Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt hälsoperspektiv – en litteraturstudie

Institutionen för Humanvetenskap Högskolan i Kalmar

391 82 Kalmar

Kurs: C- uppsats 15hp, OM3480, HT 2007

Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt

hälsoperspektiv – en litteraturstudie

Jonas Svensson & Jeanette Stjernblom

………..

Institutionen för humanvetenskap Högskolan i Kalmar

391 82

Kurs: Uppsatskurs 15 hp, OM3480, HT2007

Hälsopromotion för äldre ur ett mångdimensionellt hälsoperspektiv – en litteraturstudie.

Jonas Svensson Jeanette Stjernblom

Sammanfattning

Ur den holistiska synen på människan kommer variationen av varje individs upplevelse av hälsa att se olika ut. Med ålderdomen anländer förändringar av hälsan inom de olika hälsodimensionerna, psykologisk/emotionell, fysisk, social och spirituell. Författarna till föreliggande litteraturstudie anser att hälsopromotiva åtgärder bör vara grundade från denna teoretiska bas. Syftet med denna litteraturstudie, var att belysa hälsopromotion för äldre (65+) ur detta mångdimensionella hälsoperspektiv. Sju kvantitativa och två kvalitativa studier kvalitetsgranskades och analyserades. En teoretisk ram utvecklades av hälsodimensionerna och gav ett raster inom vilket studiernas resultat sorterades. Resultatet visade att stimuli inom de olika hälsoperspektiven ger äldre en ökad eller bibehållen upplevd hälsa. Den ökade upplevda hälsan inom en hälsodimension påverkade ofta andra dimensioner på ett positivt sätt. Att ingå i ett sammanhang, känna sig accepterad och bekräftad och känna mening i livet manifesterade äldre människors syn på den upplevda hälsan. För att ytterligare öka kunskapen och förstå vikten av det centrala i äldres upplevelse av hälsa och på vilket sätt sjuksköterskan kan implementera det i den kliniska verksamheten krävs vidare forskning.

Nyckelord: hälsopromotion, äldre, stimuli, socialt nätverk

Innehållsförteckning

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier………. 6

4.2 Sökning och urval………6

4.3 Kvalitetsgranskning………. 7 4.4 Analys……… . 8 4.5 Forskningsetik………. 8 5. Resultat……… 9 5.1 Psykologisk/emotionella hälsodimensionen………... 9 5.2 Fysiska hälsodimensionen………... 10 5.3 Sociala hälsodimensionen………... 10 5.4 Spirituella hälsodimensionen……….. 11 6. Diskussion... 12 6.1 Resultatdiskussion………... 12 6.2 Metoddiskussion……….. 16 7. Slutsats………... 19 8. Omnämnande………. 19 Referenslista……… 20 Bilaga 1: Antal träffar i respektive databas

Bilaga 2: Granskningsmall för kvantitativ metod Bilaga 3: Granskningsmall för kvalitativ metod Bilaga 4: Artikelmatris

1. Introduktion

Idag lever människor längre än vid någon annan tidpunkt, den äldre populationen i samhället växer för varje år. Hälsopromotion som begrepp betyder att främja hälsan för människan och hälsopromotionens syfte är att bevara och förbättra hälsan och välbefinnandet (Korp, 2004). Ett av de grundläggande ansvarsområdena för en sjuksköterska är att främja hälsan. I kompetensbeskrivning står det tydligt att sjuksköterskan skall kunna ta tillvara på det friska hos patienten, främja hälsa och förebygga ohälsa genom att ha förmåga att identifiera och förebygga hälsorisker samt att identifiera och bedöma patientens resurser (Socialstyrelsen, 2005). I ålderdomen sker förändringar som påverkar hälsan både positivt och negativt (Hagberg, 2002). Hur de förändringarna bearbetas och tolkas beror på varje människas

upplevelse av sin egen hälsa (Smith, 1989). Hälsopromotion kan vara ett redskap för att skapa möjlighet till en ökad och bibehållen hälsa.

2. Bakgrund

2.1 Hälsa

Hälsa är ett brett och vitt begrepp vilket kan gestalta många olika betydelser, allt från det rent kroppsliga och fysiska till ett perspektiv inriktat på mänsklig helhet (Naidoo & Willis, 1998). Definitionen av begreppet hälsa hos den enskilda individen är enligt WHO, inte enbart frånvaro av sjukdom, utan även fysiskt, andligt, psykiskt, och socialt välbefinnande (Korp, 2004). Nordenfelt (1991) går på samma linje och belyser vikten av att se hälsa ur två perspektiv, det biologiska och det holistiska. Även Smith (1989) menar att hälsa inte endast bör definieras som frånvaro av symptom och sjukdom utan menar att begreppet är ett tillstånd då individen upplever en effektiv och fruktsam interaktion mellan den biologiska och sociala miljön. En komplex definition på hälsa beskrivs av Maville & Huerta (2002) där hälsa definieras av en persons förmåga att effektivt verka inom hälsans olika dimensioner, den fysiska, sociala, psykologiska/emotionella och spirituella. Enligt Antonovsky (2003) utsätts människan ständigt för prövningar och svårigheter i livet som påverkar den upplevda hälsan. På vilket sätt individen bearbetar problem som uppstår, har att göra med i vilken grad

människan upplever tillvaron som meningsfull, begriplig och hanterbar. Smith (1989) anser det en omöjlighet att uppleva optimal hälsa och menar att det som däremot kan göras är att skapa rätt förutsättningar för människan att möta förändring i livet som till exempel

ålderdomen. Ett holistiskt synsätt på människan innebär att se individen i sin helhet. Varje

människa är unik och olik alla andra, därför bör hälsa ses ur ett mångdimensionellt perspektiv enligt författarna till föreliggande litteraturstudie.

Begreppet välbefinnande är enligt Korp (2004) likställt med hälsa och bör enligt Benner & Wrubel (1989) ses som en totalitet, som innefattar helhetssynen på människan. Begreppet definieras också av Benner & Wrubel (1989) som ett subjektivt tillstånd och en helhet som omfattar kroppen och upplevelsen av situationen som individen befinner sig i.

2.2 Hälsodimensionerna

En person som upplever en positiv psykologisk/emotionell hälsa har förmågan att på ett omdömesgillt sätt agera, reagera och svara på händelser och utveckling som inträffar i livet. Att effektivt verka inom den fysiska hälsodimensionen innebär att individen kan förändra och anpassa sig till sin kroppsliga situation vilket leder till en positiv upplevd fysisk hälsa. Den sociala dimensionen av hälsa har att göra med ett samspel med andra människor på ett meningsfullt sätt, och att på ett positivt sätt skapa kontakt med andra (Maville & Huerta, 2002). Alla människor, oavsett ålder konfronteras ideligen med problem, stress och kriser som måste lösas (Antonovsky, 2003). Den spirituella dimensionen innehåller människors tro, värderingar och moral, upplevelse av mening och mänskligt värde (Maville & Huerta 2002; Hagberg 2002). För att effektivt verka inom denna dimension accepterar individen sina egna värderingar såväl som andras (Maville & Huerta, 2002).

2.3 Hälsopromotion

Pender, Murdaugh & Parsons (2002) beskriver hälsopromotion som ett beteende motiverat av önskan att öka och bibehålla välbefinnandet och att aktualisera människans hälsopotential. Hälsopromotion är ett övergripande samlingsbegrepp för en rad olika ansatser och perspektiv. Motsvarigheten på svenska är ”hälsofrämjande”. Begreppet hälsopromotion har vävts in i de internationella debatterna och anses som något nytt, en ny syn på hälsa. Den egentliga grunden för det hälsopromotiva perspektivet som finns idag kom ifrån den internationella konferensen som hölls i Ottawa, Kanada, 1986. Definitionen av hälsopromotion löd då att en process skall öka människors kontroll över, och förbättra hälsan. Ett holistiskt synsätt och en stark betoning av välbefinnande är den röda tråden i den hälsopromotiva rörelsen. (Korp, 2004). Det finns samtalsmodeller som sjuksköterskan kan använda sig av för att främja hälsa, till exempel det motiverande samtalet (Barth & Näsholm, 2006).

4

2.4 Problematisering

Att åldras är inte en neråtgående spiral, utan ses ofta som något positivt, som ett uppnått mål, men också som början på något nytt (Maville & Huerta, 2002).

Åldrandet är en process med förändringar i form av både progression och regression och ofta infaller livsstilsförändringar som påverkar den upplevda hälsan (Gaunt, 2002). Hagberg (2002) beskriver de åldersrelaterande förändringarna i ålderdomen som exempelvis förändringar i kroppen, emotionerna, kognitionen, den sociokulturella kontexten och

upplevelse av mening. Därför bör inte hälsopromotion se likadan ut för alla individer utan den måste anpassas till individens olikheter. Hälsopromotion ur ett multidimensionellt perspektiv innebär att främja äldres hälsa inom alla de olika dimensionerna. Det är den upplevda hälsan inom alla dimensioner som tillsammans skapar en individs totala upplevda hälsa (Maville & Huerta, 2002). Ur ett holistiskt synsätt borde hälsopromotion för äldre anpassas för att uppfylla alla hälsodimensioner, och därmed rikta sig till individen som en komplex helhet. Det är viktigt att se äldre personers hälsa som en del i samhällets välmående och denna litteraturstudie kan ge en bild av vad som främjar denna population att öka eller bibehålla den upplevda hälsan inom de olika hälsodimensionerna. Författarna till föreliggande

litteraturstudie vill belysa effekten av olika hälsopromotiva åtgärder för äldre.

3. Syfte

Syftet med studien är att belysa hälsopromotion för äldre, ur ett mångdimensionellt hälsoperspektiv.

5

4. Metod

Metoden som har används är en litteraturstudie. En litteraturstudie innebär att söka, kritiskt granska och beskriva kunskapsläget utifrån det valda problemområdet. Metoden valdes av författarna på grund av att den ger en bra möjlighet att på ett strategiskt och metodiskt

tillvägagångssätt belysa och lyfta upp aktuell forskning som rör det valda problemområdet. En bakgrunds beskrivande motivering utförs för att beskriva varför studien bör göras.

Kvalitetsgranskningen av studierna är viktig, då resultatet skall vara bygd på studier som har ett medel- eller högt bevisvärde (Forsberg & Wengström, 2003).

4.1 Inklusions- och exklusionskriterier

Inklusionskriterierna för litteraturstudien var äldre personer (65+), studierna skall vara skrivna på engelska eller svenska. Verksamheten förändras snabbt och forskningsresultat blir snabbt inaktuella, därför ska studierna vara publicerande i vetenskapliga tidskrifter mellan åren 2000-2007 (Forsberg & Wengström, 2003).

Exklusionskriterierna framkom av båda författarna utifrån litteraturstudiens syfte och metodlitteratur som använts. Inkommet material som exkluderades var studier som ej var forskningsartiklar eller studier som utvärderat en hälsopromotiv teori.

Studier med lågt bevisvärde uteslöts också för att litteraturstudiens trovärdighet ska öka (Forsberg & Wengström, 2003).

4.2 Sökning och Urval

Sökningarna utfördes mellan september och oktober 2007 i databaserna Cinahl, Ageline, PsycInfo och PubMed som anses täcka omvårdnadsforskning väl (Forsberg & Wengström, 2003). Sökorden som valdes var health, promot*, well-being, intervention, older adults och elderly. Sökorden kombinerades som health AND promot* AND well-being AND

intervention AND ”older adults” OR elderly. För att begränsa antalet träffar valdes den booleska sökoperatoren AND. För att expandera sökningen valdes den boolesak

sökoperatoren OR (Forsberg & Wngström, 2003).

Båda författarna läste igenom alla titlar när antalet träffar i respektive databas var omkring 500, vilket ansågs som en hanterbar mängd. Där titeln ansågs relevant till problemområdet lästes även abstractet. De abstract som verkade relevanta till problemområdet (29 stycken) lästes sedan om igen. Tillsammans uppstod samråd om vilka studier som ansågs relevanta att läsa i fulltext (16 stycken) och vilka som som låg utanför problemområdet (13 stycken). De

6

studier som inte kunde hittas i fulltext beställdes via högskolans fjärrlån. Av de 16 studier som lästes i fulltext ansåg båda författarna att 4 stycken ej låg inom valda problemområdet och 12 stycken gick vidare för kvalitetsgranskning.

4.3 Kvalitetsgranskning

En kvalitetsbedömning bör omfatta studiens syfte och frågeställningen, design, urval, mätinstrument, analys och tolkning (Forsberg & Wengström, 2003).

Totalt 12 studier kvalitetsgranskades och det gjordes separat av båda författarna utifrån två olika, beroende på studiernas ansats, granskningsinstrument av Willman & Stoltz (2002), se bilaga 1 och 2. För kvantitativa studier användes en kvantitativ granskningsmall, för

kvalitativa studier användes en kvalitativ granskningsmall. Kvantitativa studier beskriver och tar upp frågeställningar om forskningsmetod, populationskarakteristiska, exkludering och inkludering, intervention, syfte, urval, randomiseringsförfarandet, blindning, bortfall,

tillförlitlighet, reliabilitet, validitet generaliserbarhet och huvudfynden. En kvantitativ studie ansågs ha en hög kvalitet då artikeln på ett klart och tydligt sätt tog upp och argumenterade om de delar som bedömningsinstrumentet efterfrågade på ett metodiskt och evidensbaserat sätt. En låg kvalitet bedömdes en artikel ha om studien hade en otydlig problemformulering, orelevant till syftet vald urvalsmetod, där ett etiskt resonemang ej presenterats, otydligt resultat och/eller tveksam analys. Medelkvaliteten av en studie låg mellan föregående beskrivningar. Kvalitativ forskning arbetar med att tolka och/eller beskriva fenomen,

erfarenheter och upplevelser. Begrepp som reliabilitet och validitet är inte lika etablerade som i kvantitativ forskning. En studies kvalitet och trovärdighet ska istället ses genom dess kontext och sammanhang. I enlighet med granskningsinstrumentet som användes för kvalitativ

forskning gjordes en bedömning av studien som skulle uppfylla krav på ett etiskt resonemang, tydlig beskriven kontext, välbeskriven urvalsprocess, relevant urvalsstorlek och därtill en explicit och begriplig resultatredovisning för att värderas som hög kvalitet (Willman & Stoltz, 2002).

Resultatet av de 12 studier som kvalitetsgranskades blev att 3 stycken studier exkluderades på grunda av låg kvalitet, 5 stycken fick medel kvalitet och 4 stycken hög kvalitet. En

artikelmatris utformades i syfte att sammanställa studier som skulle ingå i litteraturstudien och för att få en övergripande information (Friberg, 2006). Endast de studier som ansågs ha en hög eller medel kvalitet skrevs in i artikelmatrisen (bilaga 4).

7

4.4 Analys

Båda författarna till litteraturstudien läste igenom studierna separat. Först utvecklade författarna en teoretisk ram vilket gav ett raster utav Maville & Huertas (2002)

hälsodimensioner. Rastret bestod av sociala/emotionella, fysiska, sociala och spirituella hälsodimensionerna. Studiernas resultat lästes sedan ytterligare en gång separat och

markerades utifrån vilken hälsodimension de påverkade. Markeringarna jämfördes sedan av författarna för att se om de stämde överens och sorterades därefter in under rastret. Det

visades sig att vissa studier påverkade mer än en hälsodimension, detta redovisas i tabellen 1.

Tabell 1 Psykologiska/emotionella hälsodimensionen Fysiska hälsodimensionen Sociala hälsodimensionen Spirituella hälsodimensionen 1 4 5 7 8 9 2 3 6 2 4 5 7 9 4 5 8

* Varje nummer i tabellen representerar en specifik studie i resultatet, se artikelmatrisen.

4.5Forskningsetik

Vetenskapliga studier bör göra ett etiskt övervägande i sina studier. Detta för att visa omsorg för deltagarna så att forskarna inte orsakar skada eller men. Det kan göras genom att få tillstånd av den etiska kommittén, eller noggrant gjort ett etiska övervägande i sin studie. Forskningsetik innebär också att forskarna är noggranna i sina slutsatser och att resultatet är en välgrundad redovisning där alla resultat presenteras (Forsberg & Wengström, 2003). Ett forskningsetiskt tillvägagångssätt har hållits genom att studier som inte godkänts av etiska kommittén eller haft ett etiskt övervägande har inte tagits med i denna litteraturstudie.

8

5. Resultat

Resultatet av litteraturstudien uppvisar olika hälsopromotiva åtgärder, som främjar hälsan hos äldre.

5.1 Psykologisk/emotionella hälsodimensionen

Den viktigaste delen för att uppnå psykologisk hälsa är att uppleva bekräftelse, att ha tro och hopp om framtiden, att ha livsglädje och att utveckla och involvera sig i relationen till sig själv. Informanter i en studie betonade ett arrangemang av personlig balans, acceptans och lugn, för att uppnå hälsa. Att ha livsglädjen i relationen till sig själv, är att göra saker av intresse och lust att utan pliktkänsla och förväntningar, tillåta sig själv något för sin egen del (Hedelin & Strandmark, 2001). Effekten av att remeniscera visar sig minska de depressiva symptom som individen hade. När äldre människor fick möjligheten att remeniscera om förr, viktiga händelser, äktenskap, familjens liv och om jobb upplevde de en ökad

psykologisk/emotionell hälsa. Även när de tog fram gamla fotografier, lyssnade på gamla låtar och lyssnade på gamla radioprogram ökade den upplevda psykologiska hälsan (Wang, Hsu & Cheng, 2004). Att främja det kognitiva hos äldre människor kan göras genom att låta människors får ge utryck för sin improvisationsförmåga t.ex. genom teater. Att ge uttryck för vad personen verkligen känner gav en ökad stimuli som hjälpte personerna att uttrycka sig i ord och att lösa problem vilket gav äldre människor en ökad upplevd psykologisk hälsa (Noice & Noice, 2006). Att stimulera tre kognitiva strategier som minnes, rimlighets och snabbhets träning, har en effekt i att klara sig i dagliga aktiviteter. Exempelvis som att komma ihåg inköpslistor och att tyda busstidstabeller. Deltagarna i studien uppvisade en ökad positiv upplevelse i att lösa problem, leta och identifiera visuell information samt att göra detta snabbare. Att upprepa stimuleringarna hade betydelse då personerna bibehöll den positiva upplevelsen (Ball, Berch, Helmers, Jobe, Leveck, Marsiske, Morris, Rebok, Smith, Tennstedt, Unverzagt & Willis, 2002). Genom att använda sig av en intervention baserad på spiritualitet kunde äldre personer också uppleva en lindring av ångest och en lättnad av depression. Deltagarna uppmanades att reflektera över tankar och inspiration i livet med de andra studiedeltagarna. Varje deltagare fick ta användning av sin egen tro och värderingar oavsett om de var religiösa eller inte (Rajagopel, Mackennzie, Bailey & Lavizzo-Mourey, 2002). Musik lyftes fram i en studie av Hays (2006) som ett instrument för att finna inre ro. Genom associationer som uppkom i samband med att lyssna på musiken kom tankar, funderingar och känslor fram (Hays, 2006).

9

5.2 Fysiska hälsodimensionen

En strategi som främjar den fysiska hälsodimensionen är regelbunden och riktigt utförd fysisk träning. Att träna balans och benmuskelstyrka visade sig ge äldre personer ökad fysisk

funktionalitet, vitalitet och minskad kroppslig smärta. Oberoende om träningen utfördes på egen hand i hemmet, eller utförd i grupp tillsammans med andra uppvisade personer i studien en ökad positiv syn på den egna fysiska hälsostatusen (Hellbostad, Sletvold & Moe-Nielsen, 2004). Att sköta en inomhusträdgård gav äldre personer på ett boende en ökad upplevd förmåga att klara av dagliga fysiska åtagande som att klä sig, gå på toaletten och äta (Brown, Allen, Dwozan, MercerI & Warren, K, 2004). En annan form av fysisk träning som visar prov på att främja den fysiska hälsan för äldre personer är Thai-Chi. Träningsformen ger förbättrad koordination, koncentration, hållning och balans. Thai-Chi främjar fysiska aktiviteter som att gå, böja, lyfta, klä på sig, tvätta sig och sköta hygienen än innan träningen (Fuzhong, Harmer, McAuley, Duncan, Duncan, Chaumeton & Fisher, 2001).

5.3 Sociala hälsodimensionen

Äldre människor kan även uppleva att den sociala aspekten av hälsan ökar eller bibehålls genom musik. Musik beskrevs som ett instrument för att kommunicera när personers minne eller tal blev sämre och när uttrycket av känslor blev svårt. Musik kunde även upplevas som ett medium genom vilket äldre människor kunde dela känslor med andra och främja

möjligheter att emotionellt kommunicera med varandra (Hays, 2006). Att sköta en

inomhusträdgård på ett äldreboende främjar äldre personers upplevda sociala hälsa. Känsla av ensamhet förminskades, samtidigt som det upplevdes att det var lättare att umgås med andra än innan. Kontinuiteten hade dock betydelse för den upplevda sociala hälsan då de som under en längre tid fick sköta inomhusträdgården upplevde en ökad hälsa inom den sociala

hälsodimensionen (Brown et. al., 2004). Att uppleva bekräftelse, ha tro och hopp om framtiden, att ha livsglädje och att utveckla och involvera sig i relationen till andra främjar också den sociala hälsodimensionen. I relationen till andra inkluderas bekräftelse som en ömsesidig och långvarig process av nära relationer. Att bli sedd som en person och att respekteras av andra ledde till bekräftelse. Tro och hopp om framtiden är förmåga att hantera händelser som ska ske i framtiden eller det som har hänt i historian. Livsglädje uppstår som en aktiv vilja att bli involverad med personer (Hedelin & Strandmark, 2001).

Även att remeniscera med andra hade en positiv effekt på den sociala hälsodimensionen, då personen fick dela med sig av sina minnen och erfarenheter (Wang, et. al., 2004).

10

Att stimulera kognitionen genom improvisationsteater hos äldre människor ökade

tillvägagångssätt att uttrycka sig i ord och därmed den sociala hälsodimensionen (Noice et al, 2006).

5.4 Spirituella hälsodimensionen

Musik är ibland kopplat till spiritualitet och kan ge äldre personer en chans att utrycka sig och förmedla känslor. Musiken i sig är en intervention som kan ge utryck för en ökad upplevd spirituell hälsa. Äldre personer upplevde musik som en möjlighet att beskriva vad det gav dem i relation till hälsa. Musik beskrevs i studien som ett sätt att få inre ro och ett verktyg för att få energi till livet. Att spela ett instrument kunde även upplevas som ett fönster ut mot livet för att se det positiva i livet och känna livskvalitet i åldrandet (Hays, 2006). Den spirituella dimensionen inom hälsa upplevdes också bibehållas genom att deltagare i grupp fick använda sig av ett program utformat för att närma sig sin spiritualitet. Deltagarna i studien

uppmuntrades att dela med sig av sin inspiration som musik eller texter som personen kände var betydelsefull. Genom att tydliggöra detta så främjades hälsan. När personerna delade med sig av sin egen inspiration så fick även de andra deltagarna inspiration som kunde främja deras hälsa (Rajagopel, et. al., 2002).

Att bli sedd, respekterad och betraktad som en värdefull person främjar den spirituella hälsan. Möjligheten och viljan, att ta hand om, respektera och att försvara sig själv som en värdefull person. När en person får känna sig unik, värd att respekteras uppstår en upplevelse av bekräftelse i relationen personen har till sig själv. Den spirituella hälsan främjas i relationen personen har till sig själv och andra, då styrkan och förmågan att bibehålla erfarenheten av att känna människans existens och värdighet. Att ha tro i relationer till andra människor,

samhället eller spirituella värderingar leder till en övertygelse om att de konkreta och

abstrakta andra ger dem omsorg och stödja dem i framtiden om det blev nödvändigt (Hedelin & Strandmark, 2001).

11

6. Diskussion

Syftet med föreliggande litteraturstudie är att belysa hälsopromotion för äldre människor ur mångdimensionellt hälsoperspektiv. I arbetet med denna litteraturstudie har det framkommit forskning som kan hjälpa äldre människor att bibehålla och/eller öka hälsan. Resultatets huvudfynd var att uppleva stimulering, ha ett socialt nätverk och att uppleva en mening i livet främjade hälsan hos äldre. Resultatet uppvisar en variation av hälsopromotiva åtgärder som strävar mot varje människas individuella upplevelse av hälsa och stödjer den holistiska människosynen.

6.1 Resultatdiskussion

Hälsodimensionerna samspelar med varandra

Hälsan innehåller flera dimensioner som alla påverkar varandra. I samspelet medverkar alla dimensioner i det som är den upplevda hälsan (Maville & Huerta, 2002). Om människan upplever en dålig fysisk hälsa kan andra dimensioner också påverkas. Exempelvis genom att personen inte kan förflytta sig och får då svårt att träffa andra människor. Samspelet verkar också åt andra hållet då en ökad upplevd hälsa inom en dimension kan påverka en annan dimension positivt. Denna komplexitet styrks då studierna som presenterats i resultatet ofta uppvisar en ökad eller bibehållen hälsa inom fler än en dimension (Brown, et. al., 2004; Wang, et. al., 2004; Fuzhong, et. al., 2001; Rajagopel, et. al., 2002; Hellbostad, et. al., 2004; Noice et al, 2006). Ur en holistisk syn på människan, påverkar och integrerar

hälsodimensionerna med varandra. Hälsa är inte bara ett tillstånd där en person fungerar bra fysiskt, utan hälsan är ett komplext begrepp som beskriver den totala funktionen hos en person. Hälsan är refererad till en persons förmåga att fungera fysiskt, psykiskt, socialt emotionellt och spirituellt (Maville & Huerta, 2002). Äldre människor upplevde efter att ha skött en inomhusträdgård att både den sociala och fysiska hälsan förbättrades, samtidigt som en annan gruppintervention inriktad på att remeniscera ökade den emotionella hälsan såväl som den sociala hälsan (Brown, et. al., 2004; Wang, et. al., 2004). Musik som intervention var karakteristisk för samspelet mellan hälsodimensionerna då äldre upplevde en ökad hälsa inom flera dimensioner (Hays, 2006).

Aktivitet i grupp ökar äldres upplevda hälsa

Gemensamt för många av interventionerna var att de utövades i grupp (Brown et. al., 2004; Wang et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2001; Rajagopel et. al., 2002; Hellbostad et. al., 2004;

12

Noice et al, 2006). Att utföra något tillsammans med andra människor gav äldre en stimulans, resulterade i en ökad upplevd hälsa. Homburger Erikson (1985) tar upp vikten av att i

ålderdomen känna närhet till människor och att få behålla en identitet i förändringar. I

interventioner som genomförs i grupp ges möjligheten för de behoven att uppfyllas. Gruppen som forum ger även äldre chansen att involvera sig i andra vilket beskrivs som något

grundläggande i den emotionella hälsan (Hedelin & Strandmark, 2001). Ålderdomen kan innebära ett hot mot fortsatt självförverkligande genom förlust i förmågor, välkända arenor och sociala relationer vilket innebär en förlust av sammanhang (Hagberg, 2002).En del i att känna att livet är meningsfullt är att ha sociala kontakter med närhet till gemenskap med andra. Samtidigt så har människor behov av att vara ensamma för att få tid att reflektera och bearbeta intryck och upplevelser (Jahren Kristoffersen, 1997).

Sociala kontakter är viktigt för att kunna tillfredställa biologiska behov, trygghet, hjälp med praktiska behov samt hjälp med att lösa personliga problem. Men det viktigaste är människans behov av att höra ihop med någon och att höra hemma någonstans (Eriksson, 1989). En teori som beskriver förhållandet mellan socialt stöd och hälsa är direkt- effekt teorin. Teorin menar att desto mer stöd en person får ifrån sitt nätverk, desto bättre upplevd hälsa. En upplevd känsla av tillhörighet ifrån en social gemenskap ger en bättre hälsa oberoende av livskriser. Stöd ifrån andra ger resurser att klara av livssituationer (Dalgard, Dohlie, & Ystgaard, 1995). Att bli äldre innebär förändringar inom dimensionerna, och människan utvecklas ständigt. Då sociala kontakter spelar en viktig roll i hur personer hanterar livskriser är det en viktig del i hälsopromotionen för äldre. Att känna stöd och att ha ett socialt nätverk främjar hälsan inom alla dimensioner. Människan strävar efter att vara unik samtidigt som människan har ett behov av att ingå som en del i en större helhet. Människan strävar även efter att förverkliga sig själv och att bli bekräftad (Eriksson, 1987). Interventioner som har beskrivits i resultatet har inte redovisat gruppaktivitetens verkan på hälsan. Däremot beskriver en studie att de deltagare som utfört interventioner i grupp har haft en ökad upplevd hälsa än de deltagare som utförde interventionen ensamma (Helbostad, Sletvold, & Moe-Nilssen, 2004).

”Bekräftelse”, ”Respekt” och ”Mening” är kärnan i äldre människors upplevda hälsa I arbetet med resultatet framkom begrepp som definierades som ett resultat av vad äldre människor behöver för att uppleva en bättre hälsa. Begreppen användes för att åskådliggöra den äldre människans hälsa. Bekräftelse var en av grundpelarna i äldres beskrivning av den emotionella hälsan och utgjordes av en känsla av konfirmation, inför andra människor i relationen till dem, ibland genom musiken (Hedelin & Strandmark, 2001; Hays, 2006). Att

13

lyssna och att vara tillgänglig bidrar till att en person känner sig bekräftad. Bekräftelsen gör att personen känner sig värdefull. Att säga ja till den andre, betyder att vi godkänner och befäster den andres rätt till att vara den han/hon är. Det gäller inte bara rätten till att vara den man är utan också ett accepterande. Bekräftande är dock inte bara ett accepterande och en positiv återkoppling utan det innebär också att bejaka människors innersta önskningar och begär. Bekräftelse ger en känsla av att vara accepterad och värdefull. Den ger en positiv utgångspunkt för livets utveckling. Det är genom skapande aktiviteter som vi kan realisera och förverkliga oss själva (Eriksson, 1989). Många av interventionerna vilka är presenterade i resultatet var av en konkret karaktär då de genomfördes med hjälp av påtagliga inbegripanden i de äldres liv (Ball et. al., 2002; Brown et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2006; Rajagopel et. al., 2002; Helbostad et. al., 2004; Noice & Nocie, 2006). Samtidigt visade andra resultat att en upplevd hälsa även kan uppnås igenom mer abstrakta interventioner så som att remeniscera om gamla tider och att lyssna på musik (Hays, 2006; Wang et. al., 2004). Skapande aktiviteter kan vara både konkreta och abstrakta. Att bekräfta sig själv och att bli bekräftad av andra gör att människan känner sig värdefull. Förlusten av bekräftelse får konsekvenser i människans upplevda identitet. En förändring i kroppsbilden, självbilden eller rolluppfattningen får en negativ inverkan på identiteten (Eriksson, 1989). Bekräftelse är hörnstenen i att främja hälsan, och bekräftelse får människan ofta av andra och i det som personen gör.

Enligt resultatet presenterat i föreliggande litteraturstudie framkommer att spiritualiteten som består av accepterandet, respekten och bekräftelsen av andra och sig själv kan bibehållas eller öka av musik (Hays, 2006; Rajagopel et. al., 2002). Respekt innebär att visa aktning, vördnad och att hedra någon. Fromm (1995) menar att respekt innebär att tillåta sig vara villig att låta den andre växa och utvecklas som personen, i full frihet. Genom att ha respekt för en annan person ges även bekräftelse och personen accepteras som hon/han är.

Att uppleva en mening i livet är viktigt för att må bra och öka den upplevda hälsan. Meningen i livet växlar från person till person, dag till dag. Meningen i livet, sökes och förverkligas av individen. Meningen får endast då en betydelse som tillfredsställer. Sökandet efter mening utgör en primär kraft i personers liv och människan behöver leva för någonting. Människans vilja att finna meningen kan bli frustrerande och det brukar ha tre olika

betydelser. Existensen själv, den specifika mänskliga formen för liv. Existensens mening och strävan efter att finna en konkret mening i den egna personliga existensen. Meningen i livet uppfinns inte utav personen själv utan meningen är något som personen måste upptäcka

14

(Frankl, 2006). Att vara hel i ett sammanhang ger mening och värde i ålderdomen. Meningen i ålderdomen upplevs när personen ökar sin förståelse för den underförstådda identiteten och formar en överensstämmande tydlig identitet (Hagberg, 2002).

Stimuli är viktigt för äldres upplevda hälsa

Interventionerna som har beskrivits i litteraturstudiens resultat är olika stimuli som främjar äldres hälsa. Alla personer är dock olika och har olika intressen vilket gör att interventionerna som beskrivit kanske inte passar alla. Att göra något som anses värdefullt och utvecklande ger en känsla av sammanhang i livet (Antonovsky, 2003). Resultaten som presenterats visar att det finns stimuli inom alla dimensioner som ger äldre en ökad upplevd hälsa (Brown et. al., 2004; Wang et. al., 2004; Fuzhong et. al., 2001; Rajagopel et. al., 2002; Hellbostad et. al., 2004; Noice et. al., 2006; Wang et. al., 2004; Hedelin et. al., 2001 & Hays, 2006). Det centrala i hälsopromotion är att finna stimuli som varje enskild individ upplever som utvecklande och främjar den upplevda hälsan (Maville & Huerta, 2002).

Ålderdomen är dynamisk

Genom livet går personer igenom utveckling och mognad. Personer utvecklas och har olika behov. Ålderdomen är stadium åtta i livscykeln och den präglas av begrepp som integritet eller mognad, förtvivlan och vishet. Det finns dock ingen fullständig mognad och det finns mycket i livet som kan äventyra livskänslan i ålderdomen. Äldre människor behöver och kan bevara en vidgad generativ funktion. Brist på livsviktigt engagemang tycks vara den dolda orsaken till varför äldre mår dåligt. Hälsopromotiva åtgärder kan ge äldre människor möjligheten att uppleva en ökad hälsa inom de olika hälsodimensionerna (Brown, et. al., 2004; Wang, et. al., 2004; Fuzhong, et. al., 2001; Rajagopel, et. al., 2002; Hellbostad, et. al., 2004; Noice & Noice, 2006; Helbostad et al, 2004; Hays, 2006; Ball, 2002).

En stor del av äldres förtvivlan består i själva verket av en stagnation. Alla egenskaper från det förgångna i ålderdomen får nya värden. När äldre patienter börjar sörja över försvagad autonomi, förlorad initiativ, förlorad intimitet och försummad generativitet är det ett försök till att lösa en åldersspecifik konflikt (Homburger Eriksson, 1985). Hälsopromotion är ett redskap med vilket äldre människor kan lösa krisen (Maville & Huerta, 2002). Den

psykosociala krisen i ålderdomen är integritet eller förtvivlan (Hvarfner, 1988). Integritet är ett dominerande elementet, betydelsen av detta ord är en känsla av sammanhang och helhet som utsätts för oerhörda risker under de livsbetingelser som präglar livets slutfas (Homburger Eriksson, 1985). Den positiva styrkan i ålderdomen är visdom och den negativa är avsmak

15

och förakt. Om det negativa blir starkare än det positiva utvecklas patologier hos individen. Hälsopromotion måste därför anpassas för de äldre för att finna balans som ger livslust och energi i ålderdomen. Livskriser som är normala för människor kan vara fruktbara om de möts på rätt sätt. Förutsättning för att på bästa sätt möta en emotionell kris är att människan har möjlighet att uppleva en emotionell hälsa vilket kan ske genom att remeniscera om för, stimulera kognitionen eller att med andra få dela med sig av känslor och tankar (Wang et al, 2004; Noice et al, 2006; Ball et al, 2002; Rajagopel, 2002). Livskriser kan dock förvandla människor till patienter, tills de finner rätt bot och det är en mening med livet. Äldre

människor behöver också behövas, det är viktigt att känna närhet till några människor och att personen får behålla sin identitet i alla förändringar. Visheten som är ålderdomens styrka kommer ifrån förmågan att bevara sin integritet trots allt som hänt i livet innan ålderdomen. Hoppet är dock något centralt i alla stadier av utveckling. Att inte få förverkliga sina

möjligheter och bli tagen på allvar skapar en känsla av hopplöshet. Varje sträcka som levs utan energi och mening äventyrar livskänslan (Hvarfner, 1988). Genom stimuli kan äldre bevara sin integritet och finna livslust och hopp om framtiden och att vara en i ett

sammanhang. Hälsopromotion bör vara specifik för äldre då ålderdomen innebär förändring och åldersspecifika kriser uppstår. Resultatet av denna litteraturstudie visar på både konkreta och abstrakta åtgärder som främjar äldres hälsa.

Sjuksköterskans roll i hälsopromotion är otydlig

I kompetensbeskrivningen står det att ett grundläggande åtagande för sjuksköterskan är att främja människors hälsa. Denna litteraturstudie ger ett underlag för detta att bedrivas på ett verkningsfullt sätt, då resultatet representerar konkreta exempel. Gemensamt för studierna var avsaknaden av sjuksköterskeperspektivet vilket författarna till föreliggande litteraturstudie tolkar som att rollen som omvårdnadsansvarig måste bli tydligare inom hälsopromotion. Detta kan bero på att många av interventionerna tog plats på ställen där sjuksköterskan inte har en tydlig roll. En annan orsak kan vara att studierna tog plast i andra länder än Sverige. Synen på professionen sjuksköterska skiljer sig emellan länder och kontinenter. Inte sällan känns sjuksköterskans roll i de presenterade resultaten som förbisedd och negligerad. Som

omvårdnadsansvarig finns det stora möjligheter att påverka och främja äldres hälsa. Det finns många hälsopromotions modeller att utgå ifrån och som hjälper sjuksköterskan i rollen att främja hälsan. Dock tror författarna att denna kunskap används för lite ute i verksamheten, och att verksamheten inte vet konkreta exempel på var som främjar hälsan hos just äldre. Hälsopromotion bör vara en del i varje möte mellan sjuksköterskan och en individ.

16

6.2 Metoddiskussion

Trovärdigheten litteraturstudien innehar är baserat på författarnas tydlighet i sitt förfarande och att inställningen till sitt eget arbete intar en kritisk position (Polit & Beck, 2004). Styrkan med en litteraturstudie har till följd att information lättöversiktlig kan presenteras för läsare inom ett område. Svagheten med metoden ligger i faran att felaktiga slutsatser dras då det endast presenterar en begränsad del av all forskning som finns (Forsberg & Wengström, 2003). För att undvika detta har författarna till denna litteraturstudie haft ett så öppet sinne och objektivitet som möjligt i arbetsprocessen. Detta gjordes bland annat i urvalsprocessen då författarna noga reflekterade över varje studies syfte och läste de studier som inriktade sig på att främja hälsa för äldre människor.

Fördelarna med att begränsa årtalen för studierna i sökningen är att resultatet eventuellt kan överföras till den nutida hälsopromotiva verksamheten vilket inte alltid är fallet då äldre forskning kan vara förlegad eller inaktuell (Forsberg & Wengström, 2003). Nackdelen i valet är att viss forskning då selektiv försvinner och inte presenteras i resultatet. Databaserna som blev föremål för sökning var Ageline, Cinahl, PubMed och Psycinfo. Ageline valdes för att databasen omfattar referenser som gäller åldrande och åldrandeprocessen (Backman, 1998). Cinahls databas valdes eftersom den anses vara den viktigaste databasen för omvårdnad. Databasen täcker referenser till nästan alla tidskrifter för hälsa och sjuksköterskor skriven på engelska. PubMed är en version av Medline, och databasen valdes då det är en bred databas som täcker medicin och omvårdnad. PubMed inkluderar material ifrån olika tidskriftsförlag och kan därför publicera artiklar som ej ännu publicerats på Medline (Forsberg & Wengström, 2003). PsycINFO valdes då den innehåller psykologisk information och det ansågs som relevant till syftet då välbefinnande även är psykologiskt (Polit & Beck, 2004). Nackdelen med Ageline att det endast går att genomföra sökning med tre sökord. Då databasen endast innehåller information om äldre behöver sökningen inte riktas mot denna population. Dock fick författarna till litteraturstudien inte med sökordet ”intervention”. Men antalet träffar ansågs hanterbart och författarna gick systematiskt igenom materialet, så det påverkade inte resultatet av sökningen.

Sökningen av material genomfördes med sökord som båda författarna diskuterat fram. Ordet ”healthpromot*” delades upp till två sökord ”health” och ”promot*” vilket utökade antalet träffar. Det finns få studier som använder ordet healthpromot*. Sökordet

”intervention” användes då författarna ville åskådliggöra åtgärder som är hälsopromotiva.

17

Interventionsstudier har ett högt bevisvärde och visar på ett tydligt sätt förändringar före och efter interventionen (Polit & Beck, 2004). För att inkludera äldre människors upplevelse av välbefinnande relaterat till hälsa valde författarna att även använda sökordet ”well-being”. I en hälsokontext är ”well-being” relaterat till den totala upplevda hälsan, vilket ansågs viktigt att belysa. Vid thesaurus sökningen på ordet ”elderly” kom förslaget ”aged”. Detta var dock inte användbart då det blev träffar på alla studier där de angett åldern, vilket gjorts i de flesta studier. När författarna undersökte vad andra artiklar hade använt för begrepp som definierade äldre så var det mest använda ordet ”older adults”. Kombinationen ”older adults” OR

”elderly” expanderade sökningen i de databaser där det blev för få träffar. Abstrakten lästes igenom av båda författarna tillsammans med handledaren. Enligt Forsberg & Wengström (2003) är det en styrka om fler än två personer läser igenom inkommet material.

De studier som valdes att läsas i fulltext var alla på engelska. Det finns en risk för feltolkning vid översättning av andra språk och därmed en felaktighet i resultatet. Författarna har dock varit medvetna om detta. Då båda författarna har läst studierna och använt engelsk ordbok vid översättning så har risken för feltolkningar minimerats i resultatet. Att använda sig av

beprövad och evidensbaserade granskningsmallar ger granskningen högre trovärdighet (Forsberg & Wengström, 2003). Den kvalitativa granskningsmallen modifierads då kriterier som ej gick att bedöma togs bort. Kriteriet för mättnad ströks då detta enbart är aktuellt för metoden ”grounded-theory”. Den kvantitativa granskningsmallen modifierades inte. Efter den separata granskningen jämförde författarna sin granskning och diskuterade motiveringen. Därefter kom författarna överens om det slutliga resultatet av granskningen. Artikelmatrisen (bilaga 4) utformades med de studier som ingår i litteraturstudien, detta ökar möjligheten att kontrollera ursprungskällan och kvalitetsgranskningen vilket därmed ökar trovärdigheten. Det är även lätt att få en översikt över studiernas syfte, metod och hur interventionerna har gjorts (Polit & Beck, 2004). Studier med låg kvalitet har inte inkluderats i litteraturstudien då

kvalitén har varit för låg för att bevisa eller belysa ett resultat (Forsberg & Wengström, 2003). De studier som ingår och analyserades i resultatet är två stycken kvalitativa och sju stycken kvantitativa. Författarna valde att ta med båda metoderna, då all forskning som är

hälsopromotivt är relevant till syftet med denna litteraturstudie. Markeringar gjordes för att lättare se och urskilja de olika dimensionerna i resultatet. Det finns även en risk för

feltolkning då författarna inte ordagrant översatt studiens resultat. Trovärdigheten ökar dock då båda författarna tolkat och jämfört studiens resultat. Vissa studier innehöll även åtgärder som inte bevisades ha en hälsopromotiv effekt, fokus lades inte på detta. Dock har hela

18

studiernas kontext tagits i beaktande vid analysen och författarna till litteraturstudien har valt att presentera de interventioner som kan öka eller bibehålla äldres upplevda hälsa. Författarna har även försökt att inte lägga in egna värderingar i analysen.

7. Slutsats

I resultatet har det framkommit ny kunskap om vad det är som ger äldre människor en

möjlighet att bibehålla och/eller öka den upplevda hälsan. Litteraturen beskriver hälsa som en individuell upplevelse som förändras i takt med åldrandet. Det framkom även i

litteraturstudien att stimuli inom någon av de fyra hälsodimensionerna ofta kan ge en positiv uppgående spiral av den upplevda hälsan och påverkar ofta fler än en dimension. Att få vara delaktig och att få möjligheten att vara med andra människor upplevdes av många äldre som bidragande till ökad hälsa.

För att ytterligare öka kunskapen om hälsopromotiva åtgärder och på vilket sätt

sjuksköterskan kan åberopa dem i den kliniska verksamheten krävs fler studier. Rollen som omvårdnadsansvarig inom hälsopromotion behöver bli än tydligare för att på ett effektivt sätt kunna bidra till hälsa hos befolkningen. Förslag till fortsatt forskning kan vara att mer

grundligt undersöka äldre människors upplevelse av olika promotiva åtgärder. Att via djupgående intervjuer ta reda på hur hälsopromtiva åtgärder har upplevts av dem som utfört dem och vad det var som fick personerna att uppleva en ökad hälsa. Mer forskning behövs göras för att få fram det bakomliggande i varför vissa interventioner var hälsopromotiva.

8. Omnämnande

För ett mycket gott handledarskap vill vi tacka vår handledare Margaretha som har stöttat oss och väglett oss i processen med denna litteraturstudie. Tack för din energi, entusiasm och för att du ständigt motiverat oss under arbetets gång.

19

Referenslista

* Studier som har redovisats i resultatet

Antonovsky, A. (2003). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

* Ball, K., Berch, D.B., Helmers, K.F., Jobe, J.B., Leveck, M.D., Mariske, M., Morris, J.N., Rebok, G.W., Smith, D.M., Tennstedt, S.L., Unerverzagt, F.W., & Willis, S.L. (2002). Effects of cognitive interventions with older adults: A randomized controlled trial. The Journal of American Medical Association. Vol. 288. sid. 2271 – 2281.

Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal- att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor. Lund: Studentlitteratur.

Benner, P., & Wrubel, J. (1989). The primacy of caring- Stress and coping in health and illness. California: Addison-Wesley.

* Brown, V.M., Allen, A.C., Dwozan, M., Mercer, I., & Warren. (2004). Indoor gardening and older adults: effects on socialization, activities of daily life, and loneliness. Journal of Gerontological Nursing. Vol. 30. sid. 34 – 42.

Dalgard, O.S., Dohlie, E., & Ystgaard, M. (1995). Sosialt nettverk, helse og samfunn. Oslo: Universitetsförlaget.

Eriksson, K. (1987). Pausen. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Eriksson, K. (1989). Vårdvetenskap som disciplin, forskning och tillämpningsområde. Åbo: Vårdforskning. Institutionen för vårdvetenskap.

Forsberg, C., & Wengström, Y. (2003). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur och Kultur.

20

Frankl, V. (2006). Livet måste ha en mening. Stockholm: Natur och kultur.

Friberg, F (2006) (red.). Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Studentlitteratur: Borås.

Fromm, E. (1995). Kärlekens konst. Lund: Natur och kultur.

* Fuzhong, L., Harmer, P., McAuley, E., Duncan, T.E., Duncan, S.C., Chaumeton, N., & Fisher, L. (2001). An evaluation of the effect of Tha Chi exercise on physical function among older persons: a randomized controlled trial. Annals of Behavioral Medicine. Vol. 23. sid. 139 – 146.

Gaunt, D. (2002) Kulturell och social olikhet. Lund: Studentlitteratur.

Hagberg, M. (2002). Att vara hel i ett sammanhang- gestaltning av mening och värde i ålderdom. Doktorsavhandling. Psykologiska institutionen Lunds universitet, Lund.

* Hays, T. (2006). Faciliating well-being trough music for older people with special needs. Home Health Care Services. Vol. 25. sid. 55-73.

* Hedelin, B., & Strandmark, M. (2001). Meaning of mental health care from elderly

women’s perspective: a basis for health promotion. Perspective in Psychiatric Care. Vol. 37. sid. 7-14.

* Helbostad, J.L., Sletvold, O., & Moe-Nilssen, R. (2004). Home training with and without additional group training in physically frail old people living at home: effect on health related quality of life an ambulation. Clinical Rehabilitation. Vol 18. sid. 498 – 508.

Homburger Eriksson, E. (1985). Den fullbordade livscykeln. Lund: Natur och Kultur.

Hvarfner, G. (1988). Dygd idag. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Jahren Kristoffersen, N. (red.) (1997). Allmän omvårdnad 2. Stockholm: Liber AB.

21

Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur.

Maville, J.A., & Huerta, C.A. (2002). Health promotion in nursing. Albany: Delmar cop.

Naidoo, J., & Willis, J. (1998). Health Promotion. Edinburgh: Baillièr Tindall.

* Noice, H., & Noice, T. (2006). A theatrical intervention to improve cognition in intact residents of long term care facilities. Clinical Gerontologist. Vol. 19. sid. 59 – 76.

Nordenfelt, L. (1991). Livskvalitet och hälsa: teori & kritik. Solna: Almqvist & Wiksell.

Pender, N., Murdaugh, C., & Parsons, M-A. (2002). Health promotion in nursing practice. New Jersey: Pearson education.

Polit, D., & Beck, C. (2004). Nursing research: principles and methods. Philadelphia: Lippincott.

* Rajagopel, D., Mackenzie, E., Bailey, L., & Lavizzo- Mourey, R. (2002). The effectiveness of a spiritually-based intervention to alleviate subsydromal anxiety and minor depressions among older adults. Journal of Religion and Health. Vol. 41. sid. 153-165.

Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivningen för legitimerad sjuksköterska. Stockholm.

Smith, J.A. (1989). The Idea of Health. New York: College Press.

* Wang, J-J., Hsu, Y-C., & Cheng, S-F. (2004). The effects on reminiscence in promoting mental health of Taiwanese elderly. International Journal of Nursing Studies. Vol. 42. sid 31-36.

Willman, A. & Stoltz, P (2002). Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

22

Bilaga 1

Antal träffar i respektive databas

Ageline

Chinal PubMED

PsycINFO

Health AND promot* 1161 39 649 31 420 53 529 Health AND promot* AND well-being *159 2 990 985 9 948 Health AND promot* AND well-being AND intervention 1 190 *158 593 Health AND promot* AND well-being AND intervention AND “older adults” 315 7 *343 Health AND promot* AND well-being AND intervention AND “older adults” OR elderly *514 Artiklar som togs med i resultatet 2 4 0 3

Bilaga 2

Checklista för kvantitativ studien (Willman & Stoltz, 2002)

Beskrivning av studien

Forskningsmetod □RCT □ CCT (ej randomiserad)

□ Multicenter, antal center ………. □ Kontrollgrupp/er

Patientkarakteristika Antal………

Ålder……… Man/Kvinna………. Kriterier för exkludering

Adekvata exklusioner □ Ja □ Nej

Interventioner……… ……….. Vad avsåg studien att studera?

Dvs. vad var dess primära resp. sekundära effektmått………. ………...

Urvalsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej

Representativt urval? □ Ja □ Nej

Randomiseringsförfarandet beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Likvärdiga grupper vid start? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Analyserade i den grupp de randomiserades till? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Blindning av patienter? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Blindning av vårdare? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Blindning av forskare? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Bortfall

Bortfallsanalysen beskriven? □ Ja □ Nej

Bortfallsstorleken beskriven? □ Ja □ Nej

Adekvat statisktisk metod? □ Ja □ Nej

Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej

Hur tillförlitligt är resultatet?

Är instrumenten valida? □ Ja □ Nej

Är instrumenten reliabla? □ Ja □ Nej

Är resultatet generaliserbart? □ Ja □ Nej

Huvudfynd (Hur stor var effekten?, hur beräknades effekten?, NNT, konfidensintervall, statistisk signifikans, klinisk signifikans, power-beräkning)

……… ………. ……….

Sammanfattande bedömning av kvalitet

□ Bra □ Medel □ Dålig

Kommentar

……… Granskare sign: ………

Bilaga 3

Modifierad Checklista för kvalitativ metod (Willman & Stoltz, 2002)

Beskrivning av studien

Tydlig avgränsning/problemformulering? □ Ja □ Nej □ Vet ej Patientkarakteristika Antal……… Ålder……… Man/kvinna………. Är kontexten presenterad? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Etiskt resonemang? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Urval

-Relevant? □ Ja □ Nej □ Vet ej

-Strategiskt? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Metod för

-urvalsförförandet tydligt beskrivet? □ Ja □ Nej □ Vet ej -datainsamling tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej -analys tydligt beskriven? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Giltlighet

-Är resultatet logiskt, begripligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Kommunicerbarhet

-Redovisas resultatet klart och tydligt? □ Ja □ Nej □ Vet ej -Redovisas resultatet i förhållande

till en teoretisk referensram? □ Ja □ Nej □ Vet ej

-Genereras teorin? □ Ja □ Nej □ Vet ej

Huvudfynd

Viket/-n fenomen/upplevelse/mening beskrivs? Är beskrivning/analys adekvat?

……… ……… ……… ………

Sammanfattande bedömning av kvalitet

□ Bra □ Medel □ Dålig

Kommentar

……… ……….

Bilaga 4: Artikelmatris

Författare, (år), titel, tidskrift. Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(1)

Ball, K., Berch, D.B., Helmers, K.F., Jobe, J.B., Leveck, M.D., Marsiske, M., Morris, J.N., Rebok, G.W., Smith, D.M., Tennstedt, S.L., Unverzagt, F.W & Willis, S.L (2002)

Effects of cognitive interventions with older adults: a randomized controlled trial.

The journal of the American medical association. Vol. 288. sid. 2271 - 2281

Syftet med studien är att utvärdera utifall 3 kognitiva

interventioner ökar det mentala

välbefinnandet och den dagliga

funktionsförmågan för äldre människor 65+, som bor hemma.

Minnes övningen

fokuserades på att minnas verbala episoder.

Rimlighetsövningen fokuserades på förmågan att lösa problem som följde ett mönster. Och att öva upp tankehastigheten. Elva månader efter fick 60% av deltagarna en upprepning av träningen. Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. N=2832, 65-94 år. Deltagare lottades in i 1 av 4 grupper varav en var kontrrollgrupp. Pre- och post-test genomfördes och analyserades av

Hög Resultatet visar på en ökad

kognitiv förmåga och ökad mentalt välbefinnande efter genomgången intervention. Ingen tydlig ökad effekt på den dagliga funktionen bevisades.

(2)

Brown, V.M., Allen, A.C., Dwozan, M., Mercer, I & Warren, K. (2004)

Indoor gardening and older adults: effects on socialization, activities of daily life, and loneliness.

Journal of gerontological nursing. Vol. 30. sid. 34 - 42

Syftet med studien är att undersöka skillnad i effekten av sköta, eller besöka en inomhusträdgård för äldre människor på äldreboende.

Interventionen var en timme i veckan, i antigen tre eller fem veckor och en grupp fick bara besöka

inomhusträdgården.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Systematiskt kvoturval användes för att säkra relevant population. Tre grupper användes varav 1 var kontrollgrupp. Män =14 st, kvinnor 64 st Pre-test och post-test genomfördes och

analyserades av ”Loneliness Scale”, ”Revison social provision scale” och ”Minimum data set for ADL”.

Deltagare i studien upplevde en positiv effekt på

socialisering, samt en minskad känsla av ensamhet men även ökad fysisk förmåga.

Ingen tydlig skillnad

uppvisades av studiens resultat mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp. Resultatet mellan ex-grupperna visade att 5 veckors interventionen var effektivare än 3 veckors intervention.

Författare, (år), titel Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(3)

Fuzhong, L., Harmer, P., McAuley, E., Duncan, T.E., Duncan, S.C., Chaumeton, N & Fisher. (2001) An evaluation of the effect of thai chi exercise on physical function among older persons: a randomized controlled trial. Annals of behavioral medicine. Vol. 23. sid. 139 - 146

Syftet med studien är att ta reda på om 6 månader med Thai-Chi som intervention kan öka upplevd fysisk hälsa hos äldre människor. .

Thai-Chi utövas sakta, avslappnat och i upprepade övningar. 24 veckor, två gånger i veckan i 1 timme, tillsammans med andra, ledd av en instruktör

Kvantitativ, experimentell design och randomiserad kontrollerad studie. Konsekutivt urval gav 94 deltagare mellan 65 och 96 år. 49 st blev lottade i interventionsgrupp och 45 i kontrollgrupp. Efter 6 månader analyserades pre- och post-tes av ”SF-36”.

Interventionsgruppen uppvisade ett ökad upplevt välbefinnande inom den fysisk hälsan jämfört med kontrollgruppen efter 6 månader. Hög (4) Hays, T (2006) Faciliating well-being trough music for older people with special needs. Home health care services. Home Health Care

Services. Vol. 25. sid. 55-73

Syftet med studien är att belysa diversiteten i äldre människors upplevelse av musik.

Kvalitativ, deskriptiv studie. Informanter delas upp i fokusgrupper där djupintervjuer genomförs. Strategiskt urval, n=38.

Resultatet av studien visar att upplevelsen av musik är mycket individuell och starkt knuten till

personligheten. Informanter i studien uttalade att musik gav dem ett sätt att uttrycka sin spiritualitet, uttrycka känslor, reducerade stress och gav dem ett ökat välbefinnande.

Hedelin, B. & Strandmark, M. (2001)

Meaning of mental health care from elderly women´s perspective: a basis for health promotion.

Perspective in Psychiatric Care. Vol. 37. sid. 7-14

Syftet med studien är att få en fördjupad kunskap om mental hälsa. Kvalitativ studie. Fenomenologisk design. Datainsamling med hjälp av intervjuer. Analyserades med fenomenologisk metod

Resultatet av studien visar på det viktiga i mentala välbefinnande vilket beskrivs som accepterande, bekräftelse, tro och hopp om framtiden samt att utveckla sig själv och involvera sig i andra.

Medel

(6)

Helbostad, J.L., Sletvold. O. & Moe-Nilssen, Rolf. (2004)

Home training with and without additional group training in physically frail old people living at home: effect on health related quality of life and ambulation. Clinical rehabilitation. Vol. 18. sid. 498 - 508

Syftet med studien är att utvärdera effekten av två olika träningsregimer på hälsorelaterad livskvalitet och förflyttningsförmåga hos äldre människor.

Interventionen var fysisk träning i form av att resa sig och sätta sig från eller på en stol, ställa sig på tå, och stå på ett ben, gav en ökad upplevd fysisk hälsa. Övningarna skulle utföras tio gånger i veckan, två gånger per dag i tolv veckor. En grupp fick öva ensamma hemma medan den andra fick träna i grupper. Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Urvalsmetoden är stratifierad. N = 77, 39 deltagare ingick i hemträningsgruppen, 38 deltagare ingick i kombinationsgruppen (hemträning och gruppträning). Pre- och posttest av formuläret SF36 analyserades.

Resultatet visar att båda grupper fick en ökad hälsorelaterad livskvalitet och ökad rörelseförmåga än innan interventionen. Kombinationsgruppen visade dock en högre poäng på SF36:s mentala hälso index jämfört med hemträningsgruppen

Författare, (år), titel, tidskrift

Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(7)

Noice, H & Noice, T. (2006)

A theatrical intervention to improve cognition in intact residents of long term care facilities. Clinical

gerontologist. Vol. 19. sid. 59 – 76

Studien undersöker om en teaterbaserad intervention ökar den kognitiva förmågan hos äldre människor på äldreboende.

Deltagarna fick en fras som ”God morgon” som de skulle försöka agera ut verbalt och att samtidig ge uttryck till vad de verkligen kände istället för att försöka spela känslor som hör till uttrycket.

Kvantitativ, kvasi-experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Icke slumpmässigt urval, ett stratifierat förfarande.

N = 18, 72 -95 år Datainsamling skedde av ”self asteem scale”, “self reported psychological health questionaire” och “memory contrability index”

Utvärdering av pre- och post-test av interventionen visade att den kognitiva förmågan ökar utav interventionen.

Medel

(8)

Rajagopel, D., Mackenzie, E., Bailey, L., & Lavizzo-Mourey, R (2002) The effectiveness of a spiritually-based intervention to alleviate subsyndromal anxiety and minor depressions among older adults. Journal of religion and health. Vol. 41. sid. 153-165

Syftet med studien är att undersöka effekten av en spirituell intervention (”prayer wheel”) för att lindra ångest och lättare depressioner hos äldre människor.

Deltagare i studien använde under en tid ett spirituellt program med böner för att komma i kontakt med sin spiritualitet.

Kvantitativ, experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Urval utfördes på 6 olika äldreboende, screening utfördes på alla för att få population med relevant egenskaper för studien. N=22. Insamling av data skedde via ”Minimental status examination”, ”status depression scale”, ”index of score spirituell

experiences” och ”sense of coherence scale” som analyserades pre- och post interventionen.

Resultatet visade lindring av ångest och lindring av lätta depressioner i interventionsgruppen. Spiritualiteten hos deltagarna bibehölls efter interventionen.

Medel

Författare, (år), titel, tidskrift

Syfte Intervention Metod/urval/datainsamling Resultatets huvudfynd Kvalitet

(9)

Wang, J-J., Hsu, Y-C & Cheng, S-F (2004).

The effects on reminiscence in promoting mental health of Taiwanese elderly. International Journal of Nursing Studies. Vol. 42. sid 31-36

Syftet är att undersöka effekten av att ”tänka tillbaka” som intervention för att promotivt öka humörstatus, självkänsla, självupplevd hälsa och lindra depressiva symptom hos äldre kvinnor.

Interventionen var att deltagarna fick prata om minnen så som viktiga händelser, minnen från förr, äktenskap, familjens liv, jobb, och att även ta fram gamla fotografier.

Resultatet visar på en ökad upplevd självkänsla, en positiv humörstatus och lindring av depressiva symptom. Medel Kvantitativ artikel, longitudinell kvasi-experimentell design, randomiserad kontrollerad studie. Systemiskt kvoturval användes, deltagare lottades in i kontrollgrupp eller interventionsgrupp. N = 94, 65+. Datainsamling via ”geriatric depression scale”, apparent emotion rating scale” och "health perception scale”.