NATIONAL FOOD
ADMINISTRATION, Sweden
�
LIVSMEDELS
VERKET
Rapport 22 - 2009
Indikatorer för bra matvanor
Resultat från intervjuundersökningar 2008
Innehåll
Sammanfattning ...2
Bakgrund...3
Indikatorer för Livsmedelsverkets mål ”Matvanorna är bra” ...3
Kostindex ...4
Intervjuundersökningar ...4
Resultat ...5
Frukt och grönsaker ...5
Grovt bröd ...5
Fisk och skaldjur ...6
Choklad och godis...6
Kaffebröd ...7
Läsk och saft ...7
Pommes frites, stekt potatis ...7
Korv ...7
Ost ...7
Matfett på smörgås och i matlagning...8
Kostindex ...9
Kommentar ...10
Referenser ...13
Bilaga 1. ...14
Intervjufrågor ...14
Bilaga 2. ...15
Figurer...15
Bilaga 3. ...16
2
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Sammanfattning
Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor, som kan användas
som indikatorer på kostens näringsmässiga kvalité (fett, fiber, socker) och på hur några
av Livsmedelsverkets ”5 kostråd” (frukt och grönsaker, fullkornsbröd och fisk) uppfylls.
Enkätfrågorna är bland annat avsedda att användas för regelbunden uppföljning av
matvanorna i befolkningen. Frågor om konsumtionsfrekvenser för utvalda livsmedel
(frukt, grönsaker, grovt bröd, fisk och skaldjur, pommes frites, korv, fet ost, choklad
och godis, kaffebröd, läsk och saft, typ av matfett på bröd och i matlagningen) ställdes
under två veckor i oktober 2008 till ett urval av personer i åldern 16-80 år. Frågorna
ingick i GfK Sveriges löpande telefonintervjuundersökningar. Svarsprocenten var
omkring 50 procent.
Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets
allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och grovt bröd. Färre än en av tio äter
frukt och grönsaker fem gånger per dag, medan tre av tio äter fisk och skaldjur som
huvudrätt två gånger i veckan eller oftare. Tre av tio äter minst en gång per dag söta
och feta livsmedel som godis, läsk/saft och kaffebröd.
Fler än tidigare använder flytande margarin eller olja i matlagningen. Däremot har
andelen, som använder fetare matfetter på smörgås, ökat medan andelen som använder
lättmargarin minskat.
Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer
sällan frukt och grönsaker, men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som
däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av
frukt, grönsaker och fisk samt mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft.
Yngre tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur.
Skillnaderna jämfört med undersökningarna 2006 och 2005 är i allmänhet små, förutom
val av matfetter. Undersökningen understryker att det behövs mer insatser för att främja
konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och bra matfetter på
bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är lågutbildade och
yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 3
Bakgrund
Ett av Livsmedelsverkets huvudmål är att verka för bra matvanor. För att kunna följa
och bedöma olika insatser behövs regelbundna undersökningar av matvanorna i
befolkningen. Den löpande statistiken över livsmedelskonsumtionen som redovisas av
Jordbruksverket kan ge upplysningar om långsiktiga trender av tillgången på mat för
befolkningen som helhet. För att kunna följa förändringar av de faktiska matvanorna
behövs däremot studier av matvanor på individnivå.
Livsmedelsverket har genomfört detaljerade kostvaneundersökningar på ett repre
sentativt urval av barn och vuxna (Becker 1994; Becker & Pearson 2002; Becker &
Enghardt Barbieri 2004; Enghardt Barbieri et al. 2006). Sådana studier är både
kost-samma och arbetskrävande vilket begränsar storleken på urvalet och därmed
möjlighet-erna att studera specifika grupper. Vidare kan undersökningarna som regel inte
genom-föras med så täta intervall som ibland är önskvärt för att kartlägga kortsiktiga
föränd-ringar eller effekter av olika åtgärder.
Indikatorer för Livsmedelsverkets mål ”Matvanorna är bra”
Livsmedelsverket har tagit fram ett antal enkätfrågor om matvanor som kan användas
som indikatorer på kostens på näringsmässiga kvalitet (fett, mättat fett, socker och
kostfibrer) (Sepp et al. 2004). Dessa baseras på tidigare svenska och nordisk-baltiska
studier (Persson & Becker 2002; Becker 2002; Norbagreen 2003) och är bland annat
avsedda att användas för regelbunden uppföljning av matvanorna i olika grupper och
på hur några av Livsmedelsverkets kostråd (frukt och grönsaker, bröd och fisk) följs.
Frågorna är även avsedda att komplettera de nationella kostundersökningarna.
De utvalda indikatorfrågorna omfattar konsumtionsfrekvenser för frukt, grönsaker, grovt
bröd, fisk och skaldjur, pommes frites/stekt potatis, korv som huvudrätt, godis,
kaffe-bröd, fet ost samt läsk och saft. Vidare ingår en fråga om typ av matfett på bröd. En
utvärdering (Sepp et al. 2004) visar att dessa frågor speglar kostens kvalité för utvalda
näringsämnen (mättat fett, kostfibrer och socker) på ett tillfredsställande sätt och har god
reproducerbarhet.
I 2008 års undersökning ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen
använder i matlagningen hemma (se bilaga 1). Denna fråga lades till för att utvärdera
i vad mån kostrådet om att välja flytande margarin eller olja i matlagningen följs.
4
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Kostindex
Livsmedelsverket har i uppdrag av regeringen att årligen göra en bedömning
av matvanorna i befolkningen. Då det inte är möjligt att genomföra regelrätta
kostundersökningar varje år kommer bedömningen delvis att grunda sig på de
indikatorfrågor som beskrivits ovan.
Ett förslag till kostindex har utarbetats baserat på svaren på de olika enkätfrågorna.
I tabell 1 redovisas hur svarsalternativen för enkätfrågorna kategoriserats och graderats
för ett sådant index. I vissa fall slogs svaren för två eller flera frågor samman innan
kategorisering gjordes. Det gäller frukt och grönsaker, hårt och grovt bröd samt godis,
kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis. Kategoriseringen och grupperingen
bygger på resultaten från utvärderingen av frågorna (Sepp et al. 2004). Frågorna om typ
av matfett, ost och korv är främst relaterade till innehållet av mättat fett, medan frågorna
om frukt och grönsaker och grovt bröd är relaterade till innehållet av kostfibrer.
Frågor-na om godis, kaffebröd, läsk/saft och pommes frites/stekt potatis speglar kostens
inne-håll av sackaros. En del av frågorna är direkt relaterade till Livsmedelsverkets kostråd,
dvs. frukt och grönsaker, fisk och bröd. En summering av de enskilda kategorierna ger
ett index på 0 till 12.
Tabell 1. Kategorisering av svaren på enkätfrågorna i indexet.
enhet
0 p
1 p
2 p
Frukt och grönsaker
ggr/dag
< 3
3-4
> 5
Bröd (hårt + grovt mjukt)
skivor/dag
< 1
1-2
> 3
Fisk och skaldjur
ggr/v
< 1
1-2
> 2
Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes frites ggr/v
> 7
3-6
< 3
Matfett typ
> 60
< 40%
-
Ost 24-40 %
ggr/v
> 4
1-3
< 1
Korvrätter ggr/v
>
1
< 1
-
Intervjuundersökningar
Frågorna om de utvalda livsmedlen (bilaga 1) ställdes under två veckor i oktober 2008
till ett urval av personer i åldern 16-80 år. Frågorna ingick i GfK Sveriges löpande
telefonintervjuundersökningar. För att få 1000 svar kontaktades 2000 personer, vilket
innebär en svarsprocent på 50 procent. I intervjun kartlades även kön, ålder,
utbildnings-nivå, hushållsstorlek och sammansättning, årsinkomst och boenderegion.
Intervjuper-sonerna indelades i kategorier enligt dessa bakgrundsvariabler (se bilaga 2 och 3).
Svarsfrekvenserna räknades om till antingen gånger per dag, vecka eller månad. Vidare
kategoriserades svarsfrekvenserna enligt tabell 1 för beräkning av kostindex. Samma
frågor ingick i undersökningar under 2005 och 2006 (Becker 2007).
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 5
Resultat
I det följande beskrivs huvudresultaten från undersökningen 2008 med kommentarer i
förhållande till tidigare mätningar från 2005 och 2006 samt andra studier. Bilaga 2 visar
figurer med några resultat för 2008, medan en detaljerad redovisning av svaren ges i
bilaga 3.
Frukt och grönsaker
Grönsaker, baljväxter och rotfrukter äter man något mer än 1 gång per dag (1,1 gånger).
Kvinnor och personer med hög utbildning är de som äter grönsaker oftast.
Frukt och bär äter man också i genomsnitt drygt 1 gång per dag (1,1 gånger). Män äter
frukt mer sällan än kvinnor gör och yngre (< 30 år) mer sällan än övriga åldersgrupper.
Sammantaget åt färre än en av tio frukt och grönsaker fem gånger per dag, vilket i stort
motsvarar den önskvärda mängden på minst 500 gram per dag. En fjärdedel åt frukt och
grönt 3-4 gånger per dag.
Grovt bröd
De flesta, 83 procent, äter hårt bröd (rågknäcke med mera) och i genomsnitt 10 skivor
per vecka, motsvarande 1,4 skivor/bitar per dag. Fler äldre än yngre personer äter hårt
bröd. Män äter något fler skivor/bitar än kvinnor per vecka.
Nio av tio äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt). I genomsnitsnitt äter
man 12 skivor per vecka, motsvarande 1,7 skivor per dag. Män äter fler skivor än
kvinnor gör. Äldre personer och personer med låg utbildning äter något fler skivor än
övriga grupper.
Ett intag av grovt bröd på minst tre skivor per dag har satts som önskvärd nivå och drygt
40 procent uppfyllde denna, fler män än kvinnor.
6
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Tabell 2. Konsumtion av utvalda livsmedlen år 2008.
Kön
Ålder
Alla
Man
Kvinna
-29
år
30-49
år
50-69
år
70-84
år
Sällan/
aldrig,
%
Antal 1000 501 499
211 348
325 117
Hårt bröd, skivor per vecka
10
10,9
9,2
7
8,9
12,2
12,8
17
Grovt, mjukt bröd, skivor per vecka 11,9
13,3
10,4 10,3 13,1 11,2 12,7 11
Grönsaker, alla typer (färska, frysta,
konserv, kokta, stuvade, juice
m.m.), ggr/mån
34,4
30,8
38
34
35,2
35,6
29,3
2*
Frukt och bär, alla typer (färska,
frysta, konserv, juice m.m.),
ggr/mån 34,4
28,5
40,3
31,6
32,7
38,4
33,4
2*
Fisk, skaldjur som huvudrätt,
ggr/mån 5,7
5,5
5,9
4,6
5,4
6,4
6,3
8*
Korv som huvudrätt, ggr/mån
3,2
3,8 2,6 2,6 3,8 2,9 3,1 21*
Ost 24-40%, ggr/mån
20,9
20,8
20,9 16,3 19,3 23,8 25,6 14*
Pommes frites, stekt potatis,
ggr/mån 3,3
4,3
2,2
4,7
3,5
2,4
2,5
30*
Choklad, godis, ggr/mån
8,1
7,8 8,4 12,3 7,5 6,1 8,2 15*
Bullar, kakor, ggr/mån
7,4
7,5 7,3 7,1 5,9 6,6 14,6 20*
Läsk, saft, ggr/mån
7,4
9,9
5
16,4
6,9
3,3
4,3
42*
* mer sällan än 1 gång per månad
Fisk och skaldjur
Fisk och skaldjur som huvudrätt äter man i genomsnitt vid knappt sex måltider per
månad, motsvarande 1,4 måltider per vecka. Yngre vuxna (< 29 år) äter fisk och skaldjur
något mer sällan än vad äldre gör (< 50 år). Personer med kortare utbildning tenderade
att mer sällan äta fisk jämfört med personer med hög utbildning.
En av 10 äter fisk som huvudrätt tre gånger per vecka, en tredjedel minst två gånger per
vecka.
Choklad och godis
Choklad och godis äter man i genomsnitt åtta gånger per månad, motsvarande två gånger
i veckan. Yngre (< 30 år) äter oftare än övriga. Kort utbildning är också kopplad till mer
frekvent konsumtion.
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 7
Kaffebröd
Bullar, kakor, kex, tårta m.m. äter man drygt sju gånger i månaden, motsvarande cirka
två gånger i veckan. Äldre personer (70-84 år) är den grupp som äter kaffebröd oftast.
Kort utbildning är också kopplad till mer frekvent konsumtion.
Läsk och saft
Läsk och saft dricker man i genomsnitt sju gånger i månaden, motsvarande cirka två
gånger i veckan. Män dricker läsk och saft oftare än vad kvinnor gör. Personer under
30 år dricker läsk och saft betydligt oftare än andra. Dessutom finns en tendens till att ju
högre utbildning respektive högre årsinkomst man har desto mer sällan dricker man läsk
och saft.
Pommes frites, stekt potatis
Pommes frites/stekt potatis äter man i genomsnitt tre gånger i månaden. Män äter detta
något oftare än kvinnor gör och yngre (< 30 år) oftare än äldre (> 50 år).
Korv
De flesta åt korv som huvudrätt tre gånger i månaden, dvs. nästan varje vecka. Det var
små skillnader mellan män och kvinnor och beroende på ålder.
Ost
I genomsnitt konsumerades fet ost 21 gånger per månad, motsvarande fem gånger i
veckan. Skillnaderna mellan män och kvinnor var små. Det fanns en tendens till en mer
frekvent konsumtion i den äldsta åldersgruppen.
8
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Matfett på smörgås och i matlagning
Val av matfettsort på smörgås framgår av tabell 3. Knappt fyra av tio använder vanligen
lättmargarin på smörgås, medan en av tre använder bregott (75% fett). Fler yngre angav
att de använder smör.
Tabell 3. Typ av matfett som vanligen används på smörgås. Procent
Kön
Ålder
Alla
Man Kvinna
-29 år 30-49 år 50-69 år 70-84 år
Smör 6
8
5
16+
3-
3-
8
Matfettsblandning 75% fett
29
27
30
28
27
28
35
Matfett 60% fett (i ask)
5
6
5
6
5
5
3
Hushålls/bakmargarin (i folie)
2
1
3
2
3
2
4
Bordsmargarin 70-80% fett (i
ask)
5
6
5
4 5 6 6
Lättmargarin 30-40% fett
30
30
30
28
35
27
27
Margarin med växtsteroler
(Benecol, Becel ProAktiv)
8 7 9 2- 9 10 11
Använder ej matfett på
smörgås
13 12 13 11 11 18+ 6-
Vet
ej
2
2
1
2 2 1 1
-/+ anger att procentsiffran skiljer sig signifikant från övriga inom redovisningsgruppen
I undersökningen 2008 ingick även en fråga om vilken typ av matfett man vanligen
använder i matlagningen (tabell 4). Omkring 40 procent uppgav att de vanligen
använder matolja och 23 procent flytande margarin, medan 15 procent använder smör.
Yngre använder oftare flytande margarin jämfört med äldre. Äldre använder oftare smör,
men mer sällan flytande matfetter.
Tabell 4. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma. Procent
Kön
Ålder
Alla
Man
Kvinna
-29
år
30-49
år
50-69
år
70-84
år
Smör 15
14
17
6-
14
19+
25+
Matfettsblandning,
smör-vegetabilisk olja, 75% fett
1
1
1
-
1
-
3+
Hushållsmargarin (i folie)
16
16
16
18
15
14
22
Bordsmargarin 70-80%
fett (i ask)
2
3
2
1
3
2
4
Flytande margarin
23
24
23
33+
24
21
12-
Matolja 39
39
40
37
42
41
30-
Använder ej matfett i
matlagningen 1
1
1
1
1
1
1
Vet ej
2
2
2
3
1
2
3
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 9
Kostindex
De uppgivna konsumtionsfrekvenserna för de olika livsmedlen kategoriserades efter
indelningen i tabell 1 (tabell 5). Knappt en av tio åt frukt och grönsaker minst fem
gånger om dagen, fler kvinnor än män. En fjärdedel åt frukt och grönt 3-4 gånger om
dagen. Fyra av tio åt minst tre skivor grovt bröd/fullkornsbröd per dag, fler män än
kvinnor. En tredjedel åt fisk och skaldjur som huvudrätt minst två gånger per vecka,
medan en av fyra åt fisk och skaldjur mer sällan än en gång per vecka.
En av tio uppgav ett frekvent intag av söta och feta livsmedel (dagligen eller oftare),
medan lika många åt dessa livsmedel mindre än tre gånger per vecka. Fler män än
kvinnor uppgav frekvent konsumtion av ”utrymmesmat”.
En sammanvägning av de kategoriserade svaren till ett kostindex enligt tabell 1 (max
12) ger ett medelvärde på knappt 6 (figur 1). Kvinnor tenderar att ha något bättre
matvanor än män och yngre något sämre än övriga.
Tabell 5. Konsumtion av livsmedel indelat i kategorier. Procent
2005
2006
2008
Frukt och grönsaker (ggr/dag)
< 3
64
68
69
3-4
26
25
23
> 5
10
7
7
Bröd, hårt + grovt mjukt (skivor/dag)
< 1
11
10
11
1-2
47
48
48
> 3
42
42
41
Fisk som huvudmål (ggr/vecka)
< 1
25
23
23
1 - <2
40
44
39
> 2
35
33
38
Godis, kaffebröd, läsk/saft, pommes
frites/stekt potatis (ggr/vecka)
> 7
37
37
33
3-6
34
31
34
< 3
29
32
33
Matfett på smörgås (% fett)
> 60%
34
36
50
< 40%
66
64
50
Ost 24-40 (ggr/vecka)
> 4
56
59
58
1-3
14
16
14
< 1
30
25
29
Korvrätter (ggr/vecka)
> 1
12
12
12
< 1
88
88
88
10
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
0%
10%
20%
30%
40%
50%
60%
70%
80%
1-4
5-8
9-12
Män
Kvinnor
Figur 1. Fördelning av kostindex för män och kvinnor 2008
Kommentar
Resultaten tyder på att en relativt liten del av befolkningen följer Livsmedelsverkets
allmänna kostråd om frukt och grönsaker, fisk och bröd. Färre än en av tio äter frukt och
grönsaker fem gånger per dag, en av tio äter fisk och skaldjur som huvudrätt tre gånger
i veckan och tre av tio två gånger i veckan eller oftare. Samtidigt äter tre av tio minst en
gång per dag söta och feta livsmedel som godis, läsk/saft och pommes frites. I den
nationella folkhälsoenkäten för 2008 uppgav en av tio vuxna i åldern 16-84 år att de äter
frukt och grönsaker minst fem gånger per dag (Statens Folkhälsoinstitut 2009).
Liksom i tidigare undersökningar ses skillnader mellan olika grupper. Män äter mer
sällan frukt och grönsaker men oftare läsk/saft och pommes frites än kvinnor, som
däremot tenderar att äta mer godis. Låg utbildning är kopplad till lägre konsumtion av
frukt och grönsaker, men mer frekvent konsumtion av kaffebröd och läsk/saft. Yngre
tenderar att dricka mer läsk/saft än äldre, men äter mer sällan fisk och skaldjur som
huvudrätt.
Skillnaderna jämfört med tidigare undersökningar är i allmänhet små (figur 2). Dock
pekar resultaten från 2008 på att fler än tidigare använder matfett med högre fetthalt på
smörgås (tabell 6). Liksom i tidigare undersökningar angav en relativt stor andel att de
använder kolesterolsänkande margarin. Sannolikt är detta en överskattning, då
inköpsdata från konsumentpaneler ger betydligt lägre skattningar.
Jämfört med data från matvaneunderökningen Riksmaten 1997-98 är det däremot fler än
tidigare som anger att de använder olja eller flytande margarin i matlagningen (tabell 7).
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 11
Uppgifterna från Riksmaten baseras på skriftliga enkäter vilket gör att resultaten inte är
jämförbara. Matfettsortimentet har förändrats en hel del sedan 2006. Fetthalten har
sänkts i vissa bordsmargariner och matfettsblandningar. Typ och andel av vegetabiliska
oljor har också ändrats i vissa produkter.
Sammanfattningsvis understryker resultaten av undersökningen att det behövs mer
insatser för att främja konsumtionen av frukt och grönsaker, fisk, fullkornsprodukter och
bra matfetter på bekostnad av söta och feta livsmedel. Särskilt angelägna grupper är
lågutbildade och yngre. Nyckelhålet är här ett bra hjälpmedel.
Tabell 6. Typ av matfett som vanligen används på smörgås.
Procent
2006
2008
Smör 4
6
Matfettsblandning,
smör-vegetabilisk olja 75-80 % fett
17
29
Hushållsmargarin 70-80 % fett
(margarin i folie)
3
2
Bordsmargarin 80 % fett (i ask)
4
5
Matfett 60 %fett
8
5
Lättmargarin 30-40 % fett
49
38
Använder ej matfett på smörgås
14
13
Ej svar
< 1
2
Tabell 7. Typ av matfett som vanligen används i matlagningen hemma.
Procent
1997-98*
2008
Smör 8
15
Matfettsblandning,
smör-växtolja, 75-80 % fett
6
1
Hushållsmargarin 80 % fett
(margarin i folie)
52
16
Bordsmargarin 80 % fett (i ask)
6
2
Flytande margarin
7
23
Matolja 16
39
Använder ej matfett i
matlagningen/vet ej
1
3
12
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
0 5 10 15 20 25 30 35 40 Hårt bröd Grovt bröd Grönsaker Frukt, bär Pommes frites, stekt potatis Fisk, skaldjur som huvudrätt Korv som huvudrätt Choklad, godis Bullar, kakor, kex Ost 24-40% Läsk/saftggr per mån/ skivor per vecka
2005 2006 2008
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 13
Referenser
Becker W. Befolkningens kostvanor och näringsintag. Metod- och resultatanalys.
Statens livsmedelsverk, Uppsala 1994.
Becker W. Ät dubbelt så mycket! Resultat från en nordisk-baltisk undersökning
(Norbagreen). Vår Föda 2002; 54(6): 32-5.
Becker W. Indikatorer för bra matvanor – resultat från intervjuundersökningar 2005
och 2006. Rapport 3 – 2007. Livsmedelsverket, Uppsala.
Becker W, Pearson M. Riksmaten 1997-98. Befolkningens kostvanor och näringsintag.
Metod- och resultatanalys. Livsmedelsverket, Uppsala 2002.
Becker W, Enghardt Barbieri H. Svenska barns matvanor 2003 – resultat från enkäter.
Livsmedelsverket, december 2004. se www.slv.se.
Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker W. Riksmaten – barn 2003. Livsmedels-
och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala; Livsmedelsverket:2006.
Persson S, Becker W. Validitet av ett nordiskt frekvensformulär för potatis, grönsaker,
frukt och bär. Rapport 19 – 2002, Livsmedelsverket.
Sepp H, Ekelund U, Becker W. Enkätfrågor om kost och fysisk aktivitet bland vuxna –
underlag till urval av frågor i befolkningsinriktade enkäter. Rapport 21 – 2004. Uppsala;
Livsmedelsverket: 2004.
Similä M, Fagt S, Vaask S, Thorgeirsdottir H, Pudule I, Petkeviciene J, Johansson L,
Becker W, Ovesen L, Steingrimsdottir L, Moltchanova E, Valsta L. The
NORBA-GREEN 2002 study: Consumption of vegetables, potatoes, fruit, bread and fish in the
Nordic and Baltic countries. TemaNord 2003:556. Nordic Council of Ministers,
Copenhagen.
Statens Folkhälsoinstitut. Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor –
Levnadsvanor resultat 2008.
http://www.fhi.se/sv/Statistik--uppfoljning/Nationella-folkhalsoenkaten/Levnadsvanor/
.
14
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Bilaga 1.
INT: Läs upp följande text:
Här följer ett antal frågor om vad du brukar äta. Ha de senaste 12 månaderna i
tankarna när du svarar på frågorna. Ange det alternativ som för varje fråga stämmer
bäst överens med hur du brukar äta.
1
Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda på smörgås? (spontan)
INT: Markera ett alternativ, det vanligaste!
1
Smör
2
Bregott, 75% fett, Valio ”de goda”
3
Matfett 60% fett (i ask), t.ex. Bregott Mellan, Milda smörgås, Runda Bords
4
Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn,
Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin
5
Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin
6
Lättmargarin 30-40% fett, t.ex. Lätta, Becel lätt, Lätt&Lagom, Milda lätt,
Carlshamn lättmargarin, Carlshamn LättLätt
7
Benecol, Becel ProAktiv (margarin med växtsteroler)
8
Använder ej matfett på smörgås
9
Vet ej
2
Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda i matlagningen hemma?
INT: Markera ett alternativ, det vanligaste!
1
Smör
2
Bregott 75% fett
3
Hushållsmargarin (i folie), t.ex. Milda mat- och bak, ICA Mat&Bak, Carlshamn,
Willys, Coop delikatessmargarin, X-tra matfett, Hemköp delikatessmargarin
4
Bordsmargarin 70-80% fett (i ask), t.ex. Becel Gold, Carlshamn Finfin
5
Flytande margarin
6
Matolja, t.ex. rapsolja, olivolja, majsolja, solrosolja, matolja
7
Använder ej matfett i matlagningen
3
Hur många skivor/bitar av följande brödsorter äter du vanligtvis under
en vanlig vecka?
INT: Markera för varje brödsort hur många skivor eller bitar IP äter per dag eller
per vecka om IP inte äter den sorten dagligen.
Skivor/bitar
per dag
per vecka
eller
1
Hårt bröd, t ex rågknäcke, husman, sport
___
___
2
Mjukt grovt bröd, fullkornsbröd (nyckelhålsmärkt)
___
___
4
Hur ofta äter du grönsaker och frukt? Svara per dag, vecka eller månad.
Ha de senaste 12 månaderna i tankarna.
(INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för
varje matvara.)
Grönsaker, baljväxter och rotfrukter. Grönsaker (färska, frysta, konserv, stuvade mm)
såsom broccoli, tomat, gurka, paprika, sallat, bönor, linser, morot, rödbeta, selleri och
palsternacka. Försök också att ta med rätter där grönsaker ingår som blandad sallad,
grönsaksblandningar, grönsaksjuice eller grönsakssoppa och gryträtter där grönsaker ingår.
Frukt och bär. Med frukt och bär menas t.ex. ett äpple, en apelsin, en banan, en klase
druvor, ett glas juice, en tallrik jordgubbar, eller frukt och bär som ingår i kräm, kompott eller
fruktsallad mm.
Ange inte de tillfällen då intaget klart understiger en portion ( t ex en gurkskiva
på smörgåsen, persiljekvist, bär som dekoration på tårtor, mm).
*Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig
Gånger per månad
Gånger per vecka
Gånger per dag
<1* 1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3
4 el
mer
1
Grönsaker och
rotfrukter, alla
typer (färska,
frysta, konserv,
stuvade m.m.)
2
Frukt och bär, alla
typer (färska,
frysta, konserv,
juice m.m.)
5
Nedan följer en lista med olika matvaror. Hur ofta brukar du äta dessa matvaror?
Svara per dag, vecka eller månad.
Ha de senaste 12 månaderna i tankarna.
INT: IP ska svara på alla alternativ, men sätt endast ett kryss i den rad som passar bäst för varje
matvara.
* Mer sällan än 1 gång per månad eller aldrig
Gånger per månad
Gånger per vecka
Gånger per dag
<1*
1 2 3 1 2 3 4 5 6 1 2 3
4 el
mer
1
Pommes frites, stekt
potatis
2
Fisk, skaldjur som
huvudrätt
3
Korv som huvudrätt
4
Choklad och godis
5
Bullar, kakor, kex,
tårta m.m.
6
Ost, fett 24-40%
7
Läsk/saft
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
Bakgrund
Bakgrundsfrågor
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009 15
Bilaga 2.
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Fr
Fr
å
å
gor
gor
om
om
matvanor
matvanor
Oktober
2
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
Metod:
Telefonintervjuer, CATI inom GfK:s omnibussystem.
Urval:
Ett representativt urval av män och kvinnor i Sverige, 16-84 år.
Intervjuperson: Den inom varje hushåll som står i tur att fylla år
Urvalsstorlek: 1000
kompletta
intervjuer
Omfattning:
Se bilaga, frågeformulär
Mätperiod:
6-15 oktober 2008
Projektnummer: 080053/080054
Beställare: Chefsnutritionist, professor, Dr Med Sc Wulf Becker, Nutritionsavdelningen, Livsmedelsverket
Framtagen av: GfK Sverige AB
Din kontakt: GfK Custom Research, Projektledare, Christina Persson
3
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
2
5
5
6
8
29
30
2
13
85
Näringsfrågor oktober 2008
1. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda
-på smörgås?
Smör
Bregott 75%
Matfett 60%
Hushållsmargarin
Bordsmargarin 70-80% fett
Lättmargarin 30-40% fett
Benecol, Becel Proaktiv
Använder/använder ej
Bas: 1000
Vilken typ av matfett
(%)
Använder ej
Vet ej
Använder
4
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
96
1
2
15
16
23
39
2
1
Näringsfrågor oktober 2008
2. Vilken typ av matfett brukar du vanligtvis använda
-i matlagn-ing hemma?
Smör
Bregott 60%
Matolja
Hushållsmargarin
Bordsmargarin 80% fett
Flytande margarin
Använder/använder ej
Bas: 1000
Vilken typ av matfett
(%)
Använder ej
Vet ej
Använder
5
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
83
17
Näringsfrågor
oktober 2008
3. Äter hårt bröd, tex. rågknäcke, husman, sport, eller inte?
Äter hårt bröd
Äter inte hårt bröd
Äter/äter ej
Bas: 1000 Rel fq (%)
89
11
88
12
85
15
68
32
0
20
40
60
80
100
70-84år
50-69år
30-49år
-29år
6
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor
oktober 2008
3. Hur många skivor/bitar hårt bröd äter du per vecka?
Medelvärde, Bas: 1000
10
9,7
11
9,7
10,6
9,6
10,5
10
10,8
9,9
9,6
10,5
10
12,8
12,2
8,9
7
9,2
10,9
0
2
4
6
8
10
12
14
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
7
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
3. Äter mjukt grovt bröd, fullkornsbröd
(nyckelhålsmärkt) eller inte?
Använder/använder ej
Bas: 1000 Rel fq (%)
Äter mjukt bröd
Äter inte mjukt bröd
89
11
86
14
91
9
90
10
88
12
0
20
40
60
80
100
70-84år
50-69år
30-49år
-29år
8
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
3. Hur många skivor/bitar mjukt bröd, fullkorns
(nyckelhålsmärkt) äter du per vecka?
Medelvärde, Bas: 1000
11,9
12,2
11,5
12,3
10,3
11,7
12,2
11,5
11,3
11,9
12,4
11,2
11,9
12,7
11,2
13,1
10,3
10,4
13,3
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
9
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
4a. Hur många gånger per månad äter du
-Grönsaker, baljväxter och rotfrukter?
Medelvärde, Bas: 1000
34,4
36,2
32,9
32,2
31,4
38,3
30,6
33,5
32,2
36,2
36,0
35,1
31,5
29,3
35,6
35,2
34,0
38,0
30,8
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
10
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
4a. Hur många gånger per månad äter du
-Frukt och bär?
Medelvärde, Bas: 1000
34,4
34,2
37,8
32,5
32,5
37,7
31,8
32,0
29,7
35,9
33,9
36,0
33,1
33,4
38,4
32,7
31,6
40,3
28,5
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
35,0
40,0
45,0
50,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
11
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
4a. Hur många gånger per månad äter du
-Pommes Frites /stekt potatis?
Medelvärde, Bas: 1000
3,3
3,3
2,6
3,0
4,7
2,4
4,0
3,8
4,1
2,9
3,5
2,7
3,7
2,5
2,4
3,5
4,7
2,2
4,3
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
12
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad äter du
-Fisk, skaldjur som huvudrätt?
Medelvärde, Bas: 1000
5,7
5,7
5,5
5,9
5,3
6,2
5,1
5,7
5,0
5,8
5,4
5,9
5,8
6,3
6,4
5,4
4,6
5,9
5,5
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
8,0
9,0
10,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
13
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad äter du
-Korv som huvudrätt?
Medelvärde, Bas: 1000
3,2
3,1
3,8
2,7
3,0
2,8
3,6
3,2
3,1
3,1
3,3
2,9
3,4
3,1
2,9
3,8
2,6
2,6
3,8
0,0
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
14
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad äter du
-Choklad och godis?
Medelvärde, Bas: 1000
8,1
8,5
6,6
8,2
8,8
7,3
8,5
9,2
8,5
7,9
8,3
7,6
8,5
8,2
6,1
7,5
12,3
8,4
7,8
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
15
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad äter du
-Bullar, kakor, kex, tårta m.m.?
Medelvärde, Bas: 1000
7,4
6,2
7,1
8,6
11,8
6,6
7,2
10,1
5,7
6,9
6,1
7,4
9,1
14,6
6,6
5,9
7,1
7,3
7,5
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
16
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad äter du
-Ost med fetthalt 24-40%?
Medelvärde, Bas: 1000
20,9
20,4
21,6
20,0
23,4
21,0
19,8
23,3
18,5
20,6
19,5
21,0
22,3
25,6
23,8
19,3
16,3
20,9
20,8
0,0
5,0
10,0
15,0
20,0
25,0
30,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
17
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
7,4
7,5
6,4
6,5
10,2
4,5
9,8
9,6
7,4
7,2
8,9
5,5
7,9
4,3
3,3
6,9
16,4
5,0
9,9
0,0
2,0
4,0
6,0
8,0
10,0
12,0
14,0
16,0
18,0
20,0
Total
440001+
285001-180001-285000
-180000
Hög utb
Medel utb
Låg utb
Ej gift/Sambo
Gift/sambo
3+pers hh
2pers hh
1pers hh
70-84
50-69
30-49
-29
Kvinnor
Män
Näringsfrågor oktober 2008
5. Hur många gånger per månad dricker du
-Läsk/saft?
18
GfK Custom Research
Projekt nr. 080053/54
Christina Persson
22 oktober 2008
Näringsfrågor oktober 2008
4a./5. Hur många gånger i månaden äter du...?
Medelvärde, Bas: 1000
38
35,2
19,8
8,2
7,5
8,5
5,9
3,3
3
35
34,6
20,8
8,5
7,5
5,5
3,2
2,8
34,4
34,4
20,9
8,1
7,4
7,4
5,7
3,2
3,3
8,1
0
5
10
15
20
25
30
35
40
Frukt och bär
Grönsaker, baljväxter och
rotfrukter
Ost, fetthalt 24-40%
Choklad och godis
Bullar/kakor/kex/tårta
m.m.
Läsk/saft
Fisk/skaldjur som
huvudrätt
Korv som huvudrätt
Pommes frites/stekt
potatis
2008
2006
2005
16
Livsmedelsverkets rapportserie nr 22/2009
Bilaga 3.
080054
©
GfK
Sverige
AB,
2010-01-12
1
(29)
Livsmedelsverket Oktober 2008
BAKGRUNDSDATA Kön
Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 Man 501 501 - 111 177 164 49 134 174 192 305 61 67 231 203 46 76 94 284 165 108 53 98 46 30 50% 100%+ - - 53% 51% 50% 42% 47% 49% 53% 51% 53% 43% 57%+ 46% 41% 48% 51% 52% 51% 52% 46% 49% 50% 52% Kvinna 499 - 499 100 171 161 68 150 179 170 294 55 88 175 235 65 83 91 261 161 99 63 102 46 28 50% - - 100%+ 47% 49% 50% 58% 53% 51% 47% 49% 47% 57% 43%- 54% 59% 52% 49% 48% 49% 48% 54% 51% 50% 48% Hur gammal är Du?
Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 -29 år 211 111 100 211 - - - 51 71 88 127 33 29 115 66 36 35 32 107 68 36 29 44 22 12 21% 22% 20% 100%+ - - - - - - 18% 20% 24% 21% 28% 19% 28%+ 15%- 32%+ 22% 17% 20% 21% 17% 25% 22% 24% 21% 30-49 år 348 177 171 - 348 - - 64 57 227 245 40 16 150 181 17 47 59 226 105 70 39 79 34 21 35% 35% 34% - - 100%+ - - - - 22%- 16%- 63%+ 41%+ 34% 10%- 37% 41%+ 15%- 29% 32% 41%+ 32% 34% 34% 39% 37% 37% 50-69 år 325 164 161 - - 325 - 106 173 46 186 32 63 112 150 24 53 76 172 112 76 34 58 24 20 32% 33% 32% - - - - 100%+ - - 37% 49%+ 13%- 31% 28% 41%+ 27%- 34% 21%- 33% 41%+ 32% 34% 37% 30% 29% 26% 34% 70-84 år 117 49 68 - - - 117 64 52 1 42 11 46 29 41 35 24 18 40 41 26 14 19 12 5 12% 10% 14% - - - - - - 100%+ 22%+ 15% 0 - 7%- 10% 30%+ 7%- 9% 31%+ 15% 10% 7%- 13% 12% 12% 10% 13% 8%
080054
©
GfK
Sverige
AB,
2010-01-12
2
(29)
Hur många personer ingår i Ditt hushåll inklusive Dig själv?
Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 1 285 134 150 51 64 106 64 285 - - - - 54 120 109 71 92 55 67 77 65 31 59 33 20 28% 27% 30% 24% 18%- 33% 54%+ 100%+ - - - - - - - - 35% 29% 25% 64%+ 58%+ 30% 12%- 24% 31% 26% 30% 36% 34% 2 354 174 179 71 57 173 52 - 354 - 277 76 71 109 173 32 44 79 200 137 70 42 65 18 22 35% 35% 36% 34% 16%- 53%+ 45%+ - - 100%+ - - 46%+ 66%+ 46%+ 27%- 40% 29% 27%- 43%+ 37% 42%+ 33% 36% 32% 20%- 38% 3 120 65 54 28 63 28 1 - - 120 103 16 13 56 51 5 6 22 86 28 25 15 28 16 6 12% 13% 11% 13% 18%+ 9% 1%- - - - - 33%+ 17%+ 14% 8% 14% 12% 4%- 4%- 12% 16%+ 8% 12% 13% 14% 18% 11% 4 160 81 79 43 106 11 - - - 160 141 19 11 76 72 1 16 13 130 53 33 16 32 20 6 16% 16% 16% 20% 30%+ 3%- - - - - - - 44%+ 24%+ 16% 7%- 19% 16% 1%- 10%- 7%- 24%+ 16% 16% 13% 16% 22% 11% 5 59 32 27 14 41 4 - - - 59 57 2 3 32 24 2 - 14 43 24 11 8 12 3 1 6% 6% 5% 7% 12%+ 1%- - - - - - - 16%+ 10%+ 2% 2%- 8% 6% 2% - - 7% 8%+ 7% 5% 7% 6% 3% 2% 6 19 11 8 3 14 2 - - - 19 18 1 - 11 7 1 1 2 15 5 3 4 3 1 2 2% 2% 2% 1% 4%+ 1% - - - - - 5%+ 3% 1% - 3% 2% 0 1% 1% 3% 2% 2% 3% 2% 1% 4% 7 2 1 2 - 2 - - - - 2 2 - - 2 - - - - 2 1 - 1 1 - - 0 0 0 - 1% - - - - 1% 0 - - 1% - - - - 0 0 - 1% 0 - - 8 1 1 - - 1 - - - - 1 1 - - - 1 - - - 1 - 1 - - - - 0 0 - - 0 - - - - 0 0 - - - 0 - - - 0 - 0 - - - - 11 1 1 - 1 - - - 1 - 1 1 - - - 1 1 - - - - - 0 0 - 1% - - - 0 - 1%+ 1%+ - - - 0 0 - - - - - Hur många barn finns det i hushållet som ej fyllt 16 år?
Kön Ålder HH-storlek Gift/Sambo Utbildning Årsinkomst Region ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯¯ 180'- 285'- Göta Svea Norr Stock Göte TOTAL Man Kvinna -29 30-49 50-69 70-84 1 2 3+ Ja Nej Låg Medel Hög -180' 285' 440' 440'- land land land holm borg Malmö ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ ¯¯¯¯¯¯ Bas: 1000 501 499 211 348 325 117 285 354 362 599 116 154 406 438 111 159 185 545 326 208 116 200 92 58 0 782 383 399 181 172 313 117 282 339 162 411 89 146 300 334 103 139 152 387 261 163 88 153 68 49 78% 77% 80% 86%+ 49%- 96%+ 100%+ 99%+ 96%+ 45%- 69%- 77% 95%+ 74%- 76% 93%+ 87%+ 82% 71%- 80% 79% 76% 76% 74% 84% 1 84 49 35 17 61 5 - 3 15 66 65 16 5 43 36 7 12 12 53 21 21 12 23 7 2 8% 10% 7% 8% 18%+ 2%- - - 1%- 4%- 18%+ 11%+ 14%+ 3%- 11% 8% 7% 8% 7% 10% 6% 10% 10% 11% 7% 3% 2 91 50 41 10 76 5 - - - 91 86 5 3 37 51 - 7 11 74 25 17 9 21 13 5 9% 10% 8% 5%- 22%+ 2%- - - - - - - 25%+ 14%+ 4% 2%- 9% 12% - - 4%- 6% 14%+ 8% 8% 8% 11% 14% 9% 3 35 15 20 3 32 1 - - - 35 32 3 - 20 16 - 1 8 25 16 6 6 4 3 0 4% 3% 4% 1% 9%+ 0 - - - - - - - 10%+ 5%+ 3% - - 5% 4% - - 1% 5% 5% 5% 3% 5% 2% 3% 1% 4 6 3 3 - 6 - - - - 6 4 1 - 4 1 - - 1 4 3 - 1 - - 2 1% 1% 1% - 2%+ - - - - 2%+ 1% 1% - 1% 0 - - 1% 1% 1% - 1% - - 3%+ 11 1 - 1 - 1 - - - - 1 1 - - 1 - 1 - - - - 1 - - - - 0 - 0 - 0 - - - - 0 0 - - 0 - 1%+ - - - - 0 - - - - 14 1 - 1 - 1 - - - - 1 - 1 - 1 - - - - 1 - - - - 1 - 0 - 0 - 0 - - - - 0 - 1%+ - 0 - - - - 0 - - - - 1%+ -
