"En man ska kunna vara sig själv" : En kvalitativ studie om unga mäns föreställningar om maskulinitet

39 

Full text

(1)

Akademin för hälsa, vård och välfärd

”EN MAN SKA KUNNA VARA SIG

SJÄLV”

En kvalitativ studie om unga mäns föreställningar om maskulinitet

HILINA GABRO

MARIANA YAKOUB

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Kurskod: SAA056

Handledare: Daniel Lindberg Seminariedatum: 2020-06-05 Betygsdatum: 2020-06-15

(2)

”EN MAN SKA KUNNA VARA SIG SJÄLV” – En kvalitativ studie om unga mäns föreställningar om maskulinitet

Författare: Hilina Gabro och Mariana Yakoub Mälardalens Högskola

Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd Socionomprogrammet

Examensarbete inom socialt arbete, 15 högskolepoäng Vårterminen 2020

SAMMANFATTNING

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av

exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella

maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig.

Nyckelord: maskulinitet, manlighet, destruktivitet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet, sociala medier

(3)

"A MAN SHOULD BE ABLE TO BE HIMSELF" - A qualitative study of young men's conceptions of masculinity

Authors: Hilina Gabro and Mariana Yakoub Mälardalen University

School of Health, Care and Welfare The Social Work Program

Thesis In Social Work, 15 credits Spring term 2020

ABSTRACT

Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

Keywords: masculinity, manliness, destructiveness, hegemonic masculinity, homosociality, social media

(4)

INNEHÅLL

1

INLEDNING ... 1

1.1

Relevans för socialt arbete ... 2

1.2

Syfte ... 2

1.2.1

Frågeställningar ... 2

2

TIDIGARE FORSKNING ... 2

2.1

Litteratursökning ... 3

2.1.1

Förväntningar och föreställningar ... 3

2.1.2

Förebyggande arbete för maskulinitet ... 6

2.1.3

Sammanfattning av tidigare forskning ... 7

3

TEORI ... 7

3.1

Genus ... 7

3.1.1

Hegemonisk maskulinitet ... 8

3.1.2

Homosocialitet ... 9

4

METOD ... 10

4.1

Val av metod och urval ... 10

4.1.1

Genomförande av intervjuer ... 11

4.1.2

Databearbetning och analys ... 12

4.1.3

Reliabilitet och validitet ... 12

4.1.4

Etiska överväganden ... 13

5

RESULTAT OCH ANALYS ... 13

5.1

Kort presentation av intervjupersonerna ... 14

5.1.1

Manlighet baserat på inre egenskaper ... 14

5.1.2

Manlighet baserat på yttre egenskaper ... 16

5.1.3

Manlighet kopplat till handlande ... 18

5.1.4

Destruktiv maskulinitet ... 20

5.1.5

Manlighet utifrån bakomliggande aspekter ... 21

6

DISKUSSION ... 23

6.1

Resultatdiskussion... 24

6.1.1

Metoddiskussion ... 25

(5)

7

SLUTSATS ... 27

REFERENSLISTA

BILAGA A; MISSIVBREV

BILAGA B; INTERVJUGUIDE

(6)

1

INLEDNING

Uppfattningen om vad som är manligt respektive omanligt och vem som egentligen är en ”riktig” man har diskuterats flitigt genom historien. Under det senaste decenniet har män, mäns makt och maskulinitet samtalats om i olika kontexter politik, media, forskning mm. Mycket har kretsat kring mäns överläge och våld mot kvinnor. Mycket forskning har

genomförts i synnerhet kritiska studier i Europa. Den kritiska maskulinitetsforskningen har ökat medvetenheten hos allmänheten, om problemen med en allt för begränsad syn på maskulinitet och kopplat samman mäns våld mot kvinnor och barn med maskulinitet (Hearn & Pringle, 2006).

Under 1900-talet började frågor kring män och maskulinitet att diskuteras mer ingående (Herz & Johansson, 2011). Margot Bengtsson var den första som spred

maskulinitetsbegreppet i Sverige (Hearn, m.fl., 2012). Connell (2003) beskriver att maskulinitet är en process att utvecklas i och läran om hur en man ska vara. Processen är olika för alla män och därför resulterar det i olika utfall. Det vill säga, manlighet är inget medfött. Mannen skapar sin egen maskulinitet genom livssituationer och erfarenheter därefter placeras mannen i genusordningen som råder på ett socialt och inte biologiskt sätt. Biologiskt är kvinnor och män olika, dock handlar maskulinitet om beteenden, attityder och synsätt. Som ung pojke formas personligheten tidigt och lärandet om vilket kön som pojken tillhör tar sin plats. Föräldrarnas påverkan är av stor vikt och för att stabilisera sig i en personlighet behöver ungdomar utforska och pröva sig fram (Connell, 2003). Detta kan exempelvis tolkas som att en pojkes manlighet formas utifrån kulturell tillhörighet. Beroende på kulturell tillhörighet anammas och formas olika maskuliniteter hos pojkarna (Bryant, 2018).

Millington och Wilson (2010) beskriver att ungdomars handlingar är en del av deras livsstil som skapar känslan av säkerhet för dem. Kön, klasstillhörighet och etnisk tillhörighet är avgörande faktorer i ungas tillväxt som påverkar deras handlingar och förståelse av deras sociala relationer. Den kulturella bakgrunden utgör en viktig bestämmande faktor och speglar hur individen förstår och relaterar till exempelvis kön och genus. Beroende på kulturell tillhörighet anses olika handlingar och beteenden manliga. Media har även en stor inverkan när det kommer till pojkar och maskulinitet. Det påverkar hur pojkar ska vara och se ut, exempelvis vara muskulösa, vilket kan göra att de ställer höga krav på sig själva (Millington & Wilson, 2010).

Nordberg (2004) menar att manlighet är en process som ständigt varar i takt med mannens livserfarenheter. Beroende på tidsepok, tradition, kulturell tillhörighet och samhällsgrupp finns det ett mansideal som efterlevs. Beroende på kontext finns även olika definitioner av vad en man är. Exempelvis beskriver Ambjörnsson (2004) i sin avhandling det som sågs som den ideala mannen i samhället under upplysningstiden på 1700-talet. Där var en borglig, vit och västerländsk man idealet. Mannen skulle vara självständig, rationell och självbehärskad. Nordberg (2004) betonar att olika beteenden och attityder utmärker sig särskilt i olika kontexter beroende på vilken typ av manlighet som råder där. Hearn och Morgan (1990)

(7)

definierar även begreppet maskulinitet som en social konstruktion, det vill säga att samhället har skapat vad som anses vara manligt/omanligt. Gottzén (2013) betonar att exempelvis mäns våld mot kvinnor speglar samhällets föreställningar och förväntningar på dem. Exempelvis ställs krav som att män ska vara hårda, känslolösa, kontrollerade, pålitliga mm. Detta gör att män förhåller sig till dessa föreställningar och våld brukas när de känner sig i underläge och i utsatthet. Detta tyder på en problematisk och destruktiv maskulinitet (Gottzén, 2013).

1.1 Relevans för socialt arbete

Denna studie är relevant för socialt arbete för att den bidrar till en förståelse för unga mäns föreställningar samt förväntningar på maskulinitet utifrån olika aspekter. Detta bidrar till att professionella inom socialt arbete får en förståelse kring unga mäns maskulinitet som kan ha varit bidragande till deras handlingar exempelvis våldsförövare. Utifrån denna studie kan information om unga mäns föreställningar användas för förebyggande arbete mot destruktiv maskulinitet.

1.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter

påverkar unga mäns vardagsvillkor samt vilka olika maskuliniteter som uga män förhåller sig till.

1.2.1 Frågeställningar

Studien utgår från följande frågeställningar:

Vilka former av maskulinitet identifierar unga män sig med? Hur förhåller sig unga män till dessa former av maskulinitet?

Vilka bidragande aspekter utgör unga mäns föreställningar om maskulinitet?

2

TIDIGARE FORSKNING

I detta avsnitt presenteras nationella och internationella studier kring maskulinitet. Fokus ligger på destruktiv maskulinitet samt traditionell maskulinitet. Avsnittet utmynnar i en problematisering kring de begränsningar och problem som finns med en allt för begränsande syn på maskulinitet.

(8)

2.1 Litteratursökning

För en djupare förståelse kring rådande maskulinitetsformer har sökning efter relevanta vetenskapliga artiklar samt böcker gjorts i olika databaser såsom Google Scholar, ProQuest och EBSCOhost. För att bilda en grundlig förståelse kring olika maskuliniteter och destruktiv maskulinitet söktes andra studenters examensarbeten kring detta ämne samt

doktorsavhandlingar. För att utforma metoden har exempelvis litteratur från tidigare kurser under socionomprogrammet använts. Samtliga artiklar är expertgranskade samt

refereegranskade. Sökord som ”manlig”, ”maskulinitet”, ”destruktiv maskulinitet”, ”toxic masulinity”, ”masculinity in school” mm. har använts.

2.1.1 Förväntningar och föreställningar

Begreppet femininitet och maskulinitet användes i Sverige i mitten av 1800-talet för att symbolisera de mänskliga karaktärsegenskaperna hos män och kvinnor. Femininitet och maskulinitet ses som problematiska föreställningar eftersom de är kopplade till mäns patriarkala förmån. Begreppen formades på grund av ojämställdhet i samhället och

maskulinitet länkades till en början till en manlig kropp. Genom begreppen maskulinitet och femininitet fångas de normerande förväntningar och krav som män och kvinnor förhåller sig till och förväntas uppfylla avseende beteenden och handlingar. Dessa normerande

förväntningar på män och kvinnor kan vara en bidragande orsak till den könssegregering som finns på arbetsmarknaden. Exempelvis genom att monteringsindustrin är

mansdominerad och kvinnor är överrepresenterade i vårdande yrken (Nordberg, 1999). Gottzén (2013) konstaterar i sin artikel där han har intervjuat 52 män, att en stor del kring mäns våld mot kvinnor har med samhällets syn på män att göra. Exempelvis ska män vara starka, okänsliga, ha allt under kontroll, stabila osv. enligt samhällets syn på män. Våld används när ord inte räcker till och när känslor som svaghet, utsatthet, aggression och skam aktualiseras. Denna syn på hur en man ska vara begränsar män till vissa känslor och

handlingar samt normaliserar våldshandlingar som ”naturliga” handlingsmönster. Gottzén (2013) fortsätter beskriva på vilka sätt mäns våld mot kvinnor utövas.

Maskulinitetsformer existerar och används när maktresurser inte räcker till eller inte är tillgängliga. Dessa maskulinitetsformer som existerar gör inte det automatiskt utan bildas genom vardagliga relationer. Vänner, släkt och familj kan även vara en källa till motivation att utöva våld om dessa grupper uppvisar uppmuntran till det. Exempelvis kan andra män eller kvinnor uppvisa stöd och uppmuntran för våld eller att män bör vara dominerande mot sin partner. Det kan även uppträda i att uppmuntra till rätt till kontroll över sin partner samt rätt till aktiviteter som uppvisar och förskönar mäns våld mot kvinnor. Gottzén (2013) fortsätter beskriva tre olika kategorier som kan uppmuntra män om våld mot kvinnor. Informellt stöd genom attityder för våld, emotionellt stöd genom kontroll över sin partner och materiellt stöd genom aktiviteter som porr, alkohol och strippföreställningar. Dessa kategorier kan beskriva hur våld mot kvinnor eskalerar i samhället och hur olika relationer drabbas. Porr och strippföreställningar kan bidra till en förvrängd syn på kvinnor samt en kvinnoförnedring då dessa aktiviteter ses som stärkande för patriarkatet. Detta bidrar till förekomsten av mäns våld mot kvinnor, enligt Gottzén (2013).

Willie, Khondkaryan, Callands och Kershaw (2018) lyfter sexuellt kulturella skriptnormer som är betydelsefulla för förekomsten av våld i nära relationer, i deras sekundärdataanalys av

(9)

en kohortstudie på 119 heterosexuella unga män. Med sexuellt kulturella skriptnormer avses hur en man respektive kvinna ska agera under en sexakt. Det vill säga att det existerar normer om handlingar under en sexakt som både män och kvinnor ska förhålla sig till. En stark koppling till sexuellt kulturella skriptnormer bidrar till emotionellt intimt partnervåld (IPV) över tid och en stark koppling till traditionella maskulina normer bidrar till fysisk IPV.

I denna studie visades även att unga heterosexuella män är mer benägna att använda fysiskt och emotionellt våld mot sin kvinnliga partner till skillnad från sexuellt våld. Elliot (2018) betonar att i dagens samhälle är maskuliniteten hos ungdomarna destruktiv och formad av fysisk styrka, sexuell språkanvändning och sexuella övergrepp, vilket handlar om att visa makt. Det krävs att i tidig ålder förklara konsekvenserna av handlingarna som kan begås av ungdomar som anammat den destruktiva maskuliniteten.

Enligt Gottzén (2013) finns det många förklaringar kring mäns våld mot kvinnor och inte minst olika perspektiv att studera. Det som är grunden till våldet är dock när maskuliniteten hotas. Det finns flera anledningar som understryker att våldet har sin grund i barndomen eller otillräcklighet i uppväxten. Ur ett sociologiskt perspektiv fastställs att kvinnor som lever i social utsatthet blir utsatta för våld i nära relationer. Ur ett feministiskt perspektiv ses mäns våld mot kvinnor som en obalans mellan det manliga och det kvinnliga könet där

konsekvensen utvecklas till underordning och överordning. Det vill säga att kvinnor är i underläge och mannen i överläge. Ur ett skolperspektiv har Holm (2008) genomfört en studie om elevers attityder kring maskulinitet och femininitet. Utifrån olika elever som hon intervjuat, konstaterades att en heterosexuell, utåtriktad, självgod och framgångsrik person, är accepterad av samhället. Olika beteenden och språk utbyts beroende på omgivning och huruvida individen befinner sig i en samkönad eller enkönad grupp av människor. Det vill säga beroende på om gruppen består av killar utbyts ett visst språk eller beteenden till skillnad från en grupp med både tjejer och killar, eller bara tjejer. Exempelvis uttalas svordomar och slang i större utsträckning bland en enkönad grupp än en samkönad grupp. Jonsson (2010) betonar även efter klassrumsobservationer samt intervjuer med pojkar, att skillnaden mellan pojkar och flickor i skolan där en pojke ska vara självständig och

exempelvis inte be om hjälp. Detta enligt pojkarna som intervjuades och

klassrumsobservationer. Den traditionella maskulinitetsformen ställer höga krav på pojkar vilket bidrar till att de till exempel inte lyder sina lärare till skillnad från flickor. Lärarnas kön spelar även roll i detta då det anses kräva en manlig lärare på skolorna för att få bukt på pojkarnas beteende och maskulinitetform. Detta för att pojkarna respekterar manliga lärare mer än kvinnliga enligt den traditionella maskulinitetsformen. Bryant (2018) beskriver att kultur även är en av orsakerna till exempelvis mäns våld mot kvinnor men även sociala mediers påtryckningar om hur män bör vara utifrån utseendeidealet.

Herz och Johansson (2011) redogör för olika syner på maskuliniteter och hur den omsorgstagande och sårbara mannens maskulinitet även är en del av manligheten som diskuteras. Vissa forskare håller inte med resonemanget om att män ska vara hemma, ta hand om barn och låta kvinnan i hushållet förvärvsarbeta. Däremot anser andra forskare att detta är ett positivt steg närmare jämställdhet. Mycket kring mäns våld mot kvinnor har uppmärksammats, men om män som inte brukar våld har uppmärksammats i mindre utsträckning. I en studie som Bryant (2018) författat kring mäns uppfattning om vad samhället förväntar sig av dem kom det fram olika upplevelser av vad maskulinitet är. Författaren använde sig av elektroniskt frågeformulär innehållandes 13 frågor som 103 män valde att besvara. Frågorna handlade om mäns upplevelser om maskulinitet. Deltagarna beskrev att kunna bära tunga påsar mat, träna hårt på gymmet med tyngdlyftning, boxning,

(10)

att dricka alkohol, att svära, vara förolämpande, prutta, rapa och att onanera är några handlingar som anses som maskulina och manliga. Andra aktiviteter som också anses vara manliga och maskulina är husbygge, bilintresse, fiske och att grilla, enligt deltagarna. Bryant (2018) redogör även likt Elliot (2018) för tanken om hur mäns utseende bidrar till att

maskuliniteten som råder i det specifika samhället förstärks. Elliot (2018) fortsätter redogöra för bidragande föreställningar om maskulinitetsnormen såsom hur män bör vara och att män till exempel ska försörja familjen. En annan föreställning är att män ska respektera, ta hand om kvinnor och alltid bevisa deras värde. Män ska även kunna ha kontroll över sina känslor. Alla dessa idéer och föreställningar går ihop med maskuliniteten och förstärker den. Detta är en av de maskulinitetsformer som råder i samhället idag och det är den traditionella.

Ambjörnsson (2004) beskriver tjejers olika beskrivningar av den ideala pojkvännen efter att hon observerat en tjejgrupps konversation om killar och potentiella pojkvänner. Det som konstaterades var att unga män skulle vara längre och något år äldre än dem, inte för smala eller överviktiga, lagom kort hår på huvudet, mogna och stilrena. Detta tyder på att även unga kvinnor har förväntningar kring unga mäns utseende och beteenden. Enligt Herz och Johansson (2011) förknippas mycket av med manligheten även med mäns fysik. Män förknippas med bland annat muskler, styrka och hårdhet. Medan diskussionen om en hård och farlig maskulinitet ägt rum, behöver även diskussionen om den sårbara maskuliniteten ta plats. Här talas om en närvarande fadersfigur som är intim i det fysiska som psykiska. Män har även börjat se till sitt yttre mer och sminka sig. Män som ägnar tid åt sitt yttre med att exempelvis sminka sig eller är måna om sitt utseende extra mycket betraktas som feminina. Detta är beroende på kontext, kulturell tillhörighet och/eller uppfostran. Detta kan även kopplas till begreppet hegemonisk maskulinitet som kortfattat beskrivs som en kulturell idealbild som anpassas efter kontext (Herz och Johansson, 2011).

Hearn, Nordberg, Andersson, Balkmar, Gottzén, Klinth, Pringle och Sandberg (2012)

diskuterar i sin studie hur utvecklingen av maskulinitet ser ut i Sverige. Författarna beskriver att samhället förväntar sig att män ska vara tuffa, starka och självständiga. Dessa

förväntningar ses som en negativ inverkan på mäns hälsa. Det kan orsaka att män inte söker hjälp eller rådgivning när de behöver, eftersom detta går emot att vara den kraftfulla och självständige mannen. Hearn och Boise (2017) betonar att det blir konsekvenser av att dölja känslor och att ha svårt att berätta om sårbarhet och förluster. Att dölja känslor kan leda till psykisk ohälsa såsom självmordstankar, därför behöver män exempelvis uppmuntras att uttrycka sina känslor. Millington och Wilson (2010) kom i sin studie fram till att en del pojkar som de intervjuat hade svarat att den dominerande maskuliniteten är byggd på tuffhet och styrka. Författarna konstaterade även att killar som är muskulösa lider av depression, ångest och att vara objektifierade av andra grupper i samhället. Detta för att de förväntas vara muskulösa och vältränade av samhällets traditionella maskulinitetssyn. Rogers, DeLay och Martin (2017) redogör för att forskning visar att män som anammar traditionella

maskulinitetsnormer löper större risk att drabbas av depression. Författarna undersökte 280 ungdomar för att se om traditionell maskulinitet överensstämmer med depressivitet. Med traditionella maskulinitetsnormer menas ett dominansorienterat övermod genom olika beteenden såsom tuffhet, uthållighet, begränsad känslorepertoar, sårbarhet eller klagomål. Detta förklaras som ett resultat av att pojkar upplever ökat tryck från samhället för att överensstämma med den traditionella maskuliniteten i samhället.

(11)

2.1.2 Förebyggande arbete för maskulinitet

Hearn och Pringle (2006) refererar till en norsk studie av Holter (1989). Studien påvisade att pojkar som blivit utsatta för mobbning i tidig ålder har lättare att utveckla ett aggressivt och våldsamt beteende mot exempelvis kvinnor i vuxen ålder. Den ilskan som de haft gentemot mobbarna utövar de mot sin partner och den makten de inte hade då, utövats mot partnern nu. Mäns ohälsa och social exkludering ses som en källa till mäns våld mot kvinnor och destruktiv maskulinitet. Det betraktas som en svaghet att ta sitt hälsoproblem på allvar enligt samhällsnormen. Att kunna hantera sina egna hälsoproblem utan utomståendes hjälp ses som en självklarhet för en man. Millington och Wilson (2010) visar även på att vissa maskulina egenskaper var önskade trots negativa konsekvenser såsom psykisk ohälsa. Pojkarna som intervjuades tvingade sig själva att ha vissa egenskaper för att få bekräftelse från flickorna i deras omgivning.

Hearn och Pringle (2006) redogör för att utbildning ses som förändring för exempelvis mäns våld och destruktiva maskulinitet. Det vill säga, utbildning kan leda till förändring av de destruktiva maskulinitetsidealen och därmed minska mäns våld i största allmänhet och våld mot kvinnor i synnerhet. Grunden är förståelsen av problematiken, alltså förståelsen av våldets allvarlighet. Skolan och andra utbildningsinstitutioner har även ett ansvar att

utveckla denna förståelse om mäns våld. Program, övningar och ingripanden på olika sätt för att minska på exempelvis maktförhållandena som råder mellan könen är viktiga. Vidare är det viktigt att utmana och uppmana till förändring för att unga pojkar ska lära sig om olika maskuliniteter och våld redan under tidig ålder. Exempelvis medieundervisning, övningar med kroppen, sport, lekar, aktiviteter, rollspel osv. kan användas för att öka mäns

medvetenhet om destruktiva föreställningar kring maskulinitet. Dessa exempel på

förändringsåtgärder betraktas som ett skapande av beteenden och attityder för minskning av våld. Läroplanen som skolan följer har även en betydelse för förändring av destruktiv

maskulinitetsform. Olika undervisningslektioner kan handla om våld, övergrepp, missbruk, jämställdhet osv. (Hearn och Pringle, 2006). Elliot (2018) understryker även att

ojämlikheten mellan könen förstärks genom att den destruktiva maskuliniteten förstärks. Lärare bör enligt Elliot ta mandat över elevers språk och uttryck mot varandra för att motverka ojämlikheten som skapas. Skolan är en social institution som ska involvera flickor som pojkar, dessutom krävs även att båda könen strävar efter ett samhälle som tar avstånd från den destruktiva maskuliniteten.

Jordan (1995) och Claussen (2019) betonar att ungdomar har frågor om sexualitet och maskulinitet vilket tyder på vikten av att tala om dessa ämnen. För att lättare kunna tala om sexualitet och maskulinitet anses det behövas tillit och ett öppet klimat i en

diskussionsgrupp. Detta på grund av att ämnena anses som känsliga att tala om öppet. Därför kan skolan, familjen och vänkretsen bidra till en vägledning för pojkar i tidig ålder att forma en positiv könsidentitet och syn på vad som är manligt och kvinnligt. Detta kan i sin tur påverka senare beteenden och handlingar hos pojkar till det positiva. Elliot (2018) anser att den destruktiva maskuliniteten går att begränsa genom att pojkar erkänner vad de har för föreställningar och hur de känner och tänker kring bland annat vad som är manligt och kvinnligt. Om ingen sätter stopp för dessa farliga maskulina normer som äger rum i samhället kommer unga män och pojkar att ta efter. Detta kan i sin tur bidra till ännu mer våld och en förvrängd syn på de olika könsnormerna. Skolan ska inte vara en plats för definiering av vad som är manligt och kvinnligt utan en plats för lärande. Med andra ord ska eleverna kunna uttrycka sin identitet hur de vill oavsett kön. Därför menar Elliot (2018) att

(12)

vad som definieras som manligt respektive kvinnligt inte bör existera då det är upp till varje individs uppfattning, av vad som är manligt och kvinnligt.

2.1.3 Sammanfattning av tidigare forskning

En genomgång av tidigare forskning visar att det existerar olika maskulinitetsformer som män förhåller sig till. Kontext, etnisk tillhörighet, omgivning, sociala medier och uppfostran är bidragande aspekter till att män utvecklar en viss maskulinitet som de sedan förhåller sig till. Det ställs höga krav på män och pojkar från samhället, föräldrar samt skolan som på olika sätt begränsar unga mäns möjligheter till en icke destruktiv maskulinitet. Det framgår även i tidigare forskning att den destruktiva maskuliniteten ses som en form som

härstammar från samhällets förväntningar på att en man ska vara hård, muskulös, stark, aggressiv och känslokall. Det redogörs även om bakgrunden till skapandet och formningen av olika maskulinitetsformer samt förändring till en destruktiv form av maskulinitet.

De artiklar under tidigare forskning som använts är skrivna under olika tidsperioder. Exempelvis är en forskning från år 1995 och en annan från 2019, detta anses dock inte vara något som bidragit till en begränsning av denna studie. Detta på grund av att det som beskrivs i forskningarna överensstämmer oberoende av tidsperiod. Vi kan exempelvis se att bilden av den traditionella maskulinitetsformen är lika under 1995 som 2019. Detta anser vi är intressant då det skiljer många år emellan och normerna skulle kunna tänkas ha

förändrats.

3

TEORI

I detta avsnitt presenteras studiens analysverktyg bestående av begreppen: genus, hegemonisk maskulinitet samt homosocialitet. Dessa begrepp bidrar till den teoretiska förståelsen för hur olika föreställningar begränsar unga mäns handlingsmönster och känslor.

3.1 Genus

Begreppet genus beskrivs som en process och började användas i Sverige i slutet av 1980-talet och kom för att ersätta det tidigare begreppet könsroll. Det finns en obeständig förklaring för genus eftersom det ständigt utvecklas och förändras. Till skillnad från begreppet könsroll är genus ett mer djupgående begrepp och syftar till att beskriva bland annat individens könsidentitet samt män och kvinnors relationer med varandra. Genus bör förstås som en genomgående process eftersom det inte finns en vedertagen definition av det. Det vill säga att definitionen av begreppet fortsätter utvecklas (Blomqvist, 2005).

Enligt Connell (2003) är det svårt att tolka vad genus egentligen betyder och det kan uppfattas på olika sätt. Vad som anses vara manligt och kvinnligt bidrar till att genus

existerar. Exempelvis skapas genusperspektiv inom skolan när flickor och pojkar delas upp i separata aktiviteter vilket gör att aktiviteterna blir könskodade. Exempelvis att pojkar spelar

(13)

fotboll och flickor hoppar hopprep (Connell, 2003). Enligt Eriksson (2oo5) har genus olika definitioner och tidigare var genus kopplat till det sociala könet det vill säga social

konstruktion. Idag innebär genus det biologiska könet det vill säga män och kvinnors kroppar. Genus och kön anses vara synonymer och att användning av genus formar maskulinitet och femininitet. Genus konstrueras redan i barndomen och skapas när människor samspelar med varandra genom att lära barnet vad som är manligt respektive kvinnligt. Det är även intressant att se hur genus skapas genom exempelvis hur män och kvinnor beter sig i olika sammanhang (Eriksson, 2005).

Genus kan skapas i arbetslivet genom könsuppdelning på arbetsmarknaden. Detta genom att till exempel kvinnor mestadels arbetar som sekreterare samt män som ofta arbetar som chefer. Detta kan i sin tur leda till att uppfattningen av vad som är traditionellt manligt och kvinnligt fortsätter existera. Att män arbetar som arbetschef/arbetsledare kan vara på grund av de traditionella föreställningarna som handlar om att manligt är kopplat till ledarskap (Eriksson, 2oo5). Enligt Holgersson (2003) ses kvinnor som bristfälliga inom ledarskap då det anses att de saknar kompetens. Kvinnor tar hand om både barn och hemmet vilket betraktas som svårt för de att lyckas i yrket inom ledarskap. Med andra ord ses kvinnors uppgift mer vara i hemmet och att ta hand om barn än ledarskap inom arbetet. Detta enligt olika föreställningar som finns i samhället. I själva verket har kön inget med ledarskap att göra utan det handlar om konstruktioner och normer som samhället har skapat om vad som är manligt och kvinnligt (Holgersson, 2003). Med hänvisning till genus anses normer påverka hur män och kvinnor ska bete sig och se ut. Exempelvis de som arbetar inom brandkåren är oftast män. När en kvinna arbetar som brandman riskerar hon att möta en obekväm arbetsmiljö samt kritik från omgivningen (Toivanen, Gisselmann & Lindfors, 2012).

3.1.1 Hegemonisk maskulinitet

Begreppet hegemoni är ett uttryck för en dominerande position i samhället som upprätthålls av en grupp (Holgersson, 2003). Raewyn Connell var kvinnan som myntade teorin

hegemonisk maskulinitet (Herz & Johansson, 2011). Teorin beskrivs som en hierarki där den vita heterosexuella mannen är den som placeras högst och den homosexuella mannen

placeras lägst. Den hegemoniska maskuliniteten är den mest accepterade formen och anses gynna mäns överordnade position och säkerställer kvinnans underordnade position.

Exempelvis arbetar män inom denna maskulinitetsform som chefer för att få känslan av makt och status (Holgersson, 2003). Hegemonisk maskulinitet avser att män ska vara aggressiva, känslokalla, vältränade och modiga (Jansson, 2016). Hegemonisk maskulinitet är oftast den formen som samhället förväntar sig att män förhåller sig till (Holgersson, 2003). Formen tar sig i uttryck bland annat inom politisk uteslutning, kulturell uteslutning, våldsdiskriminering samt ekonomiskdiskriminering. Detta påvisas genom exempelvis att vita heterosexuella män är dominerande inom ovannämnda områden (Connell, 2008). Detta påverkar i sin tur den homosexuella mannen som placeras lägst i hierarkin och därmed utesluts från den manliga genusordningen (Fundberg, 2003). Alla män inom denna hierarki uppfyller inte kraven helt för den hegemoniska maskuliniteten, men de finns kvar där då de anser sig ha traditionellt manliga egenskaper. Det vill säga att de fortfarande platsar i hierarkin men inte lägst eller högst (Connell, 2008). Det talas även om att begreppet ”macho” faller in i egenskaperna över männen i den högsta placeringen i hierarkin i den hegemoniska maskuliniteten (Sharon, 1996). Begreppet ”macho” är kortfattat ett maskulinitetsideal där män ska vara aggressiva och känslokalla likt den hegemoniska maskulinitetsformen (Lancaster, 1992).

(14)

Nilsson (1999) beskriver att män imiterar och upprätthåller denna form av maskulinitet eftersom män upplever sig få fördelar av den exempelvis genom en överordning i media och politik något som Connell (2008) även påpekar. Männen inom den hegemoniska

maskulinitetsformen är de som oftast är mest framgångsrika, vilket har med kulturell

dominans och auktoritet att göra (Connell, 2008). Nordberg (1999) betonar att männen inom den hegemoniska maskulinitetsformen inte accepterar andra former av manlighet, i

synnerhet inte feminina traditionella egenskaper eller beteenden. Det vill säga att agera typiskt kvinnligt som man anses inte vara manligt och därför anses andra

maskulinitetsformer än den traditionella inte vara ”tillräckligt” manliga. Connell (2003) betonar att exempelvis homosexuella män ses som feminina män och homosexuella kvinnor ses som maskulina kvinnor, enligt denna maskulinitetsform. Enligt Connell (2008) är denna form av maskulinitet i en ständig förändring, den är dock alltid högst placerad av alla

maskulinitetsformer. Genom den hegemoniska maskulinitetsformen befästs och

vidmakthålls den patriarkala ordningen, det vill säga att män är de som styr och ställer i samhället. Däremot kan det inte generaliseras och sägas att alla män använder denna form av maskulinitet även om det framträder starkt i samhället (Eriksson, 2oo5).

Connell (2008) beskriver att många män eftersträvar den hegemoniska maskuliniteten på grund av att positionen upplevs vara statusberikad. Som tidigare nämnt, anses män inom denna maskulinitet alltid överlägsna andra män inom andra maskulinitetsformer. Sist i hierarkin befinner sig inte endast homosexuella män, utan även män som avviker från normen som råder i det specifika samhället. Det vill säga även män som anses vara feminina homosexuella män, feminina män med annan hudfärg än vit mm. Eftersom den hegemoniska maskuliniteten beskrivs genom en hierarki befinner sig olika maskuliniteter i rangordning av den som är lägst kontra högst. Connell (2003) betonar att denna form av maskulinitet måste förstås utifrån ett strukturellt perspektiv och det kan vara en av orsakerna till att patriarkatet växer. Det anses vara få män som faktiskt kan leva upp till den hegemoniska maskuliniteten. Däremot gynnas exempelvis fler vita heterosexuella män av strukturen som existerar då de är i överläge. Formen upprätthålls även genom att män inte motsätter sig den underordningen som råder.

Kritik som har lyfts fram gentemot begreppet hegemoni är hur begreppet ska användas. Bland annat har Hearn (2010) kritiserat begreppet och ställt sig frågan om inte

komplexiteten av begreppet hamnar i skymundan. Exempelvis diskuterar han hur mäns ökade delaktighet i till exempel faderskap ska tolkas. Handlar det om en intensifiering av den hegemoniska maskuliniteten eller snarare en förändring i maktstrukturerna som råder? Enligt Herz och Johansson (2011) behövs en mer detaljerad och teoretisk utveckling av upphovskvinnan Connell, på hur den hegemoniska maskulinitetsformen ska förstås.

3.1.2 Homosocialitet

Begreppet homosocialitet beskrivs som en gemenskap män emellan till syfte att bevara makt. Exempelvis kan denna sorts makt visa sig på arbetsplatser där en manlig chef anställer manliga kollegor som liknar honom. Detta benämns som ”glastak” och ”glashiss”. ”Glastaket” beskrivs som ett hinder som kvinnor stöter på under sin karriär och ”glashissen” betraktas som mäns fördelar mot kvinnans underläge. Kvinnor slår alltså i glastaket eftersom de inte når över männen i hierarkin. Denna grupp av män i ”glashissen” består av vita heterosexuella män och män som inte tillhör den kategorin kan inte heller tillhöra den specifika

(15)

homosocialitetsgruppen. Begreppet är komplext i sig och förklarar allt från mäns överläge och våld mot kvinnor till mäns vänskap med andra män (Herz & Johansson, 2011).

Homosocialitet innebär kortfattat enligt Eriksson (2005) att män väljer män via stöttning av attityder och beteenden som råder i gruppen. Sandgren (2010) betonar att homosocialitet handlar om sociala interaktioner som stärker mäns gemensamma likheter om exempelvis mäns våld mot kvinnor.

Homosocialitet anspelar på att stärka gemenskap mellan män genom exempelvis att exkludera alla män som inte är inom normen av en vit heterosexuell man, det vill säga, kvinnor, homosexuella och feminina män. För att det ska bildas en homosocialitet krävs precis som namnet antyder, homo; lika/samma. Det vill säga varje man behöver i denna grupp exempelvis vara hårdnackad, ha hård jargong och kunna tåla mycket i olika kontexter. Alla män som inte har dessa egenskaper exkluderas. Normerna är också väldigt viktiga då det ses som relevant att anpassa till exempel sitt språk till den gruppen. Det kan därför vara svårt för män att befästa sin maskulinitet och det kan gå över till grupptryck istället för frivillighet. Den normen som råder kan vissa män inte vilja anpassa sig efter till exempel att smutskasta kvinnor. Detta kan bidra till en förvirring mellan vad männen egentligen känner och vad andra män ber dem känna på grund av grupptryck. Det vill säga att män kan bli förvirrade om de egentligen har åsikter som övriga i gruppen eller om det endast är på grund av

grupptryck (Johansson, 2003). Homosocialiteten upprätthåller och uppmanar alltså till den rådande över- kontra underordningen inom hegemoniska maskuliniteten (Sharon, 1996).

4

METOD

I detta avsnitt presenteras studiens urvalsmetod tematisering samt tillämpningen av den, genomförandet av intervjuerna, databearbetning, reliabilitet och validitet. Avsnittet avslutas med en diskussion kring etiska överväganden.

4.1 Val av metod och urval

För att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem unga män i åldrarna 21–24 med olika bakgrunder använts. Enligt Kvale och Brinkmann (2014) lämpar sig en kvalitativ metod bäst för en djupare förståelse gällande attityder, uppfattningar, handlingar etc. därför användes en kvalitativ metod. Bryman (2018) beskriver att en semistrukturerad form av intervju dessutom lämpar sig för att, vid behov, kunna ställa följdfrågor under intervjuns gång. Intervjupersonerna har även tillgång till att fritt tolka och besvara frågorna som ställs. Däremot anses en nackdel vara att intervjupersonerna kan tappa utgångspunkten i frågan på grund av tillgången till fri tolkning. Risken är då att intervjupersonernas svar blir irrelevant för studiens syfte och frågan som ställdes inte riktigt besvaras (Bryman, 2018). För att undvika detta användes Kvale och Brinkmann (2014) rekommenderade frågor såsom ”uppföljningsfrågor” och ”tolkande frågor”. Uppföljningsfrågor definieras som att be

(16)

sin tolkning av vad deltagaren sagt. Studiens intervjuguide (se bilaga B) utformades utifrån tre olika teman som namngavs “föreställningar om maskulinitet och former av maskulinitet”, “bakomliggande faktorer” och “att förhålla sig till maskulinitetens former”.

Studien syftar till att undersöka maskulinitetsformer bland unga män idag och hur de förhåller sig till dem därför anses det vara lämpligt att intervjua unga män i åldrarna 21–24. Intervjupersonerna anses lämpliga då strukturen av den destruktiva maskuliniteten berör dem och hur deras livsvillkor påverkas av den. För att få tag på relevanta intervjupersoner valdes fem unga män som vi känner ytligt, vilket gjorde att det var lätt att nå dem. Eftersom studien är en kvalitativ intervjustudie är representativet ett underordnar krav vid val av urval. Av denna anledning valdes personer utifrån deras möjligheter att kunna ge svar på studiens syfte och frågeställningar. Urvalet kan beskrivas som ett målstyrturval i

kombination med ett tillgänglighetsurval där intervjupersonerna valts utifrån deras erfarenheter i frågan och genom att vi känner till dem. Sammantaget har fem unga män intervjuats i undersökningen.

Vi kontaktade intervjupersonerna och presenterade vår studies syfte och frågeställningar samt ett missivbrev (se bilaga A). Missivbrevet lästes högt innan varje intervju och därigenom uppnåddes ett muntligt samtycke till intervjun från samtliga deltagare. Deltagarna fick

möjlighet att ställa frågor om det skulle finnas några funderingar. I samband med genomgång av missivbrevet förklarades även de forskningsetiska kraven.

4.1.1 Genomförande av intervjuer

Genomförandet av samtliga intervjuer gjordes via telefonintervjuer efter att ha bokat samtalstid med samtliga intervjupersoner enligt deras önskemål. Grundtanken var att intervjua deltagarna i verkligheten men på grund av rådande omständigheter med pandemin genomfördes intervjuerna genom telefonintervjuer. Det hade varit intressant att intervjua deltagarna genom videosamtal för att kunna se kroppsspråk och gester, om det skulle bidra till en ökad uppfattning av svaren. Vi tycker dock att vi fick den information som var relevant för att besvara studiens syfte endast via telefonintervjuer. Intervjuerna tog ungefär 60–70 minuter och spelades in och ljudinspelningen transkriberades sedan. Intervjuguiden (se bilaga B) innehöll frågor som var baserade på våra frågeställningar samt den information som vi tagit del av efter läsning av tidigare forskningar om maskulinitet. Ljudfilerna kommer att raderades i efterhand när arbetet är färdigställt.

Som ett sätt att fånga rådande föreställningar och normer har stimulusmaterial i form av bilder under intervjuerna använts. Bilderna skickades till samtliga intervjupersoner under intervjuns gång. Detta för att intervjupersonernas första föreställningar kring bilderna skulle fångas. I denna studie användes bilder som illustrerar olika uttryck för manlighet som deltagarna skulle tolka fritt kring avseende vad som är manligt kontra omanligt. Totalt användes nio bilder under intervjun. De bilderna som valdes visar tydligt på skillnader mellan olika typer av manlighet. Det har även en relevans till studiens syfte och

frågeställningar då studien målgrupp är unga män, därför användes exempelvis bilder på män och inte kvinnor.

Den första bilden illustrerade en överviktig man och en vältränad man med bar överkropp. Den andra bilden visade en (vad som anses som) traditionell feminin programledare och en manlig byggare med bar överkropp. Tredje bilden uppvisade en glad man som promenerar

(17)

med sitt barn i vagnen och ett heterosexuellt par som verkar bekymrade och mannen som överlämnat vagnen och barnet till kvinnan. Fjärde bilden visar en sminkad och en osminkad man. Femte bilden illustrerade en man med blommor och present i handen och ett

heterosexuellt par där mannen ignorerar sin partner genom att titta på sin mobiltelefon. Sjätte bilden uppvisade en affärsman och en man som städar. Bild nummer sju visar en man utan tatueringar och en tatuerad man. Bild nummer åtta uppvisade en man utan skägg och en man med långt skägg. Sista bilden illustrerade en man som rider på en häst och två män som slår varandra blodiga inom kampsporten MMA (mixed martial arts).

Bryman (2011) beskriver att bilder utgör en viktig roll i samhällsforskningar. Det finns tre olika former av fotografier vilka är illustration, data och “hjälp på traven”. Illustration beskrivs som fotografier som avser att liva upp ett annars torftigt resultat. Data beskrivs som fotografier som forskaren fältantecknat. Redan existerande foton som tas i användning anses även falla inom ramen av data. “Hjälp på traven” beskrivs som fotografier som kan hjälpa deltagarna att formulera sina åsikter genom att titta på en bild. Bilderna användes för att utveckla diskussionen om olika syn på genus och maskulinitet.

4.1.2 Databearbetning och analys

Efter transkribering av intervjuerna färgkodades det insamlade materialet utifrån olika teman. Temana benämns “manlighet baserat på inre egenskaper”, “manlighet baserat på yttre egenskaper”, “manligt respektive omanligt handlande”, “destruktiv maskulinitet” och ”manlighet utifrån bakomliggande aspekter”. Temana förstärks av citat från samtliga intervjupersoner samt kopplas till tidigare forskning och teori. Detta sätt att bearbeta resultaten är förenligt med det Bryman (2018) beskriver som en tematisk analys.

Analysmetoden innefattar en uppställning av matriser som representerar olika teman som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Efter genomförande av första intervjun fanns en tanke till att ändra intervjuguiden för frågor avseende bilder som vi använt. Detta eftersom vi upplevde att den första intervjupersonen kopplade första bilden efter hälsa och inte

maskulinitet. Vi bestämde dock att fortsätta med de bilder vi hade, detta på grund av att bilderna öppnade upp för en diskussion kring hur männen i undersökningen förhöll sig till maskulinitet ändå.

Vid analysering av det insamlade materialet påbörjades först bearbetning av vilka citat som kunde besvara syftet och frågeställningarna. Därefter undersöktes citaten med koppling till varandra och likheter och skillnader beskrevs. Alla ovan beskrivna bilder presenteras inte under resultatdelen då endast de som ansågs vara relevanta för studiens syfte presenteras. Användandet av vissa bilder bidrog inte till att besvara syftet och frågeställningarna och därför presenteras inte dem i resultatet. Några bilder finns med flera gånger under de olika temana för att illustrera hur en bild kan ses utifrån intervjupersonernas perspektiv.

4.1.3 Reliabilitet och validitet

Denna studie bygger på en kvalitativ datainsamlingsmetod vilket innebär att olika

forskningskriterier behöver beaktas. Enligt Bryman (2011) motsvarar tillförlitlighet, validitet och reliabilitet i kvalitativ forskning. Tillförlitlighet består av fyra kriterier trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet, en möjlighet att styrka och konfirmera. Trovärdighet beskrivs som

(18)

en motsvarighet till det kvantitativa kriteriet intern validitet, vilket innebär att resultatet bör rapporteras till deltagarna av studien för att säkerställa att forskaren har tolkat det som undersöks på rätt sätt. Motsvarighet till extern validitet beskrivs som överförbarhet där kärnan är i djupet av det insamlade materialet till skillnad från i kvantitativ forskning där antalet insamlat material är i fokus. Det handlar även om huruvida resultatet kan överföras till en annan kontext eller miljö. Det innebär även att kollegor ska utvärdera och bedöma de slutsatser som dragits i resultatdelen. Möjlighet att styrka och konfirmera beskrivs som en motsvarighet till objektivitet och innebär att resultatet ska vara objektiv och att forskarens egna värderingar eller åsikter inte påverkat innehållet av undersökningen.

Äkthet är även ett av kriterierna som Bryman (2011) beskriver som aktuell i en kvalitativ forskning. Äkthet baseras på fem olika begrepp som benämns rättvis bild, ontologisk autencitet, pedagogisk autencitet, katalytisk autencitet, taktisk autencitet. Rättvis bild

innebär huruvida forskningen ger en rättvis bild av det insamlade materialet från deltagarna. Ontologisk autencitet innebär huruvida deltagarna får en bättre förståelse av den situationen som undersöks. Pedagogisk autencitet avser huruvida undersökningen har bidragit till att deltagarna fått möjlighet att se hur utomstående upplever den undersökta situationen. Katalytisk autencitet avser huruvida deltagarna kan ändra sin situation och syn på det undersökta. Taktisk autencitet syftar till om deltagarna möjligtvis fått tillfälle till att tänka mer kring undersökningens syfte.

4.1.4 Etiska överväganden

Vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska riktlinjerna vid utformning av intervjuguiden samt vid samtliga intervjuer. Samtliga intervjupersoner informerades om vad syftet med studien är och vad informationen de ger ska användas till. Detta gjorde att informationskravet som Bryman (2018) beskriver uppfylldes. Samtycke medgavs även av intervjupersonerna, genom detta deltar intervjupersonerna frivilligt. Deltagarna meddelades även att de fick avbryta sin medverkan när de vill. Samtyckeskravet uppfylldes genom detta. Kravet om konfidentialitet togs hänsyn till genom fingerade namn på deltagarna samt att all information bevarades så ingen utomstående kan ta del av den. Konfidentialitetskravet uppfylldes genom detta. Kravet om nyttjande genomfördes genom att deltagarna blev informerade om att deras svar endast skulle nyttjas till studiens syfte och att all insamlat material kommer att kasseras.

Nyttjandekravet uppfylldes genom detta.

Med hänvisning till de forskningsetiska riktlinjerna närmare bestämt konfidentialitet fingerades namn på samtliga intervjupersoner. Citaten som använts är citerade ordagrant vilket kan betyda att talspråk såsom slangord (asså, liksom, typ) finns med. Det som ansågs vara irrelevant för studiens syfte har utelämnats genom att skriva tre punkter (...).

5

RESULTAT OCH ANALYS

Denna studies resultat och analys baseras på utdrag och koncentration i form av citat från fem semistrukturerade intervjuer. Kapitlet inleds med en kortare presentation av

(19)

intervjupersonerna och därefter följer resultatredovisning och analys uppdelad i fem huvudteman. Det första temat benämns “manlighet baserat på inre egenskaper” och beskriver intervjupersonernas föreställningar kring vad som är manliga inre egenskaper. Andra temat benämns “manlighet baserat på yttre egenskaper” och fångar vad

intervjupersonerna anser är manligt utifrån kropp och utseende. Tredje temat benämns “manligt respektive omanligt handlande” och innehåller intervjupersonernas uppfattningar om vilka handlingar som anses manliga och omanliga. Det fjärde temat benämns “destruktiv maskulinitet” vilket beskriver den maskulinitetsformen som anses vara destruktiv och hur intervjupersonerna förhåller sig till den. Det femte och sista temat benämns ”manlighet utifrån bakomliggande aspekter” och visar vilka faktorer som bidragit till

intervjupersonernas svar. I avsnittet används den tidigare forskning och begreppen

homosocialitet, genus och hegemoniska maskulinitet, och för att analysera citaten tematiskt. Avsnittet avslutas med en kortare summering av de centrala aspekter som framkommit under resultat- och analysarbetet.

5.1 Kort presentation av intervjupersonerna

För att få en inblick i samtliga intervjupersoner kommer en kort beskrivning av dem. Adam är 22 år och studerar vid en av Sveriges högskolor på en utbildning med pedagogisk

inriktning. Han beskriver att han har ett konservativt synsätt likt sin familj. Jack är 22 år och arbetar inom föreningsrörelsen i en av Sveriges storstäder. Han har ett liberalt synsätt likt sin familj. Emil är 21 år och studerar vid en av landets högskolor på en utbildning med

samhällsvetenskaplig inriktning. Han har ett liberalt synsätt, olikt sin familj som har ett konservativt synsätt. Adel är 23 år och studerar på högskola inom en psykologisk inriktning och arbetar samtidigt. Han har ett konservativt samt liberalt synsätt, en blandning av de både synsätten som han själv uttrycker. Hans familj delar dessa synsätt. Carlos är 24 år och

studerar på högskola inom en samhällsvetenskaplig inriktning och arbetar även samtidigt. Han har ett konservativt synsätt likt sin familj. Samtliga intervjupersoner har vuxit upp med två närvarande föräldrar förutom Adel vars far inte varit med under hans uppväxt. Adels far är dock närvarande i Adels liv idag.

5.1.1 Manlighet baserat på inre egenskaper

De utvalda citaten från deltagarna anses relevanta att koppla och analysera med tidigare forskning och teori. I intervjuerna framträder bilder av att manlighet är en inre egenskap. Manlighet som inre egenskap återkommer som ett tydligt tema i intervjupersonernas berättelser. Några återkommande aspekter i berättelserna är kärlek, respekt, känslor och omhändertagande vilka ses som inre maskulina egenskaper. Ett exempel på det är från Adam där han uttrycker följande:

Intervjuare: Vad är manlighet enligt dig?

Adam: Manlighet enligt mig är att när man liksom tar hand om sina nära och kära och inte är självisk liksom att man kan… sätter andra människor före …

Det är tydligt hur Adam trycker på vikten av att en man sätter andra människor före sig själv. Jack lyfter för honom en viktig egenskap och uttrycker sig på följande sätt i relation till samma fråga som ovanstående, det vill säga ”Vad är manlighet enligt dig?”.

(20)

Jack: … det som jag tycker är viktigt är att man behandlar andra människor med respekt, behandlar dem som de vill bli behandlade och sen de egenskaperna som jag tycker är att man ska stå upp för sin sak och veta vad man vill i livet, det är egenskaper som jag värdesätter högt och egenskaper som jag själv tycker att jag besitter…

Det Jack lyfter kan ses som en variant på den ”gyllene regeln” då han trycker på vikten av att manlighet handlar om att behandla andra som de vill bli behandlade i motsats till att

behandla andra som du själv vill bli behandlad. Jack påtalar även vikten av att manlighet handlar om att vara självsäker. Självsäkerheten handlar för Jack både om att stå upp för sin sak och att veta vad man vill. Samtidigt kopplar Jack ihop manliga egenskaper till sådana inre egenskaper som han själv besitter. Dessa specifika citat handlar således inte om yttre attribut utan Adam och Jack lyfter fram egenskaper som andra och de själva besitter i relation till det inre.

Adel beskriver att manlighet är en inre egenskap efter uppvisning av bild på en vältränad samt en överviktig man, på följande sätt:

Intervjuare: Vilken av bilderna är manlig, enligt dig?

Adel: … ordet man visar inte hur vi ser ut, det handlar om mentalitet och det inre, så om han är vältränad absolut han kan ta hand om sin kropp, det visar också att han är manlig, men det betyder inte att han är man för det… jag kan koppla man till intelligens, att vara en smart människa… det är mer manligt han som tränar, tar hand om sig själv mer

Genom Adams uttryck kan det ses hur han beskriver manlighet utifrån inre egenskaper genom att manlighet baseras på omhändertagande av sin familj. Jack och Adams

resonemang kan ses utifrån likheter och skillnader. Likheterna kan beaktas som att de båda resonerar utifrån inre egenskaper på manlighet genom att beskriva attityder och beteenden som är manliga enligt dem. Vad gäller Adels syn på manlighet kopplar han manlighet till egenskapen intelligens vilket tolkas som att om en man är intelligent och smart anses mannen vara manlig. I de stimulusmaterial som användes på en otränad kropp och en vältränad kropp anses den vältränade kroppen således mer manlig, inte nödvändigtvis på grund av muskler eller andra yttre attribut, utan för att den vältränade kroppen utstrålar intelligens. Det vill säga det Adel menar är att när en individ tar hand om sig själv genom att exempelvis träna utstrålas intelligens. Adels kommentar gällande intelligens kan exempelvis även associeras med att kunna ha kontroll över känslorna och vara självständig. I och med att Adel har dessa föreställningar om manlighet bibehålls den hegemoniska

maskulinitetsdiskursen. Adel uttrycker ”… det är mer manligt han som tränar…” och menar att den vältränade mannen är mer manlig än den överviktige. Detta ses i enlighet med den hegemoniska maskulinitetsdiskursen där Hearn m.fl. (2012) beskriver att män bland annat ska vara muskulösa. Ju fler män som tänker i enlighet med diskursen desto längre

vidmakthålls den. Ambjörnsson (2004) visar att en man ska vara den ansvarsfulla som förväntas ta hand om nära och kära och prioritera andra människor före sig själv. Detta lyfts även fram av Adams resonemang ”… liksom tar hand om sina nära och kära och inte är självisk liksom...”. Liknande resonemang förs av Jack ”… man behandlar andra människor med respekt…” vilket är något som Herz och Johansson (2011) lyfter fram som utmärkande egenskaper hos en man. Elliot (2018) beskriver även flera föreställningar om hur män bör vara till exempel respektfulla mot kvinnor, omhändertagande samt kunna ha kontroll över sina känslor.

(21)

Emil har en delvis annorlunda och mer kritisk ingång än övriga till frågan om vad maskulinitet är för honom. Han ställer sig kritisk till samhällsnormerna gentemot män genom att uttrycka sig på följande sätt:

Emil: Jag gillar inte så mycket att man ska följa vissa normer i samhället… en man ska vara sig själv och kunna visa känslor och kunna bortse från att man inte behöver vara den starka mannen som ska sköta all ekonomi i hemmet och visa att mannen inte ska prata om känslor, en man ska kunna vara sig själv, kunna prata om allting och vara mänsklig helt enkelt

Inre egenskaper som att vara självbehärskad och ansvarsfull beskrivs av de intervjuade som kopplat till manlighet exempelvis genom Adams kommentar om att visa ansvar genom att ta hand om sin familj. Utifrån Hearns och Boises (2017) resonemang kan detta vara en

problematisk form av manlighet eftersom detta begränsar män från att uttrycka sina känslor. Detta kan i förlängningen påverka mäns psykiska hälsa negativt eftersom enligt

samhällsnormer ska män vara självständiga och tuffa. Genom att inte fråga om hjälp kan den psykiska ohälsan ställas på spel. Med detta menas att män kan utsättas för samhällets höga krav på att vara självständiga och därför inte be om hjälp. Detta kan i sin tur leda till

depression, ångest och ouppnådda mål. Adam, Jack och Adel beskriver vad som kan ses som en begränsande maskulinitet som enligt tidigare studier visat sig vara problematiskt (Hearn & Boise, 2017; Ambjörnsson, 2004; Herz & Johansson, 2011).

Emils syn på maskulinitet har likheter med övrigas beskrivning på så vis att det handlar om självständighet ”… en man ska vara sig själv…”, men han tillägger till skillnad från de övriga ”… att kunna visa känslor…” och ”… att man inte behöver vara den starka mannen…”. De egenskaper som han lyfter fram handlar inte direkt om maskulina egenskaper utan mer om allmängiltiga mänskliga egenskaper ”… att vara mänsklig...”. Att en man ska kunna vara mänsklig tolkas som att människor är i behov av att uttrycka sina känslor oavsett kön.

Gottzén (2013) kopplar samman den hegemoniska maskuliniteten och betonar även att mäns våld mot kvinnor tar sig i uttryck och har sin grund i samhällets syn på män. Exempelvis förväntas män även bland annat vara känslokalla och ha självkontroll. En allt för begränsad syn på maskulinitet och män som inte fått ge uttryck för sina känslor kan i längden utvecklas till att exempelvis löpa en större risk att ta till våld i nära relationer. Detta ses i ljuset av Emils resonemang om att män ska kunna visa känslor och vara mänskliga.

Samtliga föreställningar under detta tema har sin grund i den rådande traditionella maskuliniteten. Emil, Adel, Jack och Adams resonemang ses ha likadan uppfattning av manlighet i den bemärkelsen att en man ses utifrån respekt, prioritering av familj och att det ska vara acceptabelt att visa känslor.

5.1.2 Manlighet baserat på yttre egenskaper

Intervjupersonerna lyfter även fram vad som kan ses som yttre egenskaper kopplat till maskulinitet. I denna del presenteras ett antal bilder på kroppar och aktiviteter som på ett tydligt sätt utgör kontraster till varandra. I ett av bildparen framträder en överviktig man och en muskulös man, i ett annat av bildparet framträder en sminkad man och en osminkad man. De intervjuade unga männen förhåller sig till att manlighet även är en yttre egenskap.

Manligheten som yttre egenskap återkommer som i föregående tema, utifrån

intervjupersonernas berättelser. Vad som framträder som manligt är träning för resultatet av en vältränad kropp, kropphets och eftersträvande ideal. Exempelvis ses en vältränad kropp som en yttre maskulin egenskap.

(22)

Adel och Adam diskuterar kring det eftersträvande idealet samt normer avseende kroppshets. Vid exponering av bilder på en vältränad respektive en överviktig man beskriver Adel

följande om vem han anser är manlig:

Adel: Om vi pratar om just ordet manligt då skulle jag säga den som tränar och tar hand om sin kropp… jag vet inte hur ska jag formulera, det är svårt att förklara, grejen är han är överviktig och den andra tränar, det är mer manligt han som tränar och tar hand om sig själv mer, förstår du… det är menat, att man ska ta hand om sin kropp.

Däremot anser Adam att sociala mediers påtryckningar har med mäns eftersträvade ideal att göra efter exponering av en vältränad och en överviktig man:

Adam: Liksom vi är ganska beroende av sociala medier … och liksom många av fitness modellerna. Liksom hur en man ska se ut, ser mest ut som bilden där under (vältränade man) att man ska vara “rippad”, ha mycket muskler, se bra ut, och ta hand om sig själv. Medans liksom att den första bilden som ohälsosam människa, lite överviktig och allt det här, och brukar inte visas så mycket på sociala medier. Därför har de flesta männen fått en bild av hur en man ska se ut och därför är ganska vanligt att både jag och många andra väljer att vara som den andra bilden (vältränad man)

Nordberg (1999) beskriver att under 1800-talet formades och förknippades begreppet

maskulinitet till en biologisk manlig kropp. I dagens samhälle betonar Millington och Wilson (2010) att traditionell maskulinitetssyn baseras på att män ska vara vältränade och

muskulösa. Även pojkar i tidig ålder ställer höga krav på sig själva för att uppnå idealet, detta på grund av sociala mediers inverkan. En stor del av förväntningarna som män har på sig av samhället har sin grund i det yttre egenskaperna likt de inre egenskaperna vilket påverkar mäns psykiska hälsa. Adel beskriver att ordet manligt kopplar han till en kropp och det skulle kunna ses i ljuset av Nordberg (1999) studie om att maskulinitet kopplas till en biologiskt manlig kropp. Även Adams antagande om att muskler och en muskulös man har med en manlig kropp att göra. Unga kvinnor har likaså uttryckt åsikter kring mäns utseende som Ambjörnsson (2004) beskriver. De unga kvinnorna uttryckte att en man ska vara lång, ha hår på huvudet, vara stilren och varken vara för överviktig eller smal. Dessa påtryckningar

kommer även från samhället då unga kvinnor är en del av samhället vilket kan ses i association till samhällets förväntningar på mäns utseende. Adams citat kan beaktas i enlighet med Herz och Johansson (2011) resonemang om att manlighet kopplas till mäns fysik avseende styrka och muskler. Detta tyder på att inte bara krav och förväntningar på mäns utseende ställs utifrån sociala medier, utan även genom samhällets syn på dem. Bryant (2018) samt Elliot (2018) redogör för om att förväntningar på mäns utseende kan leda till att förstärka den rådande traditionella synen på manlighet. Detta påvisas även genom Adams kommentar om att många väljer att vara som den mest framställda mannen, alltså det maskulina idealet. På så sätt bibehålls det idealet och män förhåller sig till den. Vid uppvisande av bilder som illustrerar en sminkad och en osminkad man anser Adel följande:

Adel: Jag kan inte ta en människa seriöst när man som man försöker sminka, eller när en man försöker vara en kvinna och en kvinna försöker vara en man, det är någonting som jag har liksom, jag vet inte, jag vet inte varför, men jag kan inte ta denna människa seriöst, det är inte manligt någonstans tycker jag… det kan bero på samhället, det kan bero på normerna, det kan bero på hur jag har växt upp, det kan bero på vänner, det kan bero på… ja men samhället…

(23)

Däremot anser Adam följande om den sminkade mannen:

Adam: Om en man har smink på sig så är det upp till den här personen och jag har inget emot den, men för mig skulle jag inte kunna ha det

Med hänvisning till Adels kommentar om en sminkad man kan det ses i ljuset av Elliot

(2018) resonemang om att de traditionella maskulinitetsnormerna förstärks av förväntningar på mäns utseende. Adam och Adel delar uppfattningen att manlighet baseras på utseende där båda anser att en vältränad man är mer manlig än en överviktig man då den vältränade tar hand om sig själv. Adels uppfattning om en sminkad man beaktas även i ljuset av att den hegemoniska maskulinitetsdiskursen ökar genom att upprätthålla den traditionella synen på maskulinitet. Adels föreställning av manligt respektive kvinnligt ses i ljuset av Connell (2003) som gör uttryck för begreppet genus och könskodade aktiviteter. Det vill säga att Adel syftar till att bära smink är en typisk kvinnlig handling och därför är smink könskodat. Millington och Wilson (2010) anser att vad individen ser som “feminina” egenskaper kontra

“maskulina” samt kön och genus, kan bland annat ha med kulturell tillhörighet att göra. Enligt den hegemoniska maskuliniteten råder inga andra konstellationer av manlighet än den traditionella formen. Adels kommentar skulle kunna stärka homosocialiteten, då män väljer andra män som liknar dem själva, vilket bidrar till exkludering av män och maskulinitet som avviker (Johansson, 2003). Detta innebär att feminina män eller män som inte inkluderas inom den rådande maskulinitetsformen inte accepteras. Detta skulle kunna innebära att Adel exkluderar sminkade män eftersom de inte platsar i hans sätt att se manlighet.

Nordberg (1999) redogör även för att det rådande maskulina sättet att vara man på inte accepterar ett kvinnligt sätt att vara man på. Det vill säga de män som följer den

hegemoniska maskuliniteten måste förhålla sig till maskulina egenskaper. Detta skulle även kunna kopplas till Adels kommentar om en sminkad man. Adel uttrycker ”…. jag kan inte ta en människa seriöst när man som man försöker sminka…” vilket kan kopplas till Herzs och Johanssons (2011) argumentation om att en man som är mån om sitt utseende ses som feminin enligt den traditionella maskulinitetssynen. Till skillnad från Adel beskriver Adam ”… om en man har smink på sig så är det upp till den…”vilket ses som en skillnad på männens olika synsätt på manlighet. Bådas kommentarer kan beaktas utifrån Millingtons och Wilsons (2010) antagande om att påtryckningar från samhället påverkar mäns

föreställningar om manlighet. Dessutom hänger Adams kommentar om sociala medier ihop med Bryants (2018) beskrivning av att sociala mediers påverkan om manlighet spelar en roll i mäns psykiska ohälsa och maskulinitetsideal. Detta beskriver vad Adam uttrycker ”… liksom vi är ganska beroende av sociala medier…” och det Bryant (2018) betonar som ett resultat av samhället och sociala förväntningar på män.

5.1.3 Manlighet kopplat till handlande

I intervjuerna framträder bilder av att manlighet är beroende av bland annat manliga aktiviteter och handlingar. Detta märks genom intervjupersonernas redogörelser. Några återkommande nyckelord i berättelserna är händig, våld och manligt könskodade yrken vilka ses som maskulina aktiviteter. I denna del presenteras ett antal bilder på aktiviteter som på ett tydligt sätt utgör kontraster till varandra. I ett av bildparen framträder ett bildpar, en som illustrerar en man som rider på en häst inom hästsportsridning och den andra som två män som slåss inom kampsporten MMA. Det andra bildparet representerar en manlig byggare och en ”feminin” programledare/artist.

Figur

Updating...

Referenser

  1. n http://www.codex.vr.se/index.shtml
  2. n http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20561/FULLTEXT01.pdf
  3. n https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1755-618X.1993.tb00177.x
  4. https://onlinelibrary-wiley-com.ep.bib.mdh.se/doi/epdf/10.1111/j.1755-618X.1993.tb00177.x
  5. https://www.researchgate.net/profile/Charlotte_Holgersson/publication/279643533_
  6. https://www.researchgate.net/profile/Charlotte_Holgersson/publication/279643533_ _En_Studie_i_Homosocialitet/links/56efb25608aed17d09f882fe.pdf
  7. Rekrytering_af_Foretagsledare_-_En_Studie_i_Homosocialitet/links/56efb25608aed17d09f882fe.pdf
  8. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/17220/5/gupea_2077_17220_5.pdf
  9. n http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:974677/FULLTEXT01.pdf
  10. http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=6582
  11. https://www.researchgate.net/profile/Susanna_Toivanen/publication/256087337_Kon_genus_och_halsa_socioekonomiska_skillnader_i_halsa_bland_kvinnor_och_man
  12. https://www.researchgate.net/profile/Susanna_Toivanen/publication/256087337_Kon_genus_och_halsa_socioekonomiska_skillnader_i_halsa_bland_kvinnor_och_man_Ett_diskussionsunderlag_framtaget_for_Kommission_for_ett_socialt_hallbart_Mal economic_differ/links/0c9605218bdc342226000000/Koen-genus-och-haelsa-socioekonomiska-skillnader-i-haelsa-bland-kvinnor-och-maen-Ett-diskussionsunderlag-framtaget-foer-Kommission-foer-ett-socialt-hallbart-Malmoe-Sex-gender-and-healht-socio-econom.pdf
  13. mo_Sex_gender_and_healht_socio-
  14. economic_differ/links/0c9605218bdc342226000000/Koen-genus-och-haelsa-
  15. socioekonomiska-skillnader-i-haelsa-bland-kvinnor-och-maen-Ett-
  16. diskussionsunderlag-framtaget-foer-Kommission-foer-ett-socialt-hallbart-Malmoe-Sex-gender-and-healht-socio-econom.pdf
  17. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
  18. https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Relaterade ämnen :