Vår slutsats efter vår analys är att vi hade en helt annan bild innan vi började med våra intervjuer om Zlatans påverkan på barnen i Rosengård. Vi hade trott att han hade mer påverkan än vad han egentligen hade. Barnen visste mycket väl vem han var, men enligt vissa utav barnen så var han inte tillräckligt duktig och han behövde producera fler mål för att kunna imponera på dem. Det framgick att Zlatan var mest känd för att spela i landslaget vilket ger oss förståelsen till varför barnen tycker som de gör om Zlatan, med tanke på att han inte har kunnat prestera några mål på två år. Men Zlatans egentliga påverkan på barnen vad det gäller framtiden och deras drömmar är inte märkbära överhuvudtaget på de barnen vi pratade med. Men Zlatan har ändå satt sina spår i Rosengård och han ger tillbaka till samhället en hel del. Man kan alltså säga att Zlatan bidrar till att främja fotbollsverksamheten ute i Rosengård och han ser också till att fler ska få chansen att lyckas. Så den påverkan vi kunde märka var på Rosengård som stadsdel och inte så mycket på barnen där. Detta var ett resultat som för oss var väldigt oväntat.
Om vi har en pedagogisk synvinkel på Zlatans påverkan så kan vi säga att han inspirerar barn att inte sluta drömma och att kunna nå sina mål i livet. Han skänker genom sig själv hopp om framtiden för de barnen i Rosengård och han säger ofta att han spelar för just ”kidsen” som han säger. En av de intervjuade killarna uttryckte en stolthet över att Zlatan spelar för dem; ”Ja klart, man blir stolt, han spelar för oss, han gör det lite roligt för oss, han gör oss lite roliga” (Intervju 071122). Man kan därför använda Zlatan som ett exempel på att inget är omöjligt för att inspirera barn till att uppfylla de drömmar de har. Det är viktigt att som lärare bejaka alla barns framtid och se till så att alla barn en dag får chansen och möjligheten att kunna förverkliga sina drömmar.
Vad det gäller tjejer som spelar fotboll så drog vi slutsatsen att alla informanter, vare sig de var killar eller tjejer ansåg att det fanns duktiga tjejer som spelade fotboll, men en stor del killar refererade till tjejer som ”fattiga” på fotboll. Det förtydligade bilden av att killarna spelade fotboll med tjejer endast för att vara snälla eller för att enligt dem själva att sluta höra tjejerna tjata om att få vara med. Men skulle de spela seriöst så skulle inga tjejer vara med. Men en av killarna vi intervjuade svarade på frågan om de kände till några bra fotbollsspelare i Rosengård som var tjejer att: ”Det finns grymma i Rosengård”. Det var samma informant som var den enda som hade noterat att det fanns duktiga tjejer i Rosengård av killarna. När
35
det diskuterades om Marta Vieira Da Silva som röstades fram som världens bästa fotbollspelare så var det en fråga om status och prestige. Med detta anser vi att endast spelare som har en internationellt sett hög status var någon att lägga på minnet. Detta var genomgående och vi kunde utan problem analysera fram att priser och ära var det som dominerade deras tankar. Och i informanternas ögon så hade inte Zlatan så mycket ära att lägga i bagaget efter hans prestationer i landslaget. Därmed inte sagt att Zlatan inte har någon påverkan i överhuvudtaget. Utan den påverkan han hade var mycket på statusfronten och vad han hade rent materialistiskt sett.
Enligt vår studie så fick vi fram att media har en stor påverkan på barnen. Vi fick fram att barnen är ute och surfar och är ute och letar väldigt mycket fakta om Zlatan och saker kring honom. Och därmed så blir det väldigt svårt för barnen att filtrera de resultat de får fram om Zlatan, eftersom kanske de inte har den källkritiska tankegång som krävs när man letar fakta. Vi märkte klart att barnen var pålästa om nya saker som hade hänt i Zlatans liv med tanke på flytten till Limhamn i Malmö. Detta visade oss att det kollas mycket runt honom och ofta. Men det visar också varför de hade sådan negativ inställning till Zlatan med tanke på vad som har skrivits om honom den senaste tiden. Slutsatsen är här att när det gäller för barnen att konstruera bilden kring Zlatan Ibrahimovic, så har media en stor roll och barnen reflekterar över allt de läser vilket gör att bilden av Zlatan blir dålig för dem.
Vad det gäller killarnas kamratkulturer så framgår det väldigt tydligt om vad de anser om det motsatta könets roll i samhället. För dem var detta inget konstigt utan vi förstod snabbt att detta är de premisser de är uppväxta med. Vi kunde få fram genom deras påståenden i våra intervjuer t.ex. att ”tjejer är fattiga på fotboll” och att ”klart mamma är hemma”. Det är också väldigt tydligt att det är män som ska spela fotboll med tanke på de genomgående svar på favoriter som t.ex. Zlatan, Zidane, Henry, Ronaldinho och Younis. Det enda undantaget var den kille vi nämnde ovan som pratade om Marta. Alla dessa olika tolkningar som har gjorts av barnen reproducerar de förhållanden som kännetecknas av hegemonisk maskulinitet.
36
5 Diskussion och kritisk reflektion
5.1 Diskussion
Vi som har författat denna uppsats anser själva att Zlatan är mycket duktig och han är en hjälte för oss. Uppföljningen av hans karriär har skett med stort intresse och vi tycker om honom oavsett hans svackor i landslaget. Media tillskriver honom en bild som vi inte tycker är rättvis Zlatan. Vi tycker också att det läggs mycket fokus på Zlatan och att det är väldigt mycket press på just honom och inte på resterande spelare i landslaget. Detta är konstigt och förstår inte varför landslagets framgångar ligger på en spelare när det är en laginsats. Vår handledare som har hjälpt oss med denna uppsats är också väldigt glad i Zlatan vilket man kan läsa i hans recension på Idrottsforum (2006). Där han säger att han älskar Zlatan och att han skriver att Zlatan är: ”En representant för Sverige, och inte minst för Skåne, som man kan vara stolt över” (www.idrottsforum.org 2006). Med vår syn på Zlatan som vi hade när vi kom ut i Rosengård, använde vi därför våra kunskaper och erfarenheter för att skapa dialog hos barnen.
Men är det så att Zlatan verkar betyda mer för oss, svenska medelklasskillar, än vad han gör för barnen på Rosengård? Varför målas den bilden av Zlatan och Rosengård upp, när den inte är förankrad hos barnen? Denna bild har vi fått väldigt klart efter att ha gått igenom allt vårt material. Vår föreställning innan studien var att Zlatan avgudas av barn på Rosengård. Istället visade det sig att media var den som hade gett oss tron om att det var så att Zlatan var en folkhjälte i Rosengård. Enligt vår analys och genomgång av medias språk vad gäller Zlatan så är han nästan alltid associerad till Rosengård. Detta påvisar att för media är det mer väsentligt att Zlatan är från Rosengård än vad det är för barnen där ute som vi intervjuade.
Våra egna åsikter om Zlatan är väldigt högt värderade. Eftersom vi har en väldigt god bild av Zlatan och hans prestationer, blev vi väldigt förvånade över att våra informanters uppfattning skiljde sig så kraftigt från vår egen. Vi hade en fått en bild från media om att han var väldigt betydelsefull person ute i Rosengård. Men det fick vi fram fort att så var inte fallet. Det kanske är så att det är viktigt att nyansera att det finns människor som kommer från Rosengård som lyckas ordentligt i livet. Att hela tiden påvisa att Zlatan är från Rosengård gör så det blir väldigt påpekat och det blir en stor koppling mellan dessa.
37
När vi gick igenom läroplanerna för skolan Lpo 94, så är det viktigt för skolan att visa barnen de olika alternativen för framtida utveckling. Och då kan man bara föreställa sig dilemmat som kan uppstå när en elev kommer och säger att denne ska satsa på en fotbollskarriär och inte vill lägga ner energi på skolan. Då tänker vi i alla fall som blivande pedagoger att det blir väldigt svårt att motivera barnet att prioritera utbildningen. Eftersom Zlatan inte lade ner tid och energi under slutskedet av skolan, kommer kanske detta barn tänka att – kan han, kan jag. Under våra intervjuer så ställde vi frågan om fotbollskarriär kontra utbildning skulle prioriteras eller om båda kunde samköras. Och svaret här blev nästan genomgående att det var antingen eller. En av våra informanter ville bli fotbollsproffs och han sa att han var dålig i skolan och satsade därför enbart på sin fotboll.
Något som var väldigt genomgående genom våra intervjuer var den starka känslan för landslaget i Sverige. Den stolthet som fanns när man som fotbollspelare fick spela för sitt land var väldigt genomgående bland barnen. Nämnvärt är att ingen av barnen var pålästa vad som skedde i Italien där Zlatan spelar, utan var mer medvetna om Zlatans prestationer i landslaget. Det var uppenbart att det var mer status och mer respektingivande att göra mål för sin nation i fotboll än vad det är att prestera i sitt klubblag. Vi tror Zlatan har lite dåligt rykte bland barnen för att han har haft en måltorka i de svenska färgerna i två år nu. I samband med diskussionen om landslag kom det också fram att Zlatan inte är en lagspelare. Att spela för varandra var alltså viktigt för de barn vi intervjuade vilket ger oss bild av att dem tycker om att ställa upp för laget och gruppen. Som blivande lärare blir man glad över att höra sådana saker att det är lika viktigt att bidra till en gemensam vinst, och inte den egna prestigen.
Under våra intervjuer så märkte vi att Zlatan Ibrahimovic var väldigt omtalad. Men dock så tror vi inte att den diskussionen bland barnen om Zlatan var positiv. Vi tror att det inte är Zlatan som påverkar deras karriärväg personligen utan det är pengarna som styr i stor grad. Denna tanke var dock mest representerad bland killarna. När han däremot gav barnen ute i Rosengård fotbollsplanen (www.aftonbladet.se 2007) så kände de sig uppskattade. Det var dock inte många av informanterna som hade varit på fotbollsplanen och spelat. Barnen spelade på sin egen gård i anslutning till deras egen bostad och endast ett fåtal hade brukat
Zlatan-court och med fåtal menar vi två av sexton barn. Något som förbryllade oss var att
38
intresse precis som många av barnen sa att de vill som honom trixa med bollen, men mer än så var det inte.
Men är då Zlatan en bra förebild för barn ute i Rosengård? Kan man som lärare hänvisa till att barnen ska efterlikna honom för att lyckas ute i världen? Vi anser att Zlatan är en bra förebild på många sätt. Han är numer mera ödmjuk i sina uttalande och han säger hela tiden att han spelar för barnen och att han inte kunde ha åstadkommit detta utan dem. Vi tror att detta ger en sporre till barnen för att kunna motverka alla fördomar som många tyvärr har om Rosengård som vi mött ute i samhället. I den rollen Zlatan har idag så är han betydelsefull för Sverige för att visa att människor från Rosengård kan prestera otroligt mycket, och komma längre än någon annan svensk fotbollspelare. Vi tycker att Zlatans gåvor till Rosengård har hjälpt det att komma på kartan på ett positivt sätt och det finns inget negativt att ge till en stadsdel som behöver så mycket.
När vi pratade om Zlatans fotbollsplan visste de inte först vad vi pratade om, för att de hade glömt bort den. Barnen gör alltså enbart en koppling med fotbollsplanen och Zlatan och inte kopplingen av att de kan spela på den själva. Där drog vi slutsatsen av att media hade förstorat saken något så oerhört med allt som hade skrivits om den och det som hade visats i tv. Det lät på media som att detta var det bästa som hänt Rosengård på länge och att barnen skulle nu kunna skryta med att ha denna fotbollsplan i sin stadsdel. Men vi anser att barnen behöver så mycket mer än så och att man inte ska dra bort fokus på de problem som finns därute och inte sluta finna lösningar på dessa. Men självklart är det bra att Rosengård som stadsdel efter all negativ uppmärksamhet kan behöva omnämnas i positiva sammanhang också.
5.2 Vidareforskning
Vi skulle vilja om tiden hade funnits att göra fler kvalitativa intervjuer i högre åldrar. Vi anser att detta skulle bidra med ett bättre och mer analyserbart material. När vi gjorde våra egna undersökningar nu framkom det av våra intervjuer att Zlatan kanske skulle ha mer betydelse för stora barn. Detta skulle vi vilja gå in djupare på.
Vi kanske också hade kunnat utforma en enkel enkät om några enkla frågor om Zlatan och därmed kunna få ett statistiskt korrekt resultat. Detta hade medfört att man hade kunnat få in betydligt fler svar men de hade kanske inte haft samma kvalité vi har på våra intervjuer.
39
Vi hade i tanken i början att göra en liten studie på intaget i de allsvenska lagen, för att verkligen kunna utröna ordentligt hur många personer med utländsk härkomst bosatta i Rosengård, som verkligen fullföljer sina drömmar om en karriär inom fotbollen. Men eftersom detta skulle bli ett arbete i sig valde vi att stryka detta ur våra planer. Att också lägga in en intervju här eller t.o.m. en studie på t.ex. Malmö FF och undersöka hur många från ungdomslagen som har tagit steget upp och fått kontrakt som man kan leva på. En sådan studie hade kunnat redogöra hur fotbollskarriären är för killar från Rosengård som vill spela professionell fotboll på en hög nivå.
Eftersom ämnet Zlatan Ibrahimovic och Rosengård är hett i media idag genom att han har börjat ge tillbaka mycket till sin forna stadsdel, anser vi att mycket forskning kan bedrivas på dessa ämnen och vad det betyder för samtliga generationer i Rosengård att en världsstjärna hjälper till att sätta stadsdelen på världskartan. Att samtidigt göra en studie om vilken press detta kan sätta på invånarna i Rosengård för att efterskapa Zlatans karriär och succé i omvärlden.
Att också göra en studie kring varför Zlatan kopplas ihop med Rosengård så ofta och att han inte bara kan vara en kille från Sverige? Varför är den kopplingen så många gånger självklar? Det hade medfört mycket om de föreställningar och fördomar som vi tror finns ute i samhället idag.
Studier hade här kunnats göra på de barn såsom omnämns i media som ”Lill-Zlatan”. Vi hade kunnat göra intervjuer med dessa och se om det bara är media som kallar barnen detta för att locka läsare, eller är det barnen själva som kallar sig detta? Denna studie hade kunnat ge en mer intressant och nyanserad bild på vilken påverkan Zlatan har på de barn som faktiskt har påbörjat sin karriär inom fotboll. Vi nuddar denna fråga lite i vår studie eftersom en av dessa ”Lill-Zlatans” fanns med i vår intervjugrupp. Men vi valde att inte gå in på det för djupt för det hade krävt väldigt mycket tid och plats. Utan vi gjorde att vi tog en generell bild över barngruppen istället.
En faktor vi hade velat utveckla mer var den pedagogiska kopplingen som självklart är närvarande på alla bitar. Men om vi hade gjort en enkätundersökning med fler barn så hade vi
40
kunnat utforska den pedagogiska kopplingen mer. Då hade vi kunnat utforma frågor om pedagogik och direkt kopplat till Zlatan. Men eftersom tiden var knapp och vi såg stora potentialer med detta arbete så valde vi att enbart själv analysera fram den pedagogik som självklart var närvarande.
5.3 Kritisk granskning
En brist med vårt arbete är avsaknaden av tidigare forskning från Rosengård. Vi har efterfrågat denna mycket men funnit förvånansvärt lite material. Vi kände att det blev lite tunt och därmed fick vi förlita oss på våra egna studier och resultat. Men kanske bidrar vi med något genom att vi skriver om Rosengård att fler får upp ögonen för det.
En annan brist med vårt arbete är avsaknaden av intervjuer med äldre barn. Detta anser vi är brist p.g.a. det skulle lägga en större djup åt vår uppsats. I vår forskning märkte vi att de äldre barnen vi intervjuade gav mer utförliga svar. Det kändes nästan som dessa barn gav mer relevans åt vårt arbete. De yngre barnen gav också självklart intressanta svar, men vi kände att vi hade behövt jobba med intervjufrågandet på ett bättre sätt. Vi fann rätt snabbt att med tanke på barnens svenskkunskaper och barnens ålder gjorde att vi fick formulera om alla frågor på plats. Även då vi var förberedda på detta så hamna vi lite ur spår, med tanke på att vi fick formulera om det mer än vad vi räknat med.
Vi kände också att vi hade behövt mer tid ute i Rosengård och kanske göra en fältstudie där ute och se lite praktiska saker med hur man kan jobba med Zlatan där ute. Eftersom en av oss har haft praktik ute i Rosengård så har vi lite kött på benen. Och under denna praktik så pratades det en hel del om Zlatan men detta gjordes det ingen efterforskning på. Men det är något som vi kände var en brist att vi inte kunde spendera mer tid ute i Rosengård.
Vi är medvetna om att vår presentation av mediaflödet kring Zlatan är sporadisk, men vi tror den är representativ då den överensstämmer med det Furvik (2004) påstår.
Absurt nog kändes ibland under arbetets gång som att vi var där för att folkbilda barnen om Zlatan vilket förvånade oss mycket. Vi var alltså tvungna att upplysa barnen om Zlatans bravader vilket var väldigt förvånande med tanke på att vi trodde att de skulle ha stor koll. Men detta var enligt oss tvunget för att få igång diskussion och dra igång ett samtal.
41
6 Referenser
Litteratur
Borgström, Maria (2002), idol, image, identitet artikel: Ungdomar: Sociokulturell identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet; centrum för barnkulturforskning vid Stockholms universitet
Connell, Robert W. (1999) Maskuliniteter Översatt av Åsa Lindén; Daidalos AB, Uddevalla
Corsaro, William (2005) Sociology of childhood;Pine Forge Press , USA
Fundberg, Jesper (2003) Kom igen gubbar; Carlsson, Stockholm
Furvik, Agneta (2004) Om fotboll och dess föreställda gemenskaper; D-Uppsats från Malmö Högskola
Lifvendahl, Tove (2003) Vem kastar första stenen?; Timbro, Stockholm
Lärarförbundet (2002) Lärarnas handbok; Lärarförbundet, Stockholm
Repstad, Pål (1999) Närhet och distans; Studentlitteratur, Lund
Ristilammi, Per-Markku (1994) Rosengård och den svarta poesin, Brutus Östlings bokförlag; Stockholm
Skolverket (2006:29) Utbildningsinspektion i Malmö kommun stadsdel Rosengård
Trondman, Mats mfl. (2001) Fundberg, Jesper Lyssna, lär och lira! Om pojkfotboll
som investering och diskvalificering; Artikel i Varken ung eller vuxen; Atlas,
42
Trost, Jan (2005) Kvalitativa intervjuer; Studentlitteratur, Lund
Wegerup, Jennifer & Karlsson, Petter (2007) Zlatan om Zlatan; Bokförlaget Forum, Stockholm
Elektroniska källor
Aftonbladet 071019 http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/article964792.ab
(2007)
City 071206 http://www.city.se/sport/fotboll/1.930338/zlatans-maltorka-ska-brytas
Diskussion om Zlatans måltorka (2007)
Epoch Times 071128 http://www.epochtimes.se/articles/2006/12/18/10761.html Marta Vieira Da Silva (2006)
Expressen 071019 http://www.expressen.se/1.409112 (2006)
Fotbollskanalen 071119 Intervju av Zlatan Ibrahimovic (20071009) Längre version av
Zlatan intervjun: http://www.fotbollskanalen.se