Malmö Högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle (BUS)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Zlatans betydelse för barn i Rosengård
Zlatan’s influence on children in Rosengård
Björn Nilsson
Ola Österström
Lärarexamen 210 poäng
Barndoms- och ungdomsvetenskap Handledare: Kalle Jonasson Höstterminen 2007 Examinator: Fredrik Nilsson
3
Abstract
Nilsson, Björn and Österström, Ola (2007). Zlatan’s influence on children in Rosengård.
Our study describes how much influence and importance Zlatan Ibrahimovic has on a part of Malmö called Rosengård where he himself grew up. We made interviews with 16 children in the ages of six to ten.
The theoretic views applied in this study come from Robert Connell’s Notions of masculinity and William Corsaro’s Sociology of childhood.
The questions we answer in this study are; if Zlatan has any influence on the children in Rosengård? How do children and media look at Zlatan and the myth that surrounds him? How does the picture of Zlatan Ibrahimovic get constructed amongst the children? How does hegemonic masculinity present itself amongst the peer-cultures of the children in Rosengård?
Our study shows that Zlatan has no influence amongst the children we interviewed. But he is still a legend and people talk about him often in the local community. We found out that media has a major influence on the children, and because of all the negative articles of Zlatans inability to score in the Swedish national team, creates a view on Zlatan that is everything but positive.
5
Förord
Vi kom fram till detta ämne genom att vi först ville skriva om rörelse och Rosengård. Sedan under långa överläggningar med vår handledare kom vi tillsammans fram till detta oerhört intressanta ämne. Vi som författade detta kände inte varandra tidigare och vill tacka Vickie Berggren som förde oss samman och därmed formade denna duo utav kunskap och samverkan.
Vi vill också tacka vår handledare Kalle Jonasson som har hjälpt oss ofantligt mycket utöver det som har förväntats av honom, utan Kalle hade det inte varit möjligt att genomföra en uppsats baserad på Zlatan Ibrahimovic.
Vi också skänka ett varmt tack till de lärare och elever som har ställt upp för oss och därmed sett till att denna uppsats blev verklighet!
6
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 8
1.1 Pedagogisk koppling ... 8
1.2 Zlatan och Rosengård ... 9
1.3 Redogörelse för metod och teori ... 10
1.4 Syfte och frågeställningar ... 11
1.5 Disposition ... 11
2 Teori och tidigare forskning ... 13
2.1 Robert Connell ... 13
2.2 William Corsaro ... 14
2.3 Tidigare forskning ... 15
2.3.1 Tidigare forskning om förebilder och Rosengård ... 15
2.3.2 Tidigare forskning om Zlatan ... 16
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie ... 18
3.1 Metodval ... 18
3.2 Urval och genomförande ... 19
3.3 Forskningsetiska överväganden ... 21
3.4 Analysbeskrivning... 21
4 Analys ... 23
4.1 Hur förhåller sig barn på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och bilden av honom i media? .... 23
4.2 Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen? ... 27
4.2.1 Bilden av Zlatan bland barnen ... 27
4.2.2 Bilden av Zlatan i media ... 28
4.3 Var hamnar Zlatanlegenden i relation till hegemonisk maskulinitet, och hur framkommer detta i kamratkulturerna bland barnen på Rosengård?... 31
4.4 Sammanfattning och slutsatser ... 34
5 Diskussion och kritisk reflektion ... 36
5.1 Diskussion ... 36
5.2 Vidareforskning ... 38
7
6 Referenser ... 41
8
1 Inledning
En av Sveriges största fotbollsprofiler är Zlatan Ibrahimovic. Han har gett sig ut i världen och tagit den med storm. Men ändå har han rötterna och hjärtat kvar i Rosengård. Han var nyligen på plats och invigde Zlatan-court, den fotbollsplan som han hade bekostat belysningen till. På denna fotbollsplan ser man texten ”Här finns mitt hjärta, här finns min historia, här finns mitt spel, ta det vidare. Zlatan”. Denna text är antagligen menad att inspirera barn och unga till att aldrig sluta drömma. Vårt projekt kommer att behandla vad egentligen Zlatan Ibrahimovic kan ha för påverkan på barnen i Rosengård. Och om han verkligen har något inflytande på barnens drömmar.
I stadsdelen Rosengård i Malmö är det hela 22 % som lever på försörjningsstöd. Man kan också utläsa att medelinkomsten per år är på 71700 SEK vilket visar att stadsdelen har en stor grupp med låginkomsttagare. När vi sedan gör en jämförelse med Malmö i stort ser vi att medelinkomsten är på hela 203600 SEK, detta är en markant skillnad (www.malmo.se 2006). Efter att sedan ha gått igenom skolverkets inspektionsrapport (2006) så framgår det att endast 37 % går ut med fullständiga betyg ur grundskolan. All denna statistik visar på hur det faktiskt ser ut i Rosengård. Barnfattigdomen i Rosengård år 2001 låg på hela 74 % (www.scb.se
2004). I det här ljuset kanske Zlatans framgångar framstår som ett attraktivt karriärsalternativ för befolkningen på Rosengård, och inte minst då kanske för killarna (eftersom tjejer/kvinnor inte har samma möjligheter att utöva fotboll professionellt).
1.1 Pedagogisk koppling
Man kan säga att när en ny ”Lill-Zlatan” dyker upp är det en stor nyhet som kan leda till att ännu fler barn och ungdomar vågar ta chansen till att komma vidare i fotbollskarriären. Vad det gäller kopplingen till skolans uppgift när det gäller framtid och visioner står uppskrivet i läroplanen på följande sätt;
Skolan skall sträva efter att varje elev
• inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att
- kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden,
9
Avsikten är alltså att eleverna ska kunna få en inblick i olika valmöjligheter vad det gäller deras framtid. Detta anser vi är en av grundpelarna för vårt arbete p.g.a. skolans uppgift att försöka motivera barn att prioritera utbildning. Också värt att nämna är ifall barnen har en dröm om att bli fotbollsproffs och vill satsa på en sådan karriär, hur motiverar man då som lärare att barnen ska fullfölja en utbildning? Med tanke på den låga ålder som spelare kan bli proffs idag, så kanske dessa ”Lill-Zlatans” studiemotivation avstannar och fokuserar mer på fotbollen. Om vi kopplar detta till Zlatan Ibrahimovic så ser vet vi att han gick ut gymnasieskolan med ofullständiga slutbetyg (Wegerup & Karlsson 2007). Då vi förstår att fotbollen var det stora intresset i detta fall och så kan vi anta att prioriteringen inte låg på skolan.
1.2 Zlatan och Rosengård
Vad det gäller den alternativa karriärvägen som fotbollsproffs så finns det många drömmar och förhoppningar från killar i detta område, att en gång komma lika långt som Zlatan. Zlatan själv säger i en intervju i Tv4 (www.fotbollskanalen.se 2007) att han ser sig själv som en förebild, men lägger också tonvikt vid att barn ska ha flera förebilder och inte bara se upp till honom. I ett segment i denna intervju så visas bilder från när Zlatan var på besök i Rosengård. Här intervjuas en kille som får chansen att spela med honom på den nya fotbollsplanen. Han säger att fotbollskarriären är väldigt lockande och att hans mål är att komma lika långt som Zlatan Ibrahimovic. I en bok skriven av Tove Lifvendahl (2003) så intervjuas en fritidsledare vid namn Julius Bordowski. Han säger att många killar är endast ute efter snabba pengar, och därför är det bättre enligt dem att satsa på en fotbollskarriär. En fotbollskarriär kan innebära stora pengar. Men kan också innebära i de senare åldrarna av skolan att utbildningen kommer bli åsidosatt. Fast detta är ett dilemma som finns, väljer många unga idag redan på ett tidigt stadium att satsa på fotbollen som en karriär. Detta gäller först och främst pojkarna då det är inom herrfotbollen det finns pengar att tjäna.
Att Zlatan har blivit en institution på Rosengård vittnar begreppet "Lill-Zlatan" om. En skola på Rosengård, där en av oss hade sin VFT, hade sin egen "Lill-Zlatan" - en benämning som också betecknade en helt annan Rosengårdskille, som uppmärksammades i Expressen förra året (www.expressen.se 2006). I detta reportage kunde man läsa att Zlatans snabbhet, styrka och skicklighet fanns i denna kille. Vi anser själva att media har en stor press på Rosengård om hur omgivningen ser på stadsdelen. Vi kommer i vår analys vidareutveckla kopplingen
10
mellan barn och media för att ge en bild om ungefär vilken tryck media har på barnen. Ropen från media efter en till lyckad fotbollsspelare från Rosengård är stort. Det kunde man också se när Zlatan Ibrahimovic var på besök i Rosengård för att inviga den ovannämnda fotbollsplanen. Runt 2000 barn (www.aftonbladet.se 2007) var på plats för att se den stora stjärnan inviga planen.
Vi kan då få en ungefärlig bild av Zlatans storhet och erkännande han har i sin forna stadsdel. Både erkännandet av att han har lyckats och att han kanske sår ett frö i barn att de också ska kunna göra det han gjorde. Men Zlatan har en stor påverkan på Rosengård och dess barn oavsett om den är bra eller dålig. Det framkom av Mille Petrovic som skrev en artikel som hette Sluta drömma om Zlatan (Expressen 2007) att Zlatan även har en negativ påverkan i Rosengård. Petrovic säger att han har i sitt yrke som fritidsledare ute i Rosengård har minst tio killar som vill bli som Zlatan. Men han påstår vidare att dessa barn lurar sig själva och måste hitta en bättre lösning till framtiden. Men visst kan Zlatan inspirera, men det finns också en bild i media av honom som tillskriver honom ett hett temperament; i värsta fall kan den senare föreställningen befästa fördomar om invandrarkillar som utåtagerande och aggressiva (Fundberg 2001,2003).
Så långt om killarna, men hur knyter detta an till tjejer i Rosengård? Är de något mer än en uppsjö groupies som tycker Zlatan är snygg? Så framställdes de åtminstone i SVT (www.svt.se 2007) när Zlatan var på spektakelbesök i Rosengård förra gången i samband med
Nikes projekt, Jogo Bonito, det vackra spelet. Vi hoppas med detta arbete kunna nyansera
bilden av hur tjejer på Rosengård förhåller sig till Zlatan.
1.3 Redogörelse för metod och teori
Vad det gäller valet av metod för att få fram det empiriska materialet, var intervjuer parvis det alternativ vi fastnade för. Vi bestämde oss tidigt att använda oss av denna metod då den bäst skulle ge oss svar på våra frågor. Vi delade upp intervjufrågorna i teman för att kunna ha en dialog med barnen i en avslappnad ton. Vi anser att om vi hade valt att ha en massa frågor som vi ställde direkt så hade dialogen blivit för hämmad. Det valet att därför ha olika teman som utgångspunkt i samtalet gjorde att vi kunde lättare ställa följdfrågor samt kunna få fram mer svar på frågor som dök upp vid intervjutillfället. Vi diskuterade fram dessa frågor i de olika temaupplagda frågeställningarna med hjälp av teorierna vi har valt att bruka. Detta
11
gjordes genom att gå igenom de begrepp som skulle användas, och sedan se hur vi skulle lägga upp frågorna på ett enkelt sätt för att kunna ställa dem till barn.
När vi valde att skriva om detta ämne så fick vi berättat för oss om William Corsaro och Robert Connell. Dessa två teoretiker valde vi att implementera i vårt arbete genom att först gå igenom deras teorier, och sedan använda deras begrepp och forskning som grund för utförandet av vår uppsats. Anledningen till att vi har valt två olika teoretiker är att de kompletterar varandra, och genom kombinationen av deras tankar kan vi få ett svar på de frågor vi ställt i arbetet, och att vi, genom att kombinera, får ett mer dynamiskt analysverktyg.
1.4 Syfte och frågeställningar
• Syftet med denna studie är att med utgångspunkt i fallet Zlatan Ibrahimovic utröna om han används som en manlig förebild för barn, i detta fall barn i Rosengård. De specifika frågeställningarna som vi vill få svar på är:
o Hur förhåller sig barn på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och bilden av honom i media?
o Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen?
1.5 Disposition
Strukturen för denna uppsats bygger på förankringen av de teorier vi har valt att bruka. Med detta menar vi att i avsnittet där vi redogör för teori och tidigare forskning klarläggs alla begrepp och en bild ges av hur vi vill se på vårt material genom dessa teorier. Vi vill ha dessa teorier först innan man ser på vårt resultat samt analys. Detta gör vi med motiveringen av att vi vill ha en bra grund att stå på samt att läsaren ska kunna se hur begrepp och teori genomsyrar vårt arbete. Detta stärker också vårt arbete genom att vi kan visa med hjälp av dessa teoretiker hur vi har kommit fram till vårt tankesätt.
I nästkommande del som heter tillvägagångssätt och empirisk studie så beskriver vi hur vi genomförde våra intervjuer samt en klar motivering varför valet av intervjuer gjordes. Här kommer också en förklaring till hur urval samt genomförande gick till. Här påvisas hur vi kom fram till våra metoder och hur vi har arbetat fram frågor och annat rörande intervjudelen.
12
Analysdelen som följer efter beskriver hur vi resonerat kring det material vi har fått fram. Vi har också valt att stolpa upp våra precisa problemfrågeställningar som rubriker så att vi behandlar en i taget. Vi kommer att använda våra centrala begrepp i stor omfattning för att genom dessa se på vårt material med hjälp av teorierna vi valt att bruka.
Under diskussionen pratar vi om de tankar som har uppstått under arbetets gång och vi diskuterar också frågor som har berört oss extra mycket. Denna del är den där vi belyser de resultat som har kommit fram.
13
2 Teori och tidigare forskning
Vi vill se på vårt material med begreppen hegemonisk maskulinitet (Connell 1999),
kamratkulturer och tolkande reproduktion (Corsaro 2005). Ordet hegemoni betyder
herravälde och ledande ställning, vilket ger en klar bild av vad begreppet hegemonisk
maskulinitet innefattar. Efter att ha gått igenom och tittat på innebörden av dessa ord så har vi
konstaterat att dessa kan bäst hjälpa oss att förstå och utveckla vårt intresseområde. Vi har funnit att eftersom fotboll är en otroligt stark kultur och genomsyras av kamratskap och laganda så kan dessa begrepp fungera perfekt in i sammanhanget. Vi gjorde urvalet att välja dessa två teoretiker dels för att det är ny forskning och dels så återspeglar det och är applicerbart direkt på vårt arbete. Vi menar att dessa två teoretiker kan styra med sina begrepp hur vi kommer att utläsa vårt resultat.
Efter att ha letat igenom mycket litteratur samt artiklar har vi funnit att om vår direkta frågeställning saknas en hel del forskning. Detta gör att vi kommer att bidra en hel del till området genom våra fältstudier. Vi har lokaliserat litteratur som rör sig mycket kring grupper och dess olika konstellationer, men inget direkt om vårt huvudsyfte. Vi avser att skriva ihop dessa så vårt huvudsyfte kan behandlas.
2.1 Robert Connell
Den första delen av vår litteratur och teori vi kommer att använda oss av som teoriförankring är skriven av Connell (1999) som har ett begrepp som heter hegemonisk maskulinitet. Detta begrepp är direkt användbart i den situationen i Rosengård kring Zlatan. Vi har med detta begrepp för att hegemonisk maskulinitet ofta gestaltar sig inom idrott och därmed fungerar bra för att hjälpa oss förstå de resultat vi fick. Hegemonisk maskulinitet står för: ”(...) den kulturella dynamik som gör att en grupp kan hävda och upprätthålla en ledande position i samhällslivet.” (Connell 1999;101). Men kan det vara så att killar i Rosengård sätter sig högre upp än tjejer bara för att de kan se sig själva genom Zlatan? Kan killarna då enligt Connell anse sig ha större makt och använda Zlatan som en hegemonisk förebild som en legitimitet att sätta sig över tjejer? Detta är något vi ska diskutera i vår analys och diskussion där vi behandlar och utröner hur Zlatan kan användas som en hegemonisk förebild utav killar i Rosengård. Anledningen till att eftersträva att tillhöra och praktisera hegemonisk maskulinitet
14
är att stärka sin position och upprätthålla en auktoritet i och utanför gruppen. Men det uppstår också nya grupper som kan utmana gamla lösningar och kan därför konstruera en ny
hegemoni. Enligt Connell så är hegemoni ”en historiskt föränderlig relation” (Connell, 1999;
101). Under årens lopp så ändras regler och förutsättningar om hur stor legitimitet och auktoritet grupperna har att hävda. Dessa grupper som består av killar kan också utmanas av tjejer d.v.s. att killarnas grupps dominanta position inte behöver vara självklar. Avslutningsvis så har Connell en stark teori som vi kan applicera i vårt arbete. Han har genom sina teorier om
hegemonisk maskulinitet gett oss inspiration att utforma vår uppsats.
2.2 William Corsaro
Det andra delen av vår teori återfinns hos William Corsaro (2005), och hans tankar om
kamratkulturer samt tolkande reproduktion är några av de begrepp vi kommer att analysera i
detta kapitel. För att vi lättare ska förklara ordens innebörd börjar vi med tolkande
reproduktion.
The term interpretive captures the innovative and creative aspects of children’s participation in society. (…) The term reproduction captures the idea that children are not internalizing society and culture, but are actively contributing to cultural production and change. (Corsaro 2005;18).
William Corsaro menar att barn formas av och omformar samhället i så kallade
kamratkulturer. Dessa olika skeenden sker ofta i institutionsmiljöer som t.ex. skolor där
gruppbildningar uppstår. I dessa gruppbildningar, där barnen och deras vänner ingår, utövar de allt de lär sig av sin omgivning, som t.ex. regler och värderingar. I dessa kamratkulturer, de första utav många, prövar barnen sina kunskaper och sociala färdigheter.
Children’s participation in cultural routines is a key element of interpretive reproduction. The habitual, taken-for-granted character of routines provides children and all social actors with the security and shared understanding of belonging to a social group. On the other hand, this very predictability empowers routines, providing a framework within which a wide range of sociocultural knowledge can be produced, displayed, and interpreted. In this way, cultural routines serve as anchors that enable social actors to deal with ambiguities, the unexpected, and the problematic while remaining comfortably within the friendly confines of everyday life. (Corsaro 2005;19)
Vi är intresserade av hur fotboll och Zlatan värderas i kamratkulturerna och hur detta korresponderar med föreställningen om hegemonisk maskulinitet, som ju oftast upprätthålls
15
genom idrott (Connell 1999). Dessa två begrepp går parallellt i vårt arbete även om två olika författare har konstruerat dem. I en kamratkultur som alltid uppstår bland vänner i olika miljöer, så kan också denna grupp enligt vår mening komma att utveckla även en hegemonisk
maskulinitet bland killarna.
Att behandla fotboll som en kamratkultur är en väldigt stark angreppsvinkel. Fotboll i dagens samhälle är en stor, stark och utbredd kultur och har en massa rutiner och premisser. Barn som är inne i fotbollsvärlden möter en massa framgångar och motgångar. Det är givet att man lär sig vara en del i något och att kunna utveckla en känsla av samhörighet. Att konflikter kan uppstå på en fotbollsplan när sju till elva barn beroende på ålder ska dela på något är uppenbart. I dessa konflikter så skapar de verktyg för hur de kan hantera detta och med förhoppningen om att lösa dem. Vad det gäller orden tolkande reproduktion (Corsaro 2005) så menas det med att barn tolkar det dels de lär sig av vuxna, lärare, ledare, media samt andra barn och omformar det i deras egna grupper samt återskapar eller omtolkar dessa förhållningssätt. Detta kan man sätta i kontexten att barnen omsätter de premisser som omvärlden har att erbjuda genom media eller dylikt. Barnen utsätts varje dag för ny information och måste därför försöka tolka det och anpassa det till deras egen situation.
Det framkommer också av Corsaro att dessa olika kamratkulturer uppstår och utvecklas p.g.a. att barn försöker förstå och behandla vuxenvärlden. Det nämns också att barn i alla grupper försöker motstå vuxensamhället. Det kan man dra till extremer genom att barn kan försöka motverka att bli som sina föräldrar eller vad omgivningen sätter för krav eller press på dem. Man kan utläsa att inom familjen så har föräldrarna stor och viktig effekt på barnen. Men ute i barnens egna grupper, kulturer och rutiner så är barnen själva och då är det inte längre föräldrarna som bestämmer utan då är det barnen. Men föräldrar spelar dock en viktig roll i början av skapandet utav dessa olika barnkulturer. Föräldrarna fungerar i början som vägledare och sätter grunden för vilka premisser som gäller.
2.3 Tidigare forskning
2.3.1 Tidigare forskning om förebilder och Rosengård
Vi har valt att bedriva en teoretisk undersökning av begreppen förebilder och idoler. Vi anser att eftersom Zlatan är en hegemonisk förebild för några barn i Rosengård så vill vi utröna hur pass stor påverkan en person som är en idol/förebild egentligen har.
16
I boken Idol, image, identitet (Borgström, 2002) beskriver författarna att barn och ungdomar idag utvecklar sin sociala identitet i ett socialt samspel. Där individen utvecklar en egen självbild och identifikationen med andra. Barn och ungdomar idag träffar många olika människor och i samband med det väljer de idoler som är viktiga för deras sociokulturella utveckling. Detta knyter också samman med att barnen skapar sig en genustillhörighet med att ha en förebild. Vi kopplar ihop detta med Connells (1999) uttryck om hegemonisk
maskulinitet, som påpekar att barn har förebilder i samma kön för att kunna hävda sig eller
identifiera sig med.
Barn och ungdomar söker sig till olika idoler. Sökandet av nya idoler är ett sökande efter sin egen identitet. De söker olika utmärkande egenskaper hos idolerna som kan hjälpa dem att bli en i gänget och utveckla sin egen identitet (Borgström, 2002).
Detta är nycklar för barnen på Rosengård med avsikten att skapa sig en egen identitet. Zlatan Ibrahimovic är bara en av de stora idoler som barn och ungdomar kan identifiera sig med. Det gör att de kan skapa sig en bild om vem han är, för att han är uppvuxen i samma kvarter som barnen och ungdomarna är.
Vi gjorde också en efterforskning för att hitta material om Rosengård som företeelse. Vi hittade en bok skriven av Per-Markku Ristilammi (1994) som behandlar bland annat hur Rosengård har gestaltats i tidig forskning under stadsdelens uppbyggelse. Han har genomfört intervjuer och samlat in empiriskt material under lång tid och har därmed en hel del intressanta resultat. Det framkommer av hans intervjuer att stor del utav de människor som blev tillfrågade trivs bra ute i Rosengård och upplever det som en bra miljö. Men någon direkt koppling till arbetet var svår att göra eftersom vi inte ämnar visa hur Rosengård har blivit till den segregerade stadsdel det är. Utan vi vill påvisa hur barnen i Rosengård tycker och tänker. Vi skickade ett e-post till Per-Markku Ristilammi med syftet att försöka få tag på mer litteratur eller t.o.m. fakta. Vi fick dock inget svar på detta och fick därför fortsätta på egen hand.
2.3.2 Tidigare forskning om Zlatan
I detta kapitel ska vi behandla det som har skrivits om Zlatan som är relevant för vårt arbete. Det finns en hel del böcker skrivna om Zlatan men vi har valt att inte ha med dessa då vi anser att de saknar forskningsvärde och därmed inte går att hänvisa till. Vi kommer istället
17
med hjälp av en uppsats skriven av Agneta Furvik (2004) se på hur Zlatan har tolkats i media. Furvik har analyserat 60 texter som behandlar Zlatan Ibrahimovic och om hur han framställs inom media. Furvik skriver i sin uppsats att Zlatan ofta kopplas till Rosengård och framställs som en ”invandrarkille” eller ”andra generationens invandrare”. Detta medför att media ofta gör kopplingar mellan Zlatan och Rosengård på ett ofta negativt sätt. Det kan utmärkas genom att media ger Zlatan en bild som det är omöjligt att leva upp till. Förväntningarna från media enligt Furvik är högre på Zlatan än på någon annan svensk spelare.
Andra tolkningar som görs av Zlatan Ibrahimovic i media enligt Furvik är att han är omogen och odisciplinerad. ”Det görs påståenden om att när just Zlatan Ibrahimovic gör något bra på fotbollsplanen så gör han det av egoistiska skäl för att uppnå egen framgång” (Furvik 2004;82). För egentligen så är det enligt Furvik endast ett fåtal personer som bestämmer vad folk ska tycka och tänka. Det är författaren av artikeln och chefsredaktören, detta gör att det blir farligt, eftersom filtret är det endast ett fåtal personer som bestämmer över vad som kommer ut i media. Detta är väldigt intressant om hur barnen tolkar Zlatan idag med tanke på allt som har skrivits om honom genom tiderna. Vi genomförde våra intervjuer med syftet att utröna dels hur medias påståenden om Zlatan har befäst sig hos barnen och dels hur barnens påståenden såg ut.
Vi vill nyansera bilden av Zlatan som barnen vi har intervjuat gett oss. Och vi går in med våra egna perspektiv av Zlatan redan innan intervjun. Och vi kommer därmed kunna få en stark bild av hur de ser på Zlatan genom de perspektiv vi som intervjuar besitter. Vi kommer att få en bild av hur barnen tolkar Zlatan och vi kommer märka hur pass påverkade de är av media.
18
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie
3.1Metodval
För att få fram önskade resultat gjorde vi kvalitativa intervjuer med barn från Rosengård i åldrarna 6-10 år. ”En kvantitativ intervju är ofta för snäv och för inrutad för att kunna suga upp en levande människas nyanserade erfarenheter och förhållningssätt” (Repstad 1999;64). Detta citat stärker vår tro om att denna metod var den rätta vägen för oss att gå. Att använda sig av ett kvantitativt förhållningssätt skulle enbart ge en för enkel bild av det vi vill få fram.
Vi hade också i tanke att använda oss av observationer men kom snabbt fram till att det vi är ute efter inte går att se utan det är något vi måste efterfråga. Vi genomförde våra intervjuer på en skola i Rosengård, valet av denna skola gjordes genom att en av oss kände personal och barn sedan tidigare. Vi valde att enbart göra dessa intervjuer för att de bäst kommer att ge oss ett resultat, eftersom det handlar om den mening barnen tillskriver Zlatan som en inflytelserik fotbollsspelare, och hur detta är kopplat till fotbollen som karriärväg kontra utbildning. Vi valde också att i våra intervjufrågor förmedla den bild som finns av Zlatan i media, och jämföra den med deras tankar och synsätt på honom. Påståenden som gjorts om Zlatan i media diskuterade vi med barnen och hur de förhåller sig till dessa påståenden.
Vi tror att en enkätundersökning kanske skulle ge oss ett mindre pålitligt resultat. De kan svara snabbt för att bli färdiga eller för kortfattat på frågorna, samt följdfrågor på intressanta resultat kan bli omständligt att få svar på. En enkätundersökning i låga åldrar är svåra att utforma och är tidskrävande. Att vägleda barnen genom undersökningen blir svårt att göra om man har flera barn på en gång att hjälpa. Att därmed bedriva en kvalitativ intervju gör så att vi kan se om barnet inte förstår frågan eller vill att vi vinklar om frågan så att den eventuellt blir bättre. Vad det gäller barn så är det viktigt att de kan ge förtroende till intervjuaren, detta visade sig inte vara ett problem då en av oss är känd av barnen sedan tidigare genom praktiken under lärarutbildningen.
19
3.2 Urval och genomförande
Vi valde att intervjua denna utvalda grupp dels för att se hur framtidsdrömmarna ser ut och hur mytbildningen byggs upp kring Zlatan Ibrahimovic bland eleverna. Sammansättningen utav denna grupp är på 16 barn med jämn könsfördelning. Vi genomförde intervjuerna parvis. Detta valde för att barnen ska känna en trygghet och i sällskap av minst ett bekant ansikte kunna svara ordentligt och slippa vara nervösa och oroliga. Vi har valt ut dessa barn med olika motivering och för att kunna komma fram till ett utvärderbart resultat av vårt syfte så är blandningen jämn bland könen. Åldern på dessa barn är åtta barn som är sex år, och åtta barn som är tio år. Vi valde att ta det dessa åldrar för att kunna få ett bredare perspektiv på vårt problem.
Grupperna bestod generellt av kontraster intressemässigt bland barnen. Med detta menar vi att barnen har olika intressen inom paret. Det ena barnet ville kanske bli fotbollsproffs och den andra inte vill bli det. Detta gjorde vi med motiveringen att vi ville få fram diskussioner och att det lättare skulle kunna uppstå olikheter i svaren. Och därmed skulle vi kunna utveckla det betydligt mer. Vi fick hjälp av lärarna att para ihop eleverna så att intressanta diskussioner skulle uppstå. När vi genomförde dessa kvalitativa intervjuer valde vi att använda oss av en jämn blandning mellan könen, vi ville inte någon ur vardera kön skulle känna sig hämmad av att prata p.g.a ojämn fördelning utav könen. Barnen kunde också hjälpa varandra att spinna vidare på sina idéer och kunna utveckla sina svar maximalt, vilket är en strategi som Trost (2005) förordar. Vi ville få fram en annan bild än den mediala av hur synen på fotbollslegenden Zlatan Ibrahimovic påverkar barn och miljö i deras stadsdel, samt att kunna få ett svar om hur stor chansen egentligen är att lyckas med att skapa en karriär inom fotboll enligt barnen.
Kontakten med skolan skötte Ola och vi kunde med telefonkontakt planera in två olika dagar som vi genomförde intervjuerna på. När vi kom ut på skolan i Rosengård blev vi bemötta av lärare och rektorer på ett otroligt hjälpsamt och vänligt sätt. Barnen var väldigt intresserade och nyfikna på oss. De kom gärna och frågade vilka vi var och vad vi gjorde på deras skola. När vi sedan berättade om att vi skulle göra intervjuer om Zlatan Ibrahimovic ville alla barnen som vi pratade med delta. Vad detta berodde på kan vara flera saker som t.ex. att de ville slippa lektion eller t.o.m. att de bara blev glada över att någon ville prata med dem. Under själva intervjun deltog vi båda samt att vi använde oss av diktafon med bekräftelse om att det
20
godkändes av lärare och elever. Med hjälp av diktafon kunde vi fokusera på dialogen och därmed kunna få ut maximalt med intressant data. Informanten glömmer ofta bort diktafonen vilket gör att det blir mer avslappnat.
Vid användning av anteckningsmetoden läggs stor vikt på själva skrivandet och vi kunde ha gått miste om värdefull information när vi hade antecknat. Platsen vi genomförde själva intervjun skedde i ett grupprum i skolan i Rosengård. Grupprummet låg i direkt anslutning till deras klassrum, vilket gjorde att det inte var spring runtomkring oss. Dock var ett orosmoment i början att de lekte med vår diktafon och att nyfikna barn öppnade dörren och ville se vad vi gjorde. Också en anledning till val av lokal var för att informanterna skulle känna sig trygga och inte behöva vara nervösa över att miljön är obekant (Trost 2005). Att sitta på en ostörd plats är mycket viktigt då det kan i värsta fall dyka upp störande moment som kan avleda informanten och därmed tappa tråden (Repstad 1999). För oss är det viktigt att skapa en Vi-känsla (Trost 2005). Vi byggde upp en relation med informanterna genom att delta i deras rastaktiviteter. Valet av detta gjordes för att kunna bedriva intervjuerna på ett vänskapligt plan, för att barnen skulle känna igen oss samt vara mer avslappnande under själva intervjun.
Under genomförandet av intervjun hade vi hela tiden i åtanke att använda oss av enkla ord för att göra det så tydligt som möjligt (Trost 2005). Barnen vi intervjuade hade inte svenska som modersmål utan det var genomgående arabiska som talades hemma. Vi fick därmed ändra vissa frågor på plats som innehöll svåra ord för dem som t.ex. utbildning och annorlunda. För att kunna fastställa nivån på dialogen lade vi oss på deras nivå, och pratade med dem vänskapligt och på ett kompisplan. Detta motiverar vi med att de kunde slappna av och inte känna någon press på vad som är rätt eller fel. Vi inledde intervjun med att meddela att de skulle vara anonyma och att inget skulle spåras tillbaka till dem. Samtalstonen blev därmed harmonisk och de vågade säga saker utan att tänka på att det skulle komma tillbaka till dem.
Tidsåtgången för dessa intervjuer var cirka 20 minuter per grupp. Första två intervjugrupperna blev lite som pilotgrupper för oss, vi fick då in en rytm och kunde anpassa alla frågor lättare till nästkommande grupper. Därmed blev det mer effektiva och bättre intervjuer ju längre vi kom i gruppordningen. Barnen uppskattade väldigt mycket vårt sätt att hantera intervjun och de var inte hämmade på något sätt. Som nämnt ovan var en av oss känd av barnen sedan tidigare och det var både en för- och nackdel märkte vi. Det negativa var att de i början av
21
intervjun var lite oseriösa tills de kom in i samtalsämnet ordentligt. Det positiva var att de inte var nervösa att träffa oss alls och kunde prata om saker som både var känsliga och roliga. Vi fick fram genom valet av våra kvalitativa intervjuer fram många intressanta aspekter som kommer visas i arbetet.
3.3 Forskningsetiska överväganden
De överväganden som gjordes var bl.a. att uppmärksamma informanterna på att vi som intervjuar har tystnadsplikt. Vi har också av etiska skäl inte nämnt vare sig namnet på skolan vi besökte eller informanternas riktiga namn i vårt arbete eller i våra transkriberingar. Vi informerade våra informanter om vad vårt projekt handlade om och på så sätt gjorde vi dem uppmärksamma på vad vi skulle prata om. Eftersom våra informanter var i lägre åldrar var vi noga med att förklara vad det var som gällde på ett så tydligt språk som möjligt (www.vr.se
2007).
Vi berättade för barnen att de deltog på egna villkor och att de ej behövde delta om de inte ville och kände för det. Allt detta enligt Vetenskapsrådets anvisningar. När vi i samråd med lärarna valde ut barnen meddelade vi lärare och rektorer om att vi inte skulle sprida informanternas namn vidare. Allt detta enligt den lärarpraxisen som vi har följt under vår praktik på skolorna.
Vi kommer efter avslutat arbete skicka ut uppsatsen till berörda lärare för att de ska se hur vi använt materialet vi insamlat. Detta mest för att visa tack för visat förtroende och att det förhoppningsvis är något som de uppskattar att ta del av.
3.4 Analysbeskrivning
Vårt insamlade material bearbetade vi genom att ha våra frågeställningar framför oss som mall med det som var relevants för studien. Vi utgick från våra centrala begrepp som är
hegemonisk maskulinitet, kamratkulturer samt tolkande reproduktion. Målsättningen med
analysen var att sammankoppla teori och vår egna empiriska studie. Vi använde oss av de två teoretiker vi har valt att bearbeta som en grund att förankra de analytiska tankar som uppstod.
22
I analysen väljer vi att stolpa upp våra frågeställningar och analysera de genom vår empiriska studie. I våra frågeställningar väljer vi att ha en pedagogisk synvinkel på varje fråga. Detta för att vi ska kunna koppla vårt arbete till vår framtida yrkesroll.
Vi valde att transkribera alla våra intervjuer för att kunna få en bättre överblick om vad barnen sa, och för att vi själva skulle kunna analysera intervjuerna. Vi kunde därför ta ut valda citat som vi tyckte var viktigare än andra och på så sätt ge tyngd åt vårt arbete.
23
4 Analys
I detta kapitel kommer vi att presentera vårt resultat av insamlingen av det empiriska materialet. Vi kommer att utgå från våra frågeställningar och analysera frågeställningar var för sig. Detta val har vi gjort för att kunna få en lättare överblick över vårt resultat. För att kunna ha en röd tråd genom arbetet kommer vi också under varje rubrik koppla ihop det med de teorier vi valt att använda oss av.
4.1 Hur förhåller sig barnen på Rosengård till Zlatan Ibrahimovic och
bilden av honom i media?
Efter att ha genomfört våra åtta intervjuer med sexton barn i Rosengård så har vi fått fram ett resultat som förvånat oss mycket. Flera av barnen som blev tillfrågade visste inte att han kom från Rosengård och var inte nämnvärt intresserade av honom som person, utan de var mer intresserade av hans fotbollsspelande. Bland de yngre barnen var Zlatan betydligt större och uppmärksammad. De var mer pålästa om hans prestationer än om hans bakgrund och livssituation.
De äldre barnen visste mer om hans bakgrund och kunde en hel del av hans historia. Dock så var det skillnad här på killar och tjejer. Vissa tjejer svarade när frågan kom om var Zlatan bodde någonstans att han bodde i Limhamn dit han nyligen har flyttat (www.sydsvenskan.se
2007). Detta visar eftersom det är färsk information att de är väldigt nyfikna på vad som skrivs om honom och att det är värt att lägga på minnet. Killarna däremot hade blandade reaktioner till Zlatan och några tyckte inte om honom alls, medan andra tyckte att han hade en medioker påverkan bland barnen ute i Rosengård.
Informanterna lägger inte så stor vikt vid Zlatan Ibrahimovic. Däremot framkom det av några killar vi intervjuade att de känner en stolthet av att Zlatan kommer från Rosengård och de kan därför relatera till honom. Det visar att Zlatan ändå gör något bra eftersom de känner sig hedrade att någon från deras gator rör sig i internationell media. Detta betyder dock inte att han sätter någon press på barnen; de två som vill bli fotbollsproffs, tycker inte om Zlatan och har Ronaldinho som förebild istället. Men han är omtalad hos de tjejer vi intervjuade samt flera av de yngre barnen. Vi kunde utläsa att barnen som hade tillgång till dator och annan media fann Zlatan mer som en skicklig fotbollsspelare än en idol och förebild.
24
Vi ställde en fråga till barnen om de trodde ifall Zlatan hade varit annorlunda om han hade växt upp någon annanstans, detta för att få reda på ifall kanske, om de trodde att Rosengård hade format Zlatan till den han är idag. Vi ville även få svar om vad informanterna tror om hur pass stor påverkan en stadsdel kan ha på en person. Några barn svarade inte på denna fråga men några som gjorde det ansåg att i Stockholm hade Zlatan utvecklats till en bättre spelare. Men de kanske syftade på här att landslagsmatcherna spelas i Stockholm och därmed blir staden representativ för landslagsfotboll. När vi ville att de skulle vidareutveckla detta så tyckte de att Stockholm är en stor stad och har bättre fotbollslag. Men när vi analyserar detta så har ju faktiskt Zlatan kommit väldigt långt och han är från Malmö. Det framkom också av de andra informanterna som hade svarat att de inte trodde det hade varit någon skillnad. Vi kunde alltså utläsa att de ansåg att Rosengård inte hade någon stor påverkan enligt dem att hjälpa till att forma Zlatan till den han är idag. Vi fick det berättat för oss om hur pass överskattad en kille tyckte Zlatan var:
Ja men kolla vad det hände, där i, vad heter det nu? Frankrike, där föddes Zidane, sen han spelade med dem där, sen dom vann alla matcher. Sen han gick till annat land, han var också den bästa. När han kom dit han också den kändaste, alla digga han. Så kolla Zlatan han bara leker, Zidane har lekt också där så länge. Vad det kallas? Kanske någon annan från Portugal har lekt där och kommer hit och blir bättre än Zlatan. (Intervju 071122)
Informanten anser att det läggs för mycket vikt på Zlatan och hur någon annan kan bli bättre än honom. Men det läggs ingen vikt på nytillskotten utan bara på Zlatan. Andra förebilder som kunde märkas var bland några av de yngre barnen som var i sexårsåldern, som tyckte att en irakisk fotbollsspelare vid namn Younis Mahmoud Khalef var den bästa i hela världen. De vidareutvecklade detta genom att Younis var en stolthet för Irak och att han gjorde mål. Det var tydligt i våra intervjuer att när Zlatan spelade för Sverige i landslaget var det som var mest känt. Det var alltså mer känt vad Zlatan gjorde för landslaget än vad han gjorde i Italien. Om vi då kopplar detta till vår teori så ser man klart att i barnens kamratkulturer (Corsaro 2005) där man spelar fotboll, vill de inte låtsas vara Zlatan eftersom de anser att han inte är bra på att göra mål. Barnen är därför inte intresserade av att efterlikna Zlatan på alla sätt utan bara på hans skicklighet att kunna jonglera med bollen. Detta kan vi påvisa med ett citat där en kille beskriver ett av Zlatans trick: ”Zlatan, du vet han gör denna tricken, klackar upp i luften, han gör den så och sen runt” (Intervju 071122). Detta kan vi då koppla till att Zlatan blir
25
ihågkommen för hans kunskaper och skicklighet med fotbollen och inte hans övriga prestationer.
För att gå vidare med teorikopplingen så finner man också genom begreppet tolkande
reproduktion (Corsaro 2005) att informanterna är insatta i vad som händer runt Zlatan och
tolkar allt som sägs om honom och omsätter det i egna tankar. Och vi kunde analysera att Zlatan inte var den idol som vi hade trott. Barnen anser alltså att de egenskaper som de tillskriver Zlatan inte är så värdefulla i producerandet av kamratkulturer, med undantag för hans teknik. Det påstås av informanterna att Zlatan är självisk på fotbollsplanen och att han inte spelar förlaget. Vi ställer oss frågan här om det inte är så att medias ofta negativa bild av Zlatan kolliderar med den ideologi de har lärt sig i sina fotbollsföreningar. Våra informanter höll istället Ronaldinho och Zidane för att vara mer föredömliga än Zlatan, då de ”bidrar till laget” och ”tänker på andra före sig själv”. En av våra informanter sa följande;
Zlatan divar lite, Zidane han var liten, han divar inte, han älskar inte divor, han älskar passa, han blir inte ledsen som Zlatan igår, han blev ledsen bara för han gjorde inget mål, Zidane blir inte ledsen, han tycker om gud, han lever bra men han tycker inte om pengar. Han tycker om sina lag, Zlatan spelar bara för pengar, vad är det? Kallas det för något? (Intervju 071122)
Killen som säger detta är alltså väldigt medveten om att Zlatans spelsätt är inget för honom att följa. Han har kanske här gjort en fundering över föreningsfotbollsideologi. Hans ledare inom fotboll kanske pratar med informanten om bra laganda, och att behandla sina motståndare med respekt, och genom detta har ett val gjorts. Man kan dra en parallell här till begreppet
hegemonisk maskulinitet (Connell 1999), som syftar på att killarna som vi intervjuade
använder enbart Zlatan som en förebild rent materialistiskt sett. De ser på vad han har och vill ta del utav detta som t.ex. bilar och dyra hus. Barnen säger också att de vill ha det Zlatan har men de vill inte bli som honom. Detta var genomgående hos de flesta killar att pengar var viktiga och det var i stor del målet med deras framtid. Det fanns ett undantag och det var en kille som var sex år som var kritisk till den hetsiga jakten på pengar. Enligt honom så var det viktigare att man trivs och att man har roligt. Vi har ett citat här som ställdes om vad som innebär för honom att ha roligt.
Det är roligt så kanske, man lyckas, man har roligt för sig. Kanske några vill inte och har inte roligt. Sitter hemma, Mamma säger till dom du får inte gå ut. Man sitter inne hela tiden och får inte gör något
26
och bara spela hemma, det är fattigt för han. Det är synd om han, han får inte gå ut och spela mer. Om man har roligt om man vill man går ut ibland, ibland spelar man hemma och ibland leker man vad man vill. Ibland man är inomhus och spelar fotboll (Intervju 071122)
Diskussionen om detta uppstod genom att vi frågade de båda om vad de ville göra när de växte upp. En av informanterna nämnde att doktorer tjänade väldigt mycket pengar och då sa den andra informanten direkt att han ville bli det. Då uppstod en diskussion om varför pengar var så viktigt och varför han ville bli doktor först när pengarna kom på tal. Andra barn vi intervjuat har sagt de vill ha Zlatans pengar men inte mycket mer än så. Detta visar oss hur barnen förhåller sig till Zlatan Ibrahimovic. Den påverkan han har genom att han var från Rosengård tycks vara minimal med tanke på att ingen visste om att han var därifrån. Men om han har ett starkt inflytande kunde vi inte märka på någon utav informanterna.
27
4.2 Hur konstrueras bilden av Zlatan Ibrahimovic bland barnen?
Det var väldigt klart att Zlatan är en omtalad person i Rosengård bland barn och omgivning. Det finns ingen som inte vet vem Zlatan är och han är väldigt känd bland informanterna vi intervjuade. Det gör ju inte saken sämre att han kommer till Rosengård och bygger en fotbollsplan (www.aftonbladet.se 2007), vilket i sin tur kan tänkas påminna folket på Rosengård om Zlatans generositet och storhet. Zlatan som person gör sig påmind på flera ställen genom t.ex. att hans leende finns i en tunnel på Rosengård (www.mkbfastighet.se
2007). Zlatan är verkligen förevigad och bland barnen vi intervjuade så är han väldigt känd, och även om flera barn inte tycker om honom så är han känd för att han är så pass omskriven. Och detta tror vi att media har bidragit till; att skapa en skev bild av hur stor han är egentligen. Vi väljer därför att dela upp denna fråga i två olika rubriker, en om hur skapandet av legenden sker bland barnen, samt en om hur han gestaltas i media. Anledningen till detta är att barnen i Rosengård får sin bild av Zlatan via media. Och genom detta anser vi att det är relevant att ha ett kapitel som behandlar vilken bild media presenterar för omgivningen i Rosengård.
4.2.1 Bilden av Zlatan bland barnen
Många av våra informanter hänvisar till att det pratas mycket om Zlatan samtidigt som det söks en massa på internet om honom. Vi ställde frågan om vilka olika tillvägagångssätt de använde för att se på Zlatan. De olika medier som kom upp var Googles sökmotor, YouTube, Dataspel, Tv-spel samt Tv. Detta visar att det finns ett intresse att ta reda på mer om Zlatan och att kunna se på hans fotbollskonster på sin fritid. Men det framkommer också av materialet vilket förvånande åtminstone oss, att enbart några få hade koll på att han är från Rosengård utan snarare för att han är känd för sin skicklighet med fotbollen. I Lpo 94 (Lärarförbundet 2002) framkommer det att barnen ska uppnå i grundskolan att kunna utveckla kunskaper om media och dess olika roller. Det är väldigt viktigt i dagens samhälle eftersom media har en stor påverkan på samhället idag enligt vår tro. Att kunna skaffa ett filter på informationsflödet är essentiellt samt att vara källkritisk är något man idag måste arbeta med mer som lärare. Detta medför också att barnen får en uppfattning om vad som rimligtvis kan vara trovärdigt och kan också utvärdera fakta som presenteras framför dem. När de då söker efter Zlatan så hittar de allt man finna om honom och de förhåller sig till detta i sina
28
Man kan dock se väldigt tydligt att hans legendstatus är i vissa fall hög då det har utnämnts vissa barn både inofficiellt och officiellt (www.expressen.se 2006) som ”Lill-Zlatan”. Och det är därför intressant för oss om de utnämns till en Zlatan Jr p.g.a. Zlatan är från Rosengård eller för den anledningen att han är en bra fotbollsspelare. Men det utnämns också s.k. ”Lill-Zlatans” av barnen vilket sker betydligt oftare enligt barnen. Vi hade en informant som vi intervjuade som hade inofficiellt sett blivit utnämnd till en s.k. ”Lill-Zlatan”. Denna kille var en stor stjärna på skolan och även om han bara var sex år så hade han respekt från många äldre barn som hela tiden ville spela fotboll med honom. När vi pratade med denna kille så visade det sig att han själv inte hade som målsättning att bli som Zlatan utan han ville bli bättre. Under själva intervjun så hade denna kille Iraks landslagströja på sig vilket säger att han är stolt över sin härkomst. Han hänvisade också hela tiden till Iraks landslag och spelarna där och inte till någon speciell av de som vanligtvis brukar figurera i svensk media.
Enligt flera av våra informanter så är Zlatans popularitet starkt kopplad till hans prestation. Detta medför att hans legendstatus bygger på om han spelar bra eller dåligt. Vi kunde också utröna av vår empiriska studie att han är mer ihågkommen för sitt spel i Svenska landslaget än vad han är för sitt spel i Inter i Italien. Detta kunde analyseras lätt då nästan genomgående alla informanter svarade på frågan om var han spela att han spelade för Sverige. Här kom det också då fram att eftersom Zlatan inte har producerat fram mål i landslaget på lång tid
(www.city.se 2007), så har han inte så hög status bland barnen vi intervjuade.
I kapitlet Teori och tidigare forskning så förklarar vi ett begrepp som heter tolkande
reproduktion (Corsaro 2005). Detta begrepp kan man applicera direkt på de barn vi har
intervjuat. Barnen tolkar det de ser Zlatan göra och reproducerar det i deras vardag. De ser honom utföra konster och olika spelsätt och försöker att efterlikna dessa så bra som möjligt. Vi fick berättat för oss att några barn var och såg när Zlatan besökte Rosengård för att inviga hans fotbollsplan att de enbart kom dit för att observera hans spelteknik. På detta sätt kan man säga att de vill bli som Zlatan och blir då en legend bland barnen p.g.a. hans skicklighet.
4.2.2 Bilden av Zlatan i media
Nu ska vi beskriva lite hur Zlatan har gestaltats av media och därmed förmedla en bild till barnen i Rosengård. Vi fick fram genom våra intervjuer om den stora användningen av internet för att söka fakta om Zlatan. Vi anser att barn får sin information om Zlatan från tv,
29
internet och tidningar. Och därför är det väldigt relevant att kunna visa för denna studie om varför barnen tycker som de gör om Zlatan. Vi fick fram väldigt många blandade resultat och känslor om honom och vi tror att det är direkt kopplat till vad som skrivs om honom. En kille som vi intervjuade berättade om incidenten när Zlatan blev utvisad ur landslaget. ”Han inte bara blivit utvisad på planen, han har blivit utvisad från laget! Alla de gick till disco och drack och allting!” (Intervju 071122). Detta påvisar alltså hur pass påläst denna kille var om Zlatan. Denna incident inträffade 2006 och det var väldigt omskrivet i media. Barnen läser det som skrivs om Zlatan och de skapar sig sedan en uppfattning efter detta.
Agneta Furvik (2004) behandlar just hur Zlatan Ibrahimovic framställs i media. Genom hennes uppsats har vi fått ut väldigt mycket fakta. Följande citat visar vilka ord som dominerar artiklar skrivna om Zlatan.
(…) av medier representerats som någon som bryter av och sticker ut jämfört med majoriteten av de ”svenska” fotbollsspelarna i landslaget. Adjektiv som ”osvensk”, ”kaxig”, ”fräck”, ”impulsiv”, ”spontan” och ”individualistisk” är exempel på den terminologi som dominerat när Zlatan Ibrahimovic omskrivits och omtalats i svenska medier. (Agneta Furvik 2004; s.6)
Detta citat förmedlar en bild som media presenterar för allmänheten. Barnen i Rosengård är väldigt uppmärksamma på vad som sägs om Zlatan i media, och därmed kan ord som dessa visa en negativ bild av Zlatan. Det framgick av våra intervjuer att bilden av Zlatan är i flera fall negativ. Barnen får bilden via media att han inte presterar fram mål i landslaget och detta är en bild som media målar upp i tidningar och tv. Enligt Furvik nämns Zlatan och Rosengård tillsammans i 17 % av artiklarna som hon har analyserat (Furvik 2004;54).
Vår analys av detta visar att media är väldigt uppmärksamma på var han kommer ifrån. Han visas många gånger i samband med statsdelen Rosengård och därför förknippas Zlatan med statsdelen och blir ett officiellt ansikte utåt. Om man gör en kontrast till barnen däremot i Rosengård så var det inte alls samma inställning som media hade fått oss att tro. Utan här verkade det som att barnen i Rosengård tycker att Zlatan måste prestera mer och att han inte är så unik som vi trodde. En av informanterna sa t.o.m. att han tycker det är konstigt att alla skriver om Zlatan så mycket när det finns så många andra bra människor att skriva om. Han ansåg ytterligare att i Rosengård i dagsläget så fanns det spelare med större potential som media borde fokusera på istället.
31
4.3 Var hamnar bilden av Zlatan i relation till hegemonisk
maskulinitet, och hur framkommer detta i kamratkulturerna bland
barnen på Rosengård?
En intressant aspekt på Zlatan Ibrahimovic är hans olika betydelse för tjejer och killar bland informanterna. Efter att ha analyserat tjejernas svar såg vi att tjejerna visste knappt någonting om honom förutom att han var fotbollsspelare, samt att han spelade för Sverige i landslaget. En tjej ställde frågan: ”Jag har en fråga, varför pratar ni om Zlatan?” (Intervju 071122), detta visar verkligen deras engagemang när det gäller Zlatan Ibrahimovic. Det framkom att för de tjejer vi pratade med här så var intresset för Zlatan väldigt lågt. De tyckte däremot vi hade ett väldigt stort intresse för honom och fann detta märkligt. När frågan däremot kom upp om Zlatan var viktigare för tjejer än för killar var svaret nästan genomgående att han var viktigare för killarna. De ansåg att anledningen till detta var att Zlatan är en väldigt skicklig och duktig fotbollspelare. Killarna vi intervjuade som spelade fotboll använde Zlatan som en guide för att hitta vägen till framgång, därmed inte sagt att de vill bli som honom.
När vi genomförde intervjuerna med tjejer om de spelade fotboll, så var det genomgående enbart med syskon på gården. Ingen hade något intresse av fotboll och ansåg att det var något för killar. När vi pratade med killarna om detta hur pass de såg tjejer spela fotboll så fanns det, men tjejerna var ofta släkt eller så var det grannar. Killarna sade också att de inte ville spela med tjejer för de var ”fattiga”. Barnen vi pratade med använde termen ”fattiga” flera
gånger, och vad de menar här att det är något dåligt och att det är väldigt negativt. En kille som var sex år tyckte följande om tjejer: ”Vi är starkare än tjejer, dem kan inte bråka! De kan inte leka!” (Intervju 071121). Det intressanta här är att en sexårig kille tycker att i en lek så ska styrka och bråk ingå. Att vara fysiskt dominant för honom är väldigt viktigt och det blir relevant för honom att ingå i en hierarki. En av informanterna hos killarna svarade på frågan om de kände till några tjejer som är bra på fotboll, svarade då Marta efter hjälp av oss som intervjuade att stava ut namnet. Marta Vieira da Silva är världens bästa kvinnliga fotbollspelare (www.epochtimes.se 2006) och spelar dessutom i Sverige. Men det förekom även tal om de svenska landslagstjejerna från killarnas sida, men de kände till dem för att de hade varit duktiga och vunnit Vm-silver.
32
I den kamratkultur som finns bland de tjejer vi intervjuade så fanns det inget stort intresse för fotbollsvärlden. De hade kunskapen om vem Zlatan är och vad han gör, men inte mycket mer än så. Det framkom att Zlatans utseende var påtagligt mer intressant. Men det som fascinerade oss var att det var killarna som hade koll på de frisyrer han har haft, vilket förvånade oss mycket. Att utseende kopplas till status i detta fall bidrar till att Zlatan har en åtråvärd maskulinitet som inte bara baseras på prestation och teknik.
Bland tjejerna talades istället mycket om att göra läxor och hjälpa till hemma. Informanterna här hade inte Zlatan som förebild utan sin egen mamma. Många av tjejernas och killarnas mammor var hemma på dagarna vilket vi fick berättat för oss under intervjun. Om man drar här en parallell till hur killarna svarade på den frågan så var det i deras syn självklart att mamma var hemma. Denna bild var väldigt genomgående även hos tjejerna men där var det istället viktigt att meddela att mamma gick i skolan ibland och att hon pysslade med andra saker än att bara vara hemma och laga mat. Tjejerna hade många drömmar om vad de ville göra när de blev stora, och det var allt mellan läkare, lärare och butiksbiträde.
I Lpo 94 (Lärarförbundet 2002) står det i skolans värdegrund att man skall främja jämställdhet och människors lika värden. Detta är självklart och det är viktigt för oss som blivande lärare att hela tiden arbeta för att motverka könsstereotypa bilder i de rummen för lärande vi sedan kommer att hamna i. Man kan där stöter på eventuella konflikter där den hegemoniska
maskuliniteten visar sig. När en grupp killar t.ex. sätter sig över tjejer med att använda
förebilder som Ronaldinho eller liknande för att påvisa att killar är starkare än tjejer. Nyanser av detta kom fram efter frågor om tjejers skicklighet i fotboll bland de killarna vi intervjuade. De spelade bara fotboll med tjejer för att vara snälla och de föredrog inte detta. Precis som nämnt i kapitlet Teori och tidigare forskning så nämner vi att den hegemoniska maskuliniteten kan ändras och är hela tiden hotad av omkringliggande händelser. Det framkom av när vi pratade om duktiga kvinnliga fotbollsspelare som bl.a. Marta Vieira Da Silva som en av våra informanter som var kille påstod var bättre än Zlatan. En av informanterna reagerade på följande sett när han fick frågan om han tyckte Marta var bättre än Zlatan.
Jag tror det! Hon blir världens bästa spelare, Zlatan har fortfarande inte gått upp. Kanske hon är lika grym som Zlatan. Killar kan inte vara grymmare än tjejer ibland. Tjejer kan dribbla över killar och göra mål (Intervju 071122)
33
Detta citat fann vi mycket intressant eftersom killen som sa detta är väldigt tävlingsinriktad och har ambitionen att bli ”Världens bästa fotbollsspelare”. Detta visade att han hade tänkt igenom detta och hade inga tendenser på att tänka som många av de andra killarna hade gjort, att de tyckte tjejer var sämre än killar. Att en kvinna, Marta, skulle vara bättre en man, Zlatan, på att spela fotboll verkade inte hotfullt på något sätt för denne informant; den vanliga könsordningen i fotboll fick i denne killes ögon gärna ge vika för ett slags prestationsordning - är man bäst, så är man bäst och skall uppskattas därefter, oavsett kön. Då är det frågan om den hegemoniska maskuliniteten blir omkastad när tjejer kan använda så otroligt duktiga kvinnliga fotbollsspelare som förebilder, och därmed kunna hävda sig på ett starkt sätt och inte bli nedvärderade p.g.a. sitt kön.
Men de tjejer vi intervjuade hade inte gjort någon stark koppling till detta. Denna bild blev väldigt påtaglig när vi frågade tjejer t.ex. om vilken som var deras favoritspelare i fotboll, ingen av dessa tjejer svarade att de hade en kvinnlig förebild inom fotboll. Detta kan i och för sig bero på flera olika faktorer; det kan t.ex. vara att media inte belyser tjejer inom fotbollen lika starkt, eller att det bland barnen oftast enbart pratas om manliga förebilder. Det kan också bero på att tjejer inte är riktigt lika insatta i fotboll vilket var märkbart under våra intervjuer.
Lärare i dagens skola måste alltså hela tiden vara beredda på att möta dessa olika konfrontationer, och påvisa den könsneutrala attityd som ska förekomma i skolan. Därmed blir det också mer relevant att hela tiden utmana den hegemoniska maskuliniteten vilken befästs i barns (framförallt pojkars) samtal om och utövande av fotboll.
34
4.4 Sammanfattning och slutsatser
Vår slutsats efter vår analys är att vi hade en helt annan bild innan vi började med våra intervjuer om Zlatans påverkan på barnen i Rosengård. Vi hade trott att han hade mer påverkan än vad han egentligen hade. Barnen visste mycket väl vem han var, men enligt vissa utav barnen så var han inte tillräckligt duktig och han behövde producera fler mål för att kunna imponera på dem. Det framgick att Zlatan var mest känd för att spela i landslaget vilket ger oss förståelsen till varför barnen tycker som de gör om Zlatan, med tanke på att han inte har kunnat prestera några mål på två år. Men Zlatans egentliga påverkan på barnen vad det gäller framtiden och deras drömmar är inte märkbära överhuvudtaget på de barnen vi pratade med. Men Zlatan har ändå satt sina spår i Rosengård och han ger tillbaka till samhället en hel del. Man kan alltså säga att Zlatan bidrar till att främja fotbollsverksamheten ute i Rosengård och han ser också till att fler ska få chansen att lyckas. Så den påverkan vi kunde märka var på Rosengård som stadsdel och inte så mycket på barnen där. Detta var ett resultat som för oss var väldigt oväntat.
Om vi har en pedagogisk synvinkel på Zlatans påverkan så kan vi säga att han inspirerar barn att inte sluta drömma och att kunna nå sina mål i livet. Han skänker genom sig själv hopp om framtiden för de barnen i Rosengård och han säger ofta att han spelar för just ”kidsen” som han säger. En av de intervjuade killarna uttryckte en stolthet över att Zlatan spelar för dem; ”Ja klart, man blir stolt, han spelar för oss, han gör det lite roligt för oss, han gör oss lite roliga” (Intervju 071122). Man kan därför använda Zlatan som ett exempel på att inget är omöjligt för att inspirera barn till att uppfylla de drömmar de har. Det är viktigt att som lärare bejaka alla barns framtid och se till så att alla barn en dag får chansen och möjligheten att kunna förverkliga sina drömmar.
Vad det gäller tjejer som spelar fotboll så drog vi slutsatsen att alla informanter, vare sig de var killar eller tjejer ansåg att det fanns duktiga tjejer som spelade fotboll, men en stor del killar refererade till tjejer som ”fattiga” på fotboll. Det förtydligade bilden av att killarna spelade fotboll med tjejer endast för att vara snälla eller för att enligt dem själva att sluta höra tjejerna tjata om att få vara med. Men skulle de spela seriöst så skulle inga tjejer vara med. Men en av killarna vi intervjuade svarade på frågan om de kände till några bra fotbollsspelare i Rosengård som var tjejer att: ”Det finns grymma i Rosengård”. Det var samma informant som var den enda som hade noterat att det fanns duktiga tjejer i Rosengård av killarna. När
35
det diskuterades om Marta Vieira Da Silva som röstades fram som världens bästa fotbollspelare så var det en fråga om status och prestige. Med detta anser vi att endast spelare som har en internationellt sett hög status var någon att lägga på minnet. Detta var genomgående och vi kunde utan problem analysera fram att priser och ära var det som dominerade deras tankar. Och i informanternas ögon så hade inte Zlatan så mycket ära att lägga i bagaget efter hans prestationer i landslaget. Därmed inte sagt att Zlatan inte har någon påverkan i överhuvudtaget. Utan den påverkan han hade var mycket på statusfronten och vad han hade rent materialistiskt sett.
Enligt vår studie så fick vi fram att media har en stor påverkan på barnen. Vi fick fram att barnen är ute och surfar och är ute och letar väldigt mycket fakta om Zlatan och saker kring honom. Och därmed så blir det väldigt svårt för barnen att filtrera de resultat de får fram om Zlatan, eftersom kanske de inte har den källkritiska tankegång som krävs när man letar fakta. Vi märkte klart att barnen var pålästa om nya saker som hade hänt i Zlatans liv med tanke på flytten till Limhamn i Malmö. Detta visade oss att det kollas mycket runt honom och ofta. Men det visar också varför de hade sådan negativ inställning till Zlatan med tanke på vad som har skrivits om honom den senaste tiden. Slutsatsen är här att när det gäller för barnen att konstruera bilden kring Zlatan Ibrahimovic, så har media en stor roll och barnen reflekterar över allt de läser vilket gör att bilden av Zlatan blir dålig för dem.
Vad det gäller killarnas kamratkulturer så framgår det väldigt tydligt om vad de anser om det motsatta könets roll i samhället. För dem var detta inget konstigt utan vi förstod snabbt att detta är de premisser de är uppväxta med. Vi kunde få fram genom deras påståenden i våra intervjuer t.ex. att ”tjejer är fattiga på fotboll” och att ”klart mamma är hemma”. Det är också väldigt tydligt att det är män som ska spela fotboll med tanke på de genomgående svar på favoriter som t.ex. Zlatan, Zidane, Henry, Ronaldinho och Younis. Det enda undantaget var den kille vi nämnde ovan som pratade om Marta. Alla dessa olika tolkningar som har gjorts av barnen reproducerar de förhållanden som kännetecknas av hegemonisk maskulinitet.
36
5 Diskussion och kritisk reflektion
5.1 Diskussion
Vi som har författat denna uppsats anser själva att Zlatan är mycket duktig och han är en hjälte för oss. Uppföljningen av hans karriär har skett med stort intresse och vi tycker om honom oavsett hans svackor i landslaget. Media tillskriver honom en bild som vi inte tycker är rättvis Zlatan. Vi tycker också att det läggs mycket fokus på Zlatan och att det är väldigt mycket press på just honom och inte på resterande spelare i landslaget. Detta är konstigt och förstår inte varför landslagets framgångar ligger på en spelare när det är en laginsats. Vår handledare som har hjälpt oss med denna uppsats är också väldigt glad i Zlatan vilket man kan läsa i hans recension på Idrottsforum (2006). Där han säger att han älskar Zlatan och att han skriver att Zlatan är: ”En representant för Sverige, och inte minst för Skåne, som man kan vara stolt över” (www.idrottsforum.org 2006). Med vår syn på Zlatan som vi hade när vi kom ut i Rosengård, använde vi därför våra kunskaper och erfarenheter för att skapa dialog hos barnen.
Men är det så att Zlatan verkar betyda mer för oss, svenska medelklasskillar, än vad han gör för barnen på Rosengård? Varför målas den bilden av Zlatan och Rosengård upp, när den inte är förankrad hos barnen? Denna bild har vi fått väldigt klart efter att ha gått igenom allt vårt material. Vår föreställning innan studien var att Zlatan avgudas av barn på Rosengård. Istället visade det sig att media var den som hade gett oss tron om att det var så att Zlatan var en folkhjälte i Rosengård. Enligt vår analys och genomgång av medias språk vad gäller Zlatan så är han nästan alltid associerad till Rosengård. Detta påvisar att för media är det mer väsentligt att Zlatan är från Rosengård än vad det är för barnen där ute som vi intervjuade.
Våra egna åsikter om Zlatan är väldigt högt värderade. Eftersom vi har en väldigt god bild av Zlatan och hans prestationer, blev vi väldigt förvånade över att våra informanters uppfattning skiljde sig så kraftigt från vår egen. Vi hade en fått en bild från media om att han var väldigt betydelsefull person ute i Rosengård. Men det fick vi fram fort att så var inte fallet. Det kanske är så att det är viktigt att nyansera att det finns människor som kommer från Rosengård som lyckas ordentligt i livet. Att hela tiden påvisa att Zlatan är från Rosengård gör så det blir väldigt påpekat och det blir en stor koppling mellan dessa.
