Tolkens betydelse vid kommunikation mellan socialarbetare och nyanlände

Tolkens betydelse vid kommunikation

mellan socialarbetare och nyanlände

En litteraturstudie

Viktor Magnusson

Antonio Askeroth Cortés

Examensarbete i socialt arbete Malmö universitet

151-180 hp Hälsa och samhälle

Socionomprogrammet 205 06 Malmö Maj 2020

The importance of the interpreter in

communication between social workers and

newly arrivals

A literature study

Viktor Magnusson

Antonio Askeroth Cortés

Magnusson, V. Askeroth Cortés, A. Kommunikation mellan socialarbetare och nyanlända. Tolkens påverkan och betydelse mellan socialarbetare och nyanlända. _{​Examensarbete i} socialt arbete 15 högskolepoäng._{​ Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle,} institutionen för socialt arbete, 2020.

Abstract:

The aim of this literature study was to investigate and analyze how social workers do to communicate with newly arrived people who cannot speak Swedish. The aim of the study was also to investigate what obstacles and opportunities arise when the social worker and the newly arrived must speak through an interpreter. We then processed the result and analyzed it with the help of power theory, role theory, a communication theory and stigma. Our results showed that the interpreter has a central role in the communication between social workers and the newly arrived and the interpreter's actions and professionalism influence how well the communication works in the meeting between social workers and the newly arrived. We also discovered that it places higher demands on the social worker as he tries to communicate and build a relationship with newly arrived.

Innehållsförteckning

1. Inledning och problemformulering ……….……….._​1

1.1 Syfte ...…….……….…._​2

1.2 Frågeställningar_{​....……….​2}

1.3 Bakgrund_{​..………..……….​2}

1.4 Arbetets relevans för socialt arbete ………._​4

2. Tidigare forskning ……….._​5

2.1 Tolken………..._​5

2.2 Socialarbetarens roll………._​7

2.3 Relationer och kommunikation……….._​8

3. Teori ………._​11 3.1 Rollteori……….._​11 3.2 Stigma………._​12 3.3 Teorier om makt………..._​13 3.4 Shannon-Weaver kommunikationsmodell ………..._​13 4. Metod ……….._​1​5 4.1 Val av metod och metodologiska reflektioner ………..._​1​5 4.2 Litteratursökningen ………...._​1​6 4.3 Databearbetning och analys………._​1​7 4.4 Arbetsfördelning och arbetsgång………..._​1​8 5. Resultat och analys ………._​1​9 5.1 Tolkens centrala betydelse………..._​1​9 5.1.1 Tolkens metoder………...._​1​9 5.1.2 Tolkens makt ………..20

5.1.3 Tolken som kulturmäklare ……….._​2​3 5.1.4 Klientens uppfattning av tolk ………._​2​4 5.2 Kommunikation och relation………...._​2​6 5.2.1 Kommunikationens svårigheter och möjligheter ………._​2​7 5.2.2 Socialarbetarens och tolkens relation ……….30 6.Diskussion ……….._​3​3 6.1 Sammanfattning av studiens viktigaste resultat………...._​3​3 6.2 Kritisk reflektion av studien ………._​3​4 6.3 Förslag på vidare forskning ………._​3​4 7. Slutsats ……….._​3​5 8. Referenslista ………._​3​6

1. Inledning och problemformulering

Socialförvaltningen i Lunds Kommun. Då väcktes ett intresse och en nyfikenhet angående hur man gör för att skapa en god relation med nyanlända klienter. Samtidigt upptäckte vi att när man kommunicerar med människor som är nyanlända kan det uppstå missförstånd, brister och svårigheter i arbetet då man inte talar samma språk. Det kunde också vara svårt att förstå varandra på grund av skilda referenspunkter och olika typer av normer och kulturer. Detta gjorde att vi ville undersöka vad som är viktigt i kommunikationen för att kunna bygga upp en relation med de nyanlända och påbörja ett förändringsarbete.

Under vår praktik då vi arbetade tätt med nyanlända, upplevde vi att det kan uppstå en del utmaningar då man försöker bygga upp en relation med sin klient. Utmaningarna kunde vara att man behövde vara extra noga och precis i sin kommunikation med de nyanlända. Det kunde också vara så att man fick förklara eller förtydliga på ett bättre sätt för att försäkra sig om att klienten förstod vad man menade. Ibland var översättsappar som Google translate ett värdefullt verktyg för att kunna förstå varandra. Men ofta räckte inte den här typen av hjälpmedel till och då behövde man försöka hitta nya lösningar för att kunna kommunicera med varandra.

För att kunna hjälpa och stötta de nyanlända behöver man först förstå vad de behöver hjälp och stöd med, vilket ofta är väldigt individuellt. En del av de nyanlända har flytt från krig eller eventuellt har de förlorat en närstående. Vissa av de nyanlända är analfabeter och har då ett större stödbehov från samhället för att kunna komma in i den svenska gemenskapen och i framtiden komma in på arbetsmarknaden. Ett gott arbete med de nyanlända anser vi är av största vikt, både för de som individer men även för samhället i stort.

Socialarbetarens arbete kan hjälpa individer att skapa sig ett välfungerande liv och kan hjälpa till att skapa förutsättningarna så att individen kan komma in in i det svenska samhället. Inom det sociala arbetet är den verbala kommunikationen en förutsättning för att kunna bedriva ett förändringsarbete. Det är viktigt att socialarbetaren försäkrar sig om att klienten förstår informationen som denne får så att de inte blir några missförstånd. Kommunikationen är ett av de viktigare verktygen som socialarbetare använder sig av för att kunna relatera till sina klienter samt en större del av det sociala arbetet bygger på kommunikation. Inom kommunikation finns det olika strategier på hur man gör för att kommunicera på ett så bra sätt som möjligt. Det som innefattas är att man tydligt visar att man lyssnar, att ställa frågor, att reflektera och att sammanfatta (Dunk-West, 2016)

I en studie som heter _{​Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända ​av Ola Pilerot &} Frances Hultgren (2017) så har de undersökt bibliotekspersonalen upplevelse av att arbeta med nyanlända. En fråga som de ställde i sin studie var “Vad av följande upplever du kan orsaka problem i ditt arbete med nyanlända?” 50 % av de som deltog i studien upplevde att det största hindret att arbeta med nyanlända var språkförbristning. Detta resultat är något som vi anser speglar våra erfarenheter med nyanlända. De finns mer litteratur som pekar på att språkförbristning är bland de största hindren som personer som jobbar med nyanlända upplever.

Vår upplevelse var att kommunicera med klienter med hjälp av tolk har både fördelar och nackdelar. Naturligtvis är det av största vikt att klienten har förstått ditt budskap och

innehållet i ditt resonemang och tolkens roll i samtalet måste då reflektera det du försöker få fram så bra som möjligt. Beroende på hur bra tolken tolkar reflekterar hur väl din

kommunikation blir med klienten. Genom vår upplevelse blev vi nyfikna på att undersöka vad som händer med kommunikationen mellan socialarbetare och en nyanländ klient när en tolk används.

När de nyanlända kommer till Sverige har de ofta ett stort stödbehov då de är främmande i ett nytt land och känner inte till hur samhället fungerar i stort. Ofta behöver de ha mycket

kontakt med olika myndigheter som Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Socialförvaltningen. Beroende på de nyanländas tidigare

levnadssituation, utbildningsnivå och kunskaper gör att du som socialarbetare måste anpassa din kommunikation för att nå fram till din klient.

1.1 Syfte

Syftet med denna litteraturstudie är att belysa socialarbetares svårigheter och utmaningar i kommunikationen med nyanlända personer som inte behärskar svenska. Vårt syfte är också att belysa den centrala betydelse tolkar har i kommunikationen och relationsbyggandet mellan de nyanlända och socialarbetaren.

1.2 Frågeställningar

Fråga 1. Vilka möjligheter och hinder finns det i arbetet med att kommunicera med nyanlända personer som inte kan svenska?

Fråga 2. Hur gör socialarbetare för att hantera svårigheter i kommunikationen med nyanlända personer?

Fråga 3. Vad har tolken för påverkan på kommunikationen och relationsbyggandet mellan socialarbetare och nyanlända personer?

1.3 Bakgrund

I den här studien avgränsar vi oss till socialarbetare som arbetar på Socialförvaltningen i någon av Sveriges kommuner och deras arbete med nyanlända individer som har fått uppehållstillstånd.

Kommunen har ett ansvar att hjälpa de nyanlända som har blivit placerade i respektive kommun, men även för de individer som kommer som anhörig till en person som redan bor i kommunen samt ensamkommande barn. Kommunens ansvar är även att se till så att de nyanlända får undervisning via SFI, samhällsorientering, skola, förskola, barnomsorg samt andra insatser för barn och unga. De flesta nyanlända har rätt till en etableringsplan och får då sin försörjning via Försäkringskassan men kommunens ansvarar även för försörjningen av de individer som inte omfattas av en etableringsplan (Migrationsverket,_{​ 2020a).}

I 2 kap. 1§ socialtjänstlagen står det; När individer har blivit placerade i en kommun är det socialtjänstens som har det yttersta ansvaret att enskilda får det stöd och hjälp som de behöver (SoL 2001:453).

Malmö Stad har en egen definition av nyanlända, nämligen “_{​Nyanländ är en person som} beviljats uppehållstillstånd för bosättning som flykting eller av andra skyddsskäl i Sverige. Det gäller också personens anhöriga” (Malmö stad, 2019).

En nyanländ person enligt Migrationsverket är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år (Migrationsverket, 2020c).

Det finns ingen enhetlig definition av ordet nyanlända vilket gör det svårt att avgränsa vilka individer vi syftar på i det här arbetet. Men vi har valt att i den här studien kommer vi att definiera nyanlända som personer som är över 20 år och har beviljats uppehållstillstånd och är mottagen av en kommun samt deltar i ett etableringsprogram. Det vill säga att personen omfattas av Lag (2017:584) om ansvar för etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare samt Förordning (2017:820) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare.

När man vill bosätta sig i Sverige så måste man söka om uppehållstillstånd. Där finns olika skäl för att få beviljat uppehållstillstånd. Ett av skälen för att få beviljat uppehållstillstånd är att man söker asyl som flykting eller skyddsbehövande (Migrationsverket, 2020d). 2016 införde Sverige lagen om tillfälliga uppehållstillstånd på grund av den stora flyktingvågen som skedde 2015. Lagen nämner olika skäl till att få beviljat tillfälligt uppehållstillstånd. Ett skäl är att man räknas som skyddsbehövande, ett annat är att man har anknytning till någon i Sverige (Lag 2016:752). För att beviljas permanent uppehållstillstånd efter att ha haft

tillfälligt uppehållstillstånd måste man kunna försörja sig själv (Migrationsverket, 2020e). Under flyktingkrisen och framåt har Sverige sett en betydande del människor som söker asyl i Sverige. Detta har då lett till att socialarbetare i större utsträckning kommer i kontakt med nyanlända som behöver hjälp och stöd. Mellan åren 2015 och 2019 ansökte drygt 260,000 (Statistiska centralbyrån, 2020) individer asyl i Sverige samt mellan åren 2015 och 2018 beviljades drygt 500.000 individer uppehållstillstånd i Sverige (Migrationsverket, 2020b). Under 2015-2019 så var Syrien, Irak, Afghanistan och Somalia de länder flest nyanlända kom ifrån (Migrationsverket, 2019). De officiella språken i respektive länder är Syrien: arabiska (Landguiden, 2020a) Irak: arabiska och kurdiska (Landguiden, 2018) Afghanistan: pashto och dari (Landguiden, 2020b) Somalia: somaliska och arabiska (Landguiden, 2019). Efter den stora flyktingvågen 2015-2016 så ökade efterfrågan på tolkar inom stat, kommun och landsting. Den stora flyktingvågen har påverkat de demografiska förutsättningarna och man bedömer att efterfrågan på tolktjänster kommer att bestå över en längre tid. Regeringen beslutade att man skulle tillsätta en utredning för att synliggöra samhällets behov av tolkar. Den här utredningen har fått namn _{​Att förstå och bli förstådd ​men kallas ibland också för} “Tolkutredningen”. Utredningen visar på att under 2015 så utfördes 1,9 milj uppdrag, 2016 utfördes 2,4 milj uppdrag och 2017 utfördes 2.25 milj uppdrag (Tolkutredningen, 2018).

1.4 Arbetets relevans för socialt arbete

Under vår praktik upptäckte vi att det diskuterades väldigt mycket mellan kollegor om hur man på ett bra sätt skulle försöka kommunicera med nyanlända individer och de svårigheter som man kunde stöta på. Bland annat diskuterades hur man bäst skulle förmedla tider för besök till individer som inte kunde klockan eller inte förstod en kalender. Det diskuterades också hur man skulle kunna förmedla viktig information till individer som var analfabeter och i de här samtalen diskuterades även tolkens roll och tolkens betydelse för att

kommunikationen och arbetet skulle bli så bra som möjligt. Men detta i bakhuvudet blev vi intresserade av ämnet och vi menar att det är av största vikt att kunna förstå vad som är viktigt att tänka på när man kommunicerar med nyanlända. Vad är saker som socialarbetare måste ha bakhuvudet när de försöker kommunicera med nyanlända och vad ska man göra för att förhindra missförstånd och i slutändan kunna bedriva ett väl fungerande socialt arbete med nyanlända. Därför anser vi att vårt valda ämne är av intresse för att kunna förbättra och utvecklas i sin kommunikation med nyanlända klienter.

2. Tidigare forskning

Här presenterar vi den tidigare forskningen. Vi gör en fördelning av vårt artikelmaterial mellan tidigare forskning samt resultatredovisningen. För detta avsnitt har vi valt att presentera material ur artiklarna som handlar om de grundläggande aspekterna av

socialarbetarens och tolkens roll i arbetet med nyanlända. Vi tar upp viktiga beståndsdelar i mötet mellan socialarbetare, tolk och nyanländ. I resultatavsnittet gör vi en mer fördjupad genomgång och analys av artiklar i vårt ämne. De vetenskapliga artiklarna som vi skriver om i det här kapitlet och i resultatet handlar om olika grupper av migranter exempelvis flyktingar eller arbetskraftsinvandrare. Här använder vi för enkelhetens skull begreppet nyanlända för alla olika sorters grupper av migranter. De professionella som nämns är inte alltid

socialarbetare men de arbetare allihopa inom människobehandlande yrken. Vi anser att deras kunskaper och erfarenheter går att applicera på socialt arbete.

Bakers artikel är en bra utgångspunkt och grund för att förstå det problemområde som vårt arbete handlar om och därför har vi valt att inleda med Bakers artikel. Baker belyser vikten av relationen mellan socialarbetare och tolk, tolkens roll samt socialarbetarens roll.

2.1 Tolken

Baker (1981) skriver i sin artikel att socialarbetare historiskt har jobbat med grupper som inte talar samma språk som socialarbetaren. Bakers artikel handlar om det stora antalet människor som kom till USA från Asien under 1970-talet. Efter Saigons fall 1975 kom det 484.000 människor till USA. Människorna som kom till USA under den flyktingtillströmning kom från Vietnam, Laos och Kambodja. De sociala myndigheterna i USA som hjälpte migranterna från Asien märkte snabbt att de behöver ta hjälp av tolkar för att kunna utföra det sociala arbetet. Baker lyfter fram en distinktion mellan tolk och översättare i sin artikel. En

översättare jobbar med skriftligt material medan en tolk jobbar med verbal kommunikation och behöver även besitta kunskaper i social interaktion därför att de jobbar nära med människor (Baker, 1981).

Baker (1981) skriver om att det finns olika stilar som en tolk kan jobba efter. Den första stilen som Baker lyfter fram kallar han för direkt tolkning. Enligt detta förhållningssätt så ska en tolk tolka kommunikationen så ordagrant som möjligt. Direkt tolkning är det förhållningssätt som tolkar och socialarbetare i första hand föredrar därför att tolken blir mer opartisk mellan alla parter. Det är tänkt att tolken ska ha funktion som en brygga mellan de parter som vill förstå varandra och att tolken inte ska blanda in sina egna åsikter utan enbart återge

kommunikation mellan parterna. Detta förhållningssätt fungerar bara i vissa situationer och i andra situationer kan förhållningssättet leda till missförstånd. Baker skriver när en tolk tolkar ordagrant så kan vissa frågor som en socialarbetare ställer vara opassande på grund av kulturella skillnader som råder mellan socialarbetare och klient.

Ett annat förhållningssätt som Baker (1981) lyfter fram är att tolken kan agera utefter det Baker kallar för “independent intervention”. Enligt detta förhållningssätt så blir tolken mer av

en assistent än en renodlad tolk. När en tolk agerar utefter detta förhållningssätt så får tolken en större roll i samtalet. Istället för att tolken översätter ordagrant så sammanfattar tolken mer och förklarar mer hur saker fungerar. För att en tolk ska kunna agera efter detta

förhållningssätt så måste tolken besitta kunskaper inom det sociala arbetet. Det problematiska som Baker lyfter fram med detta förhållningssätt är att tolkar inte besitter samma kunskap som socialarbetaren och hur de sociala systemen fungerar. Det är socialarbetaren som i slutändan är ansvarig för vilka insatser man ska inleda. En fördel med att tolken är mer aktiv i en konversation är att tolkar ofta har en större förståelse för kulturella aspekter än vad en socialarbetare har. Genom att en tolk är mer aktiv och sammanfattande i sitt tolkande så kan tolken intervenera och förklara för socialarbetaren när denne ställer en fråga som kan

uppfattas som stötande av klienten på grund av kulturella skillnader. Tolken kan då formulera om frågan så att det inte blir några missförstånd och att frågan ställs på ett passande sätt (Baker, 1981).

Baker beskriver att tolk jobbar som tolk för att denne kan två språk eller mer och är bekant med hur samhället fungerar. Att arbeta som tolk är inget lätt uppdrag därför att man får påtryckningar och krav från många olika håll samt att man måste besitta andra kunskaper än bara utmärkta språkkunskaper. Baker lyfter fram att det är viktigt att en tolk gör sig bekant med det sociala arbetets principer för att få en förståelse för kontexten som denne ska jobba inom. I principerna ingår exempelvis tystnadsplikt och klientens rätt till självbestämmande. Baker fortsätter med att framhäva att tolkar förväntas vara professionella när de arbetar. Det hade exempelvis inte varit lämpligt att en tolk tar en öl med en klient efter ett samtal.

Skillnaden mellan att vara professionell eller kompis kan ibland vara svår att avgöra. Vidare talar Baker om att tolkar ibland kan ha svårt för att förstå hur det sociala arbetet fungerar och att de måste ha en förståelse att alla socialarbetare inte arbetar på samma sätt (Baker, 1981). En annan aspekt som lyfts fram är att tolkar inte förväntas fatta viktiga beslut. Det kan hända att en tolk får information av en klient som är av viktig karaktär men som klienten inte vill att tolken ska förmedla vidare till socialarbetaren. Tolken hamnar i ett dilemma om denne ska tala om för socialarbetaren den viktiga informationen eller hålla sin konfidalitet. En annan aspekt i tolkens roll är att tolkar vissa gånger kan få uppleva känslosamma och personliga problem i sin roll som tolk. Baker talar om att i det flesta fall så kommer tolk och klient från samma kultur och att tolkar i vissa fall själva har varit flyktingar. När tolkar jobbar med flyktingar kan det hända att de får höra historier från klienter som kan väcka personliga minnen hos en tolk. Ett annat problem som en tolk får utstå är att de får höra en frustration från klienterna att de inte får den hjälp de vill ha. Ett annat dilemma kopplat till tolkens roll är att tolkar har en lägre status än socialarbetare och ibland ses som assistent åt socialarbetarna. Tolkar får inte den respekten som de egentligen förtjänar och kan bli beskyllda av klienterna att inte hjälpa sina landsmän tillräckligt (Baker, 1981).

Baker skriver att en tolk bör besitta vissa kvaliteter för att kunna jobba som tolk. Det mest uppenbara är att en tolk bör ha goda språkkunskaper. En tolk bör också ha medkänsla för andra människor. För att kunna jobba och vara så neutral som möjligt bör en tolk ha så lite fördomar som möjligt samt bör ha en hög social kompetens. För att en tolk ska orka med arbetet så är det viktigt att denne gillar sitt arbete. En annan viktig egenskap är att en tolk kan anpassa sig efter socialarbetare olika arbetsstilar men det är lika viktigt att det går åt andra hållet också. Baker skriver att en tolk bör ha samma kvaliteter som en socialarbetare som är: medkänsla för människor, hängivenhet och att gilla att jobba med människor (Baker, 1981).

Tolk är ett viktigt verktyg att använda sig av för att kommunikationen ska kunna fungera. Luk (2008) beskriver att det kan dyka upp svårigheter i användandet av tolk när man träffar en klient. Hon menar att det krävs väldigt mycket av tolken för att ditt budskap ska komma fram och de orden som du framför ska tolkas på rätt sätt av din klient. Framför allt tar hon fram att vissa betydande ord eller ett visst känsloladdat ord kan försvinna i tolkningen vilket då förändrar innebörden i meningen. Hon menar också att tolken måste kunna förstå och kunna tala de båda språken väldigt väl för att kunna genomföra tolkningen på ett korrekt sätt. En annan svårighet som Luk beskriver är att tolken måste kunna förstå klientens kulturella språk. Med andra ord, klienten och den professionella har eventuellt olika referenspunkter som gör att om tolken tolkar ordagrant vad klienten säger så förstår inte den professionelle sammanhanget. Det ställs ett högt krav på tolken att förstå vad klienten säger utifrån sin kulturella kontext och därefter sker en tolkning så att den professionella kan förstå i sin kulturella kontext. Luk lyfter detta som en viktig punkt men samtidigt att detta gör att tolken har ett friare sätt att tolka innebörden av vad klienten säger vilket kan göra att tolken inte tolkar rätt. Hon menar att på grund av detta så går innebörden genom ett filter, det vill säga tolken, och innebörden kan ha missförståtts av tolken innan den professionella får höra informationen av tolken (Luk, 2008).

2.2 Socialarbetarens roll

I en kanadensiskt studie som Watters m.fl (2016) har utfört undersökte de vilka typer av egenskaper och färdigheter en bra socialarbetare måste besitta för att kunna utföra ett välfungerande arbete. I studien intervjuar de 24 individer som kommer från marginaliserade grupper som på något sätt kommer i kontakt med socialtjänsten och dess professionella. Många av de här individerna kommer ifrån andra länder och talar inte flytande engelska. Deltagarna i studien lyfter fram viktiga egenskaper och förhållningssätt som socialarbetaren måste besitta för att kunna bedriva ett bra socialt arbete. Bland annat ett genuint intresse för deras klienter, tålamod och förståelse. Men de lyfter även fram att en av de absolut viktigaste aspekterna som de menar är avgörande för om de fick en bra relation med den professionella var sättet som denne kommunicerade. De lyfter även fram att kommunikationen ibland kan vara problematisk då socialarbetaren och klienten inte har samma språk som modersmål och klienten inte fullt behärskar engelska än. En av de viktigaste aspekterna av att förstå varandra menar individerna i fallstudien att socialarbetaren tar sig tid att lyssna på deras livshistoria för att kunna förstå hur klienten resonerar och hur klienten känner. De menar också att

socialarbetarens förmåga att lyssna och försöka ta in informationen som klienten ger är avgörande för hur socialarbetaren sen kommunicerar tillbaka för att begränsa missförstånd mellan socialarbetare och klient. Socialarbetaren behöver också vara väldigt tydlig i sitt budskap och i sin kommunikation så att denna är säker på att klienten har förstått innehållet i budskapet.

Vidare lyfter klienterna upp att det är viktigt att socialarbetaren förstår kontexten av vad klienten säger. De menar att ibland har klienten andra referenspunkter eller ett annat

språkbruk än vad socialarbetaren har eller är van vid. Detta gör då att socialarbetaren behöver ha en hög kompetens i sin förståelse och vidare i sin kommunikation med klienten för att de båda ska förstå varandra. En del av individerna som blev intervjuade i studien talade väldigt begränsad engelska och de var då tvungna att använda sig av en tolk. De här individerna

ansåg att detta var av största vikt då de kände att de blev tagna på allvar. De kunde mer exakt beskriva sina känslor och tankar och var inte begränsade av deras språkkunskaper. De

beskriver att detta gjorde också att de kom närmare socialarbetaren då de kunde vara med specifika i deras kommunikation vilket resulterade i att onödiga missförstånd kunde elimineras (Watters, m.fl. 2016).

2.3 Relationer och kommunikation

En viktig aspekt som Baker (1981) lyfter fram i sin artikel är för att få till ett effektivt samtal så är det viktigt att relationen mellan socialarbetaren och tolken är bra och att man jobbar mot samma mål. Socialarbetare och tolk måste jobba tillsammans när en klient inte talar det språk som socialarbetaren talar. Baker skriver att det vanliga är att socialarbetare och tolk har kompletterande roller med varandra när de jobbar. Baker framför att det mest

eftersträvansvärda är om socialarbetare och tolk kan jobba som en person då socialarbetaren är så beroende av tolken i sitt arbete med nyanlända. Det är svårt för socialarbetaren att veta när det blir missförstånd i tolkningen eller om klienten har uppfattat informationen korrekt. Socialarbetare kan lägga märke till förändringar i tonfall och kroppsspråk men kan ha svårt att koppla det till vilken information klienten reagerar på. Merparten av informationen får socialarbetare via tolken. Ifall en tolk tolkar fel avsiktligt eller oavsiktligt så hamnar

socialarbetaren i en beroendeställning till tolken för att denne har kontroll över samtalet. Blir det missförstånd blir inte det sociala arbetet lika effektivt. En konst inom det sociala arbetet består i att kunna samla in information utifrån hur en klient formulerar sina meningar. Detta går ofta förlorat när man jobbar med tolk såvida inte socialarbetaren kan göra vissa

antydningar själv. Om man har en erfaren tolk som kan tala om när en klient är glad eller är rädd för att berätta vissa saker kan detta minimeras. En viktig aspekt som Baker framhäver är att det kan uppstå missförstånd på grund av kulturella skillnader när man jobbar med

nyanlända. Det är oerhört viktigt att en tolk kan förklara kulturella sedvänjor och traditioner som en klient har för socialarbetaren. Vissa gånger så är det socialarbetaren som får förklara för tolken i vilka steg man utför det sociala arbetet så att tolken förstår det. Det kan vara nyttigt för socialarbetaren att få förklara hur de jobbar för att själv kunna reflektera över sitt arbete. Det är viktigt att tolk och socialarbetare kommer bra överens därför att de spenderar mycket tid tillsammans. Arbetet kan bli mycket mer komplicerat ifall man inte kommer överens eller kan samarbeta. Även om det finns svårigheter i arbetet med att jobba med tolk så är relationen mellan tolk och socialarbetare viktig i arbete med nyanlända. Socialarbetare lär tolken hur det sociala arbetet fungerar och tolken hjälper socialarbetare att minska missförstånd i samtal med nyanlända (Baker, 1981).

Baker skriver att socialarbetare kan både uppleva svårigheter samt frustration när de jobbar med tolkar. Att bedöma en klient och dess behov är både mer komplicerad och oviss därför att socialarbetarna har mindre information att tillgå. Socialarbetarna kan inte lika lätt koppla ihop icke verbal kommunikation med en klients uttalande. Information som socialarbetare normalt kan tolka utifrån uttal och inflikningar är inte lika tillgänglig när de jobbar med tolk. Hela kommunikationsprocessen blir mer komplex därför att socialarbetare och klienter måste förlita sig på en tredje part för att kunna kommunicera. Även de bästa tolkarna gör misstag och socialarbetarna kan aldrig vara helt säkra på att de har förstått sina klienter helt korrekt och likaså att klienterna har förstått socialarbetarna. Jobbar man utifrån ett empatiskt förhållningssätt så kan det vara svårt för socialarbetarna att förmedla sitt budskap. Det går

förlorat när tolken är tvungen att ta om meningen och omformulera den. Socialarbetarna är i många fall tvungna att lita på tolkarnas omdöme och erfarenhet. Utan adekvat tillit och respekt för tolkar så kan socialarbetarna uppleva osäkerhet i vilken omfattning och påverkan deras arbete har på klienterna. Det kan vara frustrerande för en socialarbetare höra en klient ha en lång utläggning men får bara ett kort svar från tolken. Att jobba genom tolk är

tidskrävande och det kan hända att socialarbetaren har glömt vilken fråga den ställde ifrån början när denne tids nog får ett svar av klienten via tolken. Att jobba med nyanlända inom socialt arbete är komplicerat och att jobba genom en tolk adderar ytterligare ett element som gör arbete ännu mer komplicerat (Baker 1981).

Bakers skriver avslutningsvis att det finns olika lösningar på problemet med att jobba med människor som talar andra språk. Det mest uppenbara hade varit att socialarbetarna lär sig språket. Dock är detta både svårt och tidskrävande. Många nyanlända lär sig det nya språket relativt snabbt och socialarbetarna kan jobba direkt med klienterna. En nackdel är att

klienterna inte kan specifika ord för att förklara sina unika behov. En sista lösning som Baker tar upp är att man utbildar socialarbetare som har samma bakgrund som klienterna. Detta är både tidskrävande samt att det bygger på att det finns intresse hos människor som vill jobba som socialarbetare. Bakers viktigaste budskap är att i samband med att man ska anställa tolk så bör arbetsgivaren verkligen kolla upp så att en tolk kan de språk som den påstår besitta. Att en tolk också besitter kunskaper i empati samt har en hög grad av social kompetens och har lätt att jobba med människor. Baker menar även att det är viktigt att man testar tolken och har ett examinationstillfälle för att se hur en tolk jobbar innan man anställer tolken (Baker 1981). Seline Luk (2008) har gjort en studie i USA om psykiatrikers och psykologers arbete

tillsammans med människor som inte talar engelska som deras förstaspråk. I artikeln presenterar hon vikten av att använda sig av en tolk samt rollen som en tolk har i samspelet mellan klient och den professionelle.

Allt arbete mellan den professionelle och klienten börjar med att kunna kommunicera med varandra och Luk menar om inte kommunikationen fungerar finns det stor risk att arbetet inte kommer att fungera längre fram. Det är essentiellt för båda parterna att de kan uttrycka sig precis så som de skulle göra på sitt modersmål för att kunna på ett så bra sätt som möjligt beskriva känslor, känsloläge och sina tankar (Luk, 2008).

Luk beskriver de svårigheter och de fel som kan hända i kommunikationen mellan den professionella och klienten när man använder sig av en tolk. Hon beskriver att problemet kan både vara att tolken missar någon typ av information vilket gör att meningen blir annorlunda, eller att tolken istället lägger till ord eller begrepp som egentligen inte klienten sa. Hon tar även upp att vissa ord som finns på engelska finns helt enkelt inte på andra språk och en del ord har samma betydelse eller specificerar sig inte lika mycket som det gör på engelska (Luk, 2008).

Russell och White (2001) från British Columbia University i Kanada publicerade en studie där de beskriver relationen mellan socialarbetare och nyanlända i Kanada. De var intresserade av deras upplevelser då de kom i kontakt med varandra och hur deras relation byggdes upp utifrån språk, kultur och traditioner. De beskriver att socialarbetare förväntas ha en relativt god kunskap om deras klienters kultur men även kunna visa empati kring hur det är att fly eller migrera till ett annat land. Både klienter och socialarbetare beskrev att i deras möte med

varandra upplevde de inte att deras kultur eller kulturella arv var endimensionellt. Snarare ansåg man att det var relativt lätt för både socialarbetare och klienter att hitta varandra och skapa en relation. De tar upp aspekter som att se den andra så som jag själv är. Även då klienterna och socialarbetare kom ifrån olika kulturer och inte talade samma språk kunde de hitta likheter i varandra och varandras kulturuttryck och på ett sådant sätt se sig själv i den andre. Detta gjorde att de kunde hitta gemensamma ståndpunkter för att mötas vilket gjorde att deras kommunikation och relationsbyggande kunde utvecklas. I studien tar klienterna upp att de tyckte att det var svårt att beskriva något utförligt när de inte hade någon tolk

närvarande. De beskriver det som att de inte kunde prata från hjärtat utan istället endast kunde tänka mycket, och hade inte förmågan att förmedla sina tankar till socialarbetare. Klienterna menade också att de generellt kände sig väldigt isolerade då de inte kunde prata bra engelska, men när de fick tala genom en tolk, eller när de fick träffa en socialarbetare som kunde deras modersmål, kunde de verkligen uttrycka sig själv och ge en mer korrekt bild av deras levda upplevelser (Russel & White, 2001).

Socialarbetarna som deltog i studien uppger att de använde sig av mer kraftfulla sätt för att kommunicera med de nyanlända. De beskriver att de i mötena ofta talade tydligare eller ändrade deras vokabulär till en mer enkel alldaglig engelska. Vidare beskriver socialarbetare att de försökte förklara på nya sätt vid missförstånd samt att de använde sig av mer

kroppsspråk i sin kommunikation för att nå fram till klienten. De upptäckte att det ibland var nödvändigt att använda sig av bilder eller olika motiv för att kunna framhäva sitt budskap och på så vis förbättra förståelsen mellan båda parter. Vidare beskriver en av deltagarna som att det var en process mellan socialarbetare och klient. Där båda två var vaksamma om den andre förstod vad den andre menade och att de hela tiden fick känna av varandra om var de var i processen av att förstå varandras budskap. Klienter som deltog i studien framförde att en av de viktigaste, om inte den viktigaste aspekten som avgjorde om de fick en bra relation med socialarbetaren eller inte handlade om hur klienterna blev bemötta och hur engagerade och intresserade socialarbetaren var. De framför att socialarbetarens engagemang och nyfikenhet gjorde att det blev lättare att bygga upp en relation och sedan kunna ta emot det stödet som de behövde. De påvisar att deras sätt att vara och hur de kommunicerade med klienten var det som gjorde att de kunde påbörja ett förändringsarbete tillsammans (Russel & White, 2001). Engstrom m. fl. (2010) publicerade en studie där de intervjuade tio stycken socialarbetare som arbetar med klienter som har varit utsatta för tortyr. De synliggör hur socialarbetarens arbete tillsammans med klienten påverkas av att kommunikationen sker genom en tolk. I deras resultat beskriver de även hur detta påverkade klientens och socialarbetarens relation och deras arbete tillsammans. De påvisar att förmågan att kunna kommunicera med varandra och kunna bygga upp en relation är mångfacetterad. De tar upp aspekter som att använda sig av rätt tolk till rätt klient. De belyser tolkens centrala roll i samspelet mellan klient och socialarbetare där tolken agerar som en förmedlare mellan de båda parterna samt vilka svårigheter som de stötte på i sin studie. De tar upp tolkens makt i det att tolken har

möjligheten att påverka vad som översätts och vad som uteblir eller förvrängs i tolkningen. Men de tar även upp styrkan av att kunna använda sig av en tolk som kan agera som en medlare mellan två olika kulturer och gör så att båda parterna kan förmedla sitt budskap och sina tankar.

3. Teori

I det här kapitlet presenterar vi de teorier vi använder i vår analys i resultatavsnittet. Vi lyfter fram rollteori, maktbegreppet, stigma och en kommunikationsmodell. I valet av teorier har vi varit noga med att endast använda de delar av en teori som är relevanta för detta arbete. Definitionen av makt är det många som har försökt göra anspråk på genom att tolka makt på sitt sätt. Makt är ett mångfacetterat begrepp som man använda sig av på många sätt för att göra en analys. I detta arbete så är makt ett relevant därför att makt belyser exempelvis de strukturella förhållanden som finns mellan tolk, socialarbetare och klient. Makt belyser också beroendeställningen som de olika parterna kan uppleva att de hamnar i. Beroende på vilken definition av makt man använder sig av får man olika perspektiv av materialet. Vi anser att de definitioner av makt som används i detta arbete är av relevans för arbetet.

Rollteorin har vi valt att ha med som en teori då vi anser att denna teori är ett bra verktyg för att kunna belysa de psykologiska aspekterna av vårt material. Rollteorin visar på hur

människor agerar beroende på förväntningar som finns när man går in en bestämd roll och hur de här rollerna kan förverkligas i integrationen mellan individer.

Stigmatisering är ett begrepp som belyser de stereotyper som vi tillskriver andra människor. Stigmatisering har vi valt att ha med som teori för att kunna belysa tolkens professionalitet och de känslor som klienter kan uppleva när de känner sig utpekade eller kategoriserade. Shannon-Weavers kommunikationsmodell har vi valt att ha med i detta arbete för att visa på de olika beståndsdelar som finns i en kommunikationskedja. Kommunikationsmodell är av relevans för att kunna visa på den påverkan som en tolk har på kommunikationen mellan två individer. Det finns olika modeller som visar på hur kommunikationen ser ut men vi ansåg att Shannon-Weavers kommunikationsmodell var den modell som bäst visar vad som händer när kommunikationen ska förmedlas genom en tredje part.

3.1 Rollteori

Rollteori fokuserar på hur sociala omgivningar påverkar beteendet hos individer och hur alla individer rymmer roller som ska uppfyllas eller utföras (Parrish, 2012). Individer fyller en specifik roll utifrån en uppsättning förväntningar eller hur man beter sig utifrån socialt definierade positioner. Mellan individer skapas förväntningar om den andra, exempelvis mellan en förälder och ett barn eller klient och socialarbetare och i relationer uppstår då roller hos individerna. Rollteori utgår ifrån att man försöker förstå individers beteende utifrån dynamiken som finns mellan parterna och vilka roller som de besitter. Roller gör att individer i ett socialt sammanhang upplever och identifierar sig med de tillskrivna rollerna, både hos individerna själv, men även ifrån sin omgivning. En central aspekt inom rollteori är även att förstå individen i sitt sammanhang eller i sin miljö, där relationer mellan olika individer leder till ett beteendemönster. Det byggs upp förväntningar mellan individer i hur de ska bete sig utifrån vilken roll denne har. Detta kan leda till att individer tillskrivs roller eller en viss typ

av status, exempelvis “missbrukare”, ”vårdare” eller “bråkmakare”. Ett begrepp inom rollteorin är rolluppsättningar. Det är när en och samma individer har ett antal olika roller som har ett samband med varandra. Exempelvis är en individ fru, forskare, förälder, dotter och dansare. Rollerna tillskrivs till personer eller personen identifierar sig själv med de olika rollerna i samspelet med andra individer (Parrish, 2012).

Erving Goffman (1988) beskriver sin teori utifrån “jaget och maskerna” där han menar att olika aktörer i olika sammanhang tar på sig olika masker då de interagerar med varandra. Han menar då att individer spelar upp en roll medvetet eller omedvetet på en scen och gör

metaforer till teatervärlden. Individer spelar upp en roll samt har på sig olika masker och de andra aktörerna som integrerar med individen utgör publiken. Detta leder till ett samspel där individer bedömer och uppfattar varandra utifrån den mask de har på sig och tillskriver då olika egenskaper till den andre. När en individ tar på sig en mask spelar hen en roll och förutsätter att andra individer ska tro att denne besitter de egenskaper som motsvarar den mask eller roll som hen spelar. I praktiken kan detta se ut som att en individ har en

professionell mask och hens agerande motsvarar hens bild av vad professionell är och har för avsikt att andra ska uppfatta hen som sådan. Goffman lyfter även fram att vårt samhälle är organiserat utifrån att varje individ har sociala egenskaper som vi lyfter i olika sammanhang och förväntar att andra ska uppfatta oss så som vi presenterar oss. Det kan också vara så att individer tar på sig en mask och har för avsikt att spela en roll men att publiken eller de andra aktörerna inte alls uppfattar personen i fråga som denne skulle vilja. Då menar Goffman att man inte spelar rollen väl eller till och med överspelar, vilket gör att publiken märker att ditt spelande inte känns äkta (Goffman, 1988).

3.2 Stigma

Stigmatisering är då en individ eller grupp utsätts för negativa stereotypa antaganden.

Gruppen eller individen diskrimineras på grund av deras kroppsliga attribut som exempelvis, vikt, längd eller hudfärg. Men det kan även vara osynliga attribut som individen eller gruppen har som leder till att de blir stigmatiserade. Ofta kan det vara attribut som individen eller gruppen inte kan välja och har ingen kontroll över att förändra för att få stopp på

stigmatiseringen. Goffman i Johansson & Lalander (2013) menar att stigmatisering kan delas in i tre huvudkategorier: Kroppslig missbildning, fläckar på den personliga karaktären och den stambetingade stigman. Där den sista kategorien betyder att en grupp eller en individ blir stigmatiserade på grund av att de kommer ifrån ett annat land eller tros ha en annan religion. Vidare beskriver Goffman att det är i den dominerade gruppen i samhället där stigma skapas och uppehålls. Han menar också att rykte gör att stigmat stärker föreställningar om individen eller gruppen. Vidare menar han också att en viktig aspekt i begreppen stigma är makt, där avhumaniseringen av en annan grupp eller en individ stärker den andra gruppens självbild och egna upplevelse av makt. För den stigmatiserade gruppen eller individen blir upplevelsen en känsla av utanförskap, skam, och lidande (Johansson & Lalander, 2013).

3.3 Teorier om makt

Michel Foucault har myntat begreppet power and knowledge som översätts till makt och kunskap. Foucault menar på att man inte kan särskilja på begreppen makt och kunskap utan de är sammanflätade och går ihop. Varje kunskapsuttalande är enligt Foucault en form av maktutövning i den mening att man har kontroll på kunskapen och utövar en maktapparat. Maktapparaten möjliggör att kunskapen blir legitim och accepterad. Genom att ha kontroll över kunskap besitter man makt. Foucault menar på att ingen av de två begreppen kom före varandra utan de är beroende av varandra. I sin teori så exemplifierar Foucault med exemplet på psykiatrins makt. Psykiatrin är den som sitter på kunskapen och har rätten att tala om vem som är frisk respektive sjuk. När vetenskapen om psykiatrin växte fram så tog de över kontrollen på kunskapen och fick makten över denna kunskap (Börjesson & Rehn, 2009) Berit Ås i Johansson & Lalander (2013) tar upp begreppet härskartekniker. Socialpsykologen Berit Ås myntade på 70-talet begreppet härskartekniker. Ås formulerade fem olika sorters härskartekniker. En av dem kallas för _{​Undanhållande av information. ​Det innebär att viktig} information kan undanhållas för att kunna påverka ett beslut. Blir man utan den viktiga informationen så blir man ett lätt offer att styra. När man går miste om informationen så förlorar man sin möjlighet till att kunna utöva makt och påverka. Den som mister information hamnar i beroendeställning till den som sitter inne på informationen.

3.4 Shannon-Weaver kommunikationsmodell

Shannon-Weaver kommunikationsmodell beskriver flödet där information förmedlas mellan olika källor (Al-Fedaghi, 2012). Det är en av de första kommunikationsmodellerna som försöker förklara hur information går genom olika steg och hur informationen i de här stegen kan ändras eller missuppfattas på ett sådant sätt att budskapet eller informationen från

originalkällan inte längre är den samma. Modellen beskriver hur informationskällan

förmedlar sitt budskap i tal eller annan typ av kommunikation, därefter övergår budskapet till vad de kallar sändare. Därefter tar mottagaren upp informationen eller budskapet och därefter tolkas det i destinationen. Men innan informationen når mottagaren är där en bruskälla, där informationen eller budskapet kan ändras eller bli förvrängd. De menar även att

informationen kan uppfattas eller tolkas på ett annat sätt än vad informationskällan har för avsikt då all typ av information är öppen för tolkning. Det här är en linjär

kommunikationsmodell för att försöka förklara kommunikation mellan individer och har för avsikt att förstå hur individer kommunicerar med varandra och hur budskap samt innehåll kan uppfattas eller missuppfattas av individerna (Al-Fedaghi, 2012).

4. Metod

I det här kapitlet beskriver vi vår valda metod och hur vår arbetsprocess har sett ut. Vi beskriver även hur vi har arbetat och bearbetat det artikelmaterial som vi har tagit del av och hur vi kritiskt granskat materialet för att sedan presentera vårt resultat.

4.1 Val av metod och metodologiska reflektioner

I denna studien har vi valt att genomföra en allmän litteraturstudie (Forsberg & Wengström, 2016) eftersom vårt val av metoder begränsade på grund av Coronapandemin som pågick under våren 2020. Vår idé var att vi skulle ha genomfört en kvalitativ studie där vi

genomförde intervjuer med socialarbetare och deras upplevelser av kommunikation med nyanlända. På grund av att vår ansats har fått revideras så är vi medvetna om att resultatet speglar den metod som vi har använt oss av. Vi anser dock att den metod vi har valt har gjort att vi har fått en väldigt bred kunskap och tagit del av ett väldigt stort antal vetenskapliga artiklar som vi sedan har kunnat kritiskt granska för att besvara våra frågeställningar. En allmän litteraturstudie går att beskriva som att man gör en översikt av den forskning som finns på området. Det gäller att belysa den kunskap och forskning som är tillgänglig och relevant inom det utvalda området. Litteraturstudie är ett vanligt sätt för professionella att ta till sig ny data som de kan ha nytta av inom sitt professionella utövande. En fördel av att göra en litteraturstudie är att man får ett brett material med en stor del data. Därefter är det av största vikt att behandla den datan som man har tagit del av och kritiskt granska och analysera den i sitt resultat (Forsberg & Wengström, 2016).

En begränsning av litteraturstudier är att istället för att ställa och försöka besvara våra frågeställningar med hjälp av intervjuer av professionella kommer vi att belysa rådande forskning för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi är medvetna om att på grund av detta får vi inte förstahandsinformation från socialarbetare som arbetar med nyanlända dagligen. Vårt resultat är istället mer översiktligt därför att forskningen har en mer övergripande bild (Forsberg & Wengström, 2016). Om vår metod istället hade varit att genomföra intervjuer hade vårt resultat varit mer selektivt och specifikt då vi hämtat data från ett begränsat antal individer och därav hade vi fått ett resultat som var mer selektivt. Men vi menar att på grund av valet av vår metod får vi en bra helhetsbild av vad forskningen säger om

kommunikationen mellan socialarbetare och nyanlända.

Efter att ha sökt och sammanställt vetenskaplig litteratur över ämnet har vi valt att använda en kvalitativ metod, för att lyfta fram kunskaper och lärdomar i vårt problemområde. En kvalitativ metod passar bättre för detta syfte än en kvantitativ metod. Den metod vi har valt för att bearbeta vårt material är att tematisera för att sedan göra en analys.

4.2 Litteratursökningen

Under sökprocessen för den här studien valde vi att försöka hitta vetenskapliga artiklar mellan åren 2010-2020. Detta gjorde att vi inte hittade så många artiklar och vi behövde därför utöka vår sökning. Resultatet blev att vi även sökte efter äldre artiklar och inte fokuserade lika mycket på artikelns ålder utan istället artikeln relevans och innehåll. Under sökprocessen använde vi oss av databaser för vetenskapliga artiklar som “Sociological Abstracts” och “Psycinfo”. Sociological Abstracts är en databas där vetenskapliga artiklar främst belyser sociologi, beteendevetenskap och socialt arbete. På grund av detta, var det den här databasen som vi främst använde oss av under vår sökprocess. Psycinfo är en databas där artiklarna primärt är inriktade på ämnena psykologi, psykiatri och socialt arbete. Under vår sökprocess upptäckte vi att majoriteten av artiklarna handlade om tolken och tolkens roll i mötet mellan nyanlända och professionella. Det fanns begränsat antal artiklar som belyste kommunikationen mellan socialarbetare och nyanlända. Istället handlade många av artiklarna om trion tolk, professionell och klient. Samtliga av artiklarna som vi har använt oss av har varit “peer rewied” eller referentgranskade på svenska.

När vi hade fått fram ett antal olika artiklar granskade vi dem genom att läsa abstract och artikelns titel för att dra ner sökresultatet. Därefter snabbläste vi de här artiklarna för att förstå om artiklarna var relevanta för vår studie och om dess innehåll kunde tillföra något till vårt arbete. För att välja artikel skulle följande kriterier vara med: Kommunikation, tolk,

människobehandlande yrke samt nyanlända eller migranter. Flera av kriterierna skulle vara med för att vi skulle välja ut artikeln och använda oss av den. Efter snabbläsningen så valde vi ut de artiklar som vi bedömde var relevanta och läste igenom artiklarna mer noga och plockade ut den information vi ansåg var av relevans för arbetet. I vår sökprocess använde vi oss av specifika sökord. Vi redovisar vår sökhistorik nedan. Totalt har vi valt ut 13 artiklar som vi använder oss av i arbetet.

I databasen Sociological abstract:

(social work) AND (communication) AND (interpreter) Sociological abstracts, 36 träffar (2020-04-12).

(social work) AND (communication) AND (refugees) Sociological abstracts, 78 träffar (2020-04-12).

(migrants OR refugees) AND (communication OR language barriers) AND (social work) Sociological abstract, 229 träffar, (2020-04-12).

(social work) AND (communication) AND (language barriers) Sociological abstracts, 58 träffar (2020-04-12).

(migrants OR refugees) AND(communication OR language barriers) AND ((social work)) Sociological abstracts, 533 träffar (2020-04-12).

(asylum seekers) AND (language) AND (social work) Sociological abstract, 72 träffar (2020-04-12).

(migrants) AND (language) AND (social work) AND (interpreter) Sociological abstract, 29 träffar (2020-04-12).

(migrants OR refugees) AND (communication) OR (language barriers) AND (social work) Sociological abstract, 4248 träffar, (2020-04-12).

(migrants) AND (communication) AND (social work) AND (interpreter) Sociological abstract, 17 träffar (2020-04-12).

(migrants) AND (communication) AND (caregiver) AND (interpreter) Sociological abstract, 5 träffar (2020-04-12).

I databasen Psycinfo:

(social work) AND (communication) AND (interpreter) Psycinfo, 86 träffar (2020-04-13). (social work) AND (communication) AND (refugees), Psycinfo, 62 träffar (2020-04-13). (migrants OR refugees) AND (communication OR language barriers) AND (social work) Psycinfo 173 träffar, (2020-04-13).

(social work) AND (communication) AND (language barriers) Psycinfo, 144 träffar (2020-04-13).

(migrants OR refugees) AND(communication OR language barriers) AND (social work) Psycinfo, 173 träffar (2020-04-13).

(asylum seekers) AND (language) AND (social work) Psycinfo, 14 träffar (2020-04-13). (migrants) AND (language) AND (social work) AND (interpreter) Psycinfo, 11 träffar (2020-04-13).

(migrants OR refugees) AND (communication) OR (language barriers) AND (social work) Psycinfo, 1376 träffar, (2020-04-13).

(migrants) AND (communication) AND (social work) AND (interpreter) Psycinfo, 5 träffar (2020-04-13).

(migrants) AND (communication) AND (caregiver) Psycinfo, 20 träffar (2020-04-13).

4.3 Databearbetning och analys

För att göra en bearbetning av vårt artikelmaterial har vi valt att tematisera den information vi har fått fram ur artiklarna. Tematisering handlar om att dela upp informationen efter

gemensamma nämnare som man finner. Detta gör att man kan hitta likheter och på sådant sätt komma fram till några gemensamma nämnare som belyser ens resultat. Detta gör då att man

kan dra några slutsatser av de vetenskapliga artiklar som man har tagit del av och på ett sådant sätt kan få en större förståelse av materialet (Forsberg & Wengström, 2016). Av de artiklarna vi valde ut påbörjade tematiseringen med att vi läste igenom artiklarna flera gånger för att få större förståelse och ett grepp om innehållet. Då framträdde ämnen och röda trådar som var kännetecknande för vårt problemområde. Sedan diskuterade vi ämnena och arbetade med att sätta namn och begrepp på de ämnen och röda trådar vi hade funnit. Vi såg att tolken var ett huvudtema som består av flera underteman som exempelvis tolkens makt och tolkens metoder. Detta blev sedan de teman som vi presenterar i resultatet.

Vi gjorde sedan en analys av våra teman genom att tillämpa de teorier som vi har valt för att få en fördjupad förståelse av kommunikation och relationsbyggande i situationer där

socialarbetare och klient har svårigheter att förstå varandra.

4.4 Arbetsfördelning och arbetsgång

Den här studien har vi skrivit tillsammans och arbetsfördelningen har varit uppdelad så att båda skribenter har delat på arbetsbördan till 50% var. Vi har gemensamt formulerat syfte, frågeställningar, problemformulering och bakgrund. Efter att vi var klara med inledningen satt vi tillsammans och sökte på artiklar i databaserna Sociological Abstracts och Psycinfo. Efter sökprocessen delade vi upp artiklarna och sammanfattande hälften var för att sedan gemensamt diskutera den data som vi fått fram. Analysen har vi gemensamt skrivit och likaså diskussionsdelen. Vi har båda två varit tillgängliga för att träffas och arbetet har skett under dagtid.

5. Resultat och analys

Här presenterar vi vår bearbetning och analys av de vetenskapliga artiklar vi har tagit fram. I vårt resultat har vi samlat artiklar där det finns professioner av olika slag, men alla

professioner ingår inom kategorien människobehandlande yrken. Vi är medvetna om att alla artiklar inte handlar specifikt om socialarbetare, men vi anser att de erfarenheter som de professionella tar upp i artiklarna går att applicera på socialt arbete. Vi har tematiserat vårt artikelmaterial och hittat gemensamma nämnare som belyser liknande centrala aspekter som är av vikt i kommunikationen mellan professionella och nyanlända. De huvudteman vi identifierade är _{​tolkens centrala betydelse ​samt ​kommunikation och relation.​ Till varje} huvudtema finns det ett flertal underteman som behandlar delar av huvudteman. Dessa teman presenteras som olika rubriker i resultatet.

5.1 Tolkens centrala betydelse

Under vår arbetsprocess förstod vi att tolkens betydelse är av största vikt i mötet mellan socialarbetare och nyanlända. Man skulle kunna säga att tolken är A och O när man försöker diskutera kommunikationen mellan socialarbetare och klienter som inte talar svenska. Vi upptäckte att det resultat vi har tagit fram och för att kunna svara på våra frågeställningar måste vi lyfta hur viktig tolken är och hur tolk och socialarbetare arbetar tillsammans i mötet med nyanlända.

5.1.1 Tolkens metoder

Luk beskriver olika typer av tolkningsmetoder som kan användas i mötet med en klient. Ordagrann tolkning är när tolken tolkar exakt vad klienten säger ord för ord. Luk beskriver att detta är en bra metod då man som professionell vill ha rak information och fakta. Den här metoden är inte särskilt bra menar Luk när klienten ska förklara en längre historia, eller i diskussionssammanhang. En negativ aspekt av den här metoden är att den ofta tar dubbelt så lång tid då samtalet måste vara långsamt så att tolken kan komma ihåg varje ord som yttras (Luk, 2008).

Samtidig tolkning är när tolken pratar samtidigt som klienten. Den här metoden är den snabbaste men också den metod som leder till mest missförstånd och felaktigheter i

tolkningen. Detta för att tolken översätter samtidigt som de andra parterna talar, vilket gör att det ofta blir mycket svårare att förstå allting och tolken har inte möjlighet att tolka med hög precision. Luk menar att den här metoden endast ska användas då man har väldigt lite tid att kommunicera med varandra och ska i övrigt inte användas i arbetet (Luk, 2008).

Sammanfattningstolkning är när tolken lyssnar på klienten och sedan efter det gör en

sammanfattning av vad klienten säger. Detta gör att samtalet blir snabbare men har även detta högre risk att det blir felaktigheter i tolkningen. Luk menar att den här metoden bygger på att den professionelle och tolken förstår varandra väldigt väl och att den professionella litar på

att tolken tolkar på ett korrekt sätt. Hon lyfter även fram att den här metoden bygger på att du som professionell har en väldigt hög grad av kompetens och professionalitet (Luk, 2008). Tolkning i följd är när båda parterna talar under en kort tid och tolkningen sker direkt av tolken. Luk menar att det är en blandning av ordagrann tolkning och sammanhangstolkning. Den här metoden är bra på det sättet att vissa ord som kan vara svåra att tolka kan förklaras på ett annat sätt och de båda parterna kan förtydliga vad man ville ha sagt. Vidare så menar Luk att den här metoden bygger på att tolken är objektiv och professionell (Luk, 2008). Kulturrelevanttolkning är då tolken tolkar det klienten säger utifrån dennes kulturella kontext. Det vill säga att tolken ändrar kanske helt mening så att den professionella förstår innebörden utifrån sin kulturella kontext. Den här metoden kräver att tolken har en hög grad av förståelse om klientens kultur. Men Luk menar också att detta kan göra att klient och den professionella kan förstå varandra lättare då tolken fungerar som en bro mellan de båda kulturerna (Luk, 2008).

Kultur-expert tolkning betyder att tolken har en hög grad av expertis om kulturen som

klienten kommer ifrån, men även ifrån där den professionella kommer ifrån. Detta kan betyda att när den professionella beskriver eller förklarar något ändrar tolken orden och sätter in de i en kulturell kontext för klienten. Det kan också vara så att tolken har en expertis inom att arbeta kliniskt med klienter. Vilket då gör att när den professionella beskriver något så förstår tolken innebörden på ett bättre sätt och har lättare att tolka informationen till klienten. Den här metoden ställer högre krav tolken och dennes förmågor (Luk, 2008).

Genom att applicera Shannon-Weavers kommunikationsmodell kan vi förstå att det är av oerhörd vikt att tolkens metoder passar för den givna situationen. Eftersom att information går i ett flöde och sändare och mottagare behöver gå en omväg genom en tredje part, i detta fallet en tolk menar vi att informationens essens riskerar att ändras, förvrängas eller

missuppfattas av mottagaren. Vi menar i detta brus har tolken en extremt viktig position och uppgift. Att kunna ta in informationen och sedan använda sig av någon av

tolkningsmetoderna för att kunna framföra informationen så väl som möjligt. Det ställer även högre krav på sändaren och mottagaren att försöka vara tydlig i sin kommunikation och i situationer där det uppstår missförstånd vara noga med att upprepa sig eller vara extra tydlig i sitt budskap så att informationen når fram till mottagaren. Både Luk (2008) och Baker (1981) anser att de metoder som fungerar bäst och minimerar missförstånd och gör att klient och den professionella lättast förstår varandra är att man har en blandning av ordagrann tolkning och sammanhangstolkning. Men de lyfter även upp att tolkar som har en kultur-expertis har lättare att göra så att klient och den professionella förstår varandra.

5.1.2 Tolkens makt

Westlake och K Jones (2018) har gjort en studie i Storbritannien om socialarbetare som gör hembesök hos familjer där de behöver kommunicera med hjälp av tolk. Deras resultat indikerade att den maktbalans som finns mellan klient och den professionella förstärktes när de använde sig av tolk. De menar att ofta kändes det som att socialarbetaren och tolken var i ett team eller med andra ord på samma sida mot klienten. Klienterna upplevde sig då utanför och att en ojäm maktbalans uppstod. Vidare beskriver de att de ansåg att detta var på grund av att socialarbetaren och tolken delade samma språk, men även för att de delade en del av

samma kultur och normer som är rådande i Storbritannien. Vidare beskriver de att det var svårt att försöka att ändra maktstrukturen i samtalen och de menar även att rollen som tolken har i mötet gör att denne sitter på en hel del makt då de resterande andra två parterna inte kan veta om tolken har tolkat deras ord på ett korrekt sätt. Socialarbetarna upplevde detta som ett stort problem då de försökte vara väldigt tydliga i sin kommunikation, men kunde inte säkerhetsställa att deras ord och fraser översattes på ett korrekt sätt.

Engstrom m.fl. (2010) beskriver hur viktigt det är att använda sig av rätt tolk till rätt klient. De menar att man måste ha i åtanke tolkens ålder, kön, sociala status, ekonomiska status och utbildning när man matchar en tolk med en klient. Detta eftersom att det kan finnas olika maktbalanser eller hierarkiska skillnader mellan klient och tolk som kommer att påverka kommunikationen. Ett exempel är om en kvinnlig klient har blivit utsatt för sexuella

övergrepp och i samtalet används en manlig tolk. Detta kan göra att klienten inte känner sig trygg i att berätta om sina upplevelser på grund av att där är en man närvarande. De tar även upp att tolkarnas sociala status bland deras landsmän ses som högre vilket kan göra att klienten inte känner sig trygg att dela med sig av sina erfarenheter eller sina tankar utifrån rädsla att det de berättar kommer att spridas bland deras landsmän.

Doering-White m.fl. (2020) beskriver den makt som tolken har i ett möte mellan klient och socialarbetare. De beskriver att tolken sitter på en makt då denne är bron mellan

socialarbetaren och klienten och kan utöva sin makt och förmedla vad denne vill mellan parterna. En intervjuperson framförde sin oro över att tolken, som kom ifrån samma land som klienten, skulle förvränga hans ord på grund av att de eventuellt hade olika politiska åsikter. Klienten var orolig att tolken skulle lägga till eller förvränga hans ord vilket skulle göra att hans asylskäl inte skulle vara berättigade. Detta är en av de svårigheter som socialarbetaren kan stöta på då kommunikationen mellan klient och socialarbetare sker genom en tolk och socialarbetaren måste hela tiden ha detta i åtanke när de kommunicerar genom en tolk. Vidare kan detta göra att klienten inte säger hela sanningen utifrån skam eller rädsla att bli socialt utstött av sina landsmän. Det är också fråga om en bristande tillit till professionella och i detta fall professionella tolkar där klienten inte litar på att tolken ska uppehålla sin tystnadsplikt.

Det kan vara så att de ämnen som måste diskuteras mellan klient och socialarbetare är känsliga eller jobbiga. Engstrom m.fl. (2010) har stött på ett problem när tolken upplever att ett ämne är jobbigt att tala om och där det är väldigt viktigt att tolkningen blir väldigt exakt. De påvisar i sitt resultat tolkar som inte tolkar hela sanningen eller förskönar vad klienten verkligen säger. Detta kan ha väldigt förödande konsekvenser då samtalet exempelvis är att klienten ska beskriva om sina skäl till asylsökande i landet. Samtalen mellan klient och socialarbetare kan även handla om vad man i andra kulturer anser vara tabu att prata om. Bland annat sex eller sexualitet. Här såg de att tolken ibland ändrade eller inte tolkade allt klienten sa eftersom att denna ansåg att detta var känslig information eller information som denna inte ansåg att man pratade öppet om. Här påvisar de vikten av att tolken är

professionell i sitt utövande och den makt som tolken har i samtal mellan socialarbetare och klient.

Edwards är professor i Sociologi. I sin artikel berättar Edwards (2013) om sina upplevelser som forskare att arbeta med tolkar i sitt forskningsarbete. Edwards talar om tolkar som en form av “gatekeeper”. Tolkar har en stor makt när forskaren och intervjupersonen inte talar

samma språk. Den konventionella hållningen som en tolk ska ha är att tolken ska vara en neutral och opartisk länk mellan de två parterna som ska samtala med varandra. Hon tar upp att verkligheten inte är så enkel utan är mer komplex. Artikeln handlar om den komplexa samverkan av makt och tillit i relationen mellan de tre parter som ingår i samverkan i ett samtal (Edwards, 2013).

Edwards tar upp att det är vanligt att engelskkunskaper inom etniska minoriteter i England är begränsade eller i vissa fall obefintlig. Orsaken till att grupperna ha begränsad kunskap beror på socioekonomiska faktorer, hur mycket utbildning man har, ålder, kön och hur länge de har varit bosatta i Storbritannien. För att komma åt gruppernas erfarenhet så måste forskarna förlita sig på tolkarna när de utför intervjuer (Edwards, 2013).

Erfarenheterna som Edwards tar upp har hon fått genom två studier som hon har varit delaktig i. Den första studien genomfördes i början av 20-talet där Edwards genomförde semistrukturerade intervjuer med hemlösa mammor och pappor om deras bo-och

familjeförhållanden samt deras tillgång till hälsovård och barnomsorg. Majoriteten av de som deltog var flyktingar eller migranter. Den andra studien som Edwards deltog ägde rum ett årtionde senare. Projektet hade till syfte att undersöka och förstå människor som behöver hjälp av tolkar för att få tillgång till sjukvård och annan social hjälp (Edwards, 2013). Edwards (2013) lyfter fram begreppen makt och förtroende och hur dessa begrepp förhåller sig mellan professionella och migranter. Hon menar att man inte kan förstå begreppet makt utifrån att det enbart utgår ifrån strukturella faktorer som exempelvis, kön, klass och ålder. Hon menar att makt alltid är i förändring därför att relationer och situationer också är i konstant förändring. Makt är inte en sak utan snarare en process. Gällande begreppet

förtroende så säger Edwards att det väcker uppmärksamhet på kvaliteten på sociala relationer mellan människor och de skyldigheter som ligger i dem. Hon menar vidare att det omfattar en tro på hur andra människor kommer att bete sig. På samma sätt lyfter hon fram begreppet förtroende som att det inte är en sak utan en process som ständigt pågår. Det menar Edwards är viktigt att förhålla sig till när man diskuterar relationen mellan professionell och klient. Edwards har uppmärksammat att i studierna som hon deltog i kunde hon observera hur deltagarnas förtroende ökade när de hade byggt upp en personlig relation till forskarna som skulle intervjua dem. Deltagarna som inte hade byggt upp en personlig koppling till dem kände inte samma förtroende och kunde inte öppna upp sig i lika stor utsträckning (Edwards, 2013).

Edwards beskriver hur hon observerar i båda studierna att tolkarna får rollerna som

gatekeepers vilket kan översättas till portvakt. Både forskarna som intervjuade och deltagarna var beroende av tolken för att kunna kommunicera med varandra och utbyta information. Tolkarna har också kunskap om deltagarnas kultur vilket resulterar i att de får en större förståelse vad deltagaren vill förmedla och tolken kan förklara bättre för forskaren vad som sagts. Edwards har också observerat vikten av att tolken inkluderas i samtalet så att denne uppfattas som en naturlig och viktig del av samtalet och inte som ett störningsmoment. För att underlätta kommunikationen mellan tre individer så är det viktigt positionera sig så att alla parterna ser varandra (Edwards, 2013).

Enligt Foucaults i Johansson & Lalander (2013) så är kunskap makt och all kunskap kan användas i en form av maktutövning. Genom att analysera begreppen makt och applicera det