Ekonomiskt bistånd

(1)

1 Sammanställning av Göteborgsregionens

resultat i

Öppna jämförelser 2014

Ekonomiskt bistånd

Åsa Nilsson

(2)

2

Februari 2015

Foto omslag: Mostphotos

Layout: Infogruppen GR, tony.dahl@grkom.se

FoU i Väst

Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg

(3)

3 Innehåll

1. Inledning... 4

Bakgrund och syftet med rapporten ... 4

Indikatorer ... 4

Datakällor och mätperiod ... 5

Resultatredovisning ... 6

2. Kvaliteten i verksamheten – enkätresultat ... 8

Helhetssyn och samordning ... 8

Kunskapsbaserad verksamhet ...13

Självbestämmande och integritet ... 21

Tillgänglighet ... 24

Trygghet och säkerhet ...30

Sammanfattande bild av enkätresultaten ...39

3. Omfattningsindikatorer och bakgrundsmått ...44

Omfattningen av ekonomiskt bistånd ...45

Bakgrundsmått ...52

En regional sammanfattning av omfattningen av ekonomiskt bistånd och bakgrundsmått i GR ...62

4. Diskussion ...63

Tillförlitliga uppgifter? ...63

En giltig och relevant bild? ...63

Arbeta med öppna jämförelser ...64

(4)

4 Bakgrund och syftet med rapporten

Den här rapporten är en regional sammanställning av resultaten för Göteborgsregionens kommuner i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd.

Öppna jämförelser är ett uppföljningsverktyg för analys och utveckling av offentligt finansierade verksamheter, såsom exempelvis socialtjänst, hälso- och sjukvård, skola och kollektivtrafik. Inom socialtjänstområdet har Socialstyrelsen regeringens uppdrag att ta fram Öppna jämförelser, vilket görs i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna.1

Öppna jämförelser bygger på indikatorer som syftar till att visa på kvalitet i offentligt finansierade verksamheter. Jämförelserna bidrar till att skapa öppenhet och insyn för brukare och allmänhet samt utgöra underlag för uppföljning, analys, förbättringsarbete och styrning. Jämförbarheten på lokal, regional och nationell nivå ska underlätta för förvaltningar och verksamheter att lära av varandra i utvecklingsarbetet. En viktig grund för det arbetet är också att kunna följa verksamheten över tid.

Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd belyser kommunernas stöd till personer med försörjnings-problem samt förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten. Resultaten kan relateras till socialtjänstens ansvar utifrån socialtjänstlagen (2001:453) (SoL):

I arbetet med ekonomiskt bistånd är […] socialtjänstens huvuduppgift att stödja de vuxna så att de kan klara sin varaktiga försörjning på egen hand (prop. 1979/80:1 och prop. 1996/97:124). Den andra uppgiften är att ge ekonomiskt bistånd till dess att detta mål är uppnått. Det stöd och den service som ges till människor med behov av ekonomiskt bistånd ska vara av god kvalitet och de insatser som ges ska utformas med hänsyn till varje individs särskilda förutsättningar.

För att underlätta användningen av Öppna jämförelser i GR-kommunernas utvecklingsarbete

sammanställer FoU i Väst/Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) kommunernas resultat inom flera av socialtjänstens områden. Den här rapporten är den andra sammanställningen rörande ekonomiskt bistånd i Göteborgsregionen, där resultaten i flertalet fall kan jämföras med resultaten ett eller två år tillbaka i tiden.2

Det verkliga analysarbetet av resultaten från Öppna jämförelser behöver ske på den lokala nivån, där kunskapen finns om den egna verksamheten. Den här rapporten erbjuder ett underlag för det kommunala analysarbetet och bör kompletteras med andra uppgifter och beskrivningar av verksamhetens kvaliteter och utvecklingsområden.3

Indikatorer

En indikator ska påvisa (indikera) ett underliggande förhållande eller en utveckling som kan relateras till ett önskvärt resultat. Resultatet av en indikatorer ska kunna påverkas av huvudmannen/utföraren för att vara meningsfull för verksamheten att arbeta med och utvecklas utifrån.

Indikatorerna till grund för Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd har tagits fram av Socialstyrelsen i en flerårig process i samverkan med SKL och i dialog med forskare, profession och kommuner/

stadsdelar.4_{Urvalet indikatorer har sin utgångspunkt i aktuell forskning, beprövad erfarenhet och}

1. Inledning

1. Vårdföretagarna är en arbetsgivar- och branschorganisation för vårdgivare i privat regi. Famna är riksorganisationen för vård och social omsorg utan vinstsyfte.

2. Sedan starten med 2011 års Öppna jämförelser har Socialstyrelsen utvecklat nya indikatorer och justerat befintliga; se vidare Socialstyrelsen, 2014a, s. 10–11.

(5)

5

lagstiftning, med den enskildes perspektiv i fokus.

Indikatorerna avser att täcka sex kvalitetsområden, relevanta för hela socialtjänsten, som utgår från kvalitetsbegreppen i socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS):

• helhetssyn och samordning • kunskapsbaserad verksamhet • självbestämmande och integritet • tillgänglighet

• trygghet och säkerhet • effektivitet.

Tillsammans syftar de redovisade indikatorerna till att belysa ”kommunernas stöd till personer med försörjningsproblem och förutsättningarna för god kvalitet i verksamheten” 5_{, utifrån socialtjänstens ansvar}

enligt socialtjänstlagen.

Indikatorerna i Öppna jämförelser är av olika karaktär. Man brukar skilja på tre typer av indikatorer: struktur-, process- samt resultatindikatorer.6_{Strukturindikatorer belyser organisatoriska förhållanden} och förutsättningar för verksamheten. Processindikatorer visar på interna verksamhetsresultat utifrån genomförda åtgärder och aktiviteter. Både process- och strukturindikatorer kan peka på förutsättningar för god kvalitet i verksamheten och för goda målgruppsresultat – medan resultatindikatorer riktar in sig på direkta resultat för den målgrupp/de individer som verksamheten ytterst arbetar för.

Flertalet av indikatorerna i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd utgörs av struktur- och process-indikatorer. Resultaten av dessa indikatorer kan alltså aldrig direkt översättas till kvalitet för målgruppen utan kan enbart tolkas i termer av förutsättningar för kvalitet.

Datakällor och mätperiod

Underlaget till grund för Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd utgörs av flera datakällor: dels en enkät riktad till landets kommuner och stadsdelar, dels registerdata av olika slag. Sammantaget innehåller 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 53 indikatorer vilka på olika sätt belyser kommunernas stöd, och förutsättningar till stöd, riktat till personer med försörjningsproblem.

Enkätundersökning

En webbenkät med frågor om kommunernas/stadsdelarnas förutsättningar för god kvalitet i verksamheten ekonomiskt bistånd har skickats ut av Socialstyrelsen till samtliga kommuner och stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.7

Enkäten besvarades under april–maj 2014. Mätpunkten/mätperioden som svaren avser varierar dock och anges därför löpande i resultatredovisningen. Svarsfrekvensen för enkäten var 94 procent för landet som helhet. I GR besvarade samtliga kommuner/stadsdelar enkäten (100 procent).8

Enkäten svarar för 36 av de totalt 53 indikatorerna i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd (redovisas som ”kvalitetsindikatorer”).

Registerdata: omfattningsindikatorer och bakgrundsmått

I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd ingår två typer av registerdata: dels omfattningsindikatorer från Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013, dels bakgrundsmått som Socialstyrelsen har inhämtat från olika typer av befolkningsregister, uppdaterade 2013 eller 2012.

Omfattningsindikatorerna visar på omfattningen av ekonomiskt bistånd i kommuner och stadsdelar

4. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 9. 5. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 8. 6. Se t. ex. Socialstyrelsen, 2014a, s. 9. 7. Enkäten distribuerades via registrator i respektive kommun/stadsdel, med parallell information till kontaktpersoner i verksamheterna (enligt telefonsamtal med Anette Agenmark, Socialstyrelsen, 2015-01-29). 8. Se vidare Socialstyrelsen, 2014a, s. 11 samt bilaga 1.

(6)

6

och ger en indikation på hur välbärgade respektive ekonomiskt utsatta invånarna i stort är i ett län eller i en kommun.9

Det samlade behovet av ekonomiskt bistånd påverkas av många samverkande faktorer, såsom konjunkturläget, tillgången till arbete, utformningen av trygghetssystem samt inkomst- och kostnads-utveckling. Socialstyrelsen har därför även tagit fram bakgrundsmått rörande olika typer av

socioekonomiska förhållanden och förutsättningar, för att möjliggöra meningsfulla och mer rättvisande jämförelser mellan kommuner och stadsdelar. Dessa bakgrundsmått rör invånarnas åldersfördelning, arbetsmarknadsanknytning, inkomst- och utbildningsnivå samt andelen utrikes födda. Dessa faktorer kan alltså bidra till att förklara utfallet i enskilda kommuner/stadsdelar.10

Omfattningsindikatorerna och bakgrundsmåtten i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014 baseras på uppgifter från följande register11_{, där några avser förhållandena 2013 och andra 2012:}

• Socialstyrelsens register över ekonomiskt bistånd 2013 • Registret över totalbefolkningen (RTB), uppdateringsår 2013 • Utbildningsregistret, uppdateringsår 2013

• Inkomst- och taxeringsregistret (IoT), uppdateringsår 2012 • Sysselsättningsregistret (Sreg), uppdateringsår 2012.

Samtliga registeruppgifter finns för samtliga av GR:s kommuner/stadsdelar.

Registeruppgifterna svarar för 17 av de 53 indikatorerna i 2014 års Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd (7 omfattningsindikatorer och 10 bakgrundsmått).

Mätperiod

Den här rapportens resultat baseras på Socialstyrelsens datarapporter till Öppna jämförelser av ekonomiskt

bistånd publicerade i oktober 2014. Resultaten avser dock i flera fall hur det såg ut i kommunen/stadsdelen

året eller åren före. Mätpunkten/mätperioden anges löpande i resultatredovisningen.

Uppföljningsverktyget Öppna jämförelser har varit under utveckling fram till och med 2014, vilket innebär att indikatorerna inte är fullt jämförbara bakåt i tid. I den här rapporten kan redovisningen dock i flertalet fall relateras till resultatet från 2013 och ibland även från 2012 års Öppna jämförelser.

Resultatredovisning

Rapportens resultatredovisning följer Socialstyrelsens redovisning i Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd. Den övergripande kapitelstrukturen följer tidigare Öppna jämförelser inom socialtjänstområdet, sorterad efter de kvalitetsområden som presenterades på sidan 512_{. Beskrivningen av respektive}

kvalitetsområde är hämtad från Socialstyrelsen13_{, och detsamma gäller beskrivningarna av de enskilda} indikatorerna, vilka baseras på Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd 2014, del 1 och del 2.

Den första resultatdelen avser resultaten från enkäten till kommunerna/stadsdelarna, den andra resultatdelen beskriver utfallet på omfattningsindikatorer och bakgrundsmått.

Resultaten för de enskilda kommunerna och stadsdelarna i Göteborgsregionen redovisas rakt av i tabellform. När det gäller tidsserier anges det år som resultaten/förhållandena avser (det vill säga inte automatiskt Öppna jämförelsers publikationsår).

Redovisningarna i den här rapporten har kompletterats med ett antal genomsnittsresultat, i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till.

Först och främst gäller det ett genomsnitt för GR:s kommuner och stadsdelar sammantaget (”GR”).

9. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 7. 10. Se Socialstyrelsen, 2014b, s. 8, 10.

11. Socialstyrelsen påpekar att i de fall det finns motsvarande uppgifter i den officiella statistiken kan dessa skilja sig något åt beroende på att definitionen av måtten är något olika (Socialstyrelsen, 2014, s. 12).

12. Kvalitetsområdet ”effektivitet” redovisas dock inte separat.

13. Från rapporten Öppna jämförelser 2014 – Missbruks- och beroendevården, s. 47–48, då motsvarande beskrivningar inte ingår i rapporten rörande ekonomiskt bistånd.

(7)

7

På en enkel ja/nej-indikator redovisas andelen av GR:s 12 kommuner (oräknat Göteborg) och 10 stadsdelar i Göteborg – det vill säga totalt 22 kommuner/stadsdelar – som uppvisar ett positivt utfall på indikatorn. Genom att stadsdelarna alltså räknas var för sig kan GR-genomsnittet sägas utgå från ett verksamhetsperspektiv snarare än ett kommunperspektiv, och det innebär också att förhållandet i Göteborgs stadsdelar i hög grad påverkar GR-resultatet. Ifråga om indikatorer som utgörs av olika typer av andelar eller medelvärden (t. ex. andel socialsekreterare i kommunen/stadsdelen med socionomexamen; genomsnittligt antal timmar med handläggarstöd per vecka), motsvarar GR-resultatet andelen/genomsnittet för regionen som helhet (t. ex. andelen av GR:s samtliga socialsekreterare med socionomexamen; det genomsnittliga antalet timmar handläggarstöd för samtliga GR:s handläggare).14

Utöver GR-genomsnittet redovisas ett lokalt genomsnitt för Göteborgs Stad (”Göteborg”), baserat på svaren från de tio stadsdelarna, samt ett genomsnitt för de övriga 12 kommunerna (”Övriga

GR-kommuner”).

Därtill redovisas genomsnittet för Sverige som helhet samt för landets två övriga storstadsregioner, i tabellerna benämnda ”Malmöregionen”15_{och ”Stockholms län”}16_.17

***

Den här rapporten är framtagen av Åsa Nilsson, utredare/analytiker vid FoU i Väst/GR, och Karl Almberg, praktikant.

14. Principen för redovisningen följer Öppna jämförelsers redovisning av resultat på storstads-, läns- och riksnivå. (Alternativet är att räkna ut ett resultat som avser en genomsnittlig kommun/stadsdel i regionen, genom att dela alla kommuners/stadsdelars resultat med 22, vilket innebär att alla kommuner/stadsdelar bidrar i samma grad till resultatet, oavsett antal invånare, antal socialsekreterare etc.) 15. Malmöregionens definition utgår från SCB:s definition av ”Stor-Malmö”, som omfattar 12 kommuner i Skåne län: Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö (i Öppna jämförelser redovisat uppdelat på fem stadsområden), Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge. I enkäten 2014 medverkade dock inte Skurup och Vellinge; resultaten redovisas ändå enligt den bortfallsprincip som gäller för Öppna jämförelser. 16. Stockholmsregionens definition utgår från SCB:s definition av ”Stor-Stockholm”, som motsvaras av samtliga 26 kommuner i Stockholms län (med Stockholm uppdelat på 14 stadsdelar). 17. Genomsnittsresultaten för Göteborg, Stockholms län samt Sverige är hämtade direkt från Socialstyrelsens nationella redovisning. Övriga genomsnitt baserade på enkätindikatorerna är bearbetningar av FoU i Väst/GR bortsett från fem indikatorer som utgörs av procentandelar, där resultaten från Öppna jämförelser 2014 har erhållits separat från Socialstyrelsen (i januari 2015). Då dessa resultat inte går att ta fram utan tillgång till ursprungsdata redovisas i rapporten inga resultat bakåt i tiden. Det ska i övrigt noteras att resultaten för Malmöregionen inte är fullt jämförbara med tidigare års resultat då Malmö tidigare delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

Beträffande de registerbaserade indikatorerna har 2014 års Öppna jämförelser-resultat för dessa specifika regiongrupper genomgånde erhållits från Socialstyrelsen (januari/februari 2014). Här ska noteras att FoU i Väst/GR tidigare gjort egna beräkningar som i vissa fall varit förenklingar, varmed det inte råder full jämförbarhet bakåt i tiden och tidigare års resultat därför inte redovisas i rapporten (se vidare s. 44).

(8)

8

18. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 37–38. 19. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 37.

I det här kapitlet redovisas resultatet för de indikatorer som baseras på kommunenkäten, som pekar på olika typer av förutsättningar för kvalitet i verksamheten.

Flertalet enkätfrågor är utformade med ”ja” eller ”nej” som svarsalternativ, men det förekommer även andra typer av frågor. Svaren redovisas rakt av i tabellform per kommun/stadsdel tillsammans med ett antal genomsnittsresultat i syfte att ge en mer övergripande bild av förhållandet i Göteborgsregionen och samtidigt erbjuda den enskilda kommunen referenspunkter att relatera sina resultat till (se sidorna 6–7).

Helhetssyn och samordning

I Öppna jämförelser utgår begreppet helhetssyn från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare och professioner måste dessa vara samordnade, med en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna ska präglas av kontinuitet.

Personer med behov av insatser från olika områden inom socialtjänsten, eller från den hälso- och sjukvård som kommunen ansvarar för, ska – enligt Socialtjänstlagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – få sina insatser samordnade av berörda aktörer.18

Kvalitetsområdet helhetssyn och samordning omfattar indikatorer inriktade på tre områden: intern samordning med tre andra socialtjänstområden, extern samverkan med fyra andra berörda myndigheter samt användningen av utredningsmall med barnperspektiv.

Intern samordning

Öppna jämförelsers indikatorer på intern samordning gäller förekomsten av samordningsrutiner i kommunernas/stadsdelarnas verksamhet med ekonomiskt bistånd i relation till tre andra social-tjänstområden: barn- och ungdomsvården; vuxenvården (missbruk, socialpsykiatri etc.) respektive kommunal arbetsmarknadsverksamhet.

En formaliserad och strukturerad samordning är ett medel att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet. Aktuella rutiner som beskriver ansvarsfördelningen och ett bestämt tillvägagångssätt utgör ett stöd för handläggarna, till nytta för den enskilde.19

Rutinen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den har upprättas eller följts upp under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. Rutinen ska beskriva ett bestämt

tillvägagångssätt för hur aktiviteter ska genomföras. I de fall det är samma personal och ansvarig chef för biståndsverksamheten som för ett annat verksamhetsområde är en samordningsrutin inte relevant; i redovisningen anges det med ”integrerad” och räknas som ett ja-svar.

RESULTAT

Resultaten för 2014 visar att verksamheterna med ekonomiskt bistånd i lite mer än hälften av GR:s kommuner och stadsdelar, grovt räknat, har aktuella samordningsrutiner beträffande barn- och ungdomsvården, vuxenvården och arbetsmarknadsverksamhet (eller att verksamheterna annars är integrerade på personal- och chefsnivå).

Inom Göteborg är det vanligast med den här typen av formaliserad samordning relativt arbetsmark-nadsverksamheten (gäller 8 av de 10 stadsdelarna) och vuxenvården (7 stadsdelar) medan det är mindre

2. Kvaliteten i verksamheten

– enkätresultat

(9)

9

Kommentar: I de fall det är samma personal och ansvarig chef i verksamheten med ekonomiskt bistånd och ett annat verksamhetsområde är en sam-ordningsrutin inte relevant; i Öppna jämförelsers redovisning anges det med ”integrerad” och räknas som ett ja-svar. I de fall den berörda verksamheten saknas, här redovisat som ”Ej verks”, räknas även detta som ett ja-svar. ”EA” användes i 2012 års redovisning för svarsalternativet ”Ej aktuellt, verksamhe-terna bedrivs av samma personal och ansvarig chef”, och kan antingen motsvaras av ”integrerad” eller innebära att verksamheten saknas.

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

* Uppgift saknas. **Genomsnittsresultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med tidigare år då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

Aktuella rutiner för samordning mellan verksamheten med ekonomiskt bistånd och tre andra

socialtjänstområden

vanligt i förhållande till barn- och ungdomsvården (4 stadsdelar). I övriga GR-kommuner är det ungefär lika vanligt oavsett vilken av dessa tre verksamheter det handlar om.

Det samlade GR-resultatet är i samtliga tre fall mycket likt riksgenomsnittet. Det kan noteras att resultaten beträffande arbetsmarknadsverksamhet är bättre i båda de två övriga storstadsregionerna. Samordningsrutinerna är i samtliga tre avseenden lite vanligare förekommande 2014 jämfört med tidigare år – det gäller både GR och riket som helhet.

2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014

Ale Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Nej

Alingsås Nej Ja Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja

Härryda Ja Ja Ja Nej Nej Nej Ja Ja Ja

Kungsbacka Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin

Kungälv Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Ny rutin

Lerum EA Integr Integr EA Integr Integr Ja Nej Nej

Lilla Edet EA Integr Nej EA Integr Nej Nej Ja Nej

Mölndal * Nej Ja * Nej Ja * Nej Ja

Partille Ja Nej Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Stenungsund Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej Ja

Tjörn Nej Integr Nej EA Integr Nej EA Integr Nej

Öckerö Nej Nej Nej Nej Integr Integr Nej Ja Nej

Göteborgs stadsdelar:

Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Nej Nej Ny rutin Nej Nej Integr

Centrum Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Nej

Lundby Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja

Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Norra Hisingen Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ny rutin Nej Nej Ja

Västra Göteborg Ja Nej Nej Ja Nej Nej EA Ej verks Integr

Västra Hisingen Nej Nej Ny rutin EA Integr Integr EA Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Integr Integr

Östra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej

Göteborg 30 20 40 40 40 70 60 50 80 Övriga GR-kommuner 55 42 67 45 58 67 64 67 58 GR 43 32 55 43 50 68 62 59 68 Stockholms län 40 35 50 60 50 68 73 78 85 Malmöregionen** 57 55 71 67 50 71 48 75 93 Hela Sverige 44 46 57 56 57 65 52 63 64

(10)

10 Extern samverkan

Indikatorn extern samverkan rör huruvida kommunen/stadsdelen har överenskommelser för samverkan i enskilda ärenden mellan verksamheten för ekonomiskt bistånd och andra myndigheter. De myndigheter som omfattas i kartläggningen är Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, landstingsfinansierad primärvård respektive öppenpsykiatri.

En formaliserad och aktuell överenskommelse av detta slag utgör ett stöd för handläggarna och syftar till att stärka stabilitet, förutsägbarhet och kontinuitet i verksamheten, till nytta för den enskilde.20

Överenskommelsen ska vara skriftlig och beslutad på ledningsnivå samt aktuell genom att den upprättats eller följts upp under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. Överenskommelsen ska beskriva tillvägagångssättet för hur samverkan mellan myndigheterna ska genomföras i enskilda ärenden samt ansvarsfördelningen mellan parterna.

RESULTAT

I GR är det vanligast med rutiner för extern samverkan med Arbetsförmedlingen. Det gäller i sex av Göteborgs tio stadsdelar, men bara i tre övriga GR-kommuner. Det samlade GR-resultatet på 41 procent är i princip detsamma som riksgenomsnittet (40 procent), men något lägre än resultatet för såväl Stockholms- som Malmöregionen (58 respektive 50 procent).

Överenskommelser med Försäkringskassan, primärvården och öppenpsykiatrin finns i ungefär var fjärde kommun/stadsdel i GR, utan några stora skillnader inom Göteborg och övriga GR-kommuner. Resultaten varierar en del i förhållande till riket som helhet och de andra storstadsregionerna. Det kan noteras att överenskommelser med öppenpsykiatrin är vanligare i övriga landet än i GR, särskilt i Malmöregionen där det gäller drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna.

Vad gäller öppenpsykiatrin är det också den enda av de fyra myndigheterna där samverkan, som framgår av tecknade överenskommelser, har blivit mindre vanlig i GR jämfört med 2013. I övriga landet har det generellt dock blivit lite vanligare.

(11)

11 Aktuell överenskommelse för extern samverkan i enskilda ärenden mellan verksamheten med

ekonomiskt bistånd och fyra andra berörda myndigheter

Kommentar: Om en motsvarande överenskommelse rörande biståndsmottagare har upprättats av annan enhet eller motsvarande i kommunen (t.ex. arbetsmarknadsenhet) räknas denna, samma sak gäller för stadsdelar om de omfattas av en kommunövergripande överenskommelse.

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. * Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem ”stads-områden”.

2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014 2012 2013 2014

Ale Ja Ja Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej

Alingsås Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Nej Nej Ja Nej

Härryda Nej Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Kungsbacka Nej Nej Ny ök Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Kungälv Nej Ja Nej Nej Ja Ny ök Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Lerum Ja Nej Nej Ja Nej Ja Nej Ja Ja Nej Ja Ja

Lilla Edet Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja

Mölndal * Nej Nej * Nej Nej * Nej Nej * Nej Nej

Partille Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Stenungsund Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja

Tjörn Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Ja Nej Ja Ja Nej

Öckerö Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Ja Ja Nej

Angered Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Centrum Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Lundby Ja Ja Ja Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Ja Nej Ja Ja

Norra Hisingen Nej Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Västra Göteborg Ja Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Västra Hisingen Nej Ja Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Nej Ja

Örgryte-Härlanda Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Östra Göteborg Nej Ja Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Göteborg 30 50 60 20 10 30 10 0 20 0 10 20 Övriga GR-kommuner 36 33 25 18 17 25 9 42 25 18 50 25 GR 33 41 41 19 14 27 10 23 23 10 32 23 Stockholms län 31 50 58 10 23 30 13 20 18 13 33 40 Malmöregionen** 19 35 50 10 20 7 10 15 14 0 20 57 Hela Sverige 21 34 40 12 20 24 13 27 31 12 32 39

(12)

12 Utredningsmall med barnperspektiv

En sista indikator på helhetssyn och samordning i verksamheten med ekonomiskt bistånd gäller användningen av strukturerad utredningsmall som utredningsstöd, där mallen har ett barnperspektiv. Indikatorn utgår från Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) samt lagen om stöd och service till vissa

funktionshindrade (LSS).

Barnperspektiv definieras i enkätfrågan som att utredningsmallen ska omfatta ”barns situation och sysselsättning”. Därutöver krävs att mallen omfattar ytterligare minst sex av nio utredningsområden (se kommentar till tabellen här intill).

Utredningsmallen ska vara gemensam för alla handläggare och under perioden 1 januari 2014 – 1 april 2014 ha använts för samtliga sökande av försörjningsstöd där behovet inte endast är av engångskaraktär.

En grundlig utredning och en helhetsbild av den enskildes försörjningshinder och resurser är en förutsättning för att en individ eller familj ska kunna få stöd anpassat efter individuella förutsättningar och behov. Att uppmärksamma och dokumentera eventuella barns förhållanden i ekonomiskt utsatta familjer är särskilt viktigt. En ofullständig utredning kan påverka rättssäkerhet och valet av insatser i ärendet. Här kan ett utredningsstöd i form av en strukturerad utredningsmall tjäna som stöd för handläggaren.21

RESULTAT

Enligt Öppna jämförelser använder sig flertalet kommuner och stadsdelar i GR av en strukturerad utredningsmall som utredningsstöd, där eventuella barns situation och sysselsättning ingår bland utredningsområdena. Det gäller samtliga Göteborgs stadsdelar utom en och i nio av de tolv övriga GR-kommunerna.

Det sammantagna GR-resultatet (82 procent) är lite bättre än riksgenomsnittet (73 procent) liksom jämfört med Malmöregionen (64 procent), men något sämre jämfört med Stockholmsregionen (88 procent).

Det sammantagna GR-resultatet har varit detsamma de tre mätåren, även om resultatet för enskilda kommuner har förändrats, i båda riktningar.

21. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 39.

Kommentar: Utredningsmallen ska utöver ”barns situation och sysselsätt-ning” omfatta ytterligare minst sex av nio utredningsområden: arbetsliv och utbildning; bostadssituation; ekonomisk situation (utöver aktuell ansökan); familjesituation; hälsa; intressen och nätverk; klientens egna försök att lösa aktuell problematik; klientens mål och framtidsplaner; samt social situation (t.ex. beroendeproblematik, kriminalitet).

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingå-ende kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

* Uppgift saknas. **Resultaten för Malmöregionen 2012 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö 2012 delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

Användning av utredningsmall med

barnperspektiv, 2012–2014

2012 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Kungsbacka Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja

Lerum Ja Nej Nej

Lilla Edet Ja Ja Ja

Mölndal * Ja Ja

Partille Ja Ja Ja

Stenungsund Nej Nej Ja

Tjörn Nej Ja Nej Öckerö Ja Ja Nej Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Centrum Ja Nej Ja Lundby Nej Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja

Västra Göteborg Ja Nej Nej

Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80 80 90 Övriga GR-kommuner 82 83 75 GR 81 82 82 Stockholms län 64 73 88 Malmöregionen** 57 60 64 Hela Sverige 63 69 73

(13)

13

22. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 40–42. 23. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 42. 24. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 43–44. 25. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 45.

Kunskapsbaserad verksamhet

Kvalitetsområdet kunskapsbaserad verksamhet handlar om att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet samt att den enskildes erfarenheter tas till vara.

I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd undersöks personalens kompetens, förekomsten av kompetensutvecklingsinsatser för personalen, användningen av standardiserade bedömningsmetoder samt genomförandet av systematisk uppföljning.

Personalens kompetens och kompetensutveckling

Två av indikatorerna på kunskapsbaserad verksamhet rör personalens kompetens: andelen

socialsekreterare med socionomexamen samt andelen med mer än två års arbetserfarenhet i yrket. Därtill följer ytterligare fyra indikatorer som riktar in sig på kompetensinsatser för personalen: förekomsten av strukturerad inskolningsperiod för nyanställda; förekomsten av kompetensutvecklingsplaner – dels en samlad plan utifrån verksamhetens uppdrag, dels för de enskilda handläggarna – samt graden av handläggarstöd.

För utförande av socialnämndens uppgifter ska det enligt socialtjänstlagen finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Förutom formell utbildning ska kompetensen vara relaterad till yrkesfunktionen och omfatta de specifika kunskaper som behövs. Det krävs både erfarenhet och särskild kunskap inom en rad områden för att kunna utföra arbetet på bästa sätt.22

Vid anställningens början är det viktigt att den nyanställde får en strukturerad inskolningsperiod med vägledning in i de specifika arbetsuppgifterna.23_{Och enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna} råd ska ledningen säkerställa och fortlöpande kontrollera att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna. Genom exempelvis utbildning, kurser eller handledning ska personalen utvecklas i sin yrkesroll, utifrån verksamhetens uppdrag. Med rätt kompetens ökar förutsättningarna för att personalen ska bidra till insatser av god kvalitet.24

En samlad plan för kompetensutveckling bör innehålla en planering för hela personalgruppens fortbildning eller vidareutbildning som bygger på verksamhetens mål och nämndens kartläggning och analys av handläggarnas individuella kompetens. Det bör också finnas en motsvarande individuell plan för den enskilde handläggarens kompetensutveckling.

Verksamheten med ekonomiskt bistånd är komplex och beslutstät, och det ställs stora krav på en skyndsam handläggning. Personalen ställs inför svåra bedömningar och utsätts inte sällan för

påtryckningar från enskilda. Att handläggarna har god tillgång till stödjande arbetsledning bidrar till att säkerställa att verksamheten bedrivs rättssäkert och jämlikt. Goda förutsättningar för personalen kan dessutom öka möjligheten att behålla och utveckla personalen, vilket skapar kontinuitet som kan höja kvaliteten i verksamheten.25

RESULTAT: UTBILDNINGSNIVÅ OCH YRKESERFARENHET

I Öppna jämförelser redovisas andelen anställda med socionomexamen av de som ”arbetade som socialsekreterare med ekonomiskt bistånd på hel- eller deltid”. Med socialsekreterare avses personal som arbetar med att ge hjälp och stöd till personer och familjer som har problem av olika slag (men inte personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar enligt givna ramar). Vid vikariat avses vikarien. Därtill redovisas andelen av samma personalgrupp som har arbetat mer än två år i yrket. Mättidpunkt var den 1 april 2014.

I sex av Göteborgs tio stadsdelar hade samtliga socialsekreterare socionomexamen, detsamma gäller i sju av övriga tio GR-kommuner (se tabellen på nästa sida). I en av stadsdelarna saknas socionom-examinerade socialsekreterare helt; i övriga stadsdelar/kommuner där inte alla har examen gäller det dock merparten.

(14)

14

Sett till GR som helhet har ungefär nio av tio socialsekreterare i regionen socionomexamen, vilket är en högre nivå än i riket som helhet och även jämfört med Stockholmsregionen (84 procent i båda fallen). Ännu högre nivå gäller dock för Malmöregionen (97 procent).

Samtidigt har resultaten inom GR, både inom Göteborg och i kranskommunerna, generellt försämrats sedan 2013 – en utveckling som delas med Stockholmsregionen. För riket som helhet gäller däremot en mer marginell försämring.

Det är generellt vanligare med formell utbildning hos

handläggarna än en längre yrkeserfarenhet. Men det kan samtidigt noteras att andelen socialsekreterare med minst två års yrkeserfarenhet varierar stort inom GR – både inom Göteborg och bland övriga GR-kommuner. I en kommun gäller det ingen socialsekreterare, i en annan nästan samtliga och i en Göteborgsstadsdel samtliga.

Resultaten på kommun-/stadsdelnivå skiljer sig stort sedan ett år tillbaka i tiden, och går i olika riktning i olika kommuner/stadsdelar. Sett till hela Göteborg är andelen stabil, med drygt tre av kommunens fyra socialsekreterare som har minst två års yrkeserfarenhet (2014: 77 procent). Andelen är nästan densamma sett till övriga GR (74 procent). GR-resultatet (76 procent) är bättre än riksgenomsnittet, där det båda mätåren gäller ungefär två av tre (2014: 67 procent).

Andelen socialsekreterare med socionomexamen respektive

mer än två års yrkeserfarenhet

Kommentar: *2013 års genomsnittsresultat för dessa regioner redovisas inte i Öppna jämförelsers nationella redovisning och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata.

2013 2014 2013 2014 Ale 100,0 100,0 83,3 75,0 Alingsås 81,8 75,0 90,9 75,0 Härryda 100,0 66,7 66,7 83,3 Kungsbacka 100,0 89,5 70,6 73,7 Kungälv 100,0 100,0 94,1 72,7 Lerum 100,0 100,0 73,3 86,7 Lilla Edet 100,0 83,3 83,3 83,3 Mölndal 100,0 87,5 57,9 75,0 Partille 100,0 100,0 100,0 81,8 Stenungsund 100,0 100,0 16,7 40,0 Tjörn 100,0 100,0 66,7 0,0 Öckerö 100,0 100,0 66,7 66,7 Göteborgs stadsdelar: Angered 95,0 100,0 75,0 63,6 Askim-Frölunda-Högsbo 100,0 100,0 61,0 96,2 Centrum 100,0 100,0 84,6 80,0 Lundby 100,0 88,2 80,6 61,8 Majorna-Linné 77,3 77,3 90,9 100,0 Norra Hisingen 100,0 0,0 78,6 89,5 Västra Göteborg 100,0 93,3 37,5 6,7 Västra Hisingen 100,0 100,0 83,3 85,7 Örgryte-Härlanda 92,9 100,0 78,6 92,9 Östra Göteborg 100,0 100,0 81,6 85,4 Göteborg 97,2 90,0 76,3 76,9 Övriga GR-kommuner * 91,6 * 73,9 GR * 90,5 * 76,0 Stockholms län 94,0 84,3 64,0 51,5 Malmöregionen * 96,8 * 67,9 Hela Sverige 85,4 84,2 68,6 66,9 examen yrkeserfarenhetMer än 2 års

(15)

Socionom-15

RESULTAT: STRUKTURERAD INSKOLNINGSPERIOD

I Öppna jämförelser redovisas i vilken grad samtliga nyanställda handläggare som arbetat med ekonomiskt bistånd i kommunen under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014 har fått en strukturerad inskolningsperiod i samband med anställningens början. Med handläggare avses all personal som på hel- eller deltid har ansvar för ärendehandläggning inom myndighetsutövningen, både socialsekreterare och personal som endast utför administrativ handläggning av biståndsansökningar (s. k. softhandläggare/bidragshandläggare/ ekonomihandläggare/utredningsassistenter etc.).

Inom Göteborg har samtliga nyanställda handläggare i åtta av de tio stadsdelarna fått en strukturerad inskolningsperiod – bland övriga GR-kommuner gäller det genomgående. Det sammantagna GR-resultatet (91 procent) är därmed ungefär i nivå med riksgenomsnittet (93 procent) och övriga storstadsregioner (93 procent för Malmöregionen; 95 procent Stockholmsregionen). Resultatet för 2014 är en liten förbättring sedan 2013, i både GR och landet som helhet.

RESULTAT: KOMPETENSUTVECKLING

Individuella kompetensutvecklingsplaner ska, enligt Öppna jämförelsers indikator, finnas för samtliga handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd och varit anställda minst ett år. Resultaten visar att detta, vid mätdatum den 1 april 2014, gällde för ungefär tre av fyra kommuner/stadsdelar i GR, både inom Göteborg och i kranskommunerna.

Resultatet är en förbättring jämfört med 2013. GR-genomsnittet 2014 (77 procent) är därmed påtagligt högre än rikets (58 procent), och resultatet är även lite bättre i förhållande till Stockholmsregionen (68 procent).

Den samlade plan för handläggarnas kompetensutveckling som avses i Öppna jämförelser ska vara aktuell i det att den upprättats eller reviderats under perioden 1 april 2013 – 1 april 2014. En sådan finns i tre av Göteborgs stadsdelar och i hälften av övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (41 procent) motsvarar därmed helt riksgenomsnittet, men det kan noteras att det är sämre jämfört med de övriga storstadsregionerna där en samlad plan finns i drygt hälften av kommunerna/stadsdelarna. De övergripande resultaten för 2014 är nära identiska med dem 2013, även om förändringar skett inom enskilda kommuner och stadsdelar.

(16)

16

Kommentar: Om ingen har nyanställts under de senaste 12 månaderna före mätdatum redovisas alternativet ”Ingen nyanställd” och räknas som ett ”Ja”; detta gäller dock inte för någon av GR:s kommuner/stadsdelar.

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

*Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

Förekomsten av tre typer av kompetensinsatser

2013 2014 2013 2014 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Nej Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Nej Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Nej Ja Ja Lerum Ja Ja Nej Nej Nej Nej Lilla Edet Ja Ja Nej Ja Ja Ja Mölndal Ja Ja Ja Ja Nej Ja Partille Ja Ja Nej Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Ja Ja Ja Tjörn Ja Ja Nej Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Nej Nej Nej Nej

Angered Ja Ja Ja Ja Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Ja Ja Centrum Nej Ja Nej Nej Nej Ja Lundby Ja Ja Nej Ja Nej Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Ja Ja Västra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Västra Hisingen Nej Ja Nej Nej Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Nej Ja Ja Östra Göteborg Ja Nej Nej Nej Nej Nej Göteborg 70 80 30 30 60 80 Övriga GR-kommuner 100 100 50 50 67 75 GR 86 91 41 41 64 77 Stockholms län 95 95 55 58 68 68 Malmöregionen* 90 93 60 57 75 79 Hela Sverige 88 93 40 41 51 58 Strukturerad inskolningsperiod Samlad plan för personalens

kompetensutveckling utvecklingsplan kompetens-Individuell

(17)

17 RESULTAT: HANDLÄGGARSTÖD

I Öppna jämförelser undersöks det genomsnittliga antal timmar per vecka som varje handläggare har tillgång till direkt handläggarstöd för verksamhet med ekonomiskt bistånd.

Beräkningen utgår från det totala antalet timmar som samtliga personer med arbetsledande/stödjande funktion inom myndighetsutövningen avsatt för direkt handläggarstöd en genomsnittsvecka under perioden 1 januari 2014 – 1 april 2014. Denna tid fördelas därefter på antalet anställda handläggare som arbetar med ekonomiskt bistånd (omräknat till heltid), vid mättidpunkten 1 april 2014.

Med direkt handläggarstöd avses ärendehandledning och uppföljning av handläggarnas arbete i enskilda ärenden inom ekonomiskt bistånd, enskilt eller i grupp.

Resultatet för hela GR visar att Göteborgsregionens handläggare i början av 2014 i genomsnitt hade tillgång till 2,1 timmar direkt handläggarstöd per vecka. Detta förhållande avspeglar helt förhållandet för landet som helhet.

Spridningen mellan kommuner och stadsdelar är dock tämligen stor. Inom Göteborg varierar tiden mellan 0,5 och 3,0 timmar i de olika stadsdelarna, och bland övriga GR-kommuner mellan 1,0 och 5,8 timmar.

Resultaten för enskilda kommuner och stadsdelar skiljer sig påtagligt mellan mätåren. Resultaten för Göteborg sammantaget visar på en viss ökning sedan 2011, vilket även gäller riket som helhet.

Kommentar: *2013 års genomsnittsresultat för dessa regioner redovisas inte i Öppna jämförelsers nationella redovisning och är inte möjliga att ta fram utan tillgång till ursprungsdata.

Genomsnittligt antal timmar handläggarstöd per

vecka som handläggarna har tillgång till, 2012–2014

2012 2013 2014 Ale 0,6 0,9 1,4 Alingsås 1,2 0,8 1,3 Härryda 2,2 2,8 2,8 Kungsbacka 1,1 1,3 1,3 Kungälv 2,2 4,6 3,3 Lerum 0,9 2,8 1,0 Lilla Edet 1,7 1,9 1,1 Mölndal * 2,2 1,4 Partille 0,7 1,4 1,5 Stenungsund 1,6 2,2 2,6 Tjörn 1,2 5,3 5,8 Öckerö 0,0 1,8 3,3 Göteborgs stadsdelar: Angered 1,6 1,7 3,0 Askim-Frölunda-Högsbo 2,7 1,7 1,1 Centrum 1,0 2,1 1,9 Lundby 0,7 2,1 2,1 Majorna-Linné 0,4 0,5 0,9 Norra Hisingen 1,5 2,1 2,1 Västra Göteborg 1,4 1,1 1,4 Västra Hisingen 2,8 1,1 0,5 Örgryte-Härlanda 1,8 2,9 2,8 Östra Göteborg 2,0 1,7 2,3 Göteborg 1,7 1,6 2,1 Övriga GR-kommuner * * 1,9 GR * * 2,1 Stockholms län 2,3 2,3 2,5 Malmöregionen * * 3,2 Hela Sverige 1,9 2,0 2,1

(18)

18

27. AUDIT (Alcohol Use Disorders Indentification Test); DUDIT (Drug Use Disorders Indentification Test); FREDA-kortfrågor (Stöd att våga fråga om våld i enskilda ärenden).

Standardiserade bedömningsmetoder

En indikator på kunskapsbaserad verksamhet gäller användningen av standardiserade bedömningsmetoder till stöd för att bedöma enskilda personers situation, funktion eller behov av insatser.

En standardiserad bedömningsmetod utgörs av ett vetenskapligt prövat formulär med fastställda frågor och en manual som beskriver användningen. Att använda standardiserade bedömningsmetoder är en aspekt av evidensbaserad praktik som ska säkerställa att relevant information kommer fram som underlag i bedömningen och därmed bidra

till att enskilda kan erbjudas rätt insatser. Användningen ökar också förutsättningarna för en likvärdig bedömning.26

I Öppna jämförelser undersöks användningen av standardiserade

bedömningsmetoder inom verksamheten med ekonomiskt bistånd under perioden 1 januari 2014 – 1 april 2014. I enkätfrågan ges tre exempel på metoder – AUDIT, DUDIT samt FREDA-kortfrågor27_{– samt ges möjlighet att} ange någon annan metod.

RESULTAT

Resultaten visar att standardiserade bedömningsmetoder i början av 2014 används i flertalet av Göteborgsregionens kranskommuner (nio av tolv) – men bara i en av Göteborgs stadsdelar. Sammantaget innebär det ett resultat för GR på 45 procent av ingående kommuner/stadsdelar, vilket är i nivå med det nationella

genomsnittet (42 procent) och resultatet för Stockholmsregionen (48 procent) – medan andelen för Malmöregionen är ungefär hälften så stor.

Användningen av standardiserade

bedömningsmetoder har ökat väsentligt sedan 2013, både i GR (utanför Göteborg) och i övriga Sverige.

Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentan-delen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn. *Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara med 2013 då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

Användning av standardiserade

bedömningsmetoder, 2013–2014

2013 2014 Ale Nej Ja Alingsås Nej Ja Härryda Ja Ja Kungsbacka Nej Nej Kungälv Nej Nej Lerum Ja Ja Lilla Edet Ja Ja Mölndal Nej Ja Partille Nej Ja Stenungsund Nej Nej Tjörn Ja Ja Öckerö Nej Ja

Angered Nej Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Centrum Nej Nej Lundby Ja Ja Majorna-Linné Nej Nej Norra Hisingen Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Västra Hisingen Nej Nej Örgryte-Härlanda Nej Nej Östra Göteborg Nej Nej Göteborg 10 10 Övriga GR-kommuner 33 75 GR 23 45 Stockholms län 33 48 Malmöregionen* 15 21 Hela Sverige 24 42

(19)

19

28. Se Socialstyrelsen, 2014a, s. 47–49.

29. Av enkätfrågan framgår inte om det gäller för samtliga ärenden.

Systematisk uppföljning

Tre av Öppna jämförelsers indikatorer på kunskapsbaserad verksamhet gäller förekomsten av systematisk uppföljning av insatser och av ett stödjande IT-system för ändamålet.

Insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. Individuella mål bör formuleras, dokumenteras samt följas upp. På så sätt kan verksamheten följa upp om insatser och arbetsmetoder ger avsett resultat, om den enskildes problem minskar och om hans eller hennes välbefinnande ökar och livssituationen förbättras. En kunskapsbaserad socialtjänst följer upp och utvärderar hur väl verksamheten tillgodoser både enskildas och gruppers behov. För utveckling av verksamheten behöver individdata sammanställas och analyseras även på gruppnivå.

En central förutsättning för uppföljning av insatser i praktisk verksamhet är att det finns ett system för en systematisk och regelbunden uppföljning av insatserna. Här underlättar ett IT-baserat verksamhetssystem där ansvariga handläggare registrerar resultat och andra relevanta uppgifter.28

I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under mätperioden 1 april 2013 – 1 april 2014 har följt upp, och dokumenterat, resultatet av de insatser som erbjudits enskilda

biståndsmottagare – samt om dokumentationen, under samma mätperiod, har sammanställts på gruppnivå i syfte att utveckla verksamheten. Därutöver undersöks om verksamheten har ett IT-system som stödjer verksamhetsuppföljning, det vill säga anpassat för registrering och statistikuttag och inte enbart för själva handläggningsprocessen.

RESULTAT

Enligt resultaten från Öppna jämförelser 2014 följer nästan samtliga av GR:s kommuner och stadsdelar upp resultaten på individnivå – alla Göteborgs stadsdelar utom en och alla övriga GR-kommuner utom två.29_{Det sammantagna GR-resultatet (86 procent) har därmed påtagligt förbättrats sedan 2013, särskilt} inom Göteborg där det då bara gällde tre stadsdelar. GR-resultatet har därmed också förbättrats i relation till såväl riksgenomsnittet (73 procent) som övriga storstadsregioner (Stockholmsregionen: 75 procent; Malmöregionen: 79 procent).

Vad gäller uppföljning av resultaten på gruppnivå har hälften av Göteborgs stadsdelar sammanställt resultaten av individuppföljningarna, liksom tre övriga GR-kommuner. Det sammantagna GR-resultatet (36 procent) är därmed något sämre än övriga storstadsregioners (43 procent) men något bättre än riksgenomsnittet (28 procent). Sett till riket som helhet har uppföljningar på gruppnivå blivit mindre vanliga sedan 2013. Inom GR har det blivit vanligare i Göteborg men mindre vanligt i övriga GR-kommuner.

I flertalet kommuner och stadsdelar finns administrativa förutsättningar i form av ett stödjande IT-system. I GR saknas detta dock i tre av Göteborgs stadsdelar och ytterligare två GR-kommuner. Sammantaget är GR-resultatet (77 procent) något sämre än riksgenomsnittet (82 procent) men särskilt i relation till Malmöregionen där ett stödjande IT-system finns i flertalet kommuner/stadsdelar (93 procent).

(20)

20

Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

Systematisk uppföljning av insatser på individ- och gruppnivå samt

förekomst av stödjande IT-system, 2013–2014

2013 2014 2013 2014 2013 2014

Ale Ja Nej Ja Nej Ja Ja

Alingsås Ja Nej Ja Nej Ja Ja

Härryda Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Kungsbacka Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Kungälv Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Lerum Ja Ja Nej Nej Nej Nej

Lilla Edet Ja Ja Nej Nej Nej Ja

Mölndal Nej Ja Nej Nej Ja Ja

Partille Ja Ja Ja Nej Ja Ja

Stenungsund Ja Ja Ja Nej Ja Ja

Tjörn Ja Ja Ja Nej Ja Ja

Öckerö Ja Ja Nej Nej Ja Nej

Angered Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Ja Nej Nej Nej Ja

Centrum Nej Ja Nej Nej Nej Nej

Lundby Nej Ja Nej Nej Ja Ja

Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Nej

Västra Göteborg Nej Ja Nej Nej Ja Ja

Västra Hisingen Ja Ja Ja Ja Ja Ja

Örgryte-Härlanda Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Östra Göteborg Nej Nej Nej Nej Nej Nej

Göteborg 30 90 30 50 70 70 Övriga GR-kommuner 75 83 50 25 83 83 GR 55 86 41 36 77 77 Stockholms län 78 75 63 43 70 75 Malmöregionen* 55 79 45 43 70 93 Hela Sverige 63 73 42 28 83 82

(21)

21 Självbestämmande och integritet

Kvalitetsområdet självbestämmande och integritet handlar om den enskildes delaktighet, inflytande och möjlighet till egna val. Öppna jämförelser innehåller fyra indikatorer på delaktighet som rör dels användningen av brukarundersökningar, dels användningen och uppföljningen av genomförandeplaner upprättade tillsammans med den enskilde.

Brukarnas uppfattning

En kunskapsbaserad socialtjänst tar vara på enskilda biståndsmottagares kunskap och erfarenhet. Uppföljningar av de enskilda biståndsmottagarnas uppfattning om bemötande och insatser är ett led i ett systematiskt kvalitetsarbete i syfte att utveckla verksamheten.30

I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under den tvååriga mätperioden 1 april 2012 – 1 april 2014 genomfört minst en undersökning av den enskildes uppfattning om verksamheten med ekonomiskt bistånd och därtill

sammanställt och analyserat resultaten för att utveckla verksamheten. Mätningen avser sådant som enkäter, strukturerade intervjuer eller brukarrevisioner i syfte att fånga enskildas uppfattning om verksamhetens kvalitet. (Däremot avses inte klagomålshantering eller uppföljningar av genomförandeplan/ individuell plan.)

RESULTAT

Inom Göteborg har samtliga tio stadsdelar genomfört och använt sig av resultaten av en brukarundersökning under den senaste tvåårsperioden. Det gäller däremot bara fem av de tolv kranskommunerna. GR-resultatet som helhet (68 procent) är likväl bättre än både det nationella genomsnittet (44 procent) och jämfört med

Stockholmsregionen (55 procent), medan resultatet för Malmöregionen ligger på ungefär samma nivå (71 procent).

De övergripande resultaten är mycket lika dem ett år tidigare, även om det i kranskommunerna växlat vilka kommuner som har genomfört brukarundersökningar, och tre har fallit ifrån medan bara en tillkommit. Förändringen är större gentemot 2012 då brukarundersökningar var något mindre vanliga, såväl i GR (57 procent) som i landet som helhet (34 procent).

Genomfört och använt sig av resultaten av

brukarundersökningar, 2012–2014

Kommentar: Resultaten avser varje enskilt mätår en tvåårsperiod bakåt i tid. Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kom-muner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

* Resultaten för Malmöregionen 2014 är inte fullt jämförbara bakåt i tid då Malmö delades in i tio mot nuvarande fem ”stadsområden”.

2012 2013 2014

Ale Ja Ja Ja

Alingsås Nej Nej Nej

Härryda Ja Ja Ja

Kungsbacka Nej Ja Ja

Kungälv Nej Ja Nej

Lerum Ja Ja Nej

Lilla Edet Nej Nej Nej

Mölndal * Nej Nej

Partille Nej Ja Ja

Stenungsund Ja Nej Ja

Tjörn Nej Ja Nej

Öckerö Nej Nej Nej

Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Ja Ja Askim-Frölunda-Högsbo Ja Ja Ja Centrum Nej Ja Ja Lundby Ja Ja Ja Majorna-Linné Ja Ja Ja Norra Hisingen Ja Ja Ja

Västra Göteborg Ja Nej Ja

Västra Hisingen Ja Ja Ja Örgryte-Härlanda Ja Ja Ja Östra Göteborg Ja Ja Ja Göteborg 80 90 100 Övriga GR-kommuner 36 58 42 GR 57 73 68 Stockholms län 51 53 55 Malmöregionen** 43 70 71 Hela Sverige 34 44 44

(22)

22

32. Tidsgränsen tre månader har i samråd med representanter för landets kommuner bedömts som rimlig ur den enskildes perspektiv; se Socialstyrelsen 2014a, s. 51.

Genomförandeplaner

Socialtjänstens insatser ska utformas och genomföras tillsammans med den enskilde. En planering för hur den enskilde ska bli självförsörjande bör efter en grundlig utredning dokumenteras i en genomförandeplan (benämns inom ekonomiskt bistånd även arbetsplan eller handlingsplan). Planen är senare utgångspunkt för uppföljning och utvärdering av om insatserna gett avsett resultat och om målet för den enskilde uppfyllts – det vill säga självförsörjning.

En gemensam planering – där målet med insatserna och vilket ansvar som ligger på den enskilde respektive socialtjänsten framgår – ökar förutsägbarheten för den enskilde. En gemensam löpande uppföljning ökar möjligheten att anpassa insatserna till individens behov.31

I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under halvårsperioden 1 oktober 2013 – 1 april 2014 genomgående upprättat en genomförandeplan tillsammans med den enskilde inom tre månader från första kontakt32_{. Enkätfrågan avser de sökande som har pågående ärenden rörande} försörjningsstöd, som inte endast är av engångskaraktär. Enkäten inkluderar även en följdfråga om de upprättade planerna har undertecknats av den enskilde – det vill säga ett slags bekräftelse på att den enskilde har deltagit i sin planering.

Därtill undersöks om alla upprättade genomförandeplaner följts upp med den enskilde minst var tredje månad, för att säkerställa att planen fungerar på avsett sätt och vid behov omarbetats. Här gäller samma halvårsperiod 1 oktober 2013 – 1 april 2014. Uppföljningen ska vara dokumenterad.

RESULTAT

Enligt resultaten från Öppna jämförelser har ungefär två av tre kommuner/stadsdelar i GR upprättat genomförandeplaner för samtliga sökande med pågående ärenden rörande försörjningsstöd.

De upprättade planerna är inte alltid undertecknade av den enskilde. I lite mindre än hälften av kommunerna/stadsdelarna gäller att samtliga upprättade genomförandeplaner har undertecknats av den enskilde. I flera kommuner/stadsdelar är alla upprättade planer undertecknade av den enskilde men däremot har inte genomförandeplaner upprättats för samtliga sökanden. Endast i tre av Göteborgs stadsdelar och i två övriga GR-kommuner gäller att planer upprättats för samtliga och att dessa därtill är undertecknade av den enskilde.

Att genomförandeplaner upprättas för samtliga är lite vanligare i GR (68 procent) än i landet som helhet (56 procent), men ännu vanligare är det i Stockholmsregionen (83 procent) där resultatet förbättrats sedan året före – medan GR-resultatet och riksgenomsnittet är mer likt.

Att planerna genomgående undertecknas av den enskilde är ungefär lika vanligt i GR (45 procent) som i landet som helhet (42 procent), medan resultatet härvidlag är bäst i Malmöregionen (64 procent). Såväl GR-resultatet och riksgenomsnittet har förhållit sig stabilt mellan åren.

Vad gäller uppföljning av genomförandeplanerna är det inom Göteborg bara två stadsdelar som genomgående följt upp dessa med den enskilde minst var tredje månad. Resultatet är bättre för

kranskommunerna, där det gäller drygt hälften. Det samlade GR-resultatet (41 procent) ligger därmed på jämförbar nivå med riksgenomsnittet (37 procent), och hamnar mitt emellan Stockholmsregionens och Malmöregionens resultat (30 respektive 50 procent).

Enbart två av Göteborgs stadsdelar och två av kranskommunerna uppfyller samtliga tre indikatorers målvärde – det vill säga att de använder och följer upp genomförandeplanerna på alla dessa sätt för att stärka den enskildes förutsättning att delta i planering och insatser för att bli självförsörjande.

(23)

23 Upprättande och uppföljning av genomförandeplaner, 2013–2014

Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

2013 2014 2013 2014 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Nej Ja Ja Alingsås Ja Ja Nej Nej Ja Ja Härryda Ja Ja Nej Nej Nej Nej Kungsbacka Ja Ja Nej Ja Ja Ja Kungälv Ja Nej Ja Ja Ja Nej Lerum Ja Ja Ja Nej Nej Ja Lilla Edet Nej Nej Ja Ja Nej Nej Mölndal Ja Ja Nej Nej Nej Ja Partille Ja Ja Ja Ja Ja Ja Stenungsund Nej Nej Ja Ja Nej Nej Tjörn Ja Ja Ja Nej Ja Nej Öckerö Nej Nej Nej Nej Nej Ja

Angered Ja Ja Nej Ja Nej Ja Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja Nej Nej Centrum Ja Ja Ja Ja Ja Nej Lundby Ja Ja Ja Nej Nej Nej Majorna-Linné Ja Ja Nej Nej Nej Nej Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej Nej Nej Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej Nej Nej Västra Hisingen Ja Ja Nej Nej Nej Nej Örgryte-Härlanda Ja Ja Nej Ja Ja Ja Östra Göteborg Nej Nej Nej Ja Nej Nej Göteborg 70 70 30 50 20 20 Övriga GR-kommuner 75 67 58 42 50 58 GR 73 68 45 45 36 41 Stockholms län 65 83 38 35 15 30 Malmöregionen* 45 50 55 64 35 50 Hela Sverige 48 56 40 42 34 37 Upprättas inom

(24)

24 Tillgänglighet

Kvalitetsområdet tillgänglighet rör bland annat möjligheterna att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. I Öppna jämförelser av ekonomiskt bistånd fokuseras fyra aspekter av tillgänglighet: väntetid för nybesök; tillgång till arbetsmarknadsinsatser; tillgången till hushållsekonomisk rådgivning samt bemanning i termer av antal biståndshushåll (ärenden) per handläggare.

Väntetid för nybesök

När en person kontaktar socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd erbjuds denne vanligtvis en tid för ett personligt besök där syftet är att utreda behovet och rätten till bistånd. Eftersom ekonomiskt bistånd utgör samhällets yttersta ekonomiska skyddsnät (2 kap 1 § SoL) är det viktigt att det alltid finns personal tillgänglig för att svara på frågor eller för att göra en omedelbar bedömning av den enskildes situation. För den enskilde är det oftast önskvärt att få sin rätt till bistånd prövad så snabbt som möjligt. Tillgänglighet i meningen väntetid är därför en viktig kvalitetsaspekt ur den enskildes perspektiv. Avgörande för vad som kan anses vara en rimlig väntetid för nybesök är hur angeläget den biståndssökandes behov är. Enligt ett uttalande av Justitieombudsmannen (JO) bör väntetiden för ett första personligt besök (nybesök) – i de fall behovet inte bedöms vara omedelbart – inte överstiga 14 dagar.33

I Öppna jämförelser undersöks när i genomsnitt ett första personligt besök (nybesök) sker efter att en enskild tagit kontakt med socialtjänsten för att ansöka om ekonomiskt bistånd som inte är av akut karaktär (nödprövning). Den första kontakten kan ha tagits per telefon eller vid besök. Väntetidens antal dagar avser även helgdagar.

Mätperioden omfattar i detta fall ett kvartal: 1 januari 2014 – 1 april 2014.

RESULTAT

Enligt uppgifterna i Öppna jämförelser är den genomsnittliga väntetiden för nybesök som mest 14 dagar i samtliga GR-kommuner utom i Göteborg, där väntetiden i tre stadsdelar är längre. I ett fåtal fall – två kommuner och en stadsdel – är tiden som mest 7 dagar.

Inom Göteborg är det sammantagna resultatet 2014 en försämring sedan 2013 – medan GR-resultatet totalt sett (86 procent) förhåller sig stabilt till följd av övriga GR:s kommuner positiva utveckling.

GR-resultatet är på jämförbar nivå med de övriga storstadsregionernas. Resultatet är lite bättre sett till landet som helhet, där 91 procent av kommunerna/stadsdelarna håller 14-dagarsgränsen.

(25)

25

Kommentar: ”1–7 dgr” motsvarar en sammanslagning av svaralternativen ”Inom 3 dagar” och ”Inom 4–7 dagar”.

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kom-muner/stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn, i det här fallet att väntetiden är som mest 14 dagar..

Väntetid för nybesök, 2013–2014

2013 2014 Ale 8-14 dgr 8-14 dgr Alingsås 15 dgr el mer 8-14 dgr Härryda 8-14 dgr 8-14 dgr Kungsbacka 8-14 dgr 7 dgr Kungälv 8-14 dgr 8-14 dgr Lerum 8-14 dgr 8-14 dgr Lilla Edet 8-14 dgr 8-14 dgr Mölndal 8-14 dgr 8-14 dgr Partille 15 dgr el mer 8-14 dgr Stenungsund 8-14 dgr 8-14 dgr Tjörn 8-14 dgr 7 dgr Öckerö 7 dgr 8-14 dgr Göteborgs stadsdelar: Angered 15 dgr el mer 8-14 dgr Askim-Frölunda-Högsbo 8-14 dgr 15 dgr el mer Centrum 8-14 dgr 8-14 dgr Lundby 8-14 dgr 8-14 dgr Majorna-Linné 7 dgr 7 dgr Norra Hisingen 8-14 dgr 8-14 dgr Västra Göteborg 8-14 dgr 8-14 dgr Västra Hisingen 8-14 dgr 8-14 dgr Örgryte-Härlanda 8-14 dgr 15 dgr el mer Östra Göteborg 8-14 dgr 15 dgr el mer

Göteborg 90 70 Övriga GR-kommuner 83 100 GR 86 86 Stockholms län 80 88 Malmöregionen* 90 79 Hela Sverige 88 91

(26)

26 Arbetsmarknadsinsatser

Biståndet till den enskilde ska enligt socialtjänstlagen utformas så att det stärker dennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Personer med försörjningsproblem har många gånger behov av stöd och insatser utöver utbetalningar av pengar för att uppnå målet. Detta kan särskilt gälla unga vuxna som generellt har en svårare ställning på arbetsmarknaden, inte minst de som varken studerar eller arbetar under övergångsfasen mellan ungdom och vuxenliv. Mot bakgrund av att denna grupp även på lång sikt har en ökad risk att hamna utanför arbetsmarknaden – och att detta är förknippat med en förhöjd risk för såväl psykisk ohälsa som missbruk – är det angeläget att unga vuxna utan dröjsmål får stöd att komma in på arbetsmarknaden eller påbörja studier, som ett komplement till arbetsförmedlingens insatser. Behovet gäller även andra personer som står längre från arbetsmarknaden och inte omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Insatserna kan exempelvis bestå av konkret stöd i hur man söker arbete, upprättar ett CV etc., studie- och yrkesvägledning, praktikplats på öppna arbetsmarknaden eller en kurs.34

I Öppna jämförelser undersöks om kommunerna/stadsdelarna under kvartalsperioden 1 januari 2014 – 1 april 2014 erbjudit en kommunal arbetsmarknadsinsats till alla unga vuxna (18–24 år) respektive personer över 24 år som ansökt om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet. Beträffande unga vuxna ställs kravet att erbjudandet ska ha gjorts inom en månad från nybesök.

Insatserna kan utföras antingen inom kommunal arbetsmarknadsverksamhet eller hos privata utförare som upphandlats av kommunen, och dessa ska kunna påbörjas inom en månad. Personer som har ”andra betydande hinder” än arbetslöshet att komma till rätta med omfattas inte av mätningen.

RESULTAT

I början av 2014 erbjöd, enligt Öppna jämförelser, ungefär två av tre kommuner/stadsdelar i GR

arbetsmarknadsinsatser till samtliga över 24 år som ansökt om försörjningsstöd på grund av arbetslöshet – och det skedde i samma utsträckning till unga vuxna (18–24 år), inom en månad från nybesök. Resultaten är genomgående bättre för kranskommunerna än Göteborg.

Inom Göteborg är det sex stadsdelar som erbjöd insatser till personer över 24 år, men två färre när det gäller gruppen unga vuxna (med ett tydligare tidskrav). I övriga GR erbjuder samtliga kommuner utom en arbetsmarknadsinsatser till den yngre gruppen, medan ytterligare två kommuner faller bort sett till den äldre målgruppen.

De sammantagna GR-resultaten – 68 procent i båda fallen – är på jämförbar nivå med riksgenomsnittet (63–64 procent). Resultaten i Stockholmsregionen är lite starkare än i GR beträffande båda åldersgrupper (83 procent för unga vuxna; 88 procent den äldre gruppen). I Stockholmsregionen har resultatet heller inte försämrats sedan 2013 i samma grad som gäller i GR, där försämringen tydligast gäller gruppen över 24 år – en situation som syns även för hela riket.

(27)

27

Kommentar: Beträffande unga vuxna ställs kravet att erbjudandet ska ha gjorts inom en månad från nybesök.

Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/ stadsdelar med ett positivt utfall på indikatorn.

Tillgång till arbetsmarknadsinsatser, 2013–2014

2013 2014 2013 2014 Ale Ja Ja Ja Ja Alingsås Ja Ja Ja Ja Härryda Ja Ja Ja Nej Kungsbacka Ja Ja Ja Ja Kungälv Ja Ja Ja Ja Lerum Ja Ja Ja Ja

Lilla Edet Ja Nej Ja Nej

Mölndal Ja Ja Ja Ja Partille Ja Ja Ja Ja Stenungsund Ja Ja Ja Nej Tjörn Ja Ja Ja Ja Öckerö Ja Ja Ja Ja Göteborgs stadsdelar:

Angered Nej Nej Ja Ja

Askim-Frölunda-Högsbo Nej Nej Nej Ja

Centrum Ja Ja Ja Ja

Lundby Ja Nej Ja Nej

Majorna-Linné Ja Ja Ja Ja

Norra Hisingen Ja Ja Nej Nej

Västra Göteborg Nej Nej Ja Nej

Västra Hisingen Ja Nej Ja Nej

Örgryte-Härlanda Nej Nej Ja Ja

Östra Göteborg Nej Ja Ja Ja

Göteborg 50 40 80 60 Övriga GR-kommuner 100 92 100 75 GR 77 68 91 68 Stockholms län 83 83 93 88 Malmöregionen* 90 64 95 71 Hela Sverige 66 63 89 64

Unga vuxna Personer över 24 år (18-24 år)

(28)

28 Hushållsekonomisk rådgivning

Det ekonomiska biståndet ska enligt socialtjänstlagen tillförsäkra personer med försörjningsproblem en skälig levnadsnivå. Personer med försörjningsproblem har många gånger behov av stöd och insatser utöver utbetalningar av pengar. En skälig levnadsnivå innebär i praktiken en relativt låg nivå jämfört med vad hushåll med egen försörjning har. För den som under en längre tid lever under knappa ekonomiska omständigheter kan det vara svårt att få vardagsekonomin att gå ihop. Här kan ett stöd vara enklare hushållsekonomisk rådgivning: hjälp med att gå igenom och planera ekonomin och upprätta en hushållsbudget.35

I Öppna jämförelser undersöks om verksamheten med ekonomiskt bistånd under kvartalsperioden 1 januari 2014 – 1 april 2014 ”som regel genomfört enklare hushållsekonomisk rådgivning med de biståndshushåll som har svårt att få vardagsekonomin att gå ihop”. (Mätningen avser inte kvalificerad budget- och skuldrådgivning eller budget- och skuldrådgivning i samband med skuldsanering enligt skuldsaneringslagen.) Insatsen ska erbjudas och ges av socialsekreteraren (eller av en utsedd person) inom ramen för deras arbete med ekonomiskt bistånd, det vill säga utan särskild remittering och väntetid.

RESULTAT

Enligt resultaten från Öppna jämförelser har ungefär hälften av GR:s kommuner/stadsdelar ”som regel” genomfört hushållsekonomisk rådgivning med berörda biståndshushåll under 2014. Detta är dock vanligare i kranskommunerna (där det gäller nio av de tolv), än inom Göteborg där det bara gäller tre stadsdelar.

Det sammantagna GR-resultatet (55 procent) är sämre än riksgenomsnittet (70 procent), men särskilt i förhållande till Malmöregionen (86 procent). Resultatet är däremot jämförbart med Stockholmsregionens (53 procent).

Kommentar: Genomsnittsresultaten i tabellens nedersta del avser procentandelen av ingående kommuner/stadsde-lar med ett positivt utfall på indikatorn.

Ale Ja Alingsås Ja Härryda Nej Kungsbacka Nej Kungälv Nej Lerum Ja Lilla Edet Ja Mölndal Ja Partille Ja Stenungsund Ja Tjörn Ja Öckerö Ja Göteborgs stadsdelar: Angered Nej Askim-Frölunda-Högsbo Nej Centrum Nej Lundby Ja Majorna-Linné Nej Norra Hisingen Ja

Västra Göteborg Nej

Västra Hisingen Nej

Örgryte-Härlanda Ja

Östra Göteborg Nej

Göteborg 30 Övriga GR-kommuner 75 GR 55 Stockholms län 53 Malmöregionen 86 Hela Sverige 70