Träningsbilder på Instagram - En studie om hur exponering av träningsbilder på Instagram påverkar individer utifrån motivation och kroppspåverkan

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Träningsbilder på Instagram -

En studie om hur exponering av

träningsbilder på Instagram påverkar

individer utifrån motivation och

kroppspåverkan

Workout pictures on Instagram - A study on how the

exposure of workout images on Instagram affect individuals

on the basis of motivation and body effect

Anna Mårtensson

Examen: Kandidatexamen 180 hp Examinator: Sara Leckner Huvudområde: Medieteknik Handledare: Maria Engberg Datum för slutseminarium: 2016-02-01

Instagram används idag som en publiceringskanal inom många områden och ett av dem är träningsrelaterat material. Uppsatsen syftar till att utforska hur träningsbilder påverkar individer utifrån motivation och kroppspåverkan, träningsvanor och kön. Undersökningen genomfördes med ett enkätutskick bestående av 10 frågor och utrymme för kvalitativa svar gavs. 155 respondenter besvarade enkäten varav 90 respondenter var kvinnor och 65 respondenter var män. Respondenterna var i åldrarna 15-36.

Studiens resultat visar att exponering av träningsbilder på Instagram har en större negativ kroppspåverkan än positiv. Det förekommer en högre negativ kroppspåverkan hos individer som tränar mindre i jämförelse till individer som tränar ofta vid exponering av träningsbilder på Instagram. Glädje och synliga kroppsrelaterade resultat motiverar till träning gällande både män och kvinnor. Utifrån aspekten träningsvanor visar studiens resultat att män som tränar sällan blir mer negativt kroppspåverkade av träningsbilder än kvinnor. Män som tränade ofta ansåg sig mer positivt påverkade av träningsbilderna till skillnad från kvinnorna som visade motsatt resultat.

Studien visar att träningsbilder på Instagram inte motiverar individer till att träna men de aspekter som uppskattades av respondenterna var glädje och kroppsliga resultat. Träningsbilder på Instagram kan ha en påverkan på individer och det är framförallt en negativ kroppspåverkan som kan förekomma vid exponering av träningsrelaterat material. Den negativa kroppspåverkan skiljer sig åt mellan individer beroende på träningsvanor och kön.

Nyckelord: Motivation, kroppsattityd, kroppspåverkan, sociala medier, Instagram, Facebook,

Instagram is today used as a publication channel in many areas, and one of them is training related materials. The essay aims to explore how these images affect individuals based on motivation and body impact, exercise habits and gender. The survey was conducted by sending a questionnaire consisting of 10 questions and the possibility of qualitative responses were given. 155 respondents answered the questionnaire, of which 90 respondents were women and 65 respondents were male. The respondents were aged 15-36.

The result of the study shows that exposure of fitness pictures on Instagram has a greater negative body impact than positive. There is a higher negative body effect in individuals who exercise less in comparison to individuals who exercise often at exposure of fitness pictures on Instagram. Joy and visible body related results motivates to exercise, both men and women. From the aspect of training habits shows the results of the study that men who exercise rarely becomes more negatively affected by body images than women. Men who exercise often feel more positively affected by exercise images unlike the women who showed opposite results. The study shows that exercise images on Instagram do not motivate individuals to train but the appreciated aspects by the respondents was joy and physical performance. Training photos on Instagram can have an impact on individuals and it is above all a negative body impact which may be present from exposure of exercise related materials. The negative body impact differs between individuals depending on training habits and sex.

1.1

Bakgrund ... 1

1.2

Problemformulering ... 2

1.3

Syfte ... 4

Frågeställningar ... 4

1.4 4

1.5

Avgränsningar ... 4

2 Metod ... 5

2.1

Metodval ... 5

2.2

Tillvägagångsätt ... 5

2.3

Enkätundersökning ... 6

2.4

Urval ... 7

2.4.1

Urval Instagramkonton ... 7

2.5

Validitet och reliabilitet ... 9

2.6

Metoddiskussion och kritik ... 10

3 Teori ... 12

3.1

Resultat av tidigare forskning ... 12

3.2

Sociala medier ... 13

3.2.1

SNS ... 14

3.2.2

Vad är Instagram? ... 15

3.3

Kroppsuppfattning ... 15

3.3.1

Det vältränade idealet ... 16

3.3.2

Medias påverkan ... 17

3.4

Motivation ... 18

1.1.1

Motivation i sociala medier ... 18

4 Resultat ... 20

4.1

Motivation ... 20

4.2

Kroppspåverkan ... 25

4.3

Påverkan genom bilder ... 26

4.4

Män och kvinnor ... 28

4.4.1

Träningsvanor och påverkan ... 29

5 Diskussionsanalys ... 33

5.1

Kroppsuppfattning ... 33

5.2

Motivation ... 35

Träningsvanor och påverkan ... 36

5.3 36

5.3.1

Män ... 36

5.3.2

Kvinnor ... 37

6 Slutsats ... 38

Bilaga 2. Natalie Jill ……….. Bilaga 3. Savanna Rose Neveux………. Bilaga 4. Jim Maryniak………... Bilaga 5. Robyn Arzon………... Bilaga 6. Brett Hoebel……… Bilaga 7. Ben Booker……….

Figurlista

Figur 1. Stapeldiagram över respondenternas svar utifrån aspekten motivation i

enkäten. ... 20

Figur 2. Stapeldiagram över respondenternas svar: Vilket av fotografierna som

motiverade dem mest. ... 21

Figur 3. Fotografi från Ben Bookers Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015 [1])

... 22

Figur 4. Fotografi från Robyn Arzons Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015

[2]) ... 23

Figur 5. Fotografi från Brett Hoebels Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015 [3])

... 23

Figur 6. Fotografi från Natalie Jills Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015 [4])

... 24

Figur 7. Fotografi från Jim Maryniak Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015 [5])

... 24

Figur 8. Fotografi från Savanna Rose Neveuxs Instagramkonto (Instagram Web

Viewer, 2015 [6]) ... 25 Figur 9. Stapeldiagram över respondenternas svar från enkäten utifrån aspekten

kroppspåverkan. ... 25

Figur 10. Stapeldiagram över respondenternas svar om deras kroppsuppfattning

påverkades positivt av bilderna. ... 26

Figur 11. Stapeldiagram över respondenternas svar över vilken bild som påverkar

deras kroppsuppfattning mest. ... 26

Figur 12. Stapeldiagram över samtliga respondenters svar, negativ kroppspåverkan. 30 Figur 13. Stapeldiagram över de manliga respondenters svar, negativ kroppspåverkan

Figur 15. Stapeldiagram över de kvinnliga respondenternas svar utifrån positiv

kroppspåverkan. ... 31

Figur 16. Stapeldiagram över de manliga respondenternas svar utifrån positiv

Förord

Examensarbetet är skrivet i ämnet Medieteknik – fakulteten för Teknik och Samhälle – Malmö Högskola.

Ett stort tack till min handledare Maria Engberg för vägledning under arbetets gång. Tack till Adam Liljekvist El Akbar och Annika Johnson som gjort mig sällskap på biblioteket under otaliga timmar. Tack för ert stöd och möjligheten ni gav till ventilation av mina tankar.

1

1 Inledning

Detta kapitlet ger en inledande beskrivning av ämnet och problemformuleringen. Avslutningsvis presenteras uppsatsens syfte och frågeställningar.

1.1 Bakgrund

Sociala medier och sociala nätverksajter (SNS) har blivit en stor faktor i dagens samhälle. Användningen av medier har ökat markant i popularitet och sociala nätverksajter så som Facebook, Twitter och Instagram är några av dom. Dessa nätverkssajterna gör det möjligt för användarna att skapa konton som är offentliga eller låsta, där kan de dela foton och information och enkelt interagera med sina vänner. Användarna av sociala medier är inte enbart den yngre generationen utan har även spridit sig upp i åldrarna. (Tiggermann & Zaccardo, 2015) Den svenska statistiken visar att 69% vuxna använder sociala nätverk och 46% gör det dagligen. Det är alltså den äldre generation som främst bidrar till ökningen av sociala medier i åldrarna 46-75 år. Tiden som läggs ner på sociala nätverk har ökat i alla ålderskategorier. Individer i åldern 16-25 år har under 2015 spenderat 10 timmar i veckan på sociala nätverk, detta är en ökning med 1,5 timme per vecka på ett år medan den äldre generationen tillbringar i snitt 4 timmar i veckan. Facebook är den plattform som dominerar på sociala medier och särskilt ibland de yngre i åldrarna 16-25 år. 95% av denna ålderskategori besöker Facebook någon gång och 8 av 10 det vill säga 81% besöker Facebook varje dag. (IIS, 2014, s.29) En annan social plattform som fått stort genomslag är Instagram som ägs av Facebook, och är främst populärt hos unga kvinnor men det stiger även upp i åldrarna. (IIS, 2014, s.30) Instagram är en plattform där användaren kan att dela sitt liv med sina följare via en serie bilder (Instagram, 2015).

När kvinnor och män exponerar sig på sociala medier har det enligt en studie av Manago, Ward, Lemm, Reed och Seabrook (2014) visat sig att detta leder till att den kvinnliga kroppen blir ett objekt för andras bruk och underhållning och att de utifrån observatörens synvinkel får veta sitt värde i samhället. De potentiella psykologiska konsekvenserna av ett objektifierat

kroppsmedvetande inkluderar skam och ångest och minskad medvetenhet kring de interna kroppsliga behoven. Det har också visat sig att unga män som laddar upp bilder på sig själva på sociala medier har en oro om hur attraktiva deras bilder framstår för andra. (Manago et al., 2014). Tillkomsten av sociala medier har bidragit till att det producerade bilderna lär användaren att anse vad som är sexigt och attraktivt. Utifrån observationer av bilder tar

2

individen ställning och utvärderar förhållandet till konkurrenterna som finns i deras

gemensamma sociala nätverk. (Manago et al., 2014). Enligt en undersökning av Tiggermann och Zaccardo (2014) söker människor efter andra som liknar dem själva, kamrater är ett viktigare jämförelsemål än modeller eller kändisar. Bilder av attraktiva kamrater har alltså en större inverkan på den egna kroppsuppfattningen än professionella modeller. Vidare i

Tiggermann och Zaccardo (2014) undersökning påvisades det att det inte var den totala tiden som spenderades på Facebook utan istället mängden tid som spenderades för foto-aktivitet som hade en påverkan. Personerna som studerades lade ner mycket tid vid att ta emot och ge

synpunkter på bilder samt att en frekvent borttagning av taggar som kopplar individen till bilden var associerad med en störd kroppsuppfattning. Enligt en ny studie av Lup, Trup och Rosenthal (2015) visade resultatet att användaren som följer fler främlingar än vänner visar större negativ påverkan medan användaren som följer färre främlingar blir positivt påverkade av Instagram och visar mindre depressiva beteenden. Resultaten av Tiggermann och Zaccardo (2014) studie visade också att exponering av vältränade individer lett till ett ökad negativt humör och kroppsligt missnöje. Författarna är dock tvetydiga angående resultatet då kvinnor kanske inte uppfattar bilder på vältränade kvinnor som lika negativt påverkande i jämförelse med bilder på magra kvinnor.

1.2 Problemformulering

De flesta människor exponeras för bilder varje dag, från morgon till kväll i tidningar, på

webbsajter och reklamannonser. I den västerländska kontexten är den visuella kulturen idag inte enbart en del av vår vardag, den är vår vardag. (Eriksson & Göthlund, 2004 ) Bilder är för människor ofta fascinerande att se på, oavsett vilket budskap de förmedlar. Bilder har en dragningskraft i sig som en text saknar skriver Nordström (1986). Men hur blir vi människor påverkade av exponering som sker i bildform utifrån kroppsattityd och motivation, och vad innebär påverkan? Turner (1991) menar att vi blir påverkade av känslor, attityder och beteende från vår omgivning, individer väljer därav att efterlikna de i sin omgivning för att passa in i de normer som råder. Individen påverkas konstant av andra individer i sin omgivning, det är en ständig process som pågår genom hela livet. Vi är oftast inte medvetna om denna påverkan, det är en naturlig undermedveten process. Människan kopplar bort de egna känslorna och låter social påverkan styra beteenden och tankar. (Mayer, 2000) Utifrån aspekten kroppsattityd sänder medier genom olika kanaler ut budskap som är avgörande för hur människan ser på världen. Mediers framställning av det smala idealet är av betydelse för vilka värderingar och attityder befolkningen får om smala respektive överviktiga individer. Kvinnor anses vara mest

3

receptiva för medias budskap och har därmed starkare tendenser att utveckla en negativ kroppsuppfattning genom medieexponering. (Ershagen, 2015)

Motivation kan definieras som ett driv som får oss att utföra handlingar. Individen strävar konstant efter att passa in i samhällets normer för att på så vis bli uppskattad av andra individer i omgivningen. En individ som anpassar sig efter de rådande normerna anses som normal och på så vis skapas känslor av tillfredsställelse inom individen. Detta ger individen motivation till att bli en bättre individ i andras ögon. Individens motivation bygger på andra individer runt omkring oss. (Eskola, 1971)

Instagram är en gratisapplikation där användaren kan dela sina egna bilder till vänner genom ett bildflöde, följa sina vänner, men även kändisar och andra konton som kan inspirera. På

Instagram har det blivit allt vanligare att man väljer att dela med sig av sin träningserfarenhet i form av videoklipp och bilder. Ett av många exempel är Karolina Gynning som valt att dela med sig av sin figur innan sina två graviditeter och sedan ligger i hårdträning för att återfå sin drömkropp. (Expressen, 2015) Beteendevetaren Helena Löfgren kommenterar 2012 i

Expressens Hälsoliv att Instagram är en kultur där man snabbt kan få bekräftelse för sin kropp, att kulturen skiljer sig från Facebook, och att lägga upp bilder på sin kropp på Instagram uppfattas som mer tillåtande (Expressen, 2015). En studie av Perloff (2014) har visat att exponeringen av träning kan uppfattas som hetsig och som ett upplevt tvång från omgivningen och att detta kan leda till att träningen inte längre sker för hälsans skull utan det känns som ett måste. Bilder på vältränade kroppar som exponeras i sociala medier har visat sig bidra till sämre självkänsla och ångest, ett ständigt fokus på hälsa och fitness kan leda till ett kroppsligt missnöje.

Eftersom dessa tidigare studier pekar på både positiva och negativa effekter av exponering av kroppsbilder på sociala medier finns det behov av vidare studier. Detta för att kunna

konkretisera hur delning av träningsbilder påverkar individer, specifikt med hänsyn till individens träningsbakgrund och nulägesform, man eller kvinna.

4

1.3 Syfte

Studiens syfte är att utforska hur individer i åldrarna 15-36 med skilda träningsvanor påverkas av träningsbilder på plattformen Instagram. Individer som tränar aktivt och individer som inte har träning som en vana. Påverkan utifrån aspekterna kroppsuppfattning och motivation ska studeras. Samt undersöka om det finns meningsskiljaktigheter mellan mäns och kvinnors uppfattning vid exponering av träningsbilder på Instagram.

1.4 Frågeställningar

1. Hur påverkas individens egna kroppsuppfattning av träningsbilder på Instagram?

2. Påverkas individens motivation till träning i samband med exponering av träningskonton på Instagram?

3. Hur skiljer sig de påverkande effekterna mellan män och kvinnor utifrån kroppspåverkan?

4. Finns det en skillnad mellan individer som tränar aktivt och de individer som inte har träning som en vana utifrån aspekten kroppspåverkan?

1.5 Avgränsningar

Uppsatsen avgränsas till att enbart studera plattformen Instagram och de utvalda

träningskontona samt individer i åldrarna 15-36. Paralleller och forskning från andra sociala medier förekommer i teorin men det är endast fotografierna som lagts upp på Instagram som studeras. Uppsatsen kommer inte heller behandla andra ämnen utanför motivation och kroppspåverkan.

5

2 Metod

I metodkapitlet diskuteras metodvalet i uppsatsen, samt urval, validitet och reliabilitet.

2.1 Metodval

Denna uppsats har både en kvantitativ och en kvalitativ forskningsansats. Genom att använda en kombination av kvalitativt och kvantitativt, det vill säga hård och mjuk data bidrar detta till att att hitta fler samband och orsaker (Boolsen, 2009). Undersökningsmetoden i uppsatsen är den utformade enkäten (se bilaga 1.) Enkäten består av både siffror i skala och kryssform, det vill säga den kvantitativa delen, men ger även utrymme för mer utvecklande kvalitativa svar från respondenten. Den kvalitativa forskningen kan ge ny och intressant kunskap och om

kombinationen av kvalitativt och kvantitativt olikheter används på rätt sätt är de båda ett bra komplement till varandra. Själva ordet kvantitet syftar vanligtvis på mängd, antal och storlek och ordet kvalitet kan avse egenskaper. (Boolsen, 2009) Om frågeställningen gäller hur ofta, hur vanligt eller hur många kan man förslagsvis göra en kvantitativ studie. Om frågeställningen istället handlar om hitta ett mönster går det att använda sig av en kvalitativ studie. (Trost, 2014) Utifrån historiska orsaker anses den kvantitativa metodiken ha mer inflytande eftersom

kvantitativa data i större utsträckning representerar kunskap som kan undergå vetenskapliga och metodmässiga krav så som reliabilitet, objektivitet och precision. Kvalitativ information har varit försvarbar som metod om den används som tilläggsinformation eller inhämtats som underlag i början av forskningsprocessen. Under senare år har dock tyckandet förändrats, idag innehåller forskning ofta både kvalitativa och kvantitativa element. (Boolsen, 2009)

2.2 Tillvägagångsätt

Insamling av empirisk data för den här studien har skett via en enkätundersökning. Enkäten skapades i Google Docs Forms. I Google Docs går det att skapa formulär som kan skickas ut via mail och sociala medier för att nå ut till respondenter. Google Docs är ett bra och funktionellt verktyg då enkäten sammanställs automatiserat och datan framförs i både grafer och diagram. Enkät bestående av tio frågor och sex fotografier på personer i träningssammanhang lades upp på författarens Facebooksida. De skapades en rubrik som talade om vad nyttan var med undersökningen och att det vore tacksamt om så många som möjligt ville delta och fylla i enkäten samt att sedan dela enkäten vidare så fler respondenter kunde nås. Enkäten delades av

6

författarens vänner på Facebook vilket bidrog till att fler Facebookanvändare kunde nås och fler enkäter blev besvarade. När enkätsvaren kom upp i ett rimligt antal, 155 stycken, samlades automatisk all data i ett Exceldokument och svaren kunde summeras och analyseras. Det fanns data som Google Forms inte skapade diagram för. Exempelvis skillnader mellan träningsvanor och kroppspåverkan samt skillnader utifrån nämna aspekter kopplat till man eller kvinna. Dessa beräkningar utfördes av författaren utifrån det Excelark som Google Form skapat från

enkätsvaren

2.3 Enkätundersökning

Termen enkät kommer från franskans enquête som betyder rundfråga. I facktermer används ordet mätinstrument för enkätformulär. Ett instrument där människors beteende, åsikter och känslor mäts. (Trost, 2014) En enkät innehåller frågor med övervägande fasta svarsalternativ och själva formuläret fylls i och besvaras av respondenten själv (Ejlertsson, 2009). I enkäten till denna studie fanns det 10 frågor, där en av dem var stäng, en ja eller nej fråga. De resterande av de nio frågorna bestod av fasta svarsalternativ, där besvarade respondenterna frågorna utifrån en skala som var 1 till 5. Enligt Ejlertsson (2009) kan en enkätundersökning göras på ett relativt stort urval och inom ett stort geografiskt område. I detta fall var det endast användare av Facebook som kunde besvara enkäten och alla respondenterna var anonyma. Eftersom språket var på svenska var det endast svensktalande som kunde besvara frågorna. Enkäterna skickades ut i elektronisk form via internet, undersökningen medförde då inga kostnader. Eftersom det är standardiserade frågor i en enkät och alla svarsalternativ presenteras på samma sätt för alla respondenter kan det därigenom också bli lättare att tolka resultatet (Ejlertsson, 2009). En enkätundersökning eliminerar den så kallade intervjueffekten. Intervjueffekten innebär den effekt som intervjuaren har på personen som intervjuas och på vilket sätt intervjuaren väljer att ställa sina följdfrågor. Denna effekt förekommer inte i en enkät då respondenten själv besvarar frågorna. Dock till sin nackdel har respondenten inte någon möjlighet att ställa kompletterande frågor. Svar som blir fel på grund utav missförstånd kan inte korrigeras i efterhand vilket är en av enkätens svagheter. (Ibid.)

Enligt Denscombres (2000) kan informationen från frågeformulär delas in i två grupper: fakta och åsikter. Faktiska informanter kräver ingen bedömning eller personliga åsikter från

respondenten, utan bara ärliga svar om civilstånd, ålder etc. Åsikter kan också undersökas med hjälp av ett frågeformulär/enkät men inom den kategorin behöver respondenten ge ut

7

information om känslor, värderingar och uttryck. Detta bottnar i en slags bedömning från respondentens sida snarare än redogöra för ren fakta. (Denscombre, 2000)

2.4 Urval

Hur stort urvalet ska vara är av betydelse men samtidigt omöjligt att besvara på ett tillförlitligt sätt. Desto större urval desto större sannolikhet att det blir representativt för populationen. Då man samlar in data via enkät vill man oftast kunna uttala sig om hela befolkningen på ett rättvisande sätt. Man vill kunna säga att ett viss procentandel av kvinnor i populationen och en viss procentandel av männen anser eller handlar på ett visst sätt. (Trost, 2014) Antalet

respondenter som besvarade enkäten var 164 respondenter. Det blev ett bortfall på åtta respondenter som var över 36 år. Det var fem kvinnor och tre män i åldrarna 37-66.

Anledningen till bortfallet var att begränsa urvalet till åldersgruppen 15-36 samt att de äldre respondenterna var få och då inte tillräckligt representativa. De återstående 155 respondenterna bestod av 90 kvinnor och 64 män i åldrarna 15-36 år.

Vid utskick av enkätundersökningen använde sig författaren av ett bekvämlighetsurval, det innebar att personer som fanns nära till hands togs i användning. Enkäten spreds öppet på Facebook, detta för att kunna nå ut till så många respondenter som möjligt. Det är alltså författarens 569 vänner på Facebook som har stått till förfogande att besvara enkäten samt vänners vänner då det förekommit delning av enkäten på Facebook. Denna effekt av vidare delning bland vänners vänner kallas inom metodlitteratur för snöbollseffekten. Snöbollsmetoden är en variant av bekvämlighetsurval. Denna metod kan ske genom formulär som läggs in i tidningar och tidskrifter eller frågeformulär som läggs på ett bord i en kyrka, på en vårdcentral etc. (Trost, 2014) I liknelse till ovanstående teori har enkäten till denna studie också varit begränsat till ett visst utrymme och det har varit Facebook.

2.4.1 Urval Instagramkonton

Författaren av uppsatsen har sedan tidigare ett Instagramkonto och följer ett flertal individer som utövar diverse sorters träningsövningar, främst träningskonton med videos. Författaren utformar själv videos, mestadels yogautföranden som laddas upp på Instagramkontot.

Inför utformning av enkäten valdes sex stycken Instagramkonton ut. Eftersom ett fotografi från vardera konto skulle placeras i enkäten ansågs sex bilder vara ett rimligt antal att exponera

8

respondenterna för. Med en sökning på Google med sökordet ”popular exercise Instagram accounts” dök det upp en hemsida med Instagrams mest populära träningskonton. Utifrån de kontona som fanns där, de med flest följare så som Natalie Jill (se bilaga 2) och Savanna Rose Neveux (se bilaga 3), som presenteras nedan, letade författaren vidare genom dessa konton och tittade på vem som följde dem. Instagram gav även vidare förslag på träningskonton som författaren tog del av i valet av träningsbilder till enkäten.

Tre kvinnor och tre män valdes ut på grund utav att studien innefattat både män och kvinnor. I valet av bilder ville författaren exponera respondenterna för olika träningsscenarion, miljöer, klädsel och uttryck. För att sedan utifrån respondenternas svar skapa en uppfattning om vilka slags träningsbilder som ansågs motiverande eller kroppspåverkande. Författaren kände inte till de utvalda kontona tidigare förutom ett av dem Jtm-fit (se bilaga 4) Utifrån varje konto valdes ett fotografi som användes som material till enkäten. En gemensamt nämnare för de utvalda ägarna till Instagramkontona var att samtliga var insatta i träningsvärlden. Antingen som personliga tränare, grundare av träningsprogram eller coacher.

Ägaren till kontot Muffintopless är Savanna Rose Neveux (se bilaga 3). Kontot har 159 000 följare. Savanna är fitness entreprenör och personlig tränare. Hon driver även en hemsida där hon säljer olika träningsprogram. Savannas fotografi är en posebild framför kameran där hon spänner sin vänstra bicep. Hennes val av kläder är en body, ett klädesplagg som liknar en baddräkt.

Den andra kvinnan som är med i enkäten är Natalie Jill med kontot Nataliejillfitt (se bilaga 2). Natalie är näringsfysiolog och säljer träningsprogram på sin hemsida. Hon ger tips om hur man kan gå ner i vikt och ta kontroll över kropp, själ och liv. Instagramkonton har 481 000 följare. På bilden illustrerar Natalie en övning i tre steg som tränar rumpa och lår. Övningen utför hon i ett vardagsrum med en soffa i bakgrunden.

Den tredje kvinnan som är med i enkäten är Robin Arzon (se bilaga 5) vars Instagramkonto heter robinnyc. Robin är spinninginstruktör och grundaren av Undo Ordinary, en tidning som blandar mode och gatuträning. Robin har 32 000 följare. På bilden håller Robin i ett

spinningpass. Hon ser glad och energirik ut och befinner sig i en träningslokal.

Jay Maryniak med kontot Jtm_fit (se bilaga 4) är personlig tränare och själv mycket vältränad och atletiskt. På sitt Instagramkonto är han öppen med att han är nykter alkolist och diabetiker. Han delar mig sig till sina följare och skriver om hur träningen har räddat hans liv och hjälpt

9

honom i kampen att hålla sig borta från alkoholen. Jay har 114 000 personer som följer hans konto.

Brett Hoebel (se bilaga 6) är en motivationstalare, författare och skapare av ett 20 minuters träningsprogram på den amerikanska tv-kanalen NBC´s. Brett har 11 300 följare. På bilden ligger han i en övning på golvet i en gymlokal.

Ben Booker (se bilaga 7 ) är skapare och ägare av Second Chance Fitness 24 Hour Gym och är personlig tränare. På bilden som valts ut till enkäten visar Ben upp en före- och efter bild. Ben har 6700 följare på sitt Instagramkonto.

2.5 Validitet och reliabilitet

Begreppen reliabilitet och validitet föreligger i kvantitativa studier som exempelvis stora enkäter, intervjuundersökningar och liknande (Trost, 2014). Vid en enkätundersökning kan frågan uppstå om de mottagna resultaten är rätt. Rörande tillförlitligheten i studier av olika sorter används begreppen validitet och reliabilitet. (Ejlertsson, 2005)

Kvalitativa analyser ifrågasätts ofta enligt Boolsen (2009). Är det sant, skulle man kunna komma fram till ett annat resultat och är det riktigt att dra de slutsatserna? Detta kallas

validitetskriteriet. Validitet betyder i en ordbok giltigheten till sanningen och riktigheten hos ett yttrande. Ett giltigt argument är välgrundat, försvarbart, övertygande och hållbart. (Kvale, 1997) I kvantitativa studier beskrivs validitet som frågans förmåga att mäta det den avser att mäta. En fråga med hög validitet ska ha inget eller litet systematiskt fel enligt (Ejlertsson, 2005). Att eftersträva så hög validitet i denna uppsatts som möjligt är ett mål samt användning av rätt verktyg till insamling av information. För att skapa så hög validitet som möjligt via enkäter är det viktigt att frågorna som ställs är väl genomtänka och formulerade på rätt sätt, att det mäter de som avsetts. (Ejlertsson, 2005) Författaren till denna studie har haft detta i åtanke vid formulering av frågorna i enkätundersökningen. Det var av stor vikt att frågorna som ställdes var av relevans till syftet och frågeställningar för att i slutet av undersökningen kunna besvara dessa med hjälp av svaren från respondenterna Trost, (2014) skriver att man kan ställa

attitydfrågor på två sätt, den svarande tar ställning till påståendesatser och i vilken utsträckning den instämmer eller ställa frågor som besvaras samtyckandes eller nekande. I undersökningen användes svarsalternativ som ”aldrig” eller ”varje dag” samt ”inget alls” och ”mycket” då

10

studiens syfte var att ta reda på respondenternas attityder. De fick som Trost (2014) skriver påståendesatser där de fick ta ställning till i vilken grad de samtyckte i förhållande till frågorna i enkäten. Trost (2014) menar att referensramar självfallet kan variera från individ till individ exempelvis vad ”aldrig” innebär, då är det viktigt att notera i enkäten vad författaren avser med ”aldrig”. I detta fall ansåg inte författaren att en förklaring till svarsalternativen i enkäten var av relevans då svarsalternativen var lättförståeliga.

Reliabilitet eller tillförlitlighet innebär att en mätning är stabil och inte utsatt för tillfälliga inflytelser. Vid reliabilitet ska en mätning vid en viss tidpunkt ge samma resultat vid en förnyad mätning. Idén med reliabilitet grundar sig i att man gör kvantitativa studier, man mäter och anger värden på variabler för varje enhet. Tillståndet ska i alla avseenden vara standardiserade för att hög reliabilitet ska uppnås. (Trost, 2014) Reliabilitet är bunden till att frågorna ställs på ett korrekt sätt, svaga eller felaktigt ställda frågor leder till att det blir en oönskad variation i svaren. Då skapas en låg reliabilitet och en upprepad mätning som nämndes tidigare ger inte samma resultat. (Ejlertsson, 2005) Reliabilitet kopplat till studiens undersökningen har inte varit av relevans ur den synpunkten att studiens omfattning varit liten och tidsbegränsad. Dock har det förekommit funderingar kring frågornas korrekthet vilket nämns ovan.

2.6 Metoddiskussion och kritik

Genom en enkätundersökning fick respondenten 10 frågor. I enkäten fick respondenterna även möjligheten att utveckla sina svar i kvalitativ form. Denna kvalitativa delen av enkäten ger studien en öppning för en mer djupare analys av ämnet än bara siffror och statistik som i den kvantitativa delen av enkäten. Eftersom det är standardiserade frågor i en enkät och alla

svarsalternativ presenteras på samma sätt för alla respondenter, kan detta underlätta vid tolkning av resultatet. Detta är om respondenterna har uppfattat frågorna på rätt sätt och besvarat dem därefter, vilket inte alltid går att förutspå men kan förebyggas med en väl utformad enkät. En av enkätens nackdelar enligt Ejlertsson (2005) är att respondenten inte någon möjlighet att ställa frågor. Svar som blir fel på grund utav missförstånd kan inte korrigeras i efterhand, en av enkätens svagheter. (Ejlertsson, 2005) Denna svaghet har yttrat sig vid en första analys av svarsresultatet. Det som har skett är att respondenterna inte riktigt uppfattat fråga två, ”Vilket av fotografierna tycker du påverkar din egna kroppsuppfattning mest?” Feltolkning har uppstått på så vis att en del av respondenter har valt en bild som påverkar deras egna kroppsattityd minst, och valt ett fotografi som de kan relatera till, istället för att välja en foto och beskriva vad det är med just det fotografiet som påverkar deras kroppsattityd mest. Dock har det visat sig att

11

detta missförstånd endast uppstått hos några respondenter. Anledningen till att det gick att tyda att frågan blivit missförstådd var på grund utav att de tre respondenter som missuppfattat frågan skrivit varför de kunde relatera till bilden de valt men även delat med sig av vilken av bilderna som påverkat deras kroppsuppfattning mest, vilket var syftet med frågan. På så sätt kunde datan ändras manuellt av författaren utifrån vad respondenterna beskrivit utan att behöva eliminera de svar som blivit fel. De resterande frågorna i enkäten har inte visat på något missförstånd. Urvalet av åldersgruppen 15-36 år tog form med hjälp utav bekvämlighetsurvalet i samband med författarens vänner på Facebook. Ingen specifik målgrupp eller ålder var utsatt i början men med hjälp utav bekvämlighetsurvalet och snöbollseffekten reducerades åldersgruppen till 15-36 år. De åtta respondenter som var över 36 år togs bort från undersökningen för att skapa en mer representativ målgrupp.

Reliabilitet är svår att bedöma då enkäten spreds via sociala medier vilket betyder att bara en viss del av populationen har besvarat enkäten det vill säga författarens Facebookvänner samt vänners vänner. Dock har situationen varit den samma för alla respondenter, det vill säga att samtliga har fått samma enkät med samma frågor. Det har inte förekommit några åtgärder för att säkerhetsställa respondentens individuella problem, humör eller störande omgivning som kan komma att påverka resultatets reliabilitet.

12

3 Teori

Nedan presenteras utvald teori och tidigare forskning. Teorin kommer sedan att kopplas till uppsatsen insamlade empiri och användas för diskussion i analyskapitlet.

3.1 Resultat av tidigare forskning

Ämnet kroppspåverkan utifrån sociala medier är ett relativt nytt och tämligen outforskat ämne. Nedan presenteras tidigare studiers metod och resultat som är av relevans till ämnet som denna uppsats behandlar. De tidigare studierna berör Instagram och sociala medier med

kroppspåverkan som utgångspunkt.

I en studie utfärdad av Lup et al. (2015) testade forskarna en teoretiskt grundad medlingsmodell för att utforska sambandet mellan Instagram och depressiva symtom. Samt negativa sociala jämförelser kopplat till mängden av främlingar som följs på Instagram. 117 personer i åldrarna 18-29 svarade på en enkät som bland annat innehöll frågor om hur mycket tid som spenderas på Instagram och hur många främlingar som följdes. Resultatet visade att användaren som följer fler främlingar än vänner visar större negativ påverkan medan användaren som följer färre främlingar blir positivt påverkade av Instagram och visar mindre depressiva beteenden. Detta är, enligt författarna av artikeln den första studien som utforskar Instagram och välmående. De menar att fortsatt forskning inom området är av stor relevans för att kunna informera användare av SNS att kunna förutse, förstå och upprätthålla större kontroll över konsekvenserna av sociala nätverk för deras välmående. Att informera och hjälpa föräldrar, lärare etc. att lära sina barn och tonåringar att på ett bättre sätt navigera runt på social medier vilket kan reducera negativa effekter och stödja tillväxt och en positiv utveckling.

Perloff (2015) diskuterar i sin artikel ”Social media effects on young women´s body image concerns” en rad idéer och ett ramverk för att vägleda forskning om sociala mediers effekter på kroppsuppfattning och oro hos unga och vuxna kvinnor. Enligt författarna så är det innehåll och funktioner som förekommer i sociala medier såsom den starka närvaron med varandra och utbyte av ett flertal visuella bilder som leder till att sociala medier bidrar till negativa sociala jämförelser och peer-normativa processer. Detta kan i sin tur påverka kroppsuppfattning och oro avsevärt. Vidare hur användning av sociala mediers förmedling av psykologiska processer av kroppen kan leda till missnöje och ätstörningar. Forskningsbaserade idéer om sociala medier

13

effekter på manlig kroppsuppfattning tas upp, korsningar mellan etnicitet och förbättrande strategier diskuteras i artikeln.

Författarna Tiggermann och Zaccardo (2015) har undersökt effekterna av Instagramkontot ”Fitinspiration”. Instagramkontot är en trend på Instagram som består av bilder på vältränade kroppar vars syfte är att motivera människor att utöva en hälsosammare livsstil. Kontot har beskrivits som ett motgift mot sidan Thininspiration som är ett konto bestående av bilder på utmärglade kvinnor med tillhörande text som syftar till att inspirera tittarna att gå ner i vikt och främja ätstörning som en livsstil. Studien syftar att experimentellt undersöka effekterna av Fitinspirations bilder och kopplingen till kvinnors kroppsuppfattning. Fitinspirationdeltagarna i studien var 130 kvinnliga studenter som slumpmässigt blev exponerade för bilder från

Fitinspiration eller resebilder på en Ipad. Resultaten visade att exponering för Fitspirationbilder lett till ett ökad negativt humör och kroppsligt missnöje. Författarna är dock tvetydiga angående resultatet då de är osäkra på om kvinnor uppfattar bilder på vältränade kvinnor som lika negativt kroppspåverkande i jämförelse till magra kvinnor. Därför föreslår författarna vidare forskning där Fitinspiration och Thinispiration kan studeras och ställas mot varandra.

3.2 Sociala medier

Begreppet sociala medier används för att hänvisa till webbplatser eller en programvara som tillåter publicering eller utstationering av material som användaren har genererat. Det förekommer även interaktioner mellan användare. Exempel på sociala medier är sajter som Facebook, Twitter, Instagram, Tumblr, Pinterest och bloggar. En viktig observation är att många av dessa tjänster har skapats för underhållning men används också för seriösa ändamål. Den första kända sociala nätverksplatsen lanserades 1997, SixDegrees.com. Webbplatsen tillät användaren att skapa profiler och lista vänner. Det fanns andra webbplatser med liknande funktioner men SixDegrees var den första webbplatsen som kombinerade profiler, öppna vänlistor och möjligheten att skicka meddelande till varandra. Webbplatsen marknadsförde sig som en tjänst som gjorde det möjligt att hålla kontakten med vänner och skicka meddelande till varandra. Men SixDegrees.com var före sin tid och de tidiga användarna klagade på att det inte fanns tillräckligt att göra på sajten och på den tiden var användarna inte särskilt intresserade av att skapa kontakt med främlingar. År 2000 lades sajten ner då de misslyckades med att

14

Utvecklingen har gått framåt och idag har sociala medier blivit en stor faktor i dagens samhälle. Användarna är allt från högt uppsatta politiker till pensionärer, barn och ungdomar. Information sprids snabbt och nya kontakter skapas med hjälp utav social media. (Machin-Mastromatteo, 2012) De sociala nätverken fortsätter att växa. De som främst bidrar till ökningen av sociala medier just nu är den äldre generationen i åldrarna 46-75 år. I förhållande till andra sociala nätverk är Facebook fortfarande dominerande, men en annan social plattform som fått stort genomslag är Instagram. (IIS, 2014, s.30) Instagram skiljer sig från Facebook på så sätt att det enbart är fokus på bilder. Användaren kan ta del av ett bildflöde från de personer som följs. Kommentarer på bilder och gillamarkeringar kan delas ut av användaren. Användaren kan också göra hashtags. I svensk översättning, tagga. En taggning kategoriserar alla bilder som läggs upp av användaren som exempelvis ett bild på ett moln taggas som #moln. (Instagram, 2015)

3.2.1 SNS

SNS förkortning står för Social Network Sites (Boyd & Ellison, 2008) Idag tillbringas mycket tid på SNS och vi kan med hjälp av detta lätt och snabbt hitta nya människor att skapa kontakt med och har blivit något av ett beroende (Choi, Kwak & Lee, 2013) SNS kan förklaras utifrån tre aspekter; användaren kan presentera sig genom en profil till andra och dela sina åsikter inom systemet. Den kan också lägga till kontakter för att skapa nya relationer eller behålla gamla samt interagera mellan sina kontakter. (Choi et al., 2015) Facebook är ett exempel på en SNS. Facebook gör det möjligt för användaren att bjuda in vänner och se deras inlägg. Användaren kan kommentera inlägg, dela och gilla. Det är även möjligt för användaren att interagera med människor de inte känner och etablera nya kontakter privat eller professionellt genom arbete. (Ibid.) Boyd och Ellison (2008) visar att av användarna av SNS är inte ute efter att nätverka och träffa nya människor. Det har visat sig att den huvudsakliga kommunikationen är mellan människor som redan känner varandra och finns i varandras nätverk utanför SNS. (Boyd & Ellison, 2008)

15

3.2.2 Vad är Instagram?

“Vi bygger Instagram så att du kan uppleva stunder i dina vänners liv genom bilder när de sker. Vi tänker oss en värld mer ansluten via foton.” (Instagram, 2015)

Instagram är en applikation med fokus på fotografier som tas av användaren som sedan kan läggas upp på användarens konto och delas med personer som följer användaren. Fotografierna skapar ett bildflöde. Instagram fungerar som så att en bild tas med en mobiltelefon, ett filter väljs för att omvandla bilden efter tycke och smak. Användaren kan dela sina foton privat genom att ha ett stängt konto där en förfrågan måste ske och godkännas eller ha ett öppet konto där alla kan ta del av bilderna. Bilderna kan hashtaggas som exempelvis #träd. Denna smarta funktion samlar då alla bilder under hashtagen träd. Letar då användaren efter bilder med träd kan denne lätt söka upp de bilder som samlats under hashtagen och ta del av miljontals användar-genererade bilder. Instagram lanserades den 6 oktober 2010. Efter 2 månader har antalet användare nått en miljon. Den 3 augusti 2011 hade Instagram 150 miljoner bilder på sin plattform. Idag finns det 400 miljoner användare och antalet förmodas växa ännu mer.

(Instagram, 2015)

3.3 Kroppsuppfattning

Kroppsuppfattning innefattar människors upplevelser, känslor, attityder och beteende i förhållande till kroppen. Upplevelser kan han handla om vad man ser i spegeln till att känna hunger, mättnad eller beröring. Känslorna kan variera från att känna sig stolt och nöjd till skam och missnöjdhet. Attityder gentemot de kroppsideal som finns och hur viktigt vi tycker det är med utseende. Vårt beteende kan innefatta alla saker som vi gör utifrån våra upplevelser, känslor och attityder kring kroppen(Frisén, Gattario & Lunde, 2014).

Studier har visat att personer som har ett attraktivt yttre anses vara hälsosam, detta trots att vi aldrig har pratat med personen i fråga. Unga eller äldre kan då bli påverkade till att förändra sitt utseende för att bli mer omtyckta. (Frisén et al., 2014)

En studie som skapades 1983-2001 med hjälp från 22 studier som gjorts på ett amerikanskt college visade att mäns kroppsuppfattning under den tidsperioden var stabil och det fanns ingen

16

synlig ökning av kroppsmissnöje. Dock kan det sägas att det finns aspekter i samhället och dess normer som gör att mäns kroppsuppfattning verkar vara under förändring. (Frisén et al., 2014) Att det är under förändring kan bero på att det är mer accepterat för män att bry sig om sitt utseende. Detta kan i sin tur leda till en sorts “feminisering” av manligheten. Men det är inte enbart detta som ligger till grund för förändring i mäns kroppsuppfattning. Om man ser till marknadsföring av mäns skönhetsprodukter anspelar de sig oftast på manliga stereotyper som gör manliga saker i reklamen så som aktivitet och styrka. Den utpräglade manligheten i reklamerna kan vara ett sätt för att balansera upp användandet av skönhetsprodukter som tidigare sett som kvinnligt. (Frisén et al., 2014)

Huvuddragen i objektifiering är när människor framställs som objekt utan känslor . Forskare menar att mäns kroppar inte är i närheten av den objektifiering som förkommer hos kvinnor men ser ändå en ökning av detta. En aspekt kring ökningen är att män tränar och bygger muskler med utseende i fokus istället för själva funktionaliteten. Att bygga muskler som i vardagen inte har någon funktion utan ses som dekorativt är ett attitydskifte som kan jämföras med den hur kvinnliga kroppen genom historien har betraktas. På så sätt kan mäns

självobjektifiering öka och detta leda till kroppsligt missnöje. (Frisén et al., 2014)

I Perloff studie (2014) om hur sociala medier påverkar unga kvinnors kroppsbild tar han upp att det finns ett samband kring manlig konsumering av muskler i media och negativ

kroppspåverkan. Experiment har visat på att exponering av bilder som föreställer män med en hög andel muskler orsakar sämre kroppsuppfattning ibland de manliga deltagarna.

Användningen av sociala medier ökar och därmed ökar också chansen för exponeringen och den sociala jämförelsen som sker. Perloff (2014) argumenterar i sin artikel att sociala medier hjälper till att utforma det manliga muskulösa och smala så kallade idealet. Att sociala medier bör ha en stor inverkan på vissa mäns kroppsuppfattning eftersom tillgången av bildmaterial är så pass stor.

3.3.1 Det vältränade idealet

Det nutida kroppsidealet för både män och kvinnor är att se vältränad ut. Detta har länge varit väsentligt för männens ideal och vad gäller kvinnor blivit adderat till det tidigare dominanta idealet smalhet. Idealet för kvinnor innebär en tonad kropp med synliga muskler. Innan var

17

vägen till idealet oftast bestående av bantningskurer men nu anses intensiv träning vara vägen att gå för att uppnå de ideal som förekommer idag. Bantningspreparaten har bytts ut mot kosttillskott men risken finns att de som strävar efter de vältränade idealet blir ett lika onaturligt sätt som de som bantar adderat med en överdriven träning. I ett projekt TJEJ:ISKT visade resultatet att mer än hälften av flickorna i fjorton till tjugoårsåldern att det önskade sig mer muskler. I en annan studie var det majoriteten av de 21-åriga männen som önskade att det var mer muskulösa. Utifrån studierna anses det viktigt att poängtera att det inte är bättre att vara missnöjd med sin muskelmassa är vad det är att vara missnöjd med något annat. Frisén et al. (2014) skriver om hur Homan (2010) har visat att internalisering av det vältränade idealet är kopplat med kroppsmissnöje på samma vis som av det smala idealet. Det kan dock vara så att det vältränade idealet i kombination med kroppsmissnöje ger utslag i överträningsproblematik hellre än i bantningen. (Frisén et al., 2014)

3.3.2 Medias påverkan

Idag verkar vi vara mer intresserade av att äta hälsosamt och träna vilket kan reflekteras i medias rapportering. Det finns minst lika många artiklar om träning som artiklar med dieter och bantningskurer. Enligt Frisén et al. (2014) har tidigare teorier kring medier påstått att media påverkar individens attityd och beteende och att människan var en viljelös mottagare för budskapen. Idag anses det snarare att människan är aktiva i relationen till media, det handlar om hur vi hanterar det vi blir exponerade för. Det finns tre olika perspektiv som bidrar med förklaringar till hur bearbetning hos oss själva är i centrum när media påverkar vår

kroppsuppfattning negativt. En av perspektiven är social jämförelse. Detta är en teori om att människor värderar sitt eget utseende utifrån jämförelser med andra. I kontakt med

utseenderelaterad media där personer som motsvarar idealen förekommer påverkar individen då den jämför sig med ett bättre ideal än dom själva anser sig själv vara. Skillnaden mellan media och tanken om sin egen kropp leder till obehag och negativ kroppsuppfattning. Reklamer kan ta nytta av den sociala jämförelsen och de upplevda skillnaderna från reklam med ideal till den egna kroppsuppfattningen. För att minska skillnaden kan man köpa produkten som reklamen marknadsför. Det andra perspektivet är självdiskrepans, idén av att vi har ett realistiskt- själv, ett borde- själv och ett ideal-själv. Vår uppfattning av oss själva, det individen känner att den borde göra med sitt utseende och till sist den personen vi skulle vilja vara. Det är skillnaden mellan dessa områdena som leder till lidande för individen men också en negativ kroppsuppfattning. Det sista perspektivet är självscheman. Denna teori beskriver hur individen skapar kognitiva

18

strukturer där information samlas om individens tankar kring utseende. Hur viktigt eller oviktigt det är för individen. Dessa scheman ser olika ut beroende på person men de som har starka utseendescheman är också de individer som konsumerar mest utseenderelaterat material i media. Detta gör dem mer mottagliga för medias budskap som i längden gör dem mer sårbara och kan påverka dem negativt. (Frisén et al., 2014)

3.4 Motivation

Inom sport är motivation känt som en viktig och nödvändig ingrediens för framgång och har varit i fokus sedan inledningen av socialpsykologiska utredningar för beteende inom sport. Motivation är enligt Hagger och Chatzisarantis (2005) en social psykologisk konstruktion för att den verkar i sociala sammanhang. Motivation bestämmer beteende i den sociala kognitiva traditionen. Detta genom bearbetning av kontextuell och intrapersonell information om beteendeoförutsedda händelser och resultat. Författarna Hagger och Chatzisarantis (2005) skriver att motivation kan vara global, generaliserad eller specifik, stabil eller instabil, allt beroende på egenskaper, situation och kontext. Det innebär också påverkan av inre behov som driv, mål och prestation och yttre omständigheter som relationer, sociala influenser och belöning. (Hagger & Chatzisarantis, 2005)

Eskola (1971) beskriver motivation som ett driv som får oss att utföra handlingar, enkelt förklarat. Ett internt tillstånd som aktiverar och ger energi. Hagger och Chatzisarantis (2005) menar att handling och beteende bestämmer motivationens intensitet och riktning. Eskola (1971) anser att individen strävar efter att passa in i samhällets normer för att på så vis bli uppskattad av andra individer i omgivningen. En individ som anpassar sig efter de rådande normerna anses som normal och på så vis skapas känslor av tillfredsställelse inom individen. Detta ger individen motivation till att bli en bättre individ i andras ögon, Eskola menar att individens motivation bygger på andra individer runt omkring oss. (Eskola, 1971)

3.4.1 Motivation i sociala medier

Marknadsförare inom sociala medier är intresserade av att förstå och leda konsumenterna inom sociala medier för att få konsumenten att känna att sociala medier är relevant för dem. I

samhörighet med fysiska produkter används virtuell konsumtion för att bekräfta en virtuell självbild när vi människor konsumerar produkter och märken som är relevant för oss själva. Vi

19

kommunicerar då ut en önskad självbild eller identitet av oss själva. Med tillkomsten av ny teknik kan användarna av sociala medier skapa ett konsumtionsmönster av sig själv utåt utan att ens konsumera varan eller tjänsten. (Khaldi, 2014). Enligt Khaldi (2014) visar forskning på att den virtuella självbilden som presenteras i sociala medier är överensstämmande med den självbild som finns i den fysiska världen. Dock är den virtuella självbilden mer avskalad från ogynnsamma kvalitéer som inte vill visas utåt vilket är oundvikligt i fysiska interaktioner. I en studie i Khaldi (2014) artikel hävdade samtliga av de tillfrågade respondenter att det var viktigt att framstå på ”rätt” sätt i sociala medier och de tog bort information som kunde vara känslig för andra eller fick dem att framstå och uppfattas på ett felaktigt sätt. Det finns även resultat som utgår från att populariteten av sociala medier är ett resultat av individers behov av att uttrycka sin självbild i den sociala omgivningen. Resultatet av Khaldi (2014) undersökning visar bland annat på att sociala medier har en stark effekt på motivationen att konsumera media.

20

4 Resultat

Nedan presenteras resultatet från den insamlade empirin. Upplägget som följer är svaren utifrån motivation och kroppspåverkan. Respondenternas kommentarer från fotografierna summeras. Träningsvanor och påverkan beskrivs samt om det finns skillnader mellan män och kvinnor.

4.1 Motivation

Den första frågan som ställs till respondenten efter att den blivit exponerad för fotografierna är: ”Ökar din motivation till att träna när du ser fotona? Dvs skapar det en känsla av ett driv inom dig att utföra någon slags träningsform? ” Nedan i figur 1 visas respondenternas svar.

Figur 1. Stapeldiagram över respondenternas svar utifrån aspekten motivation i enkäten.

27% av respondenter svarar att ingen av bilderna motiverar dem. Motiveringen till detta är att respondenterna inte kan relatera till bilderna och att det skapar en träningshets som kan leda till osunda beteenden precis så som andra ideal som sprids. En av respondenterna gav följande svar i enkäten:

21

Dessa "motivations" bilder skapar istället mer stress hos människor än motivation. Att sträva efter en falsk bild av hälsa och strävan efter en falsk bild av kroppsidealet. Det jag känner starkast när jag ser bilderna är att jag har svårt att bry mig om dessa personer och deras kroppar. Det blir lite varken till eller från. Även om deras kroppar är ganska snygga i mina ögon, vill jag verkligen inte bli som dem. Om de hade använt sina starka kroppar till något viktigare för mänskligheten än att tjäna pengar, idealisera och objektifiera sig själva och sprida meningslösa kroppsideal genom dessa bilder hade jag kanske sett upp till dem. Jag imponeras möjligtvis av deras överdrivna fokus på sig själva.

Anonym respondent (2015)

En av respondenterna skriver att bilderna anses ge ångest och att ägarna till kontona är skrytsamma och tränar bara för utseendet skull. En annan respondent skriver: ”Bilderna ger mest ångest. Även om jag tränar varje dag så är de visuella resultaten starkt beroende av genetik, således infinner sig en viss stämning av hopplöshet då jag i princip aldrig kan nå upp till resultaten”. En av respondenter från enkäten förklarar sin relation till sin träning såhär: ”Behöver träningen för att stressa av, för att få aptit, för att kunna somna och vakna lättare. För att inte gå upp i vikt kan vara en anledning men det är inte för att bli snygg utan för att inte bli sjuk med tanke på fetma, diabetes och andra överviktssjukdomar.”

Andra frågan som ställdes till respondenterna var ”Vilket av fotografierna skapar störst motivationsfaktor hos dig?”

22

Nedan har respondenternas svar från enkäten sammanfattats under de berörda bilderna utifrån enkäten och aspekten motivation.

Figur 3. Fotografi från Ben Bookers Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[1])

Den bild som motiverar mest är figur 3, Ben Booker. Respondenterna menar att det är just förändringen som är det väsentliga, att det går att förändra sin kropp om man bara vill. Att det finns en trovärdighet i före- och efterbilder och att bilden förmedlar en känsla att även han är mänsklig och har inte alltid sett ut som han gör nu. Att det med motivation går att förändra sin kropp “kan han kan jag”, att förändringen är tydlig och vad som kan uppnås med rätt träning. Respondenterna skriver att individen har uppnått ett imponerande resultat, både kroppsligt och utseendemässigt men även i styrka och smidighet och det känns motiverande. Han ser glad, karismatisk och hälsosam ut.

23

Figur 4. Fotografi från Robyn Arzons Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[2])

Ett annan fotografi som fått bra respons är figur 4, Robyn. Respondenterna skriver att hon ser frisk, aktiv och äkta ut. Inte för vältränad eller biffig utan normalt tränad och “peppande” Vidare skriver en respondent att bilden ger en genuin känsla av lycka. Hon ser glad och trevlig ut och ger intrycket av att hon prioriterar ett hälsosamt liv där lycka kommer först istället för en bra Instagrambild. ”Att hon ser glad och skinande ut kan helt enkelt få en att tro att det är hennes träning som bidrar till detta.” Av de 28 respondenter som ansåg att Robyn motiverade dem var det 10 respondenter som beskrev henne som lycklig och att de vill vara med på hennes

träningspass för att det såg kul och inbjudande ut. Ingen stress och press. Att få njuta och vara i stunden, i sin träning.

Figur 5. Fotografi från Brett Hoebels Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[3])

Brett Hoebel anses av respondenterna att vara hälsosam utan att uppmana till träningshets, ett fokus på välmående snarare än osunt ideal. Fotot skapar hos en respondent en härlig känsla av att vara på gymmet och tar fram fina minnen. En respondent blir motiverad på grund utav att personen i fråga också tränar med sin egen kroppsvikt så som på bilden där Brett gör en sidoplanka, en övning för att stärka de inre magmusklerna och bålens stabilitet och statiska

24

styrka. Fotot är inte heller tagen ur en maxad vinkel enligt en respondent utan ser naturlig ut. Bildtexten till Bretts bild i enkäten motiverar mer än själva bilden på övningen menar en respondent. Att få veta vad personen ifråga har åstadkommit i sitt liv är mer motiverande än en bild på en övning. Att själv ha lyckats med sin egen kropp betyder inte per automatik att de kan lyckas med andra kroppar menar respondenten.

Figur 6. Fotografi från Natalie Jills Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[4])

Fotografiet med en övning uppdelad i tre sektioner har fått responsen av respondenterna att det inspirerar till nya övningar, att det är lättast att relatera till en utförd aktivitet och hur det kan gå till genom bilder. Bilden förmedlar mer än känsla av träning och inte en känsla av kroppsideal säger en respondent.

Figur 7. Fotografi från Jim Maryniak Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[5])

De respondenter som Jim motiverar menar att han gör det genom beskrivningen till bilden. Där beskrivs det att Jim varit alkolist men att han tagit sig ur alkolismen med hjälp av träningen samt att han har diabetes. “Han kommer från förhållanden som verkar hemska men att han tagit sig ur de, [sic] det får mina problem att verka mindre och därför jag går [sic] och tränar, kan han

25

så kan jag.” En respondent skriver att det finns många supertränade profiler på nätet och Instagram men de som tagit sig igenom svårigheter och använt träningen för att vända på sina liv motiverar respondenten mest.

Figur 8. Fotografi från Savanna Rose Neveuxs Instagramkonto (Instagram Web Viewer, 2015[6])

Den som motiverande respondenterna minst var fotografierna av Savanna. Varför är oklart då det endast finns tre svar från respondenterna och en av dem, som är en man, anser att han hellre jämför sig med vad som anses vara idealet hos kvinnor än de ideal som gäller för män. En kvinna skriver att hon har en fin och hälsosam kropp och att hon vill se likadan ut som kvinnan på fotot. En annan säger att hon är snygg och ser “lagom” tränad ut.

4.2 Kroppspåverkan

Nedan visas två stapeldiagram som sammanfattar respondenternas svar med kroppspåverkan som svarsområde. Figur 9 visar svaret från frågan: Förändras din egen attityd till din kropp negativt när du tittar på fotona?

26

I båda stapeldiagrammen visar svaren att respondenterna övervägande varken blir positivt påverkade utav bilderna men inte heller negativt påverkade av bilderna. Jämförelsevis blir respondenterna mindre positivt påverkade av bilderna än negativt.

I figur 10 visas respondenternas svar på frågan: Påverkas din egna kroppsuppfattning positivt av bilderna?

Figur 10. Stapeldiagram över respondenternas svar om deras kroppsuppfattning påverkades positivt av bilderna.

4.3 Påverkan genom bilder

I figur 11 visas svaren från frågan i enkäten angående vilken bild som respondenterna ansåg påverkade dem mest utifrån kroppspåverkan.

Figur 11. Stapeldiagram över respondenternas svar över vilken bild som påverkar deras kroppsuppfattning mest.

27

30% av respondenternas svarade att ingen bild påverkade deras egna kroppsuppfattning. Många av respondenterna hade attityden att de inte bryr sig om hur andra ser ut, det är deras ensak. “ Jag behöver inte titta på bilder för att förstå hur min egen kropp fungerar”. Men också att det är så långt från deras egna kroppar rent utseendemässigt att det inte känns relevant eller

påverkande. Det är den inre känslan och resan som räknas, inte den yttre. Också att det finns en känsla av avdomnad gentemot bilderna, att det inte handlar om hur kroppen ser ut utan vad man kan göra med den.

”Jag får panik” uttrycker sig en av svarsrespondenterna (se figur 8 ) av Savanna som poserar i en body framför sin mobilkamera och som fått 26% av rösterna. Fotografiet väcker starka känslor hos många. Många menar att det är just dessa typer av bilder som får många att må dåligt och ifrågasätta sin egna kropp. Smal midja, stora bröst och stor rumpa samt muskler. Idealet “vältränad med med måtta” det vill säga träna för att se bra ut men utan att träna för mycket. Hon är i sin hållning sexualiserad och framställs som åtråvärd, respondenten tänker “så där snygg kan jag aldrig se ut” vilket påverkar personen negativt. Respondenten är inte ensam om att känna så. Många upplever att detta är en kroppsform som inte går att uppnå, få kan identifiera sig med hennes kropp. ”Känner ett behov av att själv gå ner några kilo i vikt men vad är normalt?” ifrågasätts. Ett jämförelsebehov av andra kvinnor inom samma ålder gentemot detta fotografi, men också känslor som fånigt, ytligt, ”varför lever inte jag som henne?”

21 % av rösterna fick Ben Booker (se figur 3) i en före- och efter bild. ”Sexpack som ger ångest” ”Före och efter bilder [sic] får en att känna att det är något som man själv skulle kunna åstadkomma och en påminnelse av före är deppigt”. Respondenterna blir påverkade på så sätt att denna bild visar att det är möjligt att göra en förändring om man vill, det går. Och det triggar igång en negativ känsla av jag borde men jag orkar inte. Att det varken finns tid eller motivation att uppnå det resultatet. Men det visar också på att vissa specifika musklergrupper så som exempelvis magmuskler är ett känsligt ämne och verkar vara en muskelgrupp som framförallt män vill komma åt men inte alltid lyckas med.

Robyn (se figur 4) hamnade på en tredjeplats med 11% av röster och med väldigt få utvecklande svar. Sammanfattningsvis att hon ser vältränad och hälsosam ut samt att hon ser ut att ha roligt när hon tränar.

Ett annat fotografi som ansågs vara kroppspåverkande var Natalie (se figur 6). En respondent menar att denna bilder påminner om “hemma hos mig”, vilket kan ge en känsla av att alla

28

kvinnor kan. Att hon tränar ben och rumpa anser respondenten är en hets som syns överallt just nu, att kvinnor bör träna sina rumpor och ben. En annan respondent ger svaret “En vältränad men inte överdrivet tränad kropp. Ser hälsosamt ut.

”Den och liknande bilder gör att jag anser att min kropp borde se ut så. Vilket är långt ifrån hur den ser ut och att jag inser att jag förstört min kropp pga. att jag tränat för lite och ätit fel ända sedan jag hamnade i puberteten (12 år sedan). Men jag känner samtidigt att det är en lång väg och hårt arbete som krävs för att uppnå det jag önskar uppnå, vilket gör att jag inte blir motiverad.”

En normtypisk kvinna, en norm som redan påverkar många kvinnor på ett negativt sätt, svarar en respondent medan tre andra respondenter svarar att de blir sugna på att träna på detta sättet, på ett mer sansat vis och en är förtillfället besatt av att erhålla en stadigare sätesmuskulatur och blir inspirerad av övningen på bilden.

6% av rösterna fick Jim, (se figur 7) med svaren att han är väldigt vältränad och har gjort en stor förändring i sitt liv.

4% fick Brett Hoebel av respondenterna (se figur 5) “ det känns möjligt, realistiskt. De andra är överdrivna” och “liknar mest den målbild jag har”

4.4 Män och kvinnor

Under frågan om respondenternas kroppsuppfattning påverkas negativt av bilderna var det 36% av männen som svarat 0, enligt skalan där 0 är inget och 5 är mycket. 20% svarar att det

påverkar dem i grad 3, det vill säga en del men inte mycket. Utifrån kvinnornas svar är det 30% som menar att bilderna inte påverkar deras egna kroppsuppfattning alls och 18% svarar att det påverkar dem till viss del, svar nummer 3.

Männen och kvinnorna har till största del i denna studie jämfört sig enligt könen på bilderna. Det vill säga männen har tittat på männen och kvinnorna tittat på kvinnorna. Dock finns det undantag i respondenternas svar och det största antalet är de kvinnliga respondenterna som med 30% i kategorin motivation svarat att männens bilder motiverar dem, främst Ben Booker (se

29

att förändra sin kropp. I kategorin kroppspåverkan är det 8,4% av kvinnorna som anser att männen påverkar deras kroppsuppfattning och det är Ben Booker (se figur 3). En av de

kvinnliga respondenterna menar att före- och efter bilder ger en känsla av att det går att förändra sin kropp om man bara lägger ned möda och energi men att hon sannolikt inte kommer att göra det och det påverkar henne negativt. Utav de manliga respondenterna är det 10% som valt de kvinnliga bilderna i kategorin motivation, Savanna (se figur 6) och Robyn (se figur 4).

Den bild som männen i studien anser påverkar dem mest utifrån kroppspåverkan är Ben Booker (se figur 3), före- och efter bilden med 43% av rösterna.

”För och efter bilden [sic] får en att känna som att man kan nå dit själv och jag blir påmind om att jag är "före" vilket är deppigt.”

”Kroppsfett-halten är såpass låg i bild 6 att den är omöjlig för mig att uppnå, och precis som i det förra utvecklande svaret så ger det en känsla av hopplöshet.”

I kategorin motivation var det spridda röster men med 25% visade det sig att ingen av bilderna verkar motivera männen. Strax där efter med 22% Ben Booker (se figur 3) med motiveringar som: ”Man ser en skillnad på bilderna av mannen, en före efter bild [sic] är väldigt

motiverande” ”Intressant att se utveckling över tid. Att hårt arbete kan ge stora resultat” ”Före/efter-bild = trovärdighet. Jag kan se mig själv åstadkomma samma resultat”. Ben Booker (se figur 3) anses vara den mest motiverande och kroppspåverkande bilden enligt männen som deltog i enkätstudien.

Den bild som motiverade kvinnorna mest till att träna var Robyn (se figur 4), en bild där hon sitter på en spinningcykel och håller i en klass. Bilden fick 27% av svaren från de kvinnliga respondenterna. Roligt, härligt, njutbart och hälsosamt är återkommande svar från de kvinnliga respondenterna. 18% av respondenterna svarade att ingen av bilderna motiverar dem till att träna. Den bild som hade störst kroppspåverkan med 35% av de kvinnliga respondenternas svar Savanna (se figur 8).

4.4.1 Träningsvanor och påverkan

Respondenterna fick i enkäten besvara hur hur aktiva de var i sina liv. Det vill säga om de utförde en aktivitet med sin kropp men också hur ofta. Det fick även besvara om de ansåg att de blev negativt påverkade av träningsbilderna samt om respondenterna blev positiv påverkade

30

avbilderna ur aspekten kroppspåverkan. Svarsalternativen var 0-5 då 0 innebar ingen träning och 5 varje dag. Positiv eller negativ kroppspåverkan då 0 står för ingen kroppspåverkan och 5 för hög kroppspåverkan. De respondenter som var mindre aktiva (grön) i en grupp och de mer aktiva (blå) i den andra. I figur 12-15 visas resultatet från samtliga respondenters svar samt uppdelat kvinnor och män. Figur 12 visar samtliga respondenters svar om deras negativa kroppspåverkan utifrån träningsvanor.

Figur 12. Stapeldiagram över samtliga respondenters svar, negativ kroppspåverkan.

Figur 13 visar männens negativa kroppspåverkan utifrån träningsvanor.

Figur 13. Stapeldiagram över de manliga respondenters svar, negativ kroppspåverkan utifrån träningsvanor.

31

Figur 14 visar de kvinnliga respondenternas svar utifrån den negativa kroppspåverkan beroende på träningsvanor.

Figur 14. Stapeldiagram över de kvinnliga respondenternas svar utifrån negativ kroppspåverkan och träningsvanor.

Figur 15 visar de kvinnliga respondenternas positiva kroppspåverkan utifrån aspekten träningsvanor.