Linköpings universitet - Institutionen för Samhälls- och välfärdsstudier Grundlärarprogrammet – Examensarbete 1, inom Ämnesdidaktik Samhällsorienterande ämnen Forskningskonsumtion LIU-FG1-3-N-G--17/20--SE
Får jag vara med och bestämma?
– Elevers delaktighet och inflytande i skolans verksamhet
Karin Ekbom & Sara Erlandsson
Handledare: Lars Wallner
Linköpings universitet SE-581 83 Linköping, Sweden 013-28 00 00, www.liu.se
2
Sammanfattning:
Syftet med den här litteraturstudien är att analysera hur forskningen ser på demokrati och elevers delaktighet i skolans verksamhet. Vi har valt att undersöka frågan utifrån lärarens perspektiv genom att ta del av forskning om lärares undervisning i demokrati och delaktighet. Vi har även tagit del av forskning som tar upp frågan ifrån elevers perspektiv.
Genom manuell sökning och databassökning har vi funnit artiklar som vi sedan analyserat. Vi har använt oss av sökord i databaser som har varit relevanta till ämnet och letat i referenslistor för att hitta artiklar.
Den här litteraturstudien visar att lärare möter utmaningar i sitt arbete med elevers delaktighet i klassrummet. Lärare anser att de inte har tillräckligt med verktyg för att genomföra det som styrdokumenten beskriver. Elever upplever att vuxna ofta bestämmer i skolan om det som anses vara viktigt och att eleverna själva sällan får vara med och bestämma. Både lärare och elever tvivlar på elevers förmåga till att delta i beslutsfattande när det gäller undervisningen. Elever upplever att de oftare får vara med och bestämma när det kommer till aktiviteter som t.ex. raster och läxor.
3
Innehåll
Inledning ... 4
Problemformulering ... 4
Syfte och frågeställningar ... 5
Metod ... 5 Sökmetoder ... 5 Databassökning ... 6 Manuell sökning ... 6 Analysmetod ... 6 Avgränsningar ... 6 Sökord ... 7 Begrepp ... 9
Presentation och motivering av utvalt material ... 9
Analys ... 12 Lärares arbete ... 12 Arbetet i verksamheten ... 12 Svårigheter i undervisningen ... 13 Lärarens maktposition ... 15 Elevers erfarenheter ... 16
"Att bestämma" – barns sätt att se på delaktighet ... 16
Relationer och förtroendeskapande ... 17
Diskussion ... 18
Referenser ... 21
4
Inledning
Problemformulering
Följande citat är hämtade ur Läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2011) och beskriver det önskade arbetet med elevers delaktighet i förskoleklass, fritidshem och skolans verksamhet:
De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig ska omfatta alla elever. Elever ska ges inflytande över utbildningen. De ska fortlöpande stimuleras att ta aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen och hållas informerade i frågor som rör dem.
Informationen och formerna för elevernas inflytande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Eleverna ska alltid ha möjlighet att ta initiativ till frågor som ska behandlas inom ramen för deras inflytande över utbildningen. (Lgr11, Skolverket 2011, s. 15)
Även Barnkonventionen (UNICEF, 2009) belyser ett flertal punkter som behandlar barns rättigheter till delaktighet:
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn, /.../ Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet, /.../ Barnets åsikt ska beaktas i
förhållande till barnets ålder och mognad, /.../ Varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter, /.../ Skolan ska hjälpa barnet att utvecklas och lära sig om mänskliga rättigheter. (UNICEF, Barnkonventionen, 2009)
Odenstad (2014) uttrycker en motsägelse bland dagens svenska ungdomar; de har ett ointresse för politik och samhällsfrågor samtidigt som de generellt visar ett stort stöd för demokratiska grundvärderingar så som jämställdhet och yttrandefrihet. Hon menar att svenska ungdomar är framstående jämfört med resten av världen när det kommer till demokratiska frågor, dock kvarstår deras ointresse för politik och en tänkbar orsak kan vara att de inte lärt sig innebörden av beslutsfattande och delaktighet. Enligt Hägglund m.fl. (2013) är det mest dominerande motivet till att arbeta med elevers inflytande uppdraget skolan har till att fostra framtidens medborgare. Poängen med arbetet med elevers inflytande ligger i att eleverna i framtiden ska bli delaktiga medborgare.
Hägglund m.fl. (2013) lyfter även vikten av pedagogers kunskap om barns rättigheter för att kunna förverkliga konventionen om barns rättigheter i Sverige och menar att kunskapen är bristande – detta på grund av att styrdokumenten inte säger vad det är lärare ska kunna.
5
Frågan är ifall svenska elever har grundkunskaper om och hur ett demokratiskt samhälle ”bör” se ut medan de saknar kunskap i hur de kan bli engagerade medborgare som kan påverka samhället vi lever i. Är pedagogers kunskaper tillräckliga för att på bästa sätt fostra demokratiskt aktiva samhällsmedborgare?
Syfte och frågeställningar
Genom att analysera forskning om undervisning av demokrati och delaktighet är syftet med denna uppsats att öka kunskapen om skolverksamheten och dess utmaningar. Vi väljer att lägga fokus på hur lärare arbetar med elevers delaktighet och elevinflytande i
skolverksamheten, både undervisning i klassrummet och andra aktiviteter så som fritidshem och raster. Vi väljer att se till lärares och elevers perspektiv i de tidigare skolåren, från förskoleklassen till årskurs 6, och utgår ifrån följande frågeställningar:
• Hur arbetar lärare med demokrati och elevers delaktighet/inflytande under de tidiga skolåren?
• Hur ser elever på sitt inflytande och delaktighet i skolans verksamhet?
Metod
Nedan presenteras metoden av den systematiska litteraturstudien. I avsnittet behandlas tillvägagångsättet för sökningen av litteratur, vilka avgränsningar som gjorts samt urvalet av litteratur som sedan kommer analyseras. Eriksson Barajas (2013) beskriver en systematisk litteraturstudie som en litteraturstudie där en systematisk sökning och en kritisk granskning sker för att sedan sammanställa litteraturen inom det valda ämnet.
Sökmetoder
En systematisk litteratursökning kan ske på två sätt, databassökning och manuell
sökning (Eriksson Barajas m.fl., 2013), dessa beskrivs mer utförligt nedan. I vår
litteraturstudie har vi använt oss av båda sökmetoderna för att hitta litteraturen som använts.
Enligt David och Sutton (2016) är det bra att använda sig av databassökning för att få fram artiklar, rapporter och avhandlingar över aktuellt ämne eftersom det ofta finns nyast forskning där. Vi har därför valt att använda oss mest av artiklar som har hittats genom
6
Databassökning
Databassökning görs genom att söka i utvalda databaser med hjälp av sökord som är relevanta till det valda ämnet. Genom databaserna ERIC, UNISEARCH, DiVA, Swepub,
Uppsök, Idunn och Google Scholar har vi hittat 40 stycken artiklar som vi har gått igenom. Av dessa har 32 artiklar har vid senare anblick visat sig vara irrelevanta till vår specifika ämnesinriktning, det här gav oss i slutändan 8 stycken artiklar med relevans till vårt ämne.
Manuell sökning
Manuell sökning innebär en sökning av information genom att bland annat läsa
innehållsförteckningar och referenslistor för att hitta litteratur och artiklar som är relevanta till ämnet. För den manuella sökningen har vi använt oss av framförallt två sätt: att söka i
referenslistorna i den kurslitteratur vi använt i tidigare kurser på lärarprogrammet, och böcker och artiklar som vi har hittat genom databassökningar. Via referenslistor har vi hittat en liten del relevanta artiklar. Vi har även hittat ett par enstaka artiklar genom sökning av referenslistor på tidigare funna artiklar. Sammanlagt har vi hittat ett tiotal artiklar därav endast en visat sig vara relevant.
Analysmetod
I vår litteraturstudie utgår vi ifrån en innehållsanalys. En innehållsanalys innebär att arbetssättet kännetecknas av en systematisk klassificering av data för att kunna upptäcka mönster och teman, för att sedan kunna beskriva olika fenomen (Eriksson Barajas, 2013). För att klassificera litteraturen utgår vi från två perspektiv: lärares och elevers/barns erfarenheter. Därefter beskrivs de delar i litteraturen som framstår som centrala i analysen. För att få fram de delar i forskningen som har en gemensam ståndpunkt har vi kritiskt granskat litteraturen. När det som visats sig vara gemensamt för forskningen funnits, har vi granskat den för att se vad som har gjorts inom forskningsområdet och vad som behövs göras i framtiden (David & Sutton, 2016).
Avgränsningar
Under vår sökning har vi stött på forskning om elevinflytande kopplat till specifik
ämnesdidaktik i olika skolämnen som t.ex. matematik och naturvetenskap. Dessa har vi valt bort då vi vill undersöka hur ämnet genomsyrar alla aktiviteter i skolans och förskoleklassens verksamhet. Vi har även funnit artiklar som behandlar ämnet med fokus på elever med
7
speciella behov eller funktionshinder vilka vi också valt bort då vårt fokus ligger på en generell undersökning av ämnet.
Vi har även gjort en avgränsning i tid till tidigt 1990-tal och framåt, det här på grund av dess relevans till nutiden i vårt föränderliga samhälle och skola. En stor avgränsning som vi har gjort är ålder på eleverna som forskningen behandlat, vi har valt att ta med forskning gjord på barn i förskoleklass till och med skolbarn i årskurs 6 (6–12 år). Även detta på grund av relevans till vår framtida yrkesutövning.
Under sökningen fann vi mycket internationell forskning, framförallt från Turkiet och USA, dock så fokuserade dessa på t.ex. ”parent involvement” och ”participation in the family and society”. Vi väljer därför att inte inkludera dessa i vår studie då vi vill fokusera på lärare och elevers perspektiv i skolans och förskoleklassens verksamhet, snarare än i hemmet.
Då fritidshemmets verksamhet följer de första avsnitten i Lgr11 (Skolverket, 2011) och är en stor del av många elevers skoldag väljer vi att inkludera en studie som behandlar arbete i fritidshemmet i vårat arbete. Vi är dock medvetna om och vill tydliggöra att fritidshemmets verksamhet och skolans verksamhet (F–6) skiljer sig åt och har olika mål, uppdrag och syften.
Sökord
Nedan finns en tabell över samtliga sökningar gjorda i de olika databaserna. Tabellen har tagits med för att visa en överblick över de sökord som använts. Rubriken har döpts till "Tabell". (David & Sutton, 2016)
Tabell: Sökord
Sökord Databas Sökträffar
children democracy ERIC 591
democracy teaching pre school ERIC 18
citizen* participation school ERIC 1 544
citizenship democracy children ERIC 142
education democratic rights ERIC 649
8
"primary school" or "elementary school" or "infant school" or
"primary education" participation democracy
ERIC 171 441
democracy participation student involvment
UNISEARCH 122
demokrat* delaktig* skola* DiVA 14
demokrat* medborg* barn* Swepub 25
demokrat* delaktig* undervis* Swepub 8
inflyt* delaktig* elev* participation* school* participation* democracy*
school*
demokrat* deltakelse barn* democracy eduacation barn delaktighet demokrati education* demo*school* right*
participation democracy interaction democracy participation education
in elementary schools or primary school swe* child* influence
”student participation” democracy swed* school ”primary school” child*
influence
”student participation” democracy swed* school ”primary school”
child* influence classroomn* ”student participation” democracy
sweden school ”primary school” child* influence classroom* NOT
turkey NOT health ”pupil participation” Swepub Swepub ERIC Idunn Uppsök Google scholar UNISEARCH ERIC UNISEARCH UNISEARCH UNISEARCH UNISEARCH ERIC 21 1 370 883 611 186 18 600 1 084 712 81 968 956 67 61 11 8 761
9
Relevanta träffar i sökningen var t.ex. student participation, delaktighet, democracy +
participation, citizenship, inflytande/influence, medborgare, pupil participation och
primary schoolvilka är markerade med fet stil. De sökord som gav få och/eller icke relevanta
träffar var t.ex. democracy+school, delaktighet+undervisning och education. Det här sökresultaten påverkade vår sökning på olika sätt med tidens gång. Tidigt visade det sig att
primary school gav mer relevanta träffar än elementary school, vilket resulterade i att vi
använde oss uteslutande av sökordet primary school. Tidigt i sökningen använde vi oss av sökorden participation+school vilket endast gav få relevanta träffar, därför bestämde vi oss för att istället använda student participation och pupil participation vilket gav betydligt fler relevanta resultat.
Begrepp
Nedan följer en förklarning av begrepp som används i analys och diskussion av forskningen. Begreppet lärare används för att beskriva pedagoger med en lärarutbildning för grundskolan. När det handlar om all personal som arbetar i förskoleklass, fritidshem och skola används begreppet pedagog, vilket innefattar förskolelärare (som arbetar i förskoleklass), barnskötare (som arbetar i fritidshem) och fritidspedagoger. Begreppet barn används för att inkludera alla barn i skolan och fritidshemmet medan elev används för att beskriva barn som går i grundskolan (F–6). Begreppet verksamhet används för att beskriva samtliga verksamheter som behandlas i forskningen; förskoleklass, grundskola och fritidshem.
Presentation och motivering av utvalt material
Elvstrand, Helene (2009) Delaktighet i skolans vardagsarbete är en avhandling som kommit upp vid flera tillfällen i vår sökningsprocess vilket visar på en relevans för ämnet. På grund av att det här är en avhandling med mycket material kommer den ta större plats i analysen än övriga artiklar. Avhandlingen handlar om hur social och politisk delaktighet uttrycks i skolans vardagspraktik (åk 4–5). Hur delaktighet görs mellan pedagoger och elever, elevers erfarenhet av delaktighet samt vilka möjligheter och hinder som finns för delaktighet hos elever i skolans vardag. Elvstrand har samlat in datamaterial i form av fältanteckningar, intervjuer, teckningar och skriftliga berättelser från eleverna.
Von Wright, Moira (2009) Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de
pedagogiska villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande är en rapport av
10
möjligheter till delaktighet, inflytande och välbefinnande i grundskolan (åk 2–5) utifrån lärares perspektiv och arbete. Frågor som rapporten fokuserar på är: Vad innebär barns rätt till inflytande och delaktighet? När sker delaktighet och inflytande i undervisningen? Von
Wright har samlat in datamaterial i form av observationer, intervjuer, videodokumentationer och dokumentstudier.
Thornberg, Robert och Elvstrand, Helene (2012) Children's Experiences of Democracy,
Participation, and Trust in School är en artikel skriven om elevers erfarenhet av demokrati
och delaktighet som undersöks i tre skolor i Sverige. I två av skolorna tar lärarna alla beslut som rör skolans regler och klassrumsregler medan eleverna i den tredje skolan får vara med och påverka. Forskarna undersöker frågan utifrån elevers perspektiv och använder sig av intervjuer med eleverna som datamaterial.
Correia, Nadine och Aguiar, Cecília (2017) Choosing classrroms: A structured interview on
childrens’s right to participate är en artikel från Portugal där forskarna undersöker samtalets
betydelse för barns delaktighet i förskolan och de tidiga skolåren samt om vikten av att lyssna på barns i klassrumsmiljön. Forskarna har samlat in datamaterial i form av intervjuer med barn om deras uppfattningar och förväntningar av delaktighet. Studien visar att eleverna föredrar och trivs bäst i klassrum där delaktighet är en stor del av undervisningen.
Berg, Harry; Forsberg, Mikael; Hedman, Inger; Helmersson, Anna; Johansson,
Inge; Nilheim, Britt och Stöpfgeshoff, Helena (2011). Att gestalta och förstå demokratiska
värderingar i fritidshemmets arbete: något om innehållet i och principer för pedagogiskt arbete i Gävle fritidshem är en FOU-rapport som beskriver en studie om hur fritidspedagoger
uppfattar innehållet i sitt arbete. Rapporten behandlar hur fritidspedagoger ser på sitt arbete med elevers delaktighet och inflytande i verksamheten. Forskarna har samlat in datamaterial i form av fokusgruppsintervjuer med 16 yrkesaktiva fritidspedagoger. Frågor som ställs till pedagogerna vid intervjuerna är bland annat: Vad innebär begreppen delaktighet respektive inflytande och vilken relation finns mellan dem? Hur tas begreppen delaktighet respektive inflytande upp i fritidshemmets arbete?
Hulme, Moira; McKinney, Stephen; Hall, Stuart och Cross, Beth (2011) Pupil
participation in Scottish schools: How far have we come? är en artikel som tar upp hur
11
både elevers och lärares erfarenheter och syn på elevers delaktighet i skola. Studien tar också upp lärares utmaningar i arbetet och faktorer som hindrar elevers delaktighet. Forskarna har samlat in datamaterial i form av fältstudier, analyser av styrdokument och online-enkäter till både lärare och elever.
Thornberg, Robert (2009) School democratic meetings: Pupil control discourse in disguise är en artikel där forskaren genom en kvalitativ studie undersöker demokratisk delaktighet i skolans verksamhet. Studien tar upp hur vida pedagoger i skolan har en påverkan på elevers delaktighet vid demokratiska möten och elevers tankar kring att få vara delaktiga vid beslut. Thornberg har samlat in datamaterial i form av observationer i verksamheter och intervjuer med elever och pedagoger.
Pramling Samuelsson, Ingrid och Sheridan, Sonja (2003) Delaktighet som värdering och
pedagogik är en artikel i tidskriften Pedagogisk forskning där barns rätt och möjlighet till
delaktighet undersöks med fokus på barns perspektiv och barnperspektiv (vuxnas sätt att se till ett barns bästa). Studien är en undersökning av forskningslitteratur, pedagogisk litteratur och läroplaner. I studien tar forskarna upp följande frågor: Vad innebär barns inflytande och delaktighet i förskolan och skolan? Hur utvecklar vuxna ett förhållningssätt där barn har och erfar att de har inflytande och är delaktiga? Hur vet vuxna att de har tolkat barns intentioner utifrån barnens egna avsikter och perspektiv?
Brumark, Åsa (2010) Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och
elevinflytande är en artikel i tidskriften Utbildning & demokrati. Artikeln lyfter ämnet om
klassråd och elevråd och hur vida elever egentligen har någon riktig påverkan i att vara delaktiga i skolan. Det finns en risk att de elever som tar en stor plats i klassrummet är de elever som får ta del av hur demokrati fungerar medan de elever som inte tar plats inte får en chans till att vara delaktiga och påverka på riktigt. Datamaterialet samlades in genom enkäter till elever och lärare och observationer ifrån klassråd.
12
Analys
Utifrån studiens två frågeställningar följer nedan en analys av presenterad litteratur.
Lärares arbete
Nedan följer en analys av artiklar som behandlar delaktighet i skolans verksamhet från ett lärarperspektiv. Med lärarperspektiv menar vi både lärares tankar kring arbetet med delaktighet men också lärares faktiska arbete i verksamheten.
Arbetet i verksamheten
I sin avhandling beskriver Elvstrand (2009) hur pedagogerna i studien uttrycker att det är viktigt att arbeta med demokrati i skolan i form av elevinflytande och träna demokratiska kompetenser inför framtiden. Några kompetenser barnet anses behöva tillägna sig är samarbete, att vara aktivt kunskapssökande och ansvarstagande. Något som också framstår som viktigt är att barnet är medveten om sina rättigheter och kan ifrågasätta varför vissa saker görs på ett visst sätt. Allt det här är en förutsättning för att eleverna ska bli delaktiga i
beslutsfattande. Elvstrand (2009) beskriver hur pedagogerna arbetar med uppgifter och läxor där eleverna ska söka egen kunskap och fundera kring det de lär sig. När det uppstår frågor i klassrummet som läraren inte kan svara på visar läraren att hen tar elevens tankar på allvar och förklarar att hen ska ta upp frågan med rektorn. Eleverna uppmuntras i det vardagliga samtalet i klassrummet att vara medvetna om sitt eget lärande och pedagogerna säger vid upprepade tillfällen att ”alla behöver träna på något – vad behöver du träna på?”
(Elvstrand, 2009, s. 126).
Elevernas förmåga att ta ansvar är viktigt för skapandet av delaktighet (Elvstrand, 2009; Berg m.fl., 2011; Correia & Aguiar, 2017). Elvstrands (2009) avhandling visar samtal mellan pedagoger och elever där eleverna uppmuntras att tänka och fundera kring situationer
som uppstår, och konsekvensen av sitt agerande. De får träna på ansvarstagande genom bland annat att vara "klassrumsvärdar" vilket innebär att de en vecka i taget har ansvar för vissa uppgifter i klassrummet som att dela ut papper, vattna blommor och vässa pennor. Eleverna får även träna ansvarstagande genom att ”hålla ordning på sig själva”, eleverna uppmuntras då att hushålla med tiden och vara delaktiga i tidsplaneringen. De elever med specifika behov som t.ex. koncentrationssvårigheter uppmanas att se till sitt eget förnuft och ansvar för att agera utifrån det, de får exempelvis bestämma över om de vill ta en diskussion med läraren i klassrummet eller gå ut i korridoren för att prata (Elvstrand, 2009). Även Berg m.fl. (2011)
13
och Correia & Aguiar (2017) beskriver ansvarstagande som viktigt för att skapa delaktighet i både fritidshemmets och skolans verksamhet. Om elever får uppgifter som de har eget ansvar för, som att ringa om de inte kommer och städar undan efter sig, kan det leda till att de känner sig delaktiga.
Elvstrand (2009) beskriver hur pedagogerna i studien arbetar kontinuerligt för att göra eleverna medvetna om sina rättigheter. Det här sker genom diskussioner utifrån
tidningsartiklar som berör barns rättigheter, t.ex. barn i andra länder, skolmat, en farlig leksak som upptäckts eller trafficking. I det här arbetet får eleverna inte bara lära sig om barns rättigheter världen över utan också vilka rättigheter de kan förvänta sig av varandra, som att de inte måste leka med alla men att det är viktigt att behandla klasskamrater på ett bra sätt. För att eleverna ska få träna på att använda sin yttrandefrihet använder sig pedagogerna av något som kallas "filosofiska samtal" där eleverna får diskutera en fiktiv händelse i en situation eleverna ska känna igen sig i. Eleverna får i övningen träna på att ta ståndpunkt och uttrycka och förklara sina argument. Pedagogerna uttrycker att de tycker att det är viktigt att eleverna har kännedom om sina rättigheter men även vad de ska göra om rättigheterna kränks.
När det gäller arbetet i fritidshemmet, så visar Berg m.fl. (2011) i sin rapport på den viktiga kommunikationen mellan pedagog och elev. Fritidspedagogerna i studien talar om barnens eget initiativ som grund för delaktighet. Att lyssna på barnen och bekräfta deras försök till delaktighet ses också som viktigt för att möjliggöra delaktighet hos barnen. Pedagogerna berättar också att barnens initiativtagande är viktigt för fritidsverksamheten då den i stor utsträckning utgår från barnens önskemål. För att ge barnen möjlighet till att ta initiativ försöker pedagogerna i den sociala verksamheten uppmuntra till aktivt initiativtagande och delaktighet genom att ge alla barn möjligheten till att delta i alla aktiviteter, t.ex. inte skilja på pojkar och flickor. Pedagogerna arbetar också aktivt för att få de tysta barnen att uttrycka sig genom att ha aktiviteter i mindre grupper. De använder sig även av teater för att ge barnen en möjlighet att bearbeta känsliga upplevelser.
Svårigheter i undervisningen
En utmaning som många lärare uttrycker är att de vill att deras elever ska lyssna på dem, men samtidigt så ska de lära eleverna att bli självständiga och lära sig att uttrycka åsikter. Läraren ska skapa en miljö där eleverna kan känna sig trygga att diskutera och få fritt yttra sig
14
samtidigt som eleverna förväntas följa lärarens beslut och regler (Von Wright, 2009; Brumark, 2010). Läraren får ett stort ansvar i att fostra demokratiska medborgare men
samtidigt vara en auktoritet som eleverna ska lyssna på. Delaktighet är något som är svårt för lärare att uppnå och det krävs att lärare och elever arbetar tillsammans (Von Wright, 2009). Det är viktigt att lärarna kommunicerar med eleverna och att eleverna förstår vad det innebär att vara delaktig. Von Wright menar att eleverna måste få vara med och påverka beslut men att det är viktigt att de förstår att de inte alltid kan bestämma. Läraren måste i sin tur vara medveten om att hen påverkan barnen vid beslutstagande som egentligen borde vara utan påverkan från lärare.
Att följa styrdokumentens ämnesinnehåll för vad eleverna ska lära sig och samtidigt låta eleverna vara delaktiga i deras egna kunskapsutveckling är en utmaning som lärare ofta stöter på (Pramling Samuelsson & Sheridan, 2003; Brumark, 2010). Delaktighet måste vara ett sätt för lärarna att gå från en summativ bedömning i lärandet till en mer formativ bedömning, att låta eleverna vara delaktiga i deras lärandeprocess (Hulme, Moira, McKinney, Stephen, Hall, Stuart & Cross, 2011). De menar att om eleverna får vara med i sin lärandeprocess får de känna att deras åsikt spelar roll och att de kan påverka sin egen undervisning.
Pedagoger behöver utveckla sin kunskap i att kunna använda delaktighet och demokrati i skolan. Elvstrand (2009) skriver i sin studie om svårigheterna som pedagoger uttrycker när det kommer till att arbeta med demokrati och delaktighet i skolan. De behöver ge eleverna verktygen för att kunna agera i en demokrati men menar på att det är ett svårt uppdrag som kräver mer utbildning i ämnet för pedagogerna. De verktyg som pedagogerna talar om är att ge eleverna kompetenser i att tillämpa samarbete, att vara aktiva i kunskapssökande och ansvarstagande. De anser det även viktigt att eleverna är medvetna om sina rättigheter och kan ifrågasätta beslut och regler. Allt det här är en förutsättning för att eleverna ska bli delaktiga i beslutsfattande. Även i Thornbergs studie (2009) uttrycker vissa pedagoger svårigheten med att undervisa i demokrati och delaktighet. Pedagogerna menar att det är svårt att lära eleverna om demokrati i och med elevernas ålder och att de inte litar tillräckligt mycket på att eleverna skulle kunna vara med och bestämma över viktiga beslut.
För att lära elever om demokrati och samtidigt ge alla elever en chans att vara delaktiga använder sig flera skolor av klassråd och elevråd. Många lärare använder sig av klassråd för att lära eleverna att vara delaktiga men Thornberg och Elvstrand (2012) anser att delaktighet och demokrati är något som ska genomsyra hela undervisningen, inte bli begränsad till ett tillfälle. Men leder verkligen klassråd och elevråd till att fostra demokratiska medborgare?
15
Brumark (2010) menar att många lärare och elever inte anser att klassråd och elevråd är något som kommer leda till att fostra demokratiska medborgare. Hennes undersökning visar att klassråden i skolorna inte alltid blir en demokratisk process och att alla elever inte alltid är delaktiga. Elever som inte är vana vid att ta plats hamnar lätt utanför i diskussioner som sker i klassrummet och det blir istället de eleverna som är vana vid att ta plats som tar över vid klassråd och diskussioner. Det här skapar ett problem i och med att alla elever ska få vara delaktiga i beslut. Om eleverna inte får de rätta verktygen till att lära sig diskutera och uttrycka åsikter finns det en risk att de inte får lära sig hur demokrati fungerar (Brumark, 2010; Elvstrand, 2009).
Ytterligare ett problem som kan uppstå vid klassråd är att eleverna inte har fått någon information om vad som händer vid ett beslut. Eftersom eleverna är vana vid att läraren har det sista ordet är det viktigt att eleverna får en uppfattning om vad innebörden av deras beslut betyder och hur deras beslut påverkar. De behöver förstå att när klassen tillsammans kommer fram till ett beslut tar läraren med sig beslutet till t.ex. rektorn. Om eleverna förstår processen vid ett demokratiskt beslut kan de också känna sig trygga med att fatta beslut med lärarens närvaro, menar Brumark (2010).
Lärarens maktposition
Läraren har en makt över eleverna och har en stor påverkan på hur delaktigheten ser ut i klassrummen. De är ofta med och påverkar beslut eftersom de anser att eleverna själva inte är kapabla till att fatta besluten. Von Wright (2009) och Thornberg (2009) menar båda att det finns en risk för att läraren avbryter och styr demokratiska möten i klassrummet. Eftersom lärarna håller i den vanliga undervisningen blir det lätt en situation där de tar över. Lärarna kan styra eleverna i beslut som ska fattas eftersom eleverna har fått lära sig att lyssna på lärarna. Von Wright (2009) menar att eleverna måste få en chans att uttrycka sina åsikter och vara med och fatta beslut oavsett deras ålder för att kunna lära sig hur en demokrati fungerar och förstå att de har en rätt till att uttrycka sig.
För eleverna del kan närvaron av en lärare vid ett klassråd göra att de inte känner sig trygga med att uttrycka sig helt och vara självständiga. De kan känna att deras åsikter inte har så stor påverkan ifall läraren är i klassrummet eftersom de är vana vid att läraren har det sista ordet vid beslut och att lärarens roll vid andra situationer är att styra undervisningen (Brumark, 2010).
16
När läraren använder sig av sin auktoritet vid beslutstagande kan det påverka eleverna negativt. Om eleverna inte får känna att de är med och påverkar kommer de inte lita på att de har någon riktig påverkan i samhället och deras tillit till demokrati kan påverkas negativt. Enligt Thornberg (2009) finns en risk att om eleverna inte får vara med i demokratiska beslut utan lärarens påverkan, så påverkar det deras bild av det demokratiska samhället. Istället för att det skapas medborgare som förstår vikten av demokrati, skapas det medborgare som inte litar på att de kan påverka något. Thornberg (2009) visar hur lärarna ofta tar över beslut som egentligen borde tas av eleverna. När eleverna kommer till mötet som ska hållas för eleverna har lärarna redan bestämt vad som ska tas upp på mötet och i vilken ordning. Det här medför att eleverna inte får vara med och påverka vad som tas upp på mötet och att lärarna tydligt utövar sin makt.
Elevers erfarenheter
Nedan följer en analys av elevers olika erfarenheter av delaktighet i skolans och förskolans verksamhet. Med elevers erfarenheter syftar vi både på elevers tankar om sin delaktighet men också elevers erfarenhet av det faktiska arbetet som sker i verksamheten.
"Att bestämma" – barns sätt att se på delaktighet
Barns upplevelser av delaktighet i skola och förskola handlar mycket om när, hur och vad de får vara med och bestämma samtidigt som de är tydliga med att det är läraren eller de vuxna bestämmer över det mesta. Barnen berättar att de ofta får inflytande över hur saker ska göras men sällan vad eller när något ska göras (Elvstrand, 2009). Något som samtliga barn nämner i intervjuerna med Elvstrand (2009) är förslagslådan som ett sätt där de kan vara med och bestämma. Eleverna berättar även om att ge förslag på aktiviteter som ett exempel på när de får vara med och bestämma, där har dock läraren beslutfattandet i sina händer då hen väljer mellan förslagen. Vid intervjuerna berättar eleverna om röstning som den huvudsakliga beslutsmetoden, vilket samtliga elever ser som ett moment när de är delaktiga i ett beslut i skolan (Elvstrand, 2009).
Barn beskriver att de i större utsträckning får vara med och bestämma när det handlar om fritidsaktiviteter eller aktiviteter där barnet får ett val, än organiserade och schemalagda aktiviteter. Elvstrand (2009) menar att elever beskriver att de i största utsträckning får vara delaktiga i aktiviteter som ligger i gränslandet mellan skola och elevernas egen fritid, så som raster, skolresor och läxor. Eleverna söker själva mer aktivt efter delaktighet i dessa aktiviteter vilket kan bero på att tidigare nämnda aktiviteter är viktiga för dem. Men eleverna är också
17
tydligt underordnade och ges sällan friheten till att vara med och bestämma om andra aktiviteter än de tidigare nämnda.
Beslut som har tagits på elevers initiativ resulterar ofta i positiva effekter för verksamheten, ändå tvivlar elever på att det har någon förmåga att ta beslut, det här kan i sin tur påverka deras delaktighet på ett negativt sätt. (Thornberg & Elvstrand, 2012). Elevers uppfattning av sitt eget beslutsfattande bottnar alltså inte i tidigare erfarenheter utan i en redan existerande uppfattning om elevers beslutsfattande. Elvstrand (2009) menar även att elever uppfattar sig som kompetenta eller inkompetenta till att fatta beslut, och att de elever som anser sig själva vara kompetenta till att fatta beslut också tenderar att vara de som är missnöjda med sitt inflytande i beslutsfattande.
Relationer och förtroendeskapande
Elvstrand (2009) förklarar begreppet gemenskapsbyggande som handlar om att skapa förtroende mellan barn och vuxna, vilket i den sociala samvaron är grundläggande för
skapande av delaktighet. Eleverna i studien anser att för att skapa förtroende mellan elev och pedagog behöver läraren bjuda på sig själv, skapa ett personligt förhållningssätt till eleverna – eleverna behöver lära känna sin lärare. Att eleverna känner att de kan prata med pedagogerna är också en aspekt av förtroendeskapandet, likaså viktiggörandet – att de ibland får känna sig viktiga i en situation.
I Thornbergs (2009) studie berättar elever om hur de upplever ett elevrådsmöte på en skola. Några berättar att det är lärare och elever som bestämmer tillsammans, medan vissa svarar att de tycker att lärarna bestämmer allt för att sedan ändra sig till att de bestämmer tillsammans med lärarna. Thornberg menar att det verkar som att eleverna tror att de får vara med att bestämma för att de litar så mycket på sina lärare. Han tror att de inte lär sig vad riktig demokrati är på riktigt. I vissa gruppintervjuer kommer det fram att vissa av barnen ser
igenom lärarnas sätt att hålla i möten, att de egentligen inte lyssnar på barnen utan bara på sina egna idéer. Risken, menar Thornberg, är att de elever som är vana vid att läraren har sista ordet vid beslut inte förstår den riktiga innebörden av vad demokrati är. De kommer växa upp utan att uttrycka egna åsikter och bli ett slags ”ja-sägare” som inte ifrågasätter
18
Diskussion
I diskussionen kommer vi att ta fram de delar som har uppmärksammats som centrala under arbetet med analysen. Hur lärare och elever ser på arbetet med elevers delaktighet i
skolans verksamhet.
Utifrån de forskningsresultat som analyserats framkommer det att barn uttrycker att de sällan får vara med och bestämma om det som anses (av pedagoger och barn) viktigt i verksamheten (Elvstrand, 2009; Thornberg, 2009; Thornberg & Elvstrand, 2012). Barn uttrycker att de får vara med och bestämma när det handlar om aktiviteter som är mindre viktiga i verksamheten och ligger i gränslandet för skolan och hemmet så som raster, läxor och fri lek (Elvstrand, 2009). Thornberg (2009) hävdar att lärare tvivlar på barns förmåga till deltagande i viktiga beslut då barn anses vara för unga för att förstå och därmed inkompetenta till delaktighet i viktiga frågor. Liksom lärares tvivel kring barns förmåga till beslutsfattande tvivlar också ofta eleverna på sin förmåga till att vara delaktiga och ta beslut (Thornberg & Elvstrand, 2012; Elvstrand, 2009). I Thornberg och Elvstrands (2012) forskning visar det att elevernas tvivel inte verkar komma från elevers tidigare erfarenheter av misslyckanden då beslut där eleverna fick delta ofta resulterade i positiva förändringar. Frågan är varför elever ofta tvivlar på sin förmåga till beslutsfattande? Något som vi anser skulle vara intressant i framtiden är ytterligare forskning på elevers egna upplevda delaktighet i relation till den verksamheten vuxna har skapat för dem, om eller hur lärare och andra vuxna påverkar elevers tillit till sina egna förmågor när det kommer till delaktighet och inflytande i beslutsfattande.
Forskningen visar på relationen mellan pedagog och barn som viktig för skapandet av elevers delaktighet i verksamheten (Elvstrand, 2009). Eleverna behöver ha en god relation till sin lärare i klassrummet för att våga vara delaktiga. Eftersom läraren alltid är närvarande i klassrummet kan elever uppleva en osäkerhet när det kommer till klassrumsdiskussioner. Eleverna är vana vid att läraren styr diskussioner i klassrummet och berättar för eleverna om de har rätt eller fel (Thornberg, 2009). För att eleverna ska våga att vara delaktiga måste de förstå innebörden av det. Mycket av forskningen vi tagit del av visar på att pedagoger upplever att det är svårt att undervisa eleverna och låta dem vara delaktiga. Lärare och pedagoger behöver få tydligare kompletterande styrdokument som kan hjälpa dem få mer verktyg i hur de ska arbeta med eleverna. Om lärarna känner sig osäkra över hur de ska arbeta med delaktighet kan det resultera i att de inte använder sig av det tillräckligt mycket i
19
undervisningen för att eleverna ska bli vana vid det. Kompletterande styrdokument verkar vara nödvändigt för att öka pedagogernas medvetenhet kring ämnet och samtidigt hjälpa dem att få de verktyg de behöver. Samtidigt som mer styrdokument behövs för pedagoger ställer vi oss frågan om det ska behövas kompletterande styrdokument till så centrala delar i de redan existerande styrdokumenten. Eller om delaktighet istället behöver vara en mer central del vid lärarutbildningens olika ämnen.
Brumark (2010) menar att det inte finns tydliga beskrivningar för lärare hur de ska arbeta med delaktighet och demokrati i klassrummet vilket medför svårigheter för lärare i arbetet med demokrati, delaktighet och inflytande i klassrummet. I skolans uppdrag ingår att eleverna ska få lära sig att vara delaktiga och ha inflytande inom alla ämnen (Skolverket, 2011). En utmaning som uppstår för lärare när de ska arbeta med delaktighet och inflytande i klassrummet är att sköta fostransuppdrag och samtidigt låta eleverna ha inflytande i
undervisningen (Brumark, 2010). Skollagen säger att "elevföreträdare och övriga elever ska ges tillfälle att under skoltid behandla frågor av gemensamt intresse." (SFS 2010:800, kap 4, 10 §). Genom att ha klassråd som den enda form av delaktighet för elever skapas det inte demokratiska medborgare av alla elever då många elever inte passar in i mallen för hur de bör vara delaktiga och missar chansen till delaktighet. Utan kunskap av vilka verktyg eleverna bör använda för att kunna påverka och delta hamnar de i en situation där delaktighet förväntas samtidigt som eleverna inte vet hur de ska agera i situationen. (Thornberg, 2009). Något som vi funnit intressant är att lärare i forskningen inte vet hur de ska arbeta med elevers
delaktighet. Samtidigt som styrdokumenten tydligt beskriver vad som ska göras när det kommer till arbetet med elevers delaktighet, men dock inte hur:
Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta
ansvar. (Lgr11, Skolverket 2011, s. 8)
Från lärarnas perspektiv blir det här problematiskt då de upplever att de inte har verktygen för hur det ska genomföras för att följa läroplanens mål och riktlinjer. Därför anser vi att mer forskning kring lärares utmaningar i arbetet med elevers delaktighet känns viktigt, detta för att
20
belysa svårigheterna för att framöver kunna ge lärare bättre redskap för hur de kan arbeta med ämnet.
21
Referenser
Berg, H., Forsberg, M., Hedman, I., Helmersson, A., Johansson, I., Nilheim, B. &
Stöpfgeshoff, H. (2011). Att gestalta och förstå demokratiska värderingar i fritidshemmets
arbete. Något om innehållet i och principer för pedagogiskt arbete i Gävle fritidshem (FoU-rapport 2011:43). Gävle: Gävle Högskola. Tillgänglig:
http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:503777/FULLTEXT01.pdf
Brumark, Å. (2010). Den formella skoldemokratins roll för medborgarfostran och elevinflytande. Utbildning & Demokrati, 19(2), 77–96. Tillgänglig:
https://www.oru.se/globalassets/oru-sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och- demokrati/2010/nr-2/asa-brumark---den-formella-skoldemokratins-roll-for-medborgarfostran-och-elevinflytande.pdf
Correia, N. & Aguiar, C. (2017) Choosing classrooms: A structured interview on children´s right to paticipate. International journal of educational research, 82, 54–62.
Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijer.2017.01.004
David, M & Sutton, C.D. (2016). Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete (avhandling). Linköping: Institutionen för beteendevetenskap och lärande. Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:229768/FULLTEXT01.pdf
Eriksson Barajas, K, Forsberg, C, Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur
Humle, M, McKinney, S, Hall, S, Cross, B. (2011). Pupil participation i Scottish schools: How far have we come? Improving schools, 14(2), 130–144. Doi:
http://dx.doi.org/10.1177/1365480211406880
Hägglund, S, Quennerstedt, A, Thelander, N. (2013). Barn och ungas rättigheter i
utbildning. Malmö: Gleerup
22
Pramling Samuelsson, I, Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 8 (1–2), 70–84. Tillgänglig:
http://journals.lub.lu.se/index.php/pfs/article/view/7943/6997
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Thornberg, R. (2009) School democratic meetings: Pupil control discourse in disguise.
Teaching and Teacher Education 26, (4), 924–932. Doi:
http://dx.doi.org/10.1016/j.tate.2009.10.033
Thornberg, R, Elvstrand, H. (2012). Children's experiences of democracy, participation and trust i school. International journal of educational research, 53, 44–54.
Doi: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijer.2011.12.010
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige. https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full (Hämtad 2017-03-07)
Von Wright, M. (2009). Initiativ och följsamhet i klassrummet: En studie i de pedagogiska
villkoren för elevers inflytande, delaktighet och välbefinnande (rapporter i pedagogik,
2009: 15). Örebro: Örebro universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:283644/FULLTEXT01.pd
