Kraft och rörelse
åk 6
Kraft
• En kraft kan ändra farten eller formen
hos ett föremål.
• Krafter kan mätas med en
dynamometer. Den består av en fjäder
och en skala.
• Enhet för kraft är Newton, N.
Olika sorters krafter
Många krafter gör så att föremål rör sig. Andra
hindrar föremål att röra sig. När något ändrar form beror det alltid på krafter.
• Dragkraft – En kraft som drar i någonting, t.ex. vid dragkamp eller om man drar ut ett resårband.
• Tryckkraft – En kraft som trycker på någonting, t.ex. när man trampar på en cykelpedal eller trycker upp en dörr med handen.
Rita krafter
• En kraft har både storlek och riktning. En kraft ritas som en pil. Pilen visar kraftens riktning och pilens längden visar kraftens storlek. Krafter kan samverka eller motverka varandra.
• Krafter med samma riktning samverkar. Krafterna läggs ihop. Ex. 1.
• Krafter med motsatt riktning motverkar varandra. Den största kraften
”vinner”.
Ex. 2.
Tyngd
• Tyngden talar om hur stor jordens
dragningskraft är på ett föremål. Det är
en kraft som håller kvar allt som finns på
jorden.
• Tyngden gör så att de flesta föremål faller
till marken om vi släpper dem.
• Tyngd kallas också tyngdkraft eller
gravitationskraft.
Skilj mellan massa och tyngd
• Massa är ett annat ord för vikt. Enheten för massa är kilogram, kg.
• Massan beskriver hur mycket materia ett
föremål består av och den är oberoende av var man befinner sig.
• Tyngd är den kraft som drar föremål i riktning mot jordens tyngdpunkt.
• Mitt ute i rymden är föremål tyngdlösa.
Tyngden på ett föremål på månen är bara 1/6 av tyngden på jorden.
Exempel på massa och tyngd
• Eva väger 60 kg. Då är hennes massa alltså 60 kg. • Eva åker rymdfärja till månen. På vägen dit märker
hon att hon kan sväva omkring i rymdfärjan. Hon är då tyngdlös eftersom hon rör sig i en bana runt
jorden. Hennes massa är fortfarande 60 kg. • När Eva kommer till månen är hennes massa
fortfarande 60 kg. Evas tyngd däremot är bara en 1/6 av hennes tyngd på jorden. Hon kan därför skutta fram på månens yta fastän rymddräkten väger 100 kg.
Tyngdpunkt
• Med tyngdpunkt menar man en punkt, där man kan tänka sig att föremålets hela massa är samlad. Tyngdpunkten finns ofta i mitten av föremål. Var tror din tyngdpunkt finns?
• Stödyta är den yta som ett föremål stöder sig på. T.ex. ytan som finns mellan benen på ett bord.
• Låg tyngdpunkt och stor stödyta ger stabilitet. T.ex. är en sportbil ofta låg och bred.
Stödyta
Kraft och motkraft
• Till varje kraft hör en motkraft.
• Motkraft kan vara besvärlig men kan även göra nytta.
• När kraft och motkraft är lika stora ser man att föremålet är i jämvikt.
• Motkraften utnyttjas i raketer. Bränslet i raketer brinner och varma gaser bildas.
Gaserna pressas neråt men samtidigt blir det en motkraft riktad uppåt, raketen
Tröghet
• Det behövs alltid en kraft för att sätta ett föremål i rörelse. Detta kallas tröghet.
• Ju större massa föremålet har större kraft behövs för att minska eller öka farten.
Hur märker vi av trögheten?
• Sitter du i en bil som tvärbromsar kastas du framåt.
• Det är svårt att stå still i en buss som ökar farten eller bromsar.
Friktion
• När man puttar eller släpar ett föremål uppstår en bromsande kraft mellan föremålet och
underlaget. Kraften kallas friktion.
• Friktionens storlek beror på hur skrovliga ytor är, vilket material ytorna består av och föremålet
tyngd.
• Ibland vill man ha stor friktion, t.ex. om man ska bromsa en bil. Friktionen kan ökas om man t.ex. sandar.
• Ibland vill man ha liten friktion, t.ex. om man ska åka skidor i en nedförsbacke. Friktionen kan
Tryck
• Tryck är en kraft som är fördelad på en yta.
• Liten area ger större tryck. T.ex. är eggen på en yxa liten och därför kan man
klya hårt trä med ganska liten kraft.
• Stor area ger mindre tryck. T.ex. så kan man använda snöskor eller skidor med stor yta för minska trycket så man inte sjunker ner så
Lufttryck
• Jordens atmosfär består av luft. Luftens tyngd ger upphov till lufttryck.
• Lufttryck kan mätas med en barometer.
• När höjden över havet ökar, så blir lufttrycket lägre. Tryckförändringen kan användas till att mäta höjd, t.ex. i ett flygplan.
• När man flyger flygplan kan tryckförändringen kännas i öronen. Det kan slå lock för öronen eller till och med göra lite ont.
Tryck i vätskor
• Om du dyker ner under vattnet så ökar trycket lika mycket på alla sidor om dig ju längre ner du simmar. Ganska snabbt känner du det ökade
trycket i öronen.
• Trycket kan ledas i vätskor.
• Tryck i vätskor används i bl.a. hydrauliska system och domkrafter. Då används olja. i ledningarna.
Forts. Tryck i vätskor
• Vattentorn - fungerar som vattenförråd. Ju högre vattentornet är och ju högre upp det är placerat, desto högre blir trycket i kranen.
