KURS: Examensarbete för grundlärare fritidshem, 15 hp
PROGRAM: Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem
FÖRFATTARE: Carl Josefsson, Jonas Wängefors
HANDLEDARE: Ann Ludvigsson
EXAMINATOR: Roland Persson
TERMIN: VT20
En kvalitativ studie av lärare och rektorer.
Inkludering och mottagande
av nyanlända i fritidshem
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Examensarbete för grundlärare fritidshem 15 hp
Grundlärarprogrammet med inritning mot fritidshem
VT 20
SAMMANFATTNING
Carl Josefsson, Jonas Wängefors
Inkludering och mottagande av nyanlända i fritidshem: En kvalitativ studie av lärare och rektorer.
Receiving and including immigrants to school-age educare programmes: A qualitative study of teachers and headmasters.
Antal sidor: 27
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem och rektorer beskriver att de arbetar med mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshem. Studiens forskningsfrågor undersöker vad deltagarna anser är viktigt vid mottagandet och inkluderingen av nyanlända samt vilka möjligheter och hinder det finns. Studien utfördes med kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Deltagarna i denna studie bestod av fyra lärare i fritidshem samt två rektorer. Samtliga lärare i fritidshem valdes ut genom ett bekvämlighetsurval och ett ändamålsenligt urval, däremot handplockades rektorerna endast genom ett ändamålsenligturval. Data analyserades och delades in i olika kategorier genom en kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framgår det delade meningar när det gäller vilket mottagningssystem som ska användas. Rektorerna menar att direktplacering bör användas däremot menar samtliga lärare i fritidshem att de föredrar förberedelseklass. Resultatet framhäver olika arbetssätt som är viktiga i arbetet med mottagande och inkludering av nyanlända, vilka är: användning av antingen tolk eller modersmålslärare, bildstöd och fadderskap. Under intervjuerna framkommer det att brist på information till fritidshemmet när det gäller de nyanländas anslutning leder till ett hastigt mottagande. Resultatet visar även att lärare i fritidshems förhållningssätt gentemot de nyanlända eleverna är viktigt för deras sociala delaktighet.
Sökord: Didaktik, Fritidshem, Fritidslärare, Nyanlända elever, Mottagande, Inkludering, Förberedelseklass, Språkundervisning.
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för Lärande Gjuterigatan 5 036-10 10 00 036162585 och Kommunikation (HLK)
Box 1026 551 11 Jönköping
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Att vara nyanländ ...2
2.2 Mottagande av nyanlända elever ...2
2.2.1 Mottagningssystem ... 4
2.3 Inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet ...5
2.3.1 Språkundervisning för nyanlända elever ... 5
3 Syfte och forskningsfrågor ... 6
4 Metod ... 7 4.1 Val av metod ...8 4.2 Urval ...8 4.3 Genomförande ...8 4.4 Analys ...9 4.5 Forskningsetik ... 10 4.6 Tillförlitlighet ... 10 5 Resultat ... 11
5.1 Möjligheter och hinder vid mottagandet och inkluderingen av nyanlända elever ... 12
5.1.1 Användning av tolk och modersmålslärare ... 12
5.1.2 Nyanlända elevers möte med skola och fritidshem ... 13
5.1.3 Brist på kommunikation och information ... 15
5.2 Vad är viktigt i mottagning och inkludering ... 15
5.2.1 Bildstöd ... 15
5.2.2 Förhållningsätt samt arbetssätt för lärare i fritidshem ... 16
5.3 Sammanfattning ... 18
6 Diskussion ... 18
6.1 Möjligheter och hinder ... 18
6.2 Arbetssätt samt förhållningssätt ... 20
6.3 Metoddiskussion... 22
6.4 Vidare forskning ... 23
Referenslista ... 24 Bilaga ...
1 Inledning
Studien undersöker hur lärare i fritidshem samt rektorer arbetar med mottagandet och inkluderingen av nyanlända elever i fritidshemmet. Under flera år har mottagande och inkludering av nyanlända elever varit ett debatterat och aktuellt ämne bland lärare. Trots det framlägger Bunar (2010) att det råder bristande kunskap och vetskap om nyanlända och hur de skall tas emot samt inkluderas i skola och fritidshem. Därav är vi intresserade av att studera hur rektorer och lärare i fritidshem går tillväga när de tar emot nyanlända till deras fritidshem. Vi känner ett genuint intresse för inkludering i samhället eftersom vi vuxit upp bland vänner med utländsk bakgrund som inte upplevt sig vara särskilt inkluderade varken i skolan eller i det svenska samhället. Vi anser att det är problematiskt eftersom det skapar grupperingar samt klyftor i både skolan och samhället som i sin tur kan leda till konflikter. Studiens bidrag är att utveckla kunskap hos lärare i fritidshem och rektorer inför arbetet med mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshem samt öka medvetenheten om möjligheter och hinder som kan uppstå när nyanlända elever ansluter till skola och fritidshem.
2 Bakgrund
I bakgrunden diskuteras begreppet “nyanlända” och därefter beskrivs mottagande av
nyanlända elever samt mottagningssystem för elever. Vidare diskuteras även inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet samt språkundervisning för nyanlända elever.
2.1 Att vara nyanländ
Enligt Skowronski (2013) är nyanlända elever ett begrepp som används av kommunala samt statliga myndigheter i syfte att beskriva en elevgrupp som nyligen har invandrat till
Sverige. Bunar (2010) beskriver en formalistisk modell som redogör för hur länge en nyanländ elev benämns och behandlas som nyanländ. Nyanlända elever räknas som nyanlända i två år och under dessa år ska de få möjlighet att börja i någon form av
förberedelseklass som har i syfte att främja språk och social utveckling. Bunar (2010) betonar däremot att förberedelseklass har kritiserats av många lärare. De anser att
mottagningssystemet leder till kunskapsbrist hos lärare när det gäller hur nyanlända elever skall tas emot och inkluderas. Detta grundas i att lärarna i skolan inte är delaktiga i
välkomnandeprocessen.
Skolverkets (2016) allmänna råd för utbildning av nyanlända elever skildrar att nyanlända elever kan vara allt från asylsökande, anhöriginvandrare eller barn till arbetskraftsinvandrare. Nyanlända elever kan även innefatta svenska medborgare som inte genomfört den svenska skolan eftersom de har varit bosatta utomlands. Majoriteten av nyanlända i Sverige utgörs av personer som flytt sitt hemland. Ett stort antal av de nyanlända eleverna har ett annat
modersmål än svenska. Sammanfattningsvis är de nyanlända eleverna en heterogen grupp och deras bakgrund ser olika ut från elev till elev (Skolverket, 2016).
Skolverksamheten och fritidsverksamheten är två viktiga platser för nyanlända elevers
utveckling. Dessa verksamheter har en betydande roll för elevernas lärande samt inkludering i det svenska samhället. Verksamheterna anses även vara en trygghetsskapande plats där undervisningen anpassas efter elevernas individuella förutsättningar och behov (Fjällhed, 2013). Bunar (2015) menar att de nyanlända eleverna bidrar till mångfald i svensk skola genom att de har olika språk, etniciteter, kulturer och religioner.
2.2 Mottagande av nyanlända elever
Den ökade rörligheten över nationsgränserna skapar stora krav på människors kapacitet att förstå de värden som finns i en kulturell mångfald. Skolan är ett socialt och kulturellt forum som kan förstärka förmågan att se saker från andras perspektiv för de som arbetar i skolan samt för eleverna. Förmågan att förstå och vara kapabel att sätta sig in i andra människors villkor och värderingar är viktigt när det svenska samhället omfattar en kulturell mångfald (Skolverket, 2019). Lärare ansvarar för att ha samtliga elevers behov och förutsättningar som grund för sin undervisning, samt sträva efter att göra den nyanlända eleven socialt delaktig (SFS 2010:800; Skolverket, 2016).
Under de senaste åren har den svenska grundskolan tagit emot ett stort antal nyanlända elever. Den ökade invandringen till Sverige har fått många skolor och kommuner att vidta stora åtgärder för att stärka upp beredskapen samt få kunskap om arbetet med
nyanlända. Åtgärderna för att stärka upp beredskapen ligger till grund för att skolan ska erbjuda en rättvis utbildning för de nyanlända (Skolinspektionen, 2017). Det finns en tydlig lucka gällande vetenskapligt grundad kunskap om nyanländas lärande samt hur
undervisningen i skolan ska struktureras för dem (Bunar, 2015; Fjällhed, 2013). Bunar (2010) och Skolverket (2019) framhäver att mottagandet och skolsituationen som nyanlända ställs inför i många fall är olika från land till land. Länder tillämpar även olika förhållningssätt samt pedagogik när det gäller mottagandet av nyanlända. Skolverket (2019) hänvisar till sina egna rekommendationer för hur skolans mottagande skall vara, däremot finns det ett stort
handlingsutrymme för de enskilda skolorna att strukturera detta mottagande.
Ett flertal av Europas länder har någon form av arbete med mottagning av nyanlända elever för att de sedan ska övergå till ordinarie undervisning i klass. Österrike, Tyskland, Finland, Frankrike, Italien, Sverige, Polen, Danmark och Belgien är några av de EU-länder som använder liknande typer av bestämmelser för nyanländas inträde i den obligatoriska skolan. Detta genom användning av språkkurser och olika typer av förberedelseklasser. Ett fåtal av de ovannämnda EU-länderna, exempelvis Frankrike, använder sig av separata klasser för de nyanlända upp till två år innan eleverna är redo att övergå till ordinarie undervisning i klass. I länder som Österrike, Sverige, Polen, Italien och vissa delar av Tyskland kan nyanlända skrivas in direkt i vanliga klasser samt även under denna tid ta del av språkkurser, exempelvis modersmålsundervisning. Italien är ett av länderna som inte använder sig av förberedelseklass utan där är det upp till varje skolverksamhet att organisera förberedande kurser för att
underlätta nyanländas skolgång (Koehler, 2017).
Månsson (2014) har granskat och studerat mottagandet av nyanlända barn och ungdomar i sex svenska kommuner. I fem av dessa kommuner finns det ett mottagningscenter för de
nyanlända, där barnens- och ungdomarnas skolkunskaper kartläggs. Efter kartläggningen placeras de nyanlända eleverna antingen i en ordinarie klass, kallad direktplacering, eller i en förberedelseklass. De nyanlända elever som börjar i en förberedelseklass får i några
kommuner stundtals vara delaktiga i den vanliga undervisningen, exempelvis i de estetiska ämnena. De elever som skall börja i F-3 brukar i dessa granskade kommuner placeras direkt i en ordinarie klass. En stor anledning till att kommunerna väljer att direktplacera elever i F-3 är att känslan av tillhörighet ökar, vilket bidrar till en snabbare inkludering i den svenska skolan (Månsson, 2014).
I skapandet av en rättvis och god utbildning för nyanlända framlägger Ojala (2016) och Skolinspektionen (2017) att skolverksamheter runt om i landet bör följa de fem
framgångsfaktorer som tagits fram. Dessa omfattar: kartläggning av elevens kunskaper, studiehandledning i elevens modersmål, språkinlärning i alla ämnen, gemensamma strategier i skolan samt att enskilda lärare inte ska ta allt ansvar. Vid kartläggning av elevens kunskaper krävs att skolverksamheten tidigt i arbetet tar i akt elevens behov och kunskaper, samt att undervisningen anpassar sig efter kartläggningen. När det gäller studiehandledning i elevens
modersmål nämner även Bunar (2010) att de nyanlända eleverna ska få den hjälp med
modersmålet de är i behov av för att stödja inlärningen av det svenska språket. Vid
språkinlärning i alla ämnen krävs att all undervisning främjar de nyanländas språkutveckling,
därmed ska samtliga lärare ingå i arbetet. När det gäller gemensamma strategier ska
nyanlända elever inte behandlas som en grupp, trots detta behövs det en viss kategorisering för att kunna skapa en tydlig organisation och tydliga rutiner i undervisningen. Det är viktigt att alla lärare tar sig an de strategier som gemensamt tas fram av skolverksamheten för att undervisningen ska bli rättvist anpassad för de nyanlända elevernas behov och kunskaper. När det gäller ansvaret i arbetet ska verksamheten i upplägget av strategier och rutiner se till att inte lämna allt ansvar hos enskilda lärare. Samtliga lärare i skolan ska ta ansvar i arbetet med nyanlända elever och inte lämna över ansvaret till enskilda lärare, hur alla lärare bemöter de nyanlända eleverna är av största betydelse (Ojala, 2016; Skolinspektionen, 2017).
2.2.1 Mottagningssystem
Ojala (2016) nämner hur vissa kommuner använder sig av en mottagningsenhet för nyanlända elever. Mottagningsenheten kartlägger elevens kunskaper samt undervisar eleven i
grundläggande svenskkunskaper. Efter kartläggningen skickas eleven vidare till en kommunal skola som använder direktplacering respektive förberedelseklass som vidare
mottagningssystem för eleven. Enligt skollagens föreskrifter (SFS 2010:800) skall en nyanländ elevs kunskaper utredas i samtliga fall, förutom när en nyanländ elevs kunskaper tydligt inte behövs utredas. Den bedömning som görs när det gäller den nyanlända elevens kunskaper skapar ett material för hur den fortgående undervisningen skall struktureras, schemaläggas och verkställas. Med andra ord skapas en individuell studieplan som består av utbildningens huvudsakliga innehåll och schemalagda stödåtgärder.
Nyanländas upplevelse av inkludering påverkas av hur de tas emot och bemöts i grundskolan. De nyanlända elevernas sociala möjligheter fastställs inte endast av de sociala möten de närvarar i under grundskolan, utan även av det mottagningssystem som används (Skowronski, 2013). Bunar (2010) redogör även i sin rapport att mottagandet och inkluderingen av
nyanlända elever ser olika ut från kommun till kommun. I vissa kommuner placeras de nyanlända i en ordinarie klass direkt, i andra kommuner används förberedelseklass. En förberedelseklass är ett mottagningssystem som kan väljas för att förse eleverna med kunskaper de behöver innan de fortsätter sin skolgång i den ordinarie klassen. Grundtanken med förberedelseklassen är att förse de nyanlända eleverna med förkunskaper inom
skolämnena för att de skall vara förberedda för den svenska skolkulturen (Skolverket, 2016). Bunar (2010) skildrar att förberedelseklasser används som mottagningssystem för nyanlända främst för att det skall leda till en trygg inslussning i den svenska skolans kultur och språk. I syfte att inkludera de nyanlända eleverna mer i de ordinarie klasserna har rektorer runt om i landet infört att eleverna från förberedelseklasser skall få delta i idrott, slöjd och musik med de klasser som de senare ska skrivas in i. Detta eftersom förberedelseklasser kan öka risken för avskildhet mellan de ordinarie eleverna och de nyanlända eleverna. Fördelen med att starta
skolgången direkt i en ordinarie klass är att eleverna socialiseras från början, vilket benämns som direktplacering. Däremot finns det en risk för att de nyanlända eleverna kan känna sig obekväma och otrygga samt att lärarna inte har tid att ge de nyanlända eleverna den
uppmärksamheten de behöver (Bunar, 2010).
2.3 Inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet
Inkludering som begrepp uppstod i USA runt slutet av 1980-talet. Inkluderingen satte press på skolan, utbildningsväsendet och samhället för allas känsla av gemenskap, delaktighet och meningsfullhet i skolan (Persson, 2013). Nilholm (2007) skriver vidare att fram till 1990-talet förespråkades integrering av barn, exempelvis barn med funktionshinder, men nu i
internationella sammanhang lyfts begreppet ”inclusion” fram. Inclusion översätts nästan fullständigt med inkludering. Nilholm (2006) menar att inkludering bör brukas framför inclusion på grund av att begreppet inkludering karaktäriserar en process. Nilholm (2007) påstår att integrering i skolans värld handlar om att anpassa avvikande barn till skolans befintliga miljöer. Däremot handlar inkludering mer om att omforma hela miljön för att främja mångfalden av elevers olikheter, alltså konstruera en skola för alla.
Nilholm (2006) behandlar ordet inkludering där det benämns att inkludering i stora delar handlar om att skapa förutsättningar som är anpassningsbara för individers olika behov och förmågor. Skolan besitter en roll i arbetet med att anpassa all undervisning utifrån elevers olika förutsättningar, behov och intressen. Författaren menar även att inkludering kan kopplas till en social delaktighet. Därav anser Ojala (2016) att lärare kan använda sig av andra elever som stöd för att underlätta arbetet med att inkludera nyanlända elever. Att nå ut till andra elever och skapa sociala relationer resulterar i bättre förutsättningar för nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling i den ordinarie undervisningen.
Inkludering av nyanlända elever kan skilja sig avsevärt på grund av språksvårigheter. Språket har en avgörande roll i skola och fritidshem. Inom utveckling av språket i skola och
fritidshem är kommunikation och gemenskap två viktiga områden. Elever som är födda i Sverige med en utländsk härkomst samt elever som varit bosatta i Sverige under en längre period, har lättare för att kommunicera och upprätthålla en dialog med människor som kan det svenska språket. Inkluderingen blir därmed betydligt enklare för de som kan behärska det svenska språket och de får därmed en enklare väg in i det svenska samhället. De nyanlända eleverna kan ha svårt att känna trygghet och gemenskap om skolan och undervisningen inte erbjuder stöd och resurser i elevernas utveckling. Konsekvenserna av detta kan leda till svårigheter i inkludering som därmed skapar en ökad känsla av utanförskap (Nilholm, 2006). 2.3.1 Språkundervisning för nyanlända elever
Gibbons (2018) presenterar exempel på hur modersmål kan samordnas i undervisningen för elever som inte har svenska som första språk. Lärare kan dela in elever som talar samma språk två och två för att arbeta tillsammans i problemlösande situationer för att kunna höja innehållsnivån. Författaren förklarar vidare att elever som talar samma första språk kan hjälpa
varandra med instruktioner samt svåra begrepp i undervisningen. Författaren förespråkar även att lärare, som är flerspråkiga, samtalar med eleven om nya begrepp på modersmålet om det är möjligt att lösa på enheten. Det gör det möjligt för den eleven som inte har svenska som modersmål att använda alla sina språkhjälpmedel. Gibbons (2018) nämner även en viktig synpunkt gällande hur lärare skall ge information till elever som inte kan det svenska språket och det är att använda visuella hjälpmedel samtidigt som läraren pratar. Det förklaras som informationsrikedom, då information förklaras på flera olika sätt, vilket stärker förståelsen för alla elever och är väsentlig för andraspråkselever.
Andraspråksundervisning förekommer för att främja nyanlända elevers språkutveckling samt inkludering. Forskarna påpekar det negativa med att bedriva undervisning där
andraspråkseleverna behöver lämna klassrummet och sin vanliga undervisning för antingen modersmålsundervisning eller svenska som andra språk. Eleverna går då miste om
ämneskunskaper som bedrivs i den vanliga undervisningen (Bunar, 2010; Fridlund, 2011; Sjöqvist & Lindeberg, 1996). Trots detta menar Bunar (2010) att modersmålslärarna har en viktig roll i arbetet med mottagning och inkludering av nyanlända elever.
Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem och rektorer beskriver att de arbetar med mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet.
Forskningsfrågor:
• Vilka möjligheter och hinder beskriver lärare i fritidshem samt rektorer att det finns när det gäller mottagandet och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet?
• Vad beskriver lärare i fritidshem samt rektorer som viktigt vid mottagandet och inkludering av nyanlända elever?
4 Metod
I det här kapitlet redogörs för studiens val av metod, urval, genomförandet av studien och hur data analyserats. Vidare tas etiska aspekter upp samt studiens tillförlitlighet.
4.1 Val av metod
Studiens syfte var att undersöka hur lärare i fritidshem samt rektorer beskriver hur de arbetar med mottagande och inkludering av nyanlända elever, därav har en kvalitativ metod
tillämpats. Ahrne och Svensson (2015) menar att kvalitativ metod bör användas före
kvantitativ när syftet med studien besvaras genom personers erfarenheter. Därmed ges studien bättre förutsättningar för att begripa deltagarnas olika åsikter och perspektiv i det undersökta området. Författarna anser även att kvalitativa undersökningar skapar bättre möjligheter för att förstå andra människors åsikter och synsätt.
Det finns olika sätt att närma sig deltagarnas upplevelser och beskrivningar vad gäller mottagandet och inkludering av nyanlända elever. I denna studie applicerades
semistrukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2011) utgår denna form av intervju från att intervjuledarna förbereder sina frågor innan mötet med deltagarna i studien. Kvale (2007) beskriver att semistrukturerade intervjuer omfattar två aspekter av förberedda frågor, vilka är: öppna frågor samt preciserade frågor relaterade till studiens forskningsfrågor (se bilaga). Användning av öppna frågor har varit viktigt i denna studie för att deltagarna ska kunna ta upp det de anser är viktigt vid mottagning och inkludering av nyanlända elever.
Semistrukturerade intervjuer har även möjliggjort för intervjuledarna att under samtalets gång ställa följdfrågor för att få rik information från deltagarna i studien. En semistrukturerad intervju tillåter vid behov avvikelser från den på förhand konstruerade intervjuguiden (se bilaga). Därmed kan deltagarna ge svar på frågor som ännu inte har ställts genom att ha besvarat en tidigare fråga som skapat utrymme för diskussion (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2015; Kvale, 2007).
4.2 Urval
I studien ingår fyra lärare i fritidshem samt två rektorer från två olika skolområden. Studiens deltagare har valts ut med utgångspunkt i ett bekvämlighetsurval och ändamålsenligt urval. Denscombe (2018) påstår att bekvämlighetsurval innebär att de personer som medverkar i studien är bekanta till skribenterna. Denna urvalsmetod bidrog till ökade möjligheter i att hitta deltagare till urvalsprocessen vilket har varit av betydelse då skribenternas tid var begränsad. Bekvämlighetsurval tillämpades enbart i intervjuer med lärare i fritidshem. Skribenterna valde ut rektorer med kunskaper och erfarenheter inom studiens syfte vilket motsvarar
ändamålsenligt urval. Denscombe (2018) menar att ändamålsenligt urval innebär att deltagare med väsentliga erfarenheter inom det område forskningen undersöker väljs ut.
I studien nämns inte deltagarnas verkliga namn och personuppgifter, utan i resultatet presenterades lärarna i fritidshem med namn som börjar på F: Frida, Florentina, Flavio och Filip. Rektorerna presenterades med namn som börjar med bokstaven R: Ronja och Rebecka. 4.3 Genomförande
Efter en veckas arbete med studien, valde vi att formulera intervjufrågor och boka in
intervjuer med samtliga deltagare. Med anledning av pandemin covid-19 var det viktigt att i ett tidigt skede av studien genomföra intervjuerna, för att följa rekommendationer om att hålla
avstånd från andra människor. Deltagarna kontaktades via telefon för att komma överens om tid och plats för intervjuerna. Planen från början var att först intervjua lärarna och rektorerna vid ett senare tillfälle, men när intervjuerna av lärarna var klara hade rektorerna tid för oss då vi redan var på plats i skolan. Upplägget blev därmed förändrat och intervjuerna genomfördes under två heldagar med fyra lärare i fritidshem samt två rektorer. Det resulterade i sparad restid till och från skolorna då skolorna endast behövde besökas en gång.
Samtliga intervjuer inleddes med konversationer om allmänna saker, exempelvis covid-19, vädret, idrottsevenemang och pågående examensarbete. Enligt Kvale (2007) är de inledande minuterna av en intervju avgörande för hela samtalets utgång. Konversationen innan
intervjusamtalet resulterade i att vi och deltagarna lärde känna varandra bättre som i sin tur bidrog till minskad stress och nervositet i rummet. Atmosfären under intervjusamtalet kändes därmed trygg. Kvale (2017) menar att en trygg miljö och bra kontakt skapas genom att aktivt lyssna, visa intresse, förståelse och respekt samt att intervjuledarna tydligt redogör för vad samtalet skall gå ut på. Under tiden intervjuerna pågick visade vi intresse för deltagarnas svar och åsikter genom att ofta kommentera med småord som “Ah” eller “jaha”. Den här
intervjutekniken benämns enligt Andersson (1995) som probes och kan användas för att uppmuntra deltagarna till att utveckla sina svar. Viktigt är att inte överdriva uppmuntrandet, utan det ska utföras på ett genuint sätt. Studiens skribenter utgick från de i förväg förberedda frågorna (se bilaga) och med utgångspunkt i de resonemang som uppstod av frågorna kunde följdfrågor ställas. Stödord i form av “tolk” och “bildstöd” fanns också tillgängligt ifall frågorna inte kunde besvaras. Kvale (2007) belyser att tystnaden som ibland uppstår under samtal går att utnyttja. Vanligtvis är tystnad ett orosmoment för människor men i
intervjusammanhang kan det utnyttjas av intervjuledarna genom att reflektera över svar och vänta ut mer information från deltagarna. Intervjuerna som genomfördes pågick i ungefär 15– 25 minuter.
De genomförda intervjuerna spelades in med användningen “Inspelare” via mobil. Kvale (2007) berättar att tekniska problem enkelt kan uppstå under en intervju, vilket kan leda till en resultatlös intervju. Därav har vi använt oss av två mobiltelefoner samt en dator för att
garantera att det inte ska uppstå tekniska problem under samtalen. Inspelningarna sparades i mobiltelefonerna samt i en dator. Intervjuerna har transkriberats i sin helhet. Det som dock inte skrivits ut är småord som ah, jaha och precis. Justesen och Mik-Meyer (2011) menar att onödiga ord som sägs under samtalets gång inte behöver transkriberas när tiden är begränsad för forskaren. Citaten i studiens resultat har förhållit sig till Brymans (2011) upplägg av kortare indrag för att synliggöra citaten för läsaren. Författaren nämner även vikten av att redigera bort upprepningar av deltagarnas svar när citat används, på grund av att personer nästan aldrig pratar i hela meningar.
4.4 Analys
För att få svar på studiens forskningsfrågor har vi använt oss av en kvalitativ innehållsanalys. Enligt Larsen (2007) är syftet med en kvalitativ innehållsanalys att upptäcka mönster,
samband och skillnader i den insamlad data. Efter att intervjuerna var genomförda transkriberades samtliga samtal, vilket delades upp jämnt mellan skribenterna. Därefter
delades det transkriberade materialet in i olika färger beroende på vilken forskningsfråga de gav svar på. Det material som kategoriserades in under lärare i fritidshem samt rektorers beskrivningar av möjligheter och hinder gällande mottagande samt inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet markerades med rött. Studiens andra forskningsfråga lärare i
fritidshems samt rektorers erfarenheter om vad som är viktigt vid mottagandet samt inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet markerades med lila. Därefter lades de rödmarkerade materialet in i ett dokument samt det lilamarkerade materialet i ett annat dokument. Färgmarkeringarna togs bort från texten för att det transkriberade materialet återigen skulle bli kategoriserat. Det rödmarkerade materialet bildade tre olika kategorier, vilket var användning av tolk och modersmålslärare, nyanländas möte med skola och
fritidshem samt brist på kommunikation och information. Allt som kopplades till användning av tolk och modersmålslärare markerades med gult, nyanländas möte med skola och
fritidshem markerades med blått och brist på kommunikation och information markerades med grönt. Det lilamarkerade materialet delades in i två olika kategorier, vilket var bildstöd och förhållningssätt samt arbetssätt för lärare i fritidshem. Det transkriberade materialet som kopplades till bildstöd markerades med orange och förhållningssätt samt arbetssätt för lärare i fritidshem markerades med brunt. De olika teman kopplade till studiens forskningsfrågor som framställdes skapade grunden för resultatet.
4.5 Forskningsetik
Studien har förhållit sig till de fyra forskningsetiska kraven från Vetenskapsrådet (2002), vilka är: informationskravet, nyttjandekravet, samtyckeskravet och konfidentialitetskravet.
Informationskravet innebär att forskaren inför varje intervju skall informera deltagarna om
studiens innehåll och syfte. I denna studie blev deltagarna informerade innan intervjun om att intervjun är frivillig och att de under samtalets gång kan välja att avbryta intervjun om de önskar. Deltagarna blev också informerade om att all insamlade data endast kommer användas för arbete med studien, vilket försäkras genom att studien använder sig av
nyttjandekravet. Samtyckeskravet innebär att studiens samtliga deltagare själva får välja om
de vill delta i studien. Samtliga deltagare fick frågan om de ville ställa upp på en intervju och delta i studien. Konfidentialitetskravet användes i studien för att skydda deltagarnas
personuppgifter. Detta gjordes genom fingerade namn istället för deltagarnas verkliga namn (Vetenskapsrådet, 2002). Samtliga krav skall tillämpas i studiens forskning för att skydda deltagarna från personskada och kränkning (Vetenskapsrådet, 2017).
4.6 Tillförlitlighet
Studiens tillförlitlighet granskades i denna studie utifrån de fyra kriterierna: trovärdighet (intern validitet), överförbarhet (extern validitet), pålitlighet (reliabilitet) och en möjlighet att styrka och konfirmera (objektivitet).Trovärdigheten i studien utgår från att forskningen
förhållit sig till de bestämda regler som finns och även att studien stärks av
respondentvalidering, vilket menas att deltagarna kan bekräfta forskningens resultat (Bryman, 2011). Denna studie har följt de regler som är uppsatta för en kvalitativ metod, däremot kommer inte studiens resultat bekräftas innan slutförandet utan resultatet skickas till
deltagarna i efterhand. Överförbarhet innebär på vilket sätt studiens resultat går att överföra till en annan miljö. Eftersom en kvalitativ forskning fokuserar på att få en djup kunskap av en mindre grupp kan en sådan studie vara svår att applicera i andra kontexter (Bryman, 2011). Därmed har skribenterna varit noggranna med hur de gått tillväga och genomfört studien, därför kan studien ge andra värdefulla kunskaper om det området som studerats. Pålitligheten förklaras genom att skribenterna antar ett kritiskt synsätt under studiens gång. Detta för att garantera att det skapas en lättillgänglig och komplett redogörelse av alla faser i
forskningsprocessen (Bryman, 2011). Studien är pålitlig i den mån att skribenterna antagit ett kritiskt synsätt under forskningsprocessens gång. Studien har granskats av personer under forskningens genomförande i handledningstillfällen av handledare samt opponeringsgrupper.
Möjlighet att styrka och konfirmera innebär att skribenterna försöker att vara objektiva även
om fullständig objektivitet inom samhällelig forskning inte är möjligt (Bryman, 2011).
Eftersom studiens syfte samt forskningsfrågorna riktar sig till lärare i fritidshem samt rektorer har skribenterna ansträngt sig för att ha ett så objektivt förhållningssätt som möjligt på grund av insynen skribenterna har i fritidshemsverksamheten.
5 Resultat
I följande kapitel redogörs för vilka möjligheter och hinder lärare i fritidshem och rektorer beskriver finns i mottagandet och inkluderingen av nyanlända elever. Det redogörs även för vad lärare i fritidshem och rektorer anser vara viktigt när de tar emot nyanlända och
5.1 Möjligheter och hinder vid mottagandet och inkluderingen av nyanlända elever De möjligheter och hinder som tas upp i forskningsfrågan om hur nyanlända elever tas emot samt inkluderas i fritidshemmen, redovisas av lärarna i fritidshem samt rektorernas
beskrivningar i följande teman: användning av tolk och modersmålslärare, nyanländas möte med skola och fritidshem, samt brist på kommunikation och information.
5.1.1 Användning av tolk och modersmålslärare
Flertalet deltagare i studien anser att tolk och modersmålslärare utgör en betydelsefull möjlighet i arbetet med mottagande och inkludering av nyanlända elever. Alla lärare i fritidshem samt rektorerna är överens om att tolk och modersmålslärare behövs gällande förmedling av värdegrund, normer och regler till de nyanlända eleverna. Samtliga lärare och rektorer beskriver att de har liknande erfarenheter av att det har varit svårt att få tag i tolkar och att de sällan använt sig av dem. Tillfällen då det skett har varit under kortare perioder. Flavio säger att:
Tolk har vi ifall det finns möjlighet, det är ju lite lyx eller lyx men alla kan ju inte sex olika språk, pashto, tigrinska, arabiska och alla dessa språk har vi ju inte tolkar för. När vi i arbetslaget då utan språket ska förklara regler för de nyanlända blir det tufft i början.
Frida nämner att ett fungerande samarbete med modersmålslärare är en viktig del i kommunikationen med nyanlända elever och berättar att:
Oftast så försöker vi se till att vi har en modersmålslärare som pratar samma språk som till exempel Mohammed. Då kanske vi använder oss av modersmålslärare för att den ska kunna komma in och översätta åt oss och vara som en tolk.
Samtliga lärare i fritidshem instämmer i ett fungerande samarbete med modersmålslärare, resurslärare eller tolk behövs i inkludering av nyanlända elever. Florentina beskriver hur betydelsefull användningen av tolk är för en nyanländ elev som inte kan det svenska språket gällande förmedlingen av fritidsverksamhetens regler och säger att:
Då har de haft med sig en tolk någon gång på fritids som varit med i början när de kommit då de absolut inte kunnat språket och då har den tolken varit med en till två gånger i veckan i alla fall och översatt lite för att eleven ska komma in mer i det. Det hände ju i alla fall, vilket hjälpte då oss för då kunde vi förklara för tolken så här går det till, så här är reglerna på fritids, det här behöver den här eleven veta. Kan du översätta.
Alla lärare i fritidshem beskriver på ett liknande sätt som Florentina om deras erfarenheter med tolk. Rebecka beskriver situationer samt dilemman som uppstår av samverkan med tolk eller modersmålslärare i fritidshem och menar att:
Tolk kan man ha och då kan man ha det vid speciella tillfällen. Men däremot har vi en egen personal som pratar flera språk. Då kan de, om inte den personen är där just då kan man ändå be den att komma och översätta det här nu. Då finns det så klart inte på tigrinska eller så, utan det är arabiska och syriska vi har. Men däremot är faktiskt modersmålslärarna här på eftermiddagen. men problemet är att
modersmålsundervisningen inte är under mig utan det är modersmålsenheten, så jag styr inte de lärarna. Det är ett dilemma.
Rebecka lyfter hinder och svårigheter för verksamheten när nyanlända elever talar ett språk där det inte finns många tolkar till. Ronja bekräftar det Rebecka påstår i följande kommentar:
Jag tror det viktigaste man gör när man tar emot nyanlända, det är omöjligt att hitta språkstöd till alla språk det kan man lägga ner. Oftast är det första man frågar efter vi behöver en tolk men så ser det inte ut. Däremot i skolan får alla studiehandledning, man har sitt modersmål en till två timmar i veckan. Men skoldagen är mer än så därför anställde jag en tjej från Libanon som har jobbat som vikarie.
Ronja menar att det finns fler alternativ att använda sig av förutom tolk och modersmålslärare samt att det är viktigt att utforska möjligheterna när tolk inte finns som alternativ. Rektorerna är överens om att anställa lärare som kan prata flera språk för de kan agera som tolkar när det behövs. De anser att det är en viktig resurs för arbetet med mottagning och inkludering av nyanlända elever. Ronja fortsätter med att lyfta fritidshemmets möjligheter gällande språkutveckling för nyanlända elever och säger att:
För det är ju lite lösare på fritids så där är väl utmaningen, men det sociala samspelet och
språkutvecklingen är ju fritids en fantastisk möjlighet för de nyanlända eleverna att vara där. Där man också som vuxen och pedagog ska vara medveten om vilken resurs de är, så man kan styra upp och medvetet jobba för att skapa förutsättningar för kommunikation för de här eleverna.
Rektorerna är medvetna om vilken betydelsefull del fritidshemmet samt fritidslärarna har i de nyanlända elevernas språkutveckling.
5.1.2 Nyanlända elevers möte med skola och fritidshem
Ronja och Rebecka ger sin syn på hur skolan arbetar med mottagandet av nyanlända elever. Rektorerna berättar att mottagningsenheten först och främst gör en kartläggning på varje individ som skall ansluta till skolorna, därefter är det rektorerna som bestämmer hur eleverna ska tas emot. Rebecka framför att mottagande i kommunen idag sker genom direktplacering och säger att:
Idag ser det annorlunda ut mot vad det gjorde för ett halvår sen, men idag när man kommer till kommunen hamnar man på mottagningen och där gör de en snabb screening och tittar över vad har de för skolbakgrund och de har en mall de följer från Skolverket. De tittar lite grand kring hur långt de har kommit i matte och svenska och så, sen får vi den utredningen till oss och vi tar emot eleven här och direkt placerar den i en klass och då bedömer vi också om man ska ha fritidshem eller inte.
Rebecka förklarar stegen hon gör som rektor efter kartläggningen från mottagningsenheten. Rektorerna är överens om att samarbetet med mottagningsenheten fungerar väl samt att direktplacering är den nuvarande mottagningsform kommunen använder sig av. Ronja utrycker i följande citat att det är rektorn i varje skola i kommunen som har ansvar för mottagande och inkludering av nyanlända elever:
Mycket har ju varit att skapa strukturen för det, att vi tillsammans tänker. Där har vi fått bygga vägen medan vi springer på den. Vi fick dem och vi hade liksom inget förarbete, så någonstans har vi liksom jobbat fram det och sen är det att jobba ihop det och följa upp.
Rektorerna påstår att deras verksamhet har stort utrymme att lösa hinder och möjligheter med mottagandet och inkludering av nyanlända elever på det sätt de anser fungerar. Rebecka berättar:
Därför tycker jag rent personligt det är bättre att inte ha förberedelseklass utan att de kommer ut i ett socialt sammanhang direkt och de lär sig mest av att prata med kompisarna, men då måste man ju säkra upp att de får stöd, fritids är ju ypperligt för där är det ju verkligen kommunikation och få prata med kompisar och man gör grejer mer handgripligt så fritids är ju bra, sen är det ju inte alla nyanlända som har fritids. De som har det tror jag att det är bra för de tränar sin svenska.
Rektorerna är överens om att direktplacering som mottagningsform för nyanlända elever kräver mer från rektorerna gällande tid, planering samt resurser. Rektorerna anser däremot att direktplacering är en form som gynnar de nyanlända eleverna i deras sociala utveckling samt att fritids har en viktig roll med det sociala för nyanlända elever. Frida påpekar en negativ effekt av direktplacering och säger att:
Jag tycker inte man ska lägga för mycket ansvar på eleverna, jag tycker när de börjar här att man har en förberedelseklass och att de får lära sig grunderna, språket och att man sen slussar ut dem i en vanlig klass. Vilket man inte gör så ofta längre.
Samtliga lärare i fritidshem är överens om att de nyanlända eleverna först behöver en förberedelseklass innan de blir inskolade i skola och fritidshem. De nyanlända eleverna behöver en förberedelseklass för sin språkutveckling samt sin förståelse av den svenska skolans rutiner. Filip uttrycker:
Det hade underlättat för oss som arbetar i skolans värld om förberedelseskolorna var längre kanske en eller två veckor mer. Så de inte kommer helt nollade för rutiner och svenska skolkulturen. Det är inte bara för vår del utan det är för elevernas skull med. Det är väl det enda jag vill lyfta att försöka ha en förlängning, förberedande för det riktiga.
De flesta lärarna i fritidshem är överens om att en förberedelseklass underlättar deras arbete med att ta emot och inkludera de nyanlända eleverna i fritidshemmet. Samtliga lärare i fritidshem anser att mottagningen av nyanlända elever i fritidshemmet sker hastigt, vilket leder till ett bristande förebyggande arbete. Flavio framför sin åsikt:
Nämen det går lite snabbt när vi väl får första och andra familjen. Man visste att de skulle komma och man kunde förbereda sig lite. Sen efter vi fått in fem familjer small det bara till då hade vi femton nyanlända på bara några månader.
Lärarna i fritidshem är enade om att förberedelseklass istället för direktplacering är viktigt både för lärarna i fritidshems arbete med inkludering samt för de nyanlända elevernas skolgång.
5.1.3 Brist på kommunikation och information
Ett stort hinder för lärare i fritidshems arbete med mottagande och inkludering av nyanlända elever beskrivs som brist på information om de nyanlända eleverna. Samtliga lärare i
fritidshem uttrycker att det hade gynnat deras arbete ifall de i förväg visste mer om när eleven kommer anlända, samt vilket språk eleven pratar och vad för bakgrund eleven har. Flera lärare i fritidshem säger att kommunikationen från ledningen stundtals brister till den nivån att de först får reda på att en elev kommer till deras fritids en dag innan. Filip berättar ett liknande scenario:
Men ibland kan det ske att man öppnar upp V-klass på måndagen och så helt plötsligt så har man två nya kids i systemet. Utan att man fått någon riktig information om det. Men som tur är händer inte det ofta utan någon enstaka gång.
Lärarna i fritidshem anser att de behöver ett par veckors förarbete innan de nyanlända eleverna ansluter sig till deras verksamhet. Fritidslärarna för fram vikten av att få mer information om de nyanlända elevernas bakgrunder. Flavio nämner hur betydelsefull informationen är om de nyanlända elevernas bakgrunder i arbetet med mottagning och inkludering. Rektorerna uttrycker sina åsikter gällande informationsflödet och Rebecka säger att:
Kommer de direkt från mottagningen till oss så är det ju mottagningen då. Så lärare får ju den information vi har förstås och vi brukar träffa föräldrarna och sådär. Sen när de går till fritids så är det egentligen klasslärarens ansvar att flytta över den information och där vet vi att det inte alltid sker. Men då har jag bett fritidslärarna att de ska söka upp den läraren som har klassen att få den informationen. Så det är ju ett litet ansvar för fritids med att följa upp de eleverna de har fått till sig.
Rektorerna är medvetna om att informationsflödet inte alltid fungerar som det ska. Ronja menar på att rektorer har problem med att få information i ett tidigt skede i vissa fall och berättar att:
Det kom också väldigt fort vi fick bara några dagars besked. Jag visste ju att boendet byggdes så jag sökte information men det var ingen som riktigt visste hur många som skulle komma eller vilka åldrar. Sen kom de och då kom det väldigt många på en gång. Så på någon månad har vi tagit emot över trettio elever.
Ronja konstaterar att information från mottagningsenheten till rektorn stundtals fallerar likaså information från rektorn till lärarna i fritidshem.
5.2 Vad är viktigt i mottagning och inkludering
Lärare i fritidshem för fram olika arbetssätt och förhållningssätt som fungerar i arbetet med mottagande samt inkludering av nyanlända elever. Rektorerna styrker arbetssätten och förhållningssätten som framfördes av lärarna i fritidshem.
Ett arbetssätt som samtliga lärare i fritidshem samt rektorerna påstår är av största vikt är bildstöd för nyanlända elever. De elever som anländer till skolorna har i många fall ingen kunskap i det svenska språket. Samtliga deltagare för fram hur viktigt det är att kunna kommunicera med eleverna när det inte finns en tolk eller modersmålslärare tillhands. De framför även bildstöd som en viktig del av att förmedla verksamhetens upplägg, struktur och regler. Flavio berättar:
Men det är mycket att hjälpa och sen har vi bildstöd på väggarna då kan de själva se när mellanmål, rast, lekar och utflykter är, då ser de det på bilderna. Så bildstöd är jätteviktigt och fungerar.
Flavio nämner hur bildstöd kan hjälpa de nyanlända elevernas förståelse av hur
fritidsverksamhetens struktur och schema är upplagt. Det här arbetssättet använder lärarna i fritidshem för att nå ut till eleverna på ett annat sätt. Florentina för fram bildstöd som ett av de viktigaste arbetssätten för elevernas mottagande samt inkludering i verksamheten.
Kommer det någon som inte kan något annat språk som barnen pratar. (…) Då vet inte vi vad vi ska göra, men det har funkat ändå. Det är mycket kroppsspråk man får använda och mycket bilder. Det är därför vi har börjat mycket med bildstöd på fritids. In print heter det programmet som kommunen har nu. Jättebra hjälp med mycket bilder som visar liksom sax och så står det sax så lär dom sig, för bilder är universellt. Bildstöd anser jag vara av största vikt med arbetet för inkludering av nyanlända elever.
Bildstödet förenklar de nyanlända elevernas förståelse för det svenska språket samt att de nyanlända eleverna får en lättare väg in i verksamheten. Filip säger att:
Det är in print symboler som visar enkelt för dem alltså bildstöd, kroppsmässigt, ordmässigt hjälper väl liksom, vi har två olika veckoscheman dels i skrift och dels med bilder. Uppstrukturerat vad som kommer ske hela dagen. Det hjälper mer än vad man tror och det är ett enkelt sätt att visa och lära dem. Det är något de tar till sig av de nyanlända. Det går säkert att utveckla ännu.
Enligt Filip är bildstöd ett arbetssätt som de nyanlända eleverna tar till sig av på ett positivt vis och samtliga lärare i fritidshem är överens om det. Ronja beskriver hur bildstöd kan användas på flera olika vis för att hjälpa till vid mottagandet och inkluderingen av eleverna. Ronja berättar:
Ibland har mottagningen och inskolningen gått på tre till fyra dagar och ibland kan det ta flera veckor men det viktiga är att man har mött upp och funnits med som ett stöd med bildstöd. Så vi har ju omfattande skolskjutsverksamhet, bild stöd i skolbussen, bildstöd ute, bild stöd inne och vi har i och med detta skapat den här förståelsen som har gjort att de nyanlända har landat ganska fort. Fritids jobbar också med bildstöd, det här med att skapa förståelse och förutsättningar för att kunna delta.
Bildstöd går att använda för att visa fritidsverksamhetens struktur och schema, men som Ronja berättar behöver arbetet med bildstöd inte ta slut där utan det finns stor potential för vidare användning av bildstöd som exempelvis bildstöd i skolbussen, bildstöd utomhus samt bildstöd vid förklaring av olika aktiviteter i skola och fritidshem.
5.2.2 Förhållningsätt samt arbetssätt för lärare i fritidshem
Flera lärare i fritidshem påpekar vikten av att finna de nyanlända elevernas behov och
intressen för att sedan grunda undervisningen utifrån detta. De nyanlända eleverna som direkt placeras i skolklass och fritidshemmet har ingen förkunskap om den svenska skolkulturen
eller det svenska språket, därav menar flera lärare i fritidshem samt rektorerna att verksamhetens rutiner och regler är viktiga att förmedla. Flavio påpekar att:
I början när de nyanlända kommer gäller det att sätta upp regler väldigt fort. Få struktur och regler så det fungerar. De första två veckorna när vi fick ett gäng här var det jättemycket samtal gällande regler och struktur till exempel den lådan får ni inte röra den dörren ska inte öppnas med
Flavio beskriver vikten av att förmedla struktur och regler för de nyanlända eleverna i ett tidigt skede av mottagandet. Flavio säger att de lärare i fritidshem som arbetar med mottagandet samt inkludering av nyanlända elever behöver ha mycket tålamod och större överseende för elevernas brist på förståelse för verksamhetens struktur och regler. Frida berättar att:
Det är viktigt att man alltid ser alla elever och försöker finnas där och vara en bra förebild, men jag tror att med just nyanlända att de redan är i en utsatts situation så är det väldigt viktig att man fångar upp dem och ser dem och det är någonting man ständigt måste jobba på för de kommer ju bara fler och fler elever.
Samtliga lärare i fritidshem och rektorer är medvetna om att ha de nyanlända elevernas svåra situation i åtanke för hur deras förhållningsätt gentemot de nyanlända eleverna ska vara i början av mottagandet och inkluderingen. Filip styrker Flavios åsikter gällande förmedlingen av verksamhetens struktur och regler samt Fridas åsikter gällande förhållningsätt gentemot de nyanlända eleverna och säger att:
Så som vi i arbetslaget ser det när de väl har blivit mottagna och välkomnade så ska man försöka normalisera verksamheten för dem. Så här gör vi på vår skola och fritids, regler och struktur och försöker hitta deras intressen. Leta reda på vad deras intressen är, aha det är fotboll ja men då tar vi en förmiddag på parken och spelar fotboll eller vad som helst de är intresserade av. Såsom det är i grunden i fritidshemmet med dels pedagogstyrt dels elevstyrt.
Något som framkommer bland lärarna i fritidshem är att lära känna de nyanlända eleverna även om språket blockerar kommunikationen sinsemellan och anpassa undervisningen utifrån det. Flera av lärarna anser att när talet inte går att använda som kommunikationsmedel finns det oftast andra lösningar som de kan använda sig av. Florentina säger att:
Jag försöker fånga upp eleven, se eleven, försöka hälsa på den, försöka prata, försöka lära känna eleven. Ibland har vi språket som kommer i vägen, men då tyvärr använder jag mig utav andra elever om jag vill fråga nått men det ska man väl inte göra hela tiden.
Florentina menar att hon inte vill använda sig av andra elever på sitt fritidshem som talar samma språk som den nyanlända eleven för att kommunicera allt för ofta. Rebecka anser att fadderskap av elever som talar samma språk är ett lyckat arbetssätt när det gäller mottagning och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet, då blir det eleven i fadderskapet som hjälper den nyanlända eleven att förstå verksamhetens struktur och regler. Deltagarna i studien menar på att lärare i fritidshems förhållningsätt gentemot de nyanlända eleverna är av största vikt för arbetet med att ta emot och inkludera eleverna. Ronja berättar:
Att vara empatisk och generös. Vi har våra referensramar och så mycket som vi tänker är självklart som inte alls är självklart när man kommer från ett annat sammanhang eller annat land. Att skapa gemensam
att passa tider i Sverige, byggs vårt samhälle på men i vissa andra kultur bryr man sig inte om det. Skapa förståelse vara inlyssnande och hitta gemensam mark.
Ronja konstaterar vikten av lärare i fritidshems tålamod gentemot de nyanlända elevernas kulturkrock.
5.3 Sammanfattning
Flertalet av deltagarna anser att användningen av tolk och modersmålslärare har en
betydelsefull roll i arbetet. I nyanlända elevers möte i skola och fritidshem utrycker rektorerna att det krävs mer tid och planering när direktplacering används, dock anser de att
direktplacering är ett mottagningssystem som gynnar de nyanlända elevernas utveckling. Lärarna i fritidshem har andra åsikter och anser att direktplacering har en negativ effekt. De påstår istället att förberedelseklasser påverkar de nyanlända elevernas utveckling genom förberedelser i det svenska språket och skolans struktur. Lärarna i fritidshem utrycker även att användningen av förberedelseklass underlättar fritidsverksamhetens arbete med mottagning och inkludering av nyanlända elever. Resultatet visar att samtliga lärare i fritidshem upplever kommunikationen med rektorer kopplat till nyanlända elever som bristfällig. Brist på
information om de nyanländas bakgrunder och anslutning samt kommunikation i förarbetet med mottagningen av nyanlända nämndes av samtliga deltagare. I resultatet framgår det även hur bildstöd och fadderskap fungerar i arbetet med mottagande samt inkludering av nyanlända elever. Vidare menar samtliga deltagare att bildstöd är ett arbetssätt som har en avgörande faktor i arbetet med inkludering av nyanlända elever.
6 Diskussion
I följande kapitel diskuteras resultatet om hur lärare i fritidshem och rektorer beskriver att de arbetar med mottagande och inkludering av nyanlända elever i fritidshemmet. Därefter diskuteras även vald metod och avslutningsvis presenteras vidare forskning.
Under intervjuerna framkom det skillnader mellan rektorernas och lärarna i fritidshems åsikter när det gäller vilket mottagningssystem de föredrar för de nyanlända. Skrowonski (2013) menar att sociala möten i skolan inte enbart påverkar elevernas sociala möjligheter, val av mottagningssystem utgör även en betydande roll. Rektorerna hävdar att direktplacering påverkar elevernas sociala utveckling på ett positivt sätt, genom att eleverna ansluter till det sociala sammanhanget direkt i skolans verksamheter. Även Bunar (2010) menar att det är viktigt att rektorer är medvetna om att det krävs mer tid och stöd från rektorer och
fritidshemsverksamhet när direktplacering används. Det är ett mottagningssystem där rektor och personal i skolan har ett gemensamt ansvar för hur de nyanlända ska tas emot och
inkluderas. Ojala (2016) menar att en framgångsfaktor är jämn fördelning av ansvar bland all personal när det gäller arbetet med att ta emot och inkludera nyanlända elever. Rektorer och personal i skola ansvarar för riskerna som kan uppstå vid direktplacering av nyanlända elever. Bunar (2010) nämner en risk med att lärare inte har den tid som krävs för direktplacering som mottagningssystem av nyanlända elever. Vi anser att rektorerna har övervägt nackdelar samt fördelar med de två olika mottagningssystemen för att kunna välja det mest lämpade system för deras skola. Det vi uppmärksammade i resultatet var att förberedelseklass innebär mindre förberedelser och resurser för skolenheten. Vidare framgår att lärarna föredrar
förberedelseklass som mottagningssystem. Samtliga lärare i fritidshem är övertygade om att direktplacering försvårar fritidshemmets arbete med mottagande och inkludering av
nyanlända. De anser att tiden de får på sig att förbereda verksamhetens arbete med att ta emot och inkludera eleverna blir mindre när direktplacering används istället för förberedelseklass. Lärarna i fritidshem poängterade att förberedelseklass gynnar de nyanländas förkunskaper om den svenska skolans rutiner och att det hjälper lärarnas arbete med att ta emot och inkludera eleverna. Bunar (2010) menar att flera lärare har en negativ inställning till förberedelseklass då de inte ingår i välkomnandet av de nyanlända. Enligt Skolverkets (2016) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever används förberedelseklass med anledning att förbereda de nyanlända för den svenska skolans rutiner och regler. I resultatet nämner lärarna även att de nyanlända elevernas kunskaper inom skolans ämnen förstärks samt att nyanlända som har gått i förberedelseklass har kommit längre i sin språkutveckling. Detta kan relateras till
Skolverkets (2016) Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever som tar upp att
förberedelseklasser ska bidra med kunskap inom skolämnen. En del lärare i fritidshem menar att när de nyanlända eleverna tilldelas förberedelseklass i ett antal veckor, kan
fritidsverksamheten under denna tid förbereda sig inför att de ska börja i verksamheten.
Vi försökte så väl det går att inte relatera till lärarna i fritidshems erfarenheter i och med vår insyn i fritidshemsverksamheten utan till vilket system som är mest lämpad för de nyanländas utveckling. Det vi kom fram till var att både förberedelseklass och direktplacering fungerar väl med att ta emot och inkludera nyanlända, utifrån att det finns tillräckligt med resurser och stöd i arbetet. Enligt Nilholm (2006) kan de nyanlända få svårigheter med att känna av trygghet och gemenskap om skolan och undervisningen inte tillgodoser elevernas behov genom stöd och resurser.
I resultatet framgår vikten av att använda antingen tolk eller modersmålslärare i arbetet med att ta emot och inkludera nyanlända elever. Samtliga deltagare i studien är medvetna om att antingen tolk eller modersmålslärare är nödvändiga när det gäller att förklara skolans samt fritidsverksamhetens regler, rutiner och värderingar för de nyanlända eleverna. Detta går att koppla till vad Bunar (2010) lyfter fram angående vikten av att använda modersmålslärare i arbetet med nyanlända elever. Deltagarna i studien påpekar även svårigheter som uppstår när det gäller tillgänglighet av tolk. I resultatet framgår vilken betydande roll rektorer har när det gäller att fördela resurser för att underlätta fritidsverksamhetens arbete med nyanlända elever. Rektorerna menar att anställa lärare som kan tala flera språk kan användas som tolkar samt att ta hjälp av modersmålslärarna bidrar till möjligheter i arbetet med mottagning och inkludering av nyanlända. Gibbons (2018) menar att ta hjälp av flerspråkiga lärare i förmedlingen av begrepp i skolans värld som eleven inte känner till är ett gynnsamt tillvägagångssätt. Samtliga lärare i fritidshem påstår därav att en god samverkan med resurslärare eller modersmålslärare är viktigt för att inkludera eleverna. Enligt oss är det nödvändigt att lärare i fritidshem kan ta hjälp av någon form av översättning för att förmedla verksamhetens värderingar och regler till de nyanlända. Vi kom fram till att rektorns engagemang är viktigt för att underlätta
språksvårigheter som uppstår när nyanlända ansluter till fritidshemsverksamheten. Det kan enligt oss bli ett överväldigande arbete med tanke på att det oftast är en stor elevgrupp utöver de nyanlända eleverna som ska erbjudas en meningsfull fritid. Däremot vill vi lyfta fram att nyanlända elever i fritidshemmet ska betraktas som en tillgång för både lärare i fritidshem samt den ordinarie elevgruppen.
Samtliga deltagare upplevde även hinder av kommunikation och information i arbetet med nyanlända elever. Lärarna i fritidshem framhäver att information är en viktig del i början av ett arbete med att inkludera nyanlända elever på fritidshemmet, det möjliggör en förberedelse där lärarna kan planera och anpassa verksamheten utifrån nyanlända elevers olika
förkunskaper och behov. Ojala (2016) menar att kartläggningen som sker i
mottagningsenheten framlägger elevernas kunskaper i skolämnen samt var de befinner sig i det svenska språket Rektorerna i studien påstår att informationen stundtals fallerar från mottagningsenheten. Rektorerna menar däremot att de har ett fungerande samarbete med mottagningsenheten, vilket kan tyda på att mottagningsenheten även kan ha svårigheter med information om de nyanlända. Lärarna i fritidshem menar även att kommunikationen från rektorn stundtals fallerar när det gäller information om när eleven ska anlända till
fritidsverksamheten samt om elevens bakgrund. Något som vi reflekterade över är att
kommunikationen mellan rektor och lärare i fritidshem inte borde fallera som resultatet visar att det stundtals gör. Vi anser att information om nyanlända borde kunna förmedlas på ett effektivare sätt, däremot har vi överseende med att information om en nyanländas bakgrund inte alltid finns tillgängligt.
6.2 Arbetssätt samt förhållningssätt
Tidigare i resultatdiskussionen betonades vikten av att finna möjligheter med att nå ut till de nyanlända när tolk, lärare som talar flera språk samt modersmålslärare inte finns tillgängliga.
Flera av deltagarna nämner vikten av att arbeta med bildstöd när verksamhetens regler, scheman och rutiner ska förmedlas. Gibbons (2018) beskriver att ett fungerande arbetssätt med att delge information för elever som inte kan det svenska språket, är att ta hjälp av visuella medel när information framförs. Författaren menar att information som klargörs på mer än ett sätt ökar förståelsen av informationen hos nyanlända elever. Därmed är bildstöd ett centralt arbetssätt för att förmedla regler, scheman och rutiner för eleverna.
Under intervjuernas gång berättar flera av deltagarna i studien om deras framgångsrika erfarenheter med bildstöd som arbetssätt. De menar att denna metod är ett arbetssätt som når ut till nyanlända elever och kan användas effektivt vid förmedling av flera begrepp i
verksamheten. Det krävs ett förarbete med detta arbetssätt innan de nyanlända eleverna ansluter, information om elevernas bakgrund i ett tidigt skede hade därmed underlättat förarbetet. En reflektion som framkommit under arbetets gång är att det finns lite forskning kring bildstöd när det gäller att ta emot och inkludera nyanlända elever. Vi menar på att det är grundläggande att använda bildstöd när nyanlända anländer till skolan och fritidshemmet, därför bör det utforskas mer. En av rektorerna nämner även att det finns potential att använda sig av bildstöd i fler sammanhang, som till exempel i skolbussar, förklaring av aktiviteter, och skolgårdar. Hon beskrev att detta användes av deras skola för att underlätta elevernas
förståelse av den svenska skolkulturen. Detta ledde till en diskussion mellan skribenterna om vikten av rektorns engagemang och hur det påverkar hur mottagningen och inkluderingen av nyanlända elever går till. Skolverket (2019) refererar till sina riktlinjer för hur skolor ska ta emot nyanlända, det lämnas dock ett stort utrymme för rektorerna att tillämpa vilka arbetssätt och tillvägagångssätt de anser vara nödvändiga. Därav anser vi att mottagandet samt arbetet med inkludering av nyanlända kan fallera om rektorn inte är tillräckligt engagerad.
Ett flertal av deltagarna nämner även vikten av att normalisera verksamheten för eleverna. Fjällhed (2013) beskriver att fritidshemmet bidrar till de nyanlända elevernas känsla av samhörighet samt att verksamheten underlättar elevernas process att inkluderas i det svenska samhället. Författaren skriver vidare om att fritidshemmet är en verksamhet där undervisning förhåller sig till samtliga elevers förutsättningar och behov. Detta går att relatera till flera deltagares erfarenheter om att det är nödvändigt att eleverna förstår vad verksamheten har för syfte och vad deras roll är i verksamheten samt vilket inflytande de har. Vi anser att
nyanländas förståelse för innehållet i fritidsverksamheten är grundläggande för att de ska få en meningsfull tid på fritidshemmet. Hemländerna som nyanlända mestadels flyr ifrån har inte fritidshem, därav blir förmedlingen av fritidshemmets innehåll och syfte viktigt. Flera av lärarna i fritidshem nämner ett arbetssätt de använder sig av när det gäller
kommunikation med eleven samt förklaring av verksamhetens regler för eleven. Det är att ta hjälp av elever som talar samma språk som den nyanlända eleven. En lärare i fritidshem menar däremot att hen inte föredrar att använda sig av andra elever för mycket, då det inte är helt rättvist gentemot dessa elever. En av rektorerna menar att det gynnar elevens sociala delaktighet och förståelse av verksamhetens begrepp att dela in den nyanlända eleven med en elev som talar samma språk i ett fadderskap. Gibbons (2018) beskriver indelning i par som exempel på hur modersmål kan integreras i undervisningen för den nyanlända eleven. Författaren beskriver att tillsammans arbeta med en elev som talar samma språk underlättar
den nyanlända elevens förståelse av viktiga begrepp samt att följa instruktioner i en aktivitet, detta går att relatera till inkludering i fritidsverksamheten. Likaså menar Nilholm (2006) att inkludering av nyanlända elever ser olika ut med tanke på hur långt eleven har kommit i sin språkutveckling av det svenska språket. En elev som har stora svårigheter med det svenska språket kan vara i större behov av fadderskap än en elev som har utvecklat sin språkförståelse mer. Författaren skriver vidare att inkludera nyanlända elever underlättas när de kan det svenska språket bättre. Enligt oss är fadderskap för nyanlända elever ett bra arbetssätt för de nyanlända elevernas inkludering. Det är ett arbetssätt som skolor med kulturell mångfald har en stor fördel av att använda, det är däremot inte lika användbart i homogena skolor.
I resultatet framkommer vikten av lärares förhållningssätt till de nyanlända eleverna. Samtliga deltagare beskriver betydelsen av att ha förståelse för elevernas svårigheter med att begripa regler och rutiner i skol- och fritidsverksamheten. Enligt Skolverket (2019) är en viktig kompetens för lärare inom skola att förstå andra människors situationer och värderingar i relation till det svenska samhällets kulturella mångfald. Skolverket (2019) nämner även att skolan är en social verksamhet där denna kompetens kan stärkas både för lärare och elever. Flera av deltagarna menar att det är viktigt att lära känna de nyanlända, vad deras intressen och behov är för att vidare anpassa undervisningen med utgångspunkt i deras intressen och behov. Därav påstår de att deras förhållningssätt gentemot de nyanlända ska vara liknande med deras förhållningssätt till de övriga eleverna. Det som betonades i samtalen när det gäller lärares förhållningssätt gentemot de nyanlända var att bemöta varje elevs enskilda behov och intressen. Därav diskuterades vikten av att inte behandla nyanlända elever som en grupp utan som enskilda individer som har olika behov och intressen. Lorentz (2018) nämner
interkulturell pedagogisk kompetens som ett viktigt förhållningssätt för all personal i skola, vilket går att hänvisa specifikt till förhållningssätt gentemot de nyanlända eleverna. Det är en kompetens som utgår ifrån att lära känna eleverna och besitta en förförståelse för hur deras kulturer har en effekt på deras handlingar och värderingar. Det är liknande vad deltagarnas åsikter framhävde i resultatet, däremot nämnde ingen begreppet interkulturell pedagogisk kompetens. Detta kan tyda på att det är ett nytt framtaget begrepp som många inte vet innebörden av ännu, däremot blir begreppet mer och mer relevant i dagens skolor. Eftersom nationsgränserna överskrids i en ständigt ökande takt (Skolverket, 2019).
6.3 Metoddiskussion
Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, för att ta reda på deltagarnas erfarenheter när det gäller arbete med mottagning och inkludering av nyanlända elever i fritidshem.
Valet av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer gjordes också för att kunna ställa öppna frågor inom ämnet som undersöks samt användningen av följdfrågor till
deltagarnas svar. Under intervjuerna kunde svårigheter uppstå när följdfrågor inte var framförda på ett tydligt vis av intervjuledarna, det ledde till att frågan behövde upprepas tydligare. Trots att vissa frågor samt följdfrågor missuppfattades av deltagarna, gavs det en stor mängd data från varje informant som besvarade studiens syfte. Vi påstår att valet av
intervjumetod var rätt för vår studie, då det framkom nya teman och gemensamma
uppfattningar av studiens syfte. Närmsta användbara alternativ till en annan metod i studien som hade kunnat användas skulle vara fokusgrupper. Svårigheterna med en fokusgrupp är att det är olika frågor till lärare i fritidshem och till rektorer, det blir också känsligt att prata om teman som berör den andras yrkesroll framför den andra. Valet av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillförde en behaglig miljö för deltagarna där åsikter kunde lyftas fram, vilket ledde till ett resultat där lärare i fritidshem och rektorer uppfattar vissa områden olika.
Under samtalens gång visade vi intresse för deltagarnas svar för att uppmuntra och utveckla deras åsikter genom probes vilket påverkade deras svar på ett positivt sätt och bidrog till att de gav oss fyllig information om det vi efterfrågade. I efterhand kunde vi se att valet av plats för samtal var mer betydelsefullt än vad vi ansåg innan intervjutillfällena. Under två samtal blev miljön stundtals stökig, då en annan lärare använde sig av kopiatorn i samma rum där samtalet utfördes samt att två elever ryckte i dörren vid ett flertal tillfällen. Det ledde till att deltagarna miste fokus och viktig information kan ha gått förlorad.
Valet av att kategorisera vårt transkriberade material i olika färger möjliggjorde ett enklare arbete med att dela upp de olika teman som uppstod under forskningsfrågorna. Detta ledde till att de olika teman i resultatet blev tydliga. Det kunde i viss mån vara svårt att hitta samband och mönster i en del teman mellan rektorernas och lärarnas svar.
Urvalet gjordes först genom ett bekvämlighetsurval, redan då fanns det inslag av
ändamålsenligt urval. Vi valde ut lärarna i fritidshem då de var kända för oss samt för att vi visste att de besatt erfarenheter om studiens område. Därefter valdes rektorerna ut endast genom ett ändamålsenligt urval för att vi visste att de besatt en större helhetssyn i nyanländas mottagning och inkludering. Flera av deltagarna i studien rekommenderade personer de ansåg ha relevanta erfarenheter inom studiens område, då tiden var begränsad för skribenterna fanns det inte utrymme för att intervjua fler personer. Däremot gjordes det tydligt att snöbollsurval hade fungerat som urvalsmetod för denna studie. Urvalen som gjordes anser vi är en styrka för denna studie, då studien fick ett fylligt resultat på grund av att både lärare i fritidshem och rektorer har intervjuats. Däremot utgör urvalen även en svaghet med studien då urvalet begränsades till två skolor samt två rektorer.
6.4 Vidare forskning
För vidare forskning hade det varit lämpligt att genomföra undersökningar om nyanlända elevers inkludering i fritidshemmet där observationer används som val av metod. Enligt oss är det intressant eftersom observationer kan synliggöra vad de nyanlända knyter an till i
mottagande- och inkluderingsprocessen. Resultatet i denna studie visar potential inom vidare användning av bildstöd i arbetet med nyanlända. Därmed anser vi att det bör forskas mer om
användningen av bildstöd. Vi skulle även vilja uppmana framtida lärarstudenter att vidare forska om hur inkludering av nyanlända sker i klassrummen, eftersom en stor del av de nyanländas tid i skolan spenderas i klassrummen.
Referenslista
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8 - 15). Stockholm: Liber.
Andersson, B. (1995). Som man frågar får man svar: en introduktion i intervju- och
