer på att personer som arbetar med sociala yrken, såsom sjuksköterskor och socialsekreterare löper en större risk att utsättas för känslomässig utmattning. Detta beror på att anställda inom dessa professioner ofta arbetar med

känslomässigt och intensivt laddade frågor (Kahn, 1993) Efter en kraftig ökning av

långtidssjukskrivningar i slutet av 1990 talet och början av 2000-talet gav Socialstyrelsen ut rapporten "utmattningssyndrom - stressrelaterad psykisk ohälsa" (Socialstyrelsen, 2003) Rapporten gjordes i syfte att finna motivet bakom dessa långtidssjukskrivningar. Resultaten visade att det största antalet sjukskrivningar återfanns bland annat inom skola och

socialtjänsten. Resultatet av rapporten som gjordes visade tydligt att dessa

långtidssjukskrivningar var relaterade till stress på arbetsplatsen (Socialstyrelsen, 2003).

2.2 Fysiska samt psykiska symptom på stress och utbrändhet

Tidigare forskning har visat att det finns ett tydligt samband mellan stress på arbetsplatsen och psykisk samt fysisk ohälsa (Johnson et al., 2005). Bland annat så har tidigare forskning visat att personer som arbetar inom vård, lärare samt som socialsekreterare upplever en sämre psykisk och fysisk hälsa i relation till andra yrken (Johnson et al., 2005). Vanliga fysiska symptom som kan relateras till stress och utbrändhet är bland annat sömnsvårigheter, huvudvärk, hjärtklappningar och förhöjt blodtryck (Lazarus, 2000). I kombination med psykiska symptom uppstår också ofta emotionella svårigheter såsom depression och

emotionell utmattning (Perski, Grossi, Evengård, Blomqvist, Ylibar, & Orth-Gomer, 2002).

Det är väl dokumenterat att utmattningssyndrom är en reaktion på långvarig stress. Utmattningssyndrom uppstår sedan när det inte funnits någon möjlighet till återhämtning efter en lång period av stress. Tidigare studier har visat att symptom som kan uppstå vid stress och utbrändhet kan delas upp i olika faser. Den prodromala fasen syftar till perioden då stress först uppstår och ofta manifesteras i ospecifika symptom. Dessa symptom kan uttrycka sig i både fysiska och psykiska symptom. Dessa är i form av magproblem, hjärtklappning, spännings värk i nacke, sömnproblem samt koncentrationssvårigheter. Den akuta fasen är perioden då stressen har etablerat sig och brutit ut. Under denna period så kan enkla vardagssysslor kännas jobbiga. Symptom som kan uppstå vid akut stress kan vara, ångest, oro, frustration, fientlighet, förhöjt blodtryck, hjärtklappningar, yrsel, huvudvärk, ryggsmärta,

10

smärta i käken, koncentrationssvårigheter samt en känsla av förvirring (Lazarus, 2000). Denna fas visar på liknande symptom som den prodromala fasen, dock så är återhämtning inte möjlig i den akuta fasen (DU-projektet 2012:34f)

Mashlach (1986) menar att individens inre egenskaper är avgörande för hur individen hanterar sina yttre känslor. Individer upplever stress och utbrändhet på olika sätt och kan skilja sig personer sinsemellan. Mashlach (1986) menar vidare att upplevd stress också kan påverkas av yrkesval. Vissa yrken kan påverka individen både psykiskt och fysiskt, vilket i sin tur kan leda till utbrändhet (Mashlach, 1986). Mashlach (1986) skriver vidare att första reaktionen på utbrändhet är utmattning som senare övergår till att individen känner sig vilsen och distanserad. Individen blir mindre intresserad av sitt arbete. Som nästa steg känner individen att denne inte är tillräcklig. Arbetsuppgifterna blir inte gjorda och en känsla av depression kan träda fram. Typiska tecken som drabbar individen är huvudvärk, magont och sjukdomar, blodtrycket skjuter i höjd, värk i muskler och trötthet. Individen börjar känna ångest och sömnsvårigheter och i vissa fall förekommer konsumering av alkohol och droger (Mashlach, 1986).

2.3 Strategier vid hantering av arbetsrelaterad stress.

Stresshanteringsstrategier är en viktig del i att förebygga arbetsrelaterad utbrändhet och långvariga sjukskrivningar. Utbrändhet på arbetsplatsen introducerades och studerades som ett viktigt koncept redan på 1970 talet. Utbrändhet har genom åren definierats som upplevd fysisk, känslomässig samt psykisk utmattning som kan uppstå genom långvariga och dåliga arbetsplatsförhållanden (McFadden et al., 2014). Inom Socialtjänsten (och andra

organisationer) är det viktigt att undersöka vilka strategier den enskilde medarbetaren använder sig av för att hantera stress. Det är dock även lika viktigt att undersöka hur organisationen arbetar för att minska stressen hos medarbetare. Om organisationen inte ger utrymme för att applicera individuella strategier, är det svårt för medarbetare att uppnå sina mål. Flera specifika undersökningar har gjorts som handlar just om socionomyrket

(McFadden et al., 2014). Nordick (2002) visade att socialsekreterare hanterade sin stress genom ett flertal olika ”copingstrategier”. Dessa strategier var bland annat att bemöta risker och utmaningar, finna mening och syfte på arbetsplatsen, förvänta sig det oväntade, ha realistiska förväntningar, uppnå kompetens och självförtroende, finna stöd hos kollegor och chefer samt upprätthålla ett meningsfullt privatliv.

Stresshanteringsstrategier beskrivs ofta som aktiva (konfronterande) eller passiva (undvikande). Aktiva strategier innebär att den anställde aktivt försöker att hantera den stressade situationen. Passiva strategier å andra sidan innebär exempelvis att den anställde undviker att prata eller tänka på den stressiga situationen (Anderson, 2005). I en studie utförd av Anderson (2005) framkom det att den vanligaste copingstrategin var att aktivt bemöta stressen genom kognitiv omstrukturering. Kognitiv omstrukturering syftar till att en anställd aktivt ändrar sin tankeprocess. Detta kan göras genom att exempelvis tacka nej till

arbetsuppgifter utan att känna skuld och sedan aktivt lösa problemet genom att bemöta stressen med handlingar.

11

Copingstrategier används i olika former beroende på nivån av utbrändhet. Aktiva

copingstrategier ses dock som mer effektiva. I en studie utförd av Aclaro-Lapidario (2007) framgick det att de tre vanligaste copingstrategierna för att hantera stress var att tala med kollegor eller partner, motionera samt luncha utanför jobbet. Detta styrker även Andersons (2000) studie som upptäckte att risken för utbrändhet är lägre vid tillämpning av en aktiv copingstrategi. Bristen på studier kring strategier som tillämpas vid upplevd stress och utbrändhet är dock sparsam. Denna studie är således av relevans för fortsatt forskning inom detta område.

3. Definition av centrala begrepp

Arbetsrelaterad stress benämns som en komplicerad psykologisk konstruktion som i sin tur inledningsvis behöver brytas ner i ”vanlig” stress. Definitionen av stress kan beskrivas som en förändring i en individs fysiska och eller mentala status (Colligan & Higgins, 2008). Stress är i sin tur en fysisk eller psykisk respons på situationer som individen upplever som någon form av hot (Krantz et al,1985; Zimbardo et al, 2003). Colligan & Higgins (2008) beskriver stress som en respons på situationer som individen upplever som utmanande och i sin tur kräver en stor del fysisk eller psykisk ansträngning. Stress kan i sin tur delas in i positiv och negativ stress. Positiv stress han hjälpa individen att nå sina mål samt ge individer motivation att utmana sig själva till att klara sina angivna uppgifter. Negativ stress är dock en mer

allvarlig typ av stress som i sin tur kan leda till att individer upplever en signifikant nivå av känslomässiga svårigheter. Negativ stress kan även i värsta fall leda till psykisk ohälsa. Långvarig stress med hög intensitet kan vara skadlig för hälsan och leda till utbrändhet (Colligan & Higgins, 2008).

3.2 Utbrändhet

Begreppet utbrändhet kan definieras på flera olika sätt. Mashlach (1986) definierar begreppet utbrändhet som psykologiska syndrom som en respons på kroniska stressfaktorer på

arbetsplatsen. Mashlach (1986) menar att de tre viktigaste dimensionerna är, överväldigande utmattning, känsla av avskildhet från arbetet samt en känsla av ineffektivitet och dålig prestation. Dessa tre dimensioner används som screeningkriterier för utbrändhet (Mashlach, 1986).

Individens känslor och upplevelser kan också komma att påverka och utveckla utbrändhet på en arbetsplats. Det finns olika faktorer som exempelvis miljön, omgivning, chefen och kollegor som kan orsaka stressiga situationer hos individen och som sedan kan leda till utbrändhet. Andra faktorer som kan leda till utbrändhet kan vara ekonomiska och psykologiska svårigheter (Maslach & Leiter, 1996).

12

4. De teoretiska utgångspunkterna

4.1. KASAM

Orsaker till stress och utbrändhet är något som tidigare har studerats. Aaron Antonovsky forskade kring hälsotillstånd avseende kvinnor som var överlevare från förintelsen.

Observationerna visade att hälsotillståndet i stor utsträckning var god vilket förklarades med att de mot alla odds som ställts emot dem, ändå kunde finna en känsla av sammanhang (KASAM) (Antonovsky, 2005). Huvudpunkten med teorin är ”hälsans orsaker” även kallad för salutogenes. Antonovsky (2005) menar att alla individer i sin tur befinner sig i en form av skala mellan sjukdom och hälsa. Vidare delar Antonovsky (2005) upp KASAM i tre delar, hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. En persons mående påverkas sedan beroende på samspelet mellan dessa, ju högre KASAM en individ har desto bättre mår personen. Dessa delar kan i sin tur vara en avgörande faktor kring hur individer klarar av stressade situationer i olika delar av livets utmaningar (Antonovsky, 2005). KASAM består av ett antal centrala begrepp som beskrivs nedan.

Begriplighet

Begreppet begriplighet är enligt Antonovsky (2005) en förklaring kring hur pass hög nivå en individ uppfattar information på arbetet. En arbetsplats med ordnad, sammanhängande, tydlig och strukturerad information samt en arbetsplats med kaotisk, oordnad, slumpmässig,

oförklarlig samt oväntad information kan påverka nivån på upplevd begriplighet (Antonovsky, 2005)

Hanterbarhet

Begreppet hanterbarhet innebär i vilken utsträckning en individ upplever att resurser finns tillgängliga för att hantera och bemöta de olika krav som ställs av de stimuli som individen blir påverkad av (Antonovsky, 2005).

Meningsfullhet

Meningsfullhet menar Antonovsky (2005) är en skala på hur individer uppfattar att deras medverkan och delaktighet i olika processer i sin tur kan leda till att deras öde skapas samt hur deras dagliga erfarenheter kan påverkas (Antonovsky, 2005)

Enligt Antonovsky (2005) är dessa begrepp av ytterst relevans vid undersökningar kring individens mående i utsatta situationer. Denna teori kan ge grund för att kunna ställa resultatet mot teorin för att sedan kunna göra en koppling mellan socialsekreterarnas upplevelser och hantering av stress, samt jämföra detta med vad tidigare forskning har kommit fram till.

13

4.2. Murphys teori

Med fokus på arbetsrelaterad stress delar Murphy (2005) upp faktorer som finns i

arbetssituationen i fem olika kategorier. (1) faktorer unika för jobbet, (2) individens roll i organisationen, (3) utvecklingsmöjligheter, (4) interpersonella arbetsrelationer och (5) organisationskultur/ klimat. Varje kategori visar på hur stress kan uppstå specifikt i

sammanhang då det uppstår en konflikt mellan den anställde samt vad som förväntas av den anställde. Positiv stress kan övergå till negativ stress i det fall den anställde inte har koll på situationer som uppstår (Colligan & Higgins, 2008). De olika kategorierna beskrivs mer ingående nedan.

Faktorer unika för jobbet

Inom denna kategori så försöker den anställde att hantera de specifika arbetstimmarna på jobbet, takten som den anställde förväntas upprätthålla, nivån på självständigheten inom arbetsmiljön, meningsfullhet på jobbet samt arbetsbörda (Colligan & Higgins, 2008). Dessa förutsättningar finns på alla arbetsplatser, dock kan stora avvikelser kring dessa faktorer leda till hälsokomplikationer samt minskad arbetsproduktivitet (MacDonald, 2003).

Individens roll i organisationen

Denna kategori beskriver den anställdes nivå av ansvar på arbetsplatsen. Det finns tillfällen inom organisationer med en hierarkisk struktur då den anställde behöver utföra flertal funktioner inom organisationen. Stressen som uppstår kan utgöra ett hot mot den anställdes hälsa i det fall individen måste utföra flertal tvetydiga uppgifter samtidigt utan rätt

förutsättningar. Tvetydighet uppstår inom organisationen när ledningen inte har tydligt definierat den anställdes arbetsroll. Detta kan i sin tur leda till förvirring kring den anställdes ansvarsområden samt förväntat resultat av den anställdes arbete (Colligan & Higgins, 2008). Utvecklingsmöjligheter

Denna kategori syftar till möjligheterna till att utvecklas inom organisationen. Om en anställd upplever att hen inte har några möjligheter att utvecklas inom organisationen eller har mer ansvar än vad hen mäktar med kan det leda till en ohållbar stress. Anställda sitter i många fall i en position där de inte känner att de har en möjlighet att visa framfötterna eller vara kreativa i sitt arbete (Colligan & Higgins, 2008) Detta kan i sin tur leda till att den anställde känner sig fastbunden i en position utan någon form av framtidsmöjlighet. Genom att ledningen

vägleder den anställde och öppnar upp möjligheten för utveckling inom organisationen så kan denna form av stress minskas (Anderson & Pulich, 2001).

Interpersonella arbetsrelationer

Denna kategori beskriver de inhemska relationerna inom en organisation. Arbetsrelaterad stress inom denna kategori syftar till att beskriva stress som uppstår vid problematiska relationer mellan anställda. Kategorin syftar även till att beskriva stress som uppstår mellan anställda och ledningen. Skadlig stress kan uppstå då en individ blir utsatt för trakasserier,

14

hot, mobbning samt diskriminering. Inom denna kategori så faller även överarbete in, vilket betyder att om en anställd får fler uppgifter än vad hen mäktar med så kan en ohälsosam stress uppstå (Colligan & Higgins, 2008).

Organisationskultur/klimat

Den femte och sista kategorin syftar till att beskriva stress relaterat till den övergripande organisationsstrukturen och klimat. Inom denna kategori så beskrivs främst hur

kommunikation, ledningsstyre samt grad av deltagande i beslut kan påverka den sökandes stressnivå. Som grund i denna kategori så beskrivs det att ju högre grad av självbestämmande den anställde har samt den anställdes möjlighet att påverka beslut inom organisationen, desto mindre ohälsosam stress uppstår för individen (Israel, House, Schurman, Heaney & Mero, 1989).

5. Forskningsmetod

Syftet med denna studie har varit att få ökad förståelse för hur stress och utbrändhet manifesteras inom arbete vid ekonomiskt bistånd hos socialtjänsten samt vilka fysiska och psykiska symtom som kan uppstå och strategier för att hantera stress. Tonvikt ligger på den enskilde socialsekreterarens egna upplevelser och uppfattningar. För att kunna svara på frågan används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Enligt Bryman (2018) så är en kvalitativ forskningsstrategi främst induktiv vilket betyder att denna metod främst är tolkande och konstruktionistisk (Bryman, 2018). Målet är att specifikt undersöka socialsekreterares uppfattningar och upplevelser inom en specifik bransch i en specifik stad. Den kvalitativa undersökningsmetoden gör det möjligt att undersöka upplevda känslor och tankar på ett mer utförligt sätt än den kvantitativa metoden som uppfattas som mer statiskt (Ahrne & Svensson, 2015). Enligt Backman (2016) är det vanligt att den kvalitativa metoden innehåller begrepp som i sin tur är abstrakta. Exempel på dessa begrepp är interaktion, stress, organisation samt självbild (Backman, 2016) Detta förhållningssätt passar speciellt in på denna undersökning då ett öppet förhållningssätt till intervjupersonerna samt den insamlade data behöver finnas. Enligt Bryman (2018) så används en kvantitativ metod främst för att undersöka genom statistik samt för att kunna generalisera till en större population (Bryman, 2018) Målet med studien är inte att generalisera statistiskt utan att specifikt kunna få en ökad förståelse för socialsekreterares upplevelser och uppfattningar. Valet av en kvalitativ metod var således ett givet val.

15

5.1 Vetenskapsteoretiska utgångspunkter

Inom kvalitativa studier är det av stor vikt vart forskaren väljer att placera sig i förhållande till diverse idealistiska positioner. Vikt läggs också vid att ha en medvetenhet kring den sociala verkligheten som studeras (Eliasson, Lappalainen, Jacobsson, Meeuwisse & Swärd, 2008). Den här studien utgår från det hermeneutiska synsättet som innebär att forskaren ska kunna förstå vilket perspektiv som texten har. Detta innebär att forskaren behöver vara medveten om den sociala och historiska kontexten i studien (Bryman, 2016) Forskaren har således i studien försökt att tolka samt förstå det respondenterna har förklarat på en djupare nivå. Vidare har respondenternas svar tolkats utifrån den kontext som var rådande samt deras tidigare erfarenheter. Syftet med denna studie har varit att bidra med ökad kunskap kring stress och utbrändhet hos socialsekreterare i Södertälje kommun. Detta genom att undersöka socialsekreterarnas egna erfarenheter av fenomenet. Det blir således relevant att försöka finna förståelse för respondenternas perspektiv. I denna studie har således det hermeneutiska synsättet varit det mest lämpade alternativet för att kunna få en fördjupad förståelse av vad respondenterna försökt att förmedla.

Mer specifikt, i föreliggande studie, används den hermeneutiska cirkeln som utgångspunkt. Denna cirkel kan beskrivas som grundförståelse ---->tolkning---> ny och förbättrad

förståelse. Vidare syftar cirkeln till att beskriva hur tolkningar växer fram i en cirkulär rörelse genom en individs förståelse och möten med nya idéer och erfarenheter. Detta resulterar sedan i att ny förståelse uppstår. I denna studie så har en grundförståelse redan funnits kring stress och utbrändhet och genom intervjuer med respondenterna som har egna erfarenheter av ämnet så har sedan en ny förståelse uppstått kring det studerade ämnet. Denna nya förståelse är således förbättrad, eftersom forskaren har försökt att tolka och förstå det respondenterna har förklarat, på en djupare nivå.

16

5.2 Informationssökning

Tidigare forskning som har tillämpats i denna studie har främst extraherats från databaser från Örebro universitet. Den huvudsakliga databasen som har använts för att hitta både nationell samt internationell forskning har varit Primo och även Google Scholar. Vid sökning på databasen Primo så har forskaren valt att tillämpa vetenskapligt granskade artiklar för att kunna stärka tillförlitligheten i källan. Forskaren har även använt sig av inklusions- och exklusionskriterier för att kunna hitta relevant forskning. Inklusionskriterier betyder att flertal krav måste uppfyllas i en källa för att den ska kunna ingå i forskningen. Exklusionskriterier betyder däremot att forskaren väljer att smalna av studiens material och exkluderar det innehåll som inte är relevant för studien eller uppfyller kriterierna för studien (Booth, Sutton & Papaioannou, 2016). Dessa kriterier var att välja ut relevanta vetenskapliga artiklar där det har studerats kring hantering av stress och utbrändhet och även fysiska och psykiska

symptom på stress och utbrändhet. En del sökord som användes vid artikelsökning var “burnout”, ”stress”, “stress in social welfare offices”, “stress och utbrändhet inom

socialtjänsten”, “coping strategies stress”, “burnout” och “stress in different occupations”. Syftet med att dessa ord tillämpades var att hitta artiklar samt doktorsavhandlingar som passade in i studiens syfte och frågeställning. Målet har varit att hitta ny forskning som är aktuell men äldre forskning som är vida accepterat har också tillämpats. Att forskningen är av äldre karaktär kan ha en påverkan eftersom att samhället är ständigt föränderligt och

forskning kan således i sin tur även utvecklas med tiden. Den forskning som är av äldre karaktär i denna studie är dock relevant även i dagens samhälle eftersom att flertal nya artiklar och studier tillämpar dessa forskningar och styrker dessa. Forskningarna som har valts i denna studie är även vida accepterade inom forskning kring stress och utbrändhet.

5.3 Tillvägagångssätt

Till denna studie har sex semistrukturerade intervjuer genomförts. Intervjupersonerna har haft utrymme att uttrycka sig fritt och svara öppet på frågor. Med det har svaren varit uttrycksfulla med egna upplevelser och erfarenheter samt känslor. Denna typ av intervjuform där

intervjupersonerna får uttrycka sig fritt blir en viktig aspekt för en fördjupad kunskap om respondentens upplevelser (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Genom att samla svaren ges en stor mängd data om flera individers reflektion och perspektiv på ett fenomen eller en

frågeställning (Ahrne & Svensson, 2015). I den här studien har intervjupersonerna fått utrymme att diskutera kring de ställda frågorna och även ställt frågor tillbaka till intervjuaren för att utveckla frågan. Detta har lett till djupare diskussioner kring deras upplevelser av symptom och hantering av stress.

Första steget vid genomförande av intervjuerna i denna studie har varit att boka ett rymligt och ljust rum som samtliga intervjuer har genomförts i. Detta för att miljön ska vara så likartad som möjligt för samtliga respondenter. Samtliga respondenter valde att lämna samtycke kring att bli inspelade under hela intervjun. Inspelningar har gjorts digitalt för att undvika risken för att missa viktig information. Detta tillvägagångssätt utfördes för att fånga

17

detaljerna i analysen samt att fånga intervjupersonernas egna svar och ord i enlighet med (Bryman, 2018). Det inspelade materialet har sedan transkriberats och de mest vanliga svaren har sedan tematiserats för att det ska finnas en struktur som sedan kan tillämpas i resultatet och analysen. Bryman (2018) skriver att grundläggande inslag vid förberedelsen och

utformningen av intervjuguide är att bland annat följa en struktur där intervjufrågorna ställs i samma ordning till samtliga respondenter. I denna studie har samma intervjuguide tillämpats på samtliga respondenter och ordningen på frågorna har varit samma. Detta för att samtliga respondenter ska få så likartade förutsättningar som möjligt vid svar på intervjufrågorna. Språket ska vara begripligt och lättförståelig för att undvika missförstånd och ledande frågor ska undvikas i en intervju (Bryman, 2018). I den här studien så har frågorna varit enkla för att respondenterna ska kunna ge uttömmande svar och för att risken för misstolkning av frågan ska minimeras.

Bryman (2018) skriver att om intervjuaren säger för mycket kan det leda till passivitet hos intervjupersonen. Är det tvärtom och intervjuaren säger för lite kan det leda till att

intervjupersonen får känslan av att svaren inte är i den utsträckning intervjuaren efterfrågar. I den här studien har respondenterna troligen kunnat svara på frågorna utan att intervjuarens åsikter påverkar svaren. Detta genom att inga ledande frågor har ställts till respondenterna. Dock så har motfrågor tillämpats för att motverka passivitet hos respondenten.

Samtliga intervjuer tog ungefär 1 timme och 30 minuter med 10 minuters paus efter ungefär 45 minuter. Detta för att ge respondenterna tid för återhämtning för att sedan kunna besvara frågorna lika utförligt under hela intervjun.

5.4 Urval

Urval är ett begrepp som syftar till att förklara vilka personer som har valts för att svara på intervjufrågorna samt hur en forskare har valt ut dessa specifika individer. Bryman (2018) beskriver flera olika metoder för att välja ut intervjupersoner. I den här studien valdes ett målstyrt urval. Ett målstyrt urval används brett i kvalitativa undersökningar och innebär att urvalet görs utifrån det mål som forskningen har. Urvalet består av sex intervjupersoner som arbetat minst i tre år inom ekonomiskt bistånd. Detta har valts för att säkerställa erfarenhet kring arbete med ekonomiskt utsatta personer.

Målstyrt urval var således den bästa metoden att tillämpa för att kunna få en så tydlig analys som möjligt. Detta för att kunna besvara studiens forskningsfrågor.

5.5 Analysmetod

Det transkriberade materialet är en ordagrann redogörelse av respondenternas svar, med undantag för upprepningar av samma mening eller ord samt grammatikfel. Exempelvis om man har sagt ”en” istället för ”ett”, etc. All information som tagits in under intervjuerna har tolkats. Det som kan vara till en fördel att transkribera är möjligheten att åtgärda dessa aspekter (Bryman, 2002).

18

Till denna studie har en meningskoncentrering gjorts då denna form fungerar bra på studiens semistrukturerade intervjuer. Materialet blir ganska omfattande när en semistrukturerad intervju används och därmed är det bra med meningskoncentrering som koncentrerar materialet. Meningskoncentrering anses vara bra analysmetod för att arbeta fram teman ur komplexa intervjutexter (Kvale & Brinkmann, 1997). För att texten ska bli hanterbar så kodades och sammanfattades den till olika teman, exempelvis psykiska symtom, fysiska symtom och stresshantering. Dessa tre huvudteman hade i sin tur underteman som valdes i syfte till att kunna kategorisera in rätt undertema till huvudtemat. Exempel på undertema var exempelvis ångest som gick under psykiska symptom, huvudvärk som gick under fysiska symptom osv. Detta arbetades sedan fram genom fyra steg. Först så utfördes en grundlig genomläsning av samtliga transkriberade intervjuer för att kunna få en helhetsbild av vad respondenterna sagt. Sedan så genomfördes meningskoncentreringar som delades upp i olika teman. Det är viktigt att författaren är så fördomsfri som möjligt så att författarens

subjektivitet inte påverkar svaren. I steget efter så ställdes samtliga teman i relation till studiens syfte för att undersöka om det var relevant. Avslutningsvis så knöts samtliga teman ihop och kopplades till tidigare forskning och teori (Kvale, 1997). En del av respondenternas svar användes sedan till citat i studiens resultatdel.

19

5.6 Trovärdighet och tillförlitlighet

Reliabilitet och validitet är två vanliga begrepp som brukar diskuteras kring inom forskning. Dessa begrepp brukar dock oftast tillämpas på kvantitativ forskning. Inom kvalitativ

forskning brukar istället tillförlitlighet tillämpas vilket är likställt med reliabilitet och

validitet. För att stärka en studies tillförlitlighet så behöver fyra delkriterier uppnås. Det första kriteriet är trovärdighet vilket betyder att intervjudeltagaren får en chans att ta del av studien för att sedan kunna bekräfta att den insamlade data har tolkats rätt från författarens håll (Bryman, 2018). Enligt Bryman (2018) kallas detta för respondentvalidering. I denna studie så har tillförlitlighet säkerställts genom att forskaren har låtit respondenterna ta del av citaten som använts i denna studie. Detta har gjorts för att respondenterna ska kunna bekräfta att informationen som citaten ger är korrekt och att det har tolkats rätt. Vidare så har

inspelningar använts vilket har gjort det enkelt för forskaren att citera respondenten på ett korrekt sätt. Överförbarhet innebär enligt Bryman (2018) att forskaren är tydlig i sin

redogörelse av tillvägagångssätt och även resultatredovisning. Syftet med överförbarhet är att kunna tillämpa resultatet i en annan kontext (Bryman, 2018). För att kunna få en så god överförbarhet som möjligt så har varje steg i denna studie beskrivit på ett tydligt sätt.

Forskaren har dock varit medveten om att det resultat som alstras under studien inte kommer att kunna generaliseras till andra populationer och kontext. Detta eftersom att det endast är ett fåtal personer som har intervjuats samt att kontexten har varit specifikt inom ekonomiskt bistånd. De två sista kriterierna som Bryman (2018) betonar är pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Syftet med pålitlighet är att kunna beskriva hur pass bra samtliga steg i forskningsprocessen har redovisats samt hur noggrant dessa steg har förklarats. Detta medför sedan att läsarna av studien har en möjlighet att gradera studiens kvalitet. I denna studie har samtliga steg i metoden noggrant förklarats för att uppnå så hög pålitlighet som möjligt. Möjligheten att styrka och konfirmera betyder att författaren är medveten om att en viss subjektivitet kommer att finnas under forskningsprocessen (Bryman, 2018).

5.7 Metoddiskussion

Det finns både för och nackdelar med att använda sig av intervjuer som verktyg. En nackdel med denna form av metod är att det ibland kan ge en begränsad bild av det studerade

fenomenet. En nackdel är även att det låga antalet personer i urvalet också gör

generaliserbarheten lägre (Ahrne & svensson, 2015). Forskarens subjektivitet tas också i beaktande vid val av respondenter. Speciellt i detta fall då det är forskaren själv som väljer ut intervjupersoner som har arbetat tillsammans med forskaren under en längre period på samma arbetsplats. Forskaren väljer således medvetet ut personer som har längre erfarenhet och som har rätt förutsättningar för att kunna besvara intervjufrågorna.

5.8 Etiska överväganden

För att en studie ska kunna uppnå en god kvalitet är det etiska värdet en viktig del att föra resonemang kring. En studie ska således kunna genomsyras av god forskningsetik från början

20

till slut (Thornberg & Fejes, 2015). Något som Vetenskapsrådet (2017) betonar är att individskyddskravet är något som behöver beaktas inom forskning. Individskyddskravet fungerar som ett skyddsnät för respondenternas integritet och skyddar respondenten från kränkning. Individskyddskravet har fyra olika huvudkrav vilka är informationskrav, nyttjandekrav, konfidentialitetskrav och samtyckeskrav (Vetenskapsrådet, 2002).

Informationskravet innebär att deltagare ska få information om studiens syfte samt vilken uppgift deltagaren har i studien. Det ska även informeras om att deltagandet i studien är frivilligt. Inför intervjuerna delades det ut kopior på intervjumallen som respondenterna fick ta del av inför intervjun. Respondenterna fick även en kort beskrivning av studiens syfte inför intervjun.

Det andra kravet är nyttjandekravet och innebär att de samlade uppgifterna gällande

deltagarna endast får nyttjas i syfte för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002). Detta har tagits i beaktande genom att deltagarnas uppgifter, svar och reflektioner endast har använts för den aktuella studiens syfte och inte i något annat syfte.

Det tredje kravet är konfidentialitetskrav och innebär att deltagarnas uppgifter i

undersökningen ska behandlas konfidentiellt. Då denna studie kan innefatta känsliga punkter för respondenterna samt innehålla kritik mot chefer och ledning så har respondenternas identitet varit dold. Istället har deltagarnas namn benämnts som en siffra från 1–6.

Avidentifiering avseende kön, namn och personnummer har således tillämpats i samråd med respondenterna.

Det fjärde och sista kravet är samtyckeskravet och det innebär att forskaren inhämtar samtycke från deltagarna. Deltagarna kan bestämma om de vill delta i undersökningen eller avvika samt möjlighet att avbryta intervjun (Vetenskapsrådet, 2002). I den aktuella studien har forskaren fått samtycke från samtliga respondenter kring inspelning och citering av intervjuerna. Inspelnings materialet ska dock sedan raderas för att inte röja respondenternas identitet och integritet.

En viktig aspekt i en studie är att den bedrivs med en god forskningssed. Detta innebär att forskaren ska kunna redovisa resultaten på ett sanningsenligt sätt samt även vara transparent i redovisningen av studiens utgångspunkter (Vetenskapsrådet, 2011). I denna studie har en god forskningssed försökt tillämpas då det har funnits ett kritiskt förhållningssätt kring kunskapen som producerats. Forskaren har på ett sanningsenligt sätt transkriberat och citerat det

respondenterna har sagt för att få ett så korrekt empiriskt material som möjligt. Samtliga studier och artiklar som forskaren har använt sig av i studien har utförligt redovisats.

6. Studiens resultat och analys

Följande avsnitt redovisar studiens resultat och analys utifrån studiens tre huvudfrågor, (1) upplevelser av stress och utbrändhet, (2) erfarenhet av stress och utbrändhet, (3) hantering av stress och utbrändhet. Studiens kvalitativa data (intervjuer) presenteras både i form av egen, löpande koncentrerad text, och citat från respondenterna.

21

6.1 Upplevelser av stress och utbrändhet

Under intervjuerna framgick det tydligt och återkommande från samtliga respondenter att deras upplevelse av stress var en känsla av ständig trötthet och utmattning. Vidare beskrev fyra av respondenterna att de upplever koncentrationssvårigheter både på arbetsplats och i vardagen. De psykiska symptomen de upplevde var ångest, förvirring vid arbetsuppgifter samt koncentrationssvårigheter. Medan de fysiska symptomen som var återkommande hos samtliga respondenter var trötthet och huvudvärk. Det som samtliga sex deltagarna också var ense om var att stress bidrar till att arbetsmoralen blir låg, genom att den skapar oro för individen i fråga och magproblem blir ofta ett faktum. Det kan ge antingen trötthet, eller en allmänt orolig mage. Nedan redovisas två citat kring fysiska symptom som uppstod vid stress. Ena respondenten upplevde ständig hunger och den andra respondenten upplevde ständig trötthet:

"Det är en jobbig känsla, som en klump i magen hela tiden. Du är trött hela tiden och känner att du typ vill ligga ner och vila”

Person 1

"Min mage låter hela tiden, det känns som att jag ständigt är hungrig, även om jag precis har ätit" Person 5

Det som också framkom under intervjuerna var att två av deltagarna, som jobbat ungefär lika länge, beskrev beslutsfattande och hantering av ett ärende som en stressfaktor under sina första månader på arbetsplatsen. En av dessa deltagare beskrev det som ett störande moment i sitt arbete, att behöva vänta på andras kollegors beslut:

“Jag kunde inte gå vidare med mitt arbete, jag var tvungen att vänta på en kollega med beslutsfattande, det tog en jävla massa tid, jag kände frustration kring det för jag blev stressad av att aldrig bli klar med mina uppgifter.”

Person 3

Detta kan kopplas till Lazarus (2000) teori kring akuta stressfaktorer som bland annat ångest, oro och frustration. Majoriteten av deltagarna beskriver att med tiden övergick dessa känslor till vardagliga känslor. Deltagarna var eniga om att arbetsbördan samt krav från

organisationen var något de alltid skulle få handskas med. Det visade sig tydligt att majoriteten upplevde konstant huvudvärk, klump i magen och en känsla av frustration. Lazarus (2000) beskriver episodiska stressymptom, som beskrivits mer djupgående under teoretiska ramen. Episodiska stressymptom är en mer långvarig och påtaglig känsla av stress

22

och symptom som är mer allvarliga än akuta stressymptom. De symptom som episodisk stress karaktäriseras av är bland annat frustration, aggressivitet, otålighet, låg tolerans samt känsla av tidspress. Majoriteten av deltagarna var eniga om att stressen upplevs vardagligt och kan uppstå även vid lugnare dagar. En av deltagarna beskriver att det är just de ständiga kraven och förväntningarna från olika håll som är stressande, vilket får följder. Nedan redovisas ett citat från en respondent som visar på hur påtaglig stress kan manifesteras:

“Alltså stress upplevs på annat sätt, den finns alltid kvar, det är bara att med tiden dyker det upp andra faktorer till stress, exempel på några faktorer är verksamhetens krav på socialsekreteraren. Som socialsekreterare känner du krav från organisationen, du kan inte längre fokusera på dig själv och ditt arbete, det blir annorlunda, kraven på dig blir annorlunda, du ska ställa upp för dina kollegor på ett annat sätt, du ska leva upp till förväntningarna, du ska hela tiden vara alert och redo för att kliva in i akuta ärenden eller möten. Det är helt enkelt påtagligt, det är kanske därför många är sjuka hela tiden. VI har några kollegor som försvinner några dagar och så har de som vi knappt har träffat, ja som har varit långtidssjuka. Det är tyvärr så, många klarar inte av den stressen som uppstår hela tiden.”

Person 1

Deltagarna kunde identifiera sig med återkommandestress, där deras stress upplevs som påtaglig och långvarig. Deltagarnas resonemang kring stress kunde förknippas med Lazarus (2000) beskrivning av den episodiska stressen. Det som klart och tydligt kunde konstateras av majoriteten av deltagarnas beskrivning av stress var att det finns olika steg och grader av stress. En deltagare beskriver stress som något som kommer och går under dagen, en annan deltagare menar att stress upplevs till en början när man inte kan mycket inom arbetet. Flera deltagare menar dock att stress under en längre period övergår till långvarig stress.

En deltagare avvek dock från andra deltagarnas resonemang kring upplevelse av stress. Deltagaren var ense med andra deltagarna om upplevelse av stress i början, som Lazarus kallar för den akuta stressen. Deltagaren avvek gradvis ganska mycket från andra deltagare när det gäller upplevelse av, som Lazarus (2000) kallar det för episodiska stressen. Nedan redovisas ett citat där en respondent beskriver hur stress kan utvecklas på jobbet:

“Till en början kunde jag inte koppla av, jag var stressad och hade klump i magen varje morgon på väg till jobbet, jag kunde inte släppa tanken av hur mycket jag hade att göra på jobbet. Men nu efter ett tag har jag blivit alltmer van vid den här stressen (skrattar). Jag får inte ångest eller panik när jag inte kan utföra mycket jobb. Jag skulle nog säga att det blir mer en känsla av att det är lugnt, jag behöver inte bli klar med det här idag”.

23

Detta avviker från Lazarus (2000) teori kring episodisk stress, där stress upplevs mer frekvent under en längre period. Denna deltagare upplevde inte frustration över arbetsbördan längre, som denne upplevde i början av sin tjänst. Deltagaren upplevde heller ingen tidspress trots att deltagaren själv uppger att stressen fanns kvar men att det inte gjorde denne någonting

längre. Deltagaren menade att denne var den enda som upplevde stress på ett sådant sätt på arbetsplatsen. Denna respondent använde sig således troligen av en passiv copingstrategi genom att helt enkelt inte tänka på stressen och med tiden så blev stressen inte lika påtaglig.

6.2 Erfarenhet av stress och utbrändhet

Samtliga deltagare i studien ansåg att otydlig information kring arbetsuppgifter samt stor arbetsbörda är en stor bidragande faktor till att stress uppstår. Majoriteten av respondenterna beskrev det som att arbetsuppgifterna aldrig tar slut varav det inte finns något utrymme för att återhämta sig från en dag på jobbet. En återkommande förklaring kring varför stress uppstår var att ledningen ställer höga krav på att arbetet ska vara av högsta kvalitet samtidigt som kvantiteten av arbetet inte får minska. Nedan redovisas ett citat där en respondent beskriver hur ledningen kan påverka socialsekreterares arbetssituation på ett negativt sätt:

“Ledningen tjatar ständigt på oss om att vi måste följa riktlinjerna som finns inom socialtjänstlagen 4 Kap 1§. Jag förstår att vi måste följa lagar och regler, dock blir det lite svårt när varje chef ger oss motstridiga uppgifter kring hur arbetsuppgifterna ska göras. Det finns inte någon struktur på jobbet vilket gör mig ännu mer stressad eftersom jag inte hinner beta av mina

arbetsuppgifter. Att tillägga är dock att chefen på vårt plan har börjat att bli tydligare kring våra riktlinjer, vilket i sin tur har sänkt min stressnivå”

Person 3

Antonovsky (2005) beskriver att begreppet begriplighet har en påverkan på stress som en individ känner. I denna studie så går det att dra en tydlig koppling kring att samtliga deltagare anser att begripligheten avseende arbetsuppgifter och riktlinjer är väldigt låg. Deltagarna beskriver således att detta har bidragit till ökad stress hos den anställde. Begriplighet är som tidigare skrivet en kategori inom KASAM. Antonovsky (2005) förklarar att ju lägre nivån är på begriplighet, desto större stress kommer en individ att känna. Detta är något som också styrks i denna studie då majoriteten av deltagarna uppger att den låga begriplighet nivån har bidragit till en högre grad av stress. Flera deltagare uppgav också att begriplighets nivån har ökat på senaste tid då chefen på deras plan lägger stor vikt vid att tydliggöra riktlinjer och arbetssätt. Samtliga respondenter som uppgav att begriplighetsnivån har ökat uppger även också att stressnivån kring arbetet i sin tur på grund av detta har minskat, men att stress dock fortfarande finns kvar.

En återkommande förklaring kring erfarenhet av stress var att arbetstimmarna på jobbet inte räcker till. Flera deltagare beskrev det som att tidspressen är kontinuerlig och tar aldrig slut

24

varav stressen är påtaglig och kontinuerlig. Något som dock betonades brett bland

respondenterna var att en viktig faktor till att deltagarna fortfarande arbetar kvar är att deras arbete går ut på att hjälpa personer med stora problem. Vilket i sin tur är väldigt givande och lugnande. Två citat nedan från olika personer beskriver dessa olika upplevelser. En

respondent beskriver de ohållbara kraven som ställs på socialsekreterare från ledningen och en annan respondent beskriver hur givande det är att arbeta med människor:

“Ibland känns det som att cheferna ställer nya krav på att arbetet behöver utföras på ett ypperligt bra sätt, samtidigt höjs min krets av klienter

kontinuerligt. Jag tycker att det är ohållbart, i den här takten så kommer jag att behöva arbeta 12 timmars pass för att hinna med mina arbetsuppgifter”.

Person 6

“Jag är väldigt stressad på jobbet dock så är arbetet väldigt givande eftersom vi hjälper människor att komma på fötterna och etablera sig i samhället. Det är egentligen därför jag fortfarande står på benen varje morgon och går till jobbet, det lugnar ner mina tankar”

Person 4

Den första av fem kategorier inom Murphys kategori kring hur stress kan uppstå är faktorer unika för jobbet. Murphy (2005) förklarar att något som kan bidra till ökad stress är hantering av de specifika arbetstimmarna på jobbet. Denna teori kan kopplas till respondenternas förklaring till att en stor stressfaktor på jobbet är att den anställde inte känner att

arbetstimmarna räcker till med hänsyn till antal arbetsuppgifter som finns. Detta kan även kopplas samman med kategorin interpersonella relationer, där en faktor på ökad stress kan vara att arbetsuppgifterna är för många varav tiden inte räcker till.

Majoriteten av respondenterna uppgav dock att de känner att deras arbetsroll är givande eftersom de bidrar till något positivt för samhällets medborgare. Deltagarna betonade att deras arbete med ekonomiskt utsatta människor är den största anledningen till att de kan känna en viss avkoppling på jobbet. Detta kan relateras till Murphys teori som beskriver att en hög meningsfullhet på jobbet kan bidra till att stressnivån minskar.

Fyra av deltagarna uppgav att arbetet inom egen försörjning är hierarkiskt styrt. Förklaringen kring detta var att besluten kring hur arbetet ska utföras oftast sker hos ledningen och

tillämpas sedan direkt hos handläggarna. Deltagarna beskrev att stressen uppstår när en handläggare som faktiskt kan arbetet behöver arbeta på ett sätt som uppenbarligen inte är det mest optimala. Nedan redovisas ett citat där en respondent beskriver hur socialsekreterare borde ha mer rätt till att påverka ledningens beslut kring hur arbetsuppgifter ska utföras:

25

“Ledningen som oftast aldrig har arbetat med handläggning av ekonomiskt bistånd tar beslut kring hur arbetet ska utföras, utan att rådfråga oss handläggare. Tycker att det är otroligt frustrerande och stressigt att behöva arbeta på ett sätt som jag vet inte är bra. Du känner verkligen att det tar längre tid att utföra uppgifterna och när du vet att det finns ett enklare och bättre sätt så blir du bara otålig och stressad”

Person 6

Antonovsky (2005) beskriver under kategorin meningsfullhet att stress kan uppstå då en anställd inte känner någon form av medverkan och delaktighet i olika processer som kan påverka sökandes arbetssätt. Detta kan tydligt kopplas till denna studie där majoriteten av deltagarna upplever att deras delaktighet inom organisationens arbetssätt är väldigt låg. I likhet med det Antonovsky (2005) skriver, upplever således deltagarna att deras stressnivå ökar på grund av detta då de anser att arbetsuppgifterna blir svårare att utföra samt tar längre tid. Inom Murphys teori beskrivs under kategorin organisationskultur/klimat hur ledningen samt grad av deltagande i beslut också kan påverka stress som uppstår. Vid lägre nivå av deltagande samt beslutstagande desto högre stressnivå uppstår. Detta kan tydligt kopplas till våra deltagares beskrivning kring att organisationsstrukturen är hierarkisk varav besluten tas uppifrån och rullar sedan nedåt. Likt Murphys teori så upplever majoriteten av deltagarna att deras låga deltagande samt organisationens hierarkiska struktur bidragit till att stressnivån har ökat.

Tre av sex respondenter uppgav att de har upplevt utbrändhet. Samtliga tre förklarar att en följd till detta var sjukskrivning på över tre månader. Två av dessa tre förklarade att utbrändheten kom som en “smäll” en dag efter en lång tid av ohälsosam stress. Nedan redovisas två citat som beskriver detta:

“Jag var väldigt stressad under en lång period men jag kunde fortfarande fungera på jobbet, även om det var jobbigt. En dag vaknade jag upp dock med extrem ångest och huvudvärk som inte gick bort på månader. Jag var ständigt trött och efter ett tag kunde jag inte arbeta normalt och mitt minne försämrades. Det var då jag förstod att jag behöver uppsöka en läkare”.

Person 5

Detta kan kopplas samman med det Maslach (1986) skriver om utbrändhet. Maslach (1986) förklarar att en person först kan känna sig utmattad för att sedan prestera sämre på jobbet. Tre av respondenterna förklarade att det jobbigast var att inte kunna utföra sina uppgifter. Det var också i samband med detta som depression manifesterades. Maslach (1986) skriver att

depression kan vara en följd till känslan av otillräcklighet. Detta styrker även samtliga respondenter som varit utbrända. Resultatet visade således på att utbrändhet var något som formades efter en längre tid av stressfaktorer på jobbet.

26

“Jag kände mig osäker på mig själv, jag ville inte träffa mina vänner längre, jag kunde dricka sprit på helgerna för att glömma bort hur oduglig jag kände mig, rena rama helvetet måste jag säga”

Person 5

En respondent beskrev att alkohol var något som konsumerades för att kunna dämpa sin ångest. Detta är en respons på utbrändhet enligt Maslach (1986) som även menar att distansering också kan vara en följd av utbrändhet. Detta styrks även av respondenten som beskriver ovilja att träffa sina vänner till följd av utbrändhet.

6.3 Hantering och motverkan av stress och utbrändhet

Majoriteten av deltagarna var inne på samma spår när det kommer till hantering av stress och utbrändhet. Deltagarna menade att hanteringen av stress och utbrändhet har kunnat hanteras genom att kunna begränsa arbetsuppgifterna och arbetsbördan genom att enhetligt förklara för chefen att varje socialsekreterare behöver få lägre klientkrets. Flera deltagare menar att genom olika gruppmöten med socialsekreterare och ledning där krav ställts på att

arbetsbördan behöver minska har skett. Detta har bidragit till att arbetsbördan har minskat varvid stressnivån i symbios med detta även har minskat. Nedan redovisas två citat som kopplar behovet av att anställa fler handläggare för att motverka stress:

"Under en lång period så har ledningen prackat på oss socialsekreterare med fler arbetsuppgifter än vad vi mäktar med. Jag orkade inte arbeta längre och kände frustration över arbetsuppgifter som aldrig tog slut. När jag vaknade upp varje dag med huvudvärk så fick jag till slut nog och valde att samla några kollegor för att tillsammans med ledningen kunna åtgärda detta problem. Successivt så anställdes flera socialsekreterare och klient kretsen minskade hos varje socialsekreterare. Detta bidrog till att min stressnivå minskade och huvudvärken var således inte lika påtaglig. Jag kunde nu äntligen jobba i lugn och ro med en klientkrets som jag mäktar med."

Person 6

"Jag förstod inte varför ledningen inte anställer fler socialsekreterare, ibland måste cheferna sluta tänka på budgeten och bidra med resurser i form av personal, herregud vad få vi är i kontrast till antal klienter som vi arbetar med"

Person 3

Detta kan kopplas till Murphys teori kring kategorin faktorer unika för jobbet samt Murphys teori kring interpersonella arbetsrelationer. Teorin beskriver att stor arbetsbelastning kan leda till att stressnivån ökar. Majoriteten av respondenterna hanterade detta genom att samlas i grupp och föra diskussion med ledningen kring minskad arbetsbörda. Detta var också något

27

som sedan minskade stressnivån hos respondenterna. Vidare så kan detta även kopplas till KASAM och kategorin hanterbarhet. Denna teori beskriver i vilken nivå en individ anser att resurserna räcker till för att kunna hantera arbetsbördan. Något som tydligt framgick av respondenterna var att resursen personal var för låg för att kunna hantera klientkretsen som finns inom ekonomiskt bistånd. Enligt kategorin hanterbarhet inom KASAM så beskrivs det att stressen kan öka markant om resurserna inom organisationen inte finns tillgängliga. Majoriteten av respondenterna upplevde att kraven som ställs på ledningen av att anställa fler socialsekreterare bidrog till att stressnivån minskade då klientkretsarna i sin tur blev färre. Det som tydligt kunde konstateras under intervjuerna när det gäller frågan om hantering av stress och utbrändhet var att samtliga deltagare var snabba med att sätta krav på

organisationen. Detta i form av tydliggörande av riktlinjer vid arbete med ekonomiskt bistånd. Nedan redovisas två citat där respondenter förklarar att otydliga riktlinjer bidrar till ökad stress:

"Jag satte ner foten efter ett tag, det var antingen jag eller organisationen! jag började prata med högsta chefen, jag satte krav. Man kan inte köra över sina medarbetare sa jag. Ena chefen förklarar att riktlinjerna ser ut på ett sätt medan gruppledare hade en helt annan uppfattning. Vem ska jag lyssna på? Jag valde att gå min egen väg och läsa på om riktlinjerna själv och arbetade sedan utifrån dessa, oavsett vad gruppledare eller chefer".

Person 1

"Ibland så känns det som en cirkus, vi arbetar alla på olika sätt och ingen har någon aning om vilka riktlinjer som faktiskt stämmer. Jag valde att be

ledningen att ha en genomgång gällande socialtjänstens riktlinjer. Efter ett par gånger så fick jag min vilja igenom och vi alla fick nu tydligare riktlinjer kring hur arbetet ska genomföras. Jag kan säga att min stressnivå minskade väldigt mycket eftersom jag nu kunde utföra mitt jobb på ett rättssäkert sätt utan att känna oro över mina beslut".

Person 3

Antonovsky (2005) beskriver begreppet begriplighet och menar att en arbetsplats med ordnad, sammanhängande och tydlig information kan påverka nivån på upplevt begriplighet. Antonovsky (2005) skriver även att en högre nivå på begriplighet även kan bidra till att stressnivån minskar. Detta kan även styrkas i denna studie då flera av respondenterna hanterade stressen som uppstod av den låga begripligheten kring socialtjänstens riktlinjer. Hanteringen gjordes genom att ställa krav på ledningen kring att tydliggöra informationen. Majoriteten av respondenterna förklarade att när socialsekreterare arbetar enhetligt utefter samma riktlinjer så minskar stressnivån och respondenterna kunde fatta beslut utan att uppleva tveksamhet.

Majoriteten av deltagarna valde att kontakta ett yttre organ i form av fackliga representanter för att kunna vara delaktiga i beslut som togs gällande arbetssätt inom socialtjänsten.

28

Respondenterna var eniga om att socialsekreterare numera hade makten att kunna påverka beslut vilket i sin tur bidrog till att arbetssättet nu istället ansågs vara mer optimalt. Beslut som tidigare fattades av ledningen oberoende av socialsekreterarens påverkan kunde numera ifrågasättas och påverkas. Nedan redovisas fyra citat som tydliggör strategier som användes för att hantera stress, vilka var att ifrågasätta ledningens krav på de anställda:

"Vi var med nu på allvar, vi började ifrågasätta vissa saker som vi visste skulle sätta oss socialsekreterare i stressiga situationer, jag menar det är ändå vi socialsekreterare som är på golvet och jobbar med det här, då ska vi kunna säga vårt".

Person 3

"Jag var snabb med att söka mig till facket, vi har en fackrepresentant hos oss som man kan söka sig till, det vet du redan. Jag förde vidare det jag ville ha sagt".

Person 4

"Jag och flera andra sitter nu med i ledningsgruppen, vi får bland annat säga vad vi tycker passar oss socialsekreterare och vad som vi kan förbättra".

Person 1

Detta går att koppla samman med KASAM och kategorin meningsfullhet. Socialsekreterare kunde mer eller mindre skapa sitt eget öde. De medverkade i beslut kring bland annat nya metoder och riktlinjer. Det som också framkom av intervjuerna var att samtliga deltagare menade att socialsekreterare fick en betydligt starkare roll i beslutsfattande. Detta i form av hur en socialsekreterare ska arbeta. Socialsekreterarna vände sig till fackliga representanter för en starkare röst. De fackliga representanterna deltog i olika möten och förde vidare socialsekreterarens röst till ledningen.