Nyanlända föräldrars röster om den svenska förskolan

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Nyanlända föräldrars röster om den svenska förskolan

Sverige

Newly arrived parent´s view on the Swedish preschool

- A case study on how newly arrived parent´s experience the first meeting with the Swedish preschool

Martina Mihalic

Emelie Warntoft

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Datum för slutseminarium: 2017-03-29

Examinator: Hilma Holm Handledare: Fanny Jonsdottir LÄRANDE OCH

SAMHÄLLE

2

Förord

Vi vill börja med att tacka vår handledare Fanny Jonsdottir, som har lett oss in på rätt väg, under arbetets gång med den här studien.

Vidare ett stort tack till våra intervjupersoner för att de ville ställa upp och svara på våra frågor. Tack också till alla som har stöttat oss i vårt arbete och bidragit med glada tillrop. Till sist tack, till oss själva för att vi orkade hela vägen samt stöttade varandra. Vi träffades på förskollärarutbildningen och under utbildningens gång började vi diskutera med varandra och blev så småningom goda vänner. I början diskuterade vi våra bakgrunder och erfarenheter och kom då fram till att vi hade samma tankar och idéer kring ett framtida examensarbete. Utifrån våra erfarenheter har vi valt det för oss intressanta ämnet, bemötande av nyanlända föräldrars första möte med den svenska förskolan. Detta utifrån att vi då vi samtalat med pedagoger på förskolor, upplevt att detta ett viktigt möte och inte alltid så enkelt. Våra tidigare erfarenheter skiljer sig från varandra, en av oss har kommit som nyanländ och den andra har tagit emot nyanlända föräldrar och deras barn i förskolan. Detta har gett oss insikt om, att lika många

nyanlända föräldrar och pedagoger det finns, lika många synsätt finns det på relationen mellan dem.

Studien är ett resultat av ett gemensamt arbete, där vi har varit delaktiga och involverade på olika sätt.

3

Abstrakt

Studiens syfte är att undersöka och beskriva sex nyanlända föräldrars uppfattningar om mötet med den svenska förskolan. Studien handlar om nyanlända föräldrars syn på bemötandet av personal i den svenska förskolan, samverkan samt vilka kommunikativa möjligheter och hinder föräldrarna har upplevt i kontakten med förskolan.

Vår studie kommer att utgå från den franska filosofen Pierre Bourdieu och hans forskning kring det sociala och kulturella arvet.

Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där urvalet är nyanlända föräldrar, som kommer från europeiska länder. Det vi har lagt fokus på är en mindre grupp föräldrar som kommer från forna Jugoslavien. Resultatet av studien visar att det sociala nätverket, språkbegränsningar, kommunikationen, den kulturella

bakgrunden, otillräcklig kunskap om den svenska förskolan samt otillräcklig kunskap om nyanlända föräldrar påverkar samverkan mellan hemmet och förskolan. Slutsatsen av det empiriska materialet i relation till teorier och tidigare forskning, visar att ett bra bemötande och förståelse mellan nyanlända föräldrar och personalen på förskolan, handlar om att visa respekt för varandra.

4

Innehållsförteckning

Abstrakt ... 3

Innehållsförteckning ... 4

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställningar ... 8

2. Teoretisk utgångspunkt och tidigare forskning ... 9

2.1 Kulturellt och socialt kapital ... 9

2.2 Interkulturell pedagogisk kompetens ... 10

2.2.1 Arbete med mångfald/kulturell mångfald ... 11

2.2.2 Föräldrasamverkan i mångkulturell skola ... 12

2.2.3 Att leda en skola med kulturell mångfald ... 12

2.2.4 Kultur som ett isberg ... 12

2.3 Barn med mer än ett språk ... 13

2.3.1 Föräldrar med mer än ett språk ... 14

2.4 Inskolning av barn och deras föräldrar ... 14

3. Metod ... 16 3.1 Metodval ... 16 3.2 Urval ... 17 3.3 Genomförande ... 19 3.4 Etiska överväganden ... 20 3.5 Analysbeskrivning ... 20

4. Resultat och analys ... 22

4.1 Anledning till flytten ... 22

4.1.1 Sammanfattning och analys ... 22

4.2 Socialt nätverk ... 23

5

4.3 Inskolning ... 26

4.3.1 Sammanfattning och analys ... 28

4.4 Kommunikation/information ... 30

4.4.1 Sammanfattning och analys ... 31

4.5. Utvecklingssamtal ... 32

4.5.1 Sammanfattning och analys ... 33

5. Diskussion ... 35

5.1 Metoddiskussion ... 35

5.2 Resultatdiskussion ... 36

5.3 Förslag till fortsatt forskning ... 37

6

1. Inledning

En miljon människor sökte sig till Europa under 2015 och det var rekordmånga som sökte asyl i Sverige, på grund av krig i olika delar i världen. Enligt Migrationsverket (2015), var det 163 000 människor som sökte asyl, samt 70 000 människor som valde själva att flytta hit då de ville arbeta, studera eller för att återförenas med sina anhöriga som redan bor här. Människor som har kommit till Sverige, som är mottagna i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd benämns som nyanländ. Man anses vara nyanländ så länge man omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år (Migrationsverket 2016).

Syfte med vår studie är att förstå och beskriva hur mötet med den svenska förskolan upplevs av nyanlända föräldrar. Gemensamt för nyanlända föräldrar och deras barn är att flertalet av barnen, så småningom, ska börja i förskolan. Då behövs det en förskola som kan ta till vara den kulturella bakgrund som föräldrarna och deras barn har med sig från hemlandet. Polly Björk-Willén, Sabine Gruber, Tünde Puskás (2013) belyser förskolan som en arena där ett nationellt kulturarv överförs och främjar den etniska mångfalden samtidigt.

I läroplanen för förskolan, Lpfö98 (Skolverket 2010) belyser man förskolans uppdrag och riktlinjer, där det bland annat står att:

”Förskollärare ska ansvara för

 att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan,

 att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen,

 utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och  att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten.”

Förskolan och hemmet ska komplettera varandra och samverka. Detta förväntas leda till en daglig kontakt mellan föräldrar och pedagoger. Laid Bouakaz (2009), menar att i den dagliga kontakten kan det uppstå missförstånd, som hos nyanlända oftast ligger i deras brist på kunskap i det svenska språket, bristande kunskaper om skolsystemet samt skillnader i kulturell bakgrund.

Binnie Kristal-Andersson (2001), beskriver nyanländas upplevelser i ett nytt land i sin bok Att förstå flyktingar, invandrare och deras barn- en psykologisk modell:

7

Hos individen tycks en process börja där han/hon jämför sina upplevelser som barn och vuxen i hemlandet med livet i det nya landet. Han/hon verkar tvungen att se, minnas, ifrågasätta och jämföra det gamla med det nya. Det är en lång, svår och ibland psykologisk process då man i början

ifrågasätter sig själv och sitt liv, sin livsstil och sina värderingar, och den kan upplevas på olika sätt. Detta medvetna eller omedvetna tillstånd av ifrågasättande kan leda till en positiv utveckling och förändring och en integrering av de två världarna. Men om båda världarna inte kan kombineras, kan det leda till en identitet som plågas av konflikter och motsägelser. (Kristal-Andersson, 2001, s20)

Med utgångspunkt från citatet ovan så står förskolorna inför utmaningar, när det kommer till nyanlända föräldrar och deras barn. Förskolorna måste ständigt förändras i takt med den höga invandringen och ibland hinner inte forskningen med. Det finns forskning som berör nyanlända vuxna och deras barn, även om hur pedagoger ska förhålla sig till nyanlända barn.

Johannes Lunneblad (2006), har skrivit en avhandling, där han utgår från pedagogernas perspektiv om hur man tar emot nyanlända barn. Där pedagogernas tolkning av kulturell mångfald i verksamheten påverkar deras förhållningssätt, samt hur de relaterar till begreppet, till något som är naturligt. Pedagogerna jobbar utifrån det som de själva anser att det är normalt och självklart. Bouakaz (2009), har skrivit en bok där syftet med boken är att undersöka samverkan mellan nyanlända föräldrar och lärare, samt vad det är som främjar samt hindrar samverkan i skolan.

Hittills har vi inte stött på någon forskning som utgår från nyanlända föräldrars perspektiv om hur de upplever bemötandet på förskolan. Det är utifrån det här perspektivet som vi kommer att skriva vår studie.

8

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med den här studien är att undersöka hur nyanlända föräldrar upplever mötet med den svenska förskolan, samt hur föräldrarna uppfattar hur kommunikationen sker mellan dem och pedagogerna. Utifrån det här syftet, skrivs följande frågeställningar:

 Hur upplever föräldrar att de blivit bemötta av personalen på sina barns förskola?

 Vilka kommunikativa möjligheter och hinder har föräldrarna upplevt i kontakten med förskolan?

9

2. Teoretisk utgångspunkt och tidigare

forskning

I det här kapitlet kommer vi att bearbeta vår teoretiska utgångspunkt samt den tidigare forskningen. Pierre Bourdieus teori om det kulturella och sociala arvet, samt

interkulturell pedagogisk kompetens kommer att ligga till grund för den här studien,för att hjälpa oss att begripa vårt empiriska material. Nedan redovisar vi forskning gällande kulturellt och socialt kapital, kultur, interkulturell kompetens, kulturell mångfald, mångfald, kommunikation, samt inskolning.

2.1 Kulturellt och socialt kapital

Personers besittning och förening av materiella och sociala tillgångar har betydelse för hur en individs placering och relationer till andra personer i sociala sammanhang. De här tillgångarna är vad Bourdieu kallar för kapital (Bourdieu 1995).

Vi har valt att använda oss av Donald Broadys översättningar av Pierre Bourdieu. Då de har ett mångårigt samarbete, samt att Broady översätter Bourdieus texter från franska till svenska utan mellanled.

Det kulturella kapitalet är något som man föds in i, något som ärvs och överförs mellan generationer, menar den franske sociologen Bourdieu. I folkmun i Sverige, så skulle vi kalla det för det sociala arvet. Bourdieu menar att man föds in i ett kulturellt kapital eller socialt arv, så är det väldigt djupt grundat hos individer och svårt att ändra på. Han anser att det går att ändra om man till exempel rör sig i nya sociala sammanhang eller gifter sig med en person som har ett annat kulturellt kapital, om man väljer att studera så kan det kulturella kapitalet också förändras (Broady 1991). Även Hans Lorentz (2013), tar i sin bok Interkulturell pedagogisk kompetens, upp att vi alla som medmänniskor måste förstå och vilja förstå att alla människor är olika och har olika kulturellt kapital. Vi som människor uppfattar världen på olika sätt, våra normer och handlingar är en del av livet som hör ihop. Han menar även att det är av största vikt att vi förstår begreppet kulturellt kapital och dess kulturella uttryck som en social sammansättning. Bourdieu tänker att det påverkas av det kulturella kapitalet, men att man som individ lättare kan

10

påverka det sociala kapitalet genom arbete, studier, ekonomi och det kontaktnät som man bygger upp under en livstid. Dock så påstår han att det kan ta tid och det kan föreligga hårt arbete för att kunna uppnå det sociala kapitalet som man är ute efter (Broady1991).

2.2 Interkulturell pedagogisk kompetens

Interkulturalitet är ett utbildningsideal som FN lanserade som en metod, för att främja fred och förståelse bland olika nationer och folkgrupper, förklarar Pirjo Lahdenperä (2015), i sin bok Skolledarskap i mångfald. Lorentz (2013) undersöker begreppet interkulturalitet vidare så här, interkulturell pedagogisk kompetens kan ses utifrån tre grundläggande delar av samverkan och de är; kommunikativ kompetens, social

kompetens och medborgerlig kompetens. De tre kompetenserna behövs när man arbetar med barn i ett mångkulturellt samhälle, för att kunna skapa goda relationer mellan barn, pedagoger och föräldrar.

Som pedagog är det den kommunikativa och sociala kompetensen mest centrala, då pedagoger i sin profession behöver kunna förstå barnen, kunna kommunicera med barnen, deras föräldrar samt interagera med varandra hela dagarna som sociala personer, förklarar Lorentz (2013). Lahdenperä (2015), säger också att om en förskola ska kunna kalla sig för interkulturell behöver man bejaka människors likheter och olikheter med deras olika bakgrunder och kompetenser, ta till vara på olikheterna för att det ska kunna samverka med varandra. För att det här ska fungera förutsätts det att pedagogerna gör medvetna handlingar mot en interkulturell pedagogisk kompetens.

Lorentz (2013) beskriver förskolan som en plats där olika kulturer möts vilket leder till att förskolan betraktas som social och kulturell mötesplats där kommunikation har en avgörande roll. I en mångkulturell lärandemiljö krävs interkulturell kommunikation där kommunikationen beror på existerande kunskaper om “sig själv” och om “ de andra”. Lorentz (2013), utgår från en definition av interkulturell kompetens som “förmågan att effektivt kommunicera i interkulturella situationer och att kunna förhålla sig till en mångfald av kulturella kontexter” (2013:121).

11

2.2.1 Arbete med mångfald/kulturell mångfald

Lunneblad (2009), konstaterar att kulturell mångfald kan uppfattas både positivt och negativt och att pedagogerna upplever att mångfald som ämne kan bli känsloladdat och komplicerat. Detta för att pedagoger har svårt att förhålla sig till begreppet kulturell mångfald. Han menar att det är viktigt att verksamheten planerar sitt arbete med

mångfald, visar medvetenhet under processen och slutligen reflekterar och granskar hur det har gått till. Syftet med arbetet är att verksamheten hittar sina strategier för hur man bemöter mångfald i förskolan. Han föreslår att man ta vara på kunskaper och

erfarenheter hos pedagoger, som är vana att arbeta med nyanlända. Detta arbetssätt kan leda till kollektiva kunskaper och vara stöd till att bemöta mångfald på ett värdigt sätt. Lunneblad (2009),studerade pedagogernas förhållningssätt, hur de arbetar med

mångfald i förskolan. Då lade han märke till att pedagogerna var fokuserade på vad det är som är naturligt enligt dem. Lunneblad (2009) tolkade detta som osäkerhet inför vad man menar med ett mångkulturellt arbetssätt. Pedagogernas osäkerhet kring vad som menas med att arbeta med den kulturella mångfalden, samt hur man ska göra det, är anledningen till att pedagogerna använde begreppet naturligt, för att hantera

förhållandet till kulturell mångfald. Komplexiteten med själva begreppet gör att man naturligt hamnar i nya kategoriseringar, om vad som anses vara naturligt. Pedagogernas förståelse av kulturella och sociala relationer i samhället, kunskap och erfarenheter har betydelse för hur man ser på den kulturella mångfalden som en naturlig del av

verksamhet. Studien visar att det finns skillnader mellan förskolor och det beror på erfarenhet att arbeta med nyanlända, medvetenhet om kulturell mångfald i barngruppen, samt geografisk miljö där förskolan finns. Pedagogernas förhållningssätt beror på om/hur man lyfter fram kulturerna i barngruppen eller fokus endast är på nyanländas barn och olikheter som förekommer i deras kulturer (Lunneblad 2009).

Hans Lorentz och Bosse Bergstedt (2006),menar att om det finns erkännande, att en grupp består av olika individer med olika kulturella uppfattningar och värderingar, kan interkulturellt pedagogiskt perspektiv synas och bli effektfullt i en mångkulturell verksamhet.

12

2.2.2 Föräldrasamverkan i mångkulturell skola

Bouakaz (2009), hävdar i sin studie om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor, att föräldrarnas begränsade kunskaper i svenska språket, samt deras kunskapsbrist om den svenska skolan, är två centrala hinder som förekommer hos föräldrarna,när det kommer till samverkan med barnens lärare. Han lyfter också lärarnas olika synsätt om hur man ska engagera föräldrar mer i skolans verksamhet. Lärarnas personliga åsikter och yrkeserfarenheter har stor betydelse på hur de bemöter föräldrarna och eleverna. På ena sidan har vi föräldrarna som vill det bästa för sina barn, men är oroliga att barnen ska förlora en del av sin kulturella bakgrund. På den andra sidan har vi lärare, som vill befria elever från föräldrarnas gamla traditioner och förbereda dem för ett nytt samhälle, som ofta är kännetecknad av skolans och lärarnas normer. Enligt Bouakaz (2009),finns nyckeln för bättre samarbete i föräldrarnas utbildningsnivå och kompetensutveckling för lärarna.

2.2.3 Att leda en skola med kulturell mångfald

Lahdenperä (2015),skriver att det finns skillnader i att leda en skola med eller utan kulturell mångfald bland eleverna. Skolledarna i de skolor som är kulturellt homogena, har svårt att se hur resurskrävande det är att driva skolor med kulturell mångfald. I en skola med kulturell mångfald, krävs det mer resurser för att klara av de dagliga

utmaningarna kunskapsmässigt, men framför allt i den sociala kontexten. Det krävs fler pedagoger och pedagoger med olika kompetens till exempel flerspråkighet. Lahdenperä (2015),menar att pedagoger som arbetar på invandrartäta skolor även har andra krav på sig. De behöver vara tydligare överlag, men de behöver framför allt kunna hitta olika lösningar i hur kommunikationen med barnets förälder ska ske.

Skolledarna känner också en press på sig att hitta utbildade flerspråkiga pedagoger, för att kunna ge goda förutsättningar för att skapa trygghet och en bra grund för barnen samt deras föräldrar (Lahdenperä 2015).

2.2.4 Kultur som ett isberg

Lahdenperä (2004),menar att man kan studera kultur och kulturbundenhet, utifrån flera angreppspunkter och menar att pedagogernas kunskap gällande föräldrarnas kultur är av

13

stor betydelse. Hon jämför kultur med isberg som består av den mindre delen som är synlig och den största delen som är osynlig och kan vara anledning till missförstånd och irritation.

Pedagogerna i hennes studie arbetar på mångkulturella förskolor i Sverige och deras pedagogiska kompetens och förhållningssätt har ändrats, för att de möter olika kulturer som är representerade i svenska förskolor. Enligt Lahdenperä (2004),finns behov att alla lärare inom det svenska skolsystemet har en interkulturell kompetens, där deras

förhållningssätt är baserat på öppenhet och förståelse, som i slutändan ska leda till en god tvåvägskommunikation mellan individer med olika etniska och kulturella

bakgrunder.

Lahdenperä (2004),menar att alla som jobbar med barn/elever måste vara medvetna om att kulturbakgrund och utbildning kan begränsa kontakten med människor som har en annan kultur och utbildningsbakgrund. Det betyder att pedagogerna måste vara villiga att öppna sig och lära sig av och om barn och deras föräldrar.

2.3 Barn med mer än ett språk

David Edfelt (2015) utgår i sin bok Utmaningar i förskolan från att de flesta barnen i världen har mer än ett modersmål. Tre av tio barn i den svenska förskolan har minst en förälder som har ett annat ursprungsland än Sverige. Edfelt (2015),menar att det tar ett till två år för ett barn med mer än ett språk, att kunna tillämpa språken för att kunna använda dem i vardagligt bruk. Detta jämfört med enspråkiga barn. Barn lär sig tidigt hur de ska skilja på språken och i vilket sammanhang som språken ska/kan användas i. Den kvalitén på språket som talas och den språkliga miljön som barnen vistas i, har stor betydelse för hur barnets språk utvecklas. För att ett barn ska kunna behärska mer än ett språk, måste man ha en stark språkgrund på sitt modersmål, menar Edfelt (2015). Barn som flyttar till ett nytt land med en ny kultur kan lätt tappa bort känslan av tillhörighet till den egna kulturen, skriver Bouakaz (2013), en text om i boken

Föräldrar, förskola och skola. Vidare skriver Bouakaz (2013), att barn behöver lära sig

både om sin hemkultur och den kultur som de har flyttat till, vilket i det här fallet är den svenska kulturen, för att inte bli kulturellt handikappade. Barn har rätt till sitt kulturella arv. Det handlar om att barnet ska få en känsla av tillhörighet och skapa sig en egen

14

identitet. Eftersom att barnen bor, lever och utbildar sig i Sverige och på ett eller annat sätt kommer att tillhöra det svenska samhället i framtiden.

2.3.1 Föräldrar med mer än ett språk

I den Amerikansk studien Children crossing borders, som Joseph Tobin (2013) har gjort, studeras det hur immigrerade föräldrar tar sig an den Amerikanska förskolan. Föräldrarna i studien ville att deras barn skulle ha tillgång till tvåspråkiga pedagoger. Föräldrarna uppskattade om de enspråkiga pedagogerna försökte att prata barnens hemspråk och lära sig vardagsfraser på barnens hemspråk. De tyckte också att pedagogerna då visade respekt för de nyanlända barnen och deras familj.

Vidare i studien kan man läsa att de lärare som är tvåspråkiga och som pratar samma språk som föräldrarna är till ovärderlig hjälp. Inte bara för deras språkkunskaper utan även för deras insyn i hur svårt det kan vara, att vara barn eller vuxen, behöva lära sig ett nytt språk och nya kulturella regler. De immigrerade föräldrarna tyckte också att de pedagoger som talade barnens hemspråk kunde vara språkrör för deras barn, ingripa när barnen behöver hjälp och kommunicera direkt med föräldrarna (Tobin 2013).

Studien visade även att de immigrerade föräldrarna hade mycket de skulle vilja säga till om gällande vad deras barn skulle få uppleva i förskolan. Studien visade också att dessa föräldrars röst tyvärr inte hördes och kom i skymundan. Orsaken till detta var att

föräldrarna inte hade en gemensam språkgrund som pedagogerna. Detta ledde till att föräldrarna inte vågade, och ibland till och med skämdes, för att tala ett annat språk än sitt egna (Tobin 2013).

2.4 Inskolning av barn och deras föräldrar

När man skolar in barn, så skolar man även in deras föräldrar. Det är ett tillfälle för föräldrarna att lära känna pedagogerna, samtidigt som det är ett tillfälle för pedagogerna att lära känna barnet via föräldrarna. Pedagogerna på förskolan kan få en ökad kunskap och förståelse kring barnet via föräldrarna, menar Edfelt (2015).

Fanny Jonsdottir och Eva Nyberg (2013), konstaterar i boken Föräldrar, förskola och

skola, att förskollärarens bekräftelse av föräldrarnas erfarenhet och kunnande om sitt

barn, skapar de största förutsättningar för ett tryggt barn. En trygg och tillitsfull relation mellan pedagoger och föräldrar skapar förutsättning för ett tryggt barn samt grunden till

15

föräldrarnas delaktighet. Varje familj bör bemötas utifrån deras förutsättningar och behov. De utvärderar dagligen kontakten i tamburen och vilken slags information som förmedlas där. Vid inskolning har föräldrar olika uppfattningar om bemötande av pedagoger och det baseras på föräldrarnas kulturella bakgrund. Detta går ut på att pedagoger bör vara lyhörda och ta till vara på den information som föräldrarna vill berätta om sitt barn, sin kultur och den etniska tillhörigheten.

Gunilla Niss och Anna-Karin Söderström (2015), bekräftar det som Jonsdottir och Nyberg (2013) konstaterar, att samverkan mellan pedagoger och föräldrar påverkar barnet och med bra kontakt mellan parterna skapas förutsättningar till att barnet är tryggt och mår bra, som i sin tur leder till ökat lärande och goda möjlighet för utveckling. Pedagoger och föräldrar behöver samverka, vara nyfikna, öppna och intresserade för att ett bra samarbete ska uppstå mellan de olika parterna.

16

3. Metod

I detta kapitel beskrivs och motiveras val av metod, urval och hur intervjuerna genomförts med informanter samt forskningsetiska förhållningssätt och analysförfarandet.

3.1 Metodval

Syftet med vår studie är att förstå och beskriva hur mötet med den svenska förskolan upplevs av nyanlända föräldrar. Eftersom studien behandlar ett ämne som rör personer och situationer i deras sociala verkligheter har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod.

Studien utgår från enskilda semistrukturerade intervjuer som handlar om

respondenternas erfarenhet och uppfattningar om deras första möten med förskolan. Monica Dalen (2011) menar att fördelen med intervju som informationskälla är att få information om hur människor upplever sin livssituation utifrån deras erfarenheter, tankar och känslor. Syftet med enskilda intervjuer var att respondenterna inte skulle påverkas av varandra, samt för att värna om deras integritet.

Det finns olika typer av intervjuer, men vi har valt att använda semi-strukturerade intervjuer, där man på ett lämpligt sätt får insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor (Dalen 2011). Semi-strukturerade intervjuer utgår från huvudfrågor men det finns även utrymme att ställa följdfrågor (Bryman 2009). Vi har utgått ifrån öppna frågor i intervjuerna som, enligt Alvehus (2014) skapar utrymme där

respondenten har möjlighet att utveckla sina svar och med det påverkas intervjuns innehåll. Intervjuaren kan påverka val av frågorunder intervjun, om det kommer upp svar som kan väcka nya frågor, vilket då kan leda till att man kommer ifrån

ursprungsämnet. Det kan vara till en fördel under intervjuerna att det samtalas utanför ursprungsämnet, för att lämna utrymme för respondenterna att få förklara djupare hur de upplever och uppfattar frågeställningarna. Det kan även vara en nackdel, då intervjuaren måste kunna återkoppla till ursprungsämnet, så att inte intervjun lämnar fokusområdet (Alvehus 2013).

17

3.2 Urval

Studiens urval består av föräldrar från europeiska länder där vi har lagt fokus på en mindre grupp som kommer från forna Jugoslavien. Målgruppen var förutbestämd och det var viktigt att de nya potentiella respondenterna kommer från samma geografiska område, pratar ett av de språken som talas där, samt att de har fått uppehållstillstånd de senaste två till tre åren. Genom bekanta fick vi tag i de första tre personer som ville vara intervjuade. Eftersom studien var tidsbegränsad och eftersom tre personer inte kunde ge den detaljerade bild som vi strävade efter, frågade vi de tre första respondenterna, om de kände några som kunde tänka sig att medverka i studien. Det var då inte ett

slumpmässigt urval av personer, då vi sedan tidigare via redan valda personer fått kontakt med andra respondenter; det kallas ett “snöbollsurval” (Alvehus 2014;Bryman 2009).

Samtliga respondenter kommer från samma geografiska område i sydöstra Europa och har minst ett barn. Fyra av respondenterna har fött sina barn i hemlandet medan två av respondenterna födde sitt första och andra barn i Sverige. Respondenterna i vår studie är mellan 20-40 år. I hemmet sker kommunikationen på deras modersmål, men utanför hemmet använder två av respondenterna det svenska språket och de andra talar engelska. Makarnas arbetstider påverkade att det enbart är mödrarna som har intervjuats.

Nedan följer en kort beskrivning av respondenterna (namnen är fiktiva).

Admira är i tjugoårsåldern. Hennes familj består av maken och en treårig son. Familjen har bott i Sverige i åtta månader. Familjen saknar erfarenhet av förskolan i Kroatien eftersom mamman var arbetslös och tog hand om sitt barn hemma. Strax efter flytten till Sverige fick sonen plats på en nyöppnad förskola och respondenten började på en kommunal utbildning i svenska för invandrare (SFI). Efter några veckor avbröt hon sina studier och började arbeta. I hemmet kommunicerar familjen på modersmålet men i övrigt talar de engelska.

Emina är i tjugoårsåldern och kommer ursprungligen från Serbien. Sedan fyra år tillbaka har hon bott i Sverige och har en dotter som snart fyller fyra år. Maken arbetar på sjön och är borta i två veckor åt gången. Då det är bara respondenten som sköter den

18

dagliga kommunikationen med förskolan. Emina behärskar det svenska språket och den dagliga kommunikationen sker på svenska. Dottern går i en mångkulturell förskola. Ena är i fyrtioårsåldern. Ursprungligen kommer hon från Serbien. Hon flyttade till Sverige för tre år sedan till sin nya make som sedan tidigare hade bott i Sverige. Från ett tidigare förhållande hade Ena med sig två barn och tillsammans med sin nya make, fick hon en son som föddes i Sverige och är två år gammal. Kort tid efteråt fick maken en obotlig sjukdom och under hans resterande tid tog hon hand om sin make. Maken avled två månader innan intervjun genomfördes. Under makens vistelse på lasarettet hjälpte de äldre barnen med lämning och hämtning, så att den yngsta sonen kunde integreras i förskolans verksamhet.

Natasha är i fyrtioårsåldern och är mamma till två barn, en dotter som går i

förskoleklass och en treårig son som går i förskola. Först flyttade maken till Sverige för att skaffa arbete. När maken hade skaffat arbete, då först kunde modern komma med barnen. Nu har familjen bott tillsammans i Sverige i två år. Hennes livserfarenhet från Kroatien, som mamma till förskolebarn samt som förskollärare, gör att hon ofta jämför förskolans uppdrag i de båda länderna. Idag arbetar hon som lagerarbetare med

landsmän och det är en av anledningarna till att hon inte har lärt sig det svenska språket. Biljana är 23 år gammal och har ett barn. Hon flyttade till Sverige för ett år sedan. Respondenten var arbetslös i hemlandet och skaffade sitt första arbete i Sverige. Längtan efter föräldrar och släkten är stor och hon upplever vistelsen i Sverige som tillfällig, samt förskolan som en plats som tar hand om barnen när föräldrarna arbetar. Maken är jämnårig och arbetar som byggarbetare. I stort sett sker deras kommunikation på modersmålet, men i kommunikation med pedagoger använder respondenten

engelska.

Sabina anser att hennes ålder inte är av betydelse för vår studie, så hon väljer att inte uttala sig om det. Av ekonomiska skäl valde maken att flytta till Sverige för att arbeta. Sabina och barnen, flyttade till Sverige för tre år sedan. Familjen har två barn. Första kontakt med förskolan skedde i Sverige eftersom respondenten var hemmafru och tog hand om barnen i hemlandet (Kroatien). När intervjun genomfördes var det maken som hade rollen som familjens försörjare och respondenten gick på vuxenutbildning i svenska för invandrare (SFI).

19

3.3 Genomförande

Vi skickade en skriftlig förfrågan till tjugosex förskolechefer i en mellanstor kommun i södra Sverige. I den förklarade vi syftet med vår studie och vårt behov av att komma i kontakt med föräldrar som kommer från forna Jugoslavien.

Fyra av dem tjugosex förskolecheferna svarade på våra mejl, men de kunde inte hjälpa till. De hade inte barn på sina förskolor vars föräldrar ursprungligen kommer från det geografiska området som vi efterfrågade. Eftersom förskolechefer inte kunde hjälpa till blev vi tvungna att hitta andra sätt att få tag i personers som kunna hjälpa oss. Genom våra vänner och bekanta fick vi tag i de första tre intervjupersoner.

Intervjuerna genomfördes i mars månad, 2016, av Martina. Intervjuplatser valdes efter respondenternas önskemål och de varierade från deras lägenhet till lekplatser, för att respondenternas barn var närvarande vid intervjuerna. Mödrarna tyckte att det var lättare att samtala på de redan nämnda platserna eftersom barnen kunde sysselsätta sig i den omgivning som de kände väl och då mödrarna har möjlighet att samtala. Fyra av respondenterna valde att intervjun skulle vara i deras lägenhet, där barnen kunde leka med leksaker i lugna och ro, så att intervjun kunde fortlöpa ostört från respondenternas barn. De andra två respondenterna valde att intervjun skulle hållas på en lekplats i deras bostadsområde, för att deras barn tycker om att vara ute och leka och mödrarna kunde prata ostört.

Respondenterna blev informerade i förväg att intervjuerna skulle spelas in och tiden varierade beroende på respondenten, men som maximum kom upp till en timme per intervju. Den kortaste intervjun varade 25 minuter, medan den längsta intervjun tog 58 minuter. De olika längderna på intervjuerna berodde på hur respondenterna svarade på frågorna. En del av dem var mer pratsamma och tydliga i sina svar medan en del av dem kände att de inte har så mycket att säga om vissa av frågorna.

20

3.4 Etiska överväganden

Studien är grundad på de etiska principerna: informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav och nyttjandekrav. Respondenterna blev informerade om Vetenskapsrådets kriterier innan intervjuerna genomfördes (Vetenskapsråd 2002). Informationskravet: respondenterna blev informerade om studiens syfte samt att deras deltagande är frivilligt.

Samtyckeskravet: samtliga fick muntliga information att de själva får bestämma över sitt deltagande, samt att de kan avbryta sitt deltagande om och när de vill utan att behöva förklara varför de vill göra det.

Konfidentialitetskravet: respondenterna fick försäkran att deras personuppgifter

skyddas, samt att de ska få ett fingerat namn så att ingen vet vad de egentligen heter och med det undvika att kopplas till förskolor där de har sina barn.

Nyttjandekravet: samtliga blev informerade att material som vi har samlat in bara får användas till studiens syfte och all dokumentation raderas efter studiens slut.

3.5 Analysbeskrivning

Respondenternas berättande, samt deras förklaringar, blev prioriterade vid intervjuerna och under transkriberingen. Dalen (2011) rekommenderar att man alltid ska vara på jakt efter goda citat och den rekommendationen har vi följt. Citaten som syns i resultat och analysdelen fångar de moment som vi vill uppmärksamma och ge läsaren ökad

förståelse för respondenternas uppfattningar.

Eftersom Martina behärskar samma språk som respondenterna, genomfördes intervjuerna på respondenternas modersmål, så att respondenterna skulle känna sig trygga, samt att respondenterna kan uttrycka sig bättre på det språk de behärskar bäst. Inledningsvis transkriberade Martina samtliga intervjuer på respondenternas

modersmål, därefter översatte hon texten till svenska. Efter transkriberingen analyserade vi tillsammans intervjuerna.

Bryman (2009) belyser att man som forskare har en viktig roll när det gäller att samla in och tolka data. När transkriberingarna och översättningarna var gjorda satte vi oss ned

21

tillsammans och analyserade det insamlade materialet, utifrån studiens syfte och frågeställning med hjälp av tidigare forskning och teorier. För att på så sätt se om det framkom likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kring mötet med den svenska förskolan. Detta gjordes för att vara säker på att materialet var relevant för studiens syfte.

Utifrån våra intervjufrågor har vi valt att dela in resultatet i fem olika delar, samt att analyserna av resultaten presenteras under varje huvudrubrik. I följande kapitel presenteras resultaten och analysen.

22

4. Resultat och analys

I detta kapitel presenteras sammanfattningen av intervjuerna samt en analys av det insamlade materialet i relationen till tidigare redovisad forskning och Bourdieus teori om det sociala kapitalet.

4.1 Anledning till flytten

Respondenterna förklarar att omständigheterna i hemlandet, så som hög arbetslöshet, osäkerhet på arbetsmarknaden, samt otrygg ekonomi ledde till beslutet att flytta till Sverige. Förhoppningar om bättre ekonomi och tryggare framtid för barnen, var det övervägande skälet till flytten. Här nedan ges fyra exempel på respondenternas anledningar till flytten till Sverige.

Tyvärr, det var så att jag var arbetslös och det var också en anledning varför vi flyttade hit. (Admira) En gång jobbade han (maken) på en bondgård i tre månader utan att få betalt för det. (Biljana) Ljubo (maken), har bott här åtta år innan jag flyttade hit. (Emina)

Milan, min man, han har jobbat här några år innan vi bestämde för det var vårt och barnens bästa att flyttar hit. (Ena)

Det var respondenternas makar som flyttade först till Sverige, en del av dem hade redan ordnat arbete via bekanta från hemlandet och övriga flyttade till Sverige för att skaffa arbete på egen hand. När makarna hade skaffat arbete och ordnat boende, då först kunde fruarna komma med barnen.

4.1.1 Sammanfattning och analys

Familjens val av att bosätta sig i Sverige grundades på svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden i de länder därifrån de kommer, samt en oro för barnets framtid. De länderna som familjerna kommer från tillhör de lågavlönade länderna inom EU, medan Sverige framstår för respondenterna som ett land med stabil ekonomi och strukturerat samhälle. Inom EU har människor större möjligheter att röra sig fritt och skaffa arbete. Makarna drog nytta av den rättigheten och sökte sig till Sverige för att skaffa arbete.

23

Utifrån kvinnornas perspektiv ser vi deras flytt som återförening med familjen, i deras fall återförening med makarna.

Det som kännetecknar det sociala kapitalet är, ett antal människor inom samma grupp som känner samhörighet med varandra, med samma eller liknande värderingar, normer och tankesätt. Det betyder att gruppen bygger upp en uppfattning om ett specifikt område och i vår studie bedöms Sverige som ett land med god ekonomi och

välstrukturerad samhälle. I uttalanden ser vi att det finns en tendens till uppfattning som gäller samhället i sin helhet. Makarna har använt sig av sitt sociala nätverk för att få tillgång till ett ekonomisk kapital i form av arbete, som i slutändan leder till inkomst (Broady 1991).

4.2 Socialt nätverk

Som en direkt konsekvens av begränsade språkkunskaper koncentreras det sociala umgänget till andra familjer ifrån forna Jugoslavien. Familjens sociala samvaro med landsmän skapar trygghet för respondenterna, men ger även utrymme för vänner och bekantas åsikter när det gäller frågor som rör deras barn och dem själva som föräldrar. Vänner och bekanta har rekommenderat att familjerna placerar sina barn i förskolor i det egna bostadsområdet. Här nedan beskriver respondenterna hur de har fått hjälp och vägledning i val av förskolan samt hur familjerna sökte plats i förskola.

De som vi umgicks med då berättade att det är en bra förskola med mindre barn i gruppen och flera fröknar och att de jobbar mycket med barnen. (Emina)

Han (maken) har frågat sina kollegor var har de sina barn (…) Ivo, min mans chef hjälpte honom att söka plats på en webbsida. (Biljana)

Vi visste inte hur det fungera med förskolan och inte med skola heller utan han (maken) frågade de som han känner(…) Markos (make) företag, som är rätt så stort och nu har han flera som han kan fråga. (Natasha)

En av familjerna har valt att placera sitt barn på en förskola, som ligger en bit bort från deras bostadsområde, efter rekommendation ifrån en mamma i annan familj i deras kontaktnät. Den andra mammas rekommendation grundades på en artikel i en tidning, där mamman hade läst om en nyöppnad förskola i ett område där det övervägande bor svenskar.

24

Här nedan ges tre exempel på hur respondenterna litar på andras omdömen, när de själva saknar kunskaper inom vissa områden.

Hon (Marina; respondentens väninna) har sagt att hon läste i en tidning att det finns en förskola på (X-bostadsområde) som är nyöppnad och det skulle vara bra att vi söker plats där om det skulle inte vara problem att köra honom dit varje dag (…) Marina (väninna) har berättat att det är bara svenskar som bor där. (Admira)

När Biljana (pedagog) jobbade där, hon sa att det var meningslös att jag gå då dit när jag inte förstår vad pratar de om. (Admira)

De (hon pratar om pedagoger och hennes väninna Duska), pratade om föräldramöte den dag när jag var med Duska där men vi var överens att det inte passade nu för Duska kan inte alltid komma och jag kan inte prata och förstår inte heller. (Biljana)

Att leva i ett nytt samhälle innebär att samhällets normer och värderingar möter individens personliga värderingar. Detta har lett till att mödrarna ofta hamnar i

situationer där de ifrågasätter sig själv och sina handlingar. Nedan följer ett par citat om hur de upplever människorna i sin omgivning, samt deras känsla av att de inte är

erkända och accepterade, för vad de är och var de kommer ifrån.

Vi, föräldrar, måste vara förebilder till barnen. Vem ska uppfostra dem? Förskola… jag, säkert. Sorgligt… när våra normer och värderingar inte duger längre… i alla fall, inte här i Sverige. Vad kan fröken lära dem? (…) Vi har flyttat hit för att bor här några år och tjänar pengar men sen ska vi flytta tillbaka och då vill jag inte skämmas där nere hur jag har uppfostrat mitt barn. Aldrig i livet! (Biljana) Jag märker dagligen att det är stora skillnader hur man lever och resonerar här och i Serbien. (Emina)

Jag vet att även i Bosnien finns olika människor, det är inte så att jag tror att vi är bästa men när jag träffar vissa föräldrar då undrar jag om det (…). (Biljana)

Ett socialt nätverk är väsentligt för att klara av vardagslivet och då räknar de med hjälp av bekanta och kompisar som de har träffat i Sverige. En av mödrar ifrågasätter även barnets vistelse i förskolan, men ser inte andra lösningar och det framkommer i hennes påstående nedan.

Alla sa att jag skulle ha förskola till barnen men jag var inte säker. Jag visste inte riktigt, jag är deras mamma, jag känner mina barn bäst men sen vi har flyttat hit, alla blandar sig i deras uppfostran, alla vet bättre än jag: först förskola, sen BVC, sen kompisar. (Sabina)

Gemensamt för alla respondenter är, att de känner utanförskap för att de inte behärskar språket i den utsträckning som krävs för att klara av vardagslivet, samt att de saknar det sociala nätverk som de hade i hemlandet. Flertalet mödrar beskriver hur de upplever ensamhet och hur det leder till känslan av utanförskap, det framkommer i deras uttalanden här nedan.

25

Vart ska vi gå? Vi känner ingen här, det är bara våra arbetskollegor som vi träffar dagligen men dem vill jag inte träffa när jag är ledig. Jag saknar mina väninnor, att vi träffar, barnen leker och vi dricker kaffe. Vi hade alltid tid för varandra. (Natasha)

Hon (Marina, väninna) eller hennes familj är mina första kompisar i Sverige.(Admira)

Jag var så ledsen för att jag har inga vänner här men Duska (väninna) har sagt att vi kan skriva hennes namn. (Biljana)

(…) så slipper jag prata med dem pedagoger som är inte glada för engelska. Eller så är det något som jag har fått för mig, Jag vet inte om det är så. (Admira)

4.2.1 Sammanfattning och analys

I våra intervjuer framkom att familjens sociala nätverk grundas på landsmän, med det gemensamma språket samt den kulturella bakgrunden. Familjen är beroende av att man känner någon som kan förklara och hjälpa till med praktiska saker i vardagslivet, det kan bara de som har bott längre i Sverige. Språkets betydelse är större än bara ett sätt att kommunicera, det knyts ihop med identifikation, att någon har upplevt samma situation som de när de flyttade till Sverige. Att använda språket för att påvisa tillhörighet med andra, kan ibland tränga ner egna tänkandet och istället förlita sig på andra.

Att bo nära landsmän och umgås med dem skapar trygghet, bidrar till integration men är även ett hinder avseende delaktighet och beslut i frågor som rör deras barn och de själva. Innebörden av det sociala kapitalet beskrivs av den franska sociologen Bourdieu, han undersöker begreppen ekonomiskt och symbolisk kapital. Den först nämnda handlar om kapital i form av pengar och egendom, symbolisk kapital omfattar socialt och kulturellt kapital (Broady 1991).

Varje individ har sin position inom en grupp, där de ackumulerar ekonomiskt eller kulturellt kapital och knyter kontakter. Av detta kan man utläsa att alla medlemmar kan dra fördel av det sociala kapital, som existerar inom en grupp och det kapitalet beskrivs som ett socialt nätverk (Broady 1991).

Att flytta till ett nytt främmande land innebär språksvårigheter, vilket kan innebära att man måste hitta andra sätt att kommunicera med sin omgivning. De faktorer som kan påverka respondenternas språkbehärskning beror på: deras vistelse i landet, familjen, vardagsspråk på arbetet/skolan, samt på dem själva och deras intresse för en snabb etablering/integrering.

26

Gunilla Ladberg (2009) bekräftar att det finns språk som har lägre och högre status i samhället. I Sverige ligger svenskan högst och därefter kommer engelskan. En av respondenter konstaterar, att även när hon talar engelska, känns det som att hon inte blir respekterad och accepterad för den hon är.

Flertal av respondenterna upplever att det är svårt att bli erkänd och accepterad för den man är. De saknar den sociala kontakten som de hade i sitt hemland. Bourdieu påstår att var och en kan påverka det sociala kapitalet genom arbete, studier och det kontaktnät som man bygger under en livstid (Broady 1991). Våra respondenter måste bygga ett nytt nätverk i ett nytt land, vilket leder till att de kan känna sig uteslutna och ensamma. Utifrån Bourdieus teori om social kapitalet märks hos våra respondenter att gamla erfarenheter gör att de känner tillhörighet med människor som kommer från forna Jugoslavien samtidigt att de tolkar på liknande sätt pedagogernas bemötande och förskolans uppdrag.

Bouakaz (2013) analyserar samverkan i mångkulturella skolor. En av faktorerna som hindrar föräldrarnas engagemang är sociala nätverk, där föräldrarna argumenterar att frånvaro av ett fungerande familjenätverk är avgörande för deras engagemang. I

hemlandet hade de upplevt familjens nätverk, som ett stöd som de kan vända sig till om de behöver hjälp.

4.3 Inskolning

Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barnens trivsel och lärande i förskolan, ändå har respondenterna inte haft fokus på miljön. Samtliga av barnens förskolor finns i en friliggande byggnad med en gård intill, ett av dem är belägen nära stranden. Här ges två exempel på hur respondenterna beskriver innemiljön.

Det är inte så många leksaker där utan de kallar det material. Det finns pinnar, kottar, stenar och andra saker som man kan hitta ute. (Biljana)

(…) Inne är fin inredning, anpassad till små barn med små stolar och bord. Allt kan de nå själva utan att de behöver fråga fröken(...). (Natasha)

Mödrarna är mer fokuserade på hur barnen reagerar på förskolan, som en ny plats samt på nya barn och människor i barnets omgivning. Vilket framkommer i intervjuerna hos samtliga mödrar. Nedan ges två citat angående barnens trivsel i förskolan.

27

Men barnen har nu nya, många kompisar på förskolan, de gillar att vara där. (Sabina)

Varje gång när en av oss hämtar honom hittar vi honom med andra barn, det är inte att han sitter själv i hörnet eller i ett annat rum och det glädja oss att han är nöjd. (Natasha)

Barnets inskolning berodde på hur förskolorna tillämpar inskolningen, från en så kallad ”tre dagars inskolning”, till inskolning som pågick under två veckor. De flesta

respondenterna bedömer inskolningen som lyckad. Deras förväntningar på den svenska förskolan är baserad framförallt på barnets basala behov. Nedan följer citat angående upplevelserna av inskolningen.

Jag är själv utbildad förskollärare och det var en ny upplevelse för mig. I Kroatien har vi inskolning bara med barnet, föräldrarna stannar inte med sitt barn. De lämnar sina barn en kortare stund, en timme i början, och sen utökar vi tiden eftersom, så att efter en vecka kan barnet stanna själv. Jag hade två veckor inskolning med min son. Första dagen var vi där tre timmar och han tyckte om de nya kompisar men speciellt om leksaker. (Natasha)

Under de tre dagar var jag lite besviken för personal ansträngde sig inte att få kontakt med X (sonen) utan han var hela tiden med mig men Biljana (pedagog), förklarade att han behöver lite tid att anpassa sig och då är det viktig att han känner sig trygg. Jag litade på henne för hon vet, hon har jobbat länge där. (Admira)

Hon (pedagog) har lärt honom hur man ber om vatten eller om han behöver gå på toan. (Admira) Hon är torr (i blöjan) när jag kommer. (Biljana)

Även om samtliga mödrar upplever inskolning som lyckad, upplevde en av mödrarna sin närvaro i verksamheten som extremt jobbig. Nedan finns hennes citat angående upplevelsen.

Jag önskade bara att de tre dagar tar sitt slut och mitt barn kan gå till förskola utan att jag måste vara där. (Sabina)

Samtliga respondenterna saknar erfarenhet av den inskolningsformen som vi tillämpar i Sverige; allt ifrån praktiska frågor, som att fylla i blanketter till att bearbeta känslor, när de ska lämna över sina barn till främmande människor med ett främmande språk. Nedan ges ett citat ifrån en moder, som behövde hjälp med språkrelaterade och byråkratiska frågor.

Det var ett papper där man skulle skriva tre personer som de kan kontakta om det skulle hända något och de få inte tag i oss. Jag var så ledsen för att jag har inga kompisar här men Duska (väninna), har sagt att vi kan skriva hennes namn. (Biljana)

28

För föräldrarna som har ett annat modersmål än svenska, är tillgången till en pedagog som har samma modersmål värdefullt. Detta eftersom språkliga kunskaper, samt kännedom om kulturen har stor betydelse för att bygga relationen mellan förskolan och hemmet. Det var bara en av förskolorna som hade tillgång till en tvåspråkig pedagog och det uppskattas enormt av modern och det beskriver hon i citatet nedan.

När min son började i förskolan var vi jätteglada för att dem hade en fröken som kunde prata vårt språk. Hon har hjälpt min son att klara av dem första dagar i förskolan, Hon har lärt honom hur man ber om vatten eller om han behöver gå på toan (…) det var snällt av henne och det underlättade för honom. (Admira)

4.3.1 Sammanfattning och analys

De första dagarna av inskolningen på förskolan läggs grunden till relation och samarbete mellan föräldrarna och förskollärarna, (Jonsdottir & Nyberg 2013). I samband med inskolningen är det viktigt att föräldrar och pedagoger har fått goda möjligheter att lära känna varandra. För föräldrarna och barnen innebär det att de lämnar sin trygga och välkända zon och kompletterar med förskolans värld.

Inskolningsperioden är viktig för att föräldrarna ska få insyn i verksamheten samt att den knyter relationer mellan hemmet och förskolan (Månsson 2013).

Staten har genom läroplanen gett uppdrag till förskollärarna “att dels insocialisera barn och familjer med utländsk bakgrund i ett normsystem som representerar den svenska samhällssynen (Björk-Willén m.fl. 2013:115). Mödrarna saknar kunskap om förskolan och vad förskolan har för uppdrag och det märks när vi ställer frågan om den

pedagogiska miljön.

Gemensamt för samtliga respondenter är deras främsta fokus på barnens anpassning gentemot nya människor och andra barn i förskolan, samt att de inte uppmärksammat den pedagogiska miljön i så stor utsträckning. En förklaring till detta kan vara att de inte har insyn i läroplanen där den pedagogiska miljö beskrivs som en av faktorerna som stimulerar barnets utveckling och lärande.

Inskolning är en process där ett hemmabarn ska bli ett förskolebarn. I inskolningen ingår ett inskolningssamtal med syfte att föräldrarna delar med sig kunskap om det enskilda barnet, samt att pedagoger informerar om verksamheten, samt förväntningar som förskolan har på föräldrar (Markström 2013). Inskolning är ett ömsesidigt dilemma

29

både för föräldrar och pedagoger hur man ska involvera föräldrar i verksamheten samt hur ska föräldrarna hitta utrymme för sig själv. Den slutsats man kan dra, är att ett stort ansvar ligger hos pedagogerna, kring att inskolningen blir lyckad.

Anne Harju och Ingegerd Tallberg Broman (2013), konstaterar att lyhörda möten mellan förskolan och hemmet som en förutsättning för inkludering av det enskilda barnet och föräldrar börjar vid inskolning.

En av förskolorna har haft möjlighet att erbjuda tvåspråkig pedagog, vilket underlättar både för familjen och arbetslaget. Pedagogen förmodas också ha förståelse för familjens kulturella bakgrund, samt kunskap om det skolsystem som familjen kommer från och kan hjälpa till att hitta vägar för att barnet och familjen, att integreras i samhället. Kultti (2014) påpekar att flerspråkiga pedagoger är en tillgång i förskolan, men det finns inte så många förskolor som kan tillgodose det behovet. I en studie om samverkan i mångkulturella skolor lyfts modersmålslärare, lärare med samma ursprung samt tolk som viktiga aktörer, dock kan det förekomma att ovannämnda personer tar sig frihet att tolka vad de tycker är bättre för föräldrar, istället att föräldrarna väljer själva (Bouakaz 2013).

Björk-Willén med flera (2013) bekräftar i sin intervjustudie att i en mångkulturell förskola är det en fördel att ha tvåspråkiga pedagoger som har samma modersmål som barnen och det är tvåspråkiga pedagogers ansvar, att förmedla sin kunskap om

nyanlända och deras barn till sina kollegor. Men även att förmedla kunskap till föräldrarna om det svenska samhället och den svenska förskolan.

Även i Bouakaz studie om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor bedömer de flesta lärarna, att de språkliga barriärerna samt de kulturella skillnaderna är det stora hindret för samverkan i skolan (2013). Mödrarna i vår studie har också tagit ett medvetet beslut att inte vara med på föräldramöten, eftersom de litade på vännernas och pedagogernas omdömen, när de utryckte att brist på språket betraktas som hinder.

30

4.4 Kommunikation/information

Den dagliga informationen om barnets vistelse på förskolan får respondenterna i första hand av pedagogerna, men bara om respondenterna känner att pedagogerna har tid för samtal. Nedan kommer citat angående kommunikation och information på barnens förskolor.

Det är oftast att fröken berättar när jag eller Marko (barnets pappa) hämtar honom men det finns en liten tavla i hallen där det står kort vad de har gjort. (Natasha)

Ibland kommer fröken med honom och berättar lite kort hur han har ätit idag eller sovit. (Admira) (...) de är ute frågar jag fröken. Om hennes fröken är kvar. Om det är någon annan från andra grupper så struntar jag i det. (Emina)

I dagliga kommunikationen talar flertalet respondenter svenska samt engelska, dock förekommer flera exempel där mödrarna saknar det verbala språket och kompenserar med kroppsspråk eller skriver lappar med enkla ord. Några av förskolorna informerar föräldrarna om dagliga aktiviteter på anslagstavlan, där används det svenska språket som verktyg för kommunikation.

Kommunen i vår studie har beslutat att samtliga förskolor i kommunen kommunicerar med föräldrarna via en webbsida, som heter Fronter. Den webbsida kräver

e-legitimation eller lösenord och det är enbart en av respondenterna som har varit inne på Fronter, detta vid enstaka tillfällen. Hon har då läst den pedagogiska dokumentationen om barnets utveckling samt annan viktigt information som rör hennes barn. Här nedan bedömer hon användning av Fronter.

Fronter är inte så aktuellt hos mig. Jag måste gå på webbsida, logga in och sen är det rätt så krångligt att hitta deras månadsbrev och dokument om Angela (dottern). Strunt samma, när de skriver sällan om Angela och månadsbrev får jag via mejl. Det är enklare. Jag får mejl i mobilen och sen när jag pendlar hinner jag alltid läsa vad de har skrivit. För mig är bäst månadsbrev. (Emina)

Intervjuerna visar att det enbart är ett föräldrapar som har deltagit i utvecklingssamtal, samt en av respondenterna som har blivit kallad till ett möte. Under mötet har de diskuterat barnets sena språkutveckling. Här nedan berättar respondenterna själva om utvecklingssamtalet.

Det är enda att jag var på utvecklingssamtal med det äldsta barnet. När jag kom dit då var chef där och en fröken... de vill att min dotter ska gå till en speciellt skolan där ska de jobba med svenska språket. (Sabina)

31

Jag vet inte men utvecklingssamtal hade vi. De lämnade lapp i Angelas (dottern), korg med tider så att vi kunde välja tider när Ljubo (maken) är hemma. (Emina)

Nej, hon är för liten för utvecklingssamtalet. Det ska hon ha när hon börjar i skolan. (Biljana)

Två av föräldraparen har blivit inbjudna till föräldramöte men ingen av dem har gått dit. Här nedan förklarar de sina beslut.

De pratade om föräldramöte den dag när jag var där med Duska (väninna) men vi kom överens att det inte passar nu. För Duska kan inte komma alltid och jag kan inte prata och förstår inte. (Biljana) Utvecklingssamtal har vi inte haft och inte föräldramöte heller. När Biljana (pedagog) jobbade där, hon har berättat om det men hon tyckte att det är meningslös att jag ska gå när jag inte förstår vad pratar de om. Hon har helt rätt. (Admira)

4.4.1 Sammanfattning och analys

Kommunikation med lappar, användning av enkla ord, samt kroppsspråk är exempel på hur nyanlända föräldrar kan vara delvis självständiga i kontakten med förskolan. Detta förutsätter att det finns kunskap hos pedagogerna om hur information kan nå föräldrar.

Mödrarna ifrågasätter sin egen språkförmåga, på annat språk än modersmålet. De

upplever att de inte kan uttrycka sig fritt i alla sammanhang på svenska. En annan faktor som oroar dem, är att de upplever sig framstå som okunniga när det gäller frågor kring sina egna barn.

Syn på kultur som en social konstruktion, kunskap om mig själv samt om den andra, bygger grunden till interkulturell kommunikation (Lorentz 2006). Det vardagliga och informella samtalet sker för det mesta i tamburen. I tamburen möts och samtalar människor med olika språkliga och sociala bakgrunder, där skillnader i åsikter om förhållningssätt, samt barn och fostran förekommer, konstaterar Björk-Willén med flera (2013). Vidare beskriver författarna om en asymmetri mellan parterna, pedagoger och föräldrar, där det finns olika förutsättningar för samtalens genomförande och

möjligheter för parterna att ge och ta informationen.

Kultur och kulturbundenhet kan man studera utifrån flera angreppspunkter där vikten av pedagogernas kunskap om föräldrarnas kultur belyses av Lahdenperä (2004). Hon jämför kultur med isberg som består av en mindre del som är synlig och den största delen som är osynlig och kan vara anledning till missförstånd och irritation.

32

Respondenternas irritation hade man kunnat undvika om pedagogerna hade haft kunskap om barnets liv innan flytten, samt att mödrarna fick information under inskolningen av pedagogerna kring de praktiska sakerna i förskolan.

I ett mångkulturellt Sverige ändras pedagogisk kompetens och förhållningssätt så att alla föräldrar kan få ett likvärdig bemötande oavsett sin kulturella bakgrund.

Lahdenperä (2004) konstaterar att det bör finnas inom svenskt skolsystem, en

interkulturell kompetens där pedagogernas förhållningssätt är baserat på öppenhet och förståelse som i slutändan ska leda till en god tvåvägskommunikation. Brist på

interkulturell kompetens hos pedagoger har påverkat respondenternas upplevelse av den svenska förskolan. Pedagogerna behöver ha kunskaper om olika kulturer som de

dagligen möter så att de kan förberedda sig samt ha förståelse för andra människors känslor och behöv.

Nya tekniska möjligheter erbjuder flera olika kanaler för utbyte av information via mejl eller läroplattform. Med nya tekniska lösningar ökar möjligheterna till samverkan, dock beror intresset för användning av tekniska möjligheter, på respondenternas vilja och tillgång till IT-verktyg.

En av respondenterna tycker inte att det är hennes uppgift att leta efter information på Fronter. Detta visar vikten av en god kommunikation mellan pedagoger och föräldrar. Vidare är det pedagogens ansvar att förmedla läroplanens innehåll för föräldern, samt främja samverkan mellan hemmet och förskolan.

Fronter har jag aldrig kollat på, vet inte hur man gör. Orkar inte. Om jag behöver veta något, får dem berätta för mig, det är deras jobb. Jag ska inte behöva leta! (Sabina)

Trots den stora satsningen som den här kommunen har gjort på digitala verktyg med syfte att underlätta för föräldrarna att följa sina barns utveckling på nätet, så har de ändå inte nått fram till sitt mål. Våra respondenter värderar mer att prata med pedagogerna eller läsa på anslagstavlan än att söka information på nätet.

4.5. Utvecklingssamtal

Förskolan har en skyldighet att anlita tolk, om föräldrarna inte behärskar det svenska språket, för att kunna försäkra sig att personen i fråga förstår samtalets innehåll. En av

33

mödrarna blev kallad till ett formellt samtal men tolken kunde inte närvara där. Nedan sammanfattar respondenten samtalet.

Jag visste inte att de har föräldramöte för att jag aldrig blev inkallad på det. Det är enda att jag har varit på utvecklingssamtal med är det äldsta barnet. När jag kom dit var chef där och en fröken. Jag frågade var är tolk för att jag inte kan prata svenska. Jag kan lite, bara i affären och så. Bara lite. Tolken kunde inte komma och sen ringde de honom och ville att han ska översätta via telefonen. Jag blev galen, de vill att min dotter ska gå till en speciell skola där ska de jobba med svenska språket. Hon är inte handikapp. Hon ska lära sig. Nej, jag har sagt till dem att det är meningslös att prata med dem när de tänker att min dotter är dum och att jag vill att tolken ska bli närvarande i samma rum med oss och inte via telefonen. Glöm detta! (Sabina)

Ovannämnda exempel påvisar språkliga begränsningar. Nedan lyfts ett annat exempel som visar mångfald av uppfattningar, normer och värderingar som existerar i

förskolan. En av respondenterna berättade om ett utvecklingssamtal, som chockade både henne och hennes man.

När vi bokade tid för utvecklingssamtal fick vi en text på svenska som vi skulle översätta till vårt språk så att man lyfter upp alla språk som finns på dotterns förskola. Där stod det att vi är alla olika, vita, svarta, långa, korta och så vidare. Men… i slutet stod det att alla barn är lika oavsett om de har en mamma och en pappa eller två mammor eller två pappor. Vi blev galna. Vad vill de göra med det? Vi frågade fröken, för min man är emot gayförhållande och tycker att det är sjuk beteende och inte något som är normalt. Fröken förklarade att de vill lära barn att oavsett hur dem lever alla är lika och viktiga i samhälle. Jag förstår allt det men räcker inte att de har förklarat till fyraåringar hur kommer till bebisar och nu det. Min man var irriterad och förklarade till henne att han tycker att det är fel att berätta till barnen i den åldern att det är ok för att det inte är vår uppfattning om homosexuella relation. Vi kan förstå om det är ett barn som har föräldrar som är samma kön och vill förbereda andra barn på det men… vi är alla invandrare föräldrar där. Jag tror inte att det finns föräldrar i hennes grupp som tycker att det är ok. Vi är väldigt besvikna för att vi tycker att de kunde lämna den frågan till skolan och när barnen är äldre och har redan en bild om det som de har fått hemifrån. (Emina)

4.5.1 Sammanfattning och analys

Under utvecklingssamtal lyfts upp allt som rör barnet, både det positiva och det som kan upplevas mindre positivt. Sabina var kallad till ett formellt möte där pedagogerna ville diskutera hennes barns sena språkutveckling. Tolken kunde inte vara fysiskt närvarande på mötet utan översättningen skedde via telefonen. Respondenten upplevde att

pedagogerna ifrågasatte henne som mamma, att hon inte har upptäckt att barnet behöver stöd och det resulterade i att hon kände sig anklagad och hon kände att hon behövde försvara sig. Om föräldrarna har begränsade språkkunskaper, då är tillgång till en kvalificerad tolk en förutsättning för att ett samtal, där alla parterna ska ha ett lika värde oavsett vilket språk de talar. Respondenten kände sig maktlös för att hon inte har haft

34

möjlighet att tala och uttrycka sig om problematiken och hon valde att avbryta mötet och gå hem.

Bouakaz (2009) hävdar att föräldrarnas begränsade kunskaper i svenska och deras brist på kunskaper om det svenska skolsystem (förskolan är en skolform), är två centrala hinder som ofta framträder, det var tyvärr så i Sabinas fall.

När pedagogerna planerar möten, ska de ta hänsyn till föräldrarnas förkunskaper och språkliga kompetens. Efter detta ska pedagogerna bestämma hur detaljerad

informationen ska vara för att föräldrarna ska förstå innehållet. Det handlar inte om att anpassa endast språket utan även innehållet och den kulturella anpassningen.

Pedagogerna borde ha större empati för föräldrarnas beteende och tänkesätt men samtidigt utveckla sin kommunikativa förmåga att utrycka sitt tänkesätt på ett sätt där föräldrarna känner sig respekterad även om de inte tänker likadant. I samspelet med människor från andra kulturer sker utveckling men inte så fort som pedagogerna önskar sig för att individuella upplevelse kan påverkar interaktion ibland.

Förskolan ska i sitt samarbete med hemmet ta hänsyn till de mänskliga rättigheter och demokratiska grunder, som det svenska samhället vilar på. I ovannämnda citat där föräldrarna har en annan uppfattning än förskolans värdegrund bör pedagogen belysa läroplanens innehåll där allas lika värde betonas.

35

5. Diskussion

De senaste åren har olika kriser påverkat hela världen. Detta har lett till att olika flyktingströmningar till bland annat Sverige som i sin tur har påverkat normer och värderingar som existerar i det svenska samhället. Människor är sociala varelser, som är beroende av kontakt med andra människor. Med ömsesidig förståelse från alla parterna i samhället kan vi bygga ett samhälle där alla kan trivas och utveckla till sitt maximum. Det mångkulturella samhället medför många möjligheter, men ger också upphov till svårigheter.

Samhället och därmed förskolan ändras dagligen och pedagoger ställs inför nya

utmaningar hur man kan involvera föräldrar i verksamheten, när föräldrar inte kan eller vill inte engagera sig.

5.1 Metoddiskussion

Syftet med vårt examensarbete är, att belysa en liten grupp föräldrar ifrån europeiska länder och deras upplevelse av bemötande och kommunikation under de första mötena på förskolan. Deltagare i vår fokusgrupp kommer ifrån forna Jugoslavien. Denna fokusgrupp har vi valt för Martina behärskar språket och för att underlätta kommunikationen med respondenterna, då kan de samtala på sitt modersmål. Vi har valt semistrukturerade intervjuer som metod. De är vår huvudsakliga

informationskälla i studien. Vi ville få fram respondenternas erfarenheter, tankar och känslor kring det första mötena med förskolan i Sverige.

Det var inte vår avsikt att bara intervjua mödrar, det var ett resultat av deras

familjesituation. Mödrarna har anpassat sig efter hur makarnas arbetsliv ser ut, de har valt att studera eller jobba deltid för att kunna ta hand om deras barn och familj. Om makarna hade varit delaktiga i vår studie, så hade vi kanske fått en annan syn på bemötande och delaktighet i förskolan. Det var inte heller vår avsikt att ha så få respondenter, men som vi nämnde i urvalet, har vi haft svårt att få kontakt med fler nyanlända föräldrar.

36

Martina genomförde alla intervjuer, från ljudinspelning till transkribering och sen översättning. Det var gemensamt arbete med analysen av intervjuer.

5.2 Resultatdiskussion

Resultatet av vår analys visar att det finns olika strategier på förskolorna, om hur de bemöter nyanlända föräldrar samt att det sociala nätverket är av betydande roll för våra familjer. Respondenterna förlitar sig till andra människor och deras uppfattningar kring saker, i det här fallet om olika förskolor och deras roll som föräldrar i förskolan. De nyanlända familjerna knyter kontakter med människor som kommer från samma språkliga områden och delar den kulturella bakgrund, där språket är en gemensam utgångspunkt. Föräldrarna upplever otillräckliga kunskaper i det svenska språket som hinder men samtidigt tror de att det bli bättre med tiden. En av respondenterna fick hjälp av en tvåspråkigpedagog och föräldrar uppskattade hjälpen dock övriga respondenterna kommunicerade på engelska eller på lätt svenska. Nya tekniska möjligheter som

kommunen erbjuder i form av Fronter och mejl upplevs inte av föräldrar som möjlighet att förbättra kommunikation och föräldrarnas delaktighet. Respondenterna tycker mer om personlig kontakt och muntlig kommunikation.

Utifrån Lorentz och Bergstedt (2006) är interkulturalitet ett begrepp som ryms i mycket mer än i kulturmöten och mångfald. Om vi använder mångfald som begrepp inom förskolans värld, där förskolan har en position som är stabil och statisk, då upplevs begreppet interkulturalitet som handling mellan individer som befinner sig i förskolan. Utifrån det perspektivet ser vi att det är möjligt att påverka de rörliga faktorerna i processen och det betyder att det är det interkulturella förhållningssättet man behöver i det svenska samhället.

Bozarslan (2001) beskriver förskolan som en arena för integration, där integration handlar om relationen, där det finns minst två partner som ger och tar. Relationen är en process som är långvarig och inte problemfri, men om det finns förutsättning, känsla av tillit, ifrån pedagoger och föräldrar, då har vi förutsättningar för föräldrasamverkan. Pedagogerna måste ha förståelse för de nyanlända som kommer från en