Att höra utan ansträngning : ljudutjämningssystem i praktiken

Lärande och samhälle

Skolutveckling och ledarskap

Examensarbete

Att höra utan ansträngning

- ljudutjämningssystem i praktiken

To hear without effort – sound field systems in practice

Cornelia Levin Tolvhed

Tove Hessmark Pehrsson

Specialpedagogexamen 90 hp Slutseminarium 2021-05-24

Examinator: Kristian Lutz Handledare: Lisa Hellström

2

Förord

För drygt ett år sedan hörde vi talas om ljudutjämningssystem för första gången då vi var i färd med att utveckla lärmiljöerna i den verksamhet vi båda arbetar i som kollegor. Införandet av ett ljudutjämningssystem lät som ett enkelt sätt att förbättra ljudmiljön och därmed förutsättningarna för våra elevers inlärning. Då saknades ekonomiska medel att investera i system och nu, med facit i hand, vet vi att vi även saknade kunskap och passande lokaler för att genomföra ett sådant införande.

Idén till och utformningen av detta examensarbete står vi båda för, likaså det resultat ni har framför er. Vi har samarbetat i insamlandet av empirin såväl som i skrivandet.

Vi vill börja med att tacka vår handledare Lisa Hellström, för hjälp och stöd i arbetet med detta examensarbete. Vi vill även rikta ett tack till alla de som deltagit i studien och som därigenom gett oss ett forskningsunderlag. Intervjuandet har varit givande, lärorikt och intressant och efter genomförd undersökning känner vi oss mer rustade inför arbetet som praktiserande specialpedagoger.

Avslutningsvis vill vi även tacka våra familjer som stöttat oss under hela vår utbildning och inte minst för allt tålamod och stöd vi fått under skrivandet av detta arbete.

3

Sammanfattning/Abstract

Levin Tolvhed, Cornelia och Hessmark Pehrsson, Tove (2021). Att höra utan ansträngning –

ljudutjämningssystem i praktiken. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling

och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi även intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Studiens frågeställningar är:

● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten?

● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet?

● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet?

● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten?

Teori

Studien har sin teoretiska förankring i systemteori och specialpedagogiska perspektiv. Systemteorin omfattar alla nivåer inom en verksamhet och med hjälp av denna kan en organisation analyseras eller förändras på individ-, grupp- och organisationsnivå. De specialpedagogiska perspektiven i studien är det relationella kontra det kategoriska och dilemmaperspektivet.

Metod

Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats. Materialet analyserades inledningsvis utifrån forskningsfrågorna och därefter bearbetades utvalda citat med hjälp av en fenomenografisk analysmodell.

4

Resultat

Resultatet visar att införandet har upplevts fungera väl i nästan alla verksamheter. Införandet har kommunicerats av hörselpedagog eller specialpedagog/speciallärare, antingen till hela verksamheten eller till enskilda pedagoger. Mottagandet har varit övervägande positivt men negativt i fall då det inte efterföljts av tekniskt och/eller pedagogiskt stöd. Stödet, tekniskt och pedagogiskt, upplevs välfungerande i kommuner med ett centralt hörselteam, som köper in och ansvarar för systemen. Införandet upplevs även fungera bäst i de verksamheter som har en engagerad rektor och där rektor engagerat sig har ofta fler ljudutjämningssystem köpts in. Ljudutjämningssystem upplevs ha ett bredare användningsområde än endast som en anpassning för elever med hörselnedsättning och systemen har pedagogiska förtjänster för synsvaga elever, elever med NPF, läs- och skrivmiljön, studiero, elevers progression och lärares röster.

Specialpedagogiska implikationer

Ljudmiljön har stor betydelse för både undervisning och lärmiljö och påverkar således både elever och lärare vilket synliggörs i studiens forskningsdel och empiri. Specialpedagogiskt förändringsarbete handlar ofta om att skapa inkluderande lärmiljöer och ett införande av ljudutjämningssystem har potential att förbättra skolverksamheter på individ-, grupp- och organisationsnivå. För att lyckas med detta arbete krävs dock insikter i aktuell forskning men också förståelse för sambandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskap. Studien bidrar med exempel på hur användandet av ljudutjämningssystem ser ut i olika verksamheter samt lyfter framgångsfaktorer och fallgropar för implementering.

Nyckelord

5

Innehållsförteckning

1. INLEDNING ... 7

2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 9

3. BAKGRUND... 10

3.1LJUDMILJÖNS PÅVERKAN ... 10

3.2MINNE OCH INLÄRNING ... 11

3.3LÄRARENS RÖST... 11

3.4HÖRTEKNIK OCH DESS ANVÄNDNING I SKOLAN ... 12

4. TIDIGARE FORSKNING ... 14

4.1LJUDUTJÄMNINGSSYSTEM - FÖRTJÄNSTER OCH MÄTBARA RESULTAT ... 14

4.2ORGANISATION OCH FÖRÄNDRINGSARBETE ... 16

4.2.1 Chef och arbetsgrupp ... 16

4.2.2 Rektors ledarskap ... 16

4.2.3 Förändringsarbete ... 17

4.2.4 Motivation i organisationer ... 17

4.2.5 Socialt och psykosocialt stöd ... 18

5. TEORETISK FÖRANKRING ... 19 5.1SPECIALPEDAGOGISKA PERSPEKTIV ... 19 5.2SYSTEMTEORI ... 20 6. METOD ... 22 6.1FENOMENOGRAFI ... 22 6.2INTERVJUER ... 22

6.3URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR ... 23

6.4GENOMFÖRANDE AV STUDIEN ... 23

6.5ANALYS OCH BEARBETNING ... 24

6.6TILLFÖRLITLIGHET ... 25

6.7ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 25

7. RESULTAT OCH ANALYS ... 27

7.1KOMMUNIKATION KRING INFÖRANDET ... 27

7.1.1 Information till enskilda pedagoger... 27

7.1.2 Gemensamt informationsmöte... 28

7.1.3 Analys ... 29

7.2MOTTAGANDE AV LJUDUTJÄMNINGSSYSTEM I VERKSAMHETERNA ... 30

6

7.2.2 Analys ... 31

7.3STRUKTURELLA OCH ORGANISATORISKA FAKTORER I VERKSAMHETERNA ... 32

7.3.1 Verksamheterna ... 32

7.3.2 Analys ... 34

7.4STÖD I VERKSAMHETEN ... 35

7.4.1 Tekniskt och pedagogiskt stöd ... 35

7.4.2 Analys ... 36

7.5FÖRTJÄNSTER I VERKSAMHETEN ... 37

7.5.1 Bättre lär- och arbetsmiljö där alla hör ... 37

7.5.2 Pedagogiska förtjänster... 38

7.5.3 Problem som inte beror på systemet ... 39

7.5.4 Analys ... 39

8. DISKUSSION... 41

8.1DISKUSSION AV RESULTAT ... 41

8.1.1 Att förbättra lärmiljö och arbetsmiljö... 41

8.1.2 Relationellt perspektiv och inkludering ... 43

8.2SPECIALPEDAGOGISKA IMPLIKATIONER ... 44

8.3METODDISKUSSION ... 46

8.4FÖRSLAG PÅ FORTSATT FORSKNING ... 47

REFERENSER ... 48

7

1. Inledning

I skollagen (SFS 2010:800, kap 1 §4) står skrivet:

I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

I dagens svenska skola studerar elever med och utan funktionsnedsättningar tillsammans och detta fungerar inte bara av sig självt utan denna inkludering kräver ett medvetet och strukturerat arbete för att det ska leda till delaktighet och jämlikhet. Forskning har visat att det finns många faktorer som kan orsaka att elevers rättigheter eller känsla av delaktighet omintetgörs. Faktorerna finns på alla nivåer i samhället och härrör ur normalitetstänkande, stagnerade institutioner, okunskap, fördomar och kategoriskt tänkande (Ahlberg, 2013).

Inom det kategoriska perspektivet är normalitetsbegreppet centralt och man skiljer på normalt och onormalt. Behovet av särskilt stöd anses vara medfött eller individbundet och fokus ligger på att hitta en optimal miljö för individens inlärning. Genom att istället anlägga ett relationellt perspektiv kan vi förstå de problem och svårigheter som finns i de mellanmänskliga relationerna och vad individen behöver för att lyckas. Fokus flyttas därmed från individen som problembärare till att problem uppstår i kontakten med miljön (Nilholm, 2020) och i detta sammanhang kan en god relation mellan lärare och elev fungera som en skyddsfaktor för elever med funktionsnedsättningar (Plantin Ewe, 2020).

För att inkludering i skolan ska bli framgångsrik (Ahlberg, 2013) finns åtta gynnsamma faktorer såsom resurser, styrdokument, skolledningens attityd, samverkan, betygssättning, den sociala- och fysiska miljön, pedagogik och didaktik samt lärares professionalism. Svensk lagstiftning möjliggör dessa faktorer, men hur det ser ut i praktiken varierar från skola till skola och från kommun till kommun och oavsett förutsättningar förväntas alla lärare utveckla den kompetens som behövs för att kunna utveckla och bedriva en inkluderande undervisning som vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. I detta inkluderingsarbete har specialpedagogen en viktig roll, vilket även framkommer i en av Skolinspektionens rapporter (2012). I rapporten återfinns goda exempel på hur ett väl fungerande specialpedagogiskt arbete leder till utveckling av det specialpedagogiska stödet i verksamheten, vilket i sin förlängning lägger grunden för skolutveckling på individ-, grupp- och organisationsnivå.

En del av det specialpedagogiska uppdraget är att kritiskt och självständigt kunna identifiera, analysera och medverka i ett förebyggande arbete (SFS 2017:1111). I detta arbete

8

ska hinder och svårigheter i elevers lärmiljöer undanröjas. Lärmiljön är en del av arbetsmiljön och hit räknas även skolans akustik och ljudmiljö. Hur väl du kan lyssna, höra och förstå beror många gånger på miljön. Elever som behöver lägga mycket energi på att höra och tolka ljud får svårt att bearbeta och minnas och detta leder i sin tur till att undervisningen inte blir likvärdig och att elevernas kunskapsutveckling kan hämmas.

Vart fjärde år genomför Folkhälsomyndigheten undersökningar om arbetsmiljöhälsa, omväxlande mellan äldres och ungas upplevelser av detta. Undersökningarna från 2003, 2011 och 2019 visar att elever upplever problem med ljudmiljön och att fler och fler gör det för varje år. Myndigheten lyfter även att WHO har uppmärksammat att ljudmiljön är ett växande problem i våra moderna samhällsstrukturer och att upp till en miljard unga människor riskerar hörselskador på grund av stadsmiljöer och levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Idag är det många skolor som investerar i ljudutjämningssystem som ett sätt att förbättra ljudmiljön i klassrummen. Ljudutjämningssystem består av mikrofon och högtalare, vilket förstärker lärarens röst som därigenom hörs i hela lokalen, oavsett var eleven sitter och med hjälp av systemet sparas även lärarens röst. Ett ljudutjämningssystem går dessutom att koppla till en hörapparat och är därför en vanlig anpassning för elever med hörselnedsättning. Tekniken ökar taluppfattbarheten d.v.s. hur väl tal uppfattas i ett rum. Detta är viktig vid inlärning, och gynnar elevers läs- och skrivförmåga, uppförande, uppmärksamhet, koncentration och skolframgångar i stort (Frölondadata.se).

9

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att belysa hur införandet av ljudutjämningssystem på skolor har fungerat och om det bidragit till att förbättra verksamheternas lärmiljöer. Som blivande specialpedagoger är vi därutöver intresserade av det utvecklingsarbete som föreligger ett sådant införande samt hur implementeringen och genomförandet sett ut i praktiken. Intressant i detta sammanhang är även hur mottagandet varit i verksamheterna samt hur man har hanterat eventuellt motstånd som uppkommit. Studien utgår ifrån följande frågeställningar:

● Hur kommunicerades införandet av ljudsutjämningssystemet samt hur mottogs det i verksamheten?

● Vilka strukturella och/eller organisatoriska faktorer i verksamheten har påverkat införandet och användandet av ljudutjämningssystemet?

● Vilket stöd har lärare och elever fått i införandet och användandet av ljudutjämningssystemet?

● Vilka förtjänster upplevs ljudutjämningssystemet ha för lärmiljö och arbetsmiljö i verksamheten?

10

3. Bakgrund

I följande kapitel redogör vi för rapporter och forskning om ljud och ljudmiljö ur ett generellt perspektiv. Avsikten med detta kapitel är att skapa förförståelse kring ljud, ljudmiljöer och hur detta påverkar människan i olika sammanhang. Bakgrunden kommer sedan att fördjupas i kapitel 4 där svenska och internationella studier om effekter av ljudutjämningssystem i klassrum presenteras.

3.1 Ljudmiljöns påverkan

Enligt Folkhälsomyndighetens rapport Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer (2019) är buller, d.v.s. oönskade ljud, och höga ljudnivåer ett växande problem med stor påverkan på människors hälsa. Påverkan ser olika ut beroende på bullrets styrka, ljudfrekvenser och tidsomfånget som individen utsätts. Buller är med andra ord ett miljöhälsoproblem och det kan medföra hörselskador såsom tinnitus, hörselnedsättningar och ljudöverkänslighet men även andra fysiska problem som t.ex. förhöjt blodtryck och sömnstörningar. Hörselskador är en av de vanligaste arbetsmiljöskadorna och de utvecklas vanligtvis efter lång tid av höga ljud och buller. Hörselnedsättningar kan vara problematiska på många sätt och de märks särskilt i sociala sammanhang där de kan leda till försämrad taluppfattning. Detta innebär att det i bullriga miljöer blir svårt att uppfatta tal, vilket försvårar kommunikationen. I dagens Sverige finns över en miljon människor med hörselnedsättningar och ca 20 % av dessa har nedsättningar som medför sociala problem.

I sin rapport redogör Folkhälsomyndigheten även för studier, genomförda av bland annat WHO, vilka visar på att dåliga ljudmiljöer skapar problem med att minnas vad som sägs när ord maskeras av buller. För att en normalhörande person ska höra en talad mening någorlunda bra bör förhållandet mellan det talade ljudet och bullret skilja sig åt med minst 15 dBA, vilket innebär att det talade är 15 dBA starkare än bullret. Vid normal röststyrka är talet ca 60 dBA och det innebär med andra ord att bakgrundsljudet inte ska överstiga 45 dBA. I skolmiljöer finns ofta höga bakgrundsljud som tvingar både elever och lärare att höja rösten, vilket i slutändan kan leda till röstproblem (Folkhälsomyndigheten, 2019).

Hur man reagerar på ljud varierar från individ till individ men det finns vissa grupper som är särskilt känsliga. Bland dessa finns barn, personer med hörselskador, personer med annat modersmål och personer som ska lära sig något nytt. Känsligheten för dessa grupper varierar men man kan generellt säga att barn och andraspråksinlärare är känsligare eftersom de ständigt

11

utökar sitt ordförråd och den språkliga förståelsen. De med hörselskador är också mer utsatta eftersom maskeringseffekten, buller i kombination med viktiga signaler, leder till att förståelsen av talet försvåras eller omöjliggörs (Folkhälsomyndigheten, 2019).

3.2 Minne och inlärning

Ljung (2010) har undersökt vilka effekter dålig ljudmiljö i skolan har på inlärning och minne. Med dålig ljudmiljö menas en miljö med mycket bakgrundsbrus eller med lång efterklangstid, som är ett mått på “ekot” i ett rum. I sin avhandling (2010) bestående av fyra olika studier i klassrumsmiljö prövas hypotesen att dålig ljudmiljö leder till ökad kognitiv belastning hos eleverna och att detta i sin tur påverkar minnet. Studierna har gjorts på normalhörande elever som presenterats för ordlistor, meningar och texter i två olika ljudmiljöer, en med bra akustik och en med mycket bakgrundsbrus.Resultatet visade att testpersonerna mindes sämre efter att materialet presenterats med mycket bakgrundsbrus, med slutsatsen att talad information ska höras utan ansträngning för att leda till god inlärning.

Forskning visar också att själva avståndet från ljudkällan påverkar inlärningen. Hurtig, Sörqvist, Ljung, Hygge och Rönnberg (2016) undersökte om andraspråkselevers resultat på ett hörförståelsetest kunde bero på avståndet från ljudkällan och studien visade på att ju längre ifrån ljudkällan en elev sitter desto sämre tenderar resultatet att bli.

3.3 Lärarens röst

Lyberg Åhlander (2011) har genom forskning kring lärares röster kommit fram till att 13% lider av röstproblem såsom heshet, röstförlust och överbelastning av stämbanden, och att dessa problem till stor del beror på ljudmiljön. I jämförande studier mellan röstfriska lärare och de med röstproblem är det märkbart att de senare påverkas mer av dålig ljudmiljö och att de bedömer den i högre grad som hindrande än vad de röstfriska kollegorna gör. Grupperna är däremot överens om att bakgrundsbuller från elever, fläktar och utifrån upplevs som störande i undervisningssituationen.

Lyberg Åhlander, Haake, Brännström, Schötz och Sahlén (2015) har undersökt om lärarens röstkvalitet påverkar elevers skolresultat. Två elevgrupper fick göra samma digitala språkförståelsetest med skillnaden att den röst som läste upp instruktionerna för den ena gruppen var hes, en s.k. dysfonisk röst. Eleverna i gruppen som fick höra en dysfonisk röst presterade sämre på svårare frågor och gjorde fler självkorrigeringar på lättare frågor, jämfört med kontrollgruppen. Studien visade på att lärarens röstkvalitet är viktig för elevers inlärning

12

och om röstkvaliteten är för dålig, innebär det att eleven tvingas processa ljudsignaler på bekostnad av förståelse och minne.

3.4 Hörteknik och dess användning i skolan

Enligt Hörselskadades Riksförbund finns det ungefär 4600 barn med hörapparat och 2600 barn med kompletterande hörteknik1 i skolan (Coniavitis Gellerstedt, 2014) och inga senare mätningar går att finna. Majoriteten av alla barn med hörselnedsättning väljer att gå i vanliga skolor, även om specialskolor erbjuds på ett flertal orter. Samhället erbjuder elever med behov av hörseltekniska anpassningar olika typer av stöd beroende av var de bor. Makten ligger hos regioner, kommuner och enskilda skolor t.ex. i hur regionen väljer att förskriva hjälpmedel, huruvida kommunen anställer hörselpedagoger eller om rektorer väljer att satsa på akustiksanering och extra pedagogiska resurser.

Efter att flera professionella inom hörteknik i skolan, t.ex. hörselpedagoger, uppmärksammat att det fanns stora kunskapsluckor och problemområden i inkluderade skolverksamheter, började man undersöka detta mer systematiskt. Detta resulterade i rapporten

Hörteknik och dess användning i skolan, HODA, (Coniavitis Gellerstedt, 2014). Syftet med

denna var att undersöka om den hörteknik som finns på skolor i Stockholms län används på det sätt som det är tänkt, hur organisationen av undervisningen med hörteknik ser ut, om tekniken fungerar i skolornas lokaler samt attityder till den. Resultaten från Stockholms län var nedslående (Coniavitis Gellerstedt, 2014). De lokaler där elever med hörselnedsättning undervisades var undermåliga och bara ett av fem klassrum hade en acceptabel ljudmiljö (ljudklass C), om man hänvisar till Boverkets minimikrav. Boverkets ljudklassningsstandarder för exempelvis undervisningslokaler har tre klasser, A-C, där C är den lägsta, B rekommenderas för flerspråkiga elever som undervisas på sitt andraspråk och ljudklass A är lämplig om skolan har elever med inlärningsproblem eller med syn- eller hörselnedsättning (ljudskolan.se). Lärare som deltog i undersökningen bedömde dock i stor utsträckning att dessa ljudmiljöer var bra eller rimliga. Rapporten drar därför slutsatsen att pressen att förändra ljudmiljön måste komma utifrån, då det inte finns tillräckligt med kunskap om ljudmiljöer på skolorna.

En annan brist man fann var att tekniken inte fungerade eller att den inte var ändamålsenlig och motsvarade de krav som idag ställs på undervisningen. Dagens skola och den pedagogik som bedrivs kräver att inte bara lärarens röst skall kunna höras i klassrummen utan också

1 _{Hörteknik är en kompletterande teknik som kan användas tillsammans med en hörapparat. Exempel på detta är}

13

elevernas, i form av bland annat redovisningar, diskussioner, grupparbeten, vilket i sin tur påverkar val av anpassningar och teknik för elever i behov. De mikrofonsystem som användes var t.ex. inte tillräckliga och det brast i både handhavande samt i rutiner kring mikrofonanvändningen i klassrummet. Elever med hörselnedsättning riskerade därmed att hamna i en utsatt situation och att bli helt beroende av hur lärare eller klasskamrater nyttjade tekniken. I HODA-rapporten flaggas även för att elever med hörapparat och kompletterande hörteknik väljer att inte använda sina hjälpmedel i skolan, vilket kan leda till stora konsekvenser för individen i ett längre perspektiv (Coniavitis Gellerstedt, 2014).

Att undervisa med hörteknik ställer krav på läraren, att både tillgodose eleven med hörselnedsättningens behov och klasskamraternas samtidigt. I HODA-rapporten framhålls att lärare behöver kunskap och stöd för att kunna tillägna sig och utveckla förmågan att hålla ihop pedagogiskt innehåll och användandet av teknik så att undervisningen passar alla elever. Rapporten lyfter även att användningen av hörteknik ofta ses som ett merarbete och att det krävs en viss kunskap för att den ska fungera optimalt. Lärarens attityd är här av stor vikt, både som förebild och pådrivare. Studien betonar därför betydelsen av att det finns hörsel- eller specialpedagoger eller hörselingenjörer som kan förmedla kunskap och information då behovet av utbildning och fortbildning av lärare anses stort. Dessutom visar rapporten att det på många skolor saknas en plan för vem som har ansvaret för att informera personal samt visa hur man hanterar ljudutjämningssystemet.

14

4. Tidigare forskning

Eftersom studien undersöker både ljudutjämningssystemens förtjänster samt hur skolor har gjort för att implementera denna teknik i sina verksamheter är kapitlet om tidigare forskning indelad i två delar. I den första delen presenteras svenska och internationella studier där effekten av ljudutjämningssystem i klassrum har undersökts. Gemensamt för dessa studier är att systemen placerats ut som anpassning till alla elever med syfte att förbättra ljudmiljön. I den andra delen presenteras mer övergripande forskning kring organisation och förändringsarbete där kommunikation, motivation och socialt och psykosocialt stöd lyfts som framgångsfaktorer.

4.1 Ljudutjämningssystem - förtjänster och mätbara resultat

I en svensk studie gjord av hörselpedagoger i Uppsala kommun (Hansson, Kylin & Mossberg, 2020) placerades 30 ljudutjämningssystem ut på 5 skolor under ett år, med syftet att undersöka hur dessa system kunde bidra till att förbättra förutsättningarna för undervisningen. Resultaten kunde inte entydigt påvisa att ljudmiljön hade förändrats med hjälp av ljudutjämningssystemet, däremot återfanns flertalet indikationer att lärare och elever upplevde en positiv effekt av att undervisa och att lära i ett klassrum med den här typen av teknik. Efter en tids användning av ljudutjämningssystem upplevde en majoritet av lärarna att ljudmiljön blivit bättre samt att förutsättningarna för att utföra ett gott uppdrag hade förbättrats. Lärare upplevde även att det blivit lugnare i klassrummen. Användandet av mikrofoner skapade t.ex. en tydlighet i vem som pratade samtidigt som effekten av ljudutjämningen gjorde att den som pratade inte behövde upprepa sig eller höja rösten på samma sätt som tidigare. Eleverna själva uttryckte att deras lärmiljö förbättrades och möjligheterna till inlärning ökade då de hörde läraren och varandra bättre, “de lite svagare orden blev tydligare,” och även de som satt längst bak i klassrummet hörde lika bra som de som satt nära läraren eller den som talade.

Lärares och elevers upplevelser av ljudutjämningssystem beskrivs på ett liknande sätt i flertalet internationella studier (Rosenberg, Black-Rather, Heavner, Allen, Redmond, Phillips & Stigers, 1999; Wilson, Marinac, Pitty & Burrowsa, 2011; Dockrell & Shield, 2012; Trinite & Astolfi, 2021;) även om syftet med studierna sällan var att enbart lyfta denna aspekt av användandet utan snarare dess effekt på elevernas lärande och faktiska skolresultat. Rosenbergs et al. (1999) storskaliga studie på över 2000 elever i Florida visade att lärare, elever, föräldrar och övrig skolpersonal var övervägande positiva efter 3 års användning av ljudutjämningssystem. I en utvärderande enkät betonades, liksom i Uppsala-studien, att

15

ljudutjämningssystemen bidrog till en ökad taluppfattbarhet då ljudet fördelades jämt över hela klassrummet och att elever med språklig sårbarhet, hörselnedsättning eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) kunde sitta var som helst vilket också påverkade deras beteende och självförtroende. Lärare behövde därmed inte anstränga sina röster lika mycket och upplevde att det var lättare att undervisa och ge instruktioner då tekniken exempelvis möjliggjorde ett mer flexibelt rörelsemönster i klassrummet.

Ljudutjämningssystemen verkar således ha många förtjänster för både lärare och elever men forskningen visar också på hur svårt det är att mäta dessa. I Brisbane, Australien, (Wilson et al., 2011) utrustades 4 klassrum på fyra olika skolor med ljudutjämningssystem under en termin vartefter eleverna fick utföra ett antal läs- och skrivtest, både i början och i slutet av studien. Bäst resultat fick man i den skola med det klassrum som från början hade bäst ljudmiljö. Forskarna kom i det här fallet fram till att införandet av ljudutjämningssystem i “vanliga” klassrum som inte ljudsanerats eller förbättrats endast bidrog till små förbättringar av elevernas lyssnande och att dessa därför inte ska införas rutinmässigt (Wilson et al., 2011).

Dockrell och Shield (2012) gjorde en studie över användandet av ljudutjämningssystem på grundskolor i England med hypotesen att införandet skulle ge mätbara akademiska resultat. Detta infriades inte men både lärare och elever var överens om att ljudutjämningssystemen bidrog till att förbättra förståelsen av talat språk. Medverkande lärare upplevde utöver detta att elevernas lyssnande och uppmärksamhet vid exempelvis instruktioner ökade. De slutsatser som kunde dras efter 6 månaders användande var främst att i klassrum med sämre akustik fick man en bättre hörförståelse med hjälp av tekniken i jämförelse med akustiskt redan fördelaktiga klassrum, alltså ett resultat som något motstrider Wilson et al. (2011).

Resultaten från Rosenberg et al. (1999) 3-åriga studie kunde påvisa en snabbare progression hos elever som undervisades i klassrum med ljudutjämning jämfört med en kontrollgrupp. Man kunde också mäta skillnader gällande elevernas lyssnande, inlärning och uppförande, särskilt i de lägre årskurserna. Detta gjordes med hjälp av särskilda observationsscheman i kombination med att lärarna skattade sina elever före, under och efter tillfällena. Även Trinite och Astolfi (2021) visar i sin studie om ljudutjämningssystemens effekt på elever med och utan språkstörningar att ju yngre eleven är desto tydligare är vinsten med ljudutjämningssystem. I studien undersöktes om tekniken stödjer eleverna att uppfatta nonsensord vilket var fallet i år 1 men inte i högre klasser. God taluppfattbarhet är viktigt för yngre barn eftersom deras ordförråd och språk håller på att utvecklas, de har helt enkelt svårare att fylla i de luckor som av olika skäl inte hörs eller sägs.

16

4.2 Organisation och förändringsarbete

4.2.1 Chef och arbetsgrupp

Formellt ansvar i en verksamhet innehas oftast av en chef, vilket gynnar både verksamheten och medarbetarna. I verksamheter kan även finnas självstyrande grupper men även dessa främjas av en chefs formella ansvar, för att inte tid ska användas till onödiga konflikter eller processproblem. Verksamheter kan ha olika varianter av hur styrningen är organiserad men det mest främjande för organisationer är en kombination av chefsstyrning och gruppstyrning (Lennéer Axelson & Thylefors, 2020).

Chefsledarskap kategoriserades på 1930-talet av Lewin, Lippitt och Whites. Enligt deras klassiska ledarskapsbeskrivning, som Lennéer Axelson & Thylefors (2020) beskriver, kan en ledare placeras in på en skala med definitionerna auktoritär, demokratisk eller abdikerad. Den auktoritära ledaren beslutar över personal och verksamhet utifrån perspektivet att medarbetarna ska verkställa ledarens beslut medan den abdikerade ledaren överlåter beslut till arbetsgruppen som därför ofta får en informell ledare och/eller gör som den vill. Inom en organisation är det demokratiska ledarskapet att föredra, eftersom det innebär maktdelning, handlingsutrymme och medinflytande för medarbetarna.

4.2.2 Rektors ledarskap

Precis som Lennéer Axelson och Thylefors (2020) lyfter chefens betydelse, så lyfter även Skolinspektionen (2012) rektors pedagogiska ledarskap som viktigt för skolans kvalitet och utveckling. Rektorn ska leda och samordna en verksamhets pedagogiska arbete, vilket innebär att rektor är ansvarig för hur verksamheten som helhet når de för skolformen uppsatta målen. I rapporten lyfts även att forskning visat att ett kvalificerat skolledarskap är centralt för elevers utbildning. Finns det problem i att nå målen på grund av bristande villkor för verksamheten är rektor skyldig att påtala detta.

Skolinspektionen (2012) fastslår även att rektorers arbetsförutsättningar varierar utifrån faktorer som erfarenhet, kompetens, organisation och verksamhetsansvar och att det inte görs nämnvärda skillnader i stödet gentemot rektorerna i deras ledarskap. Till detta ska även läggas att de resurser en skola tilldelas, inte i tillräckligt stor utsträckning görs utifrån analys utan att tilldelningen i stor utsträckning bygger på en schablonmässig resurstilldelning. Dessa förutsättningar anser Skolinspektionen (2019) vara några av grundorsakerna till hög rektorsomsättning på många skolor och denna omsättning medför risk för att elever inte når de uppsatta målen, att skolutvecklingen avstannar och att det leder till organisatorisk instabilitet. Genom granskningen (Skolinspektionen, 2012) identifierades tre utvecklingsområden i

17

rektorers ledning och samordning och det pedagogiska ledarskapet. Utvecklingsområdena hänger samman med de identifierade bristerna och det första området innebär att rektor ska utveckla det pedagogiska ledarskapet genom att ge ett aktivt ledarstöd till pedagogerna i deras arbete. Detta för att utveckla en lärandekultur som regelbundet analyseras för att hinder därigenom ska kunna överbryggas. Det andra är att skapa tydliga strukturer och roller inom verksamheten så att alla tydligt vet vem som ansvar för vad, vilket i sin tur även stärker det pedagogiska ledarskapet. Avslutningsvis lyfts att det systematiska utvecklingsarbetet, under rektors ledning, ska förstärkas. Det innebär att fokus ska läggas på kunskapsuppföljning, analys och prioriteringar, vilket i sin tur leder till förbättrade kunskapsresultat och utveckling av lärmiljöer och lärprocesser (Skolinspektionen, 2012).

4.2.3 Förändringsarbete

Innan ett förändringsarbete påbörjas behöver utgångsläget analyseras för att rätt väg ska kunna stakas ut. För att få ett bra resultat krävs det ett fungerande arbetslag med en fungerande struktur och Bolman och Deal (2019) liknar detta vid ett roddlag, vars uppgift ser enkel ut men som i själva verket är komplicerad. Roddarna behöver samarbeta samtidigt som de har individuella uppgifter. Alla i laget måste därutöver vara överens om att laget går före individen och ett bra förändringsarbete inom en organisation bygger på det synsättet.

Som ledare för ett förändringsarbete är det även viktigt att förstå att människor handlar i enlighet med hur de förstår situationen och omständigheterna kring dem. Det innebär att olika personer med samma arbetsuppgifter kan förstå sitt arbete på olika sätt. Därför är det viktigt att både förstå och veta detta eftersom medarbetare kommer agera olika när de t.ex. möter anvisningar eller visioner i ett förändringsarbete (Sandberg & Targama, 2019).

4.2.4 Motivation i organisationer

För att skapa förändringsvilja bör ett förändringsarbete planeras, genomföras och följas upp av de som omfattas av det, detta för att motverka problem bland medarbetarna. Problem uppstår ofta om ledningen, utan kännedom om medarbetarnas arbetssituation, beslutar över deras huvuden samtidigt som medarbetarna inte förstår orsaken till beslutet. Om ledningen istället vänder sig till medarbetarna för att förstå och ta hjälp av deras kunskaper och erfarenheter kan en positiv attityd skapas och motstånd undvikas. Detta görs bäst med tydlig information kring förändringen och dess förutsättningar. Förändringen ska ha konkreta och kortsiktiga mål samtidigt som personalen får feedback och uppmuntran, vilket leder till en positiv stämning och en känsla av att utveckling sker (Angelöw, 2010).

18

Även Lennéer Axelson och Thylefors (2020) tar upp begreppet feedback som ett sätt att förbättra medarbetarnas prestationer. Bäst effekt har den feedback som kommer från chefen eftersom arbetsgrupper/medarbetare som är osäkra på sina prestationer presterar sämre än övriga inom en organisation. Återkoppling är bra som motivation men samtidigt ska den inte vara överdriven, eftersom den då kan kännas förödmjukande och det gör den istället kontraproduktiv. Återkopplingen ska därför fokusera på det förändringsbara och vara lösningsfokuserad.

4.2.5 Socialt och psykosocialt stöd

Både socialt och psykosocialt stöd har positiva effekter för medarbetare inom en organisation och detta har framkommit i många studier. En forskare som tidigt studerat det sociala stödets effekter, som Lennéer Axelson och Thylefors (2020) refererar till, är James House som 1981 delade in socialt stöd i fyra kategorier. Den första kategorin, emotionellt stöd, innebär att man har någon att prata med och som kan lyssna på en, vilket är viktigt när man befinner sig i en problematisk situation. Det kan röra sig om att få ventilera känslor eller att bli trodd och förstådd. När en person får ett värderande stöd ges personen återkoppling på det sätt hen uppfattat något och detta kan vara en vägledning för att kunna utvärdera sig själv. Det

informativa stödet är i sig inte en hjälp, utan kan sägas vara ett slags hjälp till självhjälp. Den

fjärde och sista formen, instrumentellt stöd, innebär att man hjälper någon genom att göra personens arbete eller att man förändrar i personens arbetsuppgifter och syfte att minska individens psykiska belastning.

Lennéer Axelson och Thylefors (2020) diskuterar begreppet stöd och dess betydelse utifrån House och liknande forskning och menar att de olika formerna av stöd vanligtvis leder till ett ökat välbefinnande för individen. Chefen eller personer med en chefsposition är särskilt viktiga i detta och en chef som stödjer sina medarbetare skapar välbefinnande, motivation, trivsel, effektivitet och bättre hälsa bland personalen. Viktigt socialt stöd är även det från en medarbetare, eftersom kollegan oftast har en inblick och kunskap om problemets art. Detta stöd rankas även högre än den hjälp man kan få från en närstående. Det sociala/psykosociala stödet är även en viktig faktor för individen när det kommer till att stanna kvar på en arbetsplats. Viljan att stanna kvar beror till övervägande del på faktorer som samarbete kollegor emellan, organisation, informellt och formellt stöd och handledning.

19

5. Teoretisk förankring

Studien har sin teoretiska förankring i systemteorin och specialpedagogiska perspektiv. Individer och verksamheters pedagogiska förhållningssätt kan ses i ljuset av de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt respektive relationellt, där det relationella perspektivet fokuserar på långsiktigt lärande medan det kategoriska delar in elever i grupper med olika svårigheter och är kortsiktigt.

Systemteorin är en teori som bygger på det som skapas i relationer människor emellan. Mänskligt handlande är det som uppstår i samspelet med andra i ett system och det som händer kan inte förklaras av personliga egenskaper hos individen.

5.1 Specialpedagogiska perspektiv

Ahlberg (2009) menar att specialpedagogiken saknar stora teorier och att den specialpedagogiska forskningen därför snarare utgår från flera olika perspektiv, liksom denna studie. De specialpedagogiska perspektiven var för sig står för olika förklaringsmodeller för vad som orsakar skolproblem och är viktiga för att förstå och tolka forskning i ämnet. I denna studie är det tydligt att flera perspektiv samexisterar och väljer därför att lyfta fram detta i vår analys och diskussion. På detta sätt hoppas vi på att bidra till en flerdimensionell bild av förändringsarbete genom vårt exempel; införande av ett ljudutjämningssystem.

De specialpedagogiska perspektiv som studien utgår från är det relationella kontra det kategoriska perspektivet (Ahlberg, 2013). Det relationella perspektivet innebär att elevers svårigheter i skolan kan härledas till lärmiljön. Elevens svårigheter kopplas till mötet med skolmiljön, antingen på individ-, grupp-, organisation- eller samhällsnivå. I det relationella perspektivet blir det därför viktigt att undersöka hur och varför svårigheter uppstår för elever i samspelet mellan individ och miljö, dess relationer och i interaktioner.

Salamancadeklarationen, en internationell deklaration, bygger på tanken om inkludering (UNESCO, 2006). Alla elever med funktionsnedsättning omfattas av denna och dess målsättning är att alla elever ska bemötas på det sätt som krävs för individens kunskapsutveckling i den vanliga undervisningsmiljön och att specialskolor eller särskilda undervisningsgrupper ska undvikas. Tankarna i Salamancadeklarationen bygger med andra ord på det relationella perspektivet, vilket förespråkar inkludering i skolan (Nilholm, 2019).

Det relationella perspektivet kan ställas mot det kategoriska. Utifrån ett relationellt perspektiv finns skolproblemen att hitta i den fysiska miljön och de sociala relationerna. Det

20

kategoriska perspektivet ser däremot individen som problembäraren. Lösningar för en elev kopplas därmed till eleven och det kan t.ex. innebära enskild undervisning eller liten undervisningsgrupp. En specialpedagogs uppdrag påverkas således av om en verksamhet har ett kategoriskt eller relationellt perspektiv (Nilholm, 2019). I detta sammanhang bör också Nilholms dilemmaperspektiv (2020) nämnas eftersom det moderna utbildningssystemet dagligen brottas med det. I skolan förväntas eleverna förvärva färdigheter och kunskaper i ett system som ska anpassas till alla elevers olikheter. Dilemmat blir att läraren förväntas uppfylla en mängd svåra och motstridiga krav.

5.2 Systemteori

Ett grundläggande systemteoretiskt begrepp är nivåer och alla system är mer eller mindre hierarkiskt uppbyggda där de lägre nivåerna styrs av de högre (Öquist, 2018). Det finns gränser mellan nivåerna och varje nivå ska ta beslut som omfattar den egna nivån och det egna arbetet. Ibland behöver en högre nivå ta beslut kring lägre nivåer, vilket kan orsaka konflikter. För att motverka detta krävs information om vad som ska göras och varför. Genom information kan sändaren sätta igång en förändring hos mottagaren när den processas. Sändaren blir som en slags katalysator för en förändring, inte den drivande, och mottagaren blir den som agerar och genomför.

Även konstans och variation är grundläggande inom teorin (Öquist, 2018). Konstans står för det stabila medan variation för det oförutsägbara. Variation innebär att något nytt skapas (i en rörelse) och när det sedan landar och får falla på plats utan rörelse är det konstans (det kända). För att utveckling ska ske och bli bestående och stabil behöver det finnas en balans mellan konstans och variation. Ett sätt för en ledare att skapa förändring bland medarbetare är att så ett frö och sedan låta tiden verka, så att lösningarna kommer från medarbetarna själva. Det är ofta små initiala insatser som i förlängningen leder till förändringar. De små insatsernas verkan kan ses som ett resultat av att flertalet är mer villiga att genomföra något de själva varit med att skapa. Det kan därför vara mer gynnsamt att iaktta och vänta än att vara drivande.

Inom systemteorin definieras även organisationer som öppna respektive slutna. De slutna karakteriseras av att det inte kommer in ny information i systemet. I ett öppet system utbyts däremot information, vilket i sin tur möjliggör feedback och skapar förutsättningar för förändringar. I en öppen organisation finns det därmed många vägar till lösningar och viktiga beslut tas inte utifrån individer eller för snabbt. Snabba beslut kan lösa akuta situationer men löser inte problemet. Det försvinner endast om man åtgärdar grundproblemet (Öquist, 2018).

21

För att en verksamhet ska kunna arbeta mot ett mål måste organisationens delar kommunicera med varandra (Öquist, 2018). Detta innebär att ledningen bör vara väl insatt i personalens arbetsförutsättningar. För att få till stånd utveckling behöver förändringen knytas till ämnen vilket i förlängningen leder till skolutveckling. Många skolor med problem har ett glapp mellan å ena sidan målen och uppdraget för skolan och å andra sidan normsystemet och yrkesidentiteten. Problemens omfattning kan sägas bygga på hur stor organisationen är och ju större organisationen är desto fler problem tenderar att uppstå. Små verksamheter har därför oftare lättare att koppla ihop mål, normer och uppgifter än större.

Systemteori omfattar allt inom en verksamhet och med hjälp av systemteori kan en organisation bli en lärande organisation men huruvida det kan ske bygger på vilken typ av ledarskap som finns i verksamheten. Ledarskap kan i ett systemteoretiskt perspektiv grovt delas in i rationalistiska ledare, som beslutar och driver igenom, eller systemorienterade ledare, som möjliggör olika handlingsvägar. De sistnämnda ser utforskandet som en gemensam väg och fokuserar inte på de som står i första ledet eller de som är motståndare. De ser det istället som viktigt att få med sig majoriteten, de som ofta är nyfikna i en kombination med viss tveksamhet, eftersom det lägger grunden till att få med sig motståndarna (Öquist, 2018).

En verksamhet med en systemorienterad ledare innebär även att chefen fokuserar på hela organisationen och att verksamhetens arbetssätt är cykliskt. Detta innebär att man prövar sig fram till det som fungerar vilket leder till att alla inom organisationen blir delaktiga. Medarbetare som känner delaktighet blir även mer villiga att ta risker och att experimentera, det blir en så kallad organisatorisk inlärning där teorier prövas i praktiken. Lyckas en ledare skapa en lärande organisation blir det en positiv faktor, något som genomsyrar verksamheten. Om en ledare istället enbart fokuserar på att åstadkomma förändringar i organisationen finns en stor risk att det kommer leda till motstånd bland medarbetarna. En ledare måste alltså bygga upp ett förtroende hos medarbetarna, vilket kan ta lång tid men som går snabbt att rasera. Därför är det viktigt att som ledare hålla isär nivåerna inom organisationen, aldrig låta enskilda fall gå före skolans bästa och att vara väl förankrad i medarbetarnas arbetssituation (Öquist, 2018).

En ledares huvuduppgift är att tydligt kommunicera organisationens visioner och mål samtidigt som denne lyssnar in och tar tillvara medarbetarnas önskningar. Ledaren ska genom sin kommunikation ta ut verksamhetens riktning, skapa förändringsmotivation och en kultur som uppmuntrar och skapar framgång. Ledaren behöver inte ha en speciell yrkesdisciplin utan det viktiga är att ledaren förstår delarnas förhållande till helheten och att skapa möjligheter till organisatoriskt lärande (Öquist, 2018).

22

6. Metod

Studien är kvalitativ och datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer som transkriberats, vilka sedan bearbetats utifrån en fenomenografisk analysmodell.

6.1 Fenomenografi

Fenomenografin är en kvalitativ forskningsansats som utvecklades på 70-talet av Ference Marton, vid pedagogiska institutionen, Göteborgs universitet. Den fenomenografiska ansatsen syftar till att synliggöra övergripande meningsstrukturer baserade på individers uppfattningar, vilka vanligtvis framkommer genom intervjuer. Strukturerna identifieras genom att intervjuerna bryts ner i delar, materialet sorteras och sedan utifrån övergripande kategorier grupperas (Johansson, 2009).

Fenomenografisk forskning kräver att frågeställningarna i en intervju har en viss karaktär; de ska helst vara semistrukturerade med möjlighet till fördjupning och innehålla de teman, fenomen, man vill undersöka (Fejes & Thornberg, 2015). Enligt Fejes och Thornberg (2015) är det därtill viktigt att intervjuaren verkligen efterfrågar informantens sätt att uppfatta ett fenomen vilket kan göras genom probing där man ställer följdfrågor t.ex. Hur menar du?, Kan du utveckla ditt svar! Likaså kan icke-verbal probing användas, exempelvis hummanden och uppmuntrande nickar, för att möjliggöra så uttömmande svar som möjligt.

I vår studie vill vi belysa hur lärare, specialpedagoger/lärare, hörselpedagoger och rektorer uppfattar implementeringen av ett ljudutjämningssystem samt hur de upplever att systemet fungerar i praktiken. Intentionen är därför att kartlägga individernas uppfattningar och undersöka variationen i deras utsagor med hjälp av en fenomenografisk analysmodell (Fejes & Thornberg, 2015). I fenomenografin används begreppet utfallsrum för de olika sätt, variationer, individer förstår en företeelse.

6.2 Intervjuer

Den kvalitativa intervjun fokuserar på informanternas utsagor och uppfattningar och en semistrukturerad intervju har utrymme för flexibilitet (Bryman, 2018). I den semistrukturerade intervjun kan man fokusera på ämnet samtidigt som intervjupersonen berättar och resonerar fritt och formen gör det enklare att strukturera och plocka ut teman i analysen (Kvale & Brinkmann, 2014). I vår studie användes en semistrukturerad intervjuguide (Bilaga 1) och för att testa och eventuellt göra förändringar i den, gjordes en pilotintervju.

23

En pilotintervju (Bryman, 2018) kan användas för att hitta och utesluta frågor som är otydliga och/eller som verkar svåra att förstå. Pilotintervjun, med en hörselpedagog, valde vi att inkludera i studien eftersom den gav oss svar på alla våra forskningsfrågor och för att intervjuguiden fungerade utan att större förändringar behövde göras. Studien omfattar med den totalt tio intervjuer med fyra hörselpedagoger, en rektor, två specialpedagoger, en speciallärare och tre lärare. Vid en av intervjuerna deltog två hörselpedagoger (Bilaga 2).

6.3 Urval och avgränsningar

Urvalsmetoden för studien är strategisk, mer exakt ett snöbollsurval. Strategiskt urval innebär att de personer som väljs ut för studien besitter relevant kunskap, och i detta fall om ljudutjämningssystem. Snöbollsurval innebär att de deltagande tillfrågas om de känner andra personer med relevant kunskap, vilka därmed kan tillfrågas om att delta (Bryman, 2018).

Kriterierna för deltagande har varit arbetsuppdrag samt erfarenhet av att implementera och arbeta/undervisa med ett ljudutjämningssystem. Informanterna arbetar i södra Sverige, i flera olika kommuner, och de är verksamma inom olika skolformer. Att anställda i många olika kommuner kunnat involveras i studien har möjliggjorts genom att intervjuerna genomförts digitalt via Zoom eller Meet (Meet i de fall då tekniken omöjliggjort användningen av Zoom).

6.4 Genomförande av studien

Genomförandet av studien inleddes med skapandet av forskningsfrågor utifrån syftet, vilket resulterade i fyra fokusområden; kommunikation och förändringsprocesser, implementering,

uppföljning och utvärdering och om ljudutjämningssystem. Utifrån fokusområdena skapades

sedan intervjuguidens frågor (Bilaga 1). Studien inleddes med pilotintervjun och sedan valdes relevanta undersökningspersoner ut genom snöbollsurval (Bryman, 2018). Samtidigt som data samlades in via intervjuer, fortsatte snöbollsurvalet för att hitta fler informanter. Efter genomförda intervjuer påbörjades tolkningen av data, vilket sedan resulterade i arbetet med rapporten.

Första kontakten med en trolig informant, pilotintervjun, skedde via mejl efter ett tips av en medstudent. I mejlet beskrevs studiens syfte och frågeställningar och att det skulle ta ca 60 minuter att genomföra intervjun. I slutet av pilotintervjun tillfrågades informanten om förslag på skolor där ljudutjämningssystem används, för att kontakt skulle kunna tas. På detta sätt fick vi namn på skolor av intresse, samt möjliga informanter till studien.

24

Vi valde även att tillfråga personer med erfarenhet av ljudutjämningssystem som vi kommit i kontakt med i vårt dagliga yrkesliv. Mejl med en beskrivning av studien samt ett bifogat samtycke (Bilaga 3) skickades ut till alla som ville delta och dessa returnerades sedan, antingen före eller efter intervjun. I de fall samtycket inte hunnit returneras spelades ett muntligt samtycke in via Zoom (eller Meet) i inledningen av intervjun.

Under intervjuerna, ca 40 minuter långa, användes probing och i slutet av varje intervju gavs sedan varje informant möjlighet att göra ett tillägg om hen upplevde att vi glömt ställa någon fråga eller inte berört ett ämne tillräckligt djupt. Dag och tid för genomförandet av intervjuerna styrdes av när informanterna hade möjlighet att ställa upp.

6.5 Analys och bearbetning

Intervjuerna transkriberades ordagrant med talspråkliga uttryck, hummanden och grammatiska avvikelser. På vissa ställen har det skriftspråkliga ordet använts istället för det talspråkliga men då endast för att förtydliga innehållet. Ett exempel på detta är det talspråkliga “de” som man säger istället för “det”. I texten är därför “det” utskrivet för att underlätta läsförståelsen. Pauser har skrivits ut som punkt i parentes (.).

Efter det att alla intervjuer var genomförda bearbetades transkriptionerna utifrån en fenomenografisk analysmodell (Tabell 1). Kategorierna vi kom fram till är de teman som återfinns i kapitel 7, undantaget analysdiskussionerna.

___________________________________________________________________________ Tabell 1. Fenomenografisk analysmodell i sju steg (Fejes & Thornberg, 2015)

___________________________________________________________________________

Steg 1 Bekanta sig med materialet genom läsning av de transkriberade intervjuerna. Steg 2 Urskilja betydelsefulla uttalanden utifrån studiens forskningsfrågor (kondensation). Steg 3 Jämföra uttalanden i sökandet efter likheter och skillnader inom materialet med det

primära målet att finna variationer mellan citaten (jämförelse). Steg 4 Gruppera citaten utifrån likheter och skillnader (gruppering). Steg 5 Fokusera på likheter i citaten (artikulera kategorierna). Steg 6 Definiera kategorierna med namn (namnge kategorierna).

Steg 7 Granska citaten för att se om de passar in i flera kategorier och att det därmed innebär att kategorier ska slås samman (kontrastiva fasen).

25

6.6 Tillförlitlighet

Tillförlitlighet består av kriterierna trovärdighet och överförbarhet (validitet), pålitlighet (reliabilitet) och möjligheten att styrka eller konfirmera (objektivitet). Trovärdighet hänger samman med om forskaren beskriver den sociala verkligheten på ett acceptabelt sätt, att forskningen utförts enligt de regler som finns och att de personer som deltagit givits möjlighet att bekräfta att forskaren uppfattat verkligheten på rätt sätt. Överförbarhet handlar framför allt om djup och det unika i det som studeras. Forskaren ska sträva efter att ge så fylliga redogörelser som möjligt för att på det sättet kunna bedöma det överförbara till en annan miljö. Pålitlighet innebär att man skapar en fullständig och tillgänglig redogörelse av forskningsprocessens alla faser så att en granskare kan undersöka studiens kvalitet och resultat. Möjligheten att konfirmera ska bygga på att forskaren inte låtit personliga värderingar eller teoretisk inriktning påverka utan att den genomförts i s.k. god tro (Bryman, 2018).

När man i en studie intervjuar och transkriberar talet till text uppstår det ett reliabilitetsproblem vid transkriberingen. Två personer kan instrueras med samma förhållningsregler men det leder ändå till skillnader vid transkribering av exakt samma intervju. Skillnader kan bero på inspelningskvalitén, att det är svårt att uppfatta var en mening slutar, om det är en paus eller en tystnad m.m. (Kvale & Brinkman, 2014).

En studies validitet grundar sig på huruvida de slutsatser som genererats genom undersökningen kan sammanlänkas (Bryman, 2018). Svårare är det dock att försäkra sig om en transkriberings validitet (Kvale & Brinkman, 2014). Vid transkribering har den ortografiska framställningen stor betydelse. Om transkriberingen skrivs så som den sägs (i ett flöde med kommatering mellan fraserna) kan den se rörig och osammanhängande ut vilket kan föranleda den som transkriberar att istället strukturera om det sagda så att fraserna delas upp i rader med ny rad för ny fras. I det förstnämnda fallet blir känslan att det är någon som pratar osammanhängande medan i det andra istället kan upplevas som att personen är eftertänksam.

6.7 Etiska överväganden

De etiska aspekterna är viktiga att ta hänsyn till i vetenskapliga undersökningar och redan i metodvalet uppstår ett etiskt dilemma. I all mänsklig interaktion påverkas de som deltar och etiska dilemman kan uppstå i alla forskningsstadier, alltifrån syftet till den färdiga rapporten (Kvale & Brinkman, 2014).

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002) är studiens grund och utgångspunkten har varit skydd av individen utifrån de fyra huvudkraven informationskravet, samtyckeskravet,

26

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Informationskravet har säkerställts genom att respondenterna informerats om sin roll och vilka villkor som gäller. De har även fått veta att de kan avbryta sin medverkan när som helst (samtyckeskravet). I avseendet konfidentialitet har alla informanter informerats om att inga personnamn, skolnamn eller kommuner kommer att skrivas ut i undersökningen utan att vi enbart kommer nämna befattning, skolnivå och att det rör sig om en kommun i södra Sverige. Detta skedde både i brevet för medgivande att delta i studien som vid själva intervjusituationen då alla intervjuer inleddes med att återkoppla till det som intervjun syftade till att ta upp samt att alla deltagande personer i studien är anonyma. Även nyttjandekravet har följts och det material som samlas in genom inspelning via Zoom eller Meet kommer endast användas i studien och inte i något annat syfte (Vetenskapsrådet, 2017).

Ytterligare ett etiskt övervägande vid en kvalitativ intervjustudie är transkriberingen av intervjuerna. Alla transkriberingar är en översättning av muntligt språk till skriftligt språk och det är en slags transformering av en berättarform till en annan. Allt som finns i en intervjusituation såsom röst, kroppsspråk, hållning och gester försvinner och det talade blir en slags utarmad, avkontextualiserad återgivning av ett levande samtal. Innan transkriberingen inleds är det därför viktigt att bestämma vad som ska transkriberas, t.ex. pauser, betoningar, eller intonation och hur intervjuerna sedan ska skrivas ut (Kvale & Brinkmann, 2014).

27

7. Resultat och analys

Undersökningen har gjorts med elva informanter från fem kommuner i södra Sverige och de är verksamma som rektor (R), hörselpedagoger (HP, P = pilotintevju), specialpedagoger (SP) speciallärare (SL) och lärare (L) (se bilaga 2). Fyra av informanterna arbetar i en och samma vuxenutbildningsverksamhet och alla elva arbetar i kommunala verksamheter såsom grundskolan, vuxenutbildningen och centralt mot elever med hörselnedsättningar.

Resultatet av datainsamlingen redovisas i fem teman kopplade till studiens syfte och frågeställningar. Under varje tema redogörs för de olika variationer i informanternas utsagor som framkommit i vår bearbetning av materialet, det s.k. utfallsrummet. Varje tema avslutas sedan med en analys där resultatet analyseras utifrån teori och forskning.

7.1 Kommunikation kring införandet

Den gemensamma nämnaren i införandet av ljudutjämningssystem i skolorna, som hörselpedagogerna arbetar mot, har varit att de blivit inkopplade efter det att rektor initialt hört av sig till dem angående en elev i behov av hörteknik. Hörselpedagogerna har sedan besökt verksamheterna, för att placera ut ljudutjämningssystemet och informera hela skolan, läraren, arbetslaget eller alla personer som finns runt eleven om hur själva systemet fungerar och hur det fungerar tillsammans med elevens hörteknik. Verksamheten har sedan fått korttidslåna olika system för att prova ut vilken teknik som passar hörselelevens hörteknik “och man testar inte enbart ett märke utan man testar flera olika märken eftersom dom har sin egen ljudbild och den (.) ljudbild som passar eleven bäst (.) är det eleven som ska bestämma och utifrån det bestämmer man vilket märke, vilket system man köper in” (HP3). När man vet vilket ljudutjämningssystem som fungerar för eleven och detta är på plats skrivs ett låneavtal med skolan.

Information kring ljudutjämningssystemet kan delas in i att den antingen har förmedlats direkt till berörda pedagoger och personal i klasserna där eleven går eller att rektor sammankallat verksamhetens pedagoger till ett informationsmöte för hela skolan.

7.1.1 Information till enskilda pedagoger

En lärare (L2) och specialpedagogerna (SP1 och SP2) i undersökningen, som arbetar i grundskolan och i vuxenutbildningen, berättar att informationen de fått getts direkt till dem. Specialpedagogen i en av vuxenutbildningsverksamheterna (SP1), återger att all kommunikation kring elevens hörteknik och ljudutjämningssystemet, som verksamheten köpte

28

in, skedde initialt med en hörselpedagog i elevens hemkommun men att den kommunikationen sedan avslutades i och med att ansvaret för eleven övergick till deras verksamhet. Systemet de köpte, köptes in utifrån hörselpedagogens rekommendationer.

I en av verksamheterna, grundskolan, fanns både elev och system när informanten (L2) fick hörseleleven i sin klass och “den ansvarige hörselpedagogen, som ansvarade för min elev och mig så kallat, kom ut och hade en föreläsning (.) en liten miniföreläsning för mig tillsammans med de lärare som skulle undervisa eleven i klassrummet”(L2). Hörselpedagogen gav då även informanten (L2) handledning i hur man kan placera elever i klassrummet för att optimera hörandet för berörd elev. Informanten (L2) beskriver sedan hur hen varit en länk mellan eleven och övriga pedagoger i verksamheten “har jag ibland varit kommunikationen kring placering i andra klassrum som musiken eller idrotten. Jag har haft kontakt med lärarna och sagt att det är viktigt att den här eleven får sitta rakt framför dig vid genomgångar.” (L2)

7.1.2 Gemensamt informationsmöte

I en av vuxenutbildningsverksamheterna infördes ljudutjämningssystemet för att förbättra ljudmiljön för elever och personal och specialläraren (SL) beskriver hur de satte sig in i vad ett ljudutjämningssystem är genom att läsa rapporter kring systemen. Därefter beslutade de sig i verksamheten för att införa det i svenska för invandrare (sfi), eftersom man trodde behovet var störst där “Dels för att lärarnas röster, vi hörde dem utifrån korridoren, skrika för att vara så tydliga som möjligt för dem som satt längst bak i klassrummet skulle höra (.) Och att tydligheten när man ska lära sig språk är så viktig” (SL). Rektorn (R) i samma verksamhet återger att det är två personer inom verksamheten som initierat, informerat om och drivit införandet av ljudutjämningssystemet “vi är inne i en process där vi vill ha UDL2 _{och då är det här en sådan}

här tillgänglighetsaspekt som vi behöver tänka på när vi har elever (.) som vi inte riktigt vet hela historien om” (SL). Implementeringen av systemen i verksamheten har inte enligt informanterna SL, L1, L3 och R varit svår eller konstig. Systemen presenterades på två APT:er av X och Y (två personal inom verksamheten) och sedan har det fungerat mer eller mindre av sig självt. I intervjun med en lärare (L3) i verksamheten, beskrev hen det som att de tyckte det var en bra idé och att de ville testa.

2 _{UDL står för universal design for learning och grundar sig på forskning inom inlärningsvetenskap och syftar till}

att tillgodose alla elevers behov i ett klassrum. Detta innebär varierade arbetssätt i att skapa och lära sig, att kommunicera och synliggöra lärandet och att engagera och motivera eleverna i kunskapsinhämtandet (*UDL, u.å.).

29

7.1.3 Analys

Orsaken till införandet av ljudutjämningssystem har sprungit ur två olika grundanledningar. I majoriteten av verksamheterna och enligt hörselpedagogernas erfarenheter av ljudutjämningssystem, har det handlat om att det funnits en eller flera elever med hörselnedsättningar. Informationen kring systemet har sedan getts till hela kollegiet eller direkt till berörd pedagog och personal. Orsaken till informationssättet kan grunda sig på huruvida verksamheten har ett kategoriskt eller relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013). Det kategoriska innebär att verksamheten utgår ifrån att behovet av det särskilda stödet är individbundet och att informationen därför enbart berör de som omfattas av användningen. Ur ett relationellt perspektiv handlar det istället om att hela organisationen informeras eftersom det ses som viktigt att alla vet och förstår hur systemet fungerar, vilka problem och svårigheter elever med behov av hörteknik har och hur verksamheten och medarbetarna kan hjälpa dessa elever att lyckas i skolan.

Det behöver dock inte vara så att det är ett rent kategoriskt eller relationellt perspektiv. Det kan även vara så att dilemmaperspektivet (Nilholm, 2020) spelar in. I många verksamheter kan det vara svårt att sammankalla personalen till ett informationsmöte efter det att kalendariet fastställts, vilket gör att ledningen kanske väljer att endast informera berörda lärare. Bakgrunden till de olika informationssätten kan i denna studie därför inte fastslås utifrån genomförda intervjuer eftersom all personal inom en och samma verksamhet med elever i behov av hörteknik inte har kunnat intervjuas.

I en av verksamheterna där informanter (SL, L1, L3, R) är verksamma går det däremot att uttala sig om orsakerna till informationssättet. Ljudutjämningssystemet infördes för att förbättra ljud- och arbetsmiljön för både elever och personal, utifrån en pedagogisk tanke kring UDL. Information om systemen gavs till all personalen på två APT och på dessa möten användes även systemet, för att demonstrera hur det fungerar. Organisationen kan ur ett systemteoretiskt perspektiv (Öquist, 2018) definieras som en öppen organisation där olika vägar till lösningar söks. Ledningen är insatt i personalens arbetsförutsättningar och information delas i verksamheten. Inköpet av systemen kan även sägas ha utgått ifrån ett relationellt perspektiv (Ahlberg, 2013) då de köptes in för att förbättra och underlätta för eleverna och lärarna i klassrummen, eftersom problemen anses uppstå i kontakten med miljön.

30

7.2 Mottagande av ljudutjämningssystem i verksamheterna

7.2.1 Hur det mottogs

I verksamheter där systemen placerats ut av en hörselpedagog som anpassning till enskilda elever med hörselnedsättning beskrivs mottagandet bland lärare till största delen positivt av de intervjuade hörselpedagogerna. I de fall mottagandet varit negativt har det enligt hörselpedagogerna (P, HP1 och HP3) handlat om att lärare inte tycker om att de hörs från en högtalare, att deras röst kommer från dem själva och ett annat håll eller att de tycker att de redan har en klar och tydlig röst. Utöver detta uttrycker en del att det är besvärligt att komma ihåg att sätta på och ladda systemet eller så vill de inte ha en mikrofon hängande runt halsen.

En av verksamheterna, vuxenutbildningen, har införskaffat ljudutjämningssystem som ett led i att förbättra ljudmiljön för alla, och en lärare (L1) sammanfattar mottagandet i kollegiet:

Vi på X-skolan blev jättenyfikna och vill gärna använda det (.) och testa det. Y (studieform) vet jag var lite, tyckte det var lite svårt (.) vissa på Y (studieform) sa nähä (.) det här är inget för oss (.) men det har vänt. Vi, jag älskar det, jag tycker det är jättebra, inte bara för de eleverna med hörselnedsättningar utan för alla eleverna, blir det bättre ljud. Väldigt bra är det! (L1)

I en grundskola, en liten enhet, beskriver en hörselpedagog (P) hur rektorn, efter det att hörselelever i verksamheten fått ljudutjämningssystem i sina klassrum, valde att sätta in system i skolans alla klassrum och “det beslutet tror jag att hon tog utifrån att hon märkte att det blev mycket bättre i klassrummen. Det var inget annat som egentligen (.) alltså hon jobbade mycket aktivt för att få en tillgänglig lärmiljö och detta var en del i det arbetet” (P). I flertalet intervjuer (P, H1, SL, L2, R) framkommer att ljudutjämningssystemen vid användning bidrar till ett lugn och ökad studiero, exempelvis väljer klasser att ha systemet på även om inte eleven som det införskaffades för, är på plats.

För att det blir, dom gånger min hörselskadade elev är sjuk så ber mina elever att jag ska sätta (.) att jag ska använda den ändå, för att det ger en annan (.) så dels så anstränger jag inte min röst över huvud taget (.) alls. För att nå hela klassrummet när man har 26 elever och det skapar lugn. Jag tycker det är svårt att beskriva. Eleverna har också svårt att beskriva det. Dom säger att det är behagligare för att jag pratar ju ganska lågt och hela tiden men når ut till alla (.) vilket påverkar atmosfären i rummet på något vis. (L2)

I studien har elever inte själva tillfrågats men i materialet (HP1, L1, L2) framställs eleverna som drivande i att upprätthålla användandet av ljudutjämningssystemen, “Eleverna, alla eleverna i ett klassrum, brukar opponera om man inte använder tekniken” (HP1). I de fall lärare