Björn von Tell
Orsaker till och för
hindrande av
faner-och lacksprickor
För undersökning
Trätek
ORSAKER T I L L OCH FÖRHINDRANDE AV FANER- OCH LACKSPRICKOR - Förundersökning TräteknikCentrum Rapport P 8711069 Nyckelord finishes laoquers veneer veneer splicing Stockholm november 1987
FÖRORD 3 SAMMANFATTNING 3
1. INLEDNING 4 1.1 Förundersökningens målsättning 5
2. TRÄETS FUKTMEKANIK 5 2.1 Samspelet mellan träfuktighet och krympning/ 5
s v a l l n i n g 2.2 R e l a t i v l u f t f u k t i g h e t 7 3. FANERTILLVERKNING 9 3.1 F a n e r t i l l v e r k n i n g genom " s v a r v n i n g " 9 3.2 Halvrund svarvning/skärning 10 3.3 Knivskärning 11 3.4 S p r i c k o r i faner 14 3.5 Tunnare faner 14 3.6 K o r t a r e t o r k t i d e r 14 3.7 Vanliga f a n e r f e l och t r o l i g orsak t i l l deras 15
uppkomst 3.8 Fånarets f u k t k v o t v i d leveransen 15 3.9 L a g r i n g av faner 15 4. FANERFOGNING 17 4.1 Sågning 17 4.2 K l i p p n i n g 17 4.3 Fogning 18 4.3.1 K l i s t e r r e m s a av papper 18 4.3.2 Sicksacktråd 19 4.3.3 P u n k t l i m n i n g med smältlim 19 4.3.4 Limning av fogar 20 5. UNDERLAGET 21 5.1 Fuktupptagning 21
5.2 Lagring och h a n t e r i n g av spånskivor 22
6. FANERING 22 6.1 Fanering - l i m n i n g 22
6.2 Väntetid - p r e s s t r y c k - presstemperatur 22
6.3 K o n d i t i o n e r i n g 23 6.4 Faktorer som påverkar l i m n i n g s r e s u l t a t e t 23
6.4.1 Underlaget - trämaterialet 23
6.4.2 Limmet 23 6.4.3 Val av härdare 23
6.4.5 F i l l e r - m a t e r i a l 24 6.4.6 L i m s p r i d n i n g 24 6.4.7 K o n t r o l l av limmängd 24 6.4.8 Väntetid 25 6.4.9 Presstemperatur och p r e s s t r y c k 25 6.4.10 Inverkan av träslaget 25 6.4.11 P r e s s t i d 25 6.5 Vanliga l i m n i n g s f e l 26 6.6 Krav på f a n e r u n d e r l a g e t före ytbehandlingen 26
6.7 Vad sker under faneringen? 26 6.7.1 F a k t o r e r som påverkar f a n e r e t s dimension 27
6.7.2 Problem med t o r r a faner 29 6.7.3 Åtgärder v i d problem med t o r r a faner 30
6.7.4 övriga problem 30 6.8 Inverkan av spärrfanering 31 6.8.1 Hindrar spärrfaner s p r i c k b i l d n i n g ? 31 6.8.2 Konklusion 32 7. TRÄSLIPNING 33 7.1 S l i p n i n g av faner 33 8. YTBEHANDLING 34 8.1 Betsning - omfärgning av faner 34
8.2 L a c k m a t e r i a l e t 34 8.3 Krympspänningar i lacken 34
8.4 S p r i c k o r i f a n e r s k a r v a r 35 8.5 S p r i c k o r som följer f a n e r e t s s t r u k t u r och mönster 35
8.6 Samverkande f a k t o r e r 36 8.7 Åtgärder mot l a c k s p r i c k o r 37 8.8 Tester som l a c k f a b r i k a n t e r utför 38
8.8.1 K o n t r o l l av hårdhet 38 8.8.2 F l e x i b i l i t e t - töjbarhet 39 8.8.3 Vidhäftning 39 8.8.4 Prov i växlande k l i m a t 39 9. SAMMANFATTNING 41 9.1 Vanliga orsaker t i l l f a n e r s p r i c k o r 41 9.2 Krav och k o n t r o l l e r 41 10. FÖRSLAG TILL UTREDNINGAR OCH PROJEKT 42
10.1 Förslag 42
BILAGA 1 BILAGA 2
Detta p r o j e k t har f i n a n s i e r a t s med medel från Träteks s t y r g r u p p för inom-husprodukter .
Ett tack t i l l a l l a som b i d r a g i t med i n f o r m a t i o n , t e x t - och b i l d m a t e r i a l . E t t s p e c i e l l t tack t i l l Evert P e r c i w a l l , Casco Nobel, som insamlat en s t o r mängd u t r e d n i n g s m a t e r i a l samt b i d r a g i t med t e x t m a t e r i a l , granskat manu-s k r i p t e t och lämnat manu-synpunkter v i d manu-sammanmanu-ställandet av r a p p o r t e n . E t t varmt tack r i k t a s också t i l l Gunder F r i c k , Blomstermåla Fanér AB, och Bengt Lindberg, Becker-Acroma.
Björn von T e l l
SAMMANFATTNING
I fanerade möbler och i n r e d n i n g a r är s p r i c k o r en v a n l i g t förekommande d e f e k t . P r o j e k t e t har s y f t a t t i l l a t t undersöka orsaken t i l l varför faner-och l a c k s p r i c k o r uppstår samt om d e t f i n n s behov av f o r s k n i n g faner-och utveck-l i n g för a t t minska denna t y p av probutveck-lem.
Undersökningen v i s a r a t t problemet ingalunda är n y t t . Under de senaste 30-40 åren har f l e r a undersökningar och p r o j e k t genomförts i s y f t e a t t kartlägga och lösa hur man s k a l l kunna förhindra uppkomsten av faner-s p r i c k o r .
P r a k t i s k a försök har i n t e ingått i undersökningen, men a l l t tyder på a t t den v a n l i g a s t e orsaken t i l l uppkomst av f a n e r s p r i c k o r är, a t t f a n e r e t har för hög f u k t k v o t när d e t limmas på u n d e r l a g e t . En a l l t högre p r o d u k t i o n s -t a k -t är en annan n e g a -t i v f a k -t o r , ef-tersom den i n -t e medger a -t -t f u k -t , -t ex från l i m v a t t e n och b e t s e r , får avgå innan f a n e r e t ytbehandlas.
Rapporten lämnar förslag t i l l hur man förhindrar f a n e r - och l a c k s p r i c k o r . Det är e m e l l e r t i d v i k t i g t a t t träindustrin tillförs kunskap, som dokumen-t e r a dokumen-t s genom l a b o r a dokumen-t o r i e p r o v och p r a k dokumen-t i s k a försök, varför rappordokumen-ten även innehåller förslag t i l l u t r e d n i n g a r och p r o j e k t .
1. INLEDNING
Vid o l i k a tillfällen under de senaste f e m t i o åren har möbel och i n r e d n i n g s t i l l v e r k a r e drabbats av d e t problem som antingen k a l l a s f o r f a n e r -e l l -e r l a c k s p r i c k o r . Probl-em-et är sål-ed-es i n t -e n y t t . Ändå ställ-er s i g b-e- be-rörda p a r t e r - d v s möbel- och i n r e d n i n g s t i l l v e r k a r e , i n k l u s i v e köks- och dörrfabrikanter, samt f a n e r - , l i m - och färgfabrikanter - frågande t i l l v i l k a de bakomliggande orsakerna kan vara.
I en r a p p o r t från 1960 u t a r b e t a d v i d Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t med t i -t e l n "Sprekkdannelser i m^ibelvirke-ts dekkfaner", s k r i v e r förfa-t-tarna b l a följande:
" S p r i c k o r i möblers ovansida har de senaste åren e f t e r k r i g e t v a r i t en plåga för många möbelproducenter och brukare av möbler. Man kan därför fråga s i g varför j u s t denna t y p av skador har uppträtt i långt högre grad än vad man t i l l exempel hade e r f a r e n h e t av för 30 år sedan." " T r o l i g t är a t t ökningen av s p r i c k o r i möbler förorsakas av nya produktionsmetoder och -medel och t i l l en d e l av den nuvarande boendeformen med centralvärme och s t a r k u t t o r k n i n g av möblerna, särskilt under den k a l l a årstiden."
Några år senare kunde man i den tyska l i m t i d s k r i f t e n "Adhesion" n r 2/1965 läsa:
"Inom möbelindustrin har tvånget a t t r a t i o n a l i s e r a produktionsmetoderna d r i v i t på u t v e c k l i n g e n u t o m o r d e n t l i g t hårt på a l l a områden. Möbelfabri-kanten s e r s i g därför tvungen e t t ständigt använda nya m a t e r i a l och nya arbetsmetoder om han v i l l stanna kvar i branschen. Det är därför bara n a t u r l i g t a t t d e t då och då uppträder problem och besvärligheter, som man h e l t e n k e l t i n t e kunnat förutse.
Orsaken f i n n e r man i allmänhet i n t e hos de använda m a t e r i a l e n . Idag står nämligen t i l l branschens förfogande bättre och mera s p e c i a l i s e r a d e l i m -t y p e r , a l l -t mångsidigare y -t b e h a n d l i n g s m a -t e r i a l och, som h a l v f a b r i k a -t , en rad s k i v m a t e r i a l , som i s t o r o m f a t t n i n g är t i l l v e r k a d e under löpande kvalitetsövervakning.
I stället har man a t t söka dessa orsaker i f e l a k t i g behandling av mate-r i a l e n , användning av dem inom olämpliga ommate-råden, ofömate-rutsedda växelvemate-rk- växelverkningar mellan o l i k a f a k t o r e r under produktionen e l l e r i rena t i l l v e r k -n i -n g s f e l ."
Det torde i n t e h e l l e r f i n n a s någon som hävdar a t t f a n e r , l i m och lack b l i -v i t sämre sedan d e t t a skre-vs. Däremot f i n n s det kanske någon som hä-vdar a t t man förr hade bättre k o n t r o l l v i d f a n e r i n g e n e l l e r a t t denna d e l av produktionen skedde i e t t "lugnare tempo". Några är h e l t övertygade om a t t faner som limmats på "spärrfaner" a l d r i g s p r i c k e r .
I den l i t t e r a t u r som g i v i t s u t under de senaste t r e t t i o åren f i n n s det dock i n g e t som e n t y d i g t pekar på a t t problemet med f a n e r s p r i c k o r var mind-re under t i d i g a r e p e r i o d e r . Dämind-remot f i n n s d e t e t t samband mellan de faner som använts under en v i s s p e r i o d och omfattningen av "problem" med f a n e r -s p r i c k o r .
l e r nästan dubbelt så mycket ( t a n g e n t i e l l t ) som f u r u , ek och teak. Denna f a k t o r , i kombination med hög f a n e r f u k t i g h e t under limningen på u n d e r l a -get, t o r d e g e n e r e l l t s e t t vara den v a n l i g a s t e orsaken t i l l a t t f a n e r e t och därmed även l a c k f i l m e n s p r i c k e r .
Men problemet är i n t e så e n k e l t . Det f i n n s också andra f a k t o r e r som kan ge upphov t i l l s p r i c k o r i fanerade och lackerade y t o r . Det kan vara u n d e r l a -get, d e f e k t f a n e r , limmet, l a c k e n , l u f t f u k t i g h e t e n , t i l l v e r k n i n g s p r o c e s s e n m m. Problemet kan också f r a m k a l l a s under t r a n s p o r t e n , av användaren e l l e r i den l o k a l möbeln e l l e r inredningen l a g r a s e l l e r används.
1.1 Förundersökningens målsättning
Målsättningen har v a r i t a t t utreda v i l k a f a k t o r e r som förorsakar s p r i c k -b i l d n i n g a r i fanerade y t o r och hur man (förhoppningsvis) kan undvika dessa problem. U p p g i f t e r n a i denna r a p p o r t är hämtade u r r a p p o r t e r från o l i k a f o r s k n i n g s i n s t i t u t , t e k n i s k a meddelanden från l i m - och färgfabrikanter samt ur t i d n i n g s a r t i k l a r . Två u t r e d n i n g a r har v a r i t av särskilt s t o r t värde, dels "Dörrproduksjon", Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t , Oslo, P u b l i k a -s j o n n r 10, 1981 / I / , -samt " O p t i m a l i -s e r i n g av p r o d u k t i o n -s b e t i n g e l -s e r ved f i n e r i n g " , Möbelindustriens Forskningsgruppe, Oslo, P u b l i k a t i o n n r 3 1 , 1985 /2/, v i l k e n i sammanfattning ingår som b i l a g a t i l l i r a p p o r t . Även e t t t e k n i s k t meddelande från Teknologisk I n s t i t u t i Tåstrup, "Brag - og hvordan det undgås, a t de marker s i g i f i n e r e d e möbler og i n v e n t a r o v e r -fläder", har bedömts vara så i n t r e s s a n t , a t t det översatts t i l l svenska och ingår som b i l a g a i denna r a p p o r t . Kontakter har också t a g i t s med f a n e r - , l a c k - och l i m f a b r i k a n t e r samt med p r o d u k t i o n s a n s v a r i g a v i d e t t f l e r t a l möbelindustrier.
2. TRÄETS FUKTMEKANIK
Den som a r b e t a r med trä v e t a t t det "rör s i g " , v i l k e t beror på a t t trä är e t t h y g r o s k o p i s k t m a t e r i a l , som kan t a upp och avge f u k t . Denna egenskap medför formförändringar i träet, d v s a t t d e t krymper när l u f t e n är t o r r och sväller när den är f u k t i g .
2.1 Samspelet mellan träfuktighet och k r y m p n i n g / s v a l l n i n g
En nyavverkad, färsk trädstam innehåller mycket v a t t e n . I dess s p l i n t v e d ( y t v e d ) f i n n s o f t a mer v a t t e n än träsubstans. Vatten förekommer i två f o r -mer, dels f r i t t i cellhålrummen, d e l s bundet i cellväggarna.
När trädet är avverkat och uppsågat börjar det t o r k a . Först avgår det f r i a v a t t n e t i cellhålrummen, därefter v a t t n e t i cellväggarna. Gränsen mellan tillståndet då det f r i a v a t t n e t avgår och då v a t t n e t i cellväggen börjar a t t avdunsta k a l l a s fibermättnadspunkten och är tämligen konstant 25-30 %.
t o r r t tillstånd. D v s den v i k t m i n s k n i n g e t t trästycke (provkroppen) un-dergår v i d t o r k n i n g t i l l k o n s t a n t v i k t ( h e l t t o r r t ) d i v i d e r a t med den t o r r a v i k t e n .
u = m,. _ m ° X 100 =
-Jl - 1 X 100 u t t r y c k t i procent (%) "b
m^j = Provkroppens v i k t ur v i l k e n f u k t k v o t e n ska bestämmas m = Provkroppens v i k t e f t e r fullständig t o r k n i n g i t o r k
-skåp (103 ± 2 'C). u = F u k t k v o t .
F i g u r 1 . Formel för beräkning av f u k t k v o t .
När trä avger f u k t från cellväggarna börjar det krympa. Förändringarna sker e m e l l e r t i d i n t e l i k a i a l l a r i k t n i n g a r i en s t o c k . Det beror på träets s k a n i s o t r o p i , som betyder a t t det har o l i k a f y s i k a l i s k a egenska-per i o l i k a r i k t n i n g a r . Största krympningen sker t a n g e h t i e l l t ( r längs årsringarna) och är v a n l i g t v i s ungefär 1 , 5 - 2 ggr större än den r a d i e l l a krympningen (= i märgstrålarnas r i k t n i n g ) . I f i b e r r i k t n i n g e n krymper/sväl-l e r d e t endast 0,1 - 0,35 v i krymper/sväl-l k e t är så krymper/sväl-l i t e t a t t man v a n krymper/sväl-l i g t v i s i n t e behöver fästa någon v i k t v i d träets längdförändring. Det f i n n s dock s k i l l -nader mellan o l i k a träslags krympnings- och svällningstal.
Radiell
Tangentiell
>
Eu Di
vol.
1rad.
/
lon(
b
2
Ö
3
0
U
O) o >(A
tan(|
/
k '/
rad
lonc
0 20 3
0
i
0 S
fuktkvot
fuktkvot
F i g u r 3. Svällning som f u n k t i o n av f u k t k v o t för f u r u och bok. 2.2 R e l a t i v l u f t f u k t i g h e t
Atmosfären innehåller a l l t i d f u k t i form av vattenånga. Mängden v a r i e r a r med årstid, väderlek och temperatur. Graden av f u k t i g h e t kan u t t r y c k a s på o l i k a sätt, men den v a n l i g a s t e d e f i n i t i o n e n är r e l a t i v l u f t f u k t i g h e t , v i l -ket är förhållandet mellan p a r t i k e l t r y c k och mättnadstryc-ket v i d rådande temperatur.
Nedanstående t a b e l l v i s a r den mängd förångat v a t t e n , u t t r y c k t i g/m-^, som l u f t av g o d t y c k l i g t t r y c k v i d f u l l mättnad kan innehålla v i d o l i k a tempe-r a t u tempe-r e tempe-r , s k daggpunkt e l l e tempe-r mättnadsånghalt.
Daggpunkt Daggpunkt " C g/m' • C g/m' • C g/m' • C fl/m' + 100 588,208 + 58 118,199 + 16 13,531 —25 0.55 99 569.071 57 113,130 15 12,739 26 0,51 98 550.375 56 108,200 14 11,987 27 0,46 97 532.125 55 103,453 13 11,276 28 0.41 96 514.401 54 98,883 12 10,600 29 0,37 95 497.209 53 94,483 11 9,961 30 0,33 94 480.394 52 90.247 10 9,356 31 0.301 93 464.119 51 86.173 9 8,784 32 0,271 92 448.308 50 82.257 8 8.243 33 0,244 91 432.885 49 78.491 7 7.732 34 0,220 90 417.935 48 74,871 6 7.246 35 0.198 89 403.380 47 71,395 5 6,790 36 0.178 88 389.225 46 68,056 4 6.359 37 0.160 87 375.471 45 64,848 3 5.953 38 0.144 86 362.124 44 61.772 2 5.570 39 0.130 85 340.188 43 58.820 1 5.209 40 0.117 84 336.660 42 55,989 0 4.868 41 0.104 83 324.469 41 53,274 42 0,093 82 311.616 40 50.672 — 1 4.487 43 0,083 81 301.186 39 48.181 2 4.135 44 0.075 80 290.017 38 45,593 3 3.889 45 0.067 79 279.278 37 43,508 4 3,513 46 0,060 78 268.806 36 41.322 5 3.238 47 0,054 77 258.827 35 39,286 6 2.984 48 0.048 76 248.840 34 37,229 7 2,751 49 0.043 75 239.351 33 35.317 8 2.537 50 0.038 74 230.142 32 33,490 9 2,339 51 0.034 73 221.212 31 31.744 10 2.156 52 0.030 72 212.648 30 30.078 11 1,96 53 0,027 71 204.286 29 28,488 12 1,80 54 ' 0,024 70 196.213 28 25.970 13 1.65 55 0,021 69 188.429 27 25,524 14 1.51 56 0,019 68 180.855 25 24.143 15 1.38 57 0,017 67 173.575 25 22,830 16 1.27 58 0.015 66 166.507 24 21.578 17 1,15 69 0.013 65 159.654 23 20,386 18 1.05 60 0,011 64 153.103 22 19.252 19 0,95 65 0.0064 63 146.771 21 18.191 20 0.88 70 0,0033 62 140.659 20 17.148 21 0.80 75 0.0013 61 134.684 19 16.172 22 0.73 80 0,0006 60 129.020 18 15,246 23 0.66 85 0,00025 59 123.495 17 14.367 24 0,60 90 0,0001
Av t a b e l l e n framgår t ex a t t v i d en temperatur av 20 'C kan l u f t e n i n n e -hålla maximalt 17 g v a t t e n p e r m^ och r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n är då 100 %. Om l u f t f u k t i g h e t e n är 50 % v i d samma temperatur innehåller l u f t e n således 8,5 g v a t t e n .
Med s t i g a n d e temperatur ökar l u f t e n s förmåga a t t t a upp v a t t e n b e t y d l i g t . När u t o m h u s l u f t under k a l l a v i n t e r d a g a r tillförs l o k a l e n , innehåller den knappast något v a t t e n : v i d - 10 'C maximalt 2,2 g och v i d - 20*C maximalt 0,9 g. Det innebär a t t inomhusluften måste tillföras v a t t e n , d v s befuk-t a s , för a befuk-t befuk-t i n befuk-t e f u k befuk-t k v o befuk-t e n i befuk-träebefuk-t s k a l l sjunka så lågbefuk-t a befuk-t befuk-t d e befuk-t uppsbefuk-tår problem i p r o d u k t i o n e n .
Mellan v i r k e t s f u k t k v o t , l u f t e n s temperatur och r e l a t i v a f u k t i g h e t f i n n s e t t bestämt samspel, u t t r y c k t i s k jämviktskurvor.
20
M
10
s
O 10 2 0 3 0 4 0 5 0 6 0 7 0 8 0 9 0 100
F i g u r 4. Träets f u k t k v o t (jämviktsfuktkvot) som f u n k t i o n av r e l a t i v a l u f t f u k t i g h e t e n .
Om trämaterial placeras i e t t k l i m a t med konstant temperatur och f u k t i g -h e t , kommer träfuktig-heten e f t e r en t i d a t t s t a b i l i s e r a s i g v i d en bestämd nivå; man säger a t t träet i n t a g i t jämvikt. Om klimatförhållandena ändras, kommer också träets f u k t k v o t a t t ändras. Om luftfuktighéten s t i g e r så ökar f u k t k v o t e n och träet sväller. Om l u f t f u k t i g h e t e n s j u n k e r så s j u n k e r också f u k t k v o t e n och träet krymper. Därför är d e t av s t o r b e t y d e l s e a t t man väl-j e r en lämplig f u k t k v o t för o l i k a träprodukter.
3. FANERTILLVERKNING
T i l l v e r k n i n g av faner är en omständlig procedur som kräver mycket kunnande och lång e r f a r e n h e t . Nedanstående redogörelse s k a l l därför b e t r a k t a s som mycket summarisk.
T i l l v e r k n i n g e n börjar med a t t stocken mjukas upp genom s k varmbasning, v i l k e t s a m t i d i g t medför a t t v i r k e t b l i r s e g t . Det är också möjligt a t t skära råa s t o c k a r av t ex bok.
Skärning av faner kan ske e n l i g t någon av nedanstående h u v u d p r i n c i p e r . V a r i a t i o n e r förekommer dock, d e l s beträffande f a n e r k n i v e n s utförande, dels hur stocken p l a c e r a s i maskinen.
3.1 F a n e r t i l l v e r k n i n g genom " s v a r v n i n g "
Stocken sätts f a s t mellan två dubbar och b r i n g a s a t t r o t e r a . Svarvstålen e l l e r " k n i v e n " är monterad på en s u p p o r t . Inmatning av kniven mot den r o terande stocken r e g l e r a s så a t t e t t a r k med en v i s s bestämd t j o c k l e k e r -hålls. Bakom kniven f i n n s en t r y c k l i s t och mellan denna och kniven passe-r a passe-r f a n e passe-r e t i en "komppasse-rimepasse-rad" zon.
FANERBLOCK PRESSLINJAL
FANER
F i g u r 5. Tvärsnitt av f a n e r s v a r v samt geometriska beteckningar (Koch 1964).
Skärningen sker t a n g e n t i e l l t , d v s med årsringarna, v i l k e t ger e t t faner vars t e x t u r s k i l j e r s i g från k n i v s k u r e t f a n e r . Metoden används huvudsak-l i g e n för framstähuvudsak-lhuvudsak-lning av björk-, bok- och f u r u f a n e r samt faner av vissa b i l l i g a utländska träslag.
3.2 Halvrund svarvninq/skärning
E t t block (en d e l av en s t o c k ) spänns på en medbringare, som r o t e r a r mot k n i v e n . Denna t i l l v e r k n i n g s m e t o d användes några år hos en svensk f a n e r -t i l l v e r k a r e , men övergavs då den gav en ojämn f a n e r k v a l i -t e -t .
F i g u r 6. P r i n c i p s k i s s över halvrund s v a r v n i n g . 3.3 Knivskärning
Knivskurna faner t i l l v e r k a s i s p e c i e l l a maskiner som k a l l a s f a n e r k n i v a r . Före skärningen delas stocken på lämpligt sätt t i l l block i en blockband-såg, v a n l i g t v i s i två h a l v o r e l l e r f y r a " k v a r t a r " .
F i g u r 7. O l i k a metoder a t t sönderdela f a n e r b l o c k i knivskärningsmaskin (Koch 1964).
Blocket fästs på e t t maskinbord som är rörligt i s i d - e l l e r höjdled. Ovan-för e l l e r v i d sidan av bordet löper en släde på v i l k e n kniven och en t r y c k b a l k är f a s t s a t t . Släden är l a g r a d i samma längdriktning som b l o c k e t och rör s i g fram och t i l l b a k a över d e t t a i s k " s l a g " . E f t e r v a r j e s n i t t förflyttar s i g bordet a u t o m a t i s k t , motsvarande inställd t j o c k l e k för fane-r e t . Skäfane-rningen kan ske i en maskin däfane-r b l o c k e t fane-röfane-r s i g mot k n i v e n .
HORISONTAL ÖPPNING FANERBUDCK PRESSUNJAL VERTIKAL ÖPPNING KNIV-VINKEL F i g u r 8. V e r t i k a l fanerskärningsmaskin (Kollman 1975).
Hur många " s l a g " f a n e r k n i v e n gör per minut beror på träslagets egenska-p e r . Vissa träslag såsom mahogny och ek skärs med ca 80 s l a g / m i n u t , medan t ex f u r u och gabon (okumé) skärs med ca 40 s l a g / m i n u t . På faner kan f i n n a s vad f a n e r t i l l v e r k a r e n k a l l a r " g a r d i n e r " , d v s p a r t i e r med "lös, grov e l l e r r u g g i g " y t a , v i l k e t är en d e f e k t som uppstår när kniven går u t från stocken. (Se även "planskärning".)
O l i k a t y g e r av knivskärning
Planskärning innebär a t t kniven skär tvärs mot stocken, d v s både med och mot märgstrålarna. Faneret får e t t mönster i form av "pyramider". På den sida kniven s k u r i t mot märgstrålarna kan fånarets y t a b l i rå och " u t r i v e n " , medan ytan b l i r slätare på den s i d a kniven s k u r i t med märgstrålarna.
Falsk kvartsskärning. Stocken k l y v s i f y r a " k v a r t a r " . Kniven skär a l l -t i d med märgs-trålarna. Fanere-t får e -t -t möns-ter som l i k n a r halva "pyra-mider". A l l a a r k b l i r släta.
- Äkta kvartsskärning. Stocken k l y v s i f y r a " k v a r t a r " . Skärningen sker från spetsen från r e s p e k t i v e " k v a r t " . Metoden ger faner med "raka" e l l e r " r a n d i g a " mönster. A l l a a r k b l i r släta.
P l a n s k jaering U t r i v i n g og r u flate o p p s t å r lett på h 0 y r e side av a r k e t , der m a r g s t r å l e n e skjaeres "mot h å r e n e " Med m a r g -s t r å l e n e m a r g -s t r å l e n e (Glatt) F a l s k k v a r t s k j a e r i n g A l l e a r k b l i r glatte E k t e k v a r t s k j a e r i n g S t r i p e m 0 n s t e r A l l e a r k b l i r glatte
3.4 S p r i c k o r i faner
I mikroskop kan man se a t t a l l a faner innehåller u t b i l d a d e s p r i c k o r . Dessa uppstår på den f a n e r s i d a som är vänd mot svarvstålet e l l e r kniven och be-står av sneda e l l e r "sabeltandade" inskärningar.
a)
M y
7777
'n-rry,,
Knivskurna f a n e r , som s a t t s samman i spegelbildsmönster. a) L a c k s k i k t , b) Knivskurna f a n e r , c ) L i m s k i k t , d) Spfinplatta
S p r i c k o r över öppnade k n i v s p r i c k o r som l a g t s utåt.
TTTn
Inåt liggande k n i v s p r i c k o r som gått v i d a r e ända upp t i l l y t a n . Figur 10. Exempel på s p r i c k o r i f a n e r .
3.5 Tunnare faner
Konsten a t t t i l l v e r k a faner är nu så u t v e c k l a d a t t dessa kan skäras i t j o c k l e k a r om någon t i o n d e l s m i l l i m e t e r , för a t t sedan limmas på e t t t u n t papper och användas för d e k o r a t i v a ändamål. Från a t t t i d i g a r e ha använt 0,8 -1 mm t j o c k a faner, används numera f a n e r t j o c k l e k 0,5 - 0,6 mm e l l e r i b l a n d ännu t u n n a r e . V i d träslipningen avlägsnas d e t översta f a n e r s k i k t e t , v i l k e t innebär a t t av f a n e r e t återstår endast några t i o n d e l s m i l l i m e t e r . L i m n i n g s t e k n i s k t f i n n s d e t inga u t t a l a d e nackdelar med tunna f a n e r , så länge i n t e träslaget är g r o v p o r i g t och skapar problem med limgenomslag. Vissa hävdar dock a t t små, tunna s p r i c k o r från fanerskärningen, i kombinat i o n med kombinaträekombinats hygroskopiska egenskaper, medför ökad r i s k för s p r i c k b i l d -n i -n g i l a c k f i l m e -n .
3.6 K o r t a r e t o r k t i d e r
E f t e r skärningen passerar fanerarken en t o r k u t r u s t n i n g . Kravet på hög p r o -d u k t i v i t e t har me-dfört a t t man p r e s s a t t o r k t i -d e n , v i l k e t i b l a n -d anses vara en orsak t i l l a t t det uppstår l a c k s p r i c k o r i möbelytor. Något belägg för
3.7 Vanliga f a n e r f e l och t r o l i g orsak t i l l deras uppkomst Ojämn t j o c k l e k
- S p r i c k o r i s t o c k e n ; "Fjädring" - "Fjädring" i s l u t e t av blocken
- För s t o r öppning mellan k n i v och t r y c k l i s t Sår i f a n e r y t a n
- Skadad k n i v , p g a sand, s p i k e l d y l i b l o c k e t Fläckar - missfärgning
- N a t u r l i g t i stocken
- Garvsyra i stocken som kommit i k o n t a k t med järn (gäller ek och v i s s a andra träslag)
Rå och ojämn f a n e r y t a
Planskärning mot märgstrålarna - För s t o r t t r y c k under skärningen. 3.8 Fanerets Fuktkvot v i d leveransen
Förfrågningar hos fanerleverantörer har i n t e g i v i t något e n t y d i g t svar på frågan v i l k e n f u k t k v o t faner har v i d leveransen. Vanliga svar är: "De får i n t e vara för t o r r a , för då b l i r de spröda och b u g g l i g a . " E l l e r "Kunderna v i l l ha dem så f u k t i g a a t t de kan hanteras." V i d önskemål om exaktare upp-g i f t , har en t i l l v e r k a r e nämnt a t t en f u k t k v o t på 10-11 % är b r u k l i upp-g t , men a t t v i s s a f a n e r v i d leveransen har 12-14 % f u k t k v o t .
Man har i n t e h e l l e r lämnat e n t y d i g a svar på frågan om fanerbuntarna emball e r a s e emball emball e r på annat sätt skyddas för f u k t e emball emball e r u t t o r k n i n g under t r a n s -p o r t e n . En l e v e r a n t o r u-p-pger a t t de a l l t i d e m b a l l e r a r s i n a b u n t a r , medan en annan endast e m b a l l e r a r buntar som sänds t i l l u t l a n d e t e l l e r som kan utsättas för långa t r a n s p o r t e r inom l a n d e t .
3.9 L a g r i n g av f a n e r
Faner l a g r a s o f t a f u k t i g t , eftersom d e t är en v a n l i g u p p f a t t n i n g a t t de då i n t e s p r i c k e r e l l e r går sönder v i d h a n t e r i n g . I n g e t motsäger denna upp-f a t t n i n g , men det är tveksamt om d e t är lönsamt a t t använda upp-f u k t i g t upp-faner i p r o d u k t i o n e n , om det senare ger f a n e r - och l a c k s p r i c k o r i produkterna. Kravet på ökad p r o d u k t i v i t e t l e d e r o f t a t i l l k o r t a r e genomloppstider. Under de senaste åren har många träindustrier genomfört k a p i t a l r a t i o n a l i s e -r i n g , i n s t a l l e -r a t snabba bea-rbetningsmaskine-r och l a c k e -r i n g s u t -r u s t n i n g a -r . Tiden mellan m a t e r i a l i n t a g , f a n e r i n g och y t b e h a n d l i n g b l i r mycket k o r t . Följden b l i r a t t fanerade p r o d u k t e r i n t e får t o r k a och s t a b i l i s e r a s i g i samma o m f a t t n i n g som t i d i g a r e .
I n d u s t r i e r med k o r t a genomloppstider måste anpassa och r u s t a s i g för en sådan p r o d u k t i o n . Bland annat f i n n s d e t krav på hur faner bör l a g r a s och hanteras, t ex:
F a n e r l a g r e t får i n t e vara en enkel källare e l l e r annan dålig l a g e r -l o k a -l . Fanerblocken får i n t e h e l l e r l i g g a mot e t t f u k t i g t g o l v . Lokalen för f a n e r t i l l a g n i n g bör vara " k l i m a t s t y r d " . V i d hög l u f t f u k -t i g h e -t s k a l l en anläggning a v f u k -t a l u f -t e n och v i d låg l u f -t f u k -t i g h e -t b e f u k t a l u f t e n . Kommentarer:
En undersökning utförd av Ole Grönvold v i d Norsk T r e t e k n i s k I n s t i t u t t i samarbete med Arne Wissing, Svenska Träforskningsinstitutet ( P u b l i k a s j o n nr 2, 1960), r e d o v i s a r a t t f a n e r i n g med t o r r t faner (4-8 % ) gav b e t y d l i g t mindre f a n e r - / l a c k s p r i c k o r än f u k t i g t faner (14-18 % ) . I rapporten
( s i d 21) sägs b l a: " I genomsnitt v i s a r det s i g a t t bästa r e s u l t a t har uppnåtts när v i använt oss av e t t t o r r t f a n e r . " "Dessa r e s u l t a t är således i överensstämmelse med t e o r e t i s k a antaganden." / 4 /
Tilläggas bör, a t t proven utfördes på e t t spärrfanerat underlag, en metod som numera sällan e l l e r a l d r i g används i möbelindustrier, v i l k e t personer med lång e r f a r e n h e t från f a n e r i n g s a r b e t e n beklagar. Hurtivida denna upp-f a t t n i n g är r i k t i g har i n t e gått a t t upp-fastställa. (Se v i d a r e k a p i t e l 6 "Fanering".)
4. FANERFOGNING
Vid sammanfogning av f l e r a f a n e r , måste fanerkanterna vara a b s o l u t raka, så a t t de e f t e r fogningen i n t e har några skarvar med " s y n l i g a " s p r i n g o r . Renskärning av faner sker a n t i n g e n i en fanersåg e l l e r i en f a n e r k l i p p . 4.1 Sågning
I fanersågen spanns f a n e r p a k e t e t mellan maskinbordet och en överliggande t r y c k b a l k . Renskärningen sker med e t t sågaggregat som löper u t e f t e r tryck-balken. Dessa maskiner f i n n s också u t r u s t a d e med e t t fräsverktyg, som e f t e r sågningen planfräser k a n t e r n a .
4.2 K l i p p n i n g
Vid k l i p p n i n g används en s k f a n e r k l i p p . Denna är försedd med en lång k n i v , vars d r i v n i n g kan vara mekanisk, pneumatisk e l l e r h y d r a u l i s k . Kniv-rörelsen kan vara v e r t i k a l e l l e r d i a g o n a l . Om k n i v e n går v e r t i k a l t b l i r kanterna v a n l i g t v i s orena. En k n i v som skär d i a g o n a l t ger raka, rena kan-t e r .
Kniv g å r rett ned: Kniv g å r skrått;
I W i \ \ \ \
Ru kanter2
Rene kanter Ett snitt: + stussing: / A F i g u r 1 1 . F a n e r k l i p p n i n gK l i p p n i n g e n kan ske med e t t skär. När större noggrannhet önskas sker det i två s t e g , först med e t t grovskär v a r e f t e r bunten matas fram en aning, sedan med e t t s k finskär e l l e r " s t u d s n i n g " .
Några f a b r i k a n t e r har mycket s t o r a krav på a t t faner som s k a l l användas t i l l b o r d s s k i v o r är raka och vinkelräta, varför de e f t e r k l i p p n i n g e n även h y v l a r kanterna på faneren.
4.3 Fogning
Det är v i k t i g t a t t fogningen sker snarast e f t e r k l i p p n i n g e n så a t t fanerens f u k t i g h e t i n t e ändras mellan k a n t b e a r b e t n i n g och f a n e r i n g . L u f t f u k -t i g h e -t e n i a r b e -t s l o k a l e n bör vara jämn, så a -t -t fanerens form i n -t e föränd-ras p g a f u k t v a r i a t i o n e r . Leverantörer av färdigfogade f a n e r e r brukar le-verera buntarna i n s l a g n a i p l a s t f o l i e . De rekommenderar a t t buntarna för-varas i kallförråd, i n t e i varma, t o r r a l o k a l e r .
Fanerfogning kan ske med o l i k a t y p e r av k l i s t r i n g s - e l l e r fogningsmaskin-e r . Dfogningsmaskin-e o l i k a mfogningsmaskin-etodfogningsmaskin-ernas fördfogningsmaskin-elar r fogningsmaskin-e s p fogningsmaskin-e k t i v fogningsmaskin-e nackdfogningsmaskin-elar b fogningsmaskin-e s k r i v s här nfogningsmaskin-edan. 4.3.1 K l i s t e r r e m s a av papper
<e-^e-e-e-e-e-i
F i g u r 12. K l i s t e r r e m s a av papper.
Pappersremsor limmas m i t t över den hoplagda fogen. Dettb sker v a n l i g t v i s i s p e c i e l l a maskiner, men kan också ske m a n u e l l t . I samband med a t t fogrem-sans l i m f u k t a s med v a t t e n , f u k t a s också själva pappersremsan. Remsan kom-mer på så sätt a t t limmas något svälld, v i l k e t gör a t t den krymper l i t e t när den t o r k a r och därmed d r a r ihop fogen.
a) Pappersremsan som läggs på fånarets u t s i d a kan t r y c k a s ned i f a n e r e t , v i l k e t kan medföra genomslipning e l l e r a t t remsan t ex måste s l i p a s b o r t i en bandputs.
b) När remsan läggs på fånarets i n s i d a uppstår a l l t i d r i s k för a t t : limmet i n t e tränger upp och limmar fogen ( f a n e r k a n t e r n a ) remsan kan b l i s y n l i g genom f a n e r e t och l a c k f i l m e n . Dessa r i s k e r kan minskas genom a t t :
en tunn och p e r f o r e r a d remsa används
e t t l i m med långsam härdare/lång p r e s s t i d används. c) Remsan som används t i l l ändförstärkning bör kapas b o r t .
4.3.2 Sicksacktråd
Figur 13. Sicksacktråd.
Detta är en tunn tråd av g l a s f i b e r som är belagd med e t t smältlim. Limmet på tråden smälts och läggs m a s k i n e l l t i sick-sack över f a n e r f o g e n . V i d
f a n e r i n g e n läggs tråden inåt.
- Sicksacktråd är lämplig för plana f a n e r . Ger problem om faneren är b u k t i g a .
B l i r - normalt - i n t e s y n l i g när den läggs på fånarets i n s i d a . Hindrar i n t e limmet a t t tränga upp i fogen.
Tråden kan gå av e l l e r släppa om kanterna i n t e är h e l t raka e l l e r om fånarets f u k t i g h e t ändras.
Olämplig metod t i l l förstärkning av fanerändar. Använd i stället maskin/tråd som ger raka sömmar.
4.3.3 P u n k t l i m n i n g med smältlim
F i g u r 14. P u n k t l i m n i n g med smältlim.
Användbar metod för plana faner - olämpligt för b u k t i g a . Hindrar i n t e limmet a t t tränga upp genom fogen.
Kan släppa om kanterna i n t e är h e l t raka e l l e r om fånarets f u k t i g h e t ändras.
Limpunkterna kan b l i s y n l i g a genom f a n e r e t och l a c k f i l m e n .
Olämplig metod t i l l förstärkning av fanerändar; de måste förstärkas med annan metod.
4.3.4 Limning av fogar
Figur 15. Limmad f o g .
Limmade fogar ger den bästa fanerfogningen med bra och s t a r k a f o g a r . Meto-den ställer dock v i s s a krav och har några nackdelar:
Den ställer s t o r a krav på u t r u s t n i n g e n och den som använder u t r u s t -ningen .
Limtypen, dess härdare och härdningstid samt härdningstemperaturen måste anpassas t i l l varandra.
Limmet som s p r i d s utanför fogen kan synas v i d b e t s n i n g och k l a r l a c k e -r i n g .
Fanerändar måste förstärkas med annan metod. Sammanfattning
Nämnda fogningsmetoder har a l l a s i n a för- och nackdelar. Observera a t t även om fogningen b l i v i t tillfredsställande utförd kan fogarna senare s p r i c k a p g a a t t de i n t e b l i v i t limmade i samband med f a n e r i n g e n . (Gäller
5. UNDERLAGET
Underlaget varpå faner limmas är v a n l i g t v i s e t t s k i v m a t e r i a l , t ex möbel-spånskiva, MDF-board, hårdboard e l l e r plywood.
Spånskivor l e v e r e r a s från f a b r i k med en f u k t k v o t a v 7 ^ ± 2 ^ , d v s mel-l a n 5-9 v i mel-l k e t motsvarar 40-50 % RF v i d 20 'C
Längdförändringen hos dessa m a t e r i a l är r e l a t i v t l i t e n , hos MDF- och spån-s k i v o r mindre än 0,3 % v i d en l u f t f u k t i g h e t spån-som v a r i e r a r mellan 30 och 90 % RF. För a t t dra n y t t a av denna egenskap, bör s k i v o r n a e j utsättas för d i r e k t väta e l l e r hög l u f t f u k t i g h e t under lång t i d . 5V/ÄLUJIK MM/M 0.5 0 0.5 K33VWPU MM/M »J6 -40 SÖ 60 - » 53
% raElATIV LUFTFUtaiGHET VID 2CrC
F i g u r 16. Diagram över s v a l l n i n g och krympning hos spånskivor. Streckad l i n j e avser e j monterad s k i v a , heldragen l i n j e f a s t monterad sk i va.
Under t r a n s p o r t e n bör s k i v o r n a både vara emballerade i p l a s t och förvaras under presenning. Möbelspånskivor bör om möjligt l a g r a s i en l o k a l som håller +15 "C - +25 "C och 40-60 % RF. OBS! Fukt från t ex betonggolv kan föranleda k r a f t i g f u k t u p p t a g n i n g . Avståndet t i l l g o l v e t bör vara minst 200 mm. Motsvarande data gäller även för övriga nämnda s k i v m a t e r i a l .
5.1 Fuktupptagning
För a t t minska spånskivors upptagning av f u k t , t i l l s a t t s v i d t i l l v e r k n i n g -en e t t hydrofoberingsmedel. Både spånskivor och MDF-skivor innehåller mer e l l e r mindre l i m och vax, v i l k e t gör a t t de i n t e snabbt t a r upp f u k t . Man bör därför utgå ifrån a t t f a n e r e t t a r upp mer f u k t ( l i m v a t t e n ) än underla-get. ( D e t t a t i l l s k i l l n a d från en spärrfanerad s k i v a , som t o r d e t a upp en v i s s d e l av l i m v a t t n e t . )
I p r a k t i k e n är d e t e n k e l t a t t med hjälp av en vätska ( s k p u t s n i n g s - e l l e r l i m n i n g s i n d i k a t o r ) undersöka fånarets r e s p e k t i v e skivans f u k t u p p t a g n i n g samt hur träslipning påverkar v a t t n e t s inträngning i s k i v a n .
5.2 L a g r i n g och h a n t e r i n g av spånskivor
Planera mottagningen av spånskivorna och förbered l a g r i n g s p l a t s e n . Rätt l a g r i n g förebygger problem i p r o d u k t i o n e n .
S k i v m a t e r i a l e t bör vara e m b a l l e r a t i p l a s t när det l e v e r e r a s . K o n t r o l l e r a s k i v o r n a s f u k t k v o t när de anländer t i l l f a b r i k e n .
Skivor som b l i v i t f u k t i g a , s k a l l genomgå en långsam t o r k n i n g s p r o c e s s innan de används. Har f u k t u p p t a g n i n g e n förorsakat spånsvällning och ojämn y t a , bör de p l a n s l i p a s före f a n e r i n g e n .
6. FANERING
6.1 Fanering - l i m n i n g
Fanering innebär a t t e t t t u n t stycke trä, e t t f a n e r , limmas på e t t under-lag, t ex spånskiva, MDF-board, hårdboard m f l . Denna process innebär a t t e t t l i m s p r i d s på u n d e r l a g e t , på v i l k e t f a n e r e t läggs u t , v a r e f t e r t o r k -ning/härdning av limmet sker under p r e s s t r y c k , v i l k e t a n t i n g e n kan ske i h y d r a u l i s k varmpress, mekanisk press med lösa värmeplattor e l l e r e n l i g t den metod som k a l l a s k a l l i m n i n g .
Förr användes gärna r i k l i g t med l i m . Vänte- och p r e s s t i d e r n a var då läng-re, varigenom limmet f i c k möjlighet a t t tränga i n i f a n e r e t och fogen. Det gav en god s t a b i l i s e r i n g mellan f a n e r e t och u n d e r l a g e t . Den r i k l i g a
limmängden medförde o f t a s k limgenomslag, som b l a förorsakade fläckar v i d b e t s n i n g e n . Detta problem löstes d e l v i s när lösningsmedelsbetser kom ut på marknaden.
Faneringsprocessen sker nu på k o r t a r e t i d , v i l k e t gör a t t det f l y t a n d e limmet kanske i n t e h i n n e r tränga i n i f a n e r e t innan härdningen s t a r t a r . Vissa f a n e r har dessutom e t t " s k a l " , d v s en hård g l a s a r t a d y t a , som för-svårar limmets inträngning i f a n e r e t . Motsvarande förhållande kan uppstå om för l i t e t l i m , snabb härdare e l l e r hög presstemperatur används. Limmet härdar då innan det h u n n i t tränga i n i s p r i c k o r , porer och fogar och däri-genom b l i r endast f a n e r e t s y t a limmad, med r e s u l t a t a t t f u k t kan tränga ned i f a n e r e t .
6.2 Väntetid - p r e s s t r y c k - presstemperatur
Väntetiden är den t i d som förflyter från det limmet s p r i d s t i l l dess p r e s s t r y c k e t anbringas på f a n e r e t . P r e s s t r y c k e t har som f u n k t i o n a t t hålla
f a n e r e t mot u n d e r l a g e t och s a m t i d i g t t r y c k a i n limmet i d e t t a , t i l l s l i m -met härdat så mycket a t t det kan t a över sammanbindningen. Uppvärmningen har t i l l u p p g i f t a t t påskynda limmets härdning. En " t u m r e g e l " är a t t härd-t i d e n för r e a k härd-t i o n s l i m ( härd-t ex UF-llm) halveras för v a r j e 7 'C höjning av presstemperaturen. Okad temperatur innebär också snabbare förångning av v a t t n e t i limmet.
6.3 K o n d i t i o n e r i n g
E f t e r fanerpressen bör d e t f i n n a s en k o n d i t i o n e r i n g s z o n e l l e r t i d för vad man k a l l a r "mogning" och som innebär a t t f u k t e n i s k i v o r n a ges tillfälle a t t avdunsta, innan de läggs i s t a p l a r .
6.4 F a k t o r e r som påverkar l i m n i n g s r e s u l t a t e t 6.4.1 Underlaget - trämaterialet
Trämaterialets f u k t k v o t s k a l l normalt l i g g a mellan 5-9 %. Även dess tempe-r a t u tempe-r s k a l l vatempe-ra anpassad t i l l f a n e tempe-r i n g s p tempe-r o c e s s e n , v i l k e t innebätempe-r a t t det bör ha rumstemperatur. Ytorna måste vara rena ( f r i a från trädamm), plana och jämna. (Se v i d a r e k a p i t e l 5, "Underlaget".)
OBS! Faneret får i n t e förvaras nära l i m p r e s s e n , så a t t det u t s a t t s för strålningsvärme och åtföljande u t t o r k n i n g ( s p e c i e l l t av dess k a n t e r ) . 6.4.2 Limmet
Välj rätt l i m t y p och härdare. Rådgör med leverantören och s t u d e r a dennes p r o d u k t d a t a b l a d . Följ noga a n v i s n i n g a r om d o s e r i n g , b l a n d n i n g , h a n t e r i n g , b r u k s t i d e t c . Limmet bör förvaras s v a l t och dess " l a g r i n g s t i d " får i n t e överskridas.
Vid f a n e r i n g används v a n l i g t v i s k a r b a m i d l i m . Dessa tillhör gruppen f o r m a l -dehydbaserade härdplaster som är r e a k t i o n s p r o d u k t e r mellan formaldehyd ( i vattenlösning k a l l a d f o r m a l i n ) och urea. Ureaformaldehydlim, även k a l l a t UF-lim, har en benägenhet a t t a v s p a l t a formaldehyd under press-/härdnings-förloppet och från den färdiga produkten.
Nyutvecklade UF-lim, t ex C a s c o r i t 1203, innehåller endast 0,2 % formalde-hyd, v i l k e t g e n e r e l l t bör innebära mindre r i s k e r v i d f a n e r l i m n i n g e n . Pro-d u k t e r som limmats mePro-d e t t såPro-dant l i m bör mePro-d goPro-d m a r g i n a l u p p f y l l a Pro-de krav som ställs e n l i g t den i Västtyskland gällande El-normen.
Risker i samband med formaldehyd har medfört a t t man i en d e l f a l l provat a t t använda PVAc-lim. E r f a r e n h e t e r n a av PVAc-lim är begränsade, men det är känt a t t limmet kan lösas av lösningsmedel i l a c k e r . Detta gör a t t limmet släpper i f o g a r n a , v a r e f t e r de " l y f t e r s i g " på grund av de krympspänningar som uppstår när l a c k s k i k t e t härdat. PVAc-lim är dessutom t e r m o p l a s t i s k t , v i l k e t innebär a t t limfogens hårdhet förändras med temperaturen, v i l k e t ger f a n e r e t möjlighet a t t "röra s i g " .
6.4.3 Val av härdare
Härdaren f u n g e r a r så a t t den sänker limmets pHvärde med r e s u l t a t a t t l i m -met s t e l n a r . Genom a t t välja bland härdarna f i n n s det möjlighet a t t välja b r u k s t i d och p r e s s t i d .
måste presstemperaturen anpassas så a t t limmet i n t e börjar härda på de a r -b e t s s t y c k e n som först l a g t s i n i pressen, innan p r e s s t r y c k e t har
an-b r i n g a t s .
6.4.4 Blandning av l i m och härdare - b r u k s t i d
Lim med låg formaldehydhalt är mer känsligt för ojämn härdardosering än UF-lim med högre f o r m a l d e h y d h a l t . Det är därför v i k t i g t a t t blandningsför-hållandet mellan l i m och härdare är rätt. ökad härdarmängd ger k o r t a r e b r u k s t i d och p r e s s t i d samt lägre f o r m a l d e h y d a v s p a l t n i n g . Mindre mängd här-dare förlänger b r u k s t i d e n och p r e s s t i d e n samt ökar formaldehydavspalt-ningen.
Snabbhärdande l i m ger o f t a k o r t a b r u k s t i d e r . Limförbrukningen måste därför vara s t o r , så a t t limblandningen snabbt omsätts på l i m v a l s a r n a , varför alltför s t o r mängd l i m i n t e s k a l l t i l l b l a n d a s .
Hög l o k a l t e m p e r a t u r förkortar b r u k s t i d e n , v i l k e t kan medföra a t t valsarna måste k y l a s e l l e r a t t en automatisk l i m b l a n d n i n g s u t r u s t n i n g måste i n s t a l
-l e r a s .
6.4.5 F i l l e r - m a t e r i a l
F i l l e r inblandas för a t t r e g l e r a limmets f l y t n i n g och f y l l a n d e egenskaper och används främst för g r o v p o r i g a och sugande träslag.
6.4.6 L i m s p r i d n i n g
S p r i d n i n g av limmet sker i r e g e l endast på u n d e r l a g e t . Limspridaren bör h e l s t ha f y r a v a l s a r , med en räffling som tillåter s p r i d n i n g av små l i m -mängder, d v s 80-100 g/m.
Små limmängder ger k o r t a p r e s s t i d e r , l i t e n vattentillförsel och l i t e n r i s k för limgenomslag. Ojämna e l l e r sugande underlag och faner kräver dock mer l i m .
6.4.7 K o n t r o l l av limmängd
Limpåföringen får i n t e vara för r i k l i g . Limmet s k a l l s p r i d a s i sådan mängd a t t d e t f y l l e r utrymmet mellan f a n e r e t och u n d e r l a g e t . Det s k a l l också tränga upp i och limma samman e v e n t u e l l a s p r i c k o r från fånarets undersida samt i f a n e r f o g e n . En tumregel är a t t l i t e t l i m s k a l l tränga fram u r f o -gen.
Säkraste sättet a t t k o n t r o l l e r a limmängden är a t t noggrant mäta och väga det m a t e r i a l som limmas. Det är också möjligt a t t k o n t r o l l e r a mängden på följande sätt:
E t t papper med 0,1 m2 y t a ( t ex 250 x 400 mm) vägs e l l e r t a r e r a s , v a r e f t e r det fästs med tape på en träskiva. E f t e r passage genom l i m s p r i d a r e n vägs åter papperet. Genom a t t m u l t i p l i c e r a limmets v i k t med 10, får man l i m
-s p r i d n i n g e n i g/m. Använd-s e t t papper i A4-format, erhålle-s mot-svarande s i f f r a om limmets v i k t m u l t i p l i c e r a s med 16.
6.4.8 Väntetid
Väntetiden måste hållas inom angivna gränser, öppen väntetid påskyndar vattenavgången och limmet får tillfälle a t t t o r k a och endast en mindre d e l av v a t t n e t absorberas av träytorna.
Om a r b e t s s t y c k e n a läggs samman (= s l u t e n väntetid) e f t e r a p p l i c e r i n g av limmet, behöver i n t e p r e s s t r y c k e t anbringas så snabbt, men nästan a l l t v a t t e n kommer a t t sugas upp av träytorna. V i d varmpressning kan det vara en fördel a t t låta limmet t o r k a h e l t före iläggning i pressen. Värmen smälter limmet, som tränger i n i träytorna och härdar.
6.4.9 Presstemperatur och p r e s s t r y c k
I l i m f a b r i k a n t e n s p r o d u k t i n f o r m a t i o n f i n n s a n g i v e t inom v i l k a temperatur-områden p r e s s n i n g s k a l l ske. Dessa värden bör varken över- e l l e r under-s k r i d a under-s .
Vid l i m n i n g av 0,6 0,8 mm t j o c k a f a n e r brukar presstemperaturen i a l l -mänhet vara ca 90-110 "C. P r e s s t i d e n bestäms av l i m t y p , härdarval och tem-p e r a t u r , e n l i g t l i m t i l l v e r k a r e n s d a t a b l a d och a n v i s n i n g d r . Hög tem-presstemtem-pe- presstempe-r a t u presstempe-r ställepresstempe-r högpresstempe-re kpresstempe-rav på a t t f a n e presstempe-r e t äpresstempe-r t o presstempe-r presstempe-r t .
P r e s s t r y c k e t s k a l l vara så högt a t t god a n l i g g n i n g erhålles i hela l i m f o gen ( y t a n ) , v i l k e t normalt innebär a t t p r e s s t r y c k e t bör vara 0,3
-1,0 MPa. En grundförutsättning är då a t t limpressen är i god k o n d i t i o n , d v s har rena, plana och p a r a l l e l l a pressbord samt a t t även u n d e r l a g e t är p l a n t och a t t s a m t l i g a d e t a l j e r på pressbordet har samma t j o c k l e k .
6.4.10 Inverkan av_träslaget
Tunga och täta träslag, t ex jakaranda, är svåra a t t limma och kräver e t t högt p r e s s t r y c k (upp t i l l 1 MPa), e t t l i m som härdar förhållandevis långsamt långsamt en moderat presstemperatur och lång p r e s s t i d . Detta f o r a t t l i m -met s k a l l få god t i d a t t tränga i n i f a n e r y t a n .
T i l l "öppna" träslag , t ex bok och mahogny, används e t t snabbhärdande l i m , e v e n t u e l l t med t i l l s a t s av stärkelsehaltigt f y l l n a d s m e d e l . För a t t h i n d r a limgenomslag måste limmet härda innan d e t h u n n i t tränga genom fane-r e t .
L i m n i n g s b e t i n g e l s e r n a bor noggrannt anpassas e f t e r r e s p e k t i v e träslag. P r a k t i s k t kan d e t t a vara mycket svårt med genomloppspressar, som har k o r t p r e s s t i d och högt p r e s s t r y c k .
6.4.11 P r e s s t i d
I l i m f a b r i k a n t e n s p r o d u k t i n f o r m a t i o n f i n n s i r e g e l även t a b e l l e r över p r e s s t i d e r v i d o l i k a t e m p e r a t u r e r .
6.5 Vanliga l i m n i n g s f e l
De v a n l i g a s t e f e l e n v i d f a n e r i n g i varmpress är:
a) F a n e r s p r i c k o r som uppträder en t i d e f t e r limningen har nästan a l l t i d s i n orsak i a t t f a n e r e t v a r i t för f u k t i g t v i d l i m n i n g e n . L i m f a b r i k a n -t e r rekommenderar:
Använd om möjligt faner med låg f u k t k v o t , d v s 6-8 % e l l e r lägre.
Använd sparsamt men tillräckligt med l i m .
Limmet bör ha lägsta möjliga vatteninnehåll och får således i n t e spädas om det p g a l i t e n förbrukning b l i v i t " t j o c k t " .
F a n e r s p r i c k o r kan också uppstå p g a fläckvis dålig l i m n i n g . L i m s p r i -daren måste vara i god k o n d i t i o n , l i m v a l s a r n a p a r a l l e l l a och utan skador och pressborden plana och p a r a l l e l l a .
b) Limgenomslag. Motåtgärd: Använd t o r r t faner och sparsamt med l i m . c) Förhärdning kan bero på för lång öppen väntetid. För hög temperatur
e l l e r för k r a f t i g v e n t i l a t i o n i l i m n i n g s l o k a l e n . För lång t i d i pressen, innan p r e s s t r y c k e t a n b r i n g a t s .
d) Ängblåsor kan bero på för f u k t i g t f a n e r . Andra orsaker kan vara fläckvis dålig l i m n i n g , för s t o r limmängd, ojämna e l l e r med damm förorenade a r b e t s s t y c k e n , för hög presstemperatur e l l e r ojämn tempe-r a t u tempe-r i p tempe-r e s s p l a t t o tempe-r n a .
e) För l i t e t l i m p g a s t a r k t sugande underlag. V i d p u n k t v i s k r a f t i g sugning e l l e r då limmet a p p l i c e r a t s ojämnt, uppstår blåsor i f a n e r e t . 6.6 Krav på f a n e r u n d e r l a g e t före ytbehandlingen
Faneren s k a l l vara vällimmade.
Limmet s k a l l f y l l a fogen, utrymmet m e l l a n underlaget och f a n e r e t samt s p r i c k o r i f a n e r e t s undersida.
Faneren s k a l l var f r i a från "limgenomslag".
Fanerets f u k t k v o t bör i n t e var högre än 8 % och d e t bör om möjligt i n t e ha inbyggda spänningar.
6.7 Vad sker under faneringen?
I samband med limningsprocessen - f a n e r i n g e n - utsätts f a n e r e t för k r a f t i g påverkan av s t a r k värme, f u k t och t r y c k . Genom inverkan av dessa f a k t o r e r kommer f a n e r e t således a t t snabbt svälla e l l e r krympa. I v i l k e n grad svällning e l l e r krympning och därmed spänningar och s p r i c k o r uppkommer be-r o be-r d e l s på nämnda f a k t o be-r e be-r , d e l s på v i l k e n t y p av fanebe-r som används men
också på f a k t o r e r i produktionsprocessen. Nedanstående redogörelse pekar på några av dessa f a k t o r e r .
6.7.1 F a k t o r e r som påverkar fanerens dimension a) Fuktinnehåll
Dimensionsändring (ökning e l l e r minskning) i fånarets b r e d d r i k t n i n g är i genomsnitt = 0,3 % v i d förändring av f u k t k v o t e n med en procent-enhet .
Exempel:
Bredden på e t t 600 mm faner ökar:
5,4 mm v i d 3 f u k t k v o t s p r o c e n t s ökning 10,8 " " 6 "
16,2 " " 9
21,4 " " 12 " "
E t t 600 mm b r e t t f a n e r med 14 % f u k t k v o t är således nästan 11 mm bre-dare än e t t med en "rekommenderad" f u k t k v o t av 8 %.
8 %
11 %
1^ % ^
17 %
20 % fe.
600
MM605.^
610.8
616.2
621.^
F i g u r 17. Exempel på breddökning v i d o l i k a f u k t k v o t e r b) Inverkan av varae - hög temperaturDimensionsändringen i fånarets b r e d d r i k t n i n g på grund av värme är i genomsnitt = 0,004 % per °C temperaturökning.
Exempel
Bredden på e t t 600 mm faner ökar: 1,9 mm då det uppvärms t i l l 80 "C 2,6 " " " " " 110 "
c) Fanerfuktighet e f t e r fanering
F a k t o r e r som påverkar f a n e r e t s f u k t i g h e t då d e t a l j e r n a lämnar l i m -pressen är följande:
T i l l den u r s p r u n g l i g a f a n e r f u k t i g h e t e n får läggas v a t t n e t från l i m -met. Härifrån avgår förångat v a t t e n under limningen samt v a t t e n som underlaget t a g i t upp.
Exempel
E t t UF-lim ( u r e a f o r m a l d e h y d l i m ) med 66 % t o r r h a l t innehåller 34 g v a t t e n per 100 g l i m . Om hälften av v a t t n e t från limmet sugs upp av e t t f a n e r som är 0,7 mm t j o c k t och vars d e n s i t e t är 0,7 och har en yta av 1 (= ca 490 g ) , ökar dess f u k t k v o t med 3,7 %, (Viss f u k t kan förväntas avgå i form av vattenånga.)
V a t t n e t i limmet ökar f a n e r e t s f u k t k v o t ( t e o r e t i s k t ) ca 4 % och denna f u k t måste ges tillfälle a t t avdunsta före y t b e h a n d l i n g e n .
Samspelet mellan fanerens f u k t i g h e t , l i m v a t t n e t och presstemperaturen v i s a s i nedanstående t a b e l l .
T a b e l l 2. Samspel mellan f a n e r f u k t i g h e t , l i m v a t t e n och presstemperatur.
F i n e r f u k t i g h e t A v v i k f r a 9 % - k l i m a A v v i k f r a 6 % - klim.a opp r i n n e l i g + 3, 7 % f r a l i m e t = F u k t i g h e t % B r e d d e m m F u k t i g h e t % B r e d d e m
111
6 % 9. 7 % 0. 7 1.3 (2.5) 3. 7 6.7 (8.7) 8 % 1 1 . 7 % 2. 7 4. 9 (6, 9) 5, 7 10. 3 (12, 3) 1 0 % 13, 7 4. 7 8. 5 (10. 5) 7. 7 13. 9 (15. 9) 1 2 % 15. 7 6.7 12. 1 (14. 1) 9. 7 17, 5 (19. 5) 1 4 % 17. 7 % 8.7 15. 7 (17. 7) 11.7 21. 1 (23. 1)T i l l a v v i k e l s e n i fanerens bredd har adderats den ökning som sker p g a temperaturen, som är ca 2 mm och v a r s t a l anges inom parentes
d) Problem t i l l följd av fuktiga faner
E t t f u k t i g t faner som limmats på e t t s t a b i l t underlag får krympspän-ningar när d e t når jämviktsfuktighet med rumsklimatet. Om dessa b l i r s t o r a nog, kommer s p r i c k o r a t t uppstå i f a n e r e t . Lackeras f a n e r e t i d e t t a tillstånd, kommer s p r i c k o r även a t t b i l d a s 1 l a c k f i l m e n .
Hög f a n e r f u k t i g h e t under f a n e r i n g e n medför tryckspänningar, var-v i d f a n e r e t komprimeras ( s k "tryckförlust").
F i g u r 18. Tryckspänningar p g a hög f a n e r f u k t i g h e t v i d limningen En k r a f t i g u t t o r k n i n g krymper f a n e r e t och s p r i c k o r uppstår.
Figur 19. Dragspänning p g a k r a f t i g u t t o r k n i n g av f a n e r e t Möjliga motåtgärder:
Torka f a n e r e t , d v s sänk dess f u k t k v o t t i l l 8 % e l l e r lägre, före f a n e r i n g .
Använda något f u k t i g a r e faner och låta f u k t e n i faneren ( d e t a l -j e r n a s y t a ) t o r k a u t före l a c k e r i n g e n . Metoden innebär a t t fane-r e t tillåts s p fane-r i c k a föfane-re l a c k e fane-r i n g e n . Spfane-rickofane-rna äfane-r v a n l i g t v i s små och f y l l s med lack och kommer i n t e a t t upptäckas av brukare/ konsument. (Se v i d a r e k a p i t e l 7 "Ytbehandling".)
6.7.2 Problem med t o r r a faner
Faneren b l i r svåra a t t h a n t e r a . De s p r i c k e r , b l i r b u k t i g a e l l e r " k r u l l i g a " .
6.7.3 Åtgärder v i d problem med t o r r a faner
"Dimfukta" dess ovansida med l i t e v a t t e n . (Gäller endast om faneren är mycket t o r r a , d v s under ca 6 %.)
Använd lång s l u t e n stapel/väntetid ( f l e r a t i m m a r ) . F a n e r f u k t i g h e t e n kommer då a t t b l i jämn och underlaget t a r s a m t i d i g t upp mer v a t t e n . (Metoden är t r o l i g t v i s omöjlig a t t använda i en modern p r o d u k t i o n . ) Spänn e t t p l a s t d r a p e r i över den p l a t s där d e t limmade m a t e r i a l e t "väntar", innan det förs i n i pressen.
F i g u r 20. P l a s t d r a p e r i som förhindrar fuktavgång. 6.7.4 övriga problem
Faner med hög f u k t i g h e t brukar t o r k a på k a n t e r och i ändar, v i l k e t kan medföra "öppna" fogar och o l i k a problem i samband med faneringen. Förutom problem med f a n e r - och l a c k s p r i c k o r kan d e t a l j e r n a b l i kupiga, v i l k e t är s p e c i e l l t besvärligt v i d t i l l v e r k n i n g av dörrar, s t o r a l u c k o r e t c . Proble-met kan minskas e l l e r e l i m i n e r a s om m a t e r i a l e t täcks med p l a s t f o l i e .
6.8 Inverkan av spärrfanerinq
Under a r b e t e t med denna r a p p o r t har v i d f l e r a tillfällen framkommit upp-g i f t e r om a t t f a n e r s p r i c k o r uppstår p upp-g a a t t u n d e r l a upp-g e t i n t e spärrfane-r a t s . Någspärrfane-ra hävdaspärrfane-r t o m a t t fanespärrfane-r i n t e kan s p spärrfane-r i c k a näspärrfane-r det limmats pfi spärrfaner.
I rapporten "Sprekkdannelser i m o b e l v i r k e t s dekkfaner" (1960) står det på s i d 8:
"De y t b e h a n d l a n d l i n g s f e l som l i t t e r a t u r e n v a n l i g t v i s t i l l s k r i v e r spärrf a n e r e t s inverkan är s p r i c k o r e l l e r ränder som går vinkelrätt mot y t t e r f a n e r e t s f i b e r r i k t n i n g . Man antar a t t dessa uppstår genom a t t k n i v -e l l -e r s v a r v s p r i c k o r i spärrfan-er-et " t -e l -e g r a f -e r a r " g-enom y t t -e r f a n -e r -e t och v i s a r s i g i ovansidan. När d e t gäller sprickförekomst i s t o r t , kan den också b e t r a k t a s från en annan s y n v i n k e l : V i l k a mekaniska spänningar kan uppstå i systemet ytterfaner-limfog-spärrfaner? Kan dessa spänningar ge s p r i c k o r i y t t e r f a n e r e t ?
Undersökta spärrfaner, alltså svarvad f u r u och knivskuren abachi, u p p v i -sar som b a r r - r e s p e k t i v e lövträ h e l t o l i k a anatomiska egenskaper, men v i k t i g a r e i d e t t a sammanhang är ändå s k i l l n a d e n i mekaniska egenskaper. Furu ger lätt ojämna f a n e r , medan abachifaner är jämnare. Furu är mindre e l a s t i s k t samt sväller och krymper mer än abachi. I f y r a möjliga kombi-n a t i o kombi-n e r av y t t e r - och spärrfakombi-ner, kakombi-n det v i d svällkombi-nikombi-ng och krympkombi-nikombi-ng uppstå o l i k a s t o r a t r y c k - och krympspänningar, a l l t e f t e r v i l k e n kombi-n a t i o kombi-n som akombi-nväkombi-nts.
Vad man v e t , f i n n s d e t i l i t t e r a t u r e n i n t e nämnt något tillfälle då blindträ har v a r i t orsaken t i l l s p r i c k o r i y t t e r f a n e r . 1 en undersökning har det e m e l l e r t i d framkommit r e s u l t a t , som t y d e r på a t t spånskivor som blindträ ger större y t s t a b i l i t e t än lamellträ. Det kan också f i n n a s en v i s s grund t i l l a t t t r o , a t t spånskivor genom s i n större y t s t a b i l i t e t , kan ge mindre spänningar i hela k o n s t r u k t i o n e n , v i l k e t därmed minskar r i s k e n för f a n e r s p r i c k o r . "
6.8.1 Hindrar sgärrfaner_sgrickbildning?
Ovanstående r e f e r a t ger således i n t e belägg för a t t spärrfaner a l l t i d h i n d r a r f a n e r s p r i c k o r , tvärt om sägs a t t i o l y c k l i g a f a l l kan d e t förorsa-ka tvärgående s p r i c k o r . Man förorsa-kan därför ifrågasätta om metoden har något berättigande på spånskivor.
Ändå f i n n s det f l e r a mindre i n d u s t r i e r , v i l k a t i l l v e r k a r "hantverksmöb-l e r " , som rege"hantverksmöb-lbundet spärrfanerar spån- e "hantverksmöb-l "hantverksmöb-l e r MDF-skivor, och s p e c i e "hantverksmöb-l "hantverksmöb-l t då s k i v o r n a s k a l l faneras med "svåra", sprickbenägna f a n e r .
Anledningen t i l l a t t några mindre i n d u s t r i e r (med f o g ) håller f a s t v i d denna metod, kan bero på följande:
I t i d i g a r e k a p i t e l har nämnts a t t fanerens fuktinnehåll i n t e bör överstiga 8 %. Det har även nämnts a t t v a t t n e t i limmet ökar fanerens fuktinnehåll med ca 4 %.
Om spån- och MDF-skivor har sagts a t t de innehåller hydrofoberingsmedel, som gör dem "tröga" a t t t a upp f u k t och det innebär a t t f u k t e n från l i m -v a t t n e t hu-vudsakligen t a s upp a-v d e t t o r r a y t f a n e r e t .
L i m f a b r i k a n t e r har t i d i g a r e rekommenderat en större mängd l i m , än vad som numera rekommenderas. L i t e n limmängd kräver som r e g e l en modern täträfflad l i m s p r i d a r e och sådan används i n t e v i d hantverksbetonad t i l l v e r k n i n g . 6.8.2 Konklusion
När spånskivor faneras med s v a r v a t björkfaner, v i l k e t har en grov, "sönderbruten undersida", kan r e l a t i v t r i k l i g mängd l i m användas. Spånskiva, l i m och f a n e r uppvärms r e l a t i v t långsamt ( i förhållande t i l l vad som sker i r a t i o n e l l a i n d u s t r i e r ) . E f t e r f a n e r i n g e n d r i v e r värmen i s k i v a n u t l i m v a t t n e t samt spärrfanerets f u k t i g h e t .
När y t f a n e r e t limmas, fördelas f u k t e n från l i m v a t t n e t t i l l spärr- och y t f a n e r e t och i n t e enbart t i l l f a n e r e t , som b e s k r i v s vara f a l l e t v i d f a n e r i n g d i r e k t på spånskivor.
Efterföljande h a n t e r i n g , b e a r b e t n i n g , träslipning och y t b e h a n d l i n g sker långsamt i en l i t e n i n d u s t r i .
Metoden innebär l i t e n r i s k för f a n e r - och lackspriékor, såvida i n t e spärr- e l l e r y t f a n e r v a r i t mycket f u k t i g a e l l e r den "normala" produk-tion^sprocessen påskyndats.
Spärrfanering kan rekommenderas när man förväntar s i g a t t f a n e r e t kommer a t t utsättas för s t o r a påfrestningar, t ex utvändigt på dörrar, e l l e r när man v e t a t t f a n e r e t har benägenhet a t t s p r i c k a , v i l k e t t ex gäller " r o t f a n e r " .
7. TRÄSLIPNING
Det l i g g e r nära t i l l hands a t t utpeka y t b e h a n d l i n g s m a t e r i a l e t som orsak t i l l a t t l a c k s p r i c k o r uppträder på fanerade y t o r . B e v i s l i g e n f i n n s där s p r i c k o r i lacken och då är d e t l a c k s p r i c k o r .
En l a c k t e k n i k e r s e r dock problemet ur en annan s y n v i n k e l . Han v e t a t t lacken i n t e s p r i c k e r om den a p p l i c e r a s på hårdboard, massivt trä e l l e r en g l a s s k i v a . Alltså kan det bero på b r i s t e r i u n d e r l a g e t e l l e r en samverkan mellan spänningar i f a n e r e t och l a c k f i l m e n . Men han v e t också a t t andra f a k t o r e r kan vara orsaken t i l l a t t s p r i c k o r n a uppstått. Nedan redogörs för några v a n l i g a felkällor i samband med y t b e h a n d l i n g .
7.1 S l i p n i n q av faner
Träslipning är e t t modernare begrepp för vad som i d a g l i g t t a l k a l l a s " p u t s n i n g " . Med träslipning avses a t t godset före ytbehandlingen ges rätt form, dimension och ytjämnhet. För a t t erhålla e t t b r a s l i p r e s u l t a t , är också v a l e t av maskiner och v e r k t y g ( s l i p b a n d e t s uppbyggnad och k o r n s t o r -l e k ) av s t o r b e t y d e -l s e .
Grova s l i p b a n d och ojämn s l i p n i n g kräver a l l t i d t j o c k a r e l a c k s k i k t , i form av s t o r mängd a p p l i c e r a d lack per s k i k t e l l e r genom många a p p l i c e r i n g a r . Är f a n e r e t s a m t i d i g t s t a r k t sugande, f i n n s d e t s t o r r i s k a t t l a c k f i l m e r uppbyggda av snabba härdlacker kommer a t t s p r i c k a . '
TräteknikRapport nr 44 "Trä- och l a c k s l i p n i n g " ger en utmärkt vägledning avseende v a l av maskiner, s l i p v e r k t y g och metoder för a t t t i l l lägsta kostnad åstadkomma bästa r e s u l t a t v i d trä- och l a c k s l i p n i n g .
