• No results found

Mätsystem. Registrering av körförlopp och bränsleförbrukning : Utveckling och tillämpning

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mätsystem. Registrering av körförlopp och bränsleförbrukning : Utveckling och tillämpning"

Copied!
118
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Statens väg- och trafikinstitut (VTl) - Fack - 58101 Linköping Nr 70 : 1978

National Road & Traffic Research Institute - Fack - S-58101 Linköping: Sweden - ISSN0347-3060

Mätsystem

Registrering av körförlopp och bränsleförbrukning

Utveckling och tillämpning

(2)

Mätsystem

Registrering av körförlopp och bränsleförbrukning

Utveckling och tillämpning

(3)
(4)

och trafikinstitut (VTI) hur fordonskostnaderna beror

av olika väg- och trafikfaktorer. Fordonens

bränsle-förbrukning är en viktig del av den totala

fordons-kostnaden. För att närmare kunna analysera

bränsle-förbrukning under olika betingelser har vid trafik-avdelningen utvecklats ett mätsystem för registrering

av körförlOpp och bränsleförbrukning. Detta arbete

har utförts av Jonny Karlsson som ett examensarbete

vid institutionen för fysik och mätteknik vid Linköpings

högskola. Handledare har varit Ulf Hammarström.

(5)
(6)

ABSTRACT II SAMMANFATTNING III l. BAKGRUND l 2. MÄTUTRUSTNING 3 2.1 Flödesgivaren 4 2.1.1 Översikt 4 2.1.2 Beskrivning av utrustningen 4 2.1.3 Funktionsbeskrivning (mätprincip) 7 2.1.4 Kalibrering 9

2.1.5 Mätvärdesvisning och noggrannhet 11

2.1.6 Anslutning till fordonet 12

2.1.7 Teknisk data för flödesgivaren 15

PLU typ 106

2.2 Väggivaren 15

2.3 Dataloggern (Discan) 16

2.3.1 Discan/VTI 17

2.3.2 Funktioner 19

2.3.3 Anslutningar in till DISCAN 21

2.3.4 Anslutning av analogsignal 23 från flödesgivaren 2.4 övriga instrument 24 2.4.1 Bränsletemperaturen 24 2.4.2 Vindstyrka, vindriktning 25 2.4.3 Lufttemperatur 26 2.4.4 Däckstryck, mönsterdjup 26 VTI MEDDELANDE 70

(7)

UTFÖRANDE OCH RESULTAT 27 Mätinstruktioner 27 Mätsträcka 27 Fordonsbeskrivning 28 Mätprotokoll 28 Övrigt 29 Databehandling 29 Felanalys 32 Resultat 34 DISKUSSION 39

LITTERATURREFERENSER

40

BILAGA 1: Ledningsschema och ritningar över

Discan

BILAGA 2: Programmering Truth Table

BILAGA 3: Tidbas (kristalloscillator med

delare)

BILAGA 4: Tangentbordslogik

BILAGA 5: Tangentbordsanslutning

BILAGA 6: Nummertilldelning av

tangentfunk-tionerna

BILAGA 7: Kretsschema för frekvensdelare med

"störlogik"

BILAGA 8: Ändringar på dataloggern (jfrt med

omkörningsstudier)

BILAGA 9: Temperaturer som funktion av

mot-ståndet över platinatråden

BILAGA lO: Databehandling

BILAGA ll: Bränslediagram och tabeller för

fram-tagning av bränsleförbrukning på skilda slitlager

BILAGA 12: Mätsystemt från Transport and Road

Research Laboratory

BILAGA l3: DIN-norm 70030

(8)

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

581 01 LINKÖPING

REFERAT

Ett mätsystem har utvecklats för relatering av bränsle-förbrukning i motorfordon till väg- och trafikmiljö. Här ges en detaljerad beskrivning av tekniskt utförande

samt en kort tillämpning m a p olika vägslitlager.

Ut-rustningen kan enkelt monteras i godtycklig bil.

Mät-systemet har anpassats till det referenssystem, som an-vänds inom vägdatabanken vid statens vägverk.

(9)
(10)

A measuring system for registration of driving perfor-mance and fuel consumption.

Development and application by Jonny Karlsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

8-581 01 LINKÖPING SWEDEN

ABSTRACT

A measuring system has been develOped for relating

fuel-consumption of road-vehicles to road and traffic. In

this report is given a detailed description of the technical design and an application to the effect of

road-surface on fuel consumption. The equipment can

easily be installed in different types of vehicles. The measuring system is adapted to the syStem of refe-rence used by the Swedish road data bank.

(11)
(12)

Mätsystem

Registrering av körförlopp och bränsleförbrukning Utveckling och tillämpning

av Jonny Karlsson

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) Fack

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

På uppdrag av statens vägverk (VV) så skulle statens

väg- och trafikinstitut (VTI) undersöka fordonskostnader

under vissa betingelser. Härvid valdes att bl a relatera

bränsleförbrukning till väg- och trafikmiljö.

Utveckling av lämplig mätutrustning föreslogs som ett examensarbete för studerande vid institionen för fysik och mätteknik vid Linköpings högskola.

En bränslemätare skulle anslutas till en datalogger,

DISCAN. I dataloggern skulle även uppgifter om körd

vägsträcka samt olika händelser för beskrivning av kör-förloppet registreras.

Grundtanken för utvecklingen av utrustningen var att man i efterhand skulle kunna relatera uppmätt

bränsle-förbrukning till en detaljerad beskrivning av mätsträc-kans standard samt till den trafikmiljö, som

provfordo-net kört i. Beträffande mätningar på landsväg, så

skulle samma referenssystem användas som i

vägdataban-ken Vid VV.

Den utvecklade utrustningen ger även möjlighet att re-gistrera en mängd "händelser" _ ca 100 olika koder _

under mätningarna. Sådana data skulle exempelvis kunna

vara fordonsavgaser och -buller.

(13)

IV

Som ett tillämpningsexempel valdes att undersöka

effek-ten av olika vägslitlager påbränsleförbrukningen; En

Volvo 145 användes som provfordon. Vid hastigheten

64 km/h uppmättes följande förbrukning på de olika

slit-lagren: . ny asfalt, 0,88 l/mil, o asfalt, 0,90 l/mil, o ytbehandling, 0,92 l/mil, o oljegrus, 0,92 l/mil, o grus, 0,98 l/mil, 0 våt ny asfalt, 0,93 l/mil.

Skillnaden i bränsleförbrukning på olika underlag beror

förutom av underlaget utav fordonet. De ovan redovisade

resultaten kan därför el generaliseras. Med

utrustning-en kan ävutrustning-en s k rullmotståndskoefficiutrustning-enter bestämmas,

varigenom resultat skulle kunna generaliseras till hela fordonsparken.

Inom projektet "Vägplanering. Fordonskostnader. Plan-projekt och studier" har ett förslag förelagts VV om att utföra en serie körförsök m a p bränsleförbrukning. Mätapparaturen planeras även att användas inom det forsk-ningsprogram, som VTI föreslagit transportforskningsde-legationen (TFD).

(14)

projekt och studier" - ett uppdrag från statens vägverk (VV) - så skulle fordonskostnader vid vissa betingelser

undersökas. Vid Trafikavdelningen - på statens väg- och

trafikinstitut (VTI) - fanns en datalogger som använts

vid tidigare omkörningsstudier. Dataloggern kan bl a

användas som en färdanalysator i vilken man dessutom kan registrera annan data om färden exempelvis förbru-kad mängd bränsle, beskrivning av provfordonets

situa-tion i trafikprocessen m m. För att kunna relatera

bränsleförbrukning till Väg- och trafikmiljö så måste till dataloggern kopplas en bränslemätare och en givare

för körd vägsträcka. Arbetet med att anpassa

kringut-rustningen till dataloggern lades ut som ett

examens-arbete till en studerande vid institutionen för fysik

och mätteknik vid Linköpings högskola. Som handledare

fungerade projektledaren för det ovan nämnda VV-projektet. Målsättningen för utvecklingen av mätsystemet var att

skapa förutsättningar för ett så brett

användningsom-råde som möjligt. Mätsystemet - utrustningen - skulle

bl a vara anpassat för relatering till den

vägbeskriv-ning som finns i Vägdatabanken (VV). Dessutom skulle

så mycket som möjligt om den trafikprocess som mätningar

utfördes i vara känd.

De ekonomiska resurser som inom det ovannämnda projektet fanns tillgängliga för denna deluppgift var mycket be-gränsade - 50 kkr - med tanke på alla de variabler som

bränsleförbrukningen skulle kunna relateras till. En

förutsättning för att inrymma utvecklingen av ett så avancerat mätsystem inom en så begränsad budget förut-satte för det första att dataloggern redan fanns vid avdelningen samt att själva arbetet kunde utföras till en relativt sett låg kostnad.

(15)

Utrustningen är avsedd att kunna användas både på

lands-väg och i tätort. Ytterligare tillämpningar än som

ovan beskrivits är möjliga. Exempelvis så kan 100 olika

händelser registreras parallellt med registrering av

körförloPp och bränsleförbrukning. I tätort är speciellt

emissioner från fordon av stort intresse. De mätvärden

som utrustningen för närvarande registrerar ger indirekta mått av emissionerna från provfordonet.

Parallellt med utvecklingen av själva utrustningen så

har dataprogram utvecklats för lämplig redovisning och

sammanställning av mätdata. Programdelen ingick ej i

examensarbetet.

(16)

logger (händelseregistrerande), tangentbord samt en väggivare (kopplade till hastighetsmätarwiren).

Förutom bränsleförbrukningen och vägsträckan mäts även Vindstyrkan, Vindriktning, lufttemperatur och

bränsle-temperatur. För mätning av dessa variabler används

vissa enkla instrument.

Dataloggern har tidigare använts i en omkörningsstudie. Endast små ändringar har gjorts på loggern för att den

skall passa in i det här aktuella systemet, vilket

medför att man med smärre ändringar åter kan använda den till det den ursprungligen var ämnad för (se bi-laga 8). Vägnummer : Databehandling : Vägavstând Väglag Fordon m.:

A

/

' :rv:w

Brä 51°'

tea etatur

Vi:d:i:t::1"

' 'L'

9 _mxp

temperatur

\

tidbas xr Datalogger .4* Tangqtbord

givare .

| givare

Figur 1. Mätsystemet.

(17)

.1.2

Flödesgivaren

äyeäêiä:

Flödesgivaren PLU-lO6 är speciellt gjord för att mäta

bränsleförbrukningen hos motorfordon. (Går

naturligt-vis att använda för andra flödesmätningar.)

En av egenskaperna hos flödesgivaren är att energiåt-gången för mätOperationen inte tas från mätmediat, utan

från en utomstående källa, via ett

tryckdifferanskont-rollsystem. Detta medför att man kan mäta små flöden

mycket noggrannt. i'

Givaren, som lätt kan monteras in i fordonet, ger

bräns-leåtgången direkt. Tack vare den korta svarstiden

(responsetime) kan förbrukningen mätas under

accelera-tionsprocesser. En flödeskontrollerad flottörkammare

är monterad på givaren. Kammaren har som uppgift att

eliminera luft

Om (Se

och ångbubblor, vilka annars kan orsaka

felvärden. kammaren inte behövs, kan den lätt ned-monteras. ref (3).)

Esêåriyaiag_§2-E§§2§22292§9

Utrustningen består av den egentliga mätgivaren,

visar-instrumentet (används inte i detta projektet) och flot-törkammaren, se bild 1.

Uppbyggnad av mätgivaren och flottörkammaren, framgår ur figur 2.

(18)
(19)

Schwimmérnadeiventil "N- Schwommerkammer ..- -ixg '*- Schwimmor _I/ø Schwimmerkammereth '-m- Emials

H I v* ,å g .1 AuslaB

N §5

> .5 \\{ * Dacke! \ \ \ Ä.:\\w r \ x ;5 Zahnradpumpc \ \ Å ' I' T "/// l i , . 4 < _ ;_- Gehäuse ' MeBbohrunqen /4 Uberströmkanai / .Äx Anschlagfoder ; MAAz / ' ' / « * MeBkolban / ,A * E/ l , , Fotownderstand MoBfanstcr N .. x. Varstarkorkartc N

2

\

i \

Lampe N , _ N \ Magnstkupplung .' N \ *. N 1 2 N \

. N Reed - Kontakt und Impuls » Magnet

1 N .

N .

-N . Antnebsmotor 3:»

E M -KW ' *'- Tachogenøratm

!

\\X<\\ *Ci Emm" W ' Schutzkappe

Figur 2. Mätgivaren.

(20)

förekommer några energiförluster över kugghjulspumpen, (zahnradpumpe enligt figur 2) när tryckdifferensen över kuggarna är noll. indicating insuument 0 /ån alog read om in Uh 3 digital readout (totaiizean cm \

I

reed contac: \ '1. .s seryo metor gear pump -* <-light Scurce _6Å \ \ transfer passage / P 5 i i i { / . lll-.j sensing piStOn

servo ampmier

photo resisto: indicator window

Figur 3. Mätprincip för PLU typ 106.

När det uppkommer en flödesökning blir trycket högre på

ingångssidan av kugghjulspumpen. Detta medför att

mät-kolven (sensing piston) rör sig åt vänster (se figur 3).

Om kugghjulspumpen skulle vara ur funktion, (fel på

kraftförsörjningen, smuts i pumpen o dylikt) finns en

överskottskanal, så att inte flödet blir blockerat. När mätkolven förflyttat sig åt vänster så kommer det

mer ljus från fotodioden till ett fotomotstånd. Vi får

(21)

från fotomotståndet en ström, som förstärks och går vi-dare till servomotorn, vilken ökar varvtalet, tills tryckdifferensen över kugghjulspumpen åter blir noll. Varvtalet för servomotorn blir direkt proportionell mot

flödet. Liknande förlopp, fast omvänt, beskrivs vid

tryckminskning.

Från givaren tas det ut en analog och en digital signal.

Den analoga signalen tas ut från tachogeneratorn och

den digitala från kugghjulspumpens axel (se figur 3).

Mätprincipen att ta energi från en servomotor, gör att

ingen energi behöver tas från mätmediet. 'Detta gör att

man inte behöver ta hänsyn till faktorer som

temperatur-ändring genom friktion, förslitningar och dylikt,

Flö-desgivare med denna mätprincip blir mycket noggranna. Mätkolvens rörelse översätts till elektriska signaler

m h a fotocellen. L Faxar'// i _ f%5ä3?*fP5 *m " Sörbê

AP-»io

1 F/ou)

_. _... L.. liggghp15;l ...i .__. ___. _....

EZ

_lf/7:2

Pump

nn

.Serwznwotcr

U

' q .Qui-'77'V _ ,. ,xx/3,1 o ._-pL.. L.. L.g_1 :av 5. ,r JM; 5. / \ Z"

UF. /_é,[-b /çjz fre; 7/ HC! ?då I') 5 c 1213:' 1 »3 i? '5 .I 4 "3. V

V

/\ f . . V, ,./w q /ixw ,ir-,2,170 m/

Figur 4. Blockdiagram över PLU typ 106.

(22)

Ap = tryckdifferens

El är kopplad till förstärkaren (se figur 4), vilken kontrollerar servomotorns hastighet n, och Via kugghjul

även pumpen. Återkopplingen till förstärkaren från den

egentliga hastighetssignalen En, gör att det blir en

bra linjär relation mellan El och n.

Resultatet fås som en analog och en digital signal, som

direkt kan kalibreras till flödet Q. (Ty

kugghjulspum-pens hastighet är direkt proportionell mot flödet,

som passerar genom pumpen.)

Q = Cl-n eller Q = Cf - f

f = puls frekvens (prOportionell mot n)

Eêliêäsäieg

l. Absolut kalibrering med den digitala signalen.

7///1/4//1//M

T

°°° 7///// //7////

--g

.

- ._

.

.

- 1

;E _0-_- nominal range å ?Erfñfá"E*'1b' "åi'åñ 106 0 How O [ä] .---4-- ;1

Diagram l. Kalibreringsdiagram för digital flödesmätning.

(23)

10

Diagram 1 är en illustration av ett typiskt

kalibrerings-diagram för PLU.

Följande symboler används

CD (pulser/ml) = digital kalibreringssignal (antal

pulser/ml från den digitala utgången).

Q(l/h) = volymflödet

Diagrammet är uträknat genom summation av pulser, då man låter en väldefinierad volym flyta genom givaren på

en viss tid.

VO VO = väldefinierad volym

Q = ?2

t = tid för flödet

Io

CD = E- I = totala antalet pulser

o

2. Uträkning av den analoga faktorn CA genom att

an-vända digitalkalibreringsfaktorn CD.

Ekvationen för uträkning av den analoga faktorn CA, sätts upp genom att jämföra den digitala utsignalen

(fx) med den analoga (VÄ).

fX (pulser/x sek) = antal digitala pulser/x sek

VA = spänningen på voltmetern

c:VA°x-CD(V)

A 3,6 fx l/h

Ett typiskt kalibreringsdiagram för CA visas i diagram 2.

(24)

.1.

m ' ?ggg/772%'

gp

Z///kf////

.+

4

.\

\

L_

--- nominal range ___a_

' ' T I T r ( r 7 I 'O vwr r' . , 1 r 5 10 5 r 100 Ca li brat io nfa ct or

Diagram 2. Kalibreringsdiagram för analog flödesmätning.

3. Direkt kalibrering för den analoga signalen.

Direkt kalibrering fås genom att mäta flödet Q.

__

v

CA_ o (l/h

Denna kalibreringsmetod kan bli onoggrann, ty det är

svårt att hålla konstant flöde Q. Se ref (4).

För flödesgivaren PLU typ 106 gäller att 1 puls från

digitalsignalen motsvarar 1 cm3 Från

Visarinstrumen-tet (se bild 1) får man även den kalibrerade analoga

signalen. För PLU typ 106 behövs alltså ingen

omkalib-rering.

Mäåyääêsêyi§§i29_99b_§9g95ê29ä22

Flödesgivaren PLU typ 106 har som tidigare beskrivits en mycket hög mätnoggrannhet över ett stort mätområde. Visarinstrumentet (se figur 5) har en analog och en di-gitalvisning.

(25)

12 /{ \\ 10 20 30 40 0 2 4 s 8 50 1 A l/h r -/ ÅHIIOQanongc \\\\\\x ?Lusos Nulipunktju :ticrung du Analoqanzoige U L_ ...d-.-i (31-- i, ' nu_ ü nä_ _,4 NG DAMPHJ KL) 5

©--\\ SOL/h

/

j\

Rückstilltaste Digitalzihlor

Schaitcr für ?AH en Schaitor füt

Digitalzähhr t-s\\\ Dimpfung

Kabclamchlul \ MoBbareich - U michaiter

Figur 5. Visarinstrumentet.

Den analoga signalen (spänningen över Tachogneratorn)

visas med hjälp av en voltmeter. Två mätområden finns

0-10 l/h och 0-50 l/h;

hela mätområdet.

Mätnoggrannheten är i 2 % Över

Man kan även dämpa signalen med en

viss tidskonstant 0,5 5 eller 3 s. Dämpningen är till

för att få en så stabil utsignal som möjligt.

För digitalvisningen räknas antal pulser. l puls

mot-svarar 1 cm3. Noggrannheten för digitalvisningen är

för mätområdet 1-50 l/h.

noggrannhet krävs att en viss volym genomströmmar

giva-: 2 % För att erhålla denna

ren eller med andra ord ett visst antal räknade pulser.

Minsta mängden är 300 om3 eller 300 pulser. Se ref (3).

ê2§l222i99_3ill_§9§§92§2

På grund av givarens storlek kan den lätt monteras in

under motorhuven. Menman skall dock beakta följande

vid insättningen:

(26)

13

a) Givaren skall anslutas så lodrätt som möjligt. Ej

" . n o storre avv1kelse an 20 .

b) Givaren får ej vara i närheten av avgasröret eller

andra heta delar av motorn.

åålå hm- T-rör flödesgivaren (bränsletemp.) bräns eslang från

*at-*524.

-4-

Välj

.

Q '

PLU 106

fil er \ bränslepump förgasaren

\___J

Figur 6. Anslutning av flödesgivare, filter och

plati-naelement till fordonet.

I en förgasarbil (aktuellt för dessa mätningar) sätts flödesgivaren mellan bränslepumpen och förgasaren (se

figur 6).

Före givaren finns ett filter (4 um filter).

Filtret är till för att förhindra smuts att komma in i

givaren. (Kugghjulspumpen och mätkolven är speciellt

känsliga.)

I anslutning till givaren mäts bränsletemperaturen.

För detta används ett platinaelement.

Bränsletempera-turen mäts därför att vid temperaturändring, ändras

densiteten och därmed volymflödet.

PLU typ 106 kan även anslutas till bilar med elektronisk

eller mekanisk insprutning. Även till dieselbilar.

(27)

14

Venchluss überbrückungsleitung

/ x

I \ Rücklauf Druck regler

Elnsprnzdüson T - StüCk

Filtar Kraftstoupumpo ut» '9

Figur 7a. Anslutning för elektroniskt styrd

insprut-ning.

Elnsprltzd'u'sen

R'u'cktaut Mengen . Regler Verteuar

Figur 7b. Anslutning för mekanisk insprutning.

Uberstr'o'mventil I_ all. EinSpritzventil Kraftstoff» PLU I " ' " ' i *Stufenfilter 106 ;i | i I i i m I 'i § * + ' * iRUckschlag-i. ._. sl) .ventil/ ' / -L I -I I -I \ I \ / 4 ' ; l ' ' -_ m l -' _ 1 -\

e?

-m l l m xt m m m I/ i Ei *** "-1

i

*-

--1-..-.-_._..

1:71.27 FIUssigkeitsk'u'hler 'F71 ---- -.

Einspritzpumpe Förderpumpe Tank

Gereinugter Kraftstolf ohne Gasblasen m Ubenauf

Usgereinagter Kraftsrotf mat Gasbaasen

Figur 8. Anslutning till dieselmotor.

(28)

2.2 Nominal Range' Seleotable lndicating Ranges Readout Damping Accuracy Repeatability Operating Pressure_ Supply Voltage Consumption Fuse Permissible angular

deviation from normal position Väggivaren 1 to 50 l/h 0_t010l/h 0 to 50 l/h OFF 0.5 seconds ON 3_.0 seconds i 2% of reading 'i 0.596 10 har max. 12V 1 W 1-5 20 ° max. .Vapour Separator

Max. Purging Capability Size Mode of Attachment Pulse Totalizer Max. Readout Resolution Capabüüy Switch Positions Ambient Temperature Range Weight Flowmeter lndicator Size Flowmeter (without Vapour Separator) indicator Pressure Loss 45% 96 x 53 x 62 mm Spring Clips 1000 litres 1 pulse/cm3 On-Off Switch Reset Button <420'Cto-+60°C approx. 1.2 kg approx. 0.5 kg 82 x 72 x176 mm 145 x150 x 200 mm none

Väggivaren består av en vinkelväxel och en

kontaktbry-tare. _. V 1: mer . . _v 4* 1.110905!)v.1,, v-1. 4.' _gbv -'

,rr-Bild 2.

Väggiváren.

VTI MEDDELANDE 70

(29)

16

hastighetswire

Växellåda *hastighetsmätare

vä_ avståndsmätare

datalogges väggivaren (kontaktbrytare)

Figur 9. Väggivaren kopplad till fordonets

hastighets-mätarwire.

Avståndsmätningen har visat en mycket god repeterbarhet.

En mätsträcka (12 800 m) kördes 6 gånger. Största

skill-Mellan varje

0,2 tillslag medför alltså en

Skillnaden kan

även beropå däckstryck, filbyte o 5 v.

naden i antal tillslag var 0,2 tillslag. tillslag är det ca 30 m.

skillnad på 6 m på hela delsträckan.

Dataloggern (Discan)

DISCAN är ett universellt mät- och interfacesystem som till största delen används för att koppla digitala volt-metrar, räknare, tumhjulsväljare och andra enheter med

BCD-utgång till dator eller utskriftsorgan. Systemet

kan också förses med inbyggda räknare, multiplexers och A/D-omvandlare, digitalklocka med gångreserv och 4-deka-dig timer.

DISCAN är uppbyggd med inpluggningsbara in- och

utgångs-modüler och en central styrenhet.

Strömförsörjningsen-heten är standard för 220 V, 50 Hz eller 24 V.

BCD-ingångsmodül kan ta emot upp till 8 siffror från ett Varje

(30)

digitalinstrument. Antal siffror som man vill ha är

valbart liksom fast eller flytande decimalkommaplacering.

För att till systemet kunna koppla flera instrument, som inte har gemensam nollpotential kan ingångsmodulerna

förses med optiska isolatorer. Dessutom har varje

in-gångsmodul ett minne så att man kan få exakt samtidig

mätdata överföring från flera digitalinstrument.

Med hjälp av expansionskåpor kan DISCAN bestyckas med

ett 30-tal ingångsmoduler.

Koden för utgående data bestäms av en programmerbar

minneskrets PROM. Se ref (5).

QiäSêaáYEI

DISCAN för statens väg- och trafikinstitut är utförd för en specifik applikation med tangentbordsanslutning, inbyggd frekvensoscillator, räknare och diverse logik. Systemet har ett 24 V Dc spänningsaggregat, kristallos-cillator med frekvensdelare, 6 St Plug-in moduler och

en ansluten hålremsstans Facit 4070. Standardenheter

i systemet är centralenhet modul 1 och Facit interface

med fifobuffer modul 2.

övriga fyra interface är direkt applikationsanpassade. Ledningsschema och ritningar över DISCAN se bilaga 1. Ritningarna för modulerna 3-6 består av två delar, dels

standardutförande för ingångsinterface och dels den

applikationsanpassade logiken.

(31)

18

i T/MEP_

.

O ' . . l

'

=

B

' üw'.-l

'

0/5474

7/A/E/äo Pgw

_J

RF31'37 4

25/v DC *

r/..U ,1 n

H

B

-

541/5672;

M2... 3

5 I 52 i t

Figur 10. Fram- baksida på DISCAN/VTI.

Modulenheter

l. Centralenhet.

2. Facitinterface med buffer.

3. Interface för Vägsträcka och timerlogik

(bränsle-förbrukning).

4. Interface för tidmätning och tangentbord.

5. Interface för hastighetsmätning (borttaget vid

bränslemätningar).

6. Interface för tumväljare och tangentbordslogik.

7. Kristalloscillator med delare.

Modulenhet nr 5 är borttagen vid

bränsleförbrukningsmät-ningar. Detta beroende på att antal tecken som stansas

ut vid varje nedtryckning blir för många. Stansen hin-ner inte med att stansa ut all information, särskilt då vid höga hastigheter. ;Gränsen för vad.stansen hinner

med är ca 0,5_sekunder mellan två utskrifter.

(32)

Bild 3. DISCAN/VTI monterad i fordonet.

EEEEfiQQsE

De funktions-knappar som används på frontpanelen hos

DISCAN är Power, Timer och Print. övriga knappar och

omkopplare påverkar ej systemet.

Då spänningen till DISCAN slås på (power on, lampan tänds) nollställs systemet.

Följande datainmatningar och mätningar kan utföras:

a) Inmatning av 4-dekadig sifferinformation,

tumhjuls-väljare märkt TIMER (används ej i praktiken). b) Inmatning av 2-dekadig sifferinformation från ett

fristående tangentbord.

c) Mätning av löpande bensinförbrukning med 6-dekader. Impuls erhålles från yttre impulsgivare.

d) .Mätning av löpande tid med 6-dekader och upplösning

0,01 sek.

(33)

20

Format hålremsa för bränslemätning

l. Utmatning från tumhjulsväljare (inställd "l 2 3 4") LF, 90, l 2 3 4, CR.

2. Utmatning från tangentbord (knapp 07)

LF, BENSINFÖRBRUKNING, TID, 07.

Utmatning från tumhjulsväljaren sker varje gång man

trycker på knappen PRINT. Denna utmatning kan ske

god-tyckligt antal gånger och stansas ut och påverkar ej

någon av systemets övriga funktioner.

Tangentbordets utgång till DISCAN är ett antal 2-poliga

reläer (se bilaga 5). Varje knapp på tangentbordet har

ett tilldelat nummer (se bilaga 6). När en

tangentbords-knapp trycks in eller kontakten i väggivaren bryts

över-förs information från flödesgivaren, tidräknaren och

tangentbordskod till fifominnet och därifrån ut på

hål-remsan .(

Bild 4. Tangentbordet med tilldelade funktionsknappar.

(34)

Hålremskoden är ASC II 8-kanal med jämnparitet (se

bi-laga 2).

Schema för tangentbordslogiken, se bilaga 4. Vid

omkör-ningsstudierna användes två tangentbord.

êQêlEEQiQSêE-ia-:áll-§l§§ê§

Från väggivaren fås impulser (en kontakt som öppnas och

stängs) som går in på en av ingångarna för knapparna på

tangentbordet (se Vidare bilaga 8). För att undvika

störningar (från bilen) och s k "kontaktstudsar" från väggivaren eller reläet har det bygts in "störlogik"

mellan reläet och DISCAN.

Eftersom hastigheten på wiren ändrar sig efter bilmodell

har även en frekvensdelare lagts in. Delningstalen är

2, 4, 8, 16.

resultatdelen) så användes en Volvo l45:a.

För mätningarna på olika slitlager (se

Hastigheten

på wiren är 585 varv/l 000 m. Väggivarens vinkelväxel

är nedväxlad 5 gånger och delningstalet 4 användes. Detta medför att dataloggern får impulser ungefär var

30:e meter.

(35)

+5ZVJ/ L

r_.________ __ E I .väggivarenl

I

monovippa 22 'pulsätare"

(tar bort pulser mindrea än 8,7 ma) monovippa

datalogger

li D

I

_

I

1._ _____ _i'

.

utskrift efte: varje puls Figur 11. frekvens-delare molovippa

Frekvensdelare med "störlogik".

Kretsschema för frekvensdelaren med störlogik redovisas i bilaga 7.

Flödesgivarens digitalsignal inkopplas till modulenhet

nr 3, se figur ;2. Figur 12. VTI MEDDELANDE 70

Vcc

/ZK

ä

/4

/6

flödesgivaren Ingång för modulenhet nr 3.

(36)

23

Flödesgivarens digital-signal slår mellan 12 V och 0 V. Eftersom 12 V räcker för att få lysdioden att lysa,

läggs signalen in på 16 (12 V) och 14 (0 VL 16 och 14 är pinn nr för kontaktdonet in till loggern.

ê2§1222229_§y-222199§agge;_§5å2_§1êêêêgiyêze2

Om man skall studera den momentana bränsleförbrukningen är den analoga signalen från flödesgivaren att föredra. Detta p g a att noggrannheten för den digitala signalen

Tack vare DISCANs Detta kan

är dålig vid små flödesändringar.

flexibilitet kan analoga signaler anslutas.

ske via multiplexer och digitalvoltmeter och nya

ingångs-interface.

r_ _ * - - _ _ _ - _ _ - _ _ _ _ _ _ _ _ '_7'-'_'1

M _ Mulfi- Digital Klocka Alarm [ 5'

l plexer valtmerer [

_14

l

Digital

'

'

1

H I Räknare scdnner -Kontroilenhet i

I 4 i 41/ 1 I i i l i Ut/in I .9q9 g , interface 5 f

DISCAN datainsamlingssystem för både digitala

och analoga signaler.

Figur 13.

Om den analoga signalen skulle användas skulle detta med-föra så stora omändringar i DISCAN att den inte skulle

kunna användas till omkörningsstudier. I bilaga 8

redo-visas de ändringar som utförts på dataloggern för

bränsle-mätningarna.

(37)

24

Övriga instrument

För att få en viss kontroll över andra variabler som

på-verkar bensinförbrukningen görs kompletterande mätningar.

Dessa mätningar är på bränsletemperatur, Vindstyrkan,

vindriktning, lufttemperatur, däcktryck och mönsterdjup

på däcken.

êäêgêlsêsmseäêäsrsê

För olika bränsletemperaturer ändras bensinens densitet

och därmed bensinförbrukningsvolymen. En ändring av

lOOC medför ca 1% ändring av densiteten.

Bränsletemperaturmätningen skall ske så nära

flödesgi-varen som möjligt.

Som temperaturgivare används ett platinamotstånd (pt 1

X 100).

Platinaelementet pt lOO DIN 43760 är helt linjärt inom

det aktuella temperaturomrâdet, se ref (2).

ca -250°c . . . . .. +1100°c

0,385%/°c (0 . . . . .. +100°c

Enligt DIN-norm 43760 0,3°c

Temperaturområde: Temperaturkoefficient: Noggrannhet: Se bilaga 9.

Motståndet överplatinaelementet mäts med en vanlig

di-gitalvoltmeter.

(38)

Yi§§§2y25ê4_222§52529299

Vindstyrkan mäts med en portabel integrerande

vindstyrke-mätare. 30 sekunder 0-22 m/s ca 0,5 m/s Integrationstid: Mätområde: Noggrannhet: Vindmätaren. Bild 6. VTI MEDDELANDE 70

(39)

Vindriktningen uppmäts med en vimpel och en kompass.

LEEEEêEEêEêEEE

Lufttemperaturen mäts med en vanlig kvicksilvertermometer.

Qê95§252954_mê2§2§§§192

Däckstrycket mäts alltid med en och samma tryckmätare (VTIs).

Mönsterdjupet mäts med en mönsterdjupsmätare. Upplösning ca 0,2 mm.

Trycket i däcken kontrolleras före och efter varje mät-ning.

Mönsterdjupet mäts före varje-ny mätsträcka.

Yêziêäls5_§2_äs§y§sl§sL_ziläê_si_mä2§

Av betydelse för bränsleförbrukningen är även lufttryck och luftfuktighet.

Möjlighet finns dock att få uppgifter om värdena

Dessa variabler mäts ej under

pro-ven.

på dessa variabler i efterhand genom SMHI.

(40)

.1.

UTFÖRANDE OCH RESULTAT

Utrustningen kan utnyttjas för att studera en mängd

frågeställningar. Vi har här valt att studera en

en-kel men angelägen frågeställning nämligen skillnad i bränsleförbrukning för olika vägslitlager och väglag. Undersökningens uppläggning ger inget generellt svar på hur stora skillnaderna är, snarast ett exempel på

hur stora de kan vara.

Mätinstruktioner

Före mätning förs uppgifter in på tre blanketter;

MÅT-STRÄCKA, FORDONSBESKRIVNING och MÄTPROTOKOLL.

üääêzääskê

De kontrollpunkter (start-slutpunkt) som skall användas

under mätningen väljs. Punkterna bör väljas som

välde-finierade korsningar.

§litlager anges. För in avståndet mellan de gränser i

vilka slitlager ändras med hjälp av en "tripp-mätare".

gornstgrlek uppskattas grovt för varje slitlagertyp.

Gränser förs in såsom för slitlager.

gillstånd mellan olika gränser förs in.

Vid mätning i tätort inmäts alla korsningar, trafikljus, hastighetsbegränsningar m m.

överhuvudtaget så skall alla förhållanden längs mät-sträckan som kan tänkas påverka resultaten antecknas.

(41)

.1.3

28

Eezâeaêêeêkäiyaiag

Bruttovikt skall inkludera fordonet med full tank,

mät-utrustning samt mätpersonal.

Bingtrygk mäts varje dag före och efter prov. Före

prov mäts trycket för kalla däck. Samma tryckmätare

skall användas.

Mönsterdjupet mäts ca var lOO:e mil eller för varje ny

mätsträcka.

BäEEEQEQEQll

Ett eller flera protokoll används per mätdag.

Yarmkörning skall utföras före mätningar påbörjas.

Bilen skall köras på Väg minst 20 minuter.

gättid förs in för varje passage av mätsträckan.

Mätsträgkan d v s från och till Viss kontrollpunkt (A-punkt) förs in för varje passage av mätsträckan.

görinêtruktigner förs in för varje passage av sträckan.

Föraren skall köra sträckan med ett hastighetsanspråk. Om man kommer i kö bakom ett fordon med lägre hastig-hetsanspråk så skall omkörning ske vid lämpligt till-fälle.

Undvik

Kör om möjligt om på högsta växeln.

"Extrem" körning bör undvikas. Kör "mjukt".

Vid

infart och utfart på sträckan hålles den hastighet man

"gasfladder".

skall köra sträckan med.

Mätförhållanden utgör en beskrivning av väderlekse och

väglagsförhållanden under provkörningarna. Här noteras

(42)

.1.4

även andra förhållanden, som kan vara av betydelse för mätresultaten.

022232.

Provfordonet tankas med bränsle med rekommenderat

oktan-tal. För att i den mån det är möjligt undvika

bieffek-ter av variationer mellan olika producenbieffek-ters bränslen,

så bör provfordonet tankas på samma ställe. Mätningar skall normalt ej utföras om Vindstyrkan överskrider

3 m/s eller om vägbanan ej är torr. Vårt mätförfarande

kan jämföras med DIN-norm 70030 eller testprocedur SAE

I 1082, se bilagorna 13 och 14.

Databehandling

Informationen från hålremsorna läggs upp på magnetband. Uppgifter om mätsträckan och mätförhållandena matas in

manuellt via terminalen.

Resultatredovisningen görs både i diagram- och

tabell-form.

Diagrammen innehåller följande information:

fordonsidentifikation,

väglag,

datum och passagetid, vägnummer,

hastighet längs mätsträckan,

bränsleförbrukning längs vägsträckan,

medelförbrukning - inkl stOpp - över sträckan,

omkörningsförlopp,

köposition.

(43)

VTI MEDDELANDE 70 I | J R E L H S ; ' 0 3 W n är v ' P ' -Uh ea ñz /7 1J ät f' 7" -' u' " ' 7 ' ' ( < 1 . -? F n J J r ' I b L a |D i G J ÄU VE GN H: ;U lü 60'!- Cü' 'ia ...M a...? _...-.-1 U \. _, _M -k aL -* Wj 3i j l . I. O _ .J "7 F: L _ 1 " * 1 _ 8 . l v e l , _ . -. H . n. .-, l .4 _. i I 2i ' I u . Ii

2

.e

r

*z

-4

U

I-.1 \ _,j ; ,-..._...-.______._ -..._ |L M 'F -N x 4-.-r" .--..._., L -. Å .. ._ .a m e n n . . . " "' 'åk ' 7 l i I I I :r rm_ _... u.- .-.41.4 . ;-.J-.- +4- Di a g r a m 3. B r än s l e f ör b r uk n i n g o c h k ör f ör l o p p . -_.--.._._ ._ -7..- I ---F.. ._.ø h G E T ÃG H E T is? 4 ''. nn rr;LK haWH?7: stant.

diagram skall avse, exempelvis dar hastigheten är

kon-kan valja hur stor andel av mätstrackon-kan, som ett Visst

I diagram 3 ges ett exempel på ovannamnda diagram. Man

(44)

Tabellerna innehåller mer information om

mätförhâllan-dena än diagrammen. Följande information anges för

varje tabell:

datum och tid för inpassage på mätsträckan,

o

o fordonsidentifikation och vikt,

0 vindstyrka och vindriktning,

o nederbörd, väglag, lufttemperatur, bränsletemperatur,

o vägnummer, från och till vissa A-punkter samt avstånd

mellan A-punkterna,

o antal stopp och total st0pptid,

medelförbrukning inkl förbrukning under stopp.

I tabell 1 ges ett exempel på ovannämnda tabell.

Tabell 1. Bränsleförbrukning och körförlOpp.

DAIUH: ?71021 PASSAGE71D: 0921 FORDON: CFMSO/ VOLVO

MH: 1517 tu VinosTYRKA: 0.0 Ms VHDHIKTMNG:

-NPDERBÖRD: ' VÄGLAG: TORâT VKGNUHHER: 1019

BRÄNSLETEMPERATUR: 250 LUFTTEHPERATUW: 10e FRÅN A86 TXLl A104

AVSTÃND: 3439 ANTAL STOPP: o srcdprxn: 0.00-9

HEDELiöRêRUKMNs: 0.94 ;JL/KM

.. _ g - - HAST FÖRBRUKNINS

XÖDOSBTION v i(rnu) A 7(ACC) -A T(R§T) ACC Kuba KÖRN STOPP 'HIS S M/SZ S HIS? S NOISE A'V/H VZ/M V3IH FFR (M CL/KH HL

Hun 13.6 2416.? 0.6 29.2 0,6 14,1 0.30 -0.031 0.039 13.68 195,1 3,6 0,'94. 0.0

1 0.0 c.o 0.0 0.0 0.0 « .0 0.00 c.r.nc. 0.000 0.00 0,0 0,0 emo om

2 O.L (.ü 0.3 u,u 6.0 8.6 0.00 0.60; 0.000 0.00 u,C 0.5 G.(P O,h

3 0.0 (_0 0.0 0.0 0.0 0.0 0.90 0.0Q0 ' 0.000 0.00 0.0 0.0 c,vn C_(

L C.L (.0 0.1 0.0 0.0 U.u 0.00 0.000 0.000 0.UU 0.C 6.0 C.CO 0.0

4 0.0 (.6 0.0 0.0 0.0 0.0 U.OC 0.00C 0,000 0.00 0.0 0.0 0.0n 0.0

TOTåL 13,6 ;45.7 0.5 29.4 0.6 14.3 0.30 -01031 0.030 15.88 19>.1 3.b 5.94, 0.0

Färden över mätsträckan indelas efter vilken köposition

provfordonet haft. För varje köposition redovisas i

ta-bellen följande:

medelfärdhastighet, färdtid,

2

ett medelvärde för accelerationer större än 0,3 m/s2 samt den tid accelerationen varit större än 0,3 m/s , motsvarande för retardationer, som för accelerationer, acceleration noise beräknat som

(45)

32

l 2 \ .I _

T .1 1 l l

d V 3 total färdtid i viss köposition och a. är

acce-lerationen eller retardationen under tiden i,

0 ett värde för beräkning av förbrukad energi för

acce-lerationer,

0 ett värde för beräkning av den rörelseenergi som

fri-görs och delvis ersätter motorn under retardation,

0 ett värde för beräkning av den energi som åtgår för

att kompensera provfordonets rullmotstånd,

0 ett värde för beräkning av den energi som åtgår för

att kompensera provfordonets luftmotstånd,

antal hastighetsändringar per körd sträckenhet, medelförbrukning under färd,

bränsleförbrukning under stopp.

För vidare information om databehandlingen, uppläggning, program 0 s v se bilaga 10.

Felanalys

Bensin

i 2 % för hela mätområdet, härvid förutsättes dock att

wdataloggern registrerat minst 300 pulser (l puls=300 cm3).

«ä9ssazêaê_äêäbrsraiagsa

över 2 ° 30 m blir ca 7-15

pulser. Felet beroende på (mn "sista" pulsen räknas

eller ej blir ca 7-14 % (se bränslediagrammen bilaga ll).

Vägsträckanl

Sträckan mellan två tillslag av väggivaren-mättes med

mått-band. Antal mätningar var 30 st. Härvid erhölls

Medelvärde: 31,7 m

Maxavvikelse: 0,3 m

Maxavvikelse i %: 0,95 %

Standardavvikelse: 0,06 m.

(46)

Medelvärdet visar god överensstämmelse med provet för olika slitlager.

Hastighet

Storleken av felet för den beräknade hastigheten beror

av felen för uppmätt tid och väg. Tidsupplösningen är

0,01 5 dvs det maximala tidfelet blir i 0,005 5. Det maximala felet för uppmätt väg är enlig ovan i 0,3 m. Ju högre hastighet -mindr ptid_(t) mellan två successiva

utskrifter - provfordonet kört med desto större blir det

maximala felet för,hastigheten. Felets storlek beskrivs

av följande uttryck

<31,7 i 0,3 _ 31,7

(t - 0,005

t ) ° 3'6 km/h

Bränsletemperatur

Mätningen av bränsletemperaturen ger noggrannheten

0,30C. De uppmätta värdena på bränsleförbrukning

korri-geras så att de motsvarar en förbrukning vid ZOOC.

Föl-jande formel används för volymskorrigeringen till ZOOC:

( [BZ-(T-20)-Dl]/D2) . vT

T = uppmätt bränsletemperatur

VT = uppmätt volym bränsle vid temperatur T D1 = 0,00080 kg/l och grad

Dz = 0,74 kg/l vid 20°c

beHSln

D1 = 0,00066 kg/l och grad

0 diesel

D2 = 0,84 kg/l vid 20 C

Det maximala felet för bränslevolymen som beror på fel i uppmätt bränsletemperatur blir då

(i 0,3-D1/D2) - VT

(47)

34

Resultat

Som ett tillämpningsexempel valdes att undersöka

bräns-leförbrukningen på skilda slitlager. De slitlager som

valdes var ny asfalt, asfalt, ytbehandling, oljegrus och grus (se tabell 2).

Tabell 2. De olika mätsträckorna.

Slitlager Väg Från Ajpunkt Till A-punkt Sträcka (m)

Grus 1019 A 103 A 86 2200 Oljegrus 609 A 84 A 7 6700 Ytbehandling 1050 A 94 A 85 6000 Asfalt 1050 A 35 A 94 6000 Ny asfalt E 4 A 114,0 A 119,0 11800

Ur bränslediagrammen (se bilaga 11) valdes delsträckor

där konstant hastighet hållits. Från dessa togs sedan

tabeller ut, där förbrukningen och hastigheten kunde

avläsas. Det bör observeras att de första diagrammen

har en annan tidsupplösning än de senare, 0,1 5

respek-tive 0,01 5. Detta har medfört att de första

diagram-men är "taggigare" än de senare (se bilaga 11).

Sträc-korna kördes i bägge riktningarna. Medelförbrukningen

och medelhastigheten framräknades för delsträckorna. Delsträckorna var identiskt lika i bägge riktningarna. Resultaten av mätningarna redovisas i tabell 3 och i

diagram 4. Hur stora skillnaderna blir mellan olika

slitlager och väglag beror av typ av provfordon. De

presenterade resultaten kan därför §1 generaliseras

utan kan endast ses som ett exempel för ett fordon.

Ut-rustningen ger dock även möjlighet till att bestämma

s k rullmotståndskoefficienter. Detta tillgår så att

man studerar retardationsförlopp för fritt rullande

fordon. Med hjälp av rullmotståndskoefficienter kan

(48)

effekten av slitlager och väglag på bränsleförbrukningen beräknas för godtyckligt fordon.

Tabell 3. Medelhastighet och medelförbrukning över de

olika delsträckorna.

Slitlager Sträcka Hastighet Bensinförbrukning

(m) (km/h) (l/mil)

Grus

1350

52'0

0'90

64,8 0,99 52,9 0,86 Oljegrus 3200 61,4 0,90 70,9 0,98 50,6 0,85 Ytbehandling 5200 72,4 0,97 88,7 l,l5 49,3 0,83 ,Asfalt 4800 70,9 0,95 88,6 1,14 70,2 0,91 Ny asfalt 6000 88,6 1,06 99,7 1,19 VTI MEDDELANDE 70

(49)

36 Bensinförbrukning 1,20 - //

9(- Grus

A

E! Oljegrus O *Ytbehandling _ -°':'_Asfa1t {/ [Ä Ny asfalt 1,10 ' 1,00 - *K/ 0,90 " EI 0,80 . Hastighet 1 a 1 | I I I i 1 r l 1 F F ' 48 56 64 72 80 88 96 (km/h)

Diagram 4. Bensinförbrukning som funktion av hastighet

på olika slitlager.

(50)

Enligt diagram 4 ser Vi att grusvägen har störst

bensin-förbrukning. Ytbehandlingen och oljegruset uppvisar

ungefär samma effekt på förbrukningen. Att notera är

att nylagd asfalt medför mindre bensinförbrukning än gammal asfalt.

Ytterligare mätningar gjordes för att undersöka

bensin-förbrukning på torr och våt vägbana. Som mätsträcka

an-vändes delsträckan med ny asfalt (se tabell 2).

Med våt vägbana menas här en vägbana under nederbörd.

Samma metodik användes som ovan.

Tabell 4. Medelhastighet och medelförbrukning på torr

och våt vägbana.

Vägbana Sträcka Hastighet Bensinförbrukning

(l/mil) 70,6 0,91 Torr 6000 88,6 1,06 99,7 1,19 71,8 0,98 Våt 6000 89,3 1,13 107,5 1,39

Bensinförbrukningen på våt vägbana är klart högre än på

torr vägbana (se diagram 5).

(51)

38 Bensinförbrukning

(l/mil)

/

.4 1,308 §4 torr vägbana A våt vägbana 1,20_ *:

<1

1,10-96 1,00'

<1

/EF Hastighet 0:90 T 1 I , l 1 / l I I I I I l i I '

48

5(

647 . 72

80

88

96

104

. (km/h)

Diagram 5. Medelhastighet och medelförbrukning på torr

och våt vägbana. '

(52)

DISKUSSION

Enligt bränslediagrammen i bilaga ll framkommer hur re-lativt dålig upplösningen är för bränsleförbrukningen,

detta beroende på att för få pulser räknas över

mätdel-sträckan (60 m). Detta kan avhjälpas med att använda den

analoga signalen (se kapitel 2.3.4) eller att ändra flödesgivaren så att den registrerar mindre

volymsen-heter än cm3. I mätningarna som denna rapport beskrivit

har användningen av digitalsignalen varit acceptabel

p g a att mätsträckorna varit tillräckligt långa, så att tillräckligt många pulser har räknats.

Transport and Road Research Laboratory (ref (1)) har

tagit fram ett liknande mätsystem. Bilaga 12 visar

mät-systemet och resultatdiagrammen. I detta system har

även gasspjällsöppning och effektiva effektuttaget

re-gistrerats. Deras flödesgivare avger även en digital

signal på l puls/cm3, men i stället för att räkna antal pulser har de i stället mätt tiden mellan pulserna. Inom snar framtid kommer än fler variabler att behöva mätas samtidigt som bränsleförbrukning, exempelvis

bul-ler, avgaser, växellägen m m. För detta behövs nya

interface till Discan, därtill kan multiplexrar och di-gitalvoltmetrar tillkomma för registrering av analoga

signaler. Formatet på hålremsan måste ändras p g a de

nya variablerna. Antal tecken vid varje utskrift kommer

att bli så många att remsstansen inte hinner att skriva ut all information tills nästa utskrift (vid exempelvis

hög hastighet). För att klara detta bör remsstansen

bytas ut mot en bandspelare.

(53)
(54)

L I T T E R A T U R R E F E R E N 8 E R

(1)

(4)

(5)

TRRL Laboratory Report 787F.1977_ An instrumen_

ted car to analyse energy consumption on the'

road

SWEMA Svenska Mätapparater F A B. Resistiva

Temperaturgivare.

PIERBURG LUFTFAHRTGERÄTE UNION G M B H

_ TPLUDurcnilusémessgerät TYP 106'

PIERBURG LUFTFAHRTGERÄTE UNION G M E H

Servo Controlled Flowmeter.

Technical Publication Nr B lOZ/E.

BIT SCANDINAVIA AB

Mätsystemet DISCAN.

(55)
(56)

I

ME

DD

EL

AN

DE

70

kLu.P..la|.|I|lo|IIl- -..lila:inatt nu. ( .u .. m a r. » 5 7 I. 3 m_ »L ;.._...M _ 1'lrll. -inl'b)10.lwllzl|l=:m!. N. m .. . han?? :...394: --.ibn . . .i . 0.0.4. HSWNWDDW. Hair: . L L111 . . . AFIANDri 6 .45.0 mun/-ne ,WCNWFP 30... .0 :66 N. i. mm ...i t.,U i. :b nu 4., mä "i i

i

Ä v-sUceu n . .i bln . Fc . :Infra »58.540

.D

_ _ o m mtbkrh øh. :350.119: I.--' . . . . q -. g -. . . b <o ». _--. 1-O * C * 1 M \ ;Wu

.yxa ...åkmh :: en .uu . 2: ..L.... ;liruåliililWiIÖFPFhkug

in." .-.I 11.1.l'ik l 9) x g

!i

4

<nánu4nznxn A . . . .4... X :nyu4r2941 Tairøn. .30 »3 0.0... :7.190505 ..0 ...x .NOBPD . . ...lCIlUCrH03X. XMKGOEDD t ,1041.0 KhP..r... 7., h; 7.54.21 _v .45V ?000: . 4...?

...a i...? Ci |7:11! .01... ut.. . .t lililnil 22'. ..1IÖ.-|

SsGD .W

-H.uwç:ww1sq. -é :nt 2.» rÅ. 2 ?F t? -g »u

-garnwm4ww.

etnxpz

45.100. :o

...I ..01 5,31- .lillzi ..0.1102630 (00.--..Ilclp nyttig*

1. i v kl.32.... .6.. 5,.a 'Illa-...2.1

i. .(.ll . ...4 .Ii ;zlir'llluliil i!? '..-1.l'vf'llf . f..-c||c. . . .4 0 . vi v. w .'Öll-|{'|le.

.

l |

in,... 1:00.0.0051

*il§111.1lat. .a ...7- ., .. ut...

Illa E-.Ili||.l.is i... . 0 l ..I

L'0...

OA?...II.I|...&.I....|01I...{!4:|C:..|1||0I 1...!!! |.ll0.1.1! |

|. '01.81.424 I

4.0....

4)v ...14" tal! ..1ll,li.. l||.1 .a..|0|vn.n:|.o .in 'I' -'.iiItlgi

.1... I. '. l! .ll.cl AL

...551 eran.. X.<80,IP (I'llgl .It'll-[If

J! Il!0Ill vina" Ice'I

I'| lill--ik . ....vPFu-/Llchwnñlrmlb (30. 754 .4C4rwnl .z si d 1( 8) Bi la ga 1

(57)

.3, .9.8. så .0.0. F :F .lrdhå :Sam | 1 .076 0.6 ...m .J i. h. EIZGIGdhzl U i 1' .0.0. a. .UUxA NB

Jo) . . .. .. . .. a _ .0 ;rr ns "A 2._ ; all. (I. - .. I /L. . HUR.: . .tmw.?lilw\ i :§4 .. . :l: 4 .E .. ...i

1 . nagrr dnr/nu Milla. .IT11 riva .Lu

.0 ._x' . ...1.9! V . I . :H . .7 F M . . s, .- 0 1.3.9 ?Eau . .är N låt. 3.. .å nu! 42. 4 . ... ,i . D 11'..- /a 0 .o I _ t 6:/ ._in.: (I o l. 4... am \ i.. . . 7' M m3 I. - ?I 1 in

Q

:

. m . LI . 1 All .\.|./ (4(00) r ä :5: 4 p amW rdå4. . WD 2 v 4... 1 d . ...xw

i i

_

B 5 a_ b ...0.1.2 n ...nu .o H ,ÄN/4 . L 4 . . ll... . . vill; . r .- 2.: nu a d . I.1\n o..i.|V.|' W IE...er . h .i - ...a a. .071: 00 . .P 4 n d OIOII. W. ..10 a m

J. .- U IL. OI' .r - Jm du!

o n U. J U . f . *Datan* . :0 ...lll *5.5.1.0 :I 5_ 0_ A._ dl" L ond. . .. ?min .. . . 1.... . . 4 . _- n 4 . -_ . .

D

_

_

m

m

_

. . . -v . ...LAL v?n .id 'Its ;. . . .vi 3 I 0 c. . . V . . r

w . clll.\.. . . : .J .2 .4. . J-. MHÅÃJÄU p 1 , . . . J

K.:

4

_

4

,

nu . - H 04.500_ . o. . . . - . .u . N 0 dl!! J) 3 " .li.

_ 4 O' Inllvll. .UI . vill. .IL : _ .

u. n. , u *WHYIIIJnT ;ÖIYÄ \\ 3 v ?av :M r. .0. a. I u. n.

. n ,. n g \ _* *nu H7?" .0. dJYF .43 . q. . . W i . OT). h. r A, 4. . 9 f. 4 km 7 J 4

5

.a 1...

_ F b _ _

01.3. . . ?av J..\. gb! .L. . 4. .D . r.' m .I N .O _ 1 L.. 0 .1. \.t.\ . hl Vokl'O Q .. . i: 3. i.. n. s.. .nu än .. . . '17.5% 7T I M ED D E LA N D E 70

(58)

3-1.- 3 LsQGmew .ÖQE . Udö _ .. .. .7 .1. W le. r . Ö . . . hp. * w . ,, 1 . ...FiJF-xm . a .,-|!!|., ...rt ./ . t 0 vxm.m..F!lb?HW m kr 2.:... .0) . till... A? L 05.110 L 3 . .. _gäåisrufp _ i... i.v 1. . rd & ll.. OI l| I' I. in sv 9 ru .| ll . .. 1 \..l n. mr .. V \ /8\ .. , .. IV \.. 53.:... a 1,...? o 0 g 3 k 1. a :Siw: h d . alu Ja) 7. M Q 07.3-. .l .l . '..le nu W B 8 7 » .ILL04 . 3 .H 3 er \. , a 14 _ (011%

4 : x. ...2 A .. x . . ii.. A I .. mm_ wild. :natwüuüxlêmü o .m a rn! V E .212%th

Y . \.I|H|I, vill.. :tiliktêiåf I|Hi;| m, .Jihäq w . i J 4) *4 l m

.lll-D. ?ii .q 50...:)?ilnill'9 0 ...Nu 9 1.107): 'b.\ 70

r a .. .. a. M. r 1. 33 ; . . |.. .1 i... i! 01,.. 5.111. 0 . J 7 . 4691:5423 0_ m JJ- MC u... . o. 3 V ...i . 2; nu m a ('17). |||||| . slit?) . (få, .5 9 r . c .. r ".thn L .. n Tsau 0. .man

4:ei;4jl7izlt5 r. ä. .t . . m 2. M a . Til.,r....pu:e{ o r.. .7va

- .\ , X X . .1. . . :tqu: 9 nl J

ii..

7...

;LW

2 \a N

o_ . w..

.

.

3

.i S. , . . JLQW---;. .>M+ fina. . ..-....q .2 a ...24.: . ma . O - __ . nur ir i. . V 45 W. _ '1.' Hål! 5 o _ . 0 mU . 0 h.vi , Orn- .. ...1.40 .. ?ramo _ r 0 c o.. .. _ 0 V. . . m .w . . . . 0 r ' \[ i .. 4 a.. « 0 M _. . . 7 W U q (tiil.-a . .m .c « .Ib n . m m .v : LG -53 . . w: . . w. r q .l n a. v w X 0 L :21... tillåtit?! ,. . en 'V43 0._5 _ i a . .ill . 14 i i 5.? L L! JE: i _ .2.1.1 :2. 4.. 91.6 :2.3 ll... . . . .I . . \.\ .4 .C _ .d 0._ . .N S _ .N * _ . q

\ .lill-r.. lin...l.Hlon. r... :2.1.4.1: '(0 of ;i -. 1.. 5.1.!! N ...IhI'oø ..11 . .2 Bil i: 0* . .

krig.. I u .v 4 H. . J lb 3 .5- N L j 9 V..., .5.47.

. , . .Malsåêiä . O vaqtlluø ...z . lir vi

. . _ . r MJ.T.FM .uddrw WJCJU. VJ.YmN m r 4.77 _0_ r .Mquth 3

_ .o 1:. af Su_ :. . ...VW 4523.3; J. mf rå* 51:.: : o. m. r. ndrrnuTL: 6 m ...4552.21 I. JH.: 1.:_ vi.. :

»m . _ . _ M . .i o .t . u. ...1 .1

-

a..

-

_ ...m .m .i _

.

.

_

.w r a v h p W. ., . 7 mb n. _. . .z . _ T. 9.

D . 4 n. Q . :ska: :MV www :ua ra :n :2 nn rn un .on i, .1. 2 c..

_ H TW 3 .H m... 0.0_ M. Tim. .i w_w.c.cd .

rI ..§J\\i;§.. \ _ ., Å \1 l|:l!slz.\_ \

. . s fallit, x .Irak

ini) . _,f Lifk rfl\fi\ flilfY§iik ri§§i$i1§w . rKJL ?I

ME D D EL A N DE .7 0

(59)

1..) 8 a/|\ 84 a ld .1.1 B S # 1 .g.,§t§.hnivê;;a1§iå!!åâsâ姧:é$ 14 .

4;;

2, m,

i. ,5 ;rn-.1302.1 ...65. ?217: 4.? ...0 .1.5. . AN IP!

dia-Li_ij JMJHL du.: UrihuEüFZH

.rr .fr | 4._11 P 2. minut.: Mår. tå,..|!lu.oarç.._ . ...221 M 0 . .u

FL+H'

m

,T

, trN a. . L.. . . _ .k man. ?årlijiaiw1.:... AW 0. .M r UU.) ur Vä n M 0 .. r . M" o :4 9 mn o q 7 .9 5 1 m.. 0 r a 1 : :mic: 1rd... rät. ku? . v6. . . s 'V Tilt... $ ...till . Rik .I- = 0 .. .9 .. . m h . : 0 . . M. r Ir Ju.: Väln ML G. w 3 1.5.... . 2 m: ...§20 v.74 Ju) ?AHL . än .Bm .. . .rivna Gärna.: !I - a V W; mv. 00.). ?1.1.1. . OO) s 0.0) dl .UH #14531.. .l *0 H .. .J 50 'H lr..üM:r.. . Huv N_ 40 Mm V.. N_ ao nu nu. II dm (n. .Ju w. ok du JM M. 3h Vu JA; 11411. . |L M .620 S 2 2 i- 2 t r u

fwmgz--

,e

.r

ON

w

, M G. 3 E 4... Irina.: . r t M N G 44 .0 . G

I!! Svit- . . r \ 0.øl. .-. .lus . Jil.

va. 13. n M E U .M du m m. 2.1.1._- .

Säråw.

4.

3 L

r

o . .vw

r

H

2

nu 3.

I'll. s 1 vi . 1.. m. ,. . 74 : VMM .Ia m. _møm _.u ...3.0 m . i*|..llll(|ii)...:. iii. w 5.:? ...Mattiaifaå s. WIN w 15m: . in." 5:

a

.7.

m.

. .å .

.

I

N

. 0 .N . ha

2 c. ...1.9 .I IEI... ...01- .9.5.2. (...302: vi...i1a. ..i.§a.t 135:.. .32 1 . HH)

> m ..

kr» 1 t. 95011$åuwa

(60)

-_«MW- m .L | 4 1' m

'35 '35 l l DG C (0 L .å 0. F). rl A [5 13 ' V Lo; . I" . 0 t u. Wu_..ø -e 1' 3'

DI

ME

DD

EL

AN

DE

70

i

- w. ....-_. .p

i

0

t

(I l:|5 pc HS H' 01_ L o x? N ] 3 m i 6. T : T _ -i '-1 é J' mn Vi r: »3 ... U'x J -i ' \ i 4- L- -_L_ I _ '2, l, _. ?Lau 5 * . ...--u J _ l.. 0' ' L L331 mg; . ca ae +454* -z . a IS H 40 - . - _ T , *

3. of , a 3 _; q 1-* . .---y .----. 5.'..*...'_,1'e.w _" _'u ' __QJ3___§w_L. á 'u n :o 2,'

30m,« w-_ '

1

.. ..._11 E II

Vem . :( 1399 I:) 3 - +13 m . ' .

'

:+2.

ü;_EDS 3

I I T* M '*

T

'

l1_J? EEDP E:MJ

. .«<w

7 L

LW_D

'13 11 |; F? p ,Y ti EL

ma

ha 3

:. Kr 'FD-w -* ' ' W r t ' { u ... __ mmm 26:a

D'

6

W

m m 6

*2312.1* FAS.. Vwaf'* r-Lu

3 U4 2. ..._..<. __._ ...HÅ.51 ISa

4, W Raa :ti-r LJ 61'; T :CA-Mini T'

En W om »- H". I I . V / I -r »4... | 8' q r

n

, .-.

*Q1**-v-"-*--.

'Ta _ Faunu;m._;_.-Öl. 'p /Gü IUletaçg *"w-ww- to 1..., C. un _ 3 I; ,. r-rv--wlørn,_.c.--,__. nI x a. ...uu ' m. n rs. ä 9 : var 1 -- -rø-__._ M __._ ,Ä

i) v. .E/:l(.':â:i.':CKn råvkglroRH T.'o-us.&a..oc.u'c.. Il

It ' -x _ - ...m

51. »Am-.._.._...._._ CV'TQOW :(1 H \./- ' . '

M_

puh). 104 'UC-IMS'T\ TM'TE'?" 00- 3 _75. 5 .nr- Ir U1

,.n B i l a g a 1

8101

5(8

)

(61)

;IQJTUBL176 _ 190' llbjzlksp.

1!!!

!

II

.

!

n I ' -1 I» .+ø-.Wh- ana." - 0-0.... _j_ T X i e _ L; ,13 in; 2415 la. , _ - 13 N 5 (L | '4 - _ N _. _ 4A ' IL . a u-_ -. . . w-_ . -35 l 05 04 ? T T M wn n wr n m n p 7 n 7 ; :i CA _. , V i ' 95 nr RF Db De 0 m. 0:. ' cc' 0 h' CG' 6 m' '36 GC '3-4' '3" 36 *'46 Fk- Fk . MSD @ po !H 4 Iw$yl I 3 5 Ao ;Q '3 .nxçihwy3§42. _

Å' Ä _ ' *qwsao - .na äwsqo Ba ' ?Hgüå a

I; ;5 l] lq |13 117- W 1. v , l? [5 E "3 in N 2_ - H 1_ .1. *[15 I; In; A ||3 '12_ l Kz. f A L* '1 l - ' . v' . 3' duP1 04 . . ,i DH 2. V A$ ' Hwäx i- 3 T 5 Ca H "4 3 q 5 1' '° Aq 3 45 .6 .ä 13 . '° 9 A3 <5 o q :3 H lo 9

i;

-

C3 ( J M .. Marian: RW'GÄF 3xrrh 9 ' ' ' 'I .ø- 'nt-w- w--ø*'1 ° U....wv. V H 5 '9 I . oo .. q.. ;3 3 D ._ _ , ?wav ,3 i . 2. ;H , . i s v 04 0/ -9 h "" "" l 6 . f.,"T W __ n i ' '51] _ .ä .. _N 6 ' v . ...MM ur.-., '9.,4 .'.5 Å ' |W J .-u A . ... ...- amg H 4 :WDMJL.-uWHM. H V VQC C ' '1* www b.. fw-.." D 3 a ?J _... -_w-_.. nn-_v.44-l 1 1a : .han* 04:01 *v*

2 g /. www *nu-www' »tmw m-*u'ww hdd-mt.. A .ow-w--mh-"mnn--naww

\_ 2-V, 1- lFranw*4n quality 75A ' nu , n * ' 5k a n . . . cr .-. .. -4 . . -u. Bi la ga 1

si

d"

6(

8)

I :4:: C04 Kavaomgc: _ IL 4 . ' Hex A i .

1751 Måco'us-r :TU'TQT coq (a HS

(62)

I ül a g i j M. H FWuT...u..._.n....__,_ iii : m_ X9, .

,m

7...

i

.

d . iS \# .7 L.. . G .9-1.5032 .azv ., .H 1:. , , ,z. T \ //

.

in. ...Idh 44 . . . . _ iráuiü ...iornQ. r_ . 1... . 1.4 .. . 6 .a r_ ...TIS L m.. i S A I 4% Q_ :1 M_ 9% 1 L 4 .L .um H G. H . . 1... r 2 :. M.. .V 3. m. r o. : 2 n e. ämwü -. 1_ ._ . d .... T. .1 N. 2 o . . .n J m r. : a . . , , ä .å .ä av .nu Mu Mu .ä .0 .e .o .5 nu q .Rika . .520 . . ,V .z . ;w m Å. "I M E D D E L A N D E -w 7 0. L.

(63)

.6.15 .12..!.|\4 ...i .44 v ...Q 4% .2 :S 2 a .4 1. . :ut' .

ZT

løM

ED

DE

LA

ND

E

70

.2132 L 0" NGF N. ä Ng Pump N J -? ø i 3 0 : 3 0 0 2 Ja .Wu-|

M

Fr : 1 1 3 :3 ,1 01 "i 3' 0 lt ü 0.3!.isqaxvubx m D N: ñw... (ha. . U m .m .M .4 ...2.9 alcVini .. 1. F1...l »vin 0 WMIL. Gräv. .NR 3 ID

.Ilska UL <nb .HB . ...52.11 i» . 90.5:0 q gilt... (on

0. 1 -Ihka mL NI « r | |. I.. 3' vid? A

| i'QÅ. á ...XL ?1 (Wi-h. ?lvflluilatllill .I r i . . V . ut : . av . Lun! p : L _ L <4 . .4 c - r...? m 1 .a 1 I 5..-.-. i.13...! H.: Ha ;1 :m9 . .ma u" NF k »J J -w G ' m i n ä m d e n 1 C P Q, vil-21.1.1L *i rWrmllelsncav

mg..4;

?.033:LM..

;

.;:».<np .

13:-:1

M

.

5;.

»p F I.. _ å. . u I'|.||.. I i . i av (F . av L. L :5 Millard. HN s | P üth? så % 1° " O vin|ilonili|.i nl.wvi . 4 r. .0117111 c..

:I .A . .Li .Ål mn

kkwts;.nzc

,F

.

_ .

A

_4 7.

vi- gå . . It... i .lvl-'gett . . . .A . . . Jul i få... _ . 1 3 2.. ... -Il S .. .e _ ?5 ...1134511 : .

.gibt ...ritatsl,'10. .allleL

. 4 N Fifi.. i..$!:!ll i.: v.v.U.:.J-|L.I .5:1 2.9!- .ÖV/SIX . 6. 1! ll :33 z . 4! säul. i. .s .s

\ .-.cuilxu . Jag i 0 u Hua ?Fanø

nu

J

nam : 0

1* .p 3 DIAáHHo

WU .

sår....i

1.... torv!!! l ITLA 11:15...

,JM\.3_LuCFw03Ã. .AñXüODPOsronnn HI A r k ru. . .b a 4,. . Bi la ga 1

si

d

8(

8)

I _mw AU 742m a m , w whN r\\\nwnra?bxwg\m.m\ç narmahf :00.ñ. .- _

(64)

sid 1(1)

Bilaga 2

PMM

:57:70 Intersil IM cpg Kreta: .-.c-...Juno ..-0.-m-...b- 4_ __.

1

Data Output 05...*

.-M 55:9 PROGRA.-M.-MING 'TRUTH TABLE

_.

W

_

.__.

...0.5- ...0-...4-

-..oo-.-(i

Address Input Pin Numbers Pin Numbers

Addr es 3 C ade Bit number

'Address A1 A0 numbér

A2

A3

(65)
(66)

_<eH

.l'i' ...1 dl 71.3... :c ...1.:\

.memamunnuujIULUuu

,1... 0 .L 0

04

o

au

all;

WIIJÅ

...JVM _ 0 lr 00.. M 0 O O 0 _nu 'Flo O .5 9 9 9 9 , 9" cm W HHHU .4 .V 4 4 4 4 4 4 4 .41 . IIJ|I| 7 of 7 ._l 7 7 .I 7 7 . »J 1. U D D 0. U _ nu _h0123 0 o o o o o o 0 1111 F.. o 4 N m a mämu. m q ?www 9 moon . . 9xYFu .. m n. m0 0.33

04 ha Un düMEde mnwmnd ucä munjcnm umü nämncmnnv

om 4 ch \mm < Hmadmw _

n g ?IN

a

omNHHHmnow mnon mg mcm wow cv. mmdemU ha mcm Pom av

m. bcmmmam A ;IN Aqmmn<müjmwnnwm J mgv manmuwunjd 401mm

w >cmmmnm 400 WIN mammd<mwjm4nnwm m n mv mnnmnwunjn »010m

1 - . . lb

b

>cmmm3m do XIN m_mmn<awnctunrw m n mv mammuwunnn ac m

m

>cmmmnu

A WIN mammn<müjmwnnwm m . mv mnnmnHH03n400|om

_ 1 : . . .i IN

m

>cmmm3m »00 in ^,mmn<mdjmwnnwm m n NV mnnmuwpnan »0 m

q >cmmm3m A0 IN ndwmd<mdjmwnnwm m " NV mnnmvwwnjd »014m

m

>cmmm3m

g IN Adwmn<mäjmwnnwm m n NV manmnwwnjn Q m

m mzo a 0 <0Hd .EMUUMHPZUW go

mwaa Ja can »w mcm vom a.

40 m

Anm» ijwUmHWHmu gg mcm Hon av

bcmmmnm 0.4 IN mammd<mä3mwnnwm m " mv mndeHHnjd

01mmduon ha» mcm Pom ;V (CO 0 + m (UHÖ

mimmdwmn mgm mcm vom »V Aumw ijwnmnwwmu gm mcm vom OV

(67)
(68)

'L ?1- (á, .) C:

w. Ä

S

__

\o

Néd/bi NS

' x

Q

2??

52 'Du .. ,u __ (sz/uS--á/vf Nea/bt NS O-S/ .( 23 / ba kr ;

°' (VM/th: -

/v bo//zá NS

.+2

7

a- \ d'CS/LSi NS:

, _ szxbt NS t/ ,4/ rg / ø/ d )

rå.

.-n'z'zmgus .

71 /5 m a r ) . Åo / a / :W ig an / h :7 : 'O V-2] o |'w-q.\___ ____.__

(69)

..., ...u...Nm .um....M. . ...4... . -((5 6' r* ' m _ ' -- §- . '°

/V/á //né M?

'

.

0:55/sz N

'A 4-i?? 0' 55/75

:2;

\

c/ 2377.51 NS

,ru/:5277:5 /VJ' \

d sA i! ' v 2 AI'-1' vi-5 . . ' , §1 3 J '1. k. ,

?a

lm

78

/9

4e

r

74

»4

(f

räm

re

7

0"

M

å

5,

04

-3

/

.E i-*4 3%

(70)

i

l "/2/ . nr ' oüt' [då] m 4 '1" *O'd'v'r 1170101 F_ n/r nu; å' .

SI ED DE LA ND 70 'I / 1- H Hoçcr' 0 \) ?mur ;än/0:7 U 4 v «Q«?Ã'I'c° /41. M c?) zur 12.412/ r 3' I 7" - .2 7 fl

rv

bo

;JM

/;2

,

NS

°°

M:

b/

Ms*

;vw/ ;6 é NJ *

\ s

0 .

d Q S áS á Bi la ga 4

si

d

3(3

)

42 51 65 5 M5 N ,-J

/váO

/áá

A8'

//4 '20 //7 'á N [ wc M i NS * N áO / / n â M : .J a

L.. (A ' r., I (' mat/;M 0,0%]sz

+i4

_

_

.

.

.

,.

*37

(24* i .l .

(71)
(72)

0

'+5ij

30L7:

?Tj/V køáv/VKX 31/ êW+ÅLâI \ \ '

M

[3 ---j

23

2,.

U

43

I

75'

25

35

45

03-131

§13:

3? ---a

4?

_h_ '30 20 ---4 . §\ 20 ---u§ 40 * c: ..._.__.4,

75,__4

22-__4;

6571

4

/

15'

,

A,

N

05 # 5

*(11

{42

MEDDELANDE 7 O

+5V ?är

. knapp/codmhj

*<m

45,_ I I 44 \ r--J/.ZL :' Lat

51/

(73)

TI MEDDELANDE 70

73/4/ áEA/*f :tes/aiwrza/sz» ;52- D. Bilaga 5

sid 2(2), /

V

W.

'

. 7.1/

\ samma. 452:;

1'i to /3 j! T ' Disc/g;va

55W *oáwñ

?7 »---<

90 -

s

134/

vå/L'/ samt-Mät

43,,

l

s; 35"

52 --- 3

§3 mr Q 2 'é3 ---+L .32 m" ?3 M5 82

8.3

622 --M

-

C34?

. '53 1,. Z 2 574 ---*

55'

W

71' 4. i? ...u-nur) 8:; g: AJ.: (_ 3?

"

675*

WC m

552 W

52

_GL/9

é? ?á

._/72 ----a

86 ' ' " j

r 40

37

% -°

'

f

C??

*

-_L 4/

- 5? ---r

56]

M ---A'

5? 5 ' . ?37 W' ' ;z 82? m,

'-837

?8 h

a

4-342

L

Q? -

x. 43

. á'o

FOL_ 2 ,'

.40

51

af *931%

?0

67

i

52

?Dåligt i v __1 5

----<>-.-Q1 w

62 ---<

73

5? -W

55--4r

_;

.../ qz

33

1

99-...

4,; ---a

54--Cb'

*

XL ---'<

?5

M; o--wm

57-*

Q4

g: _--ç

;1,

----

m ----« av* ---- I

/3 ---A

59

(44*

qywn' M 7;?7 I / I'

2 W :i ?5" 1 2

:tf

q? 1 ? L . 'rä

gg ---=

23

*al/4:

O, A__J \4*Öl

(74)

/üøc/

7.

Väg 01/5 ;LJ/?d

-

2. 0

1D.

5 råa/'f m3/ 5%/7/á Sila'zvna/g_

; 3

3.

SrLop/o W/ 5//Z/45/4'p/ g/c_

79

4.

Å-páwéf

.7

76

5_

- -

2

77

6

- "

3

7 c?

2

- e '

9

:2 <2

5'

-I'-

i?

<? c9

?L

-' '

<6

<9 /'

/0.

-N -

;7

6) 2.

/ /.

""'

4?

.9:5

Lz,

0 4' K o" (värd-é Cordon)

6 C,

/ 3.

I

-0 -

3 o

./ 6'

2.

-"-'

6 57

/ 57.

3

-"'-

.

é;<?

,rg

6

M-

'

>

69

I 3.

><§/

-'-

>

6 c?

1/ áñ

CDnn>Å2§1017§7$LS745vbzlV

65.5

/ 9.

OW/Ccå'nvmys :Ae/24

'

6 F

1 0,

F5/

_

75*

E MEDDELANDE 70

(75)

Figure

Figur 1. Mätsystemet.
Figur 2. Mätgivaren.
Figur 3. Mätprincip för PLU typ 106.
Figur 4. Blockdiagram över PLU typ 106.
+7

References

Related documents

Tåget kommer till Stockholms central och kör vidare 06.30 mot Norrköping via Stockholm södra och då tas ytterligare en passageavgift ut (Stockholms central–Stockholm södra)..

ida_itemname plottime ida_username. ida_itemname

ida_itemname plottime ida_username. ida_itemname

Keywords: First-passage percolation, noise sensitivity, continuum percola- tion, Gilbert model, limit theorems, shape theorem, stopped random walks, large deviations,

The project uses hardware and software to simulate the signals that the relays, which are connected to the track, get when a train is passing the level crossing.. This simulation

Samt att för den som inte aktivt besöker kyrkan kan bero på bland annat tidsbrist eftersom i många hushåll måste båda parterna arbeta: Många framförallt kvinnor har

The oppositional duality between sea and lagoon could, however, in the case of Janet Frame, be said to reflect not only the duality between English literature/centre/empire/

The project PASSAge focuses on ensuring the mobility for elderly people by ex- tending existing mobility means with user oriented components.. Barrier-free access and usage of