Version godkänd av examinator
Hur kroppsmissnöje påverkar
aktiviteter hos tonårsflickor och unga
kvinnor
Linnéa Rydén
Examensarbete, 15 hp, magisteruppsats
Arbetsterapi
Jönköping, oktober 2020
Handledare: Margit Neher, Universitetslektor i Arbetsterapi, Avdelning för Rehabilitering, Jönköpings University
Examinator: Petra Wagman, Universitetslektor i
Arbetsterapi, Avdelningen för Rehabilitering, Jönköpings University
Body Dissatisfaction’s impact on activities in Teenaged Girls and young
Women
Linnéa Rydén
a*
aDepartment of Rehabilitation, Jönköping University, Jönköping, Sweden
Abstract
Background: The body image of women is shaped by societal beauty ideas. The
relationship between body image and activity limitations is not well understood. Currently body dissatisfaction in the general population is not being addressed within occupational therapy research.
Aims/objectives: To describe how body dissatisfaction limits activity for women aged
13-30.
Material and Methods: A scoping review has been conducted to answer the aim of
the study. 577 publications were the result of the initial search and 13 publications met the inclusion criteria. A qualitative content analysis has been used to analyse the included publications.
Results: This scoping review has found that body dissatisfaction limits activity for
women aged 13-30. Four activity limitations were identified: partaking in activities; the experience of activities; the perception of oneself in activities and how activities are performed.
Conclusions: Activity limitation because of body dissatisfaction among women aged
13-30 is an aspect occupational therapist’s need to consider in their professional practice.
Significance: Occupational therapists can take an active part in public health by
raising awareness of the activity limitations body dissatisfaction can render. Through this they can enable healthy participation in activity for women aged 13-30.
Sammanfattning
Bakgrund: Samhällets skönhetsideal påverkar kvinnors kroppsuppfattning.
Kroppsuppfattningen skulle kunna spela en avgörande roll till exempel för kvinnors delaktighet i aktivitet. Inom arbetsterapi finns begränsad forskning om kroppsmissnöje bland den friska befolkningen.
Syfte: Att beskriva hur kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och yngre
kvinnor.
Metod: En scoping studie har genomförts för att svara på syftet. 577 publikationer
identifierades i sökningarna och 13 mötte inklusionskriterierna. Kvalitativ innehållsanalys har använts för att tolka resultatet.
Resultat: Sökningen resulterade i 13 publikationer, som studerat unga kvinnors
deltagande i diverse sociala och fysiska aktiviteter.Begränsningar inom fyra
kategorier hittades: deltagande i aktivitet, upplevelsen av aktivitet, uppfattning om sig själv i aktivitet och hur aktiviteter utförs.
Konklusion: Kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och yngre kvinnor.
Detta är viktigt för arbetsterapeuter att beakta i sitt kliniska arbete.
Betydelse: Arbetsterapeuter skulle kunna ha en viktig roll i folkhälsoarbetet för denna
grupp genom att mera medvetet uppmärksamma kroppsmissnöjets negativa påverkan på aktivitet och verka för att möjliggöra hälsosam aktivitet för unga kvinnor.
1
Introduktion
Utseendet är en stor del av nutidens samhälle där media ger ett ständigt budskap om hur man bör se ut och vad individen kan göra för att nå upp till dessa ideal [1], detta påverkar kvinnors kroppsuppfattning i större utsträckning än mäns och kvinnor generellt har ett större kroppsmissnöje [2]. Kroppsuppfattning definieras av Frisén et al. [1,s.17] som det som ”inrymmer människors upplevelser, känslor, attityder och beteenden i förhållande till kroppen” och liknas vid en egen bedömning av hur man ser ut.
Kroppsmissnöje är en negativ kroppsuppfattning och är kopplat till samhällets utseendeideal och den kultur som skapats av att skönhet (utifrån vissa ideal) är likställt med lycka och framgång i livet. Kroppsmissnöje är därför inte statiskt utan är kopplat både till situation, tid och grupp (t.ex. kön) och kan göra att individen försöker förändra orsaken till det upplevda obehag det ger upphov till [1]. Kroppsmissnöje kan t.ex. leda till
depression [3] och bantning [4] som konsekvenser av kroppsmissnöje för ungdomar. Skolfrånvaro, passivitet i klassrumsdiskussioner [5] och negativ påverkan på studier för universitetsstudenter [6] har också påvisats som konsekvens av kroppsmissnöje. För kvinnor handlar det mycket om att kontrollera sin vikt på olika sätt [1].
En utbredd självobjektifieringen gör också att kvinnor inte lyssnar till sin kropps signaler om t.ex. fysiska behov [7] och det ger en känsla av att vara obekväm i sin kropp vilket kan leda till stressrelaterad ohälsa [8]. Generellt i samhället har den psykiska ohälsan ökat bland tonårsflickor [9]. Upplevd stress är vanligast i åldersgruppen 16–29 år och har ökat sedan början av 2000-talet [10]. Stressrelaterade orsaker till sjukskrivningar ökar bland yngre kvinnor [11]. Vid självobjektifiering ser tonårsflickor och unga kvinnor på sin kropp i ett utifrånperspektiv där de objektifierar sig själva vilket kan leda till att individen inte ser på sin kropp som en del av sig själv [12]. Utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv
2 blir då kroppen inte den plats individen erfar världen utifrån utan kroppen blir det som istället tar uppmärksamhet, bort från det som görs [13].
Om tonårsflickor är missnöjda med sin kropp i tidiga tonåren håller detta i sig upp i tidig vuxen ålder [2]. Vissa unga kvinnor lyckas dock ta sig ur sitt kroppsmissnöje i tidig ung vuxen ålder (18–21 år) [14]. När kvinnor får barn förändras kroppen och andra
aspekter kommer in i kroppsuppfattningen än tidigare [1]. Medelåldern för förstföderskor i Sverige 2018 var 29,4 år [15] och allt eftersom kvinnor åldras visar forskning att deras kroppsmissnöje minskar [16].
Inom arbetsterapi är människans aktivitet centralt för att främja, eller försämra, hälsa. Görandet (doing) av aktiviteter definierar människan. Det behöver vara meningsfullt (being) och ge människan möjlighet att utvecklas i den riktning hon önskar (becoming). Aktiviteten skall också ge en känsla av tillhörighet i ett sammanhang (belonging) [17]. Aktiviteter innefattar delaktighet i alla typer av aktiviteter för att människan ska ha hälsa och kunna uppfylla behov och önskningar [17]. Begreppet ”delaktighet i aktivitet” är engagemang i ett personligt och socialt meningsfullt görande [18]. Det förutsätter ett ändamålsenligt aktivitetsutförande vilket innebär att individen genomför handlingar utifrån sin kapacitet och förmåga (motoriskt, kognitivt och socialt). Detta för att kunna vara engagerad i sin sociokulturella miljö utifrån önskningar och mål och för att upprätthålla välbefinnande i livet [18]. Det förutsätter också att kraven från individens sociokulturella miljö är i balans med individens engagemang i aktivitet och möjliggör görande som ger en upplevelse av välbefinnande [17].
Kielhofner [19] beskriver vikten av individens tankar och känslor kring sig själv som aktör i sitt liv (volition), med koppling till individens uppfattning om sig själv och sin identitet. Kroppsmissnöje kan enligt detta synsätt påverka individens möjlighet till
3 kvinnor i media speglar en orättvisa i levnadsvillkor mellan kvinnor och män, som
Wilcock och Hocking [17] uttrycker med begreppet occupational justice.
Arbetsterapeutisk teori kan alltså användas för att belysa hur kroppsuppfattningen skulle kunna spela en avgörande roll för ett meningsfullt görande, utveckling, tillhörighet och delaktighet i aktivitet för många tonårsflickor och unga vuxna kvinnor. Att samhällets normer kring kvinnligt utseende och femininitet påverkar kvinnors delaktighet i aktivitet har belysts i flera studier. Unga kvinnor baserar t.ex. oftare sina val av aktiviteter på samhällets utseendenormer än på vad de tycker om att göra än vad unga män gör [14]. Människan kan också ignorera sina behov av görande för att nå sina mål vilket kan leda till ohälsa [17]. Om en individ inte upplever sig som ett med sin kropp kan det leda till ett sämre aktivitetsutförande [13] och leda till ohälsa pga. att individen avstår från aktiviteter hen egentligen önskar göra [20] men upplever svåra eller obehagliga att genomföra. Dock har litteraturen inte studerat frågan om kroppsuppfattning och utseenderelaterade aspekter i mänsklig aktivitet utöver specifika diagnoser som förändrar kroppen fysiskt [13,21]. Frågorna kring kroppsuppfattning och aktivitet är därför angelägna inom arbetsterapi. Påverkar samhällets utseendenormer och människors kroppsmissnöje hur de förhåller sig till det de gör, skapar det begränsningar?
Aktuell studie vill ge ökad kunskap om kroppsmissnöje som möjlig påverkan på människors delaktighet i aktivitet till arbetsterapeuter som arbetar t.ex. inom skola och primärvård. Denna kunskapsökning gagnar förhoppningsvis patienten/klienten/brukaren i form av att frågan lyfts om kroppsuppfattningens roll vid ohälsa vilket annars kanske hade förbisetts. En ökad kunskap om kroppsuppfattning inom arbetsterapi kan också leda till att arbetsterapeuter tar en större plats inom folkhälsoarbete och arbetar med hälsofrämjande åtgärder för positiv kroppsuppfattning med sin unika kompetens inom aktivitet och dess betydelse för människans hälsa [17]. Fokus för studien kommer därför vara att presentera
4 ett resultat kring kroppsmissnöje som kan vara användbart för fortsatt
arbetsterapeutiskforskning inom ämnet och för professionella som möter kvinnor med dessa problem.
Syfte
Att beskriva hur kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och yngre kvinnor.
Metod
En scoping studie har genomförts för att svara på syftet då denna metod är lämplig att använda när forskning inom ett visst fält ska kartläggas för att kunna spridas till professionsutövare och för att hitta områden där forskning saknas [22]. Arksey och
O’Malley [22] har utformat en modell för genomförandet av scoping studier som har följts, vilken består av fem steg som beskrivs nedan. För att tolka resultatet och göra processen tydlig har Levac et al. [23] förslag om att använda kvalitativ innehållsanalys tillämpats.
Steg 1: Identifiering av forskningsfrågan
Forskningsfrågan som har styrt arbetet blev: Hur begränsar kroppsmissnöje aktivitet för tonårsflickor och yngre kvinnor?
Steg 2: Identifiering av relevanta studier
Inklusionskriterier för studierna var kvinnor i åldern 13–30 år, att de handlade om hur kroppsmissnöje begränsade kvinnornas aktivitet. Både kvantitativa och kvalitativa studier har inkluderats. Artiklar med andra åldersgrupper har inkluderats om aktuell åldersgrupp fanns representerad och resultatet redovisade skillnader mellan åldersgrupper. Studier
5 publicerad mellan 2012 – 2020 på engelska eller svenska som var tillgängliga via
Jönköping University högskolebibliotek har inkluderats för att begränsa antal sökträffar. Exklusionskriterier för studierna var psykiatriska tillstånd, så som depression och ätstörningsproblematik, som kan påverka kroppsuppfattningen negativt eller där deltagarna beskrevs ha psykiska och fysiska funktionsnedsättningar eller mer tillfälliga sjukdomar och skador. Publikationer från länder med stora kulturella skillnader från svensk kontext
exkluderades också.
Litteratursökning har genomförts i ämnesdatabaserna PsycINFO, CINAHL, Medline och SAGE journals online, med utgångspunkt i databasernas thesaurus/subject headings. MeSH-termer, fritextord och även termer som tidigare setts i artiklar kring kroppsuppfattning har använts. I PubMed och ScienceDirect genomfördes också sökningar men dessa databaser valdes bort då sökningarna inte gick att begränsa till ett hanterbart antal artiklar. Sökorden som har använts har varit uppdelade i två sökblock, ett om
kroppsuppfattning (body image, negative body image, body dissatisfaction) och ett kopplat till aktivitet (så som daily activities, participation, leisure activities, physical activities). Sökningarna har genomförts på engelska då det är det vanligaste publiceringsspråket [24] och begränsats utifrån inklusions- och exklusionskriterierna. I sökningarna valdes att inte använda begränsningen ”peer review” för att grå litteratur så som avhandlingar och konferensrapporter skulle inkluderas för att få en bredd i sökningen, en sådan publikation mötte inklusionskriterierna och inkluderades. Alla slutgiltiga sökningar i de olika
databaserna sparades [22].
Referenslistor i för syftet intressanta artiklar har gåtts igenom för att eventuellt hitta artiklar som inte hittats i övriga sökningar i ämnesdatabaserna [22,25]. Citeringsdatabasen Scopus har använts för att söka på specifika författare för att finna ytterligare relevanta artiklar.
6
Steg 3: Val av studier
Sökningarna har genomförts med bredd men med djup utifrån inklusionskriterierna för att kunna utforma en effektiv sökstrategi och identifiera relevant litteratur. Till en början i sökningarna användes många synonymer för de olika sökorden och trunkeringar men det gav ett för stort antal artiklar så i samråd med bibliotekarie förfinades sökstrategin genom begränsning av synonymer och trunkeringarna vilket gav ett hanterbart antal träffar. Titlar lästes för en första bedömning av relevans för studiens syfte, vid tveksamhet lästes abstrakt [23]. I vissa fall behövde även artiklars resultat läsas. Alla artiklar har sedan lästs i sin helhet innan de slutgiltigt bedömts som relevanta för aktuell studie [22], orsak till exkludering redovisas i bilaga 1 [23]. Urval av publikationerna redovisas i ett PRISMA-diagram, se bilaga 1.
Steg 4: Kartläggning av insamlade data
Litteraturen har lästs igenom i sin helhet och relevant information har extraheras och förts in i ett protokoll (se tabell 2.1, bilaga 2) [23]. I protokollet redovisas förstaförfattare, studiepopulation, land, syfte, metod, övergripande resultat och en sammanfattning av begränsningar i aktivitet.
Steg 5: Jämförelse, summering och rapportering av resultatet
En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har genomförts av studierna utifrån manifest innehåll [26,27]. Texterna från litteraturen (analysenheterna) har bearbetats genom att ta ut meningsenheter som berör syftet. Meningsenheter har främst plockats ut ur artiklarnas resultatdel i form av citat och från tabeller och har översatts från engelska till svenska av mig. Meningsenheterna har kondenserats och kodats med något/några ord och
7 grupperats i subkategorier och kategorier [27,28]. Kategorierna har formats utifrån det manifesta innehållet i meningsenheterna.
Förförståelse
Utseendet har spelat en central roll i mitt eget liv då jag under uppväxten skämdes över min kropp och uppfattade alla andra som ”perfekta”. Dessa känslor av kroppsmissnöje har påverkat mig i aktiviteter, jag har t.ex. hittat alternativa lösningar att utföra aktiviteter på och undvikit vissa aktiviteter. Min egen erfarenhet av kroppsmissnöje och min kunskap om att kroppsmissnöje kan hindra människor i aktivitet och delaktighet har i hög utsträckning påverkat valet av studiens syfte, och kan även ha påverkat min läsning av litteraturen. Min övertygelse är att arbetsterapeuter behöver ha en medvetenhet om kroppmissnöje i sitt arbete.
Etiska överväganden
Pga. att engelska inte är mitt modersmål finns risken att studier skrivna på engelska har misstolkats och på så vis kan resultatet vara missvisande eller till och med felaktigt. Min förförståelse kan också skapa bias som gör att jag t.ex. övertolkat resultat. Jag har
reflekterat över detta under arbetets gång för att ingen förvrängning av resultaten ska ske. Jag har valt att skriva ut vilken artikel varje meningsenhet kommer från så att
grundkällorna tydligt framkommer och resultatet lättare kan granskas [29]. Alla publikationer utom en redovisar att de är godkänd av etisk kommitté eller så är de publicerade i tidskrifter som kräver etisk hänsyn för att publicera materialet [30]. Den publikation som inte lever upp till detta krav är ett konferensförfarande, det är dock
publicerat i en tidning som var en del av Elsevier, som kräver etisk hänsyn vid publicering, tidningen är nu nedlagd. Publikationen anses därför vara etiskt bedömd innan publicering.
8 Resultatet har samhällsnytta eftersom aktivitet/inaktivitet har betydelse för
folkhälsan vilken påverkar samhällsekonomin. Unga kvinnor som valts att studeras ökar i sjukskrivningstal [11] vilket gör att det finns ett värde i att undersöka vad som kan bidra till denna ökning för att kunna arbeta förebyggande med gruppen.
Resultat
Tretton publikationer identifierades som relevanta för aktuell studie och har bearbetats utifrån denna studies syfte och forskningsfråga.
Beskrivning av studierna
Bland publikationerna som inkluderats har tio använt kvantitativ metod med olika
enkätstudier [31-40] och tre har använt kvalitativ metod med intervjustudier [41-43]. Fyra publikationer är gjorda i Kanada [33,37,39,43], tre i USA [32,34,36], två i Australien [35,38], två i Spanien [31,41], en i Frankrike [42] och en i Ryssland [40]. Två kvantitativa studier har under 100 informanter [35,40]. Åtta studier har undersökningsgrupper på över 100 informanter [33,34,36-38], tre av dessa har över 500 [31,32] upp till dryga 4000 informanter [39]. De tre kvalitativa intervjustudierna har upp till 20 informanter.
Studierna har olika syften och de flesta undersöker främst en typ av aktivitet kopplat till kroppsmissnöje, de har därför använt sig av olika mätinstrument kopplade till aktuell aktivitet. Flera av artiklarna har ställt demografiska frågor och använt sig av Body Mass Index (BMI), i övrigt har olika instrument använts för bedömning av kroppsmissnöje. En del mätinstrument har varit egenkonstruerade men de flesta har varit validerade
instrument.
Aktiviteterna som studerats i publikationerna är fysisk aktivitet [31,33,39] och skolidrott [37,41], sexuella aktiviteter [34,36,43], sociala interaktioner [38] och
9 klientmöten inom psykologi [35]. En studie gjorde en bred undersökning inom
hälsobeteenden, negativ affekt, livskvalitet och generella funktionsbegränsningar [32] och en studie undersökte upplevelser av den överviktiga kroppen i vardagen [42]. En studie undersökte självkänsla och känslor av ensamhet [40]. Ingen publikation är skriven utifrån mitt syfte med ett arbetsterapeutiskt perspektiv på kroppsuppfattning och aktivitet (se bilaga 2).
Hur kroppsmissnöjet begränsningar aktivitet
Genom en kvalitativ innehållsanalys av studierna hittades begränsningar inom fyra
kategorier, se tabell 1. Tio publikationer berör deltagande i aktivitet [31-33,36,38-43], fem berör upplevelsen av aktivitet [32,34,38,40,43], fyra berör uppfattningen om sig själv i aktivitet [32,35,37,40] och fyra berör utförandet av aktivitet [32,37,42,43].
Tabell 1 Kvalitativ innehållsanalys
Subkategori Kategori Minskat utövande Undvikande beteende Val av aktiviteter Deltagande i aktivitet Minskad tillfredsställelse Försämring Ensamhet Upplevelsen av aktivitet
Negativa känslor kring förmåga Nedsatt tilltro till egen förmåga Nedsatt självförtroende
Uppfattning om sig själv i aktivitet
Minskad prestationsförmåga Naturligt rörelsemönster hämmas Anpassar vissa moment
Glad fasad
Miljömässiga förutsättningar
Hur aktiviteter utförs
Kategorier
Deltagande i aktivitet
Ett minskat deltagande eller undvikande av deltagande i någon form av aktivitet sågs i en majoritet av publikationerna. Ett minskat deltagande i fysiska aktiviteter redovisas i flera
10 av artiklarna. Añez et al. [31] visar på ett signifikant samband mellan kroppsmissnöje och lägre nivåer av måttligt till ansträngande fysisk aktivitet, både hos flickor och pojkar i åldern 13–17 år i Spanien. Studien visar dock inte vilken variabel av kroppsmissnöje eller fysisk aktivitet som påverkar den andra, bara att de har ett samband. Ett minskat
deltagande i fysiska aktiviteter bland flickor påvisar även Sampasa-Kanyinga et al. [39] i en kanadensisk studie av ungdomar i åldern 11–20 år där flickor hade lägre följsamhet till rekommendationer om fysisk aktivitet än pojkar. Bland de ungdomar som hade lägre följsamhet till rekommendationerna fanns också ett större kroppsmissnöje och upplevelse av övervikt. Ett högre BMI var alltså det som orsakade den lägre följsamheten. De
ungdomar som var missnöjda med sin vikt och hade ett lägre BMI skiljde sig inte åt i följsamhet gentemot övriga ungdomar som inte hade ett viktmissnöje. Flickorna hade större kroppsmissnöje, upplevde sig vara överviktiga/feta, försökte gå ner i vikt och
använde sig av dietpreparat i större utsträckning än pojkarna men Sampasa-Kanyinga et al. [39] menar dock att det trots det inte fanns någon skillnad mellan könen i följsamhet till rekommendationerna om fysisk aktivitet. Brunet et al. [33] såg också att tonårsflickor och yngre kvinnor (16–28 år) i Kanada minskar sitt utövande av fysisk aktivitet pga. att de har en diskrepans mellan hur de önskar/anser sig borde vara och hur de faktiskt uppfattar sig själva. Det var sammankopplat med att de hade en lägre intern motivation till fysisk aktivitet och en högre extern, alltså yttre orsaker till att träna, till exempel skönhetsideal. Även sexuellt deltagande minskar då kvinnliga college-studenter (18–25 år) i USA minskar frekvensen av sexuella aktiviteter, vilket inte verkar vara beroende av om de är i en parrelation eller inte. Dessa kvinnor hade också en mer konservativ syn på sex vilket var relaterat till fyndet om minskad frekvens av sexuella aktiviteter [36].
Vissa studier visar på ett tydligt undvikande beteende av deltagande och det handlar då tydligast om sociala aktiviteter. Weaver och Byers [43] redovisar att unga kvinnor (19–
11 29 år) i Kanada inte initierar sex med sin partner när de har ett större kroppsmissnöje, de uttrycker att de då undviker sex med sin partner och avvisar sin partners närmanden. Zinovyeva et al. [40] visar på att ungdomar begränsar sina sociala kontakter pga.
kroppsmissnöje och till och med isolerar sig eller stannar hemma för att undvika sociala kontakter, de redovisar ingen skillnad mellan flickor och pojkar men kopplar samman det med lägre självkänsla i sociala sammanhang och redovisar ett lägre självförtroende bland flickor än bland pojkar. Liné et al. [42] belyser att flickor med övervikt väljer att undvika att gå till klädesaffärer för att slippa visa upp sin kropp för sina vänner och av samma orsak väljer de att undvika social interaktion. Liné et al. [42] undersökte inte specifikt om
flickorna hade ett kroppsmissnöje utan hur överviktiga tonårsflickor (12–20 år) upplever sina dagliga aktiviteter. Flickornas beskrivningar målar dock en tydlig bild av hur deras negativa kroppsuppfattning begränsar dom genom undvikande av aktiviteter. Becker et al. [32] påvisar att även vuxna kvinnor (25–86 år) väljer att undvika sociala aktiviteter, de går inte ut med andra och uppger att de har svårt att äta tillsammans med andra, vilket kan tolkas som att de försöker undvika aktiviteten. Bland yngre kvinnor (18–40 år) fann Mills et al. [38] att kroppsmissnöjet faktiskt förutspådde undvikande av social interaktion, bland kvinnor med kroppsmissnöje var sannolikheten mycket större för socialt undvikande beteenden.
Beltrán-Carrillo et al. [41] undersökte i en intervjustudie vad som kan tänkas påverka ungdomars (17–18 år) val när det kommer till fysiska aktiviteter. En fysiskt aktiv tonårstjej förklarade att hon inte önskar förändra sin kropp för långt ifrån samhällets skönhetsideal och därför inte ville fortsätta träna simning eller genomföra vissa övningar på gymmet då dessa aktiviteter gjorde ryggen bredare och på så vis hennes kropp mer maskulin. Normer kring femininitet var alltså styrande i valet av fysisk aktivitet för denna tjej, trots att hon tyckte väldigt mycket om simningen valde hon bort den. Upplevelser av
12 faktisk övervikt och hur det ser ut att utföra fysisk aktivitet påverkar också val av vilka aktiviteter man deltar i, att dansa väljs bort eftersom det upplevs som fult när man är överviktig men inte om man är smal [42] vilket visar på hur samhällets skönhetsideal påverkar hur flickor ser på vad de kan göra och styr deras val av deltagande. De negativa konsekvenser kopplat till kroppen ungdomarna såg som resultat av aktiviteten gjorde att de helt enkelt valde bort den.
Upplevelsen av aktivitet
Tillfredsställelsen av aktiviteter påverkas av kroppsmissnöje i olika typer av aktiviteter. Tillfredsställelsen av fysisk aktivitet påverkas negativt av kroppsmissnöje enligt Becker et al. [32] för vuxna kvinnor i alla åldrar. Kroppsmissnöjet verkar också störa/komma
emellan utförandet av aktiviteter som tidigare varit omtyckta [32]. Detta är vad som händer under sexuella aktiviteter, enligt Weaver och Byers [43], när kroppsmissnöjet gör sig påmint i form av negativa tankar så minskar njutningen i dessa för vissa unga kvinnor. Claudat och Warren [44] fick fram liknande resultat där kroppssjälvmedvetenhet var orsaken till minskad njutning under sexuell aktivitet pga. kroppsskam för kvinnliga college-studenter i åldern 18–24 år i USA.
Kroppsmissnöje försämrar även upplevelsen av kvalitet i det man gör, främst i sociala aktiviteter. Enligt Becker et al. [32] har kroppsmissnöje ett samband med upplevd försämrad sömn men ger också sämre kvalitet i sociala relationer och påverkar upplevelsen av att äta tillsammans med familj och vänner. Även Mills et al. [38] visar på att i sociala situationer är kroppsmissnöjet högre och samexisterar med att kvinnorna (18–40 år) upplever den sociala interaktionen som sämre i kvalitet. I Mills et al. [38] studie fick kvinnorna sms flera gånger om dagen under en vecka då de skulle fylla i online-enkäter kring kroppsmissnöje och sociala interaktioner som de var med om just då. Där kunde man se att kroppsmissnöjet var högre för kvinnorna i sociala situationer och att det samtidigt
13 fanns en upplevelse av sämre kvalitet på den sociala interaktionen för kvinnorna. Deltog kvinnorna trots kroppsmissnöje i social interaktion minskade däremot kroppsmissnöjet efteråt.
Bland flickor (13–15 år) i Ryssland var det vanligare att uppleva subjektiva känslor av ensamhet när det också fanns ett större kroppsmissnöje [40]. Det förklaras inte närmare när dessa känslor infinner sig, om det är under aktiviteter eller innan/efter aktiviteter eller om de är tillsammans med andra eller ensamma.
Uppfattning om sig själv i aktivitet
Kroppsmissnöjet verkar påverka hur tonårsflickor och unga kvinnor ser på sig själva i aktivitet. Vuxna kvinnor (18–45 år) som läser psykologi på universitet har lägre
självförtroende i det första klientmötet än vad männen har vilket studien visar är medierat av ångest/oro över sin fysik i sociala sammanhang, utseendeorientering och upptagenhet med övervikt [35].
I Becker et al. [32] har kvinnor med större kroppsmissnöje mer negativa känslor kring sin förmåga då de oftare kritiserar sig själva, blir upprörda, känner sig skamsna och skyldiga, misslyckade och oroliga än kvinnor med mindre kroppsmissnöje.
Två artiklar visar på hur ungdomar har nedsatt tilltro till sin egen förmåga. Flickor med kroppsmissnöje har större oro/nervositet inför provsituationer och har lägre
självförmåga (tankar och känslor kring sin egen förmåga att klara av det man möter i livet [19]) på idrotten [37]. Ungdomar i Ryssland (13–15 år), både pojkar och flickor, med kroppsmissnöje ser sig som beroende, svaga, obeslutsamma, passiva, slutna och ha låg självkontroll, detta kopplas inte till någon specifik aktivitet i artikeln men som nära sammankopplat med självkänsla i sociala relationer där flickorna skattade sitt självförtroende lägre än pojkarna [40].
14
Hur aktiviteter utförs
Kroppsmissnöjet ger en minskad prestationsförmåga i olika typer av aktiviteter. Enligt Becker et al. [32] så påverkar det kvinnors kognitiva funktionsförmåga och ger problem med att koncentrera sig, minnas, fatta beslut i vardagen och gör dem
frånvarande/ouppmärksamma. Kroppsmissnöjet verkar också påverka
koncentrationsförmågan hos överviktiga tonårsflickor då uppmärksamheten fokuseras till kroppen när andra människor är närvarande [42]. Ca en femtedel av kvinnorna, i Becker et al. [32] studie, som hade måttligt eller stort kroppsmissnöje uppger också att det påverkar deras arbetsförmåga på något sätt, studien preciserar dock inte vad detta innebär. Bland ungdomarna i Lodewyk och Sullivan [37] studie fanns en skillnad mellan könen när det kom till missnöje med kroppsstorlek och idrott i skolan där flickor (årskurs 9–10) som önskade ha mindre kroppsstorlek också hade ett lägre fitnessindex, vilket indikerar en sämre kondition, vilket i sin tur skulle kunna påverka utförandet av många olika aktiviteter i vardagen genom lägre fysisk uthållighet/ork.
Kroppsmissnöjet påverkar det naturliga rörelsemönstret i sociala aktiviteter bland överviktiga flickor som anpassar hur de positionerar sig själva, håller in magen och sitter på ett visst sätt för att dölja sin kropp/övervikten vilket, till och med, utvecklats till vanor hos vissa av flickorna [42]. Unga kvinnor uppger att de ändrar sitt agerande, ”håller
tillbaka” och begränsar variationen av sexuella aktiviteter och vilka positioner de använder under sexuella aktiviteter för att dölja kroppen [43].
Vissa moment i aktiviteter anpassas bland de överviktiga flickorna i Liné et al. [42] studie. De väljer att inte prova kläder när de är med vänner och shoppar utan ger istället råd till sina vänner när de provar kläder, de ber heller inte om hjälp av säljare i klädesbutiker men genomför ändå shoppingaktiviteten men på ett anpassat sätt så att uppmärksamheten inte riktas mot dem.
15 Även socialt beteende påverkas i hur det utförs. En flicka i Liné et al. [42] studie beskriver hur hon upprätthåller ett beteende av att hela tiden verka glad så att andra inte ska se hennes övervikt, hon verkar vilja att andra istället ska fokusera på hennes trevliga beteende.
Den fysiska miljön kan också användas för att påverka hur aktiviteter utförs. Den används som ett skydd under sexuella aktiviteter av unga kvinnor när de har ett större kroppsmissnöje, inte annars. De väljer då att endast ha sex på natten när det är mörkt utan att ha ljuset tänt och de använder täcket för att gömma delar av sin kropp för att inte visa vissa kroppsdelar [43].
Diskussion
Denna studie har som syfte att beskriva hur kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och yngre kvinnor. Den systematiska litteratursökningen resulterade i 13 publikationer vars innehåll analyserades genom kvalitativ innehållsanalys utifrån forskningsfrågan: Hur begränsar kroppsmissnöje aktivitet för tonårsflickor och yngre kvinnor? Den kvalitativa innehållsanalysen visar att kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och unga kvinnor utifrån fyra kategorier: deltagande i aktivitet, upplevelsen
av aktivitet, uppfattningen om sig själv i aktivitet och hur aktiviteter utförs.
Denna studie visar bland annat att upplevelsen av aktivitet påverkas av
kroppsmissnöje genom att tonårsflickor och unga kvinnor finner mindre tillfredsställelse i aktivitet [32,34,43]. Being är det en person känner kring det hen gör och det har stor betydelse i ett arbetsterapeutiskt perspektiv på aktivitet och är den största orsaken till ett hälsosamt eller ohälsosamt görande, doing. Upplevs det individen gör som meningsfullt, att det ger välbefinnande, lycka, frihet och säkerhet skapas inre motivation till att utföra aktiviteter, minskad tillfredsställelse och avsaknad av mening ger då istället minskad motivation [17]. I resultatet belyses att kroppsmissnöjet minskar utövandet av fysisk
16 träning just när motivationen till träning är extern, t.ex. skönhetsideal [33]. Upplevelsen av
aktivitet med lägre tillfredsställelse av fysisk aktivitet kan då tänkas vara orsaken till
undvikande beteenden och minskat utövande. Dessa kan ses som icke funktionella copingstrategier, i försök att hantera den upplevda stressen av att försöka leva upp till samhällets skönhetsideal [1]. Resultatet visar på denna negativa stress som
kroppsmissnöjet ger då det påverkar uppfattningen om sig själv i aktivitet och ger negativa känslor [32], minskad tilltro till sin egen förmåga [37,40] och ett nedsatt självförtroende [35].
Denna studie visar också på att fysisk aktivitet utövas i mindre omfattning än vad som rekommenderas av myndigheter för att upprätthålla fysisk hälsa [39]. Detta skulle kunna ge en konkret negativ hälsopåverkan, vilket även skulle kunna vara fallet i övriga studier där fysisk aktivitet är lägre än rekommendationerna [31,33]. Just fysisk aktivitet i form av träning är en faktor som kan minska kroppsmissnöje då fokus förflyttas till kroppens funktion och ger en känsla av positiva kroppsliga förbättringar och att en känsla av kompetens i kroppen [45]. Detta kan kopplas till den levda kroppen där en subjektiv upplevelse skapas över tid när vi lär oss utföra aktiviteter, denna upplevelse tillåter oss sedan att släppa fokus från vår kropp [13]. När mycket uppmärksamhet läggs på kroppen verkar det ge konsekvenser i hur aktiviteter utförs, i prestationsförmåga [32,37,42] och förändringar i anpassning av aktiviteten [42,43] vilket är vad Tham et al. [13] lyfter fram som komplikation i begreppet den levda kroppen.
Kroppsmissnöjet påverkar dock också upplevelsen av aktiviteter, av
tillfredsställelse och njutning [34,43] och hur sociala interaktioner upplevs [32,38]. Vilket, i sin tur, skulle kunna påverka flickorna/kvinnornas förmåga att möta de krav i aktivitet som ställs på dem i olika sammanhang/miljöer. Det faktiska görandets betydelse för hälsan blir här tydlig. Icke funktionella copingstrategier med undvikande beteende och minskat
17 utförande påvisar en sämre hälsa [17] och försämrar kroppsmissnöjet i sociala
sammanhang [38]. Att stödja individer i att resonera och utforska sina känslor kring aktiviteter och att hitta sätt att övervinna mönster av undvikanden är därför viktigt ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv på hälsa. Detta belysas t.ex. av att det är viktigt att hitta träningsformer som är roliga för individen för att främja en positiv kroppsuppfattning [45].
När deltagande i aktivitet påverkas och aktiviteter väljs bort för att individen önskar leva upp till samhällets skönhetsideal [41,42] kan aktivitetsobalans uppstå för individen [17]. Aktivitetsobalans uppkommer pga. det vi gör och inte gör, vilket kan stressa oss och långvarig stress kan leda till sjukdom. Våra val av aktiviteter och deltagande i aktivitet formas i mycket stor utsträckning av kulturen vi lever i [17] vilken också är den som formar skönhetsidealen [1].
Att vara aktör i sitt eget liv är centralt i arbetsterapiteori [19,46] och människan har rätt till aktivitet för att uppleva hälsa [47] vilket gör att påverkan på deltagande i aktivitet kan ha en negativ hälsopåverkan på gruppen. De övervägda val av aktiviteter [41,42] och påverkan på hur aktiviteter utförs med olika anpassningar [42,43] som ses i resultatet verkar göras med motivet att individen, i möjligaste mån, ska lyckas leva upp till skönhetsideal. Att leva upp till skönhetsideal är ett sätt för människan att få känna
tillhörighet i önskade grupper [17] men skulle kunna leda till att andra mål och önskningar som individen har inte får utrymme att genomföras och utvecklas. Forskning visar att unga kvinnor inte reflekterar på samma sätt som unga män angående hur val av aktiviteter påverkar deras välbefinnande, t.ex. genom att aktiviteter för att upprätthålla ett visst utseende tar tid från andra mer meningsfulla aktiviteter [14]. Denna brist på reflektion kring aktiviteter är problematisk utifrån ett arbetsterapeutiskt hälsoperspektiv där allt som människan gör ses som viktigt för välbefinnande och hälsa [17].
18 I resultatet visas också hur kroppsmissnöjet påverkar uppfattningen om sig själv i
aktivitet vilket skulle kunna vara anledningen till att tonårsflickorna och de unga kvinnorna
inte har en realistisk uppfattning om sina prestationer. Istället nedvärderar de sig själva och upplever ångest och oro [32,37,40] vilket skulle kunna påverka vad de baserar sina
aktivitetsbeslut på. När vi upplever ångest och oro kan detta lätt leda till aktiviteter som inte får oss att må bättre utan istället begränsar vår känsla av tillhörighet och våra möjligheter till utveckling i det långa loppet [17]. Det skulle även kunna leda till
utmattning eller annan psykisk eller fysisk ohälsa. Dessa känslor skulle också kunna vara kopplade till kulturen att lycka och framgång i livet endast kan nås genom att uppfylla samhällets skönhetsideal där smalhet är en viktig faktor [1]. När unga kvinnor som studerar psykologi har lägre självförtroende i klientmöten pga. högre upptagenhet med sin vikt och utseende [35] kan kopplingen mellan skönhetsideal och uppfattning om förmåga i aktivitet inte förbises. Liknande mönster sågs även hos tonårsflickor på idrottslektioner [37]. Just upptagenhet med vikt verkar vara ett utbrett problem och även ett problem som inte är verkligt, det är vanligt förekommande att tonårsflickor uppfattar sig som överviktiga trots att de faktiskt inte är det [48,49]. Sammantaget skulle dessa fynd kunna tolkas som att kvinnor har en risk att utveckla aktivitetsobalans pga. kroppsmissnöjets påverkan på vilka aktiviteter som utförs.
Kliniska implikationer
Den kvalitativa innehållsanalysen visar att kroppsmissnöje begränsar aktivitet för
tonårsflickor och yngre kvinnor. Det vi gör har alltid ett syfte då det reglerar vårt fysiska och psykiska mående [17] alltså vinner studiepopulationen något för stunden genom de begränsningar i aktivitet de själva utsätter sig för. Folkhälsomyndighetens [50] statistik tyder dock på att det ger negativa konsekvenser för studiepopulationen. Den psykiska ohälsan är nämligen störst bland unga kvinnor i åldersgruppen 16–29 år, de lider av mer
19 oro och ångest, nedsatt psykiskt välbefinnande och stress än någon annan grupp [50]. Hälsa, utifrån ett folkhälsoperspektiv, ska vara jämlik i samhället mellan grupper [9]. Kroppsmissnöje och dess konsekvenser är dock olika mellan grupper [1] vilket skulle innebära att kroppsmissnöje är av betydelse att lyfta ur ett folkhälsoperspektiv.
Eftersom kulturen har så stor påverkan på människans aktivitet [17] är
kroppsmissnöjets stora påverkan på studiepopulationen förståelig. Tyvärr är de flesta studier som svarat mot syftet kvantitativa och ger begränsad förståelse för
kroppsmissnöjets påverkan på aktivitet och hälsa vilket lyfter betydelsen av fortsatt forskning inom arbetsterapi i ämnet. Arbetsterapin i Sverige säger sig basera sin
yrkesutövning på att hälsa är beroende av att individen kan utföra aktiviteter på det sätt hen önskar och utvecklas i livet i frihet i sitt sammanhang [47]. Denna studies resultat påvisar en tydlig negativ inverkan av kroppsmissnöje på aktivitet för studiepopulationen.
Aktivitet har en enorm potential i folkhälsoarbete pga. av dess möjligheter att förändra hur människor ser på sig själva, sitt görande, varande och sitt blivande och arbetsterapeuter behöver finnas med i detta arbete för ökad folkhälsa [17]. För att kunna förändra ett kroppsmissnöje är det viktigt att använda sig av aktiviteter som är relevanta för individens identitet [14], som är utvecklande och meningsfulla vilket då blir en resurs till hälsa [17]. Arbetsterapi skulle kunna vara en naturlig del i skolans elevhälsa och arbeta förebyggande kring vikten av aktivitetsbalans och betydelsen av det vi gör för att ha hälsa. Arbetsterapeuter skulle också kunna lyfta frågan bland professioner inom primärvård och skola för att skapa en medvetenhet kring kroppsmissnöjets påverkan i tonårsflickor och unga kvinnors vardagliga beslut och ageranden i aktivitet.
Att ha kunskap om kroppsuppfattningens påverkan på aktivitet är mycket viktig för arbetsterapeuter i dagens samhälle för att förstå en dimension i mänsklig aktivitet som inte aktivt har belysts inom arbetsterapin men som påverkar tonårsflickor och unga kvinnor i
20 hur de ser på sig själva som görande varelser, för att kunna möjliggöra hälsosam aktivitet i denna grupp. Vidare forskning behöver genomföras utifrån ett arbetsterapeutiskt perspektiv för att få ökad kunskap kring kroppsmissnöjets konsekvenser när det kommer till aktivitet och för att kunna utforma praktiska metoder för att arbeta med fenomenet inom
arbetsterapi i folkhälsoarbete. Ett viktigt fokus blir då att utröna hur aktivitet kan användas för att minska kroppsmissnöjets påverkan på aktivitet.
Metodologiska överväganden/begränsningar
Genom min metod har jag på ett övergripande sätt kunnat svara på mitt syfte och dessutom visat på att det finns begränsat med litteratur kring hur kroppsmissnöje begränsar aktivitet för aktuell studiepopulation och inom ämnet arbetsterapi.
Jag valde att begränsa mina sökningar till en viss åldersgrupp 13–30 år då en negativ kroppsuppfattning i tonåren ofta finns kvar upp i tidig vuxen ålder och att
kvinnornas kroppsuppfattning sedan förbättras med stigande ålder [1]. Sökningarna gjordes utifrån flickor/kvinnor vilket gör att publikationer som också berörde jämförelse med pojkar kan ha sorterats ut av databaserna. Några publikationer som innehöll jämförelser med pojkar inkluderades dock och detta berikade mitt resultat. Kvaliteten på artiklarna har inte bedömts då det inte är en del i en scoping studie [22] . Detta kan ge en skev bild av verkligheten då metodologiska brister i ursprungsartiklarna också påverkar mitt resultat. Som Arksey och O’Malley [22] påpekar är det inte alltid lätt att extrahera data ur artiklar beroende på hur det presenteras eller om viss information utelämnats. Flera av artiklarna har varit sparsamt skrivna i resultatdelen vilket har försvårat förståelsen av resultaten, i kombination med att de är skrivna på engelska och inom andra ämnesdiscipliner än arbetsterapi. Hjälp har erhållits av engelsk- och svenskspråkig person för att tolka vissa av artiklarna men i ett fall förblev resultatet obegripligt, varpå aktuell artikel exkluderades.
21 Studiens resultat är till stor del överförbara till tonårsflickor och unga kvinnor i Sverige eftersom de inkluderade artiklarna är från västerländska länder (förutom en publikation som är från Ryssland) då forskning visar att kroppsmissnöjet är på ungefär samma nivå i Sverige som i andra västerländska länder [51].
Konklusion
Den här studien har identifierat och bearbetat litteratur angående hur kroppsmissnöje begränsar aktivitet för tonårsflickor och unga kvinnor. Den lyfter fram att kroppsmissnöje begränsar aktivitet inom fyra kategorier vilka blir viktiga aspekter att beakta för
arbetsterapeuter som möter unga kvinnor som upplever ohälsa. Arbetsterapeuter skulle kunna vara en del av folkhälsoarbete kring kroppsuppfattning för att aktivitet har potential att förändra hur människan ser på sig själv och den hon är. Vidare forskning behövs dock inom arbetsterapi för att få ökad kunskap om fenomenet och för att utveckla praktiska arbetsmetoder.
Acknowledgements
Min handledare Margit Neher har bidragit till denna studies genomförande och sammanställande genom värdefulla råd och vägledning om innehåll och metod.
Bibliotekarie Margareta Hjort hjälpte mig med att utforma en sökstrategi och gav goda råd kring olika databaser. Min engelskspråkiga vän Jenny Mathiasson hjälpte mig med
22
Referenser
[1] Frisén A, Holmqvist Gattario K, Lunde C. Projekt perfekt. Om utseendekultur och kroppsuppfattning. Stockholm: Natur & Kultur; 2014.
[2] Frisén A, Lunde C, Berg AI. Developmental patterns in body esteem from late childhood to young adulthood: A growth curve analysis. European J of Develop Psychology. 2015;12(1):99-115.
[3] Paxton SJ, Neumark-Sztainer D, Hannan PJ, et al. Body Dissatisfaction Prospectively Predicts Depressive Mood and Low Self-Esteem in Adolescent Girls and Boys. J of Clin Child & Adolesc Psychology. 2006;35(4):539-549.
[4] Holmqvist K, Lunde C, Frisén A. Dieting behaviors, body shape perceptions, and body satisfaction: Cross-cultural differences in Argentinean and Swedish 13-year-olds. Body Image. 2007;4(2):191-200.
[5] Lovegrove E, Rumsey N. Ignoring It Doesn't Make It Stop: Adolescents, Appearance, and Bullying. The Cleft Palate - Craniofacial J. 2005;42:33-44.
[6] Yanover T, Thompson KJ. Self-reported interference with academic functioning and eating disordered symptoms: Associations with multiple dimensions of body image. Body Image, 2008;5:326-328.
[7] Wertheim EH, Paxton SJ. Body image development: Adolescent girls. I: Cash TF, redaktör. Encyclopedia of body image and human appearance. London: Elsevier; 2012. s. 187-193.
[8] Strömbäck M, Wiklund M, Salander Renberg E, et al. Complex symptomatology among young women who present with stress‐related problems. Scand J of Caring Sci.
2015;29(2):234-247.
[9] Pellmer Wramner K, Wramner H, Wramner B. Grundläggande folkhälsovetenskap. 4 uppl. Stockholm: Liber; 2017.
[10] Folkhälsomyndigheten. Stress 2020 [citerad 2020 20 maj]. Tillgänglig från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/fu-stress/
23 [11] Försäkringskassan. Ovanligt med förebyggande sjukpenning (Korta analyser 2019:3) u.å.
[citerad 2020 20 maj]. Tillgänglig från:
https://www.forsakringskassan.se/statistik/publikationer/korta-analyser/korta-analyser-2019-3
[12] McKinley NM, Hyde JS. The objectified body consciousness scale: Development and validation. Psychology of Women Q. 1996;(20):181-215.
[13] Tham K, Erikson A, Fallah Pour M, et al. Utförandekapacitet och den levda kroppen. I: Taylor RR, redaktör. Kielhofners model of human occupation: teori och tillämpning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2020. s. 107-126.
[14] Kling J, Wangqvist M, Frisen A. "This body is me": Discovering the ways in which the body is salient in people's identities. Body Image. 2018;24:102-110.
[15] SCB. Föräldrars ålder i Sverige 2019 [citerad 2020 8 april]. Tillgänglig från:
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/foraldrars-alder-i-sverige/
[16] Oberg P, Tornstam L. Body images among men and women of different ages. Ageing and Soc. 1999. 2018;19:629-644.
[17] Wilcock AA, Hocking C. An occupational perspective of health. 3 uppl. Thorofare, N.J: Slack; 2015.
[18] Kielhofner G. Dimensions of Doing. I: Kielhofner G, redaktör. Model Of Human Occupation: Theory and application. 4 uppl. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. s. 101-109.
[19] Kielhofner G. Volition. I: Kielhofner G, editor. Model Of Human Occupation: Theory and application. 4 uppl. Baltimore: Lippincott Williams & Wilkins; 2008. s. 32-50.
[20] Sveriges-Arbetsterapeuter. Vad heter det på svenska? Grundläggande begrepp och perspektiv inom arbetsterapi: Sveriges Arbetsterapeuter; 2018. Tillgänglig från:
24 [21] Shearsmith-Farthing K. The Management of Altered Body Image: A Role for Occupational
Therapy. The Br J of Occup Ther. 2001;64(8):387-392.
[22] Arksey H, O'Malley L. Scoping studies: towards a methodological framework. Int J of Soc Res Methodol. 2005;8(1):19-32.
[23] Levac D, Colquhoun H, O'Brien KK. Scoping studies: advancing the methodology. Implement sci: IS. 2010;5(1):69.
[24] Högskolebiblioteket. Att välja sökord u.å. [citerad 2020 18 februari]. Tillgänglig från: https://guides.library.ju.se/lar-dig-soka/sokord
[25] Backman J. Rapporter och uppsatser. 2., uppdaterade [och utök.]. uppl. Lund: Studentlitteratur; 2008.
[26] Danielson E. Kvalitativ innehållsanalys. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 1:3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 329-343.
[27] Graneheim UH, Lindgren BM, Lundman B. Methodological challenges in qualitative content analysis: A discussion paper. Nurse Educ Today. 2017;56:29-34.
[28] Graneheim UH, Lundman B. Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Educ Today. 2004;24(2):105-112.
[29] Kjellström S. Forskningsetik. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 1:3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 69-92. [30] Wallengren C, Henricson M. Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. I: Henricson M, redaktör. Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad. 1:3 uppl. Lund: Studentlitteratur; 2012. s. 481-496. [31] Añez E, Fornieles-Deu A, Fauquet-Ars J, et al. Body image dissatisfaction, physical
activity and screen-time in Spanish adolescents. J of Health Psychology. 2018;23(1):36-47. [32] Becker CB, Verzijl CL, Kilpela LS, et al. Body image in adult women: Associations with
health behaviors, quality of life, and functional impairment. J of Health Psychology. 2019;24(11):1536-1547.
25 [33] Brunet J, Sabiston C, Castonguay A, et al. The association between physical
self-discrepancies and women's physical activity: The mediating role of motivation. J of Sport & Exerc Psychology. 2012;34(1):102-123.
[34] Claudat K, Warren CS. Self-objectification, body self-consciousness during sexual activities, and sexual satisfaction in college women. Body Image. 2014;11(4):509-515. [35] Clode J, Lewis V, Fuller‐Tyszkiewicz M. Body image concerns as predictors of
psychology students' confidence with clients. J of Appl Biobehav Res. 2016;21(4):253-261.
[36] Lemer JL, Salafia EHB, Benson KE. The relationship between college women’s sexual attitudes and sexual activity: The mediating role of body image. Int J of Sex Health. 2013;25(2):104-114.
[37] Lodewyk KR, Sullivan P. Associations between anxiety, self-efficacy, and outcomes by gender and body size dissatisfaction during fitness in high school physical education. Phys Educ and Sport Pedagogy. 2016;21(6):603-615.
[38] Mills J, Fuller-Tyszkiewicz M, Holmes M. State Body Dissatisfaction and Social Interactions: An Experience Sampling Study. Psychology of Women Q. 2014;38(4):551-562.
[39] Sampasa-Kanyinga H, Hamilton HA, Willmore J, et al. Perceptions and attitudes about body weight and adherence to the physical activity recommendation among adolescents: The moderating role of body mass index. Public Health. 2017;146:75-83.
[40] Zinovyeva EV, Kazantseva TV, Nikonova AN. Self-esteem and Loneliness in Russian Adolescents with Body Dissatisfaction. Procedia - Soc and Behav Sci. 2016;233:367-371. [41] Beltrán-Carrillo VJ, Devís-Devís J, Peiró-Velert C. The influence of body discourses on
adolescents’ (non)participation in physical activity. Sport, Educ and Soc. 2018;23(3):257-269.
26 [42] Liné C, Moro MR, Lefèvre H, et al. A qualitative exploration of the work of embodiment
in adolescent girls with obesity. Clin obes. 2016;6(5):321-331.
[43] Weaver AD, Byers ES. Young women’s perceptions of the impact of their body image on their sexual experiences. Can J of Hum Sex. 2018;27(1):69-78.
[44] Claudat K, Warren CS. Self-objectification, body self-consciousness during sexual activities, and sexual satisfaction in college women. Body Image. 2014;11(4):509-15. [45] Ginis KA, Basset RL. Exercise: Effects on body image. I: Cash TF, Smolak L, redaktörer.
Body image: A handbook of theory, research, and clinical practice. San Diego, CA: Elsevier; 2012. s. 412-417.
[46] Wilcock AA. An occupational perspective of health. 2 uppl. Thorofare, N.J: Slack; 2006. [47] Arbetsterapeuter S. Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Sveriges arbetsterapeuter; 2018. [48] Littleton HL, Ollendick T. Negative Body Image and Disordered Eating Behavior in
Children and Adolescents: What Places Youth at Risk and How Can These Problems be Prevented? Clin Child and Fam Psychology Rev. 2003;6(1):51-66.
[49] Lunde C, Frisén A, Hwang CP. Ten-year-old girls’ and boys’ body composition and peer victimization experiences: Prospective associations with body satisfaction. Body Image. 2007;4(1):11-28.
[50] Folkhälsomyndigheten. Statistik psykisk hälsa 2019 [citerad 2020 9 juni]. Tillgänglig från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/
[51] Holmqvist K, Frisén A. Body dissatisfaction across cultures: Findings and research problems. European Eat Disord Rev. 2010;18(2):133-146.
27
Bilaga 1
Publikationer identifierade via databassökning (n = 570) Scr ee ni ng Inklu de ra de Läm p lig he t Iden tifie ri ng Ytterligare publikationer identifierade via sökning i
referenslistor (n = 7)
Publikationer efter dubbletter tagits bort (n = 538)
Publikationer som screenats (n = 538)
Exkluderade publikationer (n = 467)
Fulltext artiklar som mött inklusionskriterierna
(n = 71)
Exkluderade fulltext artiklar, med anledning
(n = 58)
Ej begränsningar i aktivitet (n=37)
Fel åldersgrupp (n=6) Både flickor och pojkar, ej
uppdelade resultat (n=5) Ätstörningar (n=1) Ej om kroppsmissnöje (n=6) Orsaker till kroppsmissnöje (n=2)
Stor kulturell skillnad (n=1)
Publikationer som inkluderats i kvalitativ
syntes (n = 13)
Figur 1.1 PRISMA Flow Diagram över urval av publikationer. Moher D, Liberati A, Tetzlaff J et al.
Preferred Reporting Items for Systematic Reviews and Meta-Analyses: The PRISMA Statement. PLoS Med 2009:6(7): e1000097.
28
Bilaga 2
Tabell 2.1 Protokoll över extraherad information
Första-författare, årtal
Studiepopulation, land
Syfte med studien Metod Viktiga övergripande resultat Begränsning i aktivitet
Añez E, 2016
1501 st. (47,6 % flickor), 13–17 år, Spanien.
Att bidra till litteraturen om kroppsmissnöje är en
barriär/möjliggörare för att engagera sig i fysisk aktivitet och att undersöka vilken påverkan massmediala budskap via tid vid datorn har på kroppsmissnöje
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Statistiska analyser separat för pojkar och flickor.
Kroppsmissnöje var negativt korrelerat med fysisk aktivitet för båda könen. Tid vid datorn hade endast ett samband med flickors kroppsmissnöje; när läxor vid datorn ökade minskade
kroppsmissnöjet och när tid vid datorn för fritidssysselsättningar ökade ökade också kroppsmissnöjet.
Kroppsmissnöje är statistiskt signifikant korrelerat med lägre nivå av måttligt-ansträngande fysisk aktivitet hos flickor.
Becker CB, 2019
738 kvinnor, 25–86 år, USA.
Att undersöka kopplingen mellan kroppsmissnöje hos vuxna kvinnor med potentiella korrelationer med närliggande områden: hälsobeteenden, negativ affekt, livskvalitet och
funktionsbegränsningar. Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkätstudie online. Statistiska analysen utifrån åldersgrupp, 25-30, 31-45, 46-60, 61-äldre. Åldersgrupperna slogs samman i analysen av hälso- och funktions-begränsningarna.
Kvinnor i alla åldrar rapporterade liknande kroppsmissnöjes-problem. Negativ
kroppsuppfattning hade ett signifikant samband med sämre hälsobeteenden, negativ affekt, livskvalitet och funktionsbegränsningar. Motsatsen gällde för positiv kroppsuppfattning. De flesta korrelationer bestod även efter att ha kontrollerat för negativ affekt.
Kroppsmissnöje-relaterade funktions-begränsningar i gruppen med måttligt eller markerat kropps-missnöje: haft svårigheter att koncentrera sig, känt sig kritisk till sig själv, hindrats från att gå ut med andra, påverkat arbets-prestationen, känt sig glömsk, påverkar den vardagliga besluts-förmågan, stört måltider med
familj/vänner, känt sig upprörd, känt skamkänslor, gjort det jobbigt att äta ute med andra, känt sig skyldig, stört aktiviteter som annars är omtyckta, känt sig
frånvarande/
ouppmärksam, känt sig misslyckad, stört relationer med andra, känt sig orolig. Beltrán-Carrillo V J, 2018 20 st. (13 pojkar, 7 flickor), 17–18 år, Spanien.
Att analysera hur socio-kulturella diskurser om kroppen påverkar ungdomars deltagande i fysisk aktivitet och hur de konstruerar sina identiteter i relation till träning, sport och skolämnet idrott.
Kvalitativ metod. Semi-strukturerade intervjuer, analys i datorprogram NVivo software.
Kroppsförändring genom fysisk aktivitet och en relaterad önskan om smalhet och rädsla för en maskuliniserad kropp påverkar ungdomars beslut att engagera sig i, eller hoppa av, sport. Dessutom utlöser en icke dominerande (utifrån
skönhetsideal) kroppsform, kombinerad med ett uppvisande av låg fysisk kompetens,
klasskompisars och lärares avvisande och marginalisering vilket påverkar ungdomars konstruktion av en embodied identitet och hindrar dem från att vara aktiva. Till sist är ungdomar som är kompetenta i sport mindre påverkade av
För att kroppen inte ska få ”fel form” avstås vissa fysiska aktiviteter.
Tonårsflickorna upplever diskriminering pga. kroppsvikt/form i fysiska aktivitet t.ex. av idrottslärare i skolan
29 samhällets diskurser om kroppsideal än av
diskurser om kroppens prestation. Brunet J,
2012
205 kvinnor, 16–28 år, Kanada
Att testa sambandet mellan kvinnors fysiska självdiskrepans (faktiskt:ideal och faktiskt:borde) och fysisk aktivitet och undersöka om det är medierat av motivations regulatorer genom att använda självdiskrepans teorin och ”organismic integration” teorier som guidande ramverk.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkätstudie.
Överensstämmelse mellan ”faktiskt” och ”ideal” (eller ”borde”) fysisk självuppfattning var relaterat till fysisk aktivitet, både direkt och indirekt medierat av motivations regulatorerna. Förtydligat, när ”faktiskt” och ”ideal” självuppfattnings-poängen var liknande, ökade nivåerna av fysisk aktivitet och ”ideal” poängen. Utöver det så var nivån av fysisk aktivitet lägre när diskrepansen var som så att ”ideal” eller ”borde”-jaget var högre än det ”faktiska” ”borde”-jaget.
Kvinnornas utövande av fysisk aktivitet var mindre när skillnaden mellan faktiskt-jag och ideal-jag och borde-jag var större (större kroppsmissnöje).
Claudat K, 2014
368 kvinnor, 18-24 år, USA.
Att undersöka sambandet mellan kroppsövervakande, kroppsskam och kroppssjälv-medvetenhet under sexuella aktiviteter och sexuell tillfredsställelse och samtidigt kontrollera för relationsstatus och BMI i ett etniskt representativt urval av heterosexuella kvinnliga studenter.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Onlineenkätstudie.
Kroppsskam och kroppssjälvmedvetenhet under sexuella aktiviteter var negativt korrelerade med sexuell tillfredsställelse. Dessutom visade analys att kroppsövervakande förutspådde ökad kroppssjälvmedvetenhet under sexuella aktiviteter, delvis medierat av kroppsskam. Kroppssjälvmedvetenhet förutspådde minskad sexuell tillfredsställelse. Överlag visar studien på de negativa konsekvenserna kroppsmissnöje har på kvinnors sexuella tillfredsställelse.
Kropps-självmedvetenhet under sexuella aktiviteter medierade fullt ut sambandet mellan kroppsskam och minskad sexuell tillfredsställelse.
Clode J, 2016
93 st. (27 män, 66 kvinnor), Australien
Att testa en mediatormodell för om könsskillnader i självförtroende i klientmötet är medierat av könsskillnader i kroppsuppfattnings-störningar.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkätstudie.
De kvinnliga deltagarna var mindre självsäkra, självförtroendet var relaterat till upptagenhet av vikt, att de var fokuserade på utseendet, hade ångest över sin fysik i sociala situationer. Dessa kroppsuppfattnings-variabler medierade sambandet mellan kön och självförtroendet i klientmötet.
Påverkar självförtroende negativt på arbetet i klientmöten.
Lemer JL, 2013
401 kvinnor, 18–25 år, USA.
Att undersöka sambandet mellan sexuella attityder och deltagande i sexuell aktivitet hos unga vuxna kvinnor och om kroppsuppfattning har en medierande roll i sambandet.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Onlineenkät.
Liberala sexuella attityder hade ett direkt samband med mer frekvent sexuell aktivitet. Däremot var inte den medierande rollen tydlig, indirekta effekter existerade dock och visade att mer liberala sexuella attityder var associerade med större positiv kroppsuppfattning, vilket i sin tur var associerad med en ökning av sexuella aktiviteter.
Kroppsmissnöje hos unga kvinnor påverkar frekvensen av deras utövande av sexuella aktiviteter, de har mindre sex och har mer konservativa attityder kring sex.
Liné C, 2016
10 flickor, 12–20 år, Paris.
Få kännedom om överviktiga unga kvinnors kroppsliga upplevelser för att få ökad förståelse kring deras situation och kunna stödja dem bättre.
Kvalitativ metod. Semistrukturerad intervju.
Fem situationer identifierades utifrån intervjuerna: den första, shoppa med vänner, behandlar handlingar av personerna mor deras kroppar. De andra fyra är handlingar som antagits: uppförande gentemot en normalviktig person, uppförande i kommunala transportmedel,
Flickorna skäms över sin vikt och begränsas i aktivitet när de går och handlar kläder med kompisar, de undviker att prova kläder och visa vilken storlek de har för de är rädda för att förlora sina vänner. De är ständigt medvetna om sin kropp och drar
30 utövande av fysisk aktivitet och att äta. Resultatet
visar ansträngningen för dessa unga kvinnor med övervikt, dom medel de tar till för att leva i sina kroppar och deras stora ansträngningar för att känna sig som ett med sin kropp (embodiment).
till exempel in magen och tänker på sin hållning bland andra människor som inte är överviktiga. Kläder används för att dölja kroppen. De väljer att inte dansa eftersom de tycker att det är fult när en överviktig person dansar.
Lodewyk KR, 2016
394 st. (198 flickor), Kanada.
Att testa stiganalys-relationer mellan kroppsstorleks-missnöje, nervositet för provsituationer, tilltro till sin förmåga och konditionsrelaterade resultat under konditionsträning på idrottslektioner och att fastställa om dessa skiljer sig åt som en funktion av kön och nivå av kropps-storleksmissnöje
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkätstudie.
Den hypotetiska stigen stämde övergripande med datan i urvalet och stämde bättre för flickor än pojkar. Flickor rapporterade högre
kroppsmissnöje och lägre självförmåga och fitnessindex i idrotten än pojkar. Kroppsmissnöjet fanns i båda könen med flest flickor som önskar en smalare kropp jämfört med pojkar där ungefär lika delar ville vara antingen större eller smalare. Pojkar som ville vara smalare rapporterade signifikant lägre självförmåga och fitnessindex i idrotten än pojkar med mindre kroppsmissnöje eller pojkar som ville vara större. Flickor som vill ha en smalare kropp rapporterare signifikant högre nervositet inför prov och lägre fitnessindex i idrotten än flickor utan kroppsmissnöje.
Kroppsstorleks-missnöje påverkar flickors upplevda kompetens och tilltro till sin förmåga negativt och ger nervositet inför provsituationer vilket verkar påverka deras prestation inom konditionstest i skolan.
Mills J, 2014
121 kvinnor, 18–40 år, Australien.
Att utvärdera om tids- och
situationsbundet kroppsmissnöje var associerat med förekomst och kvalitet i sociala interaktioner när de inträffade och/eller i framtiden.
Kvantitativ metod, naturalistisk observations metod. Enkätstudie under 7 dagar.
Resultatet visar att relationen mellan tids- och situationsbundet kroppsmissnöje och aspekter av social interaktion är komplexa och varierar över tid. I ett tvärsnitt var tids- och situationsbundet kroppsmissnöje och kvalitén i social interaktion negativt associerat. Prospektivt förutspådde kroppsmissnöje senare undvikande av sociala interaktioner. När kvinnor valde att undvika social interaktion försämrades deras kroppsmissnöje men när de deltog i social interaktion
rapporterade de förbättrad kroppsuppfattning.
Tids- och situations-bundet kroppsmissnöje ger en sämre upplevd kvalitet i sociala interaktioner. Missnöje med utseende gör att personer undviker sociala interaktioner.
Sampasa-Kanyinga H, 2017 4299 st., 11–20 år (48,4% flickor), Kanada.
Att undersöka sambanden mellan uppfattningar och attityder om kroppsvikt och följsamhet till rekommendationer om fysisk aktivitet (PAR) för ungdomar, utöva minst 60 min/dag av måttlig till ansträngande fysisk aktivitet och testade om BMI var en moderator i dessa samband.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Flickor och pojkar analyserades tillsammans förutom i förekomst av missnöje och attityder kring vikt, vilket analyserades utifrån kön och följsamhet till PAR.
Missnöje med kroppsvikt hade ett samband med lägre odds för följsamhet till PAR. Närmare bestämt, dom som upplevde sig själva som överviktiga/feta hade lägre odds för följsamhet till PAR jämfört med dom som tycker att dom har ungefär rätt vikt. För dom som försökte gå upp i vikt var sannolikheten större att de skulle vara följsamma till PAR jämfört med dom som inte gjorde någonting för att förändra sin vikt. BMI var en signifikant moderator i sambanden mellan missnöje med vikt och följsamhet till PAR. Vid lågt BMI var det inga skillnader i följsamheten till PAR
Missnöje med sin vikt gör att ungdomar blir mer passiva om de har ett högre BMI.
31 mellan ungdomar som var missnöjda med sin vikt
eller inte. Vid högt BMI hade ungdomar som var missnöjda med sin vikt mindre sannolikhet att vara följsamma till PAR jämfört med dom som inte var missnöjda med sin vikt. Det fanns inga könsskillnader i resultatet.
Weaver AD, 2018
16 kvinnor, 19–29 år, Kanada.
Att undersöka kvinnors uppfattning om sin kropp i kontexten av deras sexuella relation med en manlig partner.
Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer och demografisk enkät. Tematisk innehållsanalys användes för databearbetning i NVivo software.
Kvinnorna beskrev en fluktuerande
kroppsuppfattning som påverkar deras beteende och upplevelse av sexuell aktivitet när det kommer till att initiera eller undvika, öppenhet eller hämmande och känsla av engagemang eller distraktion. Dom beskrev kontextuella faktorer som påverkar deras kroppsuppfattning i sexuella situationer (så som ljus och sexuella positioner) och även strategier de använder för att förbättra de bekymmer de har kring kroppsuppfattningen (så som prata med sig själv, skifta fokus) med varierande framgång. De flesta menade att de kunde njuta av sexuella aktivitet med sin partner trots deras osäkerhet. Kvinnorna såg alltså på sexuella erfarenheter som påverkade av kroppsuppfattningen i dynamiska, fluktuerande sätt med flera olika påverkansfaktorer.
När kvinnorna hade större kroppsmissnöje undvek de t.ex. att inleda sexuell aktivitet med sin partner eller avvisade sin partner eller höll tillbaka i aktivitet, det påverkade hur öppna de var för olika typer av sexuella aktiviteter och om dom kände sig engagerade eller inte i de sexuella aktiviteter de genomförde, de valde vilka positioner de intog och de justerade miljön genom att ha lägre belysning och genom att gömma delar av kroppen under täcket. De som inte kunde sluta tänka negativt om sina kroppar under sexuella aktiviteter upplevde mindre tillfredsställelse
Zinovyeva EV, 2016
66 st (32 flickor), 13– 15 år, Ryssland.
Att studera kropps- och
utseendeuppfattning, självkänsla och känslor av ensamhet hos ungdomar med kroppsmissnöje.
Kvantitativ tvärsnittsstudie. Enkätstudie, presentation vid en konferens. Delar endast upp analysen mellan könen ibland i text, saknas tabeller.
Majoriteten av ungdomarna gjorde en tydlig skillnad på koncepten ”kropp” och utseende”. Kroppsuppfattning och och positiv
kroppsuppfattning var associerade främst med viktuppfattning. Ungdomar med kroppsmissnöje såg sig själva som svaga och inaktiva, de hade en intensiv konflikt mellan faktiskt jag och önskat jag och upplevde ofta en känsla av ensamhet. Den viktigaste kroppsdelen var magen, låren och brösten för flickor och axlarna, bröstet och muskelmassa för pojkarna.
Flickor med kroppsmissnöje upplever sig ensamma, undviker sociala interaktioner som inbegriper kommunikation, att påverka sina vänner och deltagande i aktiviteter. De stannar oftare hemma och nedvärderar sitt utseende och förmågor. De anser sig vara mindre självständiga, svaga, mer veliga, ha dålig självkontroll, passiva och introverta.
