SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER
AV ATT VÅRDA FLYKTINGAR OCH
ASYLSÖKANDE I SLUTEN PSYKIATRISK
VÅRD
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
ELIZAVETA
STROGANOVA
GABRIELLE
NORDGREN
Examensarbete i psykiatrisk omvårdnad Malmö universitet
91-120hp Hälsa och samhälle Specialistsjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö
SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER
AV ATT VÅRDA FLYKTINGAR OCH
ASYLSÖKANDE I SLUTEN PSYKIATRISK
VÅRD
EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE
ELIZAVETA STROGANOVA
GABRIELLE NORDGREN
Stroganova, E & Nordgren,G. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och
asylsökande i sluten psykiatriskvård. En empirisk intervjustudie. Examensarbete i psykiatrisk
omvårdnad, 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för Hälsa och samhälle,
institutionen för vårdvetenskap, 2018
Bakgrund: Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt än någonsin tidigare.
Många av dessa flyktingar kommer från länder med förföljelse och krig. Studien handlar om sjuksköterskors upplevelser av omvårdnad av flyktingar inom sluten psykiatrisk vård.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda
flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård.: Studien genomfördes med en kvalitativ induktiv ansats med semistrukturerade frågor. Metod: Nio sjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård i södra Sverige intervjuades. Data analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god
omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till
läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet. Vidare angavs brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av
intervjuerna. Slutsats:Genom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat
asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas.
Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna
tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas inte enbart vid läkarsamtal, utan i hög grad vid samtal mellan patient och sjuksköterska.
Nyckelord:Psykiatrisk omvårdnad, flyktingar, asylsökande, sjuksköterskor, erfarenheter, sluten psykiatrisk vård.
THE EXPERIENCE OF NURSES WORKING
WITH REFUGEES AND ASYLUMSEEKERS
WITHIN INSTITUTIONAL PSYCHIATRIC CARE
AN EMPIRICAL INTERVIEW STUDY
ELIZAVETA STROGANOVA
GABRIELLE NORDGREN
Stroganova, E. & Nordgren, G. The experience of nurses working with refugees and asylumseekers within institutional psychiatric care. An empirical interview study. Degree
Project in psychiatric nursing, 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society,
Department of Care Science, 2018
Background: Since 2015, Sweden has received more people who have been forced to flee
than ever before. Many of these refugees originates from countries where persecution and war are to be found.This study investigates the experiences working with refugees by nurses working in institutional psychiatric care. Aim: The aim of this study was to highlight the experiences of nurses working within institutional psychiatric care, whom are taking care of refugees and asylum seekers, Method: The study was conducted by using a qualitative inductive approach with semistructured questions. Nine nurses working within institutional psychiatric care in the town of Malmö, were interviewed, after that, the data was analysed by using a qualitative content analysis. Result: The nurses taking part in this study described the insufficient possibility of communication as the biggest obstacle of giving a good care, and that the help of translators available, where almost only available for the appointment with the doctors. The quality of the translations where also considered to be of substantial
variations. Furthermore it was considered to be a lack of plan for caregiving, and also lack of treatments which was adapted to refugees, and their specific needs. The importance of a good moral climate, where discussions are allowed, and which further can lead to a greater
engagement in the caregiving involving this group, was also shown in the interviews.
Conclusion: Due to the massive rise in the number of asylum seekers during the period of
2015 lasting to the end of 2017, the total number of refugees in Sweden has increased substantial. According to earlier studies and statistics, this will lead to an increase in psychiatric disorders within this group in society, even taking a lesser amount of people seeking asylum in the future in consideration. Therefore the awareness and the knowledge of this group by nurses working in institutional psychiatric care, will have to be increased. Even with the difficulties shown using translators, the authors believe that in the short term this is the only possibility to safeguard a good caregiving to this group. The amount of help
from translators should, if possible increase. A larger number of translators would therefore have to be educated, to give the possibility to be used not only in the communication with the doctor, but in the communication between the patient and the nurse.
Keywords: Psychiatric caregiving, refugees, asylum seekers, nurses, experiences, institutional psychiatric care.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING………..5
BAKGRUND………...5
Flyktingar och asylsökande………...5
Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande……….5
Sjuksköterskans moraliska ansvar – Etisk och moralisk stress……….6
Problemformulering………...9
Syfte………...9
METOD………..9
Design………9
Urval………10
Datainsamling………..10
Analysmetod………10
Etik………...11
RESULTAT………..12
Svårigheter att ge en god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar…………14
Moralisk stress hos sjuksköterskor……….14
METODDISKUSSION………16
RESULTATDISKUSSION………..18
SLUTSATS………..19
REFERENSER……….23
B
AKGRUNDDet har genom historien alltid funnits människor som har tvingats att lämna sitt hemland på grund av förföljelse, krig eller humanitära katastrofer, men i modern historia är antalet människor på flykt nu större än någonsin. United Nations High Commissioner for Refugees - Förenta Nationernas organ för flyktingar - talar därför om en ny era vad det gäller
folkförflyttningar (UNHCR, 2015).
Begreppet asyl, kan översättas med fristad, och asylsökande är människor som söker skydd i exempelvis Sverige och här lämnar in en ansökan om att få stanna. (Migrationsverket, 2014)
Sedan 2015 har Sverige tagit emot fler människor på flykt, än någonsin tidigare. Dessa människor kommer framförallt från Irak, Afghanistan och Syrien, men ett antal personer kommer också från andra länder, där politiskt förtryck eller andra missförhållande råder. Totalt beräknas 1,5 miljoner utlandsfödda bo i Sverige. I denna grupp räknas dock såväl sådana som frivilligt flyttat till Sverige, som de som flytt sitt hemland.
(Statistiska centralbyrån, 2017)
Flyktingar och asylsökande
Begreppet flykting innebär att en person har flytt på grund av välgrundade skäl att frukta förföljelse med hänsyn till ens nationalitet, religiösa eller politiska uppfattning, ras, sexuella läggning, kön eller tillhörighet till en särskild samhällsgrupp. Till gruppen alternativt
skyddsbehövande hör människor som riskerar att utsättas för våld, tortyr, och ev. dödsstraff, eller de som riskerar att skadas i en väpnad konflikt. Efter en individuell prövning av
migrationsverket, kan man erbjudas uppehållstillstånd, om man anses uppfylla kraven för flyktingstatus och därmed har skyddsbehov, alternativt, är skyddsbehövande. Under tiden man väntar på ett sådant beslut, får man ett tillfälligt uppehållstillstånd, och räknas som asylsökande (Migrationsverket, 2017).
Psykisk ohälsa hos flyktingar och asylsökande
I Sverige finns möjlighet för alla flyktingar att genomgå en hälsoundersökning som innefattar ett samtal om individens hälsa med hänsyn till såväl dennes nuvarande, som tidigare
hälsotillstånd ur både fysisk såväl som psykisk aspekt. Delar av detta samtal ska spegla hur nuvarande hälsotillstånd kan vara påverkat av tidigare traumatiska händelser eller individens psykosociala miljö (Socialstyrelsen, 2011). I en studie av Zdravkovic, Grahn och Björngren Cuadra, (2015) anges att mer än hälften av nyanlända flyktingar har varit utsatta för allvarliga hot om våld innan flykten och nästan varannan lider av dålig psykisk hälsa.
Detta har lett till ett stort behov av psykiatrisk omvårdnad för denna grupp, och ger upphov till en situation där ett stort antal personer med skiftande bakgrund och där just deras bakgrund och de erfarenheter de bär med sig, kan leda till problem i vårdprocessen. Härvid
handlar det inte enbart om språkliga svårigheter, såsom liten eller ingen förmåga att förstå eller att själv uttrycka sig på svenska, utan även en svårighet för såväl den sjuke som den omvårdande att förstå och tolka kroppsspråk och andra uttryck, som exempelvis somatiska symptom vid en egentlig underliggande psykisk orsak. Då det av många inom hälso- och sjukvården anses att kunskapen angående asyl och migrationsprocessen endast är nödvändig för personal vid flyktingverksamhet och de som är verksamma inom flyktingpsykiatri, samtidigt som flertalet drabbade flyktingar handhas av vårdpersonal inom den vanliga psykiatrin. Då dessa inte har specialkunskap om flyktingar eller transkulturell psykiatri, kan detta i sig leda till bristande förståelse för individens ohälsa, och därmed påverka såväl bedömning som behandling (Socialstyrelsen, 2015).
Begrepp psykisk ohälsa beskrivs av Bremberg och Dalman (2015) som ”En samlande beteckning för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer alvarliga symtom som uppfyller kriterierna för psykisk diagnos.”
I fråga om psykisk ohälsa hos flyktingar, uppger Donnely (2011) att 4 av 10 flyktingar beräknas att uppfylla kriterierna för att bli diagnosticerade med minst en psykiatrisk diagnos, där de vanligaste tillstånden är depression, posttraumatiskt syndrom samt psykoser. I
perioden som föregår en flykt, den så kallade preimmigrationen, utgörs den psykiska belastningen främst av de påfrestningar som i sin tur leder till att individer eller familjer överväger att fly hemlandet. Exempel på detta kan vara en hotbild vad det gäller tillhörighet till etnisk eller politisk grupp.
En försvårande omständighet är om man utsatts för tortyr, då detta innebär en ökad risk för kroniska och allvarliga psykiska tillstånd. Flykten från hemlandet kan i sig innebära faror, dels på grund av resandet, men också att eventuellt behöva vistas i tredje land eller till och med i flyktingläger.
Flykten i sig kan innebära stora ekonomiska förluster, men också förluster av, eller separation från familjemedlemmar. Trots att postmigrationen vid anländandet till migrationslandet i början kan innebära en lättnad och känsla av optimism, kan det senare komma att utvecklas till en förnyad hopplöshet och ovisshet på grund av faktorer som osäkerhet om
uppehållstillstånd, och eventuellt senare arbetslöshet och allmänt utanförskap. (Socialstyrelsen 2015).
Depressioner hos flyktingar kan debutera även efter flera års vistelse i Sverige, och trots att en viss kulturtillhörighet kan ha en skyddande roll, kan denna också leda till stress som ökar risken för depression. Utlösande faktorer kan också vara konflikter inom familjen.
Då skillnader i uttryck av depression i sig kan vara olika i andra kulturer, kan detta bland annat yttra sig i somatiska symtom, som kan leda till att endast dessa kroppsliga symtom behandlas. (a.a.) Förutom depression, är posttraumatiskt stressyndrom en vanlig diagnos.
Syndromet är av typ ångesttillstånd som utlöses av chockartade upplevelser som i sig kan framkalla starka skräckreaktioner. Tillstånden sätts igång av minnen och även påminnelser av händelsen ifråga, vilket i sin tur leder till en återupplevelse av dessa. En överspändhet och försök att undvika sådant som påminner om händelsen, kan vara mycket handikappande för individen ifråga (Socialstyrelsen 2015). Angående PTSD har det visat sig att enbart det faktum att tvingas fly från sitt hemland, kan vara tillräckligt för att utlösa en sådan reaktion. Andra orsaker är sexuellt övergrepp och misshandel av varierande slag, men de vanligaste orsakerna anges vara plötslig död av anhörig eller vän. Detta tillstånd kan också ha sin debut efter flera års vistelse i mottagarlandet. (Ottosson, 2015).
Zdravkovic et al. (2015) visade att mer än en tredjedel av gruppen flyktingar hade känt sig kränkta, eller hade upplevt sig dåligt bemötta under sin vistelse i Sverige. Vidare var kunskapen dålig var man vände sig vid behov av hälso- och sjukvård hos en femtedel. Ett flertal riskfaktorer för sjukdomar i framtiden hos denna grupp identifierades också. Dessa innehöll såväl livsstilsrelaterade faktorer såsom trångboddhet och brist på vård i förhållande till behov, men också sådana saker som lågt förtroende för samhällsinstitutioner i allmänhet och sjukvård i synnerhet.
Sjuksköterskans moraliska ansvar - moralisk stress.
Sjuksköterskans moraliska ansvar kan leda till stress hos sjuksköterskan.
Moraliskt ansvar
Enligt Svensk sjuksköterskeförening (2017) har all omvårdnad en etisk dimension och sjuksköterska har ett moraliskt ansvar för sina beslut och bedömningar. Rasism och
främlingsfientlighet är mer uttalat i Sverige idag och det finns tecken på att dessa synsätt kan bli bestående. Varje sjuksköterska behöver utveckla ett förhållningssätt till mänskliga
rättigheter och värdegrunden för omvårdnad, till sjuksköterskornas internationella etiska kod. För att kvaliteten inom omvårdnad ska kunna förstärkas, måste den etiska diskussionen levandegöras med syftet att utveckla den etiska kompetensen hos varje sjuksköterska. God omvårdnad ska ges på lika villkor, oavsett födelseland eller kön. Att stå upp när mänskliga rättigheter hotas, är varje sjuksköterskas ansvar. Grupper med svagast röst, som till exempel patienter med psykisk ohälsa, ska särskilt uppmärksammas.
Moralisk stress
Lützén, Cronqvist och Magnusson, (2003) tar upp problemet med en moralisk stress, vilket kan beskrivas som en insikt av att veta vad som är rätt att göra i en viss situation som sjuksköterska, men genom yttre faktorer inte vilja eller kunna genomföra denna handling. Moralisk stress har i sin tur ett samband med moralisk känslighet, något som senare diskuteras under punkten problemformulering.
Personcentrerad vård har implementerats inom psykiatrin, vilket enligt Svensk sjuksköterskeförening (2016), innebär att individens egen uppfattning om ohälsa och sjukdom ska respekteras. Denna tolkning ska dessutom ligga till grund för åtgärder som ska främja hälsan med utgångspunkt från den drabbade individens perspektiv. Personcentrerad omvårdnad innebär att personens unika perspektiv angående sitt eget tillstånd ska tillmätas
samma betydelse som vårdgivarens synvinkel. Detta medför för sjuksköterskans del att centrum flyttas från sjukdomstillståndet, till individens omvårdnadsbehov.
Personen i fråga ska ses som en likvärdig och viktig partner i både vården av, som omsorgen om denne. För att uppnå detta, krävs det att sjuksköterskan har såväl vilja som intresse av att lyssna på individens beskrivelse, och dennes egen förståelse av situationen. Den berättelse och de behov som har framkommit, ska ha samma vikt vid planering och genomförandet av vård och omsorg, som de sakkunnigas bedömningar och de genom dessa konstaterade behoven av omvårdnad.
Enligt Barker (2010) är grundläggande förutsättningarna för en mental läkningsprocess, nämligen vikten av att arbeta med, och att ta hänsyn till patientens personberättelse, något som i just omvårdnaden av flyktingar och asylsökande kan vara av största vikt, samtidigt som det i fråga om just denna patientgrupp också kan vara extra svår information att få fram. Barker beskriver personberättelsen som en del i läkningsprocessen, där varje människas mål är att försöka att förstå vad som har hänt med dem tidigare och vad som händer just nu, i form av till exempel mental ohälsa. I detta sammanhang, måste frågorna om patientens liv och svårigheter, och om de förändringar som patienten har upplevt, få ta tid, och vara noggrann. I Tidvattenmodellen (Barker & Buchanan-Barker, (2005) vars fokus ligger på att få en person som lider av någon form av psykisk ohälsa att ” komma igång igen ” - ”getting going again ”. Man anser att all psykisk ohälsa leder till en stark negativ påverkan såväl för personens inre som yttre utveckling och därmed också på den sociala utvecklingen och det vardagliga livet. Det betonas att människan återvinner sin personliga historia angående sin mentala ohälsa (Mental stress) genom att återhämta sin röst. Genom att använda sitt eget språk med
metaforer och personliga historier, utrycker personen något av meningen med sitt liv. Detta skulle innebära första steget till att återta kontrollen över livet - empowerment.
Detta ger vidare en ram för undersökning av patientens omvårdnadsbehov och uppställande av individuell omvårdnadsplan. Sjuksköterskans roll är att möjliggöra det liv personen vill leva, trots sjukdom och ohälsa. Med detta menas att individen i fråga ska kunna ta del av en meningsfull gemenskap, att själv kunna bidra med kunskap och arbete, och därvid lära sig nya färdigheter. Av sjuksköterskan krävs det därför goda kunskaper om personens
värderingar, behov, intressen, synsätt, vanor samt aktiva val för att kunna uppfylla kraven av en personcentrerad omvårdnad. (Svensk sjuksköterskeförening, 2016)
Angående de svårigheter det kan innebär att behandla flyktingar och asylsökande, vill författarna ta upp begreppen ”Moral sensitivity”, ” Moral stress ”, Moral climate” och som Lützén, K et al,beskriver i några arbeten. (Lützén, K et al, 2003, 2010), där moralisk känslighet är förmågan att identifiera ett etiskt problem och förstå hur olika beslut påverkar andra. Moralisk stress beskrivs som att veta vad som är rätt att göra i en viss situation, men på grund av yttre faktorer inte anses genomförbara. Dessa yttre faktorer kan betecknas som den moraliska miljön, och är de normer som råder på exempelvis en psykiatrisk avdelning. Sambandet mellan dessa tre faktorer diskuteras i studien just i fråga om omvårdnad. En av grunderna för en god omvårdnad, är att sjuksköterskan måste ha en känslighet för patientens
situation och bristande autonomi. (Lützén, K et al. 2003). Just denna känslighet kan dock innebära att det på grund av yttre omständigheter som sjuksköterskan inte alls, eller i ringa grad kan påverka, kan uppstå en stressituation för sjuksköterskan.
Problemformulering
Studier visar att stort antal av nyanlända flyktingar lider av psykisk ohälsaoch detta har lett till ett stort behov av psykiatrisk omvårdnad för denna grupp, och ger upphov till en situation där ett stort antal personer med skiftande bakgrund kan leda till problem i vårdprocessen. En av grunderna för en god omvårdnad, är att sjuksköterskan måste ha en känslighet för
patientens situation. Just denna känslighet kan dock innebära att det på grund av yttre omständigheter som sköterskan inte alls, eller i ringa grad kan påverka, kan uppstå en stressituation för henne.
I Studien av Zdravkovic et al. (2015) framkom det att lägst förtroende från nyanlända flyktingar för samhällsinstitutioner, hamnade sjukvården som helhet tillsammans med tolkverksamheten. Detta bör kunna översättas med samma betyg för den psykiatriska omvårdnaden för denna grupp, och visar alvaret i ett omhändertagande som ska bygga på förtroende och tillit till den som ger omvårdnad.
Syfte
Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande i sluten psykiatrisk vård.
METOD
Nedan presenterar författarna studiens design, urval, datainsamling, etik och analysmetod. Dessa har valts så att syftet med studien ska kunna uppfyllas på ett så bra sätt som möjligt.
Design
Kvalitativ vetenskaplig metod har använts i studien - det vill säga att det framkomna
materialet har tolkats. Denna metod är i sig induktiv vilket innebär att en fördjupad analys av materialet har gjorts. Författarna ska därvid ha ett öppet sinne, och söka efter det generella i det empiriska materialet, i motsats till en deduktiv ansats, där en idé, hypotes eller teori prövas gentemot det insamlade materialet. (Kvale & Brinkman, 2014). Enligt Kvale och Brinkman bör intervjuer användas när människors erfarenheter ska fångas upp.
Forsberg och Wengström (2008) skriver att ett induktivt arbetssätt vidare innebär att alla data kommer att samlas in och analyseras i närtid. Nya intervjuobjekt kan också komma att
inkluderas i studien, tills datamättnad har uppnåtts (a.a.). Syftet är att förstå hur
intervjupersonerna uppfattar, känner, och tänker kring de valda frågeställningarna, för att därigenom få deskriptiva data, där övergripande frågor kan ge såväl rika som detaljerade redogörelser från dessa. Detta innebär att frågor leder till diskussion, som i sin tur ger en mer omfattande information än vad själva intervjufrågorna egentligen ställer. (Danielson, 2012).
Urval
Inklusionskriterierna för studien var sjuksköterskor, eller psykiatrisjuksköterskor som arbetar inom sluten psykiatrisk vård. Sammanlagt intervjuades nio sjuksköterskor. Alla var kvinnor mellan 23 och 60 år, och arbetserfarenheten inom psykiatri varierade mellan 6 månader och 15 år.
Datainsamling
För insamlandet av empiriska data, har semistrukturerade intervjuer i enlighet med Kvale och Brinkmann (2014) använts. Detta innebär att en intervju i forskningssyfte består av ett
professionellt samtal, där den empiriska kunskapen bildas genom interaktionen mellan intervjuaren och den som blir intervjuad. Författaren kontrollerar och identifierar situationen, vilket innebär att intervjun inte är att betrakta som ett samtal mellan jämlikar. Intervjuns mål är att informanten själv ska beskriva sina erfarenheter.
En halvstrukturerad intervju utförs enligt en intervjuguide, där tyngdpunkten ligger på vissa teman och förslag till frågor. En pilotstudie utfördes och då författarna ansåg att
frågeställningarna i intervjuguiden hade visat sig relevanta för att svara på studiens syfte, behölls denna. Även pilotstudien fick därför ingå i det totala materialet. Alla nio intervjuerna skedde på deltagarnas egen önskan i enskilt rum på respektive arbetsplats.
Intervjuerna spelades in på en Iphone, för att senare transkriberas till dator, varefter intervjuerna raderades från mobiltelefonen. Inför intervjuerna gavs informanterna information om studiens syfte, samt gavs möjlighet att ställa frågor angående denna.
Informanterna erbjöds också i slutet av intervjun att komplettera med eventuellt missad eller glömd information - detta för att få ett så heltäckande material som möjligt. (Kvale & Brinkmann, 2014)
Berörda enhetschefer kontaktades via mail för skriftligt godkännande att genomföra studien. Informanterna kontaktades via mobiltelefon, för att bestämma lämplig tidpunkt för
intervjuerna. Intervjuernas längd var mellan 18-28 minuter, och dessa avslutades på ett naturligt sätt genom att informanterna fick komplettera eventuell saknad eller missad information. Intervjuerna omfattade totalt 193 min. Det transkriberade materialet omfattade 22,5 A4 sidor i Times New Roman, med radavstånd 1,15.
Analysmetod
Enligt Graneheim och Lundman (2004), ska både det manifesta och det latenta innehållet tolkas. Detta sker dock olika med avseende på abstraktion och djup. I denna studie valdes att enbart analysera det manifesta innehållet, och i möjligaste mån utesluta det latenta innehållet, vilket inneburit att transkriberingen har tolkats, men att innebörden inte tolkats närmare. Intervjuerna transkriberades i sin helhet varefter författarna läste igenom materialet ett flertal gånger, för att få en känsla för helheten. Texten analyserades sedan genom kvalitativ
innehållsanalys. Meningsbärande enheter som överensstämde med syftet, separerades. En kondensering av meningsbärande enheter gjordes sedan. Detta för att sammanfatta det väsentliga av de meningsbärande enheterna, då detta ger ett mer överskådligt material. De kondenserade meningsenheterna kodades sedan, utan att frångå det manifesta innehållet. Under kodningen abstraherades de kondenserade meningsenheterna ytterligare. Liknande koder grupperades sedan, och samlades under gemensamma kategorier. (Graneheim & Lundman, 2004).
Tabell 1. Exempel på dataanalys
Meningsbärande enhet
Kondenserad meningsenhet
Kod Underkategori Huvudkategori
Först
språkförbistringen. Man kan inte kommunicera med patienter som inte talar svenska överhuvudtaget.
Så det blir jättesvårt. Man ser att de är ledsna, men vet inte anledningen. Är det ångest, eller har det hänt något på
avdelningen.
Man kan inte kommunicera med patienter som inte talar svenska. Man ser att de är ledsna, men vet
inte anledningen. Språkbarriär Språk Svårigheter att ge god psyk. omvårdnad Etik
De principer som har använts angående de etiska övervägandena i denna studie, har tagits från Vetenskapsrådet (2002) och bygger på de fyra huvudkraven vid forskning. Författarna anser att forskningen är betydelsefull för samhällets utveckling. Författarna anser att alla informanterna är skyddade från såväl fysisk som psykisk skada, kränkning eller
förödmjukelse i samband med studien.
Enligt informationskravet från Vetenskapsrådet (2002) fick alla deltagare i studien information om dess syfte, vad deras roll i studien var, samt vilka villkor som gällde för deltagandet. Vidare meddelades det att deras medverkan var frivillig, och att de kunde avbryta sin medverkan närsomhelst under studiens gång. Enligt samtyckeskravet fick alla
deltagare i studien rätten att självständigt besluta om medverkan i forskningsprojektet. Vad det gäller konfidentialitetskravet informerades alla deltagare i studien, om att deras
medverkan såväl som deras personuppgifter skulle behandlas konfidentiellt, och att dessa uppgifter förvarades på ett säkert sätt vilket skulle omöjliggöra tillträde till dessa för
utomstående. Enligt nyttjandekravet får insamlandet av uppgifter för forskningsändamål inte användes i sammanhang av kommersiell karaktär, eller i andra vetenskapliga projekt. De får inte heller användes i motsvarande projekt som är ickevetenskapliga.
Förutom Vetenskapsrådets anvisningar, har Helsingforsdeklarationen, (World Medical Association, 2013) följts. Helsingforsdeklarationen upprättades för att säkerställa såväl individens integritet som autonomi vid ett forskningsprojekt. Deltagandet i studien var helt frivilligt och de som deltog, var kapabla att lämna informerat samtycke.
Författarnas strävan var vidare att varje deltagare fick tillräcklig information om syftet för studien, och vilken metod som användes. Alla deltagare i studien informerades om rätten att inte delta, och att vid vilken tidpunkt som helst under forskningsprojektet, ha möjlighet att neka sitt samtycke. Alla deltagare i studie kommer att ges möjlighet att få information om det allmänna utfallet och resultatet av den utförda studien.
Författarna anser att denna studie inte tar upp frågor av känslig natur, varav följer att liten risk för skador får anses föreligga. I enlighet med Lag om Etikprövning (SFS 2003: 460) gjordes en ansökan om etisk rådgivning vid Etikrådet vid Malmö Universitet för att säkerhetsställa att informanterna i studien skall behandlas med respekt och lika värde. En blankett som innehöll information om syftet med studien och innehållet i studien skickades till etikrådet. Etikrådet godkände materialet.
R
ESULTATStudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter vid omvårdnad av flyktingar och asylsökande inom sluten psykiatrisk vård. Vid analysprocessen framkom 2 kategorier, med sammanlagt 7 underkategorier, vilka presenteras nedan.
Tabell 2. Kategorier och underkategorier
Svårigheter att ge god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar
*Språk *Tolk
*Patientens berättelse *Psykiatrisk omvårdnad
Moralisk stress hos sjuksköterskor *Flyktingars situation *Moraliskt klimat
*Maktlöshet
De svårigheter som enligt studien framkommit har här delats upp i några underrubriker
Språk
Gemensamt för alla informanter, var deras inställning till språkets betydelse för att kunna ge god psykiatrisk omvårdnad. Svårigheten ansågs störst för den grupp av patienter som inte kunde någon svenska alls, och som inte heller förstod engelska.
”Det är främst språket. Kommer någon in på helgen och vi inte har möjlighet att få någon tolk, eller har någon i huset som kan prata språket, så kan man ju inte kommunicera. Det är jättesvårt och så kan ju många inte engelska heller - Man känner att man då inte kommer vidare.” (Informant 1.)
Det framkom att sjuksköterskor uppfattar risken för missuppfattningar vad det gällde bl.a. diagnos, medicinsk behandling och att ge patienten valmöjligheter, ökade kraftigt beroende på möjligheten till kommunikation på en daglig basis. Att inte förstå patientens reaktion på grund av språkförbistring ansågs som mycket besvärande.
”Man kan inte kommunicera med patienter som inte talar svenska
överhuvudtaget. Så det blir jättesvårt. Man ser att de är ledsna, men vet inte anledningen. Är det ångest? Har det hänt något på avdelningen? Är de påverkade av något?” (Informant 5.)
Även attityden till patienten påverkades av kommunikationssvårigheten. Utan möjlighet att kommunicera, blir lätt patienterna isolerade på sina rum.
”Men en annan svårighet som jag ser det, är ju kommunikationen. Man kan få 12 samtal med läkare, men övrig personal hade nästan inga samtal över huvud taget. De ligger då mycket själva på sina rum.” (Informant 3.)
Tolk
I samband med de nämnda språksvårigheterna mellan sjuksköterskor och patient, ansågs det att möjlighet till tolkhjälp var nödvändig i omvårdnadsarbetet. Det togs också upp några problem i detta sammanhang. Förutom tillgängligheten på tolk och att en viss press av ekonomisk art nämndes, framkom även vissa svårigheter vid användande av tolk. Kvaliteten på tolkar ansågs vara mycket skiftande. Några hade bristande medicinska kunskaper, vilket kunde leda till problem.
”Jag har varit med där patient använt tolk, men där jag förstått språket, och det brister framförallt i de medicinska termerna. Exempelvis epilepsi kontra kramper.” (Informant 2.)
Andra tolkar ansågs inte översätta korrekt, utan ” tolkade ” information. Nyanser och intonationer kunde därmed försvinna. Vidare ansåg ett flertal informanter att tolken
utgjorde ytterligare en barriär mellan patient och omvårdare, vilket kunde leda till att känslig information – patientens berättelse därför kunde gå förlorad.
”Med tanke på att jag också kommer från ett annat land, sitter man ibland med på samtal där man förstår språket, och tolken inte alltid tänker rätt. Att uttrycka känslor är inte så lätt, och att någon ska översätta dem, blir inte rätt hela vägen.” (Informant 7.)
Patientens berättelse
Vikten av att kunna ta del av patientens berättelse, framkom tydligt i studien. Att kunna ta del av patientens berättelse i form av journalanteckningar, men främst vikten av en kommunikation med patienten för att därigenom kunna ge en god psykiatrisk omvårdnad.
”Det spelar en stor roll. Att försöka att förstå vad som hänt dem. Många kommer ju med stora problem, typ PTSD.” (Informant 5.)
Det nämndes vidare vikten av narrativ omvårdnad, och hur denna omvårdnads-princip kräver att personal ska kunna få information av patienten, som sedan kan användas i omvårdnadsprocessen.
”Då ställer man frågor, är lyhörd – Uppmuntrar patienten att berätta om vad som händer. Detta ge patienten möjlighet att få syn på sig själv, kanske sina resurser.” (Informant 9.)
Det viktigaste som framkom vid frågan angående patientens berättelse, var inte överraskande svårigheten med att använda denna, och genom detta kunna ge en god omvårdnad, då detta försvårades av, och i vissa fall omöjliggjordes av
språksvårigheter.
”Svårt med att få berättelse av flyktingar. Man läser naturligtvis journalanteckningar. Det är dock omöjligt för oss att stödja patienten, lindra deras lidande utan att kunna kommunicera samma språk”.
(Informant 8.)
Psykiatrisk omvårdnad
Det framkom att alla sjuksköterskorna hade en tydlig bild över vad psykiatrisk omvårdnad skulle inbegripa. Att skapa en läkande och trygg miljö, att tillsammans med patienten lägga upp en omvårdnadsplan var de mest tydliga exemplen på hur denna uppgift beskrevs.
”Att skapa läkande och trygg miljö, att samla in uppgifter för att identifiera omvårdnadsproblem. Att skapa en omvårdnadsplan som ständigt ska uppdateras.” (Informant 9)
Det framkom dock tydligt, att majoriteten av informanterna inte tyckte att de kunde ge en god psykiatrisk omvårdnad till denna patientgrupp. Svårigheterna angavs främst till språksvårigheter.
”Det är svårt med de som inte kan språket alls. Då är det inte så
många som försöker heller. Man stänger lite av direkt.” (Informant 6.)
Vidare framkom att ytterligare utbildning i handhavandet av, och behoven hos gruppen ifråga, ansågs vara önskvärd.
“Jag upplever inte att jag har kunnat ge en god psykiatrisk
omvårdnad. Jag känner inte att förutsättningarna finns här, dels när det gäller ren utbildning, men också (avsaknad av) hjälp från de som har erfarenhet av omvårdnad av denna grupp.” (Informant 3.)
Moralisk stress hos sjuksköterskor
Även under denna rubrik sammanfattas det studien visade under delrubriker.
Flyktingars situation
Informanterna uttryckte medlidande med patientgruppens svåra belägenhet och begränsade möjligheter att kunna påverka sin situation, framförallt för asylansökande i väntan på ett besked om uppehållstillstånd, men även gruppen som har beviljats att stanna.
”Många av dem har besvär under lång tid, då det är svårt att assimilera sig i samhället – Först väntan på uppehållstillstånd – Sedan problem pga. att inte få arbete. Det är dessa psykiska problem och depressioner som gör att de tar livet av sig.” (Informant 2.)
Det framkom dock också att asylsökande kunde uppfattas så att deras önskemål i viss
utsträckning handlade enbart om intyg för att förbättra sin situation, och att detta ledde till en viss misstro rent allmänt mot gruppen som helhet.
”Vi är ju lite färgade av att flyktingar enbart vill ha ett intyg till sin advokat. Det blir då lätt att dra alla över samma kam.” (Informant 7.)
Just ambivalensen i bedömningen av de olika gruppernas skäl till psykiska problem, verkade ge upphov till en moralisk stress.
Vad det gäller den etiska koden för sjuksköterskor, ansåg ett flertal av informanterna att de upplevde en moralisk stress genom att påverkas av de faktiska förhållandena på respektive arbetsplats.
“Redan på rapporten när dom säger personnummer, kan man höra ” Nu är de en sån igen. ” (Informant 3.)
Att vilja ge omvårdnad på samma villkor till berörda patientgrupp, upplevdes av några som svårt, då man själv, eller den grupp som man tillhör, kan uppfattas som besvärliga.
“Värst är att behöva ta denna diskussionen med sina kolleger - att det inte är självklart för alla.”. (Informant 3.)
Maktlöshet
Flera informanterna kände en frustration och maktlöshet i samband med omvårdnaden av dessa patienter. Denna grundade sig i tidigare nämnda språksvårigheter och brist på tolktillgång i arbetet, men också på en maktlöshet inför att många asylsökandes psykiska problem hänger samman med väntan och oro för ett besked från immigrationsverket, något som sjuksköterskorna inte kunde påverka.
”Det känns svårt med dessa patienter. Det finns inte så mycket jag kan göra. Vi som arbetar inom psykiatrin, har ju inte någon makt över vem som får stanna.”
(Informant 5.)
Känslor av maktlöshet och moralisk stress upplevdes också när inte fanns tillräckligt med resurser, eller en egentlig plan, främst för omhändertagandet av asylsökande med psykiska problem.
”Jag skulle främst vilja veta vad denna grupp behöver, när de kommer till oss inom sluten psykiatrin. Vad vi kan göra för dem, istället för att enbart förvara dem på ett rum.”(Informant 3.)
Det problem som med all tydlighet framkom, var uppgivenheten hos en av informanterna, med hänvisning till vad som kunde erbjudas i form av vård.
”Jag tycker inte att vi kan ge så god psykiatrisk omvårdnad till någon (I denna grupp). Men efter de förutsättningar vi har, gör vi så gott vi kan. Det är mest det akuta, så att de inte är suicidala längre.”
(Informant 4 .)
DISKUSSION
I två separata delar presenterar författarna metoddiskussion och resultatdiskussion.
Metoddiskussion
En kvalitativ ansats har använts för att besvara studiens syfte. Härvid har Graneheim och Lundman (2004) föreslagit några åtgärder i forskningsförfarandet som bör användas för att
uppnå pålitlighet, trovärdighet och överförbarhet. Pålitligheten ska ta hänsyn till hur data påverkas över tid, samt också över om forskarens beslut förändras under analysprocessen.
I begreppet trovärdighet, ingår hur väl den insamlade data och analysprocessen
överensstämmer med studiens syfte. Slutligen beskriver överförbarheten i vilken utsträckning studiens resultat kan överföras till andra grupper miljöer och situationer.
Med dessa begrepp som grund, diskuteras härvid denna studie.
Design
Studien hade som syfte att ge svar på sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande i sluten psykiatrisk vård. Därför valdes en intervjustudie av kvalitativ design. I just frågeställningen om erfarenheter, är sådana en tydlig indikation för värdet av intervjuer. (Kvale & Brinkman, 2014). En semistrukturerad struktur ska enligt Polit och Beck (2012), användas, när specifika frågor som är relaterade till syftet ska besvaras. Detta för att forskaren då försäkras om att få önskad information, samtidigt som de intervjuade mer fritt får tala om ämnet ifråga. En induktiv ansats valdes, vilket innebär att forskaren söker likheter och skillnader i studiematerialet med hjälp av ett öppet förhållningssätt (a.a.)
Urval
Kriterierna för att delta i studien, var att vara legitimerad sjuksköterska, och arbeta inom sluten psykiatrisk vård. Av de 9 informanter som deltog, var alla kvinnor. Dock gav såväl deras skillnad i ålder, utbildningsgrad (6 allmän respektive 3 psykiatri sjuksköterskor) som deras mycket stora skillnader i yrkeserfarenhet inom just sluten psykiatrisk vård, en ganska bred bas för studien. Detta kan ge en ökad trovärdighet, då olika erfarenheter och
utbildningsgrad, kan ge en möjlighet att belysa forskningsfrågan ur flera perspektiv och aspekter. (Graneheim & Lundman, 2004). I fråga om överförbarhet, begränsas denna av könstillhörighet. Den kan dock vara överförbar på andra vårdavdelningar inom sluten
psykiatrisk vård, där könsfördelningen fortfarande är så att majoriteten av sjuksköterskorna är kvinnor.
Konfidentialitetskravet har av författarna följts genom att studiens resultat, eller delar därav , inte ska kunna spåras till specifik individ. (Vetenskapsrådet, 2002).
Datainsamling
Enligt Kvale och Brinkman (2014) är intervjuguiden i semistrukturerade intervjuer en viktig del av strukturen. Den använda guiden bestod av 9 frågor, som hade utformats i samband med handledare. (Bilaga 2.) guiden följdes, så att varje informant fick samma frågor i samma ordning, men följdfrågor har varit skiftande, då ursprungsfrågan i sig har uppfattats olika av informanterna i fråga. Vad det gäller tillförlitligheten, anser författarna att den är relativt god, då båda författarna har erfarenheter av tidigare intervjuer för studier. Slutligen påverkas en studie av hur lång tid denna pågår.
Vad det gäller studiens pålitlighet dvs hur data påverkas över tid, samt också över om forskarens beslut förändras under analysprocessen anser författare att det är god eftersom studiens datainsamling pågick i 6 dagar, och materialet transkriberades omedelbart i
anslutning till insamlingen ifråga. Författarna anser inte att materialet var för stort, och inte heller att någon risk har förekommit för att författarna har påverkats av nya insikter under insamlingens gång, då denna skedde under en mycket begränsad tidsrymd.
Dataanalys
Att skapa kategorier, är enligt Graneheim och Lundman (2004), centralt i en kvalitativ innehållsanalys. Svårigheten i att skapa kategorier, är att (den transkriberade) texten ofta innehåller ett flertal meningar, och upplevs därför som om dessa kan tillhöra flera kategorier. Enligt Graneheim och Lundman, ska en kategori endast innehålla data som inte kan tillhöra någon annan kategori än den valda. Detta kan alltså vara en utmaning i studier som rör mänskliga erfarenheter.
Vad det gäller förförståelse, anger Dahlberg, Dahlberg och Nyström (2008) att alla människor bär med sig en sådan, men att forskaren måste tygla denna genom självkännedom och insikt. Båda författarnas erfarenhet av vård av gruppen flyktingar respektive asylsökande inom sluten psykiatrisk vård, har gjort det viktigt att vara medveten om vår egen förförståelse. Författarna har hanterat detta genom samtal med varandra, samt samtal med vår handledare. Även om mycket som framkommit i studien, överensstämmer med författarnas delvis gemensamma förförståelse, har andra aspekter varit nya för författarna.
Resultatdiskussion
I resultatet framkom att många hinder fanns för att en god omvårdnad skulle kunna ges till gruppen flyktingar och asylsökande. Därvid utgjorde språkbarriären det absolut största hindret. Bristen på ett gemensamt språk kunde såväl leda till att information om exempelvis medicinering missuppfattades, men också att mötet mellan patienten och den vårdande omöjliggjordes i brist på kommunikationsmöjligheter. Språkets betydelse har bland annat visats av Bhatia, R., och Wallace, P. (2007) där bristen på förståelse ledde till svårigheter att tillgodose patientens omvårdnadsbehov, vilket också ledde till en sämre
symptomrapportering.
Bristen på möjlighet till kommunikation ledde också till att planering, utförande och
dokumentation av omvårdnadsåtgärderna inte kunde utföras, något som också framkom i en studie av McCarthy et al. (2013). I författarnas studie anser sjuksköterskorna att just
språksvårigheterna leder till ett distanstagande från båda sidor, och en svårighet att komma nära denna patientgrupp, något som också framkom i studien gjord av Johnsson et al.( 2008)
Författarnas studie visade vidare att informationsutbytet oftast skedde med hjälp av tolk, och oftast endast vid läkarsamtal. Det framkom vidare att sjuksköterskorna hade en medvetenhet om att det från sjukvårdens sida finns ett krav om att arbeta kostnadseffektivt och att de visste att det var dyrt att använda tolk. Tolkanvändningen i sig, ansåg också som problematisk, då
kvaliteten på tolkar ansåg var mycket ojämn, samtidigt som tolken upplevdes vara ytterligare en person mellan de vårdande och den vårdade. Bristen på medicinsk kunskap hos många tolkar sågs som ett allvarligt problem, något som också framkommit i en studie av Tabassum, Macaskill och Ahmad (2000), där detta faktum till och med kunde leda till en felaktig
diagnosticering.
En del av sjuksköterskorna i studien gav utlopp för en viss frustration i behandlingen av valda grupp, då de ansåg att vården kunde kännas mindre meningsfull, och att behandlingen endast bestod av förvaring och medicinering. Denna känsla av brist på möjlighet för sjuksköterskan att ge en god omvårdnad, har också framkommit i en studie av Cioffi (2003) där
vårdkvaliteten i behandlingen av patienter med annan kulturell och språklig bakgrund diskuterades. Det framkom också att attityden till flyktingar och asylsökande bland
personalen på respektive arbetsplats, tillsammans med ovan nämnda, påverkade den moralisk - etiska stressen hos några av informanterna.
Att veta vad som är rätt, men att inte ha resurser och möjligheter att genomföra detta, tillsammans med ett visst motstånd hos kolleger, uppfattades som en svår situation att handha. Detta stämmer väl överens med studien av Lützén , Blom, Ewalds-Kvist och Winch (2010), där ett negativt moraliskt klimat ökar känslan av moralisk stress.
S
LUTSATSGenom att antalet asylsökande kraftigt ökade under perioden 2015 till och med 2017, har den totala gruppen flyktingar ökat markant i Sverige. Detta innebär enligt den tidigare visade statistiken och studierna, att antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden, även med ett minskat asylmottagande. Detta gör att behovet av medvetenheten och kunskapen om denna grupp hos sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård kommer att behöva ökas. Sjuksköterskorna i denna studie beskrev den bristande möjligheten till kommunikation som det största hindret för att ge en god omvårdnad, och att den tolkhjälp som fanns att tillgå, var dels i stort begränsad till läkarsamtalen, samt ansågs som mycket varierande i kvalitet.
Känslan av brist på plan för omhändertagande, och även behandling som specifikt var anpassad till flyktingar och deras speciella behov angavs också som frustrerad. Vikten av en god moralisk miljö, där diskussion tillåts och som i sin tur kan leda till ett större engagemang i behandlingen av denna grupp, framkom också av intervjuerna. Trots de svårigheter som det innebär att använda tolk, anser författarna att det på kort sikt är enda möjligheten för att säkerställa en god omvårdnad för gruppen ifråga. Denna tolkverksamhet bör alltså om möjligt ökas – mer tolkar utbildas och användas vid samtal med omvårdnadsansvariga. En delvis outnyttjad resurs för att snabbt förbättra förhållandena för flyktingar inom sluten psykiatrisk vård, är se till att sjuksköterskor och annan vårdpersonal med kunskaper i de språk det rör sig om, tas i anspråk som tolkar under del av arbetstid, och detta efter en kort utbildning och som en officiell del av sina arbetsuppgifter.
Klinisk betydelse
Enligt statistiken och studierna, antalet personer med psykiska besvär inom denna del av befolkningen, kommer att öka i framtiden. Därför är det viktigt sjuksköterskors erfarenheter av att ge omvårdnad till flyktingar med psykisk ohälsa tas på allvar på individ, grupp och samhällsnivå. Detta för att sjuksköterskor ska kunna ge god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar. Denna studie bidrar med nya omfattningar av sjuksköterskornas erfarenheter, i form av svårigheter att ge god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar och moralisk stress hos sjuksköterskor
Förslag till vidare forskning
Denna studie visar att det finns en problematik kring möjligheter att ge god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar. Svårigheter att ge god psykiatrisk omvårdnad till flyktingar måste undersökas på nationell nivå. Detta för att psykiatrisk omvårdnad av flyktingar med psykisk ohälsa kan utvecklas och optimeras.
Författarnas arbetsfördelning
Författarna har varit lika delaktiga i intervjuerna som utfördes gemensamt och
transkriberingarna delades mellan författarna. Vad gäller analysens olika steg genomfördes denna enskilt och parallellt. Därefter diskuterades denna gemensamt för att uppnå konsensus. Resultat och diskussion skrevs gemensamt av författarna
R
EFERENSERBarker, P. & Buchanan-Barker, P. (2005) The Tidal model: A Guide for Mental Health
Professionals. London: Routledge.
Barker, P. (2010) The tidal model of mental health recovery
and reclamation: application in acute care settings. Buchanan-Barker P. Issues Ment Health
Nurs. 2010 Mar;31(3):171-80. University of Dundee, Dundee, Scotland, United Kingdom. Bhatia, R. & Wallace, P. (2007) Experiences of refugees and asylum seekers in general
practice. BMC Family Practice, 8 - 48, 1-9. )
Bremberg, S. & Dalman, C. (2015) Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa,
psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd – en kunskapsöversikt. Forte: Stockholm.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nystrom, M. (2008) Reflective lifeworld research. Lund, Studentlitteratur.
Dahlborg Lyckhage, E. (2006) Kunskap, kunskapsanvändning och kunskapsutveckling. Lund, Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012) Vetenskaplig teori och metod: Från ide´ till examination inom
omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.
Donnelly, T-T., Hwang,J -J., Este, D., Ewashen.,C, Adair, C och Clinton, M. (2011) If I was
Going to Kill My self, I Wouldn´t be calling You. I am asking for Help: Challenges
influencing immigrant and refugee women´s mental health. Issues in Mental Health Nursing,
(32), 279- 290. (PubMed)
Friberg, F. Dags för uppsats-Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Författarna och Bokförlaget Natur och Kunskap.
Graneheim, UH., & Lundman, B. (2004) Qualitative content analysis in nursing research:
concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness Nurse Education Today, 24:
Johnsson, D R. Ziersch, A M. & Burgess, T. (2008). I don´t think general practice should be
the frontline: Experiences of general practicioners working with refuge´es in South Australia.
Australian and New Zeeland Health Policy. 5, 20.
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014 ) Den kvalitativa forskningsintervjun. (3:e upplaga Lund: Studentlitteratur.
Lundman, B. & Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I: Granskär, M. & HöglundNielsen, B. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Lützén K, Cronqvist. A., Magnusson, A . (2003) Moral stress: synthesis of a concept. A, Andersson L. Stockholm, Sweden.
Lützén, K., Blom T., Ewalds-Kvist, B., Winch, S. (2010) Moral stress, moral climate and
moral sensitivity among psychiatric professionals. Stockholm, Sweden. Nurs Ethics. 2010
Mar;17(2):213-240
McCarthy, J., Cassidy, I., Graham,.M-M och Tuohy, D .(2013). Conversations through
barriers of language and interpretation. British Journal of Nursing, 22(6), 335-339.
Migrationsverket. (2014). Vad betyder orden. Hämtat 2018-04-25 från:
http://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar-barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.html.Migrationsverket-Migrationsinfo (2017). https://www.migrationsinfo.se/migration/sverige/
Ottosson, J-O. (2015). Psykiatri. Stockholm: Liber AB.
Polit, F. & Beck, C .(2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice. (9: e upplaga). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins/ Wolters
Kluwer Health.
Purnell, L. (2013). Transcultural health care: A culturally competent approach. Philadelphia: F.A. Davis, s. 6.
Socialstyrelsen.(2011). Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning
av asylsökande m.fl.
Socialstyrelsen. (2015). Psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända migranter – ett
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Sjuksköterskornas etiska kod Svensk sjuksköterskeförening (2016). Personcentrerad vård
Tabassum, R., Macaskill, A. och Ahmad, I. (2000). Attitudes towards mental health in an
urban Pakistani community in the United Kingdom. International Journal of Social
Psychiatry, 4(3), 170–181.
Zdravkovic, S, Grahn, M. och Björngren Cuadra, C. (2015) Kartläggning av nyanländas
hälsa. Research Centre, Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare
(MIM).
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk, samhällsvetenskaplig
forskning. www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
World Medical Association (2013) WMA declaration of Helsinki, Ethical principles for
medical research involving human subjects. Svensk översättning :
B
ILAGA1
B
ILAGA2
Projektets titel:
Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar och asylsökande i sluten psykiatrisk vård Datum: 2018-02-01 Studieansvarig/a: (student/er) Gabrielle Nordgren Elizaveta Stroganova Din E-post lizastroganova@icloud.com dtatiana@speedmail.se
Studerar vid Malmö Universitet, Fakulteten vid hälsa och samhälle,
205 06 Malmö, Tfn 040 - 6657000
Utbildning: Specialistsjuksköterskaprogrammet
med inriktning psykiatri
Nivå: Avancerad nivå
Hej!
Vi är två studenter på Malmö Universitet som läser specialistutbildningen för sjuksköterskor med inriktning psykiatrisk vård.Under vårterminen 2018 skriver vi magisteruppsats och avser att intervjua sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk slutenvård.
Syftet med studien är att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda flyktingar inom sluten psykiatrisk vård. Vår ambition är att få en ökad förståelse för omvårdnaden av denna grupp genom att ge en bild av hur verkligheten kan se ut idag och hur dessa erfarenheter beskrivs i praktiken.
Allt insamlatmaterial kommer att avidentifieras intervjun inte kan härledas till dig. Materialet kommer enbart användas i föreliggande studie. Deltagandet är frivilligt och kan när som helst, oavsett anledning avbrytas. Intervjun kommer att spelas in och det inspelade materialet kommer att raderas och transkriberingarna förstöras efter studiens genomförande. Intervjun beräknas ta 25 min.
Studiens resultat kommer att sammanställas som en magisteruppsats vid Malmö Universitet. Därefter kommer att publiceras på Malmö Universitets digitala plattform (MUEP).
Vid frågor finns vi tillgängliga via mail. Med vänliga hälsningar!
Gabrielle Nordgren och Elizaveta Stroganova Härmed tillfrågas du om deltagande i studien Undertecknat
Elizaveta Stroganova Gabrielle Nordgren
Intervjuguide
1.
Din ålder.2.
Är du allmän eller psykiatri sjuksköterska?3.
Hur länge arbetar du som sjuksköterska inom psykiatri?4.
Möter du patienter som är flyktingar på din avdelning?5.
Vill du berätta om utmaningar, svårigheter specifikt i ditt arbete kring sådana patienter?6.
Vilken roll har patients berättelse för dig i utövandet av din yrkesroll?7.
Använder du patientens berättelse i samband med omvårdnad av flyktingar? Kan du säga lite mer om detta?Kan du ge ett exempel?
