Bebyggelsehistorisk
tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author
Mats Ahnlund, Lasse Brunnström
Title
Forskning kring nordamerikanska bolagssamhällen
Issue
8
Year of Publication
1984
Pages
67–77
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Forskning kring
nordamerikanska
bolagssamhällen
av Mats
Ahnlund
och
Lasse
Brunnström
I vårtlandär forskning kring industrimiljöer och bolagsbyggande generellt eftersatt, även om många discipliner markerat sitt intresse för detta
område.’ Så hart exdenkonstvetenskapligainsti¬
tutionen vid Umeå universitet sedan början av
1970-talet profilerat forskningen mot norrländsk bebyggelsehistoria. Verksamheten bedrivs i hu¬ vudsakinomprojektetNorrländska städer och kul¬ turmiljöer. Tillprojektet hör en rapportserie med
samma namn.Hittills har fem rapporteromolika
norrländskasamhällsbyggen publicerats. Fyra av dessa behandlar utprägladeindustrimiljöer.^ För
att klarare markera denna speciella forskningsin¬
riktningtogsunder1983initiativettillett nyttpro¬
jekt medsyfteattstuderasamhällen anlagdakring exploatering ochförädlingavnaturresurser. Häri
Norrlandärdeti första hand de tungabasnäringar¬
nainom gruv- och skogsindustri samt i viss mån vattenkraftsproduktionsomgenereratsådantsam¬ hällsbyggande.
Bolagsbyggandet *
—ett
försummat
kapitel i
arkitektur-och
stadsplanehistoria
Bolagens rollisamhällsbyggandetrymmermånga
dimensioner. Medett bolagsbyggande förknippar
vi gärna kaserner och baracker, många gånger uppfördaavmindrenogräknade tomtexploatörer.
Särskilt illa ställt var det i 1800-talets stora in¬
dustristäder. LewisMumfordsdemagogiska,men imångaavseendenträffande, kritikav”densjällö¬
*
Termenanvänds här i inskränkt bemärkelse ochsyftar på bo¬
lagensengagemangi uppbyggandetav enfysiskochsocial miljö.
saindustristaden” ärvälkänd.^ Problemen fanns
naturligtvis också vid industrierna på landsbyg¬
den, dockinte lika accentuerade.
Här uppträdde bolagsherrarna ofta
patriarka-liskt och togpå sigettstörreeller mindreansvarför såvälbostadsbyggandesomandrasamhällsfrågor. Ett sådantstyreverkadekonserverande och kunde
varaetthinder församhällsutvecklingen. Patriar-kalismenledde också med tiden ofelbart till kon¬ frontationer.Endelavarbetarnas krav kundetill¬
fredsställas, särskiltnärdet gälldelönesättning och
annatsomberördesjälva arbetet. Demerlångtgå¬
endeförbättringarna i denfysiska miljön uppnå-des docki första handpåettindirekt plan.Förden ”upplyste patriarken” gällde detnämligenatt fö¬ regripamerellermindre våldsamma uppgörelser. Blottavetskapen om förlamandestrejker ochlik¬
nande kunde följaktligen leda till att bolagen ibland verkligen vinnläde sig om en omsorgsfull
miljögestaltning. Att på dettasättskylaöver mot¬
sättningar ingick ienlångsiktigföretagsstrategipå gammalliberal grund. För demer ensligtbelägna landsbygdsindustriernamed svårigheterattrekry¬
teraarbetskraft fannsdetsjälvklartytterligare skäl
att satsapå denmbyggda miljön. Vissa företagsle¬
dare önskade dessutom gärna sätta sin speciella
prägel påbolagssamhället, inte barai reklamsyfte
utanävenförattuppammasolidaritet och
vi-käns-la bl a somskyddmotagitatorer ochandra krafter
utifrån.
Tilluppbyggnadsarbetet knötbolagen i många
fall skoladearkitekter och andra i sammanhanget
viktigaspecialister. Som regelsnarareänundantag
vardet härfråga omvälrenommerade yrkesmän.
Stora penningsummor satsades och arkitekterna
efter sekelskiftetflitigtavnorrländskaindustriföretag. Denhär
arbetarbostadenförfyra familjer ritade han 1918 åt Sandviks
ÅngsågsAB i Holmsundstraxutanför Umeå. (Efter Bergmans ritning i Arkitekturmuseums samlingar)
dustrialcompanies inNorrlandsoonaftertheturnofthiscentury. The aboveworkers’ houseforfourfamilieswasdesignedby him in 1918forSandviksÅngsågsAB in Holmsund, just outside
Umeå(afterBergman’sdrawinginthe collection of the Swedish Museumof Architecture).
togmånga djärva planidéer form. Nyabostadsty¬ per,jaöverhuvudtagetarkitektoniskt nytänkande,
hörde heller inte tillovanligheterna. I vårastudier
avbolagssamhällenhar vi ställtoss fråganomdet
intet o märhärsomvi finnernågotavspjutspet¬
seninom arkitekturoch stadsplanering. Iallafall har vikunnat konstateraattalltförlitenhänsynta¬
gits till dessamiljöeri de arkitekturhistoriska över-siktsverken(fig. 1).
Det finns mångatänkbara förklaringar tillvar¬ för bolagsbebyggelseninte fåttdenuppmärksam¬
hetsomdenförtjänar. Bolagssamhällenavari hu¬
vudsak lokaliserade till landsbygden. En strävan
att t exdirektknyta samhällettillenråvara kunde
ocksåmedföraenhög gradavisolering. Bebyggel¬ senhardärför tillstordel förblivitanonymoch inte
kunnat konkurrera i uppmärksamhet med exem¬
pelvis storstädernas cityarkitektur. Vidare är
bo-lagsarkiven,i de fall debevarats, oftast svårforce¬
radeoch dessutom sällan centralt arkiverade. Det¬
ta har utan tvekan hämmat forskningen inom
F
orskningsstrategier
Somtidigareantyttsbefinner sig forskningenkring norrländska bolagssamhällen ännu i ett embryo¬
nalt stadium. Endastettfåtalmonografier förelig¬
ger.Flerpunktstudiermåstenaturligtvis till. Tyng¬
re arbeten av mer generell karaktär saknas dess¬ utom helt. Nuärdet inte säkertattenöversiktav
norrländska, ellertomsvenskabolagssamhällen
skulle vara särskilt givande. Snarare bör utveck¬
lingensesiettnordisktperspektiv, där åtminstone
norska och finska bolagssamhällen inkluderas. Kulturarvet harvi i stort settgemensamt ochefter
industrialismensgenombrott fannsettaccelereran¬ de utbyte av ekonomisk, teknologisk och annan
natur.Vi tänker bl apå de norskaintressena itidig
svensk sågverkshantering—ettled i den
frontier-rörelse som hade startat i Norge och via Sverige
snartocksånådde Finland®.Likasålåg exempelvis
det svenska näringslivet bakom uppbyggandet av gruvsamhälletSulitjelmaochstorsatsningen i Rju-kan®.
Den bebyggelsehistoriska forskningen kring
Norrland från industrialismens genombrott och framåt har allt tydligare visat på behovet av att
ocksåstudera delvisparallellautvecklingsförlopp i
länder utanförNorden, inte minst i USA och Ca¬
nada. Såväl detindustriellasomdet kulturella kon¬ taktnätet mellanSverige och Nordamerikavarväl
utvecklat vid tidenomkring 1900. Svenska tekni¬
ker,företagsledare och arbetareresteoverthere för
attstudera, hämtanyaidéer eller arbetaunder nå¬
goteller några år. Sekelskiftetsindustrisamhällen i
norraSverige tycks ocksåi många fall haemanerat ur sammaidévärldavmönstersamhällen och
patri-arkalisktbyggandesomvi finner i USA/Canada.
Därfinnsenmängdbolagssamhällen från den allra
tidigaste industrialiseringsfasenbaserad påtextil¬ industri och järnmanufaktur till helt nyanlagda uransamhällen. Den historiska spännvidden till¬
sammansmed detstoraantaletolikasamhällstyper
görstudietavbolagsbyggandetpåden nordameri¬ kanskakontinentenextraspännande. Barai USA harmant exuppskattat antaletenfunktionella
en-bolagssamhällen till 2500^.
Forskningsläget i
USA/Canada
När det nya Umeåproj ektet med inriktning mot
samhällenanlagda kring exploatering och föräd¬
lingavnaturresurserskisserades,kändes detange¬
läget att inledningsvis studera
bolagssamhällen i
USAoch Canada. Detäromforskningenkring så¬
danasamhällensomvi här villredovisanågra iakt¬ tagelser. Vårasynpunkter baserasdelvis påupple¬
velser och kontakterisamband medenintensiv vis¬
telse i USAoch Canadaunder oktober 1983. Iett
senaresammanhang,efterinsamlandeavytterliga¬ rematerial, hoppasvi kunnaföljauppdennaarti¬
kel meden historisk översikt rörandebolagsbyg¬ gandetiUSA/Canada.
Den nordamerikanska forskningen kring bo¬ lagssamhällenochbolagsbyggande stårinte i pro¬
portion till forskningsmaterialets
omfattning och
möjligheter. Manmärker också vissaskillnader i
forskarnassättattbehandla dettaämnei USAres¬
pektive Canada. Naturligtvis beror det på att de
båda ländernainte harengemensamindustrihisto¬ ria,menockså på vilkadisciplinersomdominerar forskningsområdet. En generaliserande karakte¬ ristik skulle kunnaseutpåföljandesätt:
De amerikanska forskarna ställer mönsterbil¬ dandesamhällsbyggenicentrum.Detargärnafas¬
ta på det unika och framhäver individens insats somarkitekt ellerföretagsledare.Patriarkalismens
olikauttryckärt exettåterkommandeinslag i de
flestaforskningsrapporter. I USAärdet vidare bo¬
lagssamhällen nära storstäder och andra befolk¬ ningscentrasomhar undersökts, någotsomföröv¬
rigt också har kritiseratsavforskarevidmerperi¬ fertbelägnauniversitet® (fig. 2).
Anmärkningsvärtärvidarehurdåligtmantycks nåutmedsinaforskningsresultattillenberördall¬
mänhet. Ettslåendeexempel pådetta upplevdevi påstadsbiblioteket i Hopedale därvi tillvårförvå¬ ning upptäckte attentillstoradelarmonografisk avhandling översamhället bådesaknades i hyllor¬
naochvartotalt okändt o m avöverbibliotekari¬
en.
Kanadensarna lägger ett mer geografisktpers¬ pektivpåsina industrisamhällen, somi huvudsak
ärråvarulokaliseradeochutspriddaöverenväldig, befolkningsgles kontinent. Det är planeringsas-pekternasomhela tiden ställsiförgrundenmedan bolagsarkitekturen skymtar frami översiktsbilder. Manmärker ocksåenuttaladviljaattdefiniera och
klassificera®.
forsk-Fig. 2. Patriarkalismensmestkändauttryck blev pullmanCity,Il¬
linois,uppbyggtpå 1880-talet. Så häridylliskttersig samhället i dagefterdetattopinionen äntligen svängt tillförmånförettbeva¬
randeavmiljön. (Föto LB 1983)
PullmanCity, Illinois, builtinthe I880s, became themost well-known manifestation ofpaternalism. Today the community looksthisidyllic after opinionfinallyturned in favor ofa preser¬ vationofthe environment. (Photo by LB 1983.)
ningenkoncentreras på detegna landet och i syn¬ nerhet på den egna regionen. Ingen har, såvitt vi
kunnat utröna, försökt se utvecklingen iett nord¬
amerikanskthelhetsperspektiv. Den urbanhistoris¬
ka forskningen är överhuvudtaget uppdelad på respektiveländer, någotsomvissaforskareupple¬
ver somettdilemma^®.
Något somdäremot utmärker forskningeni de
båda länderna på ett mycket positivt sätt är den
viktmanlägger vidsammanställandetavolikaspe¬ cialbibliografier. Dettagerbåde stimulansoch un¬
derlättar för den som vill sätta sig in i ett forsk¬
ningsområde.
Källmaterialets karaktär är tämligen likartat i
USAochCanada. Precissomi vårtland finnsdet
arkivatttillgå på olika nivåeri denoffentligahier¬
arkin. Någotmanemellertid slås av ärbristen på riktiga företagsarkiv. Den långt gångna privatise¬ ringen har dessutomgjortattbolagshandlingarär
näst intill omöjligaatt fåtillträde tilPU
Somen följd av den otillfredsställande arkivsi¬
tuationen tvingas de nordamerikanska forskarna
att i hög grad förlita sig till samtida ögonvittnes¬
skildringar i tidningar och tidskrifter. Här finns
destomermaterialatttillgå ienrik floraavperio¬
Bland bildkällorna bör de för USA så speciella bird’seyeviewsframhållas. Sådana tecknadevyer,
producerade i reklamsyfte, finnsöverenstordelav de amerikanska städerna — ett material som vi nästanhelt saknar härhemma''^ (fig. 3).
Utformningen av den fysiska miljön i
bolags-samhällena har i Nordamerika, liksom i Europa, endast i begränsad omfattning varit föremål för forskning^ Någramerorganiserade studieravin¬ dustrimiljöer där planeringsaspekter, arkitektonis¬ kafrågor och samhällenassociala organisationbe¬
handlas har inte heller kommit igång. Däremot finns det ett antal forskare med lång erfarenhet
inom området. Detärfrämstgeografer och histori¬
kermenäven ett parkonstvetare. Vi vill avrunda medenkortfattadpresentationavnågraforskare,
somenligt vår bedömning är väl värdaattkänna
till litet närmare.
ArnoldR Alanenärarkitektochgeograf och fn
Associate Professor i Landscape Architecture vid the School of Natural Resources, University of Wisconsin iMadison, Wisconsin. Hanärocksåre¬
daktör för den mycket läsvärda tidskriften
LANDSCAPE JOURNAL—design,planning and
managementoftheland. Alanens forskningsintres¬
sehar koncentrerats kring sociala frågor och pla¬
neringsaspekter på bolagssamhällen belägna vid de
storasjöarna. Sina forskningsresultat sammanfat¬ tarhan bästiThePlanningof Company Communi¬ ties in the Lake Superior Mining Region (1979).
Alanen har ocksåspecialstuderat Kohler, Wiscon¬
sin och Morgan Park, Minnesota, två uppmärk¬ sammade mönstersamhällen från1910-talet^‘*(fig.
4). Alanens kanskeviktigaste insatsär atthan på
olika sätt gjort gruvsamhällena i Minnesota och
norraMichiganmerkända. Detrörsigom
hundra-Fig.3. Bird’seyeviewövergruvsamhället Ironwood beläget vid
destorasjöarna på gränsen mellan Michigan och Wisconsin.
Ironwood anladespå 1880-talet i sambandmed exploateringenav
GogebicIron Range.Bilden visarden rutnätsplanerade staden två
årefteranläggandet. I bakgrundenskymtararrangemangenkring
gruvorna.(Bilden harvänligen ställts till vårt förfogandeavAr¬
noldAlanen.)
Abird’seyeviewof themining communityofIronwood, situated
by the Great Lakesonthe border between Michigan and Wiscon¬
sin.Ironwoodwasbuiltinthe 1880sin connectionwith theexploi¬
tationoftheGogebicIron Range. The picture showsthe
gridiron-plannedtown twoyearsafter its erection. The layout round the underground minescanbe discerned in the background. (Perso¬
Fig. 4. En reaktionmotdetrigidaPuUmansystemetvaranläggan¬
detavKohier GardenCity, Wisconsin.Samhälletbyggdesupppå
1910-taletefterenspatiös och estetiskt mycket medveten plan. Bildenvisarenrytmisk ochvariationsrikväxling mellanen-och
tvåfamiljshusutan atthelhetengått förlorad. Lägg också märke tillhurforgårdsmarkenanväntsirumsskapandesyfte.Ibakgrun¬
denskymtar fabriksområdet.(Foto LB1983)
Theconstructionof Kohler Garden City, Wisconsin, wasareac¬
tionagainst therigidFhillmansystem.This community wasbuilt
inthe1910saccordingtoaspacious and,aesthetically,very con¬
sciousplan. The picture showsarhythmic and variedalternation betweenoneandtwo-familyhouses, without losing the genera!
unity. Note, too, howthefront yards have beenusedto create
space.Inthe background thefactoryareacanbe discerned. (Pho¬
tobyLB1983.)
tals samhällenavolikaplaneringsgrad, samhällen
som f ö John W Reps (se nedan) förbigått i sina
översikter. Alanen hållernu på att sammanställa
tioårs forskninginom detta område.
Arkitekturhistorikern John S Garner, verksam
somAssociate Professor vid SchoolofArchitectu¬ re, University of Illinois (Urbana-Champaigne),
tar iän högregrad ett helhetsgrepppå de
bolags-samhällenhanundersöker.Hanlade 1974fram sin
avhandlingvidBostonUniversity.Den handlarom
textilindustrins samhällsbyggen i New England med utgångspunkt från Hopedale, Massachu¬ setts.’® Garnersavhandlingärettutmärkt exempel
på den amerikanska forskningstraditionen. Ut¬
ifrånettkonkret fall tecknar forskarenengenerell
bildavettutvecklingsförlopp. Läsarenserverasett
brettjämförelsematerial mentyvärribland på be¬
kostnad av en fördjupad analys. John S Garner
publicerade redan 1971 en intressant artikel om
föresekelskiftetpåkooperativ grund.’®Förnärva¬ rande håller Garner på att färdigställa en studie
över denbyggdamiljön i Pullman City.
John WReps torde vara ett bekant namn för många svenska bebyggelsehistoriker, men vi vill
ändånämna honom eftersom hansurbanhistoris¬
ka kunnande varit vägledande för många andra forskare. I hans stora produktion bör särskilt
framhållas detmycketanvändbara översiktsverket TheMaking of Urban America. A Historyof City
Planning in the United States (1965)äveninnehål¬ landeett fylligt avsnittombolagssamhällen. Reps presenteradeettmycket rikt plankartematerial och
Bird’seyeviews för tiden fram till förstavärldskri¬ get.’^ John WReps ärprofessor i City andRegio¬ nalPlanning vid Collegeof Architecture, Art and Planning, Cornell University istatenNewYork.
Ettmerrenodlatochtraditionellt
arkitekturhis-torisktangreppssättkännetecknar Leland MRoths arbeten över amerikanska bolagssamhällen. Han ställer arkitekten i fokus men glömmer för den
skull inte bort de socioekonomiskaaspekterna. Ett
utmärkt exempel som visar hans metod är Three
Industrial Towns by McKim, Mead & White, en lång artikel från 1979somtaruppsamhällena Nia¬ garaEalls,New York, RoanokeRapids, North Ca¬
rolina och Naugatuck, Connecticut. Leland M Roth verkarsom AssociateProfessorvidDepart¬ mentof Art History, School of Architecture and AlliedArts, University ofOregon iEugene, Ore¬ gon.Mest känd torde hanvaraför sina inträngan¬ de studier kring arkitektfirman McKim, Mead &
White samt för den översikt rörande amerikansk
arkitektursompublicerades 1979’® (fig. 5).
Fig. 5.Alltsomidag återståravarkitektfirmanMcKim,Mead&
Whitesmagnifika kraftverksbyggen på den amerikanska sidanav
NiagaraFalls (N. Y.)ärskalet till det forna ställverket. Den rusti¬
ka naturstensbyggnaden uppfördes i mittenav 1890-taleti Ri¬
chardsonsnyromanska anda,dock något uppstramad ien
klassi-cerande ”Ravenna-stil”. Ianslutningtill industriområdet
anla-des ocksåenvillastad, Echota, därbebyggelsenihuvudsak ritades
avStanford White. (Foto LB 1983)
The shelloftheformer transformerbuilding is all that remainsto¬
day of the architecturalfirm McKim, Mead and White’s magnifi¬
centpowerplantbuildingsonthe American sideofthe Niagara
Falls(N. Y.). This rustic building of naturalstonewaserected in the mid-1890s in Richardson’sneo-Romanesque spirit,although
somewhatausterely modified inaclassicized ”Ravenna-style”. In
connectionwith the industrialareathe residential suburbofEcho¬
tawasalsoconstructed, the buildingsofwhichweremainly desig¬
Fig.6. De! kanadensiskauransamhällel ElliotLake, Ontario, an-ladespåjungfruligmark i mittenpä1950-talet. Redan1959 bodde här25 000 personer.Medan samhälleisäldre delar harenklart permanentkaraktärbestårnybebyggelsenihög gradavsk trailer
camps. Trotsattdet härrörsigomettsynnerligenprovisoriskt
boendeorsakatavdemycket osäkra framtidsutsikternablir hus¬
vagnarnai regel stående, förses medenveranda, enbit utrullad gräsmatta,kansketo mettstaket—alltförattskapa
hemtrevlig-hetoch markeradenegnabesittningen.Ärdetta månne framti¬
dens“bostadsbyggande”närmanvillexploateraennaturresurs?
(FotoLB1983)
The Canadianuraniumbased company townofElliotLake, On¬
tario, wasconstructedonvirginland in the mid-1950s. By 1959 some25, (XX) people werealready living here. Whereas the older
partsofthe community haveadistinctlypermanentcharacter, the
newsettlementlargelyconsists of trailercamps. Despite thefact
that thisisa caseof extremelytemporaryhousingduetothe very
uncertain prospectsforthefuture, the trailersgenerallyremain
standingandmaybefurnishedwithaporch,apieceofrolled-out turf, perhapseven afence—anythingto createahomelikeat¬
mosphereand indicate personal possession. Might this be the
form offuture housing construction whenanaturalresourceisto beexploited? (Photo by LB1983.)
Oiva WSaarinenärgeograf och AssociatePro¬
fessor vid LaurentianUniversity iSudbury, Onta¬ rio. Saarinen har i olika artiklar beskrivit ettantal
vad han kallar single-sector communities i norra
Ontario. De samhällensom här behandlas var
rå-varulokaliseradeochhuvudsakligenanlagda under
1910-talet med engelska trädgårdsstadsidéer som
förebilder. I artikeln The Influence of Thomas Adamsand theBritish New Towns Movement in
thePlanning ofCanadian Resource Communities
(1979) visarSaarinenpå detta inflytandei
pappers-massesamhällenaIroquois FallsochTemiscaming. Saarinenärocksåvälinsatt iSudbury-regionensal¬
la gruvsamhällen. Förnärvarande fullbordar han
enstudieöveruransamhället Elliot Lake(fig. 6). Centralgestalten vad gäller kanadensisk urban¬
historiaär GilbertA Stelter, historieprofessorvid
University ofGuelphi Ontario. Stelterärsärskilt intresseradav s kresourcetowns. Iettflertal arbe¬
ten har han samarbetat med sin kollegaAlanF J
Artibise vidUniversityof Victoria i BritishColum¬ bia. Tillsammanshardebl aredigeratShapingthe
Urban Landscape. Aspects ofthe Canadian
City-BuildingProcess (1982),där desjälvaärrepresen¬
terade med en utmärkt exposéöver Canadian Re¬
source Towns in Historical Perspective. En före¬
bildlig och diger urbanhistorisk bibliografi över Canada hör också till derasgemensammaproduk¬
tion.''®
Mats Ahnlund, f 1944, FD, universitetslektor i konstvetenskapvid Umeå universitet.
Lasse Brunnström, f 1948, FD, forskarassistent i konstvetenskap vidUmeå universiet.
Noter
1 Någravägledande insatser börframhållas: Konsthögsko¬
lans arkitekturskolas breda samhällsanalyser avÅdalen mfl industriområden, Gösta Forsströms arbeten kring
Gällivare och Malmberget (tex Forsström 1973), Mats
Hellspöngs etnölogiskastudieöver Borlänge (Hellspong
1973), Marie Nissers omfattandeundersökningaravden
svenska massaindustrin (tex Marie Nisser och Helene Sjunnesson 1973), Fredric Bedoires arbetsplatsstudier
(exempelvis Bedoire 1973)samtStaffanNilssons avhand¬ lingom Bryggeribyggnader (Nilsson 1979). Bland övriga
pågående projekt är Gävleborgsprojektet och
Roberts-forsprojektet särskilt intressanta. I det senare av dessa mångvetenskapliga projekt ingårkonstvetenskapliga insti¬
tutionen i Umeåsomdeltagandepart.
2 SevidarePer G. Råbergs presentationavprojektet. Rå¬ berg 1981,s13—23
3 Lewis Mumford 1972(1938),s153—226
4 Vissa arkitekters insatserpålandsbygden har dockupp¬ märksammatsi ett antal arkitektmonografier. Här kan
framhållas Leland M. Rothskartläggningavarkitektfir¬ manMcKim, Mead & Whitesproduktion (Roth 1978). För Sveriges delkanerinrasomFredricBedoires avhandling
omGustaf Wickman(Bedoire 1974)och Björn Linnsom
OsvaldAlmquist (Linn 1967).
5 FrancisSejersted1980. Se även JörgenBjörklund 1984.
6 RudolfBerg 1917och Stig Andersen 1980.
7 John S. Garner1982,s1
8 ArnoldR.Alanen1979(b),s257
9 SetexOiva W. Saarinen 1984 10 Bruce M.Stave1980, s206
11 Man insersnart attsvenskabebyggelsehistoriker befinner
sig ie.npriviligerad situation. Hosvåraföretag finnsen
grundlig arkivtradition med rötter i bruksepoken. Med
tankepå denna omständighet harviettsärskiltansvaratt
försökage eninitierad och detaljeradbildav
bolagsbyg-gandet. 1ettinternationellt perspektivfyller våramonogra¬ fiskt inriktadestudierenviktig funktion.
12 Enbrasammanfattningöverkällägeti USA,seArnoldR.
Alanen1979,s52—58.
13 John S. Garner1974,s300
14 ArnoldR. Alanen och Thomas J.Peltin 1978respektive
Alanen 1976 15 John S. Garner 1974 16 John S. Garner 1971
17 Denmestkonsekventapresentationenavsådantbildmate¬
rial återfinns i John W.Reps 1979 18 Leland M Roth 1979respektive 1983
19 Alan F.Artibise och GilbertA.Stelter1981.Ytterligareett parspecialbibliografierkan nämnas:Rolf Knight 1975 och
J.Douglas Porteous 1971
Referenser
Alanen, Arnold R, 1976. Morgan Park:U.S. Steel andaPlan¬
nedCompanytown.Duluth sketchesofthepastabicenten¬
nialcollection, (editors: Ryck Lydecker&Lawrence JSom¬
mer). Duluth.
Alanen,ArnoldR, 1979.Documenting the Physicaland Social
Characteristics ofMiningandResource-BasedCommuniti¬
es.Bulletinof theAssociationforPreservation Technology,
Vol. XI No. 4.
Alanen,Arnold R, 1979 (b). ThePlanning ofCompanyCom¬
munitiesin the LakeSuperiorMining Region.Journal of the
AmericanPlanning Association,Vol.45.
Alanen,Arnold R, Peltin, Thomas J, 1978. Kohler,Wisconsin:
Planningand Paternalism inaModelIndustrial Village. Jo¬
urnalofthe American Instituteof Planner 44.
Andersen,Stig,1980. Enindustriby blir til. Byggekunstt.Oslo
Artibise, Alan F.J, Stelter, Gilbert A. 1981. Canada’sUrban
Past. ABibliographyto1980 andaGuidetoCanadianUrban
Studies. Vancouver&London.
Artibise, AlanF.J, Stelter,Gilbert A, (editors) 1982.Shaping
theUrbanLandscape. Aspectsofthe CanadianCity-Building
Process.Ottawa.
Bedoire, Fredric, 1973. Industriarkitektur i Stockholmsinner¬
stad. Stockholm.
Bedoire,Fredric,1974. Enarkitekt och hans verksamhet—Gus¬
taf Wickmansarbeten 1884—1916. Stockholm.
Berg,Rudolf, 1917. Sulitelmaaktiebolag 1891—1916. Helsing¬
borg.
Björklund, Jörgen, 1984. From the Gulf of Bothnia to the
White Sea—Swedish direct investments in thesawmill in¬
dustry ofTsarist Russia. The ScandinavianEconomic Histo¬
ryReview1.
Forsström, Gösta1973.Malmberget. Malmbrytningoch bebyg¬
gelse.Luleå.
Garner, John S, 1971. Leclaire Illinois: a Model Company
Town(1890—1934).Journal of the Society ofArchitectural
Historians,XXX.
Garner, JohnS, 1974. The Model Company Town in NewEng¬
land:aStudy ofHopedale and the New Town Tradition.Bos¬
ton.
Garner, JohnS, 1982. TheArchitecture and Environmentof the
ModelCompany Town in NewEngland. (Stencileradupp¬
sats.)
Hellspong, Mats, 1973.Borlänge—enstudieavettbrukssam¬
hälle.Falun.
Knight, Rolf, 1975.WorkCampsand CompanyTownsinCana¬
da and theU.S.: An AnnotatedBibliography. Vancouver. Linn, Björn,1967. Osvald Almqvist—enarkitekt och hansarbe¬
te, Stockholm.
Mumford,Lewis, 1972 (1983). Stadskultur. Stockholm. Nilsson,Staffan, 1979. Bryggeribyggnader—enstudiei svensk
industriarkitektur1846—1918.Stockholm.
Nisser, Marie, Sjunnesson, Helene, 1973. Massafabriker och pappersbrukiVärmland och Dalsland.Inventeringsrapport
1973.Stockholm.
Peltin SeAlanen,Arnold R, Peltin, Thomas J.
Porteous, J.Douglas, 1971. The Single-EnterpriseCommunity
in NorthAmerica. CouncilofPlanning Librarians, No. 207,
Monticello Ill.
Reps, John W,1965. The MakingofUrban America. AHistory
of CityPlanninginthe United States. Princeton.
Reps, John W,1979. Citiesof the American West.AHistoryof
Roth, Leland M, 1983. McKim, Mead & White, Architects.A
Building List. New York.
Roth, Leland M, 1979. A Concise HistoryofAmerican Architec¬
ture.NewYork.
Roth,Leland M, 1979 (b). Three Industrial Townsby McKim,
Mead&White.Journalof theSocietyofArchitectural Histo¬
riansXXXWWl.
Räberg, PerG, 1981. Lokalsamhällets villkor.Bebyggelsehisto¬
riskTidskrift1.
Saarinen, Oiva W, 1979. The Influence of ThomasAdams and the BritishNewTowns Movement in thePlanning of Cana¬ dian Resource Communities. TheUsable Urban Past: Plan¬
ningandPolitics in the Modern Canadian City (Editors: Alan
F.JArtibise&GilbertAStelter).Toronto.
Saarinen, Oiva W, 1984.Single-SectorCommunities inNort¬ hern Ontario:SpatialandHistorical Perspectives.
(Stencile-rad uppsatsavseddattpublicerasunder 1984).
Sejersted, Francis, 1980. Veienmot øst. Vandringer, Festskrift
tilIngrid Semmingsen.Oslo.
SjunnessonSe Nisser, Marie,Sjunnesson,Helene
Stave,BruceM, 1980. A Conversation withGilbert A. Stelter.
UrbanHistoryin Canada. Journalof Urban History,Vol. 6 No. 2.
StelterSeArtibise, Alan F.J, Stelter, GilbertA.
Adalen, 1976.Bebyggelsefrågor iKramfors kommun.KKH Ar¬
kitekturskolan, Stockholm.
Research about North
American
Company
Towns
by
Mats Ahnlund and
Lasse BrunnströmResearch about companytownsand other indust¬
rial environments is a neglected field in Sweden.
Onlyafewselected contributions havesofar been
made, forexample withintheproject NorrlandCit¬
ies andCultural Environments3.iUmeåUniversity.
There, too, a newproject has been initiated with
the aim of studying communities founded on the extraction andprocessing ofnaturalresources(re¬
sourcetowns).
Our mainthesis isthat companytownsinparti¬
cularareofspecial interestfrom theperspective of
architectural and planning history. Such commu¬
nitiesmaysometimes functionas anarchitect’sex¬
perimental workshop, in both the best and the
worst sense. Here bold planning ideas take form
and herenewtypesof housingaredeveloped. Par¬
ticularlyattheturnof thiscenturyit isstrikinghow
often company towns were characterized by new
architectural thinking, a fact that is all too fre¬
quently disregarded by research into settlement history.
Thereare manyconceivable explanationsas to
why thecompanytownhas not receivedtheatten¬ tion it deserves.Companytownshave beenmainly located inruralareas. An endeavor, for example,
todirectlytieacommunitytoa rawmaterialsource
might also entail a high degree of isolation. The
settlement has therefore remained largelyanony¬
mousand hasnotbeen abletocompete foratten¬
tionwith, for instance, architectureinmajor cities. Inaddition, it is frequently difficulttogainaccess
tocompanyarchives, insofarastheyarepreserved,
and furthermore their records are rarely archived centrally.Undoubtedlythis hashamperedresearch
in this field.
Atthe present time, weightier work ofa more generalnatureconcerningcompanytownsin Swe¬
den is consequently lacking. Such a broad study ought however to include our neigboring count¬
ries, at least Norway and Finland. To alargeex¬
tent,wehave thesamecultural heritageand, after the break-through of industrialization, there was
anacceleration ineconomic, technological andot¬ herexchanges. Wecanconsider, forexample, the Norwegian interest in the early Swedish sawmill
business—oneelement in the frontiermovement
that had started in Norway and via Swedensoon
reachedFinland.
Sincethebreak-through of industrialization,the research into Norrland’s settlement history has, with increasing clarity, shown the need of also
studying the partly parallelcourseofdevelopment
in countries outside Scandinavia, not least in the USA and Canada.Boththe industrial andthe cul¬ tural contact nets between Sweden and North
Americawerewelldeveloped byabout 1900. Swe¬
dish engineers, managers and workers traveled ”ovei'there” in order to study, obtainnew ideas
and workforoneor moreyears.By theturnof the
centurymany ofthe industrialtowns in northern
Swedenappearedtohave emanated from thesame
worldofideas about modeltownsandpatriarchal buildingasexisted inUSA/Canada. There,wefind
a large number ofcompany towns ranging from
theearliestphaseofindustrializationbasedonthe textileindustryand ironproductiontocompletely
buildingonthe North American continent is made
even more fascinating by virture of the historical
time-spanand thegreatvariety oftypesoftown.In
the USAalone, ithas been estimated that thereare
about 2500single-enterprisetowns.
North American research on company towns
and companybuilding isnot atall proportionalto
the scopeofpossibilitiesof the research material.
One is alsoawareof certain differences in thetreat¬ mentof thissubject by researchers in the USA and
Canadarespectively.
The American researchers focus attention main¬
lyonmodel-formingtownplanning. They readily
seizeupontheunique and emphasize the contribu¬ tion of the individual architectorcompanyleader.
The different expressions of paternalism, for
example,formarecurrenttheme inmostof there¬
search reports. Furthermore, in the USA, investi¬ gations have mainly concentrated on company
townslocatednearlarge cities and othercentersof
population—somethingthat,moreover,has been
criticized by researchers in more
peripherally-located universities.
The Canadians put a more geographical per¬ spectiveontheir industrialtowns,whichareprinci¬ pally raw-materiallocated and dispersed over an
enormous, sparse-populated continent. Planning
aspects are constantly kept in the foreground,
whilethe companyarchitecture is vaguely discern¬
ed in thegeneralpicture.Anexpressed desiretode¬
fineandclassify is also noticeable.
Tosummarize, itcanbe observed that research¬ ershave concentratedontheirowncountriesandin
particularontheirownregions.Toourknowledge,
no onehas attemptedto view the development in
North America fromageneral perspective. Theur¬
ban historical research isonthe whole divided be¬ tweentherespective countries, something thatcer¬ tain researchers see as adilemma.
On the otherhand, theimportancegiventothe
compilation of various special bibliographies is something that characterizes research in both
countries inaverypositiveway.This both provides
stimulation and makes it easier foranyonewishing
togetacquaintedwitharesearch field.
Thesourcematerialsareofafairly similar char¬ acter in the USA and Canada. However, one is
struck by the shortage ofproper companyarchi¬
ves.Furthermore, the advanced level ofprivatiza¬
tion has made it almostimpossibletogainaccessto
companyrecords. Oldnewspapersand variouspe¬
riodicals are therefore more widely used in
USA/Canadathanin Sweden.Among the, forus,
relatively unknown material, attention should be
calledtothebird’seyeviews whichare sospecialto
the USA and which form anextraordinary picto¬
rialsourcefor manyAmericantowns.
AsinEurope, the design of the physical environ¬
mentinthe companytownshasonly been the sub¬
ject of limitedresearchin North America. In addi¬
tion,moreorganized studies of industrial environ¬
ments, in which planning aspects, architectural questions and the social organization of thecom¬ munityareconsidered, donotappeartohave been startedyet.On the other hand, thereare anumber
ofresearchers, someof whom we have been for¬
tunateenoughto meet, who havelong experience
withinthis researchfield.Theyareprincipallygeo¬ graphers and historians, but also includeacouple
