Boverkets indikatorer november 2015

(1)

ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN MED BYGGPROGNOS

Innehåll

Byggprognos ...2 Samhällsekonomisk analys...4 Befolkningsutveckling och bostadspriser ...6 Bostadsbyggande ...9 Storstockholm ... 12 Storgöteborg ... 17 Stormalmö ... 20 Sammandrag ... 24

Fortsatt snabb ökning av bostadsbyggandet i år

Bostadsbyggandet har ökat snabbt efter år 2012. I år ökar bostadsbyggandet med

25 procent, då cirka 48 000 bostäder påbörjas enligt Boverkets prognos. Nästa år

påbörjas cirka 53 500 bostäder. Prognosen för 2016 kan dock vara en underskattning.

En stark svensk ekonomi och mycket låga räntor underbygger en

fortsatt god efterfrågan på nya bostadsrätter och småhus under 2015 och 2016. Möjligen kan ett införande av amorteringskrav påverka produktionen negativt. Mest ökar dock byggandet av hyresrätter.

Från 2014 till 2016 ökar antalet påbörjade bostäder mest bland medelstora och mindre kommuner samt i Storgöteborg. Många åtgärder sätts nu in för att öka bostadsbyggandet. Effek-terna av dessa är ännu svåra att bedöma och är inte inräknade i prognosen.

Bostadsbyggandet kommer inte att räcka till

Den mycket snabba befolkningsökningen utgör en stor utmaning för bostadsförsörjningen. Boverkets aktuella byggbehovsanalys indikerar att det behöver färdigställas fler än 75 000 bostäder årligen under åren 2015–2020. Byggandet ligger ännu långt från dessa nivåer. Under tredje kvartalet har antalet asylsökande ökat mycket kraftigt. Om dessa nivåer blir bestående under de när-maste åren kommer byggbehoven att bli betydligt större än vad vi hittills bedömt. Detta visar samtidigt på de stora osäkerheter som finns i prognoserna.

Antalet unga kan komma att minska

I SCB:s prognos från i maj beräknades Sveriges befolkning öka med drygt 1,1 miljoner under den kommande tioårsperioden. An-talet personer i åldern 20–29 beräknades trots detta minska av-sevärt, medan främst åldrarna 30–39 samt 65 och äldre ökar kraf-tigt. Tillströmningen av asylsökande under hösten innebär dock att ökningen för i synnerhet åldersgrupperna upp till 50 år kan vara underskattad.

Mycket snabb ökning av bostadspriserna

Bostadspriserna har ökat i en allt snabbare takt efter år 2012, i synnerhet för bostadsrätter. Utvecklingen drivs av mycket låga räntor och en god konjunktur. Risken finns att priserna faller när räntorna så småningom stiger.

Sett över en längre period är det dock stora skillnader i prisutveck-ling mellan olika orter och även mellan upplåtelseformerna. I Stor-göteborg och Storstockholm har priserna på bostadsrätter under de senaste fem åren ökat med 65 respektive 69 procent, medan priserna i Malmö ökat med 15 procent.

0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000

Påbörjade bostäder inklusive nettotillskott genom ombyggnad

Nybyggnad Ombyggnad * Boverkets bedömning

(2)

Hans-Åke Palmgren Bostadsanalytiker, redaktör Analys och byggprognos, byggfakta och befolkningsfakta Tel: 0455-35 31 60 E-post: hans-ake.palmgren@boverket.se Hans Jonsson Nationalekonom Analys, bostadspriser och befolkning Tel: 0455-35 33 36 E-post: hans.jonsson@boverket.se Anna Dyberg-Ek Civilekonom Analys, samhällsekonomi och region Stormalmö Tel: 0455-35 33 71

E-post: anna.dyberg-ek@boverket.se Syftet med Boverkets indikatorer är att

sprida kunskaper som ger överblick inom områden som är av intresse för bostads-försörjning, planering och byggande.

Grafisk form: Informationsenheten Utgivare: Boverket

Utgivning: 2015-11-05 Tryck: Boverket internt Upplaga: 100

Tryck: ISBN 978-91-7563-311-4 Pdf: ISBN 978-91-7563-312-1 ISSN: 1650-965X

Analysen avslutades den 28 oktober

Det är vi som gör Boverkets indikatorer

Prognos för bostadsbyggandet 2015 och 2016

Bostadsbyggandet fortsätter öka enligt Boverkets

prog-nos. Konjunkturen förväntas vara god och räntorna

myck-et låga under prognosperioden. Prognosen för 2016 kan

vara en underskattning. Brist på viss byggarbetskraft och

kapacitetsbrist inom kommunerna kan dock utgöra hinder

samtidigt som amorteringskrav, som kan komma att

infö-ras före sommaren, innebär en osäkerhet.

• Antalet påbörjade bostäder förväntas öka med 25 procent i år och 11 procent nästa år.

• I prognosen har vi inte kunnat beräkna effekten av de åtgärder som sätts in för att öka bostadsbyggandet

• Byggandet av hyresrätter förväntas öka mer än bostadsrätter. Byggandet av småhus förväntas öka betydligt.

53 500 bostäder påbörjas år 2016

Boverkets prognos är att 53 500 bostäder påbörjas under 2016. Nyproduktionen når nivån 50 000 bostäder för första gången se-dan 1991. Även tillskotten genom ombyggnader beräknas öka.

Hyresrätter förväntas öka 50 procent

Nybyggnationen av flerbostadshus förväntas öka med 40 procent från 2014 till 2016 enligt prognosen.

Antalet påbörjade hyresrätter i flerbostadshus beräknas öka med cirka 50 procent från 2014 till 2016, medan antalet bostadsrät-ter ökar med 30 procent. Boverket bedömer att det påbörjas cirka 19 000 hyresrätter genom nybyggnad i år och drygt 20 000 år 2016. Till det kan läggas tillskotten genom ombyggnader, där vi räknar med över 2 000 hyresrätter i år och över 2 500 nästa år. Vi bedömer att ett ökat intresse bland förvaltare och byggföretag, höjda mål för allmännyttan på flera håll, mycket låga räntekostna der och låga alternativa avkastningar bidrar till att byggandet av hyresrätter ökar snabbt. Till detta kan läggas effekten av bland an-nat investeringsstimulanser.

Byggandet av småhus förväntas öka 40

procent-Byggandet av småhus förväntas öka med cirka 40 procent i år-stakt från 2014 till 2016. Både försäljning av nya småhus och bygglov indikerar en fortsatt betydande ökning av småhusbyggan-det under 2015.

Vi förväntar oss att modulbostäder för uthyrning till Migrationsver-ket bidrar till ett ökat småhusbyggande under kommande år, men storleksordningen är ännu osäker. Vi har i vår prognos räknat med 500 bostäder under 2016, vilket kan vara i underkant.

Tillskotten genom ombyggnader förväntas öka

Nettotillskotten genom ombyggnader av lokaler och vindar har ökat under det senaste året, och vi bedömer att ökningen kan fortsätta under den närmaste tiden. De avsteg från kraven om till-gänglighet och användbarhet vid inredning av vindar som trädde i kraft den 1 juli förra året kan möjligen ha bidragit till utvecklingen. Prognos för bostadsbyggandet, november 2015 2015 2016

Nybyggnad Flerbostadshus 35 000 38 500 Bostadsrätt 16 000 18 000 Hyresrätt 18 900 20 350 Äganderätt 100 150 Småhus 10 000 11 500 Total nybyggnad 45 000 50 000

Nettotillskott genom ombyggnad 3 000 3 500

(3)

Mindre och medelstora kommuner ökar

Från 2014 till 2016 ökar antalet påbörjade bostäder mest bland medelstora och mindre kommuner samt i Storgöteborg enligt prognosen.

Boverkets bostadsmarknadsenkät indikerade en kraftig ökning av bostadsbyggandet i Storgöteborg under 2015 och 2016. Även i Storstockholm förväntades en stor ökning. Utfallet har hittills varit svagt i båda regionerna, men både en avstämning bland kommu-nerna och utvecklingen av byggloven indikerar att takten är högre under andra halvåret.

Byggloven har fortsatt att öka snabbt

Antalet bostäder i bygglov för flerbostadshus var drygt 30 pro-cent fler under tolvmånadersperioden till och med augusti 2015, jämfört med motsvarande period ett år tidigare.1_{Byggloven för}

småhus ökade under samma period med 24 procent. Bostäder i bygglov

Förändring i tolvmånaderstakt jämfört med ett år tidigare

Källa: SCB

Försäljningen av styckebyggda småhus har enligt statistik från Trä- och Möbelföretagen, TMF, ökat med 35 procent under årets första nio månader jämfört med motsvarande period förra året.

Amorteringskrav en osäker faktor

Regler om amorteringskrav kan komma att införas före sommaren 2016. I regeringens promemoria föreslås undantag från kravet för nybyggnation. Konsekvenserna av förslaget går i dagsläget inte att bedöma. Även med ett undantag skulle ett amorteringskrav kunna få negativa effekter på bostadsbyggandet, samtidigt som ett undantag kan medföra konsekvenser rörande risk och transpa-rens för köparen.

Brist på arbetskraft främsta hinder inom

husbyggnadssektorn

I Konjunkturinstitutets (KI:s) konjunkturbarometer ökade andelen husbyggare som anger arbetskraft som främsta hinder för ökat byggande snabbt vid årsskiftet. I oktober låg andelen på

68 procent. Bristande efterfrågan anges nu som hinder av 13 pro-cent. Brist på maskinkapacitet och/eller byggnadsmaterial anges nu inte alls som främsta hinder.

Samtidigt finns det indikationer från byggherrar på att kapacitets-brist bland kommunerna utgör ett hinder för snabbare tillväxt av bostadsbyggandet.

Främsta hinder för ökat byggande Urval av variabler. Ej säsongsrensade tal

Källa: KI, Konjunkturbarometern oktober 2015.

Drygt 85 000 bostäder färdigställs under

2015–2016

Boverket räknar med att drygt 85 000 bostäder kommer att fär-digställas sammantaget under 2015 och 2016. Enligt prognosen färdigställs knappt 40 000 bostäder under 2015 och drygt 45 000 under 2016, inräknat nettotillskott genom ombyggnad.

Åtgärder för att öka bostadsbyggandet

I mars lanserade regeringen en investeringsstimulans för hyresrätter och studentbostäder. Ytterligare stimu-lanser för bostadsbyggandet har aviserats därefter, främst ett stöd för byggande av äldrebostäder. Vidare föreslås ett stöd till kommuner för ökat byggande bli infört. Effekten av de aviserade stöden går ännu inte att bedöma.

Därutöver har bland annat en ny förordning om buller införts. Förslag om en kortare instanskedja för detalj-planer är under lagrådsremiss, där reglerna föreslås träda i kraft den 1 juni 2016. I flerpartiöverenskom-melsen den 23 oktober med anledning av flyktingkrisen aviseras flera åtgärder i syfte att öka utbudet av nya bostäder. -60% -40% -20% 0% 20% 40% 60% 80% Småhus Flerbostadshus 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 2014 2015 Andel, procent

Efterfrågan Maskin./materiel Arbetskraft

(4)

Samhällsekonomisk analys

Sveriges ekonomi bedöms visa god tillväxt de närmaste

åren. Hushållens syn på den egna ekonomin är positiv,

även om synen på svensk ekonomi är mer pessimistisk.

Sysselsättningen förväntas stiga, men i långsam takt.

Räntorna fortsätter ligga på en historisk låg nivå.

Bygginvesteringar driver på tillväxten

Sveriges BNP-tillväxt tilltog under andra kvartalet.

Bygginvesteringar och en ökad tjänsteexport bidrog starkt till utvecklingen. Hushållskonsumtionen var en av de viktigaste drivkrafterna under 2013 och 2014. I år har konsumtionen fortsatt att öka, men i en måttligare takt och bidraget till BNP har varit mindre betydande.2

Konjunkturinstitutet (KI) bedömer att svensk ekonomi kommer att visa god tillväxt de närmaste åren, driven av exporttillväxt och hushållens ökade konsumtion. KI bedömer att BNP växer med cirka 3 procent både i år och nästa år men att tillväxttakten börjar avta 2018. Exporten väntas bidra till BNP-tillväxten med 4-5 procent genom konjunkturåterhämtning i OECD-länderna och en svag kronkurs.

Stämningen i den svenska ekonomin fortsätter uppåt enligt KI:s barometerindikator. För fjärde månaden i rad fortsätter indikatorn att visa på ett starkare läge än normalt och samtliga sektorer bidrar. För bygg-, och anläggningsverksamhet visar KI:s konfidensindikator på ett betydligt starkare läge än normalt och företagen är mer nöjda med orderstockarna. De redan optimistiska förväntningarna på sysselsättningsutvecklingen inom branschen har fortsatt att stärkas.3

Stämningsläget i svensk ekonomi

Källa: SCB

Hushållen ser positivt på den egna ekonomin

Hushållens konfidensindikator fotsätter att röra sig inom ett rela-tivt litet spann. Hushållen har de senaste månaderna varit relarela-tivt nöjda över den egna ekonomin medan synen på svensk ekonomi fortsätter att vara mer pessimistisk än normalt. Skillnaden mel-lan synen på sin egen ekonomi och den svenska ekonomin visade i september den största differensen på fem år. På tolv månaders sikt förväntar sig hushållen en ökad arbetslöshet.

Sysselsättningen förväntas stiga

Sysselsättningen förväntas stiga under resten av året, men samti-digt ökar även arbetskraften påtagligt på grund av stor invandring. Det resulterar i en långsam minskning av arbetslösheten som KI beräknar vara cirka 7 procent 2017. Regeringen bedömer i budget-propositionen för 2016 att arbetslösheten faller snabbare under 2016 till 2019 än vad KI bedömt. Skillnaden är att regeringen räknar med att arbetskraften ökar långsammare än vad KI gör.

Nedgången i arbetslösheten har stannat av

Arbetsförmedlingen varnar dock för att nedgången i arbetslöshe-ten stannat av, framförallt på grund av att fler utrikes födda skrivs in som arbetslösa. Arbetsförmedlingen ser nu en allt tydligare tu-delad arbetsmarknad.4

2014 2015p 2016p 2017p

BNP till marknadspris 2,3 3 3,1 2,6

Hushållens reala disponibla inkomster 2,6 3,6 2,6 2,3

Sysselsatta 1,4 1,1 1,4 1,6

Arbetslöshet 7,9 7,7 7,5 7

KPI årsgenomsnitt –0,2 0,1 1 2,2

Reporänta* 0,00 –0,45 –0,25 0,75

10-årsränta* 1,7 0,7 1,4 2,3

Källa: Konjunkturinstitutet, augusti 2015 *Vid årets slut

Årlig procentuell förändring respektive procent, utfall och prognos (p)

60 70 80 90 100 110 120 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Barometerindikatorn Konfidensindikator hushåll (CCI)

2 SCB. Sveriges ekonomi september 2015 3 KI, Konjunkturbarometern, oktober 2015

(5)

Fortsatt mycket lågt ränteläge

Det historiskt mycket låga ränteläget fortsätter. Riksbanken sänk-te i juli reporäntan ytsänk-terligare till -0,35 procent. Riksbanken menar dock att den svenska konjunkturen stärks och att det finns en tyd-lig trend uppåt i inflationen. Samtidigt är osäkerheten i omvärlden stor. Riksbankens bedömning är att penningpolitiken kan behöva bli ännu mer expansiv, även mellan ordinarie möten, vilket tyder på att det finns en hög grad av osäkerhet. Reporäntan bedöms fort-sätta vara negativ även under nästa år.

Tremånadersräntan har fortsatt att falla och affischräntorna är för närvarande cirka 1,5 procent. De mycket låga räntorna bidrar till att skuldsättningen ökar hos de svenska hushållen och att bo-stadspriserna stiger. Enligt Konjunkturbarometern förväntar sig hushållen att den rörliga räntan kommer fortsätta på en låg nivå det närmaste året för att sedan stiga och vara runt 3,4 procent om fem år.

Bolåneräntor och reporänta

Källa: SCB

Hög skuldsättning ger sårbara hushåll

Bostadslånen ökar med drygt 7 procent i årstakt. Bara under an-dra kvartalet i år ökade bostadslånen med drygt två procent, vilket är den snabbaste skuldökningstakten under de senaste fem åren.5

Bland annat Finansinspektionen (FI) bedömer att den höga skuld-sättningen hos hushållen gör svensk ekonomi känslig för störning-ar. Utifrån sårbarheten som råder med höga belåningsgrader och en ökad risk för prisfall bedömer FI att det är av stor vikt att ett amorteringskrav kommer på plats inom kort.6

Amorteringkravet på gång igen

Det amorteringskrav som Finansinspektionen aviserade i slutet av förra året drogs tillbaka den 23 april. Regeringen har lämnat för-slag om en ny bestämmelse om amorteringskrav i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 maj 2016 och innebär att Finansinspektionen kan meddela föreskrifter om amorteringskrav. I regeringens promemoria7

före-slås ett undantag för nyproducerade bostäder. Undantaget är inte preciserat vilket gör det svårt att bedöma effekten av detta. Ef-fekten på bostadspriserna av ett amorteringskrav är oklar, förutom att en dämpande effekt kan förväntas. På kort sikt kan rörlighe-ten minska. En risk finns i det faktum att prisökningarna skiljer sig betydligt mellan upplåtelseformerna och även mellan olika orter. Förslaget är för närvarande ute på remiss.8

5 SCB. Finansmarknadsstatistik augusti 2015. SEB Boränteråd augusti 2015, Sparbarometer kv 2 2015 september 2015

6 Finansinspektionen. Stabilitetet i det finansiella systemet. Juni 2015 7 Dnr Fi2015/4235

8 Remisstid till och med 2 november -1 0 1 2 3 4 5 6 7 3 mån ca 5 år Reporänta

(6)

Befolkningsutveckling och bostadspriser

Befolkningen ökar i snabb takt. Boverkets

byggbehovs-analys, som tagits fram mot bakgrund av SCB:s

befolk-ningsprognos, visar att det behöver färdigställas drygt

75 000 bostäder årligen under åren 2015–2020.

9

Bostadsbehovet för nyanlända är stort

och fortsätter växa

Under hösten har flyktingströmmen till Europa ökat kraftigt. I Sve-rige har antalet asylsökande ökat mycket snabbt under hösten. En särskild utmaning är att antalet ensamkommande flyktingbarn ökar stort.

Migrationsverkets prognos från 22 oktober anger att mellan 140 000 och 190 000 kan komma att söka asyl i år, och för 2016 anges 100 000 till 170 000. Det kan jämföras med 80 000, som var Migrationsverkets prognos så sent som i augusti.

Trycket är särskilt stort på vissa kommuner och regeringen arbetar för att bättre sprida fördelningen mellan landets kommuner, bland annat genom att snabba på en ny anvisningslag för nyanländas bosättning. Inom EU pågår förhandlingar som syftar till att få ett jämnare mottagande på Europanivå.

Behovet av boendeplatser är akut och Migrationsverket har bland annat uppdragit åt kommunerna att tillhandahålla så kallade eva-kueringsplatser.

Modulbostäder – en av flera vägar

Det finns ett stort antal personer i Migrationsverkets boenden som har fått uppehållstillstånd (nyanlända), men som inte har kun-nat erbjudas något boende i en kommun. Samtidigt fylls antalet asylsökande på kontinuerligt. Därför behövs flera kort- och långsik-tiga insatser för att skapa fler bostäder.

För att lösa hindren i systemet samarbetar Migrationsverket bland annat med flera kommuner för att bygga modulbaserade bostä-der. Dessa finansieras av kommunen, men hyrs sedan ut till Migra-tionsverket i sex år. När avtalen har löpt ut kan kommunen anting-en flytta bostäderna eller använda dem utifrån hur behovanting-en då ser ut. Bostäderna kan exempelvis fungera som studentboenden eller äldreboenden, om behovet av bostäder till flyktingar inte längre finns kvar. Västervik var den första kommunen att testa lösningen och i dagsläget är 20 till 30 kommuner intresserade.

Befolkningen ökar mycket snabbt

Befolkningen ökar nu mycket snabbt. SCB bedömde i maj att be-folkningen enbart under femårsperioden 2015–2019 ökar med över 650 000 personer.10_{Ökningen bedömdes vara stor även}

där-efter, även om tillväxttakten enligt den prognosen förväntades nå sin kulmen redan år 2017. Migrationsverkets reviderade prognos innebär att SCB:s befolkningsprognos kan vara en avsevärd under-skattning.

Bostadsbyggandet behöver öka mer

än 50 procent

Den snabba befolkningsökningen utgör en utmaning för bostads-försörjningen. Antalet påbörjade bostäder har varit lågt i förhållan-de till befolkningsutvecklingen sedan år 2006. Boverkets bedöm-ning det behöver färdigställas drygt 75 000 bostäder per år fram till 2020 för att svara mot befolkningsutvecklingen kan även den vara en betydande underskattning, med hänsyn till den senaste tidens utveckling.

Följande diagram visar befolkningsökning och bostadsbyggande mellan 1989 och 2014 samt SCB:s prognos av befolkningsutveck-lingen från i maj och Boverkets prognos av bostadsbyggandet.

Befolkningsökning och påbörjade bostäder 1989–2020p

Långt från de nivåer som behövs

Under överskådlig tid kommer inte bostadsbyggandet att nå de ni-våer som behövs för att svara mot befolkningsökningen. Boverket bedömer att det sammantaget färdigställs drygt 85 000 bostäder under 2015 och 2016. Det kan jämföras med den uppskattade be-folkningsökningen enligt SCB11_{på cirka 280 000 personer.}

9 Boverket, Behov av bostadsbyggande. Rapport 2015:18, mars 2015. 10 SCB, maj 2015. SCB:s befolkningsprognos avser enbart personer som blivit folkbokförda. 11 SCB, maj 2015 0 20 000 40 000 60 000 80 000 100 000 120 000 140 000 160 000

(7)

Kommuner med färre än 75 000 invånare ökar

Det är bland kommuner med färre än 75 000 invånare som befolk-ningsökningen tagit fart under de senaste två åren.12

Storstock-holm har dock störst tillväxt både i antal och i procent.

Befolkningsökning i åldrarna 20 år och äldre per kommungrupp

Källa: SCB

Antalet unga kan komma att minska

Förväntad årlig förändring i några åldersgrupper2016-2025 13

Källa: SCB, maj 2015

Trots att befolkningen enligt SCB:s prognos från i maj förväntades öka med drygt 1,1 miljoner under tioårsperioden fram till 2025, så beräknades antalet personer i åldern 20–29 att minska med cirka 100 000. I nuläget minskar antalet i åldersgruppen 20–24 betydligt, och beräknades i SCB:s majprognos redan om fyra år vara 100 000 färre än år 2014.14

Tillströmningen av asylsökande under hösten innebär dock att ökningen för i synnerhet åldersgrupperna upp till 50 år kan vara underskattad.

Betydligt fler äldre och i trettioåren

Av den vuxna befolkningen kan den i särklass största ökningen un-der de närmaste tio åren förväntas ske i åldrarna 30–39 och bland personer som är 65 och äldre. Den senare gruppen kommer att fortsätta öka även efter 2025.

Båda dessa grupper är intressanta som utgångspunkt för nypro-duktion. I åldern 30–39 sker ofta en mer fast etablering, och i åldrarna över 65 kan finnas drivkrafter att flytta till en mindre, mer bekväm bostad. En del av de äldre hushållen har en betydande bostadsförmögenhet, medan andra i åldersgruppen kommer att behöva bostäder som är anpassade för en betydligt svagare eko-nomi.

Kraftig ökning av bostadspriserna

Priserna på både småhus och bostadsrätter har ökat kraftigt de senaste åren, i genomsnitt för landet. Sett över en femårsperiod har priserna på bostadsrätter ökat betydligt snabbare än småhus. För en del orter är ökningen mycket stor, i synnerhet för bostads-rätter. På andra håll är prisuppgången betydligt mer måttlig, inte minst för småhus.

Av diagrammet nedan framgår utvecklingen för bostadsrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö från år 2005 till och med tredje kvartalet i år. Skillnaderna under de senaste fem åren mellan Stockholm och Göteborg å ena sidan och Malmö å andra sidan är anmärkningsvärda, även om priserna har börjat stiga under senas-te tiden även i Malmö.

Prisutveckling för bostadsrätter i Stockholm, Göteborg och Malmö. 2005K1 = 100

Källa: Valueguard

12 Diagrammet visar befolkningsökningen i åldrarna 20 och äldre. 13 Migrationsverkets prognos från den 22 oktober kan innebära att SCB:s prognos är en avsevärd underskattning.

14 Sannolikt innebär dock den kraftigt ökade invandringen att utfallet för samtliga åldersgrupper blir högre än vad SCB bedömt.

0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö >75 000 <75 000

-30 000 -20 000 -10 000 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 20-29 30-39 65+ 0 50 100 150 200 250 300 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

(8)

Räntor och inkomster har stor betydelse

Prisökningen kan bromsas om det byggs mer, men ett ökat utbud bedömer vi än så länge har en måttlig prismodererande effekt. Även hur väl beståndet utnyttjas kan påverka priserna något. Det mycket låga ränteläget, i en situation när samhälls- ekonomin och hushållens inkomster växer i god takt, förklarar troligen mycket av prisuppgången. För närvarande är det inte uteslutet att det dessutom finns en förväntningskomponent som spär på prisuppgången.

Lång period av mycket låga räntor att vänta

På lång sikt kan räntorna komma att återgå till tidigare nivåer, och då kan den omvända utvecklingen inträffa, att det blir ett prisfall. Jämfört med idag bör en köpare åtminstone vara beredd på att ränteutgifterna för ett tremånaders lån kan komma att fyrdubblas. När det i så fall sker är svårt att bedöma. I dagsläget tyder prog-noserna på att tremånadersräntan börjar öka något först under 2017. Konjunkturinstitutets prognos är att reporäntan vid utgång-en av år 2019, om fyra år, är drygt två procutgång-entutgång-enheter högre än idag. Det indikerar grovt att ränteutgifterna för ett tremånaders lån då kan vara 150 procent högre, och att en återgång till tidigare räntenivåer kan ligga långt fram i tiden.

Snabbast prisökning för bostadsrätter

Småhus- och bostadsrättspriser Index 2005:1=100

Källa: Valueguard

Bostadspriserna har stigit snabbare i år än förra året, enligt data från Valueguard.15_{Ökningarna i riket är 14 procent för småhus och}

19 procent för bostadsrätter i genomsnitt för riket, under tredje kvartalet jämfört med motsvarande kvartal ett år tidigare. Sedan årsskiftet har priserna på småhus ökat med knappt 11 procent och priserna på bostadsrätter ökat med nästan 14 procent. Följande tabell visar medelpriserna enligt Mäklarstatistik. Ökning-arna här är lägre än enligt Valueguards index.

Källa: Mäklarstatistik. Priserna avser perioden jul 2015– sep 2015.

15 HOX index -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procent Index

Förändring jämfört med samma period föregående år (sh) Förändring jämfört med samma period föregående år (br) Index sh (vänster axel)

Index br (vänster axel)

Bostadsrätter % ∆ 1 år Småhus % ∆ 1 år

Område Kronor/kvm Genomsnittspris

Riket 34 176 14% 2 509 000 11%

Stockholms stad 67 582 17% 6 454 000 19%

Göteborgs stad 41 291 20% 4 737 000 15%

(9)

Bostadsbyggandet till och med första halvåret

Bostadsbyggandet fortsatte att öka snabbt under första

halvåret. Preliminärt påbörjades 23 procent fler bostäder

under tolvmånadersperioden till och med juni än ett år

tidigare.

Nära 43 000 bostäder i tolvmånaderstakt

• Bostadsbyggandet fortsatte att öka under första halvåret 2015 • Det påbörjades preliminärt cirka 42 800 bostäder i

tolvmånadstakt till och med juni, inräknat nettotillskott genom ombyggnad. Det är 23 procent fler än året före.

• Det påbörjades något fler hyresrätter än bostadsrätter totalt sett, men fördelningen skiljer sig betydligt mellan regioner och kommuner.

Påbörjade bostäder Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB, uppräknat av Boverket för att kompensera för eftersläpning i inrapporteringen.

Både flerbostadshus och småhus ökade betydligt

Både nybyggnationen av flerbostadshus och av småhus ökade betydligt under tolvmånadersperioden till och med juni. Preliminärt påbörjades nära 20 procent fler bostäder i flerbostadshus och nära 30 procent fler bostäder i småhus än ett år tidigare. Nettotillskotten genom ombyggnad ökade preliminärt med cirka 50 procent, men här är osäkerheten något större.

Något fler hyresrätter än bostadsrätter

Nybyggnad av hyresrätter ökade med drygt 20 procent medan bostadsrätter ökade med drygt 15 procent jämfört med ett år tidigare. Preliminärt påbörjades nybyggnad av knappt 15 600 hyresrätter och 14 900 bostadsrätter i flerbostadshus. Till detta ska läggas nettotillskott genom ombyggnad, där vi saknar uppgifter om upplåtelseform i påbörjadestatistiken, men där större delen har varit hyresrätter historiskt sett.

Påbörjade bostäder i flerbostadshus, nybyggnad. Glidande tolvmånaderstal

Stora regionala skillnader

Bland kommuner med fler än 75 000 invånare utanför

storstadsregionerna fortsatte bostadsbyggandet att öka snabbt. Under tolvmånadersperioden till och med juni ökade antalet påbörjade bostäder preliminärt med hela 65 procent bland dessa kommuner, jämfört med ett år tidigare.17 _{Även i Stormalmö var}

ökningen kraftig, cirka 40 procent.18 _{Det framgår av följande}

diagram.

Ökningen var betydligt mindre i Storstockholm, cirka 5 procent, medan byggandet i Storgöteborg preliminärt minskade med 10 procent. Inom den stora gruppen av kommuner utanför storstadsregionerna med färre än 75 000 invånare ökade byggandet med cirka 20 procent.19

16 Boverkets bearbetning av SCB:s statistik.

17 Oräknat nettotillskott genom ombyggnad bland kommuner utanför storstadsregionerna.

18 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan dock ha medfört att utfallet för främst Stormalmö och kommuner med fler än 75 000 invånare kan ha överskattats.

19 Oräknat nettotillskott genom ombyggnader. 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000 40 000 45 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Flerbostadshus Småhus Nettotillskott ombyggnad Totalt

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt Påbörjade bostäder 2014K3—2015K2p Flerbostadshus 30 500 Bostadsrätt 14 900 Hyresrätt 15 500 Äganderätt 50 Småhus 9 200 Total nybyggnad 39 700

Nettotillskott genom ombyggnad 3 100

Totalt påbörjade bostäder 42 800

(10)

Påbörjade bostäder per kommungrupp, nybyggnad Glidande tolvmånaderstal

Flerbostadshus ökade kraftigt på en del håll

Byggandet av flerbostadshus fortsatte att öka snabbt bland större kommuner med fler än 75 000 invånare utanför storstadsregionerna. Sedan utgången av 2012 har byggstarterna nästan trefaldigats. Under tolvmånadersperioden till och med juni påbörjades preliminärt 70 procent fler bostäder i flerbostadshus än ett år tidigare bland dessa kommuner. Även i Stormalmö var ökningen stor, preliminärt 50 procent.

Påbörjade bostäder i flerbostadshus per kommungrupp Glidande tolvmånaderstal

I gruppen av övriga kommuner med färre än 75 000 invånare ökade antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus med cirka 20 procent jämfört med ett år tidigare. I både Storstockholm och Storgöteborg minskade däremot byggstarterna preliminärt enligt Boverkets bedömning.20

Småhusbyggandet ökade kraftigt bland större

kommuner utanför storstadsregionerna

Bland kommuner utanför storstadsregionerna med fler än 75 000 invånare ökade antalet påbörjade bostäder i småhus under 2014 preliminärt med cirka 50 procent jämfört med året före. I Storstockholm, Storgöteborg, Stormalmö och bland kommuner med färre än 75 000 invånare var ökningen uppskattningsvis 20 procent.

Så kallade Attefallshus kommer inte med i SCB:s

bostadsbyggnadsstatistik. De kan möjligen kartläggas i efterhand. Påbörjade småhus per kommungrupp

Glidande tolvmånaderstal

I få kommuner byggs det tillräckligt

Boverkets aktuella behovsprognos innebär att det årligen behöver färdigställas fler än 7,5 bostäder per 1 000 invånare i landet under perioden 2015–2020. I praktiken måste nivån vara markant högre än så i många av landets tillväxtkommuner. Av SCB:s preliminära statistik framgår att endast 17 av landets 290 kommuner nådde upp till 7,5 påbörjade bostäder under 2014. Av dessa finns 10 i Stockholms län och 3 i Uppsala län.21

Störst kvot har Sundbyberg med 16 påbörjade bostäder per 1 000 invånare, följt av Knivsta och Nykvarn med 15, Upplands-Väsby och Järfälla med 14, Solna med 12 samt Sollentuna och Sigtuna med 10. Under tolvmånadersperioden till och med juni sticker även Uppsala och Örebro ut med höga tal.

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Storstockholm Storgöteborg Stormalmö >75 000 <75 000

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö >75 000 < 75 000

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Storstockholm Storgöteborg Stormalmö >75 000 < 75 000

20 Den stora uppräkningen av statistiken för att kompensera för eftersläpningar kan medföra att utfallet för främst kommuner med fler än 75 000 invånare överskattas.

(11)

Ganska höga tal i Storstockholm och bland

större kommuner

I Storstockholm och i gruppen av kommuner med fler än 75 000 invånare påbörjades det dock preliminärt cirka 6,5 bostäder per 1 000 invånare under tolvmånadersperioden till och med juni. Det framgår av följande diagram.

I den mycket stora gruppen av kommuner med färre än 75 000 invånare är medeltalet ganska lågt, och i endast 13 av 222 kommuner påbörjades det preliminärt fler än 100 bostäder under 2014.

Antalet påbörjade bostäder per 1 000 invånare år 2014 i olika kommungrupper

Stor ökning av bygglov för studentbostäder

Under första halvåret lämnades bygglov för minst 2 350 student-bostäder. En fjärdedel av dessa, drygt 630 bostäder, fanns i Göte-borgs stad.

Under 2014 påbörjades preliminärt drygt 3 000 studentbostäder i landet. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntar sig en majoritet av högskolekommunerna att det kommer att byggas studentbostäder de närmaste åren. Boverket bedömer att antalet påbörjade studentbostäder ökar under 2015, och att ökningen fortsätter under 2016, då 3 400–4 000 bostäder påbörjas.

Påbörjade studentbostäder, nybyggnad

Källa: SCB.

Antalet sålda styckebyggda småhus

har ökat betydligt

Statistik från TMF indikerar att försäljningen av nya småhus har ökat betydligt under det senaste året. Även om det är ganska sto-ra variationer så är tendensen tydlig. Redan under 2014 ökade för-säljningen betydligt, och under perioden januari–september 2015 såldes 35 procent fler styckebyggda småhus än motsvarande pe-riod år 2014, bland de statistikrapporterande medlemsföretagen.

Antal sålda styckebyggda småhus, index.

Källa: TMF 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Storstockholm Storgöteborg Stormalmö >75 000 < 75 000

500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014p 20 40 60 80 100 120 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 G lid an de 3 -må n. inde x

(12)

Priserna på bostadsrätter har stigit i en mycket snabb

takt i Storstockholm de senaste två åren. Befolkningen

har ökat i snabb, men avtagande takt. I Stockholms stad

halverades nettoinflyttningen jämfört med förra året.

Antalet påbörjade bostäder minskade något under första

halvåret 2015, men vi bedömer att det blir en vändning

under andra halvåret och det påbörjas cirka 16 000

bo-städer i år. Nästa år påbörjas 18 500 bobo-städer. Ökningen

förväntas i synnerhet ske för hyresrätter.

Det påbörjades 5,3 bostäder per 1 000 invånare i Stockholms stad och 7,4 bostäder per 1 000 invånare i genomsnitt i övriga regionen under tolvmånadersperioden till och med juni. Det är betydligt under vad som behövs om regionen ska svälja en del av landets snabba befolkningsökning.

Befolkningen ökade med 15 500 under

första halvåret

Storstockholms befolkning ökade med 15 500 personer under det första halvåret 2015 enligt SCB:s statistik. Det var 15 procent färre än ett år tidigare.

Utfallet bör delvis betraktas mot bakgrund av att antalet folkbok-förda hittills i år är lägre än det förväntade enligt SCB:s befolk-ningsprognos för 2015, vilket sannolikt rör sig om en förskjutning på grund av längre handläggningstider hos Migrationsverket med mera. 22,23

Födelseöverskottet stod för 44 procent

Födelseöverskottet stod för 44 procent av ökningen medan inri-kes flyttnetto utgjorde 14 procent och utriinri-kes flyttnetto utgjorde resterande del. Befolkningen ökade i alla kommuner i regionen, men Stockholm stad har den i särklass största ökningen i personer medan Sundbyberg har den procentuellt största ökningen.

Liten nettoinflyttning till Stockholm

Stockholms stads befolkning ökade med drygt 5 300 personer un-der första halvåret. Födelseöverskottet utgjorde hela 69 procent av ökningen. Flyttnettot var knappt 1 600 personer, mindre än hälften jämfört med första halvåret 2014.

Fram till och med september kommunplacerades drygt 1 250 personer i Stockholm. Samtidigt fanns det cirka 5 500 personer inskrivna asylsökande boende där varav cirka 4 100 bosatt sig på egen hand i kommunen.

Bostadspriserna har ökat kraftigt Småhus- och bostadsrättspriser

Index 2005:1=100

Bostadsrättspriserna i Stockholm stad har ökat kraftigt sedan slu-tet av 2012. Priserna har ökat allt snabbare. Priserna på småhus i Stockholms arbetsmarknadsområde började stiga vid samma tid-punkt, och även om ökningarna inte har varit lika stora så är även dessa betydande.

Genomsnittspriset för en bostadsrätt i Stockholms stad var under det tredje kvartalet nära 67 600 kr/kvm. Priserna var under det tredje kvartalet 19 procent högre jämfört med motsvarande kvar-tal 2014 och 37 procent högre än motsvarande kvarkvar-tal 2013. På fem år har bostadsrättspriserna stigit med 65 procent.

I genomsnitt kostade ett småhus i Stockholms arbetsmarknads-område cirka 5 miljoner kronor under det tredje kvartalet, vilket var 17 procent högre än under motsvarande kvartal 2014. På fem år har småhuspriserna stigit med 39 procent.

Källa: Mäklarstatistik och Valueguard

22 Folkbokföringen till och med augusti 2015.

23 Bland annat längre handläggningstider medför att tillväxten förskjuts framåt i tiden jämfört med SCB:s prognos.

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procent Index

Årsskiftet 12% 15%

1 år 17% 19%

5 år 39% 65%

Genomsnittspris 5 002 570 kr 67 582 kr/kvm

Prisutveckling

(13)

Byggandet av hyresrätter minskade

• Under första halvåret 2015 minskade antalet påbörjade bostä-der något i tolvmånabostä-derstakt, jämfört med helåret 2014

• Antalet hyresrätter minskade med uppskattningsvis 20 procent, medan antalet bostadsrätter var i stort sett oförändrat.

• Under 2014 påbörjades cirka 14 900 bostäder, vilket var 5 pro-cent färre än vi räknade med i vår förra analys.

Småhusbyggandet har ökat

Under tolvmånadersperioden till och med juni 2015 påbörjades cirka 14 400 bostäder. Av dessa var nybyggnad av drygt 10 000 bostäder i flerbostadshus, och cirka 2 300 i småhus. Nettotillskot-ten genom ombyggnad uppgick till 1 900 bostäder, alltså nära 15 procent av bostadsproduktionen.

Antalet påbörjade bostäder i småhus ökade preliminärt med cirka 20 procent jämfört med ett år tidigare, medan byggstarterna för flerbostadshus minskade med 20 procent.

Påbörjade bostäder, Storstockholm Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB, Boverkets bedömning av utvecklingen

Nära 5 000 bostäder påbörjades i

Stockholms stad

Utvecklingen i Stockholms stad och i övriga regionen framgår av diagrammet nedan. I Stockholm påbörjades cirka 4 900 bostäder under tolvmånadersperioden till och med juni, inräknat nettotill-skott genom ombyggnad. Det var 4 procent färre än ett år tidi-gare.

3 800 bostäder påbörjades genom nybyggnad och 1 000 netto genom ombyggnad. Ombyggnader svarade därmed för 20 procent av de påbörjade bostäderna i staden.

Bostadsbyggandet har ökat snabbt i övriga

Storstockholm

Bostadsbyggandet i övriga Storstockholm har ökat snabbt, och svarade för cirka två tredjedelar av alla påbörjade bostäder i regio-nen under tolvmånadersperioden till och med juni.

Det påbörjades totalt cirka 9 500 bostäder, varav 8 700 genom nybyggnad och 800 netto genom ombyggnad. Av den påbörjade nybyggnationen var cirka 6 600 bostäder i flerbostadshus och 2 100 i småhus.

Påbörjade bostäder, Stockholms stad och övriga regionen Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen.

Jämfört med år 2012 har antalet påbörjade bostäder ökat med 150 procent bland dessa kommuner. Under tolvmånadersperioden till och juni minskade byggstarterna dock marginellt jämfört med helåret 2014.

Bostadsbyggandet i Storstockholm första

halvåret 2015

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Stockholms stad Övriga Storstockholm

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

Småhus Flerbostadshus Ombyggnad Totalt

24 Boverkets bedömning Påbörjade bostäder i Storstockholm

2014K3—2015K2p Flerbostadshus 10 200 Bostadsrätt 6 600 Hyresrätt 3 600 Äganderätt 50 Småhus 2 300 Total nybyggnad 12 500

Nettotillskott genom ombyggnad 1 900

(14)

0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt

25 Under 2014 påbörjades 4 300 bostadsrätter och 2 900 hyresrätter. Byggandet av hyresrätter överskattades något i vår förra bedömning. 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt

Hyresrätter minskade under första halvåret

Antalet påbörjade hyresrätter minskade under första halvåret, efter en snabb ökning under 2013 och 2014. Under tolvmåna-dersperioden till och med juni 2015 påbörjades nybyggnad av cirka 3 600 hyresrätter i flerbostadshus, vilket var nästan 20 procent färre än ett år tidigare. Cirka 6 600 bostadsrätter på-börjades, vilket var oförändrat.

Påbörjade bostäder, Storstockholm flerbostadshus, nybyggnad

Källa: SCB, Boverkets bedömning av utvecklingen.

Svag utveckling för hyresrätter i

Stockholms stad

Byggandet av hyresrätter fortsatte att utvecklas svagt i Stock-holms stad. Det påbörjades nybyggnad av cirka 1 200 hyresrät-ter och 2 400 bostadsräthyresrät-ter i flerbostadshus under tolvmåna-dersperioden. Drygt 200 bostäder påbörjades i småhus.

Påbörjade bostäder, Stockholms stad flerbostadshus, nybyggnad

Källa: SCB.

I övriga Storstockholm minskade hyresrätter

under första halvåret

Bland övriga Storstockholms kommuner sammantagna har byggandet av både hyresrätter och bostadsrätter ökat kraf-tigt sedan 2012. Men under 2015 föll takten något främst för hyresrätter, där tolvmånaderstakten minskade med 20 procent jämfört med ett år tidigare. Under tolvmånadersperioden till och med juni påbörjades nybyggnad av cirka 4 200 bostadsrät-ter och 2 300 hyresrätbostadsrät-ter i flerbostadshus. 25

Påbörjade bostäder, övriga Storstockholm, flerbostadshus, nybyggnad

7,4 påbörjade bostäder per 1 000 invånare i övriga

Storstockholm

Boverket bedömer att det nationellt behöver byggas över 7,5 bostäder per 1 000 invånare årligen under perioden 2015 – 2020. I tillväxtregionerna behöver kvoten dock vara högre än så.

Under tolvmånadersperioden till och med juni påbörjades preli-minärt 5,3 bostäder per 1 000 invånare i Stockholms stad och 7,4 i genomsnitt i övriga Storstockholm.

(15)

Påbörjade bostäder per 1 000 invånare 2014K3–2015K2

Antalet påbörjade bostäder per 1 000 invånare skiljer sig mycket mellan kommunerna i regionen. Det innebär samtidigt att det kan finnas en betydande potential att öka byggandet totalt sett. Föl-jande diagram visar spridningen av påbörjade bostäder per 1 000 invånare mellan kommunerna i regionen år 2014 (oräknat nettotill-skott genom ombyggnad). I diagrammet är Stockholms stad mar-kerat med rött.

Påbörjade bostäder per 1 000 invånare bland Storstockholms kommuner år 2014 26

Källa: SCB

Under 2014 påbörjades flest bostäder i förhållande till

invånarantalet i Sundbyberg, preliminärt 16 bostäder per 1 000 invånare , följt av Nykvarn och Upplands-Väsby med 15 respektive 14.

Lägst kvot hade Salem, Ekerö och Danderyd, med 2,3; 2,2 respektive 0,6. 0 1 2 3 4 5 6 7 8

Stockholms stad Övriga Storstockholm

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 26 Nybyggnad enbart.

(16)

Bostadsmarknaden är fortsatt mycket stark i

Storstock-holm, driven av ett stort befolkningstryck, mycket låga

räntor och en god konjunktur.

• Boverkets prognos är att det påbörjas cirka 16 000 bostäder i år och 18 500 bostäder nästa år i Storstockholm.

• Det innebär att antalet påbörjade bostäder år 2016 kommer att vara 25 procent fler än år 2014.

• Byggandet av hyresrätter förväntas öka med över 50 procent, från år 2014 till år 2016, medan byggandet av bostadsrätter ökar med knappt 20 procent.

Bygglov och byggstarter

Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät förväntades en avsevärd ökning av antalet påbörjade bostäder i år i Storstockholm. Inte minst i Stockholms stad fanns stora förväntningar på hyresrätter, medan det i övriga Storstockholm förväntades en kraftig ökning för främst bostadsrätter. Trots att vår förra prognos var återhåll-sam i förhållande till förväntningarna, så kommer utfallet att bli lägre än prognosen i år. Bedömningarna har totalt sett inte infri-ats. Efter kontakt med ett antal kommuner i länet bedömer vi att bostadsbyggandet dock ökar under andra halvåret, och att det främst är hyresrätter som ökar.

Stark utveckling för byggloven

Även byggloven indikerar en ökning för flerbostadshus, även om utvecklingen inte kan förväntas bli lika stark som diagrammet nedan visar.

Bygglov och byggstarter Storstockholm Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB. Boverkets bedömning av utvecklingen för påbörjade bostäder.

Byggloven indikerar att det påbörjas cirka 12 000 bostäder i fler-bostadshus i Storstockholm under 2015, medan kommunernas aktuella bedömningar snarare indikerar drygt 13 000.27

16 000 bostäder påbörjas i år

Totalt räknar vi med att det påbörjas 16 000 bostäder i år i Stor-stockholm, varav nybyggnad av 12 000 bostäder i flerbostadshus och 2 400 i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader upp-skattas till 1 600 bostäder.

Av flerbostadshusen är cirka 6 500 bostadsrätter och 5 500 hy-resrätter. Det innebär att hyresrättsbyggandet ökar med 1 000 bostäder jämfört med år 2014, medan byggandet av bostadsrät-ter är ungefär oförändrat. Möjligen har vi underskattat utveck-lingen i byggandet av bostadsrätter. Antalet påbörjade bostäder i småhus ökar med 200 bostäder.

Byggandet fortsätter öka 2016

Bostadsbyggandet fortsätter enligt vår bedömning att öka under 2016. Uppskattningsvis påbörjas 18 500 bostäder. Av dessa är drygt 14 500 nybyggnad av flerbostadshus och knappt 3 000 småhus. Nettotillskotten genom ombyggnad antas vara oföränd-rade eller öka marginellt.

Byggloven för studentbostäder

Preliminärt lämnades bygglov för nybyggnad av drygt 550 stu-dentbostäder i Storstockholm under första halvåret 2015, varav cirka 300 i Stockholms stad och 180 i Haninge. Utvecklingen un-der första halvåret är lite svagare än vad förväntningarna för hel-året indikerade.

I år förväntas drygt 1 450 studentbostäder bli påbörjade i sam-manlagt sex kommuner, enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät. Nästa år förväntas nära 1 900 studentbostäder påbörjas i åtta kommuner. Bedömningarna kan dock vara något för optimistiska. I regionen är projektet sthlm6000+ en kraftsamling. Målet är att det fram till år 2017 ska byggas minst 6 000 nya studentbostä-der. Vidare finns målsättningar om att förbättra förmedlingen och att ingen student ska behöva vänta längre än en termin på en bo-stad.

27 Vi räknar regelmässigt med att antalet byggstartade bostäder bli färre än antalet bostäder i byggloven.

2015 och 2016

0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Bygglov 12mån Påbörjade 12mån

(17)

Bostadsmarknaden fortsätter att utvecklas starkt i

Storgöteborg. Priserna på bostadsrätter har ökat

mycket snabbt, i synnerhet det senaste året, och

befolkningen har ökat betydligt.

Kommunernas bedömningar i Boverkets bostadsmarknadsenkät indikerade att byggandet av flerbostadshus skulle öka avsevärt under 2015 och 2016, i synnerhet när det gäller hyresrätter. Un-der första halvåret minskade dock antalet påbörjade bostäUn-der. Men kommunernas bedömningar har visat sig vara fortsatt starka, och vi justerar därför endast ner vår prognos måttligt för båda åren.

5 200 fler invånare under första halvåret

Storgöteborgs befolkning ökade med drygt 5 200 personer under det första halvåret 2015. Födelseöverskottet stod för 40 procent av ökningen medan inrikes flyttnetto utgjorde 14 procent och utri-kes flyttnetto utgjorde resterande del.

Befolkningen ökade i alla kommuner i regionen utom en, som hade en marginell minskning. Göteborgs stad har den i särklass största befolkningsökningen i absoluta tal, medan den procentuella ök-ningen är relativt jämn bland kommunerna.

Drygt 3 000 fler i Göteborgs stad

I Göteborgs stad ökade befolkningen med drygt 3 100 personer under första halvåret. Mer än hälften av ökningen utgjordes av fö-delseöverskott. Fram t.o.m. september kommunplacerades knappt 1 400 nyanlända i Göteborg. Samtidigt fanns det cirka 4 100 per-soner inskrivna asylsökande boende där varav ca 3 000 bosatt sig på egen hand i kommunen.

Nära 40 procents prisökning på två år

Småhus och bostadsrättspriser Index 2005:1=100

Källa: Valueguard HOX index samt egna beräkningar

Bostadsrättspriserna i Göteborg stad har ökat kraftigt sedan slu-tet av 2012 och stiger i en mycket snabb takt. På två år har prisin-dex28_{ökat med 39 procent, och jämfört med för fem år sedan var}

priserna 69 procent högre. Prisökningarna för småhus i Göteborgs arbetsmarknadsområde tog fart ett år senare. Även om ökningar-na totalt sett inte har varit lika stora som för bostadsrätter så har de varit kraftiga de senaste fyra kvartalen.

Genomsnittspriset för en bostadsrätt i Göteborgs stad var under det tredje kvartalet 41 300 kr/kvm, en ökning med 15 procent sedan årsskiftet och med 22 procent jämfört med motsvarande kvartal 2014.

Det genomsnittliga småhuspriset i Göteborg arbetsmarknadsom-råde var cirka 3,8 miljoner kronor under tredje kvartalet, en ökning med 10 procent sedan årsskiftet. Jämfört med motsvarande kvar-tal 2014 var priserna 15 procent högre och jämfört med motsva-rande kvartal för fem år sedan var ökningen 32 procent.

Källa: Mäklarstatistik och Valueguard

28 Valueguard HOX index.

Marknadsanalys Storgöteborg

-20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procent Index

Årsskiftet 10% 15%

1 år 15% 22%

5 år 32% 69%

Prisutveckling jämfört

(18)

18 Boverkets indikatorer november 2015

Antalet påbörjade bostäder minskade

• Det påbörjades cirka 4 000 bostäder i Storgöteborg under 2014, enligt Boverkets bedömning.

• Under tolvmånadersperioden till och med juni 2015 föll takten till cirka 3 600 bostäder.29

• Hälften av byggstarterna var bostadsrätter.

Antalet påbörjade bostäder minskade

Under tolvmånadersperioden till och med juni påbörjades cirka 2 400 bostäder i flerbostadshus och 1 000 bostäder i småhus. Nettotillskottet genom ombyggnader uppgick till cirka 150 bo-städer. Jämfört med motsvarande period ett år tidigare minskade antalet påbörjade bostäder med knappt 15 procent. Det var byg-gandet av flerbostadshus som minskade, med cirka 20 procent. Småhusbyggandet ökade däremot.

Påbörjade bostäder, Storgöteborg Glidande tolvmånaderstal

Hyresrätter minskade

Det påbörjades betydligt fler bostadsrätter än hyresrätter. Jämfört med ett år tidigare minskade antalet påbörjade bostadsrätter i flerbostadshus med cirka 10 procent, till cirka 1 700 bostäder i tolvmånaderstakt. Byggstarterna för hyresrätter minskade med 45 procent. Knappt 700 hyresrätter påbörjades, vilket var den lägsta tolvmånaderstakten sedan 2008.31_{Utvecklingen efter år}

2007 framgår av följande diagram.

Påbörjade bostäder, Storgöteborg flerbostadshus, nybyggnad

Bostadsrätter byggs huvudsakligen i Göteborg

Preliminärt påbörjades cirka 1 100 bostadsrätter i flerbostads-hus i Göteborgs stad och cirka 650 i övriga regionen.32_{I Göteborg}

är bostadsrätterna på samma nivå som förväntades för 2015 i Boverkets bostadsmarknadsenkät, medan övriga regionen hamnar på 60 procent av det förväntade.

Betydligt färre hyresrätter

Antalet påbörjade hyresrätter var betydligt färre än bostadsrätter-na både i Göteborg och i övriga regionen.33_{I Göteborgs stad}

mins-kade takten i antalet påbörjade hyresrätter betydligt, till knappt 400 bostäder i flerbostadshus under tolvmånadersperioden till och med juni, medan takten var oförändrad i övriga Storgöteborg, cirka 300 bostäder. Utfallet för hyresrätter var mycket långt från vad som förväntades enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät, vil-ket framgår av analysen på följande sida.

Cirka 5 påbörjade bostäder per 1 000 invånare

Boverket bedömer att det nationellt behöver färdigställas över 7,5 bostäder per 1 000 invånare årligen under perioden 2015 – 2020. I tillväxtregionerna behöver kvoten dock vara högre än så. I Storgöteborg påbörjades preliminärt endast 3,7 bostäder per 1 000 invånare under tolvmånadersperioden till och med juni 2015. För 2014 finns mer säkra data på kommunnivå. I Ale påbörjades under 2014 preliminärt 8,2 bostäder per 1 000 invånare, följt av Tjörn med 4,8, Stenungsund 4,6, Mölndal och Göteborg med 4,5. Lägst kvot fanns i Kungsbacka med 1,4 och Lilla Edet med 1,2.

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt

29 Boverkets bedömning, baserad på preliminära uppgifter från SCB. 30 Boverkets bedömning.

31 Boverkets bedömning, baserad på preliminära uppgifter från SCB. 32 Boverkets bedömning, baserad på preliminära uppgifter från SCB. 33 Boverkets bedömning, baserad på preliminära uppgifter från SCB.

Påbörjade bostäder i Storgöteborg 2014K3-2015K2p. Flerbostadshus 2 400 Bostadsrätt 1 700 Hyresrätt 700 Äganderätt 0 Småhus 1 000 Total nybyggnad 3 400

Nettotillskott genom ombyggnad 150

(19)

Prognos för bostadsbyggandet i Storgöteborg

2015 och 2016

Kommunernas bedömningar i Boverkets

bostadsmark-nadsenkät indikerar att bostadsbyggandet kan komma

att öka betydligt i år, och att ökningen kan komma att

fortsätta nästa år.

• Boverket uppskattar att nära 5 000 bostäder kan påbörjas i år och cirka 6 000 nästa år i Storgöteborg.

• Det innebär en ökning med nära 25 procent i år och 20 procent nästa år.

• Bland kommunerna utanför Göteborgs stad förväntas ett avsevärt ökat byggande, och förväntningarna är i stort orubbade enligt den rundringning vi gjort.

• Byggandet av hyresrätter förväntas öka kraftigt. Även bostadsrätter förväntas öka, men i betydligt lägre takt. Utvecklingen av byggstarterna till och med halvårsskiftet har varit betydligt sämre än vad vi förväntade med utgångspunkt i Boverkets bostadsmarknadsenkät. Men en rundringning bland kommunerna i anslutning till denna prognos tyder i det hela taget på att bedömningarna är orubbade. Byggloven tyder på en ökning under andra halvåret, men inte i fas med förväntningarna. Vi juste-rar därför ner vår prognos något jämfört med majprognosen.

Samtliga kommuner räknar med hyresrätter i år

Samtliga kommuner i regionen räknar med att det påbörjas hyres-rätter i år. I Göteborgs stad förväntas nära en fördubbling av anta-let påbörjade hyresrätter under 2015, enligt Boverkets bostads-marknadsenkät. Men det är inte minst bland övriga kommuner i regionen som förväntningarna har ökat, från cirka 300 påbörjade hyresrätter under 2014 till bedömningar på över 1 250 under 2015. Än så länge ser vi dock inte någon ökning bland dessa kom-muner. I våra prognoser utgår vi generellt från att kommunernas bedömningar är något för optimistiska.

Trots den svaga utvecklingen till och med halvårsskiftet antar vi att det påbörjas i storleksordningen 1 800 hyresrätter i Storgöte-borg i år och kanske så mycket som 2 700 nästa år. Det skulle i så fall innebära en ökning på hela 150 procent jämfört med 2014. En-ligt bedömningarna byggs det under 2016 betydEn-ligt fler hyresrät-ter i Göteborgs stad än i övriga regionen sammantaget.

Betydande ökningar även för bostadsrätter

När det gäller bostadsrätter tyder kommunernas bedömningar på ett ökat byggande, men ändå med en betydligt mindre ökningstakt än för hyresrätter. Vi uppskattar att det påbörjas i storleksordning-en 1 800 bostadsrätter i år och 2 200 nästa år, mstorleksordning-en utesluter inte att det kan vara en underskattning. Cirka hälften av bostadsrätter-na förväntas bli påbörjade bland kommunerbostadsrätter-na utanför Göteborgs stad.

Marginell ökning för småhus

För småhus räknar vi med att det påbörjas cirka 1 100 bostäder i år och 1 200 nästa år. Det kan jämföras med utfallet på cirka 850 bostäder år 2014.

Tillskott genom ombyggnad

Vi bedömer schablonmässigt att nettotillskotten genom ombygg-nad uppgår till cirka 200 bostäder per år.

(20)

Marknadsanalys Stormalmö

Bostadspriserna fortsätter upp och bostadsbyggandet

ökar med cirka 45 procent jämfört med föregående år.

2400 fler invånare i regionen under första

halvåret, varav 2000 i Malmö stad

För trettionde året i rad hade Malmö stad 2014 ett positivt inflyttningsnetto, detta år med cirka 5000 personer. Bostadsbyggandet har ökat och 2014 påbörjades nära 1 900 bostäder. 34_{Malmö stad växer snabbt. Utbudet på}

bostäder behöver matcha efterfrågan, dels utifrån ett positivt inflytningsnetto men också utifrån att Malmö karakteriseras av en relativt låg betalningsförmåga.

Skåne är en av Sveriges tre viktigaste tillväxtregioner och med ett väletablerat näringsliv. Förhoppningarna på vad forskningsanläggningarna ESS och Max IV ska bidra med till regionen är höga. Bostadsbeståndet behöver framförallt fungera för de många gästforskare som Lund räknar med.

Stort födelseöverskott

Befolkningen i Malmö stad har under de senaste tio åren ökat med drygt 45 000 personer. Under de närmaste fem åren väntas ökningen bli 30 000 personer, främst till följd av ett stort födelseöverskott men även en betydande inflyttning från utlandet.35_{Prognosen om inflyttningen från utlandet kan enligt vår}

bedömning vara i underkant utifrån rådande flyktingsituation. Stormalmös befolkning ökade med 2 400 personer under det första halvåret 2015. Födelseöverskottet stod för hela 65 procent av ökningen medan inrikes flyttnetto utgjorde 7 procent och utrikes flyttnetto utgjorde resterande del. Befolkningen ökade i flertalet kommuner i regionen. Malmö stad har den i särklass största ökningen i absoluta tal, medan Lomma har den största procentuella ökningen främst beroende på inflyttning från det egna länet.

Malmö stads befolkning ökade med drygt 2 000 personer under det första halvåret. Av dessa utgjorde födelseöverskottet 56 procent. Under årets första nio månader kommunplacerades 1 000 personer i Malmö. Samtidigt fanns det cirka 4 200 personer inskrivna asylsökande boende där varav cirka 2 500 bosatt sig på egen hand i kommunen. 36

Bostadspriserna har fortsatt öka

Småhuspriser i Malmö FA-region och bostadsrättspriser Malmö stad

Bostadsrättspriserna i Malmö stad har haft en betydligt mer mo-derat utveckling jämfört med Göteborg och Stockholm även om ökningen varit stark det senaste året. Småhuspriserna har ökat stadigt sedan slutet av 2013, efter en period av stagnerade priser. De senaste fyra kvartalen har de årliga prisökningarna för småhus varit starka.

De genomsnittliga priserna framgår av tabellen nedan. Medelpri-set för en bostadsrätt i Malmö stad var under det tredje kvartalet 22 300 kr/kvm, en ökning med 11 procent sedan årsskiftet och var 12 procent högre jämfört med motsvarande kvartal 2014. På fem år har priserna på bostadsrätter ökat med måttliga 15 pro-cent. Prisnivåerna och ökningen är relativt låg jämfört med Stock-holm och Göteborg. Malmö karakteriseras också av en befolkning som i jämförelse har en låg genomsnittlig betalningsförmåga. I Skåne är det istället Lund som har de högsta bostadsrättspriserna med 29 400 kr/kvm.

Det genomsnittliga småhuspriset i Malmö arbetsmarknadsområde var det tredje kvartalet cirka 3 miljoner kronor, en ökning med 8 procent sedan årsskiftet och 11 procent högre jämfört med motsvarande kvartal 2014. Småhuspriserna var endast 11 procent högre än motsvarande kvartal fem år tidigare.

34 Planering Malmö 2015:2 35 Planering Malmö 2015:2 36 SCB -20 -15 -10 -5 0 5 10 15 20 25 30 100 120 140 160 180 200 220 240 260 280 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Procent Index 2005:1 = 100

Årsskiftet 8% 11%

1 år 11% 12%

5 år 11% 15%

Prisutveckling

(21)

Bostadsbyggandet fortsätter att öka

• Vi bedömer att det påbörjades cirka 3 500 bostäder i Stormal-mö under tolvmånaders-perioden till och med juni 2015. • Det var en ökning med cirka 45 procent jämfört med ett år tidi-gare.

• Byggandet av flerbostadshus har ökat avsevärt. Antalet påbör-jade småhus har i stort sett varit oförändrat sedan sommaren 2012.

Flerbostadshus fortsatte att öka

Uppskattningsvis påbörjades 2 900 bostäder i flerbostadshus, un-der tolvmånaun-dersperioden till och med halvårsskiftet. Av dessa var preliminärt drygt 1 500 i Malmö och 850 i Lund. Antalet påbörjade bostäder i flerbostadshus har ökat successivt sedan våren 2013, och var vid halvårsskiftet på de högsta nivåerna sedan 2006.

Påbörjade bostäder, Stormalmö Glidande tolvmånaderstal

Hela 85 procent av flerbostadshusen i

Malmö–Lund

Det påbörjades preliminärt cirka 1 700 hyresrätter och 1 200 bo-stadsrätter i flerbostadshus, samt ett tiotal ägarlägenheter. Anta-let påbörjade bostadsrätter har ökat efter botten under somma-ren 2013.

En nedbrytning av uppgifterna visar att cirka 55 procent av de hy-resrätter som påbörjats i regionen under de senaste tre åren finns i Malmö, och cirka 30 procent i Lund. Av bostadsrätterna finns cirka 70 procent i Malmö och betydligt färre, 15 procent, i Lund. Övriga Stormalmö står för cirka 15 procent av både hyresrätterna och bostadsrätterna. Uppgifterna kan dock vara osäkra.

Påbörjade bostäder, Stormalmö, flerbostadshus, nybyggnad Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB.

Fotnot: data i diagrammet är ej uppräknat för att kompensera för eventuell eftersläp-ning i inrapporteringen till SCB

Bostadsbyggandet i Malmö stad ökar kraftigt

Även om bostadsmarknaden har utvecklats svagare i Malmö än i de andra storstadsregionerna kan vi nu se att bostadsbyggandet i Malmö stad har tagit fart och att en stor del hyresrätter byggs. Det finns dock en viss diskrepans i statistiken mellan SCB och Mal-mö stad. Enligt MalMal-mö har det de senaste tio åren i genomsnitt byggts 1 300 bostäder per år, men under 2014 påbörjades 1880 bostäder, över 700 fler än året före.

MKB står för en stor andel och har byggstartat stora projekt under 2015. Malmö stad uppger att 69 procent av antalet byggstartade bostäder var hyresrätter. 37_{I den senaste tertialrapporten uppger}

Malmö att 1 892 bostäder har fått bygglov och 1 347 bostäder byggstartats under årets första åtta månader.

Bostadsbyggandet i Stormalmö

0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 3 000 3 500 4 000 4 500 5 000 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015

0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt 37 Planering Malmö 2015:2 Flerbostadshus 2 900 Bostadsrätt 1 200 Hyresrätt 1 700 Äganderätt 15 Småhus 500 Total nybyggnad 3 400

Nettotillskott genom ombyggnad 100

(22)

nom ändrad användning, vindsinredningar samt övriga lokaler som ändrar användning till bostäder, tidigare har det varit knappt 100 per år. Under tertial 2 var drygt hälften av byggloven ändrad an-vändning, vilket är en kraftig ökning och beror på att MKB har sett över hela sitt bestånd. 38

Även om siffrorna mellan SCB och Malmö stad visar på något olika utfall, vilket delvis bedöms bero på att uppgifter från Malmö stad baseras på underlag från byggherrarna direkt, är slutsatsen den-samma. Bostadsbyggandet i Malmö ökar.

SCB:s siffror visar att det har påbörjats marginellt fler hyresrät-ter än bostadsräthyresrät-ter i Malmö stad under de senaste tio åren. Av följande diagram framgår samtidigt att de två upplåtelseformerna har skuggat varandra över tiden. Årets bostadsmarknadsenkät in-dikerar att det påbörjas 40 procent fler hyresrätter än bostadsrät-ter i Malmö i år och cirka 50 procent fler under 2016.

Malmö stad, påbörjade bostäder, nybyggnad flerbostadshus Glidande tolvmånaderstal

Källa: SCB

Fotnot: data i diagrammet är ej uppräknat för att kompensera för eventuell eftersläp-ning i inrapporteringen till SCB

Få småhus

Drygt 500 bostäder påbörjades i småhus, vilket är en nivå som har varit stabil sedan början av 2012. Det är mindre än hälften så många som under den förra toppen under 2010-2011. I förhål-lande till invånarantalet byggs det cirka 30 procent färre småhus i Stormalmö än i Storstockholm och Storgöteborg.

Cirka 5 påbörjade bostäder per 1 000 invånare

Boverket bedömer att det nationellt behöver färdigställas över 7,5 bostäder per 1 000 invånare per år under perioden 2015 – 2020. I tillväxtregionerna behöver kvoten dock vara högre än så.

I Stormalmö påbörjades preliminärt drygt 5 bostäder per 1 000 in-vånare under tolvmånadersperioden till och med juni 2015. I Lund påbörjades under 2014 preliminärt 8,7 bostäder per 1 000 invånare, medan kvoten var betydligt lägre i Malmö, 4,5, följt av Eslöv på knappt 4 och Vellinge på 3,4.

Inga andra kommuner i regionen redovisade fler än 100 påbörjade bostäder under 2014. 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 3 4 1 2 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Hyresrätt Bostadsrätt