Språkstörningars påverkan på matematiklärandet

NATURVETENSKAP– MATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i matematik

15 högskolepoäng, grundnivå

Språkstörningars påverkan på

matematiklärandet

The Impact of Language Impairment on

Mathematics Learning

Rasha Alsaadi

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs F-3, 240 högskolepoäng

Självständigt arbete i fördjupningsämnet, 15 högskolepoäng

Handledare: David Örbring 2020-01-14

Examinator: Helen Hasslöf Handledare: David Örbring

Förord

Följande kunskapsöversikt är skriven inom ramen för kursen Självständigt arbete på grundnivå (SAG) under höstterminen 2019. Kunskapsöversikten, som är en del av Malmö universitets grundlärarutbildning, är skriven individuellt och inom fördjupningsämnet matematik och lärande.

Sammandrag

Följande kunskapsöversikt är skriven i syfte att undersöka inom vilka matematiska områden som elever med språkstörning (SLI) påverkas av sin diagnos i det tidiga matematiklärandet. Även ifall språksvårigheterna begränsar deras utveckling i matematik i jämförelse med elever utan språkstörning. För att undersöka detta har följande frågeställningar utformats: Inom vilka matematiska områden påverkas elever med språkstörningars lärande? samt Hur beskrivs elever med språkstörningars matematiklärande i jämförelse med deras kamrater utan språkstörning? Metoden för kunskapsöversikten tog sin utgångspunkt i en sökprocess av tidigare sammanställd forskning. Sökprocessen resulterade i sex vetenskapliga artiklar vars innehåll representerade frågeställningarna. Resultatet visade att elever med språkstörning, i jämförelse med diverse grupper, mer eller mindre påverkades inom alla matematikområden, med få undantag. Slutsatsen som drogs var att det främst var inom övergripande områden som exempelvis aritmetik som SLI eleverna påverkades, men även inom specifika områden som addition. Även att det språktunga materialet var mer svårhanterligt för SLI eleverna.

Innehållsförteckning

1. Inledning och bakgrund ... 5

1.2 Definition av språkstörning ...5 2. Syfte ... 7 2.1 Frågeställningar ...7 3. Metod ... 8 3.1 Urvalskriterier ...8 3.2 Sökprocess ...8 3.3 Metoddiskussion ...9 4. Resultat ... 11

4.1 Språkstörningars påverkan på elevers matematiklärande ... 11

5. Slutsats och diskussion ... 14

5.1 Språkstörningar och matematisk kompetens ... 14

5.2 Går det att kompensera för språkstörningar? ... 15

5.3 Påverkan på min framtida yrkesprofession ... 17

5.4 Vidare forskning ... 17

5.5 Brister i arbetet ... 18

1. Inledning och bakgrund

Matematikundervisning är starkt kopplat till språk och läsförståelse, vilket enligt Mainela-Arnold et al. (2011) är en av de bristande faktorerna hos SLI elever. Mina erfarenheter under min verksamhetsförlagda utbildning väckte ett intresse som fick mig att vilja undersöka hur språkstörningsdiagnosen påverkar elever i matematiklärandet. Det jag huvudsakligen vill undersöka är inom vilka områden i matematiken som SLI elever visar brister. Utifrån egna observationer är min hypotes att det krävs en viss språklig förståelse för att SLI elever ska kunna förstå och lösa matematikuppgifter. I läroplanens syfte betonas vikten av att ge eleverna rätt förutsättningar för att de ska få möjligheten till att utveckla sina förmågor i matematikämnet (Skolverket, 2019). Med detta i åtanke har jag valt att undersöka hur språkstörningar påverkar matematikförmågan i det tidiga matematiklärandet.

Under mina två senaste verksamhetsförlagda utbildningsperioder har jag följt två klasser. På grund av sjukskrivningar och dylikt gick eleverna miste om en stor del av matematikundervisningen. Jag upptäckte efter en kort tid att ett fåtal av eleverna hade svårigheter med matematiken och antog att det var en följd av bristande undervisning. Det var speciellt två elever vars matematikförståelse var bristande som fångade mitt intresse. Efter diskussioner med min handledare fick jag reda på att båda eleverna hade diagnosen språkstörning. Till en början förstod jag inte fullständigt varför eleverna upplevde svårigheter med matematiken, då jag inte hade tillräckligt mycket kunskap om begreppet språkstörning. Efter ytterligare diskussioner med handledaren förstod jag hur diagnosen kan uttrycka sig och förstod så småningom vad som krävdes för att ge eleven rätt förutsättningar för sitt fortsatta lärande.

1.2 Definition av språkstörning

Definitionen av begreppet språkstörning i denna kunskapsöversikt är de elever som har fått diagnosen språkstörning. Detta innefattar språkstörning av olika slag, vare sig det är generell, specifik eller kombinerad språkstörning.

Specialpedagogiska myndigheten (2019) menar att diagnosen språkstörning innebär att den drabbade upplever svårigheter i produktion och förståelse av talat språk. Diagnosen kan bidra till avvikande uttal och grammatik, ett begränsat ordförråd samt nedsatt ord- och

meningsförståelse. I kunskapsöversikten förekommer en ämnesrelaterad förkortning, SLI, som representerar elever som inte har diagnosen språkstörning.

2. Syfte

Den språkliga förmågan är ett verktyg som elever behöver ha med sig för att maximera matematiklärandet (Mainela-Arnold et al., 2011). Elevers förmågor i matematiken kan påverkas av språkstörningar då det krävs en viss nivå av språkförståelse för att självständigt kunna lösa matematikproblem. Syftet med följande kunskapsöversikt är att granska och undersöka inom vilka områden som SLI elever påverkas av diagnosen i det tidiga matematiklärandet samt om deras språksvårigheter begränsar deras utveckling i matematik jämfört med elever utan diagnosen språkstörning.

2.1 Frågeställningar

För att bemöta mitt syfte har jag utformat följande frågeställningar:

- Inom vilka matematiska områden får språkstörningar speciell betydelse för elevers lärande?

- Hur beskrivs matematiklärandet för elever med språkstörningar jämfört med elever utan språkstörningar?

3. Metod

I följande avsnitt beskrivs metoden för forskningssökningen. Inledningsvis redogörs för urvalskriterierna som valts för att begränsa resultatet. Syftet för val av metoder motiveras samt beskrivs. Sedan följer en beskrivning av sökprocessen och slutligen förs en metoddiskussion om eventuella brister i sökningen.

3.1 Urvalskriterier

Kunskapsöversikten undersöker elevers tidiga matematiklärande i årskurs F-3, därav har resultaten begränsat till ett åldersspann på fem till tio år. Ett annat kriterium jag valde var att sökprocessen mestadels skulle ske på engelska för att få ett internationellt perspektiv och bredda sökträffarna. Eftersom internationell forskning skrivs på engelska, underlättas sökprocessen av engelska nyckelord. Därmed valet av de engelska nyckelorden: ”Language impairment” och mathematics valdes. Även om forskningen jag har tagit del av är skriven på engelska, prövades sökorden i den svenska databasen SwePub med syfte att få ett nationellt perspektiv. Ännu ett kriterium jag valde var att de vetenskapliga artiklarna var peer reviewed eftersom det säkerställer att informationen är granskad av legitima forskare innan publicering. I sökprocessen blev det påtagligt att alla artiklar inte var tillgängliga i full text. Enligt Malmö Universitets bibliotek skulle beställningsprocessen för artiklarna ta flera veckor. Eftersom det fanns en tidsbrist, valdes dessa artiklar bort. Detta kan ha resulterat i att relevanta artiklar förbisetts. Ytterligare ett kriterium var att forskning äldre än tjugo år inte skulle behandlas då den inte var aktuell. Forskningen som är inom ramen för de senaste tjugo åren är mer aktuell än den som gjordes för mer än tjugo år sen eftersom ny forskning kring språkstörningsdiagnosen och dess innebörd har trätt fram med åren. Den senare forskningen visar sig även vara mer aktuell eftersom den grundar sig i äldre forskning.

3.2 Sökprocess

Sökprocessen tog sin utgångspunkt i frågeställningarna och dess nyckelord. Genom att fylla i mallen försedd av Malmö universitets bibliotek valdes sökorden; språkstörning; matematik som översattes till; Language impairment; mathematics. Syftet med sökprocessen var att finna relevant forskning som belyste undersökningen utifrån frågeställningarna. Därför tog sökningarna start i databasen ERIC by EBSCO. Detta var ett medvetet val då databasen

används av forskare i hela världen. Sökorden som användes kombinerades med de booleska sökorden ”AND” samt ”OR” med syfte att öka sökresultaten. Sökprocessen påbörjades med att sökorden ”language impairment” AND mathematics AND ”problem solving” användes i databasen, vilket resulterade i sju sökträffar varav endast en var peer reviewed samt tillgänglig i fulltext. Sökorden var således för begränsade. Detta ledde till att sökorden ändrades till endast ”language impairment” AND mathematics. Resultatet visade sextioåtta sökträffar varav tjugoett var peer reviewed samt tillgängliga i fulltext. Sökorden "language impairment" OR "language disorder" OR "specific language impairment" AND mathematics provades för att bredda sökningarna, men visade samma resultat. Både titlar och abstracts lästes igenom på alla tjugoett artiklar som hittades. Av dem valdes sex artiklar ut som var relevanta för syfte och frågeställningar. I sökprocessen blev det tydligt att många forskningsartiklar om språkstörning inte var skrivna ur ett matematiskt perspektiv. Av den anledningen blev det viktigt att jag noggrant läste artiklarnas abstract och i syftet av artikeln hittade en matematisk koppling. Flera av artiklarna hade inte en matematisk utgångspunkt, även om matematik var ett av nyckelorden.

Sökningen fortsatte i databasen ERC (Education Research Complete) med sökorden ”language impairment” AND mathematics. Sökningen gav sextiotre träffar, som reducerades till trettiofem utifrån markeringarna “peer reviewed” och “full text”. Ur sökningen kunde fem artiklar utses utifrån syfte, frågeställningar samt urvalskriterier. Fyra av de fem artiklarna som hittades i databasen ERC, hittades även i databasen ERIC och var redan valda. I databasen ERC hittades således en artikel.

Slutligen användes databasen SwePub med syfte att få ett nationellt perspektiv. Sökordet som användes var språkstörning, som gav trettionio träffar varav noll var relevanta utifrån urvalskriterierna.

3.3 Metoddiskussion

Under sökningens gång uppstod flera funderingar om eventuella brister som kan ha skett under processen. Ett av dessa var att urvalskriterierna kan ha varit anledningen till att en del artiklar gåtts miste om. Bland annat kriteriet att endast använda artiklar som är ”peer reviewed” kan ha lett till att en del forskning inte kommit med. Med detta i åtanke valde jag att ändå markera alternativet ”peer reviewed” eftersom jag anser det vara viktigt att forskningen jag tar del av och förmedlar i kunskapsöversikten är korrekt granskad av forskare. I databaserna fanns flera artiklar utan en matematisk utgångspunkt, även om

matematik var ett av nyckelorden. Det kan ha berott på att ordet matematik nämnts ett fåtal gånger eller att skribenterna i sin slutsats använt begreppet matematik. Ett annat kriterium jag valde var att markera alternativet ”full text”. Som nämnt ovan menade biblioteket att beställningen av forskningsartiklarna skulle dröja några veckor. Även om det skulle betyda att en del intressanta och relevanta artiklar skulle förbises, var detta inte ett alternativ eftersom det fanns en tidsbegränsning.

I sökprocessen växte intresset av svenskskriven forskning fram. Dels för att underlätta granskningen, då det finns risk att kontexterna i de engelskskrivna artiklarna misstolkas eftersom engelska inte är mitt förstaspråk och dels för att få ett nationellt perspektiv i kunskapsöversikten. Sökningen i databasen SwePub gav inga träffar som var relevanta utifrån frågeställningarna och urvalskriterierna. Det kan ha berott på begränsningar i mängden forskning skriven på svenska.

4. Resultat

Utifrån studierna, som ligger till grund för kunskapsöversikten, kommer jag i detta avsnitt att redogöra för resultatet. Resultatet presenteras utifrån frågeställningarna. Där förekommer både SLI elevers prestationer samt jämförelser med andra elevgrupper.

4.1 Språkstörningars påverkan på elevers matematiklärande

Flera studier visar att SLI elever har bristande förmågor inom diverse områden inom matematiken (Mainela-Arnold et al. 2011; Alt et al. 2014; Nys et al. 2013; Koponen 2006; Arvedson 2002; Donlan 2006).

Mainela-Arnolds et al. (2011) studie resulterade i upptäckten att SLI elever visar förseningar i utvecklingen av de matematiska förmågorna i jämförelse med typiskt utvecklade elever. I området aritmetik (kardinaltalsprincipen) menar Mainela-Arnold et al. (2011) att SLI elever använde mindre utvecklade strategier än sina typiskt utvecklade kamrater. Bristerna som SLI eleverna visade i lösandet av aritmetiska problem var bland annat att de inte uppfattat kardinaltalsprincipen och därmed räknade alla tal snarare än att börja med det största talet och sedan räkna vidare, som de typiskt utvecklade eleverna gjorde (Mainela-Arnold et al. 2011). Ett annat område där Mainela-Arnold et al. (2011) fann att SLI elever visade bristande förmågor var inom sekvensräkning (principen om tals stabila ordning) där räkneorden hade fel placering. Samma elever undersöktes två år senare och hade samma problem med sekvensräkningen. Liknande resultat fanns av Nys et al. (2013) som lyfter att SLI elever, i jämförelse med åldersmatchande elever, upplevde svårigheter med att räkna uppåt från ett givet tal och baklängesräkning. Även Donlan et al. (2006) menar att SLI elever visade brister inom sekvensräkning och baklängesräkning.

Enligt Mainela-Arnold et al. (2011) behöver SLI elever inte vara mindre utvecklade inom alla matematikområden. Studien som utfördes visade att SLI elevers ett-till-ett förmåga samt förmåga att jämföra storlekar på objekt låg i nivå med kamraterna i typisk utveckling (Mainela-Arnold et al. 2011). Studien som Nys et al. (2013) utförde visade liknande resultat, att SLI eleverna uppfattade ett-till-ett principen lika väl som de åldersmatchande eleverna. Trots att utförandet av uppgifterna dröjde för SLI eleverna var resultaten korrekta (Mainela-Arnold et al., 2014; Nys et al., 2013). Till skillnad från Mainela-(Mainela-Arnold et al. (2011) samt Nys et al. (2013) studier, visade Tijs et al. (2012) studie att SLI elevers resultat var lägre inom alla

matematikområden som undersöktes i jämförelse med eleverna med normal språklig förmåga.

Enligt Alt et al. (2014) är SLI elever i riskzonen för att utveckla svårigheter inom matematiklärandet. Alt et al. (2014) hävdar att SLI elever behöver lämpliga instruktioner för att undvika språkliga missförstånd. Fortsättningsvis menar författarna att SLI elever behöver ett förtydligande av ämnesspecifika ord som exempelvis dividera eftersom missförstånd av begreppet kan leda till felaktiga svar. I jämförelse med de typiskt utvecklade eleverna visade SLI eleverna ofullständiga förmågor i mönsteruppgifter, uppgifter innehållande språktunga beskrivningar samt igenkänning av siffersymboler (Alt et al., 2014). Även Arvedson (2002) ansåg att SLI elever hade svårigheter med uppgifter som var språktunga, exempelvis verbal räkning. Alt et al. (2014) menar att SLI eleverna, trots tillräckliga förmågor i visuellt arbetsminne, kan ha svårigheter att manipulera symboler lika effektivt eller meningsfullt som typiskt utvecklade kamrater. Det enstaka området där SLI eleverna inte visade lägre resultat än de typiskt utvecklade eleverna var i mängdjämförelseuppgifterna (Alt et al., 2014).

Enligt Nys et al. (2013) erhöll SLI elever lägre kortsiktig minneskapacitet än sina åldersmatchande kamrater. Även Tijs et al. (2012) fann att SLI elever visade lägre resultat än elever med normal språklig förmåga inom uppgifter som undersökte minnet. Ytterligare begränsningar som SLI elever visade var inom det verbala räknande, i jämförelsen av tvåsiffriga tal samt additionsuppgifter (Nys et al., 2013). Arvedson (2002) redogör för liknande bristande förmågor inom additionsuppgifter för SLI elever. Även Donlan et al. (2006) fann att SLI elever upplevde svårigheter i jämförandet av tvåsiffriga tal i jämförelse med åldersmatchande elever. Tijs et al. (2012) menade även att SLI elever upplevde svårigheter inom additionsområdet (även subtraktion) men menar på att detta berodde på deras förälder-barnaktiviteter i hemmet. SLI eleverna som hade hög förälder-barnaktiviteter i hemmet visade bättre additions- och subtraktionsförmågor än SLI elever med låg förälder-barnaktiviteter i hemmet (Tijs et al., 2012). Andra områden där Tijs et al. (2012) ansåg att SLI elever visade lägre förmåga än kamraterna med normal språklig förmåga var inom namngivarhastighet, fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkljuden) samt grammatik. Nys et al. (2013) hade liknande upptäckter och menar att SLI elevers aritmetiska förmågor är relaterade till deras fonologiska förmågor.

Enligt Koponen et al. (2006) visade SLI elever bristande förmågor inom verbala matematikuppgifter såväl som icke-verbala matematikuppgifter i jämförelse med sina åldersmatchande kamrater. Resultatet av Koponens et al. (2006) undersökning visade att förmågan att upprätta aritmetik från minnet hos SLI elever var kopplat till förmågan att kunna namnge matematiska begrepp med flyt. Koponen et al. (2006) fann att barn med SLI bildar en heterogen grupp inom sina numeriska färdigheter. Med det menas att de numeriska färdigheterna bland SLI elever skiljer sig på grund av olika faktorer. Inom den verbala antalsförmågan visade SLI eleverna inga större skillnader i jämförelse mot sina åldersmatchande kamrater, dock fanns det en betydlig skillnad i räkningshastigheten då SLI eleverna dröjde längre än de åldersmatchande eleverna (Koponen et al., 2006). Till skillnad från Koponen et al. (2006) visade Donlans et al. (2006) undersökning att SLI elevers verbala räkningsförmåga var sämre än de åldersmatchande eleverna när de arbetade med positionssystemet. SLI elevernas räkningsförmåga var dock bättre än de språkligt typiska eleverna. Inom området aritmetik, specifikt addition och subtraktion, fann Donlan et al. (2006) att SLI elever inte visade full förståelse för addition- och subtraktionsprinciper.

Arvedsons (2002) undersökning visade att SLI elevers resultat var lägre än de åldersmatchande kamraterna inom numeriska uppgifter, SLI elevernas resultat var dock högre än de grammatiskt matchande eleverna inom de numeriska uppgifterna. Det övergripande resultatet visade att SLI elevernas prestationer var mer lika de åldersmatchande eleverna snarare än de grammatiskt matchande eleverna. Arvedson (2002) menar att det underlättar för SLI elever när de matematiska uppgifterna som ska lösas inte förlitar sig på språket. Samtidigt påpekar Arvedson (2002) att SLI eleverna visade hinder i lösandet av addition- och subtraktionsuppgifter. När eleverna erbjöds en matematisk strategi som innebar att verbal räkning skulle användas vid problemlösning, upplevde SLI eleverna svårigheter med lösandet av uppgifterna medan strategin underlättade lösandet för eleverna i typisk utveckling (Arvedson, 2002).

5. Slutsats och diskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera frågeställningarna med utgångspunkt i resultatet av studierna. Kunskapsöversikt kommer att sättas i relation till yrkesprofessionen och möjliga konsekvenser av det funna resultatet kommer att redogöras för. Vidare kommer brister i arbetet att diskuteras. Avsnittet avslutas med tankar om vidare forskning.

5.1 Språkstörningar och matematisk kompetens

Utifrån resultatet jag tagit del av kan slutsatsen dras att alla deltagande SLI elever visar svagheter inom diverse matematikområden. Även om SLI eleverna kan visa sig vara jämlika eller starkare inom vissa matematikområden i jämförelse med kamraterna, kan de samtidigt erhålla grava svårigheter inom andra områden. Efter att ha tagit del av studieresultaten blev min hypotes om hur matematiklärandet ser ut för SLI elever bekräftad. Alla studier som genomfördes visade att SLI elever hade bristande förmågor inom ett eller flera matematikområden.

Eftersom begreppet förmåga sedan start funnits med i denna kunskapsöversikt har funderingar kring begreppets betydelse med tiden dykt upp. Begreppet, som översätts till ”ability” på engelska kan ha olika betydelser i olika sammanhang. Ordet ”ability” är synonymt med orden: skill, competense, capacity och understandig, som är snarlika varandra men kan innebära olika saker i olika kontexter. I artiklarna användes alla synonymer till ordet ability. Eftersom ordet användes i sin rätta kontext kunde det tolkas och översättas till det svenska ordet ”förmåga”, som jag i mina frågeställningar har valt att använda. Orden har olika definitioner men är fortfarande synonyma med varandra, en direkt skillnad mellan dem kan således inte urskiljas.

Uppgifter som innehöll språklig förståelse var det huvudsakliga området där SLI elevers brister synliggjordes. Utöver SLI elevers låga minneskapacitet menar Nys et al. (2013) att de matematiska svagheterna även är relaterade till deras fonologiska förmåga. Från ett lärarperspektiv blir dessa bristande förmågor synliga när eleverna ges uppgifter som kräver en viss läsförståelse. Ju mer kompetens och medvetenhet läraren har om SLI elevens svårigheter, desto bättre förutsättningar får eleven. Att anpassa undervisningen utifrån alla elevers förutsättningar är ett krav för lärare utifrån läroplanen (Skolverket, 2019). Är skolans medvetenhet och anpassning det enda som krävs för att ge SLI elever förutsättningar att

uppnå sin fulla potential? Tijs et al. (2012) studie resulterade i slutsatsen att SLI elever med hög förälder-barnaktiviteter i hemmet hade högre kunskapsnivå inom diverse matematikområden än de SLI elever som hade låg förälder-barnaktiviteter i hemmet. Utifrån detta resultat kan slutsatser om SLI elevers behov dras. Det mest gynnsamma för SLI elever är inte endast att få stöd av skolan, utan även hemma. Vårdnadshavare bör samverka med lärare för att ge barnet ytterligare stöd för språkutveckling.

Forskningsresultatet visade enligt Tijs et al. (2012) att SLI elevers förmågor var lägre inom alla matematikområden som undersöktes i jämförelse med eleverna med normal språklig förmåga. Tvärtemot visade studien från Mainela-Arnold et al. (2011) samt Nys et al. (2013) att SLI elever inom vissa matematikområden var jämlika eller bättre än de typiskt utvecklade eleverna. En anledning till varför resultaten skiljer sig kan vara för att studierna jämförde SLI eleverna med olika grupper. Det är nästintill omöjligt att dra slutsatsen att SLI elever visar brister inom alla matematikområden då studierna som utförts, inte utförts på exakt samma sätt.

I Arvedsons (2002) undersökning erbjöds eleverna en matematisk strategi som innebar att verbal räkning skulle användas vid problemlösning. För SLI eleverna medförde memoreringen av den nya strategin svårigheter i lösandet av uppgifterna medan strategin underlättade lösandet för eleverna i typisk utveckling. Att lära sig en ny strategi blir tidskrävande för elever som upplever matematiksvårigheter, i synnerhet elever med SLI. Ur ett lärarperspektiv blir det viktigt att ägna tid till förarbetet i syfte att säkerställa att SLI elever verkligen förstår hur strategin ska användas innan den kan implementeras i undervisningen.

5.2 Går det att kompensera för språkstörningar?

Under arbetets gång har jag uppmärksammat att alla SLI elever har någon form av matematiksvårighet inom ett eller flera matematikområden. Utifrån forskningen jag tagit del av drar jag slutsatsen att de matematiksvårigheter som SLI eleverna visar varierar, det kan handla om övergripande områden som exempelvis algebra, geometri eller statistik eller endast specifika områden som exempelvis addition, area och diagram. Det var vanligare att SLI eleverna upplevde svårigheter inom de flesta övergripande matematikområdena än att de endast upplevde svårigheter inom specifika områden. Dock fanns där undantag bland SLI eleverna beroende på vem de jämfördes med. De flesta undersökningarna visade att SLI eleverna var jämlika när de jämfördes med yngre elever. Detta kan tyda på att SLI elever har

en senare utveckling och därmed upplever svårigheter med matematiken. De flesta SLI eleverna som deltog i studierna upplevde svårigheter med förståelsen av språktunga matematikuppgifter. Detta är direkt kopplat till diagnosen eftersom språkstörning medför svårigheter med bland annat förståelse av språk. Att anpassa det matematiska materialet för SLI eleverna blir därför väsentligt för att ge dem rätt förutsättningar för att nå kunskapskraven. Tijs et al. (2012) menar att SLI elever visade brister i sin fonologiska medvetenhet (medvetenhet om språkljuden) samt grammatik. Nys et al. (2013) hade liknande upptäckter och menar att SLI elevers aritmetiska förmågor är relaterade till deras fonologiska förmågor. Den fonologiska förmågan måste därför stimuleras och som lärare är det av vikt att erbjuda rätt stöd för att SLI eleven i samband med matematikundervisningen kan stärka sitt språk.

Att SLI elever bland annat visade svårigheter inom sekvensräkning och baklängesräkning (Mainela-Arnold et al., 2011; Nys et al., 2013; Donlan et al., 2006) var inte oväntat. Eftersom diagnosen innebär svårigheter med förståelse samt produktion av talat språk (Specialpedagogiska myndigheten, 2019) blir memorering av siffor i specifika ordningar svårare. SLI elevernas språksvårigheter kan till viss del begränsa deras matematiklärande eftersom lärandeprocessen är krävande samt oftast tar längre tid. Det krävs en samverkan mellan ämneslärarna, skolans elevhälsoteam samt vårdnadshavare för att ge eleven rätt förutsättningar för att uppnå kunskapskraven.

Donlans et al. (2006) undersökning visade att den verbala räkningsförmågan hos SLI elever var sämre än de åldersmatchande eleverna när de arbetade med positionssystemet, den verbala räkneförmågan hos SLI eleverna var dock bättre än hos de språkligt typiska eleverna. Att SLI elevernas förmåga var mindre utvecklad än de jämnåriga eleverna, men mer utvecklad än eleverna med matchande språkförmåga kan ha berott på erfarenheterna. I gruppen med språkligt typiska elever kan åldrarna variera, vilket innebär att alla elever i gruppen har olika mängder erfarenheter av matematikundervisning. SLI gruppen och den åldersmatchande gruppen har samma mängd av erfarenhet eftersom de är lika gamla. Detta i kombination med SLI elevers tendens för senare kognitiva kompetensutveckling kan förklara anledningen för resultatet som Donlan et al. (2006) fann. Arvedsons (2002) undersökning resulterade i liknande upptäckter, att SLI elevernas matematiska förmågor inom numeriska räkneuppgifter var sämre än de jämnåriga eleverna men bättre än de grammatiskt matchande eleverna. Med detta sagt kan slutsatsen dras om att beroende på vem

SLI elever jämförs med, kan deras kompetensnivå ses som hög respektive låg. Alla elevers matematiska erfarenheter i både skola och hem skiljer sig, vilket leder till att undersökningsresultat även skiljer sig beroende på vilka grupper som jämförs.

5.3 Påverkan på min framtida yrkesprofession

Mina kunskaper om språkstörning är väsentliga för mina framtida elevers matematikutveckling. Om jag som framtida lärare ska ge mina elever rätt förutsättningar för deras matematiklärande, behöver jag etablera en grund där den språkliga delen av matematiken tar lika stor plats som själva räknandet. Undervisning som involverar ett matematiskt språk blir givande för alla elever. En viktig del, som jag tar med mig efter detta arbete, är vikten av förarbete i undervisningen. Efter att ha tagit del av Arvedsons (2002) observation, där SLI elever inte förstod strategin de tilldelades som hjälpmedel, medan strategin underlättade för resten av eleverna förstod jag att förarbetet är väsentligt. Att förvänta sig att alla elever, särskilt SLI elever, ska kunna tillämpa en helt ny matematisk strategi utan förarbetet kan leda till fler hinder framöver för SLI eleverna såväl som resten av eleverna.

Utifrån observationer från min verksamhetsförlagda utbildning saknar SLI elever motivation för sitt fortsatta lärande. I min roll som lärare kan jag skapa en klassrumsmiljö där det matematiska språket bidrar till en fördjupad kunskap, eftersom språket är det verktyg SLI eleverna behöver för sin förståelse av matematikuppgifterna. Flera SLI elever som undersöktes visade brister inom det verbala räknandet (Nys et al., 2013; Arvedson, 2002; Koponen et al., 2006). Eftersom detta var en vanligt förekommande svårighet blir fokus på det matematiska språket väsentligt. Om jag som lärare inte förstärker SLI elevernas matematiska språk kan det leda till svårigheter med förståelsen av matematikuppgifter samt att missförstånd kan förekomma. Den optimala klassrumsmiljön som beskrivs ovan är något jag i min framtida yrkesroll vill eftersträva. Risken är dock att de avgörande detaljerna i anpassningen för SLI eleverna blir åsidosatta på grund av att jag är nyexaminerad och har bristande arbetslivserfarenhet inom läraryrket.

5.4 Vidare forskning

Under kunskapsöversiktens gång har jag noterat inom vilka områden SLI elever har bristande förmågor. Genom att ha tagit del av denna nya kunskap om diagnosen språkstörning blir det

intressant att vidare undersöka andra aspekter inom diagnosen. Möjliga forskningsfrågor skulle kunna vara vilket stöd som SLI elever behöver samt de bakomliggande anledningarna till diagnosen. Genom att undersöka de bakomliggande faktorerna för SLI elevens matematiksvårigheter kan lärare lättare förstå vilket stöd som kan erbjudas i klassrummet, av specialpedagogen samt i hemmet. Egna undersökningar om det mest gynnsamma arbetssättet för SLI elever inom matematiken skulle även vara givande för vidare forskning. Även jämförelser av vilket arbetssätt som är mest lämpligt för olika SLI elever kan vara intressant att undersöka. Hemmets roll är av vikt eftersom elever ständigt befinner sig i utveckling av sin språkliga förmåga, även efter skoltid. Därmed kan en undersökning om hur vårdnadshavares delaktighet i SLI elevens språkutveckling även vara intressant att undersöka.

5.5 Brister i arbetet

I en av studierna undersöktes elevernas räknefärdigheter vid förälder-barnaktiviteter i hemmet. Innan undersökningen fyllde alla vårdnadshavare, vars barn deltog i undersökningen, i ett frågeformulär där frågor om deras förväntningar av barnen och mängden räkneövningar som utfördes i hemmet besvarades. Resultatet av frågeformulären kan ha påverkats om några av vårdnadshavarna varit partiska i besvarandet av frågorna. I studierna jag valde framgick det inte vilken socioekonomisk bakgrund som skolorna hade. Om den informationen varit tillgänglig hade det kunnat jämförts med resultatet och eventuell påverkan kan ha ytterligare förklarat anledningar till resultatet.

Eftersom ingen svenskskriven forskning hittades utifrån relevans till frågeställningarna kan inga jämförelser eller slutsatser dras om SLI elever i Sverige. Olika länder har olika läroplaner att utgå ifrån vilket bidrar till aningen annorlunda undervisningstekniker. Detta innebär därmed att SLI elever får annorlunda stöd och kan visa annorlunda respons när studier utförs. Av den anledningen kan resultatet inte representera svenska elever med SLI.

6. Referenser

Alt, M., Arizmendi, G. D., & Beal, C. R. (2014). The Relationship Between Mathematics and Language: Academic Implications for Children with Specific Language Impairment and English Language Learners. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, Vol 45, 220-233. doi: 10.1044/2014_LSHSS-13-0003

Arvedson, P. J. (2002). Young Children With Specific Language Impairment and Their Numerical Cognition. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, Vol 45, 970-982. doi:

10.1044/1092-4388

Donlan, C., Cowan, R., Newton, E. J., & Lloyd, D. (2006). The role of language in mathematical development: Evidence from children with specific language impairments.

Cognition, Vol 103, 23-33. doi: 10.1016

Kleemans, T., Segers, E., & Verhoeven, L. (2012). Relations between home numeracy experiences and basic calculation skills in children with and without specific language impairment. Early Childhood Research Quarterly, Vol 28, 415-423. doi: 10.1016

Koponen, T., Mononen, R., Räsänen, P., & Ahonen, T. (2006). Basic Numeracy in Children With Specific Language Impairment: Heterogeneity and Connections to Language. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, Vol 49, 58-73. doi: 10.1044/1092-4388

Mainela-Arnold, E., Alibali, M. W., Ryan, K., & Evans, J. L. (2011). Knowledge of Mathematical Equivalence in Children with Specific Language Impairment: Insight from Gesture and Speech. Language, Speech, And Hearing Services in Schools, Vol 42, 18-30. doi:10.1044/0161-1461

Nys, J., Content, A., & Leybaert, J. (2013). Impact of Language Abilities on Exact and Approximate Number Skills Development: Evidence From Children With Specific Language Impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, Vol 56, 956-970. doi:10.1044/1092-4388

Språkstörning hämtad den 12/12-2019 från:

https://www.spsm.se/for-laromedelsproducenter/producera-tillgangliga-laromedel/for-olika-elevgrupper/sprakstorning/

Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). [Stockholm]: Skolverket.