Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
Övriga recensioner
2 9 1förelse m e lla n de b åd a rom an ern a. Jä m fö r e ls e n b lir i och fö r s ig inte sä rsk ilt g iva n d e , m en Friese sn u d d ar v id in tressan ta frå g e stä lln in g a r. För det första: v ilk e n ro ll sp elar den islän d sk a naturen, och s ä rsk ilt fjä lle n och jö k larn a, i Laxn ess’ d ik tn in g ? F ö r det an d ra: h u r m ycket av den m y stisk t p rä g la d e liv så sk å d n in g som num era sätter sin p r ä g e l p å L a x n e ss’ v e rk g år tillbaka än d a till L a x n e ss’ k ato lsk a p erio d p å 19 2 0 -talet?
Friese b esva rar in te dessa frå g o r, m en hans uppsats g e r en an tyd an om h u r g iv a n d e ett studium a v cen trala sym b o ler och m o tiv i L a x ness’ fö rfattarsk a p m åste v ara . D e t är i få g larnas s k rik och jö k e ln s skön h et som L axn ess fin n er n yck eln t ill v ä rld sg å ta n . D e t är också här som fo rsk a re n fin n e r n å g ra av n yck larn a till den islän d sk e fö rfattaren s eget fö rfa tta r skap.
U lf Boethius
R aym o n d M . O ld erm a n : B eyo n d the Waste Land: T h e A m erican N o v e l in the N ineteen- Sixties. Y a l e U n iv e r sity P ress 1 9 7 2 .
D e n m o d ern a am e rik an sk a p ro sa n är rik t v a rierad. A tt fin n a en gem en sam n ä m n a re är praktiskt taget o m ö jlig t. E n studie a v 60-talets rom an sk u lle k u n n a ko n cen treras till social rea lism eller p o litisk -so c ia l protest. F ö r O ld erm an är em ellertid den väse n tlig a ste litte rä ra rik t nin gen den som sm älter sam m an v e rk lig h e t och fik tio n , som lä m n a r den try g g a fö ra n k rin g e n i den v ä rld v i ser o m k rin g oss och i stället söker sig in i en tillv a ro som lik n a r fa b eln s v ä rld . Person erna fö rv a n d la s till ett slags se rie fig u re r, och absu rd iteter och svart h u m o r b ild a r en sär egen b ak gru n d .
M å n g a av de nya fö rfa tta rn a ser v e rk lig h e te n som en o n d saga d ä r en en orm , e ffe k tiv m en statisk m ak tin stitu tio n h ar fö r k v ä v t in d iv id en . D et sökan de efter en id en titet och d en resa m ot ett m å l i fjä rr a n som d o m in erad e u n d er 50-talet h ar n ästan h e lt fö rsv u n n it. D e n oftast återkom m and e m etafo ren är e n lig t O ld erm a n ett öde lan d , d ä r e m e lle rtid de tra d itio n e llt ro m a n tiska b e rättard ragen b liv it ett v e rk ty g fö r att få n ga livets ab su rd iteter i en b isa rr sk rattspegel. D et fin n s alltså en k la r a n k n y tn in g till den »A m erican trad itio n o f ro m an c e» , som tid ig are u tfö rlig ast diskuterats i R ic h a rd Chases T h e Am erican N o v e l and Its Tradition.
O ld erm an s u rv a l av fö rfa tta re in sk rä n k e r sig till åtta; h an u n d v ik e r a v sik tlig t att ta m ed dem som redan g jo r t sig ett n am n u n d er 50- talet. D etta orsak ar n a tu rlig tv is att n å g ra n y k o m lin g a r än n u inte är k än d a fö r en större
p u b lik i S v erig e . D e t g ä lle r v ä l närm ast K e n K e se y , Stan ley E lk in , T h o m as P yn ch eo n och Peter S. B eag le. O ld erm an k a lla r E lk in en av de största talan g ern a i dag; han m en ar v id are att » u n d erstan d in g T h o m as Pyn ch eon s no vel
V. is lik e u n d ersta n d in g the tw en tieth cen tu ry», och ap ro p å Peter S. B e a g le s T h e Last U nicom
säger han : » T h e red isco very o f w o n d er in the w o rld m ay u ltim a tely be the best o u r decade can o ffe r as a substitute fo r a tru ly accepted m y th o lo g y to m o v e us out o f the w aste lan d . . . (T h e u n ico rn ) is the dream w e h ave fo r gotten h o w to see, the th in g w h ose absence m akes o u r w o rld a w aste la n d ; she is ren ew al an d reb irth , the lost fe rtility and p oten cy o f life.»
In n an O ld erm an nått fra m till d en na p o si tiv a liv su p p fa ttn in g , har han också sk arp sin n ig t d iskuterat rom an er av Jo h n B arth , Jo s e p h H e l ler, Jo h n H aw k es och K u r t V o n n eg u t. Beyond the Waste Land är en b egrän sad studie i n u tid a am e rik an sk rom an , m en det är en fascin eran d e och lä ro r ik ö versik t, vars v ä rd e ökas av den o m fattan d e b ib lio g r a fi som å tfö lje r den.
Lennart Peterson
K ön sroller i litteraturen från antiken till 19 6 0 - talet u n d er red aktion av K a r in W estm an B e rg . B o k fö rla g e t P rism a. Sth lm 19 6 8 .
K ön sdiskrim in erin g fö rr och nu. L itteratu rso c io lo g isk a och h isto riska stu dier sam lade av K a r in W e stm a n B e rg . B o k fö rla g e t P rism a. Sth lm 1 9 7 2 .
K a r in W e stm a n B e rg står som red aktör fö r två u p p satsan to lo g ier, som fy lle r en stor lu cka in o m v å r h isto riska och litterära fo rsk n in g . T illsa m m a n s lä m n a r de ett v ä se n tlig t b id ra g till ett sällsy n t fö rsu m m at äm n esom råd e, n ä m lig e n k vin n an s historia. B ö c k e rn a är m yck et v ä lre d i- g erad e och belyser k vin n an s ro ll och syn en p å det k v in n lig a gen om tid ern a p å ett lik a m å n g sid ig t som u p p sla g srik t sätt.
A sta E k e n v a ll in le d er » K ö n s ro lle r i litte ra turen frå n an tik en till 19 6 0 -ta le t» g en o m en id éh isto risk ö versik t av b eg rep p en m a n lig t och k v in n lig t. D e h ar rötter som sträcker sig än d a ned till an tikens m yt- och sag o värld . G e n o m A ristoteles fic k de fo lk lig a och a llm ä n n a fö r e stä lln in g a rn a v e te n sk a p lig san ktion . M a n n e n v a r den ö v e rlä g sn e och ak tiv e, im p u lsg iv a re och id éb ärare, m ed an k v in n a n betraktades som den p a ssiva och m o ttagan d e p arten — »en i u tv e ck lin g e n h äm m ad m an » . D e ssa id éer u p p togs sedan av k yrk an — v ia skolastik en — och b le v d ä rfö r o v a n lig t seglivad e.
